You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Varuförsörjningsplan</strong><br />
2007
<strong>Varuförsörjningsplan</strong> 2007 för <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
Bakgrund<br />
Kommunens tidigare varuförsörjningsplan antogs av fullmäktige i december 1994 och är alltför<br />
gammal för att kunna utgöra ett planeringsinstrument. Under hösten och våren har därför ett<br />
arbete genomförts för att revidera och datera upp detta dokument. Arbetet har genomförts<br />
tillsammans med länsstyrelsen och regionförbundet samt övriga <strong>kommun</strong>er i länet. Bakgrunden<br />
till detta är bland annat att regionförbundet behöver aktuella varuförsörjningsplaner från<br />
<strong>kommun</strong>erna för att fortsätta med stödet till landsbygdshandel och små bensinstationer på<br />
landsbygden samt till <strong>kommun</strong>ernas hemsändningsverksamhet på landsbygden. Enligt<br />
förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 200:284, 6§) får stöd endast lämnas om<br />
<strong>kommun</strong>en har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas.<br />
Kommunen hade i samband med detta arbete möjligheten att bredda varuförsörjningsplanen till<br />
att bli en serviceplan, som integrerar den kommersiella servicen med annan grundservice, t ex<br />
skolor och vårdinrättningar. I ett framtids- och utvecklingsperspektiv är ju tillgång till offentlig<br />
service ofta lika betydelsefullt som dagligvarubutikens existens och fortlevnad. Det ena påverkar<br />
det andra i väldigt hög grad.<br />
I denna plan ingår en kartredovisning av den offentliga och kommersiella servicen som finns i de<br />
mindre tätorterna. Utöver det har inte någon större diskussion om den offentliga servicen gjorts.<br />
Detta kommer att göras i anslutning till de ortsanalyser som just nu tas fram för tätorterna och<br />
som kommer att vara ett underlag för den nya översiktsplanen. Det innebär att detta dokument<br />
endast behandlar dagligvaruservicen i de mindre tätorterna.<br />
Syfte<br />
Syftet med varuförsörjningsplanen är att ge <strong>kommun</strong>en och regionförbundet möjligheter att<br />
avgöra var tillgängliga insatser behöver sättas in, d v s vilka orter och butiker som bör prioriteras.<br />
Lägesbeskrivning<br />
Den strukturomvandling som pågått under många år har fortsatt också i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>. Vid<br />
tidpunkten för den gamla varuförsörjningsplanen 1994 fanns det i <strong>kommun</strong>en 16 butiker utanför<br />
<strong>Kalmar</strong> tätort med ett fullständigt butikssortiment. Idag finns det 12 sådana butiker. Butikerna i<br />
Kåremo, i Hagby och i Tvärskog, som var de sista butikerna på respektive ort, har lagts ner<br />
liksom Konsumbutiken i Trekanten. Totalt har alltså fyra butiker försvunnit. Endast två tätorter,<br />
Lindsdal och Smedby, har två livsmedelsbutiker. Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm,<br />
Ljungbyholm, Vassmolösa, Halltorp och Påryd har en livsmedelsbutik kvar på orten medan<br />
butiker alltså saknas i Tvärskog, Hagby och Kåremo.<br />
Utvecklingen har flera orsaker. En kan vara minskad befolkning men större betydelse har<br />
förändrade konsumtionsmönster för hushållen i takt med att arbetspendlingen har ökat och att<br />
större köpcentra byggts upp. Även handelns kedjor spelar en stor roll när det gäller mindre<br />
butikers överlevnadsmöjligheter beroende på vilka krav kedjorna ställer på sina medlemmar. Låg<br />
lönsamhet leder till att handlaren inte orkar investera eller utveckla verksamheten vilket i sin tur<br />
gör att grossister, leverantörer och ombudsföretag blir tveksamma till att samarbeta med butiken<br />
1
på längre sikt. Kunderna väljer i stället större butiker på andra orter som har råd att utveckla sin<br />
verksamhet. En negativ spiral har uppstått.<br />
Butikernas tillstånd och utvecklingsförutsättningar<br />
Kommunledningskontoret/Mark- och planeringsenheten har tillsammans med Föreningen<br />
Landsbygdshandelns Främjande (FLF) besökt dagligvarubutikerna i åtta av tätorterna utanför<br />
<strong>Kalmar</strong>. De besökta orterna är Halltorp, Vassmolösa, Påryd, Ljungbyholm, Rinkabyholm,<br />
Trekanten, Läckeby och Rockneby. De är så kallade enbutiksorter, d.v.s. orter där det endast<br />
