17.03.2014 Views

Varuförsörjningsplan - Kalmar kommun

Varuförsörjningsplan - Kalmar kommun

Varuförsörjningsplan - Kalmar kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Varuförsörjningsplan</strong><br />

2007


<strong>Varuförsörjningsplan</strong> 2007 för <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />

Bakgrund<br />

Kommunens tidigare varuförsörjningsplan antogs av fullmäktige i december 1994 och är alltför<br />

gammal för att kunna utgöra ett planeringsinstrument. Under hösten och våren har därför ett<br />

arbete genomförts för att revidera och datera upp detta dokument. Arbetet har genomförts<br />

tillsammans med länsstyrelsen och regionförbundet samt övriga <strong>kommun</strong>er i länet. Bakgrunden<br />

till detta är bland annat att regionförbundet behöver aktuella varuförsörjningsplaner från<br />

<strong>kommun</strong>erna för att fortsätta med stödet till landsbygdshandel och små bensinstationer på<br />

landsbygden samt till <strong>kommun</strong>ernas hemsändningsverksamhet på landsbygden. Enligt<br />

förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 200:284, 6§) får stöd endast lämnas om<br />

<strong>kommun</strong>en har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas.<br />

Kommunen hade i samband med detta arbete möjligheten att bredda varuförsörjningsplanen till<br />

att bli en serviceplan, som integrerar den kommersiella servicen med annan grundservice, t ex<br />

skolor och vårdinrättningar. I ett framtids- och utvecklingsperspektiv är ju tillgång till offentlig<br />

service ofta lika betydelsefullt som dagligvarubutikens existens och fortlevnad. Det ena påverkar<br />

det andra i väldigt hög grad.<br />

I denna plan ingår en kartredovisning av den offentliga och kommersiella servicen som finns i de<br />

mindre tätorterna. Utöver det har inte någon större diskussion om den offentliga servicen gjorts.<br />

Detta kommer att göras i anslutning till de ortsanalyser som just nu tas fram för tätorterna och<br />

som kommer att vara ett underlag för den nya översiktsplanen. Det innebär att detta dokument<br />

endast behandlar dagligvaruservicen i de mindre tätorterna.<br />

Syfte<br />

Syftet med varuförsörjningsplanen är att ge <strong>kommun</strong>en och regionförbundet möjligheter att<br />

avgöra var tillgängliga insatser behöver sättas in, d v s vilka orter och butiker som bör prioriteras.<br />

Lägesbeskrivning<br />

Den strukturomvandling som pågått under många år har fortsatt också i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>. Vid<br />

tidpunkten för den gamla varuförsörjningsplanen 1994 fanns det i <strong>kommun</strong>en 16 butiker utanför<br />

<strong>Kalmar</strong> tätort med ett fullständigt butikssortiment. Idag finns det 12 sådana butiker. Butikerna i<br />

Kåremo, i Hagby och i Tvärskog, som var de sista butikerna på respektive ort, har lagts ner<br />

liksom Konsumbutiken i Trekanten. Totalt har alltså fyra butiker försvunnit. Endast två tätorter,<br />

Lindsdal och Smedby, har två livsmedelsbutiker. Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm,<br />

Ljungbyholm, Vassmolösa, Halltorp och Påryd har en livsmedelsbutik kvar på orten medan<br />

butiker alltså saknas i Tvärskog, Hagby och Kåremo.<br />

Utvecklingen har flera orsaker. En kan vara minskad befolkning men större betydelse har<br />

förändrade konsumtionsmönster för hushållen i takt med att arbetspendlingen har ökat och att<br />

större köpcentra byggts upp. Även handelns kedjor spelar en stor roll när det gäller mindre<br />

butikers överlevnadsmöjligheter beroende på vilka krav kedjorna ställer på sina medlemmar. Låg<br />

lönsamhet leder till att handlaren inte orkar investera eller utveckla verksamheten vilket i sin tur<br />

gör att grossister, leverantörer och ombudsföretag blir tveksamma till att samarbeta med butiken<br />

1


på längre sikt. Kunderna väljer i stället större butiker på andra orter som har råd att utveckla sin<br />

verksamhet. En negativ spiral har uppstått.<br />

Butikernas tillstånd och utvecklingsförutsättningar<br />

Kommunledningskontoret/Mark- och planeringsenheten har tillsammans med Föreningen<br />

Landsbygdshandelns Främjande (FLF) besökt dagligvarubutikerna i åtta av tätorterna utanför<br />

<strong>Kalmar</strong>. De besökta orterna är Halltorp, Vassmolösa, Påryd, Ljungbyholm, Rinkabyholm,<br />

Trekanten, Läckeby och Rockneby. De är så kallade enbutiksorter, d.v.s. orter där det endast<br />

finns en dagligvarubutik kvar. Vi har tittat på butiken som livsmedelsdistibutör men också på den<br />

kringservice som finns i anslutning till butiken eller på annat sätt.<br />

Lindsdal och Smedby är orter som vi inte har inkluderat. Här finns mer än en butik och alltså en<br />

inbördes konkurrens på orten. Tvärskog och Hagby har inte längre någon dagligvarubutik och<br />

ingår därför inte.<br />

Vi har klassat butikerna i liten, mellanstor eller större butik mot bakgrund av den omsättning som<br />

butiken har. Vi har utgått ifrån följande klassning:<br />

Omsättning i kronor<br />

Upp till 6 miljoner kronor<br />

Mellan 6 och 10 miljoner kronor<br />

Över 10 miljoner kronor<br />

Klassning av butik<br />

Liten butik<br />

Mellanstor butik<br />

Större butik<br />

Besöken ute i dagligvarubutikerna har utgjort grunden för analyser dels av butikernas nuvarande<br />

status, dels av deras möjligheter att överleva och kanske också utvecklas. Analys har också gjorts,<br />

där man kan se de ekonomiska konsekvenserna för hushållen och för <strong>kommun</strong>en vid en<br />

eventuell nedläggning av butiken. Dessa siffror är inte fullt ut statistiskt säkerställda utan ska mera<br />

ses som en indikation på vad butiken betyder ekonomiskt för hushållen och <strong>kommun</strong>en.<br />