finns en dagligvarubutik kvar. Vi har tittat på butiken som livsmedelsdistibutör men också på den<br />
kringservice som finns i anslutning till butiken eller på annat sätt.<br />
Lindsdal och Smedby är orter som vi inte har inkluderat. Här finns mer än en butik och alltså en<br />
inbördes konkurrens på orten. Tvärskog och Hagby har inte längre någon dagligvarubutik och<br />
ingår därför inte.<br />
Vi har klassat butikerna i liten, mellanstor eller större butik mot bakgrund av den omsättning som<br />
butiken har. Vi har utgått ifrån följande klassning:<br />
Omsättning i kronor<br />
Upp till 6 miljoner kronor<br />
Mellan 6 och 10 miljoner kronor<br />
Över 10 miljoner kronor<br />
Klassning av butik<br />
Liten butik<br />
Mellanstor butik<br />
Större butik<br />
Besöken ute i dagligvarubutikerna har utgjort grunden för analyser dels av butikernas nuvarande<br />
status, dels av deras möjligheter att överleva och kanske också utvecklas. Analys har också gjorts,<br />
där man kan se de ekonomiska konsekvenserna för hushållen och för <strong>kommun</strong>en vid en<br />
eventuell nedläggning av butiken. Dessa siffror är inte fullt ut statistiskt säkerställda utan ska mera<br />
ses som en indikation på vad butiken betyder ekonomiskt för hushållen och <strong>kommun</strong>en.<br />
Tempo i Halltorp<br />
Dagsläget<br />
Halltorp är den sydligaste tätorten i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> och ligger cirka 30 km från <strong>Kalmar</strong> och<br />
cirka 7 km från Söderåkra i Torsås <strong>kommun</strong>. Den butik som utöver den befintliga butiken ligger<br />
närmast finns i Söderåkra.<br />
Den befintliga butiken Tempo i Halltorp är centralt placerad i samhället och är en<br />
fullsortimentsbutik inom ramen för TEMPO-konceptet. Omsättningen för butiken placerar den<br />
som en mellanstor butik. Butiken har enligt Konsumentverket en marknadsandel på drygt 26%.<br />
Butiken sysselsätter 2 personer på heltid inkl ägaren. Den har öppet 9-18 vardagar samt 9-14<br />
lördagar, stängt söndagar.<br />
Butiken i Halltorp svarar för Postens paketutlämning och tillhandahåller också Svenska Spels<br />
lotteriverksamhet. Butiken är också ombud för Apoteket.<br />
2
Tempo i Halltorp har en mycket stor hemsändningsverksamhet, störst bland samtliga butiker. I<br />
genomsnitt handlar det om 1.600 leveranser per år.<br />
Problemet i Halltorp är butikslokalens beskaffenhet. En mycket stor investering skulle behöva<br />
göras för att butiken ska kunna bli attraktiv för ortens konsumenter. Det går t ex inte att komma<br />
in i butiken med rullstol eller barnvagn. Köpmannen är mycket medveten om lokalernas<br />
beskaffenhet. Han börjar emellertid fundera på att dra sig tillbaka. Han är idag 63 år gammal.<br />
Det finns en klar risk att det kan bli svårt att få en efterträdare till nuvarande butiksägare om inte<br />
något görs för att förbättra lokalerna. Detta skulle alltså behöva göras innan nuvarande köpman<br />
avslutar sin verksamhet. Nuvarande köpman äger fastigheten, så en möjlighet kan vara att han hyr<br />
ut lokalerna.<br />
En eventuell nedläggning av butiken ger ökade kostnader för såväl hushållen i området som<br />
<strong>kommun</strong>en. Det handlar både om kostnader i form av ökade bilkostnader och ökad tid för att<br />
göra sina inköp samt för <strong>kommun</strong>ens del i ökade kostnader för hemsändning, färdtjänst och<br />
hemtjänst. Enligt Konsumentverkets bedömningar handlar det om årliga ökade kostnader om<br />
cirka 385.000 kronor för hushållen och cirka 165.000 kronor för <strong>kommun</strong>en.<br />
Framtiden<br />
Det finns ett tydligt hot mot dagligvaruservicen i Halltorp mot bakgrund av de undermåliga<br />
lokalerna. Görs ingenting är det troligt att dagligvaruservicen försvinner inom de närmaste åren.<br />
Insatser behöver göras för att underlätta en övergång till en ny butiksinnehavare. Med en<br />
modernare och attraktivare butik finns också förutsättningar för att kunna öka marknadsandelen<br />
ytterligare. Regionförbundet, FLF (Föreningen landsbygdens främjande), <strong>kommun</strong>en och<br />
nuvarande köpman bör gemensamt arbeta för att finna en lösning för butiken i Halltorp.<br />
ICA Nära Allans Livs i Vassmolösa<br />
Dagsläget<br />
Butiken i Vassmolösa ligger centralt placerad i samhället. Den drivs av en ung handlare, som tog<br />
över för ett och ett halvt år sedan. Han har en god erfarenhet av branschen sedan tidigare.<br />
Butiken är välskött med en tydlig färskvaruprofil. Den sysselsätter tre helårsarbetande inkl ägaren.<br />
Butiken har öppet 9-19 vardagar, 9-18 lördagar och 9-14 söndagar. Investering har under de<br />
senaste åren skett i ICA:s nya kassateknik. Butiken är tillgänglig för rullstolsburna och<br />
barnvagnar.<br />
Butiken svarar för Postens paketutlämning och är också ombud för Systembolaget och Apoteket<br />
liksom för Svenska Spels lotteriverksamhet. En automatstation för bensinförsäljning finns i<br />
samhället i anslutning till Gästgiveriet.<br />
ICA Nära i Vassmolösa bedriver hemsändningsverksamhet med cirka 450 leveranser per år.<br />
Butiken har en omsättning som innebär att den räknas som en större butik. Butikens<br />
marknadsandel är dock endast 18%. Det borde finnas förutsättningar att öka marknadsandelen<br />
ytterligare.<br />
Under de kommande tre åren kommer investeringar i form av nya kylmöbler att installeras.<br />
3
De ekonomiska konsekvenserna av en nedläggning handlar om årliga ökade kostnader på cirka<br />
625.000 kronor för hushållen och cirka 270.000 kronor för <strong>kommun</strong>en.<br />
Framtiden<br />
Butiken befinner sig i en positiv utvecklingsfas. Man kan inte se att denna trend ska brytas inom<br />
en överskådlig framtid. Köpmannen som är ung och framåt ser positivt på framtiden i<br />
Vassmolösa.<br />
ICA Nära i Påryd<br />
Dagsläget<br />
Tätorten Påryd är belägen så att det är relativt långt till närmaste konkurrenter. Till Ljungbyholm<br />
är det 30 km och till <strong>Kalmar</strong> 40 km . Detta gör att det finns en god potential för närservicen. I<br />
samhället finns också en servicebutik. Den ligger i PREEM-macken, där också merparten av<br />
kringservicen finns (paketutlämning, ATG mm). ICA-butiken fungerar bra, särskilt sedan ett par<br />
år tillbaka i tiden, då en större omdisponering av lokalerna genomfördes. Innan dess hade butiken<br />
vissa lönsamhetsproblem, men det känns stabilt idag. Butiken drivs av en ung framåt innehavare<br />
och sysselsätter 2,5 helårsarbetande inkl ägaren. Butiken är öppen alla dagar, vardagar 9-20, lördag<br />
9-18 och söndag 11-18.<br />
När det gäller kringservicen så har ICA-butiken ombudsmannaskapet för Systembolaget och<br />
Apoteket liksom Svenska Spels lotteriverksamhet. Övrig kringverksamhet finns vid PREEMmacken.<br />
ICA-butiken upprätthåller en mindre hemsändningsverksamhet med cirka 150 leveranser per år.<br />
En nackdel är att butiken är trång med ganska smala gångar, vilket hämmar försäljningen. Man<br />
skulle annars kunna uppnå en bättre försäljning.<br />
Butiken har en omsättning, som gör den till en mellanstor butik. Enligt Konsumentverkets<br />
bedömning har butiken en marknadsandel på 26%.<br />
Om butiken skulle läggas ner handlar det om ökade kostnader för hushållen på cirka 585.000<br />
kronor och för <strong>kommun</strong>en på cirka 250.000 kronor.<br />
Framtiden<br />
En fråga som ännu inte är besvarad är hur det blir med framtiden för PREEM-macken, där det<br />
också finns en servicestation. Ägaren är i den åldern att han vill sälja sin rörelse. Om han får den<br />
såld, drivs den i så fall vidare i samma omfattning eller blir det kanske en automatstation? Dessa<br />
frågor är mycket viktiga för ICA-handlaren, när han ska bedöma framtiden.<br />
Köpmannen tittar för närvarande på möjligheten att bygga ut ICA-butiken. Detta skulle behövas,<br />
men innebär också en stor kostnad. I ett sådant läge skulle butiken behöva ha all kringservice<br />
som idag finns på PREEM-macken. En ort som Påryd behöver egentligen ha all service på ett<br />
ställe för att nå maximal lönsamhet och därmed kunna ”säkra” ortens framtida service.<br />
Köpmannen har alltså ambitionen att fortsätta och dessutom utveckla sin verksamhet i Påryd.<br />
4
ICA Supermarket Stinsen i Ljungbyholm<br />
Dagsläget<br />
Ljungbyholm är centrum för södra <strong>kommun</strong>delen. Här finns den största av livsmedelsbutikerna<br />
utanför <strong>Kalmar</strong>. Butiken försörjer alltså inte bara Ljungbyholm och den närmaste omgivningen<br />
utan också ett stort antal invånare i övriga tätorter och landsbygd i södra <strong>kommun</strong>delen.<br />