Tempo i Halltorp<br />

Dagsläget<br />

Halltorp är den sydligaste tätorten i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> och ligger cirka 30 km från <strong>Kalmar</strong> och<br />

cirka 7 km från Söderåkra i Torsås <strong>kommun</strong>. Den butik som utöver den befintliga butiken ligger<br />

närmast finns i Söderåkra.<br />

Den befintliga butiken Tempo i Halltorp är centralt placerad i samhället och är en<br />

fullsortimentsbutik inom ramen för TEMPO-konceptet. Omsättningen för butiken placerar den<br />

som en mellanstor butik. Butiken har enligt Konsumentverket en marknadsandel på drygt 26%.<br />

Butiken sysselsätter 2 personer på heltid inkl ägaren. Den har öppet 9-18 vardagar samt 9-14<br />

lördagar, stängt söndagar.<br />

Butiken i Halltorp svarar för Postens paketutlämning och tillhandahåller också Svenska Spels<br />

lotteriverksamhet. Butiken är också ombud för Apoteket.<br />

2


Tempo i Halltorp har en mycket stor hemsändningsverksamhet, störst bland samtliga butiker. I<br />

genomsnitt handlar det om 1.600 leveranser per år.<br />

Problemet i Halltorp är butikslokalens beskaffenhet. En mycket stor investering skulle behöva<br />

göras för att butiken ska kunna bli attraktiv för ortens konsumenter. Det går t ex inte att komma<br />

in i butiken med rullstol eller barnvagn. Köpmannen är mycket medveten om lokalernas<br />

beskaffenhet. Han börjar emellertid fundera på att dra sig tillbaka. Han är idag 63 år gammal.<br />

Det finns en klar risk att det kan bli svårt att få en efterträdare till nuvarande butiksägare om inte<br />

något görs för att förbättra lokalerna. Detta skulle alltså behöva göras innan nuvarande köpman<br />

avslutar sin verksamhet. Nuvarande köpman äger fastigheten, så en möjlighet kan vara att han hyr<br />

ut lokalerna.<br />

En eventuell nedläggning av butiken ger ökade kostnader för såväl hushållen i området som<br />

<strong>kommun</strong>en. Det handlar både om kostnader i form av ökade bilkostnader och ökad tid för att<br />

göra sina inköp samt för <strong>kommun</strong>ens del i ökade kostnader för hemsändning, färdtjänst och<br />

hemtjänst. Enligt Konsumentverkets bedömningar handlar det om årliga ökade kostnader om<br />

cirka 385.000 kronor för hushållen och cirka 165.000 kronor för <strong>kommun</strong>en.<br />

Framtiden<br />

Det finns ett tydligt hot mot dagligvaruservicen i Halltorp mot bakgrund av de undermåliga<br />

lokalerna. Görs ingenting är det troligt att dagligvaruservicen försvinner inom de närmaste åren.<br />

Insatser behöver göras för att underlätta en övergång till en ny butiksinnehavare. Med en<br />

modernare och attraktivare butik finns också förutsättningar för att kunna öka marknadsandelen<br />

ytterligare. Regionförbundet, FLF (Föreningen landsbygdens främjande), <strong>kommun</strong>en och<br />

nuvarande köpman bör gemensamt arbeta för att finna en lösning för butiken i Halltorp.<br />

ICA Nära Allans Livs i Vassmolösa<br />

Dagsläget<br />

Butiken i Vassmolösa ligger centralt placerad i samhället. Den drivs av en ung handlare, som tog<br />

över för ett och ett halvt år sedan. Han har en god erfarenhet av branschen sedan tidigare.<br />

Butiken är välskött med en tydlig färskvaruprofil. Den sysselsätter tre helårsarbetande inkl ägaren.<br />

Butiken har öppet 9-19 vardagar, 9-18 lördagar och 9-14 söndagar. Investering har under de<br />

senaste åren skett i ICA:s nya kassateknik. Butiken är tillgänglig för rullstolsburna och<br />

barnvagnar.<br />

Butiken svarar för Postens paketutlämning och är också ombud för Systembolaget och Apoteket<br />

liksom för Svenska Spels lotteriverksamhet. En automatstation för bensinförsäljning finns i<br />

samhället i anslutning till Gästgiveriet.<br />

ICA Nära i Vassmolösa bedriver hemsändningsverksamhet med cirka 450 leveranser per år.<br />

Butiken har en omsättning som innebär att den räknas som en större butik. Butikens<br />

marknadsandel är dock endast 18%. Det borde finnas förutsättningar att öka marknadsandelen<br />

ytterligare.<br />

Under de kommande tre åren kommer investeringar i form av nya kylmöbler att installeras.<br />

3


De ekonomiska konsekvenserna av en nedläggning handlar om årliga ökade kostnader på cirka<br />

625.000 kronor för hushållen och cirka 270.000 kronor för <strong>kommun</strong>en.<br />

Framtiden<br />

Butiken befinner sig i en positiv utvecklingsfas. Man kan inte se att denna trend ska brytas inom<br />

en överskådlig framtid. Köpmannen som är ung och framåt ser positivt på framtiden i<br />

Vassmolösa.<br />

ICA Nära i Påryd<br />

Dagsläget<br />

Tätorten Påryd är belägen så att det är relativt långt till närmaste konkurrenter. Till Ljungbyholm<br />

är det 30 km och till <strong>Kalmar</strong> 40 km . Detta gör att det finns en god potential för närservicen. I<br />

samhället finns också en servicebutik. Den ligger i PREEM-macken, där också merparten av<br />

kringservicen finns (paketutlämning, ATG mm). ICA-butiken fungerar bra, särskilt sedan ett par<br />

år tillbaka i tiden, då en större omdisponering av lokalerna genomfördes. Innan dess hade butiken<br />

vissa lönsamhetsproblem, men det känns stabilt idag. Butiken drivs av en ung framåt innehavare<br />

och sysselsätter 2,5 helårsarbetande inkl ägaren. Butiken är öppen alla dagar, vardagar 9-20, lördag<br />

9-18 och söndag 11-18.<br />

När det gäller kringservicen så har ICA-butiken ombudsmannaskapet för Systembolaget och<br />

Apoteket liksom Svenska Spels lotteriverksamhet. Övrig kringverksamhet finns vid PREEMmacken.<br />