Nuvarande ägare tog över Stinsen år 2000 och startade då en större utbyggnad av butiken, som<br />
blev klar i maj 2006. Detta har medfört att omsättningen ökat rejält. Omsättningen har ökat med<br />
20 miljoner kronor mellan 2000 och 2006. Stinsen har enligt Konsumentverket en marknadsandel<br />
på drygt 111%, vilket visar att butiken har ett stort omland. Den klassas som en större butik.<br />
Stinsen sysselsätter 10 helårsarbetande inkl ägaren. Butiken har öppet 8-20 varje dag inkl lördag<br />
och söndag.<br />
Kringverksamheten finns inte i ICA-butiken. Postens paketutlämning sköts av PREEM-macken i<br />
Rinkabyholm. Pressbyrån i Ljungbyholm har ombudsfunktionerna för ATG och Svenska Spel.<br />
Ett apotek finns vid vårdcentralen på Tunnbindarevägen och en automatstation för<br />
bensinförsäljning vid Mörevägen.<br />
Nedläggning av en butik som Stinsen är självklart inte realistiskt, men rent teoretiskt skulle en<br />
nedläggning innebära ytterligare kostnader för hushållen på cirka 2,8 miljoner kronor och för<br />
<strong>kommun</strong>en cirka 1,2 miljoner kronor.<br />
Framtiden<br />
I Ljungbyholm finns med nuvarande butik inga hot mot dagligvaruservicen. Stinsen är ett bra<br />
exempel på att en modern och attraktiv butik lockar till sig kunder och genererar högre<br />
omsättning. Med de investeringar som nu genomförts finns heller inga sådana behov av<br />
ytterligare investeringar under överskådlig tid. Köpmannen är i sina bästa år och satsar helhjärtat<br />
framåt.<br />
ICA Nära i Rinkabyholm<br />
Dagsläget<br />
Rinkabyholm är beläget cirka 12 km från <strong>Kalmar</strong> centrum, vilket innebär att ortens invånare har<br />
mycket nära till stadens service. Trots detta finns ett stort behov av närservice i samhället, vilket<br />
idag är ganska väl tillgodosett.<br />
En liten servicebutik fanns i samhället fram till 2001, då butiken började byggas ut. Detta skedde i<br />
omgångar fram till vad som idag är en väl fungerande fullsortimentsbutik. Den nuvarande<br />
köpmannen har varit med i hela denna utveckling och sett den lilla servicebutiken med en låg<br />
omsättning utvecklas till en ICA-Nära-butik med en fördubblad omsättning.<br />
De omfattande investeringarna under de senare åren har dock medfört att lönsamheten varit<br />
dålig. Butiken har så att säga överansträngt sig. Den fina utvecklingen har dock gjort att man är<br />
på rätt väg. På grund av detta har Regionförbundet under 2006 beviljat butiken ett servicebidrag<br />
5
på 100.000 kronor. Detta är ett engångsbidrag som ska ge köpmannen större möjlighet att orka<br />
driva sin verksamhet vidare på ett kraftfullt sätt. Det bör dessutom säkra dagligvaruservicen i<br />
framtiden.<br />
Butiken sysselsätter 3,5 årsarbetare inkl ägaren. Butiken har öppet samtliga dagar, varav vardagar<br />
och lördagar 8-20, söndagar 10-18. Omsättningen klassar den som en mellanstor butik.<br />
Marknadsandelen är dock endast 13,5%, vilket kan förklaras med att samhället dels ligger nära<br />
<strong>Kalmar</strong> och dels nära den större butiken i Ljungbyholm. Man kan anta att en stor del av inköpen<br />
görs såväl i <strong>Kalmar</strong> som i Ljungbyholm. Det borde dock finnas förutsättningar att ytterligare öka<br />
marknadsandelen.<br />
När det gäller investeringar under de närmaste åren så ska en ny frysgondol installeras.<br />
ICA-butiken är ombud för ATG, Spero och ombud för Svenska Spel. Bensinförsäljning finns vid<br />
PREEM-macken utmed E22, där också Postens paketutlämning finns.<br />
En eventuell nedläggning av butiken i Rinkabyholm skulle innebära ökade kostnader för<br />
hushållen med cirka 400.000 kronor och för <strong>kommun</strong>en med cirka 170.000 kronor.<br />
Framtiden<br />
Ny dragning av E22 kommer inte att inverka negativt på butiken, eftersom man inte heller idag<br />
har någon nytta av nuvarande sträckning. En ny dragning av vägen kommer däremot att innebära<br />
att stora områden för bostadsbebyggelse blir tillgängliga. Detta ger ett ökat underlag för butiken<br />
och därmed säkras den service som finns i Rinkabyholm idag.<br />
ICA Nära i Trekanten<br />
Dagsläget<br />
Trekanten ligger 17 km från <strong>Kalmar</strong> centrum och ungefär lika långt från Nybro. Det innebär att<br />
Trekanten är utsatt för konkurrens från två håll. I Trekanten med omnejd bor idag cirka 2000<br />