ICA-butiken upprätthåller en mindre hemsändningsverksamhet med cirka 150 leveranser per år.<br />

En nackdel är att butiken är trång med ganska smala gångar, vilket hämmar försäljningen. Man<br />

skulle annars kunna uppnå en bättre försäljning.<br />

Butiken har en omsättning, som gör den till en mellanstor butik. Enligt Konsumentverkets<br />

bedömning har butiken en marknadsandel på 26%.<br />

Om butiken skulle läggas ner handlar det om ökade kostnader för hushållen på cirka 585.000<br />

kronor och för <strong>kommun</strong>en på cirka 250.000 kronor.<br />

Framtiden<br />

En fråga som ännu inte är besvarad är hur det blir med framtiden för PREEM-macken, där det<br />

också finns en servicestation. Ägaren är i den åldern att han vill sälja sin rörelse. Om han får den<br />

såld, drivs den i så fall vidare i samma omfattning eller blir det kanske en automatstation? Dessa<br />

frågor är mycket viktiga för ICA-handlaren, när han ska bedöma framtiden.<br />

Köpmannen tittar för närvarande på möjligheten att bygga ut ICA-butiken. Detta skulle behövas,<br />

men innebär också en stor kostnad. I ett sådant läge skulle butiken behöva ha all kringservice<br />

som idag finns på PREEM-macken. En ort som Påryd behöver egentligen ha all service på ett<br />

ställe för att nå maximal lönsamhet och därmed kunna ”säkra” ortens framtida service.<br />

Köpmannen har alltså ambitionen att fortsätta och dessutom utveckla sin verksamhet i Påryd.<br />

4


ICA Supermarket Stinsen i Ljungbyholm<br />

Dagsläget<br />

Ljungbyholm är centrum för södra <strong>kommun</strong>delen. Här finns den största av livsmedelsbutikerna<br />

utanför <strong>Kalmar</strong>. Butiken försörjer alltså inte bara Ljungbyholm och den närmaste omgivningen<br />

utan också ett stort antal invånare i övriga tätorter och landsbygd i södra <strong>kommun</strong>delen.<br />

Nuvarande ägare tog över Stinsen år 2000 och startade då en större utbyggnad av butiken, som<br />

blev klar i maj 2006. Detta har medfört att omsättningen ökat rejält. Omsättningen har ökat med<br />

20 miljoner kronor mellan 2000 och 2006. Stinsen har enligt Konsumentverket en marknadsandel<br />

på drygt 111%, vilket visar att butiken har ett stort omland. Den klassas som en större butik.<br />

Stinsen sysselsätter 10 helårsarbetande inkl ägaren. Butiken har öppet 8-20 varje dag inkl lördag<br />

och söndag.<br />

Kringverksamheten finns inte i ICA-butiken. Postens paketutlämning sköts av PREEM-macken i<br />

Rinkabyholm. Pressbyrån i Ljungbyholm har ombudsfunktionerna för ATG och Svenska Spel.<br />

Ett apotek finns vid vårdcentralen på Tunnbindarevägen och en automatstation för<br />

bensinförsäljning vid Mörevägen.<br />

Nedläggning av en butik som Stinsen är självklart inte realistiskt, men rent teoretiskt skulle en<br />

nedläggning innebära ytterligare kostnader för hushållen på cirka 2,8 miljoner kronor och för<br />

<strong>kommun</strong>en cirka 1,2 miljoner kronor.<br />

Framtiden<br />

I Ljungbyholm finns med nuvarande butik inga hot mot dagligvaruservicen. Stinsen är ett bra<br />

exempel på att en modern och attraktiv butik lockar till sig kunder och genererar högre<br />

omsättning. Med de investeringar som nu genomförts finns heller inga sådana behov av<br />

ytterligare investeringar under överskådlig tid. Köpmannen är i sina bästa år och satsar helhjärtat<br />

framåt.<br />

ICA Nära i Rinkabyholm<br />

Dagsläget<br />

Rinkabyholm är beläget cirka 12 km från <strong>Kalmar</strong> centrum, vilket innebär att ortens invånare har<br />

mycket nära till stadens service. Trots detta finns ett stort behov av närservice i samhället, vilket<br />

idag är ganska väl tillgodosett.<br />

En liten servicebutik fanns i samhället fram till 2001, då butiken började byggas ut. Detta skedde i<br />

omgångar fram till vad som idag är en väl fungerande fullsortimentsbutik. Den nuvarande<br />

köpmannen har varit med i hela denna utveckling och sett den lilla servicebutiken med en låg<br />

omsättning utvecklas till en ICA-Nära-butik med en fördubblad omsättning.<br />

De omfattande investeringarna under de senare åren har dock medfört att lönsamheten varit<br />

dålig. Butiken har så att säga överansträngt sig. Den fina utvecklingen har dock gjort att man är<br />

på rätt väg. På grund av detta har Regionförbundet under 2006 beviljat butiken ett servicebidrag<br />

5


på 100.000 kronor. Detta är ett engångsbidrag som ska ge köpmannen större möjlighet att orka<br />

driva sin verksamhet vidare på ett kraftfullt sätt. Det bör dessutom säkra dagligvaruservicen i<br />

framtiden.<br />

Butiken sysselsätter 3,5 årsarbetare inkl ägaren. Butiken har öppet samtliga dagar, varav vardagar<br />

och lördagar 8-20, söndagar 10-18. Omsättningen klassar den som en mellanstor butik.<br />

Marknadsandelen är dock endast 13,5%, vilket kan förklaras med att samhället dels ligger nära<br />

<strong>Kalmar</strong> och dels nära den större butiken i Ljungbyholm. Man kan anta att en stor del av inköpen<br />

görs såväl i <strong>Kalmar</strong> som i Ljungbyholm. Det borde dock finnas förutsättningar att ytterligare öka<br />

marknadsandelen.<br />

När det gäller investeringar under de närmaste åren så ska en ny frysgondol installeras.<br />

ICA-butiken är ombud för ATG, Spero och ombud för Svenska Spel. Bensinförsäljning finns vid<br />

PREEM-macken utmed E22, där också Postens paketutlämning finns.<br />

En eventuell nedläggning av butiken i Rinkabyholm skulle innebära ökade kostnader för<br />

hushållen med cirka 400.000 kronor och för <strong>kommun</strong>en med cirka 170.000 kronor.<br />