invånare som dock har behov av en utbyggd service på sin egen ort.<br />
Den nuvarande ICA-butiken ligger ”mitt i byn” men är gammal, trång och helt otillräcklig för att<br />
kunna tillfredsställa dagens konsumenter. Det är t ex inte möjligt för en rullstolsbunden att<br />
handla i affären. Det är dock en fullsortimentsbutik med merparten av den service som bör<br />
finnas på en sådan ort. Butiken har en omsättning som gör den till en större dagligvarubutik<br />
(tredje högsta omsättning bland landsbygdsbutikerna) och det är en mycket bra omsättning med<br />
hänsyn taget till de omständigheter som butiken lever i. Butiken har enligt Konsumentverket en<br />
marknadsandel på närmare 28%. Den har öppet 9-20 varje dag, även lördag och söndag och<br />
sysselsätter 4 helårsarbetande inkl ägaren.<br />
ICA-butiken är ombud för Systembolaget och Apoteket och ATG samt har Postens<br />
paketutlämning och är spelombud för Svenska Spel.<br />
Bensinförsäljning finns vid OKQ8:s och Uno X stationer vid Gamla vägen.<br />
Butiken bedriver hemsändningsverksamhet med 250-300 leveranser per år.<br />
6
Att inte utveckla butiken skulle kunna innebära en osäker framtid för butiken. En nedläggning<br />
skulle kosta hushållen cirka 740.000 kronor och <strong>kommun</strong>en cirka 315.000 kronor.<br />
Framtiden<br />
Butiken i Trekanten drivs i dag i lokaler som inte är i takt med tiden. En fortsatt verksamhet i<br />
nuvarande form kommer på sikt att innebära att dagligvaruservicen i Trekanten försvinner. Detta<br />
är köpmannen väl medveten om. Han har därför beslutat sig för att satsa på nybyggnad av en<br />
dagligvarubutik i Trekanten. Arbetet har påbörjats och enligt planerna ska en nybyggd butikslokal<br />
stå färdig centralt i samhället under sommaren 2007.<br />
Med tanke på den konkurrens inom handeln som nu tilltar i <strong>Kalmar</strong> är denna utveckling<br />
nödvändig. En attraktiv butik är förutsättningen för att klara den ökande konkurrensen i<br />
omlandet.<br />
Läckeby Livs<br />
Dagsläget<br />
Läckeby ligger cirka 15 km från <strong>Kalmar</strong> centrum, 6 km från Lindsdal och 6 km från Rockneby. I<br />
Rockneby finns en större välsorterad dagligvarubutik likaså är dagligvaruhandeln väl utbyggd i<br />
Lindsdal. Butiken i Läckeby är däremot liten och har inte möjligheter att förse invånarna med ett<br />
fullt dagligvarusortiment. Det största problemet är att butiken är inrymd i en fastighet som är<br />
gammal och i dåligt skick. För att åtgärda bristerna krävs mycket stora investeringar, något som är<br />
osäkert om fastighetsägaren ställer upp på.<br />
Butiken är dessutom oprofilerad, vilket betyder att den inte tillhör någon av livsmedelskedjorna.<br />
Detta bör vara klart negativt för butiken.<br />
Butiken har en mycket låg omsättning, lägst bland samtliga dagligvarubutiker på landsbygden, och<br />
den klassas som en liten butik. Marknadsandelen är enligt Konsumentverket endast 8,7%, vilket<br />
tydligt visar att invånarnas inköp görs på annat håll. Butiken har inte förutsättningar att anställa<br />
personal, vilket innebär att ägaren själv driver all verksamhet samtliga dagar med öppettider<br />
vardagar 9-19, lördagar 10-17 och söndagar 11-17.<br />
Butiken i Läckeby har ansvar för Postens paketutlämning och är ombud för Apotekets varor<br />
liksom ombud för Spero. Butiken driver hemsändningsverksamhet med knappt 200 leveranser<br />
per år.<br />
En nedläggning av butiken kommer med den marknadsandel som butiken har idag att kosta<br />
hushållen cirka 165.000 kronor mer om året och <strong>kommun</strong>en cirka 70.000 kronor.<br />
Framtiden<br />
Framtiden för butiken, på det sätt som den drivs idag i icke ändamålsenliga lokaler, är mörk.<br />
Läckeby har ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för att möjliggöra en fullsortimentsbutik.<br />
Förutsättningen för detta är att man får lokaler som är ändamålsenliga. Det bör undersökas om<br />
annan lämplig lokal finns i samhället. Är det annars möjligt att bygga nytt? Vem eller vilka kan<br />
engagera sig i detta?<br />
7
Detta är frågor som behöver få ett svar. Annars hotar nedläggning av butiken i Läckeby. Det är<br />
tveksamt hur länge nuvarande köpman kommer att klara av butiken.<br />
Regionförbundet, FLF (Föreningen landsbygdens främjande), <strong>kommun</strong>en och nuvarande<br />
köpman bör gemensamt arbeta för att hitta en lösning för butiken i Läckeby.<br />
ICA Nära i Rockneby<br />
Dagsläget<br />
Rockneby ligger cirka 18 km från <strong>Kalmar</strong>. I samhället finns två trafikbutiker med ett begränsat<br />
sortiment av dagligvaror. Dessutom finns ICA Nära i Rockneby som är en komplett<br />
fullsortimentsbutik. År 1999 genomfördes en större utbyggnad av butiken som resulterade i att<br />
man fick en modern och ändamålsenlig dagligvarubutik i Rockneby. Detta fick till följd att<br />
omsättningen ökade rejält, vilket säkerställde en god dagligvaruservice för framtiden.<br />
Butiken har en omsättning som innebär att den klassas som en större dagligvarubutik. Butiken<br />
har den största omsättningen efter Ljungbyholm. Marknadsandelen är 29%.<br />
Köpmannen är idag 61 år gammal, men har för närvarande inga planer på att sälja rörelsen.<br />
Tillsammans med sin fru driver han en rörelse som är mycket välskött. Inklusive ägarna<br />
sysselsätts 6 årsarbetare. Butiken har öppet samtliga dagar, vardagar 9-19, lördagar 9-17 och<br />
söndagar 11-17.<br />
Planerade investeringar de närmaste åren är nya kylmöbler.<br />
ICA-butiken ansvarar för Postens paketutlämning, Svenska Spels lotteriverksamhet och är<br />
apoteksombud.<br />
Bensinförsäljning sker vid PREEM-macken vid E22. PREEM-macken är även ombud för ATG<br />
och är spelombud för Svenska Spel.<br />
Butiken bedriver hemsändningsverksamhet med cirka 700 leveranser per år.<br />
En nedläggning av butiken bedöms kosta hushållen cirka 835.000 kronor om året i ökade<br />
kostnader och <strong>kommun</strong>en cirka 360.000 kronor.<br />
Framtiden<br />
Eftersom ägarna har varit förutseende att investera klokt så kommer förmodligen den hårdnande<br />
konkurrensen i <strong>Kalmar</strong> att beröra denna butik mycket marginellt. Framtiden ser bra ut och den<br />
dag när köpmannen vill sälja sin rörelse, så kommer detta inte att innebära några problem för<br />
orten. Det bör inte vara några problem att sälja denna butik, vilket medför en fortsatt kontinuitet<br />
i dagligvaruservicen på orten.<br />
8
Sammanfattning och slutsatser<br />
Samtliga undersökta orter bedöms vara i den storleken att underlag bör finnas för en god service<br />
– även om förutsättningarna varierar mellan orterna.<br />
Kring två av orterna finns det speciella förutsättningar som behöver uppmärksammas. Det gäller<br />
Halltorp och Läckeby. Om det är någonstans i <strong>kommun</strong>en som det finns risk för att<br />
dagligvaruförsörjningen försvinner, så är det i dessa två orter. Här krävs särskilda insatser för att<br />
trygga servicen i framtiden. I övriga orter känns det för närvarande ganska stabilt.<br />
Generellt kan sägas att de butiksinnehavare som har utvecklat sina butiker med fortlöpande<br />
investeringar genom åren och därmed hängt med i den allmänna marknadsutvecklingen, har<br />
klarat sig bäst. De butikerna går bra idag.<br />
Det är viktigt att peka på sambandet mellan den kommersiella och den offentliga servicen. De<br />
bedömningar som gjorts här är baserade på att den offentliga servicen kommer att finnas kvar i<br />
orterna på nuvarande nivå, annars håller förmodligen inte det som skrivits här. Försvinner skolan<br />
så får det konsekvenser för ortens attraktivitet och i sin tur på den kommersiella servicen. På<br />
samma sätt kan nedläggningen av butiken få till följd att orten blir mindre attraktiv för inflyttning<br />
och underlaget för exempelvis skolan minskar.<br />
Nya regler när det gäller egenkontrollen<br />
Från och med 1 januari 2006 gäller en skärpning av bestämmelserna för egenkontrollen av<br />
miljö/hälsa i butikerna. Nya EU-bestämmelser har börjat tillämpas och Livsmedelsverket kräver<br />
att mera noggranna kontroller utförs i butikerna från <strong>kommun</strong>ernas sida. Detta ställer nya, hårda<br />
krav på köpmän och personal i butikerna. Det är mycket viktigt för de mindre butikerna att klara<br />
detta, eftersom resultaten av kontrollerna kommer att offentliggöras och genom detta också<br />
påverka butikernas attraktivitet.<br />
Generellt kan sägas att bestämmelserna är så pass krångliga att butikerna själva inte kan göra ett<br />