Framtiden<br />

Ny dragning av E22 kommer inte att inverka negativt på butiken, eftersom man inte heller idag<br />

har någon nytta av nuvarande sträckning. En ny dragning av vägen kommer däremot att innebära<br />

att stora områden för bostadsbebyggelse blir tillgängliga. Detta ger ett ökat underlag för butiken<br />

och därmed säkras den service som finns i Rinkabyholm idag.<br />

ICA Nära i Trekanten<br />

Dagsläget<br />

Trekanten ligger 17 km från <strong>Kalmar</strong> centrum och ungefär lika långt från Nybro. Det innebär att<br />

Trekanten är utsatt för konkurrens från två håll. I Trekanten med omnejd bor idag cirka 2000<br />

invånare som dock har behov av en utbyggd service på sin egen ort.<br />

Den nuvarande ICA-butiken ligger ”mitt i byn” men är gammal, trång och helt otillräcklig för att<br />

kunna tillfredsställa dagens konsumenter. Det är t ex inte möjligt för en rullstolsbunden att<br />

handla i affären. Det är dock en fullsortimentsbutik med merparten av den service som bör<br />

finnas på en sådan ort. Butiken har en omsättning som gör den till en större dagligvarubutik<br />

(tredje högsta omsättning bland landsbygdsbutikerna) och det är en mycket bra omsättning med<br />

hänsyn taget till de omständigheter som butiken lever i. Butiken har enligt Konsumentverket en<br />

marknadsandel på närmare 28%. Den har öppet 9-20 varje dag, även lördag och söndag och<br />

sysselsätter 4 helårsarbetande inkl ägaren.<br />

ICA-butiken är ombud för Systembolaget och Apoteket och ATG samt har Postens<br />

paketutlämning och är spelombud för Svenska Spel.<br />

Bensinförsäljning finns vid OKQ8:s och Uno X stationer vid Gamla vägen.<br />

Butiken bedriver hemsändningsverksamhet med 250-300 leveranser per år.<br />

6


Att inte utveckla butiken skulle kunna innebära en osäker framtid för butiken. En nedläggning<br />

skulle kosta hushållen cirka 740.000 kronor och <strong>kommun</strong>en cirka 315.000 kronor.<br />

Framtiden<br />

Butiken i Trekanten drivs i dag i lokaler som inte är i takt med tiden. En fortsatt verksamhet i<br />

nuvarande form kommer på sikt att innebära att dagligvaruservicen i Trekanten försvinner. Detta<br />

är köpmannen väl medveten om. Han har därför beslutat sig för att satsa på nybyggnad av en<br />

dagligvarubutik i Trekanten. Arbetet har påbörjats och enligt planerna ska en nybyggd butikslokal<br />

stå färdig centralt i samhället under sommaren 2007.<br />

Med tanke på den konkurrens inom handeln som nu tilltar i <strong>Kalmar</strong> är denna utveckling<br />

nödvändig. En attraktiv butik är förutsättningen för att klara den ökande konkurrensen i<br />

omlandet.<br />

Läckeby Livs<br />

Dagsläget<br />

Läckeby ligger cirka 15 km från <strong>Kalmar</strong> centrum, 6 km från Lindsdal och 6 km från Rockneby. I<br />

Rockneby finns en större välsorterad dagligvarubutik likaså är dagligvaruhandeln väl utbyggd i<br />

Lindsdal. Butiken i Läckeby är däremot liten och har inte möjligheter att förse invånarna med ett<br />

fullt dagligvarusortiment. Det största problemet är att butiken är inrymd i en fastighet som är<br />

gammal och i dåligt skick. För att åtgärda bristerna krävs mycket stora investeringar, något som är<br />

osäkert om fastighetsägaren ställer upp på.<br />

Butiken är dessutom oprofilerad, vilket betyder att den inte tillhör någon av livsmedelskedjorna.<br />

Detta bör vara klart negativt för butiken.<br />

Butiken har en mycket låg omsättning, lägst bland samtliga dagligvarubutiker på landsbygden, och<br />

den klassas som en liten butik. Marknadsandelen är enligt Konsumentverket endast 8,7%, vilket<br />

tydligt visar att invånarnas inköp görs på annat håll. Butiken har inte förutsättningar att anställa<br />

personal, vilket innebär att ägaren själv driver all verksamhet samtliga dagar med öppettider<br />

vardagar 9-19, lördagar 10-17 och söndagar 11-17.<br />

Butiken i Läckeby har ansvar för Postens paketutlämning och är ombud för Apotekets varor<br />

liksom ombud för Spero. Butiken driver hemsändningsverksamhet med knappt 200 leveranser<br />

per år.<br />

En nedläggning av butiken kommer med den marknadsandel som butiken har idag att kosta<br />

hushållen cirka 165.000 kronor mer om året och <strong>kommun</strong>en cirka 70.000 kronor.<br />

Framtiden<br />

Framtiden för butiken, på det sätt som den drivs idag i icke ändamålsenliga lokaler, är mörk.<br />

Läckeby har ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för att möjliggöra en fullsortimentsbutik.<br />

Förutsättningen för detta är att man får lokaler som är ändamålsenliga. Det bör undersökas om<br />

annan lämplig lokal finns i samhället. Är det annars möjligt att bygga nytt? Vem eller vilka kan<br />

engagera sig i detta?<br />

7


Detta är frågor som behöver få ett svar. Annars hotar nedläggning av butiken i Läckeby. Det är<br />

tveksamt hur länge nuvarande köpman kommer att klara av butiken.<br />

Regionförbundet, FLF (Föreningen landsbygdens främjande), <strong>kommun</strong>en och nuvarande<br />

köpman bör gemensamt arbeta för att hitta en lösning för butiken i Läckeby.<br />

ICA Nära i Rockneby<br />

Dagsläget<br />

Rockneby ligger cirka 18 km från <strong>Kalmar</strong>. I samhället finns två trafikbutiker med ett begränsat<br />

sortiment av dagligvaror. Dessutom finns ICA Nära i Rockneby som är en komplett<br />

fullsortimentsbutik. År 1999 genomfördes en större utbyggnad av butiken som resulterade i att<br />

man fick en modern och ändamålsenlig dagligvarubutik i Rockneby. Detta fick till följd att<br />

omsättningen ökade rejält, vilket säkerställde en god dagligvaruservice för framtiden.<br />