godkänt egenkontrollprogram utan hjälp. ICA har utvecklat ett program, som ICA-butikerna kan<br />
använda sig av. För övriga butiker kan FLF (Föreningen landsbygdens främjande) hjälpa till och<br />
har också utvecklat en utbildning i denna fråga.<br />
Förändring av köpmönster<br />
Under de senaste åren har konsumenternas köpvanor förändrats i snabb takt. Konsumenten blir<br />
alltmer rörlig på grund av ökat bilinnehav och större valmöjligheter när det gäller butiker såsom<br />
stormarknader, köpcentra och lågprisbutiker. Denna utveckling har drabbat landsbygden.<br />
Stora förändringar är nu på gång i <strong>Kalmar</strong>. Bland annat handeln väntas få en stark utveckling med<br />
ett flertal nya aktörer. Vad kommer detta att innebära för landsbygdshandeln?<br />
En viktig förutsättning när det gäller att bemöta denna utveckling är att köpmännen på<br />
landsbygden fortsätter att visa den positivitet som man hittills har visat och också fortsätter att<br />
utveckla sina butiker. Då finns goda förutsättningar att det ska gå bra också i en svårare<br />
marknadssituation. Det är dock viktigt att göra ortsborna medvetna om att det är de själva som<br />
ytterst bestämmer över butikens framtid genom att utnyttja den service som butiken erbjuder.<br />
9
Köpman och personal kan vara hur duktiga och positiva som helst, men om inte konsumenten<br />
visar intresse av ortens service så faller denna och orten är ”död”.<br />
Kommunala åtgärder för att upprätthålla en god utveckling i de olika orterna är också väsentliga<br />
inslag. Det gäller t.ex. möjlighet till fortsatt bostadsbyggande på orten, infrastruktur och<br />
kollektivtrafik och utvecklande av annan offentlig service.<br />
Handlingsprogram<br />
Sammanfattningsvis anges de mål och åtgärder som <strong>kommun</strong>en vill vidta för att främja en god<br />
servicenivå i <strong>kommun</strong>en. De olika målen utvecklas ytterligare nedan.<br />
Mål:<br />
Kommunen ska<br />
• verka för att bibehålla servicen på de orter som har kommersiell service i dagsläget.<br />
• prioritera butikerna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm, Vassmolösa, Halltorp<br />
och Påryd när det gäller statligt och/eller <strong>kommun</strong>alt ekonomiskt stöd.<br />
• stödja butikerna och invånarna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm,<br />
Vassmolösa, Halltorp och Påryd genom att erbjuda bidrag för hemsändning av<br />
dagligvaror i respektive kundområden<br />
• erbjuda hemsändningsbidrag med det maximala belopp som Regionförbundet<br />
delfinansierar med 50%.<br />
• ta initiativ till regelbundna kontakter/besök hos landsbygdsbutikerna.<br />
• verka för att landsbygdsbutikerna får möjlighet att nyttja konceptet ”Affär på landet” och<br />
liknande utbildningar.<br />
• utreda frågan om hur en lokal upphandling inom ramen för lagen om offentlig<br />
upphandling kan gynna den lokala handlaren och <strong>kommun</strong>en.<br />
• beakta servicefrågorna vid planering av kollektivtrafik inklusive närtrafik.<br />
• tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter i tätorterna liksom att verka för ett<br />
varierat boende i tätorterna.<br />
• uppmärksamma dagligvarubutikernas villkor i de utvecklingsdialoger som under åren<br />
2007-2009 ska genomföras i <strong>kommun</strong>ens mindre tätorter.<br />
• utveckla serviceperspektivet, såväl den offentliga som den kommersiella servicen, i<br />
översiktsplanen.<br />
• peka på möjligheterna att via Landsbygdsprogrammet stärka och utveckla den lokala<br />
servicen<br />
Kommunen ska verka för att bibehålla servicen på de orter som har kommersiell<br />
service i dagsläget<br />
År 1994 fanns det minst en dagligvarubutik i samtliga tätorter, inklusive Kåremo. Lindsdal,<br />
Smedby och Trekanten hade mer än en butik. Idag saknar Kåremo, Tvärskog och Hagby<br />
dagligvarubutiker. Trekanten har numera endast en butik. Avsnittet ”Butikernas tillstånd och<br />
utvecklingsförutsättningar” visar att situationen för de flesta landsbygdsbutiker som verkar<br />
idag bedöms som ganska stabil och positiv. Endast när det gäller två av orterna – Halltorp<br />
och Läckeby – finns speciella förutsättningar som behöver uppmärksammas. I dessa två<br />
10
tätorter finns det en viss risk för att dagligvaruförsörjningen så småningom kan komma att<br />
försvinna om inte åtgärder vidtas.<br />