Butiken har en omsättning som innebär att den klassas som en större dagligvarubutik. Butiken<br />

har den största omsättningen efter Ljungbyholm. Marknadsandelen är 29%.<br />

Köpmannen är idag 61 år gammal, men har för närvarande inga planer på att sälja rörelsen.<br />

Tillsammans med sin fru driver han en rörelse som är mycket välskött. Inklusive ägarna<br />

sysselsätts 6 årsarbetare. Butiken har öppet samtliga dagar, vardagar 9-19, lördagar 9-17 och<br />

söndagar 11-17.<br />

Planerade investeringar de närmaste åren är nya kylmöbler.<br />

ICA-butiken ansvarar för Postens paketutlämning, Svenska Spels lotteriverksamhet och är<br />

apoteksombud.<br />

Bensinförsäljning sker vid PREEM-macken vid E22. PREEM-macken är även ombud för ATG<br />

och är spelombud för Svenska Spel.<br />

Butiken bedriver hemsändningsverksamhet med cirka 700 leveranser per år.<br />

En nedläggning av butiken bedöms kosta hushållen cirka 835.000 kronor om året i ökade<br />

kostnader och <strong>kommun</strong>en cirka 360.000 kronor.<br />

Framtiden<br />

Eftersom ägarna har varit förutseende att investera klokt så kommer förmodligen den hårdnande<br />

konkurrensen i <strong>Kalmar</strong> att beröra denna butik mycket marginellt. Framtiden ser bra ut och den<br />

dag när köpmannen vill sälja sin rörelse, så kommer detta inte att innebära några problem för<br />

orten. Det bör inte vara några problem att sälja denna butik, vilket medför en fortsatt kontinuitet<br />

i dagligvaruservicen på orten.<br />

8


Sammanfattning och slutsatser<br />

Samtliga undersökta orter bedöms vara i den storleken att underlag bör finnas för en god service<br />

– även om förutsättningarna varierar mellan orterna.<br />

Kring två av orterna finns det speciella förutsättningar som behöver uppmärksammas. Det gäller<br />

Halltorp och Läckeby. Om det är någonstans i <strong>kommun</strong>en som det finns risk för att<br />

dagligvaruförsörjningen försvinner, så är det i dessa två orter. Här krävs särskilda insatser för att<br />

trygga servicen i framtiden. I övriga orter känns det för närvarande ganska stabilt.<br />

Generellt kan sägas att de butiksinnehavare som har utvecklat sina butiker med fortlöpande<br />

investeringar genom åren och därmed hängt med i den allmänna marknadsutvecklingen, har<br />

klarat sig bäst. De butikerna går bra idag.<br />

Det är viktigt att peka på sambandet mellan den kommersiella och den offentliga servicen. De<br />

bedömningar som gjorts här är baserade på att den offentliga servicen kommer att finnas kvar i<br />

orterna på nuvarande nivå, annars håller förmodligen inte det som skrivits här. Försvinner skolan<br />

så får det konsekvenser för ortens attraktivitet och i sin tur på den kommersiella servicen. På<br />

samma sätt kan nedläggningen av butiken få till följd att orten blir mindre attraktiv för inflyttning<br />

och underlaget för exempelvis skolan minskar.<br />

Nya regler när det gäller egenkontrollen<br />

Från och med 1 januari 2006 gäller en skärpning av bestämmelserna för egenkontrollen av<br />

miljö/hälsa i butikerna. Nya EU-bestämmelser har börjat tillämpas och Livsmedelsverket kräver<br />

att mera noggranna kontroller utförs i butikerna från <strong>kommun</strong>ernas sida. Detta ställer nya, hårda<br />

krav på köpmän och personal i butikerna. Det är mycket viktigt för de mindre butikerna att klara<br />

detta, eftersom resultaten av kontrollerna kommer att offentliggöras och genom detta också<br />

påverka butikernas attraktivitet.<br />

Generellt kan sägas att bestämmelserna är så pass krångliga att butikerna själva inte kan göra ett<br />

godkänt egenkontrollprogram utan hjälp. ICA har utvecklat ett program, som ICA-butikerna kan<br />

använda sig av. För övriga butiker kan FLF (Föreningen landsbygdens främjande) hjälpa till och<br />

har också utvecklat en utbildning i denna fråga.<br />

Förändring av köpmönster<br />

Under de senaste åren har konsumenternas köpvanor förändrats i snabb takt. Konsumenten blir<br />

alltmer rörlig på grund av ökat bilinnehav och större valmöjligheter när det gäller butiker såsom<br />

stormarknader, köpcentra och lågprisbutiker. Denna utveckling har drabbat landsbygden.<br />

Stora förändringar är nu på gång i <strong>Kalmar</strong>. Bland annat handeln väntas få en stark utveckling med<br />

ett flertal nya aktörer. Vad kommer detta att innebära för landsbygdshandeln?<br />

En viktig förutsättning när det gäller att bemöta denna utveckling är att köpmännen på<br />

landsbygden fortsätter att visa den positivitet som man hittills har visat och också fortsätter att<br />

utveckla sina butiker. Då finns goda förutsättningar att det ska gå bra också i en svårare<br />

marknadssituation. Det är dock viktigt att göra ortsborna medvetna om att det är de själva som<br />

ytterst bestämmer över butikens framtid genom att utnyttja den service som butiken erbjuder.<br />

9


Köpman och personal kan vara hur duktiga och positiva som helst, men om inte konsumenten<br />

visar intresse av ortens service så faller denna och orten är ”död”.<br />

Kommunala åtgärder för att upprätthålla en god utveckling i de olika orterna är också väsentliga<br />

inslag. Det gäller t.ex. möjlighet till fortsatt bostadsbyggande på orten, infrastruktur och<br />

kollektivtrafik och utvecklande av annan offentlig service.<br />

Handlingsprogram<br />

Sammanfattningsvis anges de mål och åtgärder som <strong>kommun</strong>en vill vidta för att främja en god<br />

servicenivå i <strong>kommun</strong>en. De olika målen utvecklas ytterligare nedan.<br />

Mål:<br />

Kommunen ska<br />

• verka för att bibehålla servicen på de orter som har kommersiell service i dagsläget.<br />

• prioritera butikerna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm, Vassmolösa, Halltorp<br />

och Påryd när det gäller statligt och/eller <strong>kommun</strong>alt ekonomiskt stöd.<br />

• stödja butikerna och invånarna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm,<br />

Vassmolösa, Halltorp och Påryd genom att erbjuda bidrag för hemsändning av<br />

dagligvaror i respektive kundområden<br />

• erbjuda hemsändningsbidrag med det maximala belopp som Regionförbundet<br />

delfinansierar med 50%.<br />

• ta initiativ till regelbundna kontakter/besök hos landsbygdsbutikerna.<br />

• verka för att landsbygdsbutikerna får möjlighet att nyttja konceptet ”Affär på landet” och<br />

liknande utbildningar.<br />

• utreda frågan om hur en lokal upphandling inom ramen för lagen om offentlig<br />

upphandling kan gynna den lokala handlaren och <strong>kommun</strong>en.<br />

• beakta servicefrågorna vid planering av kollektivtrafik inklusive närtrafik.<br />

• tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter i tätorterna liksom att verka för ett<br />

varierat boende i tätorterna.<br />

• uppmärksamma dagligvarubutikernas villkor i de utvecklingsdialoger som under åren<br />

2007-2009 ska genomföras i <strong>kommun</strong>ens mindre tätorter.<br />

• utveckla serviceperspektivet, såväl den offentliga som den kommersiella servicen, i<br />

översiktsplanen.<br />

• peka på möjligheterna att via Landsbygdsprogrammet stärka och utveckla den lokala<br />

servicen<br />

Kommunen ska verka för att bibehålla servicen på de orter som har kommersiell<br />

service i dagsläget<br />

År 1994 fanns det minst en dagligvarubutik i samtliga tätorter, inklusive Kåremo. Lindsdal,<br />

Smedby och Trekanten hade mer än en butik. Idag saknar Kåremo, Tvärskog och Hagby<br />

dagligvarubutiker. Trekanten har numera endast en butik. Avsnittet ”Butikernas tillstånd och<br />

utvecklingsförutsättningar” visar att situationen för de flesta landsbygdsbutiker som verkar<br />

idag bedöms som ganska stabil och positiv. Endast när det gäller två av orterna – Halltorp<br />

och Läckeby – finns speciella förutsättningar som behöver uppmärksammas. I dessa två<br />

10


tätorter finns det en viss risk för att dagligvaruförsörjningen så småningom kan komma att<br />

försvinna om inte åtgärder vidtas.<br />

Kommunen har som mål att den dagligvaruförsörjning som idag finns i de mindre tätorterna<br />

ska bibehållas även långsiktigt. Att ha butiken kvar på orten är oerhört angeläget och ofta en<br />

förutsättning för att ortens attraktivitet ska bestå. Kommunen ska medverka genom insatser<br />

av olika slag som stärker en god utveckling i de olika orterna. Det kan gälla bostadsbyggande,<br />

infrastruktur och annan offentlig service.<br />

I den händelse att en butik riskerar nedläggning så ska samråd ske mellan <strong>kommun</strong>en,<br />

regionförbundet och FLF om möjliga åtgärder för att förhindra nedläggning.<br />

När det gäller landsbygdsbutikerna i Halltorp och Läckeby bör initiativ tas till att inleda en<br />

sådan diskussion mellan respektive parter och köpmännen i fråga.<br />

Kommunen ska prioritera butikerna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm,<br />

Vassmolösa, Halltorp och Påryd när det gäller statligt landsbygdsstöd<br />

Regionförbundet har möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till kommersiell service. Stödet tas<br />

från länets årliga regionala utvecklingsstöd, som Näringsdepartementet varje år lämnar till<br />

Regionförbundet. Stödet kan utgå i form av bidrag eller lån för investeringar.<br />

Regionförbundet har också möjlighet att lämna ett servicebidrag för att förhindra nedläggning<br />

av en butik. Stödet är ett driftstöd för att butiken ska kunna ha möjlighet att genomföra<br />

åtgärder för att öka omsättningen och förbättra lönsamheten. Regionförbundet kan också<br />

lämna stöd för att butiken ska kunna köpa in konsulttjänster och genomföra åtgärdsprogram<br />

för att förbättra lönsamheten.<br />

För att Regionförbundet ska kunna ta ställning till stöd till enskilda landsbygdsbutiker<br />

behöver regionförbundet en aktuell varuförsörjningsplan där <strong>kommun</strong>en anger vilka områden<br />

som bör prioriteras när det gäller landsbygdsstöd.<br />

I den gamla varuförsörjningsplanen från 1994 har <strong>kommun</strong>en uttalat att butikerna i<br />

Rockneby, Läckeby, Vassmolösa, Halltorp och Påryd ska prioriteras. I senare beslut har även<br />

Trekanten inkluderats. Det handlar om orter där endast en butik med fullständigt<br />

butikssortiment finns kvar. Orterna Lindsdal och Smedby faller utanför, eftersom där finns<br />

mer än en butik. I Ljungbyholm finns idag endast en butik, men i Ljungbyholm finns<br />

betydligt bättre förutsättningar än i de andra enbutiksorterna, varför Ljungbyholm inte<br />

prioriteras när det gäller dessa insatser. Däremot föreslår vi att Rinkabyholm inkluderas.<br />

Rinkabyholm har endast en butik, men har en låg marknadsandel, mycket beroende på<br />

konkurrensen från den närliggande handeln i <strong>Kalmar</strong>.<br />

Kommunen prioriterar följande butiker när det gäller statligt landsbygdsstöd: Rockneby,<br />

Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm, Vassmolösa, Halltorp och Påryd.<br />

11


Kommunen ska stödja butikerna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm,<br />

Vassmolösa, Halltorp och Påryd genom att erbjuda bidrag för hemsändning av<br />

dagligvaror i respektive kundområden<br />

I och med den gamla varuförsörjningsplanen från 1994 beslutade <strong>kommun</strong>en att införa<br />

möjligheten till ett bidrag för hemsändning av varor på landsbygden. Bidraget betalades ut till<br />

de butiker som <strong>kommun</strong>en uttalat att de skulle vara prioriterade. Idag har butikerna i<br />