Kommunen har som mål att den dagligvaruförsörjning som idag finns i de mindre tätorterna<br />
ska bibehållas även långsiktigt. Att ha butiken kvar på orten är oerhört angeläget och ofta en<br />
förutsättning för att ortens attraktivitet ska bestå. Kommunen ska medverka genom insatser<br />
av olika slag som stärker en god utveckling i de olika orterna. Det kan gälla bostadsbyggande,<br />
infrastruktur och annan offentlig service.<br />
I den händelse att en butik riskerar nedläggning så ska samråd ske mellan <strong>kommun</strong>en,<br />
regionförbundet och FLF om möjliga åtgärder för att förhindra nedläggning.<br />
När det gäller landsbygdsbutikerna i Halltorp och Läckeby bör initiativ tas till att inleda en<br />
sådan diskussion mellan respektive parter och köpmännen i fråga.<br />
Kommunen ska prioritera butikerna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm,<br />
Vassmolösa, Halltorp och Påryd när det gäller statligt landsbygdsstöd<br />
Regionförbundet har möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till kommersiell service. Stödet tas<br />
från länets årliga regionala utvecklingsstöd, som Näringsdepartementet varje år lämnar till<br />
Regionförbundet. Stödet kan utgå i form av bidrag eller lån för investeringar.<br />
Regionförbundet har också möjlighet att lämna ett servicebidrag för att förhindra nedläggning<br />
av en butik. Stödet är ett driftstöd för att butiken ska kunna ha möjlighet att genomföra<br />
åtgärder för att öka omsättningen och förbättra lönsamheten. Regionförbundet kan också<br />
lämna stöd för att butiken ska kunna köpa in konsulttjänster och genomföra åtgärdsprogram<br />
för att förbättra lönsamheten.<br />
För att Regionförbundet ska kunna ta ställning till stöd till enskilda landsbygdsbutiker<br />
behöver regionförbundet en aktuell varuförsörjningsplan där <strong>kommun</strong>en anger vilka områden<br />
som bör prioriteras när det gäller landsbygdsstöd.<br />
I den gamla varuförsörjningsplanen från 1994 har <strong>kommun</strong>en uttalat att butikerna i<br />
Rockneby, Läckeby, Vassmolösa, Halltorp och Påryd ska prioriteras. I senare beslut har även<br />
Trekanten inkluderats. Det handlar om orter där endast en butik med fullständigt<br />
butikssortiment finns kvar. Orterna Lindsdal och Smedby faller utanför, eftersom där finns<br />
mer än en butik. I Ljungbyholm finns idag endast en butik, men i Ljungbyholm finns<br />
betydligt bättre förutsättningar än i de andra enbutiksorterna, varför Ljungbyholm inte<br />
prioriteras när det gäller dessa insatser. Däremot föreslår vi att Rinkabyholm inkluderas.<br />
Rinkabyholm har endast en butik, men har en låg marknadsandel, mycket beroende på<br />
konkurrensen från den närliggande handeln i <strong>Kalmar</strong>.<br />
Kommunen prioriterar följande butiker när det gäller statligt landsbygdsstöd: Rockneby,<br />
Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm, Vassmolösa, Halltorp och Påryd.<br />
11
Kommunen ska stödja butikerna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Rinkabyholm,<br />
Vassmolösa, Halltorp och Påryd genom att erbjuda bidrag för hemsändning av<br />
dagligvaror i respektive kundområden<br />
I och med den gamla varuförsörjningsplanen från 1994 beslutade <strong>kommun</strong>en att införa<br />
möjligheten till ett bidrag för hemsändning av varor på landsbygden. Bidraget betalades ut till<br />
de butiker som <strong>kommun</strong>en uttalat att de skulle vara prioriterade. Idag har butikerna i<br />
Rockneby, Läckeby, Trekanten, Vassmolösa, Halltorp och Påryd bidrag för hemsändning av<br />
varor i sina respektive kundområden.<br />
Hemsändningen har ökat något under senare år, vilket kan förklaras dels med en åldrande<br />
befolkning på landsbygden, dels att de tidigare varubussarna har upphört. Årligen betalar<br />
<strong>kommun</strong>en ut hemsändningsbidrag på cirka 320.000 kronor, vilket motsvarar cirka 3.500<br />
leveranser. Av detta får <strong>kommun</strong>en statsbidrag för hälften. Nivån på hemsändningen ser ut<br />
att öka ytterligare något framåt.<br />
Kommunen ska även fortsättningsvis stödja butikerna på landsbygden med bidrag för<br />
hemsändning av varor. Stödet ska gå till de butiker som idag har hemsändningsbidrag men<br />
även erbjudas butiken i Rinkabyholm.<br />
Kommunen ska