Rockneby, Läckeby, Trekanten, Vassmolösa, Halltorp och Påryd bidrag för hemsändning av<br />

varor i sina respektive kundområden.<br />

Hemsändningen har ökat något under senare år, vilket kan förklaras dels med en åldrande<br />

befolkning på landsbygden, dels att de tidigare varubussarna har upphört. Årligen betalar<br />

<strong>kommun</strong>en ut hemsändningsbidrag på cirka 320.000 kronor, vilket motsvarar cirka 3.500<br />

leveranser. Av detta får <strong>kommun</strong>en statsbidrag för hälften. Nivån på hemsändningen ser ut<br />

att öka ytterligare något framåt.<br />

Kommunen ska även fortsättningsvis stödja butikerna på landsbygden med bidrag för<br />

hemsändning av varor. Stödet ska gå till de butiker som idag har hemsändningsbidrag men<br />

även erbjudas butiken i Rinkabyholm.<br />

Kommunen ska erbjuda hemsändningsbidrag med det maximala belopp som<br />

Regionförbundet delfinansierar med 50%<br />

Regionförbundet lämnar bidrag till <strong>kommun</strong>er som erbjuder hemsändningsbidrag till butiker<br />

på landsbygden. Bidraget avser 50% av <strong>kommun</strong>ernas ersättning till landsbygdshandeln. För<br />

närvarande lämnar regionförbundet bidrag upp till en kostnad på 90 kronor per leverans,<br />

d.v.s som mest 45 kronor per leverans. I vissa län i Sverige är den högsta ersättningen numera<br />

120 kronor, d v s ett bidrag på 60 kronor per leverans.<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> ersätter landsbygdsbutikernas kostnader för hemsändning med ett bidrag på<br />

90 kronor per leverans, varav <strong>kommun</strong>en alltså får statsbidrag för hälften, 45 kronor.<br />

Regionförbundet kommer att överväga frågan om att höja bidraget till 50% av 120 kronor.<br />

Om så sker ska <strong>kommun</strong>en erbjuda hemsändningsbidrag med det maximala belopp som<br />

regionförbundet delfinansierar.<br />

Kommunen ska ta initiativ till regelbundna kontakter/besök hos<br />

landsbygdsbutikerna<br />

Det är angeläget med regelbundna kontakter mellan <strong>kommun</strong>en och de enskilda<br />

landsbygdshandlarna för att få en bild av hur situationen ser ut i de olika tätorterna och hur<br />

handlarna ser på sin framtid. Det har visat sig att en samverkan mellan <strong>kommun</strong>en,<br />

regionförbundet och FLF (Föreningen landsbygdshandelns främjande) kan vara en bra<br />

lösning. Kontakterna kan ske genom inbjudna gemensamma träffar eller besök i de enskilda<br />

butikerna.<br />

12


Kommunen ska verka för att landsbygdsbutikerna får möjlighet att nyttja konceptet<br />

”Affär på landet” och liknande utbildningar och mentorsprojekt<br />

”Affär på landet” är ett kompetens- och utvecklingsprogram för lanthandeln, som har<br />

utarbetats av FLF, (Föreningen landsbygdshandelns främjande) tillsammans med och på<br />

uppdrag av Konsumentverket. Målet för programmet är att lanthandlarna ska få goda<br />

förutsättningar att analysera och utveckla sin verksamhet så att den blir långsiktigt<br />

ekonomiskt hållbar. Lanthandeln ska så långt möjligt bli en servicepunkt i samhället med ett<br />

utbud av såväl dagligvaror som annan service. Bredden i butikens utbud bestäms av lokala<br />

behov och butikens förutsättningar.<br />

Erfarenheterna av ”Affär på landet” visar att samtliga butiker i landet som genomgått<br />

utbildningen finns kvar, samtliga arbetstillfällen finns kvar och omsättningen har ökat med<br />

närmare 9 procent.<br />

Regionförbundet har finansierat mentors- och kompetensutvecklingsprojekt, bl a ”Affär på<br />

landet”. I <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har endast två lanthandlare, Trekanten och Påryd, genomgått<br />

projektet. Kommunen ser det som angeläget att övriga landsbygdshandlare ges möjlighet att<br />

genomgå detta program eller andra anpassade åtgärder för att utveckla butikerna.<br />

Kommunen ska utreda frågan om hur en lokal upphandling inom ramen för lagen om<br />

offentlig upphandling kan gynna den lokala handlaren och <strong>kommun</strong>en<br />

För många butiker skulle möjligheten att få leverera till <strong>kommun</strong>en och andra offentliga<br />

institutioner vara ett mycket värdefullt tillskott. Det har tidigare varit svårt att förena lokal<br />

handel med de krav som Lagen om offentlig upphandling, LOU; ställer, men man har under<br />

de senaste åren i Arvika <strong>kommun</strong> utarbetat en modell som visar att det är möjligt. LOU<br />

ställer krav på att en upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter<br />

som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt.<br />

I Arvikamodellen har man i förfrågningsunderlaget gjort en uppdelning i leveranser till<br />

storkök och till småkök. Villkoren för leveranserna skiljer sig något åt, t ex i krav på<br />

förpackningsstorlekar, betalningsförutsättningar, statistik och bonus. Sett från<br />

upphandlingsrättslig synpunkt föreligger inga principiella hinder att dela upp en förfrågan i<br />

leveranser till storkök och småkök samt att för dessa två leveranstyper tillämpa olika villkor.<br />

En förutsättning är dock att indelningen och de skilda villkoren vilar på affärsmässig grund.<br />

Syftet får inte vara att gynna en eller flera leverantörer eller att begränsa konkurrensen.<br />

Erfarenheterna från Arvika och andra <strong>kommun</strong>er ger vid handen att upphandling av<br />

livsmedel till storkök och småkök skulle bli enklare att hantera om de genomfördes som två<br />

helt separata upphandlingar.<br />

För <strong>Kalmar</strong> gäller att det idag finns cirka 100 leveransställen. Av dessa kan 20 rubriceras som<br />

storkök och 80 som småkök.<br />

I <strong>kommun</strong>en är en upphandling i det närmaste klar, vilket innebär att frågan om att ta<br />

ställning till om Arvikamodellen kan användas i <strong>kommun</strong>en gäller nästa upphandling,<br />

omkring 2010. Inför denna upphandling ska konsekvenserna av att använda Arvikamodellen i<br />

<strong>Kalmar</strong> penetreras. I det ska också ingå att ta ställning till om de kriterier som idag finns<br />

13


angivna för upphandling av livsmedel, t.ex. ekologiska livsmedel, krav på djurskydd och så<br />

vidare, kan tillgodoses.<br />

Fastighets- och inköpskontoret får i uppdrag att inför nästa upphandling av livsmedel utreda<br />

frågan om Arvikamodellen kan vara lämplig att genomföra i <strong>Kalmar</strong>.<br />

Kommunen ska beakta servicefrågorna vid planering av kollektivtrafik inklusive<br />

närtrafik<br />

En stor del av resorna inom <strong>kommun</strong>en är inköpsresor. Detta är en viktig faktor vid<br />

planeringen av kollektivtrafiken.<br />

Vid halvårsskiftet startade närtrafiken på landsbygden. Närtrafiken är en anropsstyrd trafik<br />

som utförs för att komplettera den ordinarie linjetrafiken. Syftet är att ge invånare med långa<br />

avstånd till busslinjer möjligheter att nyttja den ordinarie linjetrafiken liksom att kunna ta sig<br />

till närmaste tätort. Närtrafiken har som målpunkter åtta närtrafikområden, som är de mindre<br />

tätorterna. Närtrafiken kan alltså användas som inköpsresor i de mindre tätorterna.<br />

Servicefrågorna ska fortlöpande vara ett underlag vid planeringen av kollektivtrafiken på<br />

landsbygden.<br />

Kommunen ska tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter i tätorterna liksom<br />

att verka för ett varierat boende i tätorterna<br />

En ökad inflyttning till orten ger möjlighet till ett utökat kundunderlag för den enskilda<br />

butiken. Det är därför angeläget att det finns förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande<br />

och mark för verksamheter i eller i anslutning till de enskilda orterna.<br />

Kommunen har som målsättning att det ska finnas tillgång till lediga planerade småhustomter<br />

i varje tätort. Så är det inte idag. Kommunen har dock ett relativt bra markinnehav i<br />

anslutning till tätorterna. Frågan om lediga småhustomter liksom mark för mindre<br />

flerbostadshus och/eller seniorboenden bör utredas för varje tätort i samband med arbetet<br />

med ortsanalyserna och revideringen av översiktsplanen.<br />

Kommunen ska uppmärksamma dagligvarubutikernas villkor i de<br />

utvecklingsdialoger som under åren 2007-2009 ska genomföras i <strong>kommun</strong>ens mindre<br />

tätorter<br />

Våren 2007 inleder <strong>kommun</strong>ledningen utvecklingsdialoger i tätorterna utanför <strong>Kalmar</strong> tätort.<br />

Två utvecklingsdialoger ska hållas under våren och två under hösten, vilket innebär en<br />

process under tre år för att inkludera tolv tätorter. Utvecklingsdialogerna är ett led i målet att<br />

”hela <strong>Kalmar</strong> ska leva”. Dialogerna syftar till att kartlägga kraften i <strong>kommun</strong>ens olika tätorter,<br />

undersöka behov och se på möjligheter för den enskilda orten. Dialogen förs mellan<br />

<strong>kommun</strong>ledningen å ena sidan och föreningar, näringsliv, boende och sysselsatta å andra<br />

sidan. Frågan om dagligvarubutikernas förutsättningar bör uppmärksammas i dessa<br />

utvecklingsdialoger.<br />

14


Kommunen ska utveckla serviceperspektivet i översiktsplanen<br />

Den kommersiella servicen och den offentliga servicen är på många sätt beroende av<br />

varandra. Försvinner butiken så får det återverkningar på den offentliga servicen på samma<br />

sätt som nedläggningen av en skola påverkar förutsättningarna för butiken. Den samlade<br />

synen på och ambitionen när det gäller servicen i tätorterna bör behandlas i översiktsplanen.<br />

Under 2007 har arbetet med att ta fram ortsanalyser för tätorterna utanför <strong>Kalmar</strong> inletts.<br />

Ortsanalyserna ska analysera platsen, orten som livsmiljö och ortens roll och förhållande till<br />

<strong>kommun</strong>en i övrigt. Dessa ortsanalyser ska ligga till grund för den <strong>kommun</strong>täckande<br />

översiktsplanen. Serviceperspektivet är en av de frågor som bör behandlas i ortsanalyserna.<br />

Kommunen ska peka på möjligheterna att via Landsbygdsprogrammet stärka och<br />

utveckla den lokala servicen<br />

Ett nytt centralt Landsbygdsprogram har trätt i kraft från och med 1 januari 2007 och gäller<br />

till och med 2013. Här finns medel att söka bland annat för att utveckla den lokala servicen<br />

på landsbygden. Inom Landsbygdsprogrammet ingår också Leader, som är ett arbetssätt som<br />

kan användas för att arbeta med lokal landsbygdsutveckling. <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> drar nu igång<br />

ett samarbete med Ölands<strong>kommun</strong>erna för att bilda ett Leaderområde. För att kunna ta del<br />

av Leaderpengarna krävs att man bildar en särskild form av lokalt partnerskap, en LAGgrupp<br />

(lokal aktionsgrupp). I gruppen ska det finnas representanter för tre sektorer i<br />

samhället; den ideella sektorn, den offentliga sektorn och den privata sektorn. LAG-gruppen<br />

ska ta fram en gemensam utvecklingsstrategi för Leaderområdet. Att stärka och utveckla den<br />

lokala servicen kan vara en beståndsdel i en sådan utvecklingsstrategi.<br />

15


BILAGOR


<strong>Varuförsörjningsplan</strong> 2007 är upprättad av <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>,<br />

<strong>kommun</strong>ledningskontoret, mark- och planeringsenheten.<br />

Vill du veta mer kontakta<br />

Christina Rosenqvist, tfn 0480 45 00 82,<br />

e-post: christina.rosenqvist@kalmar.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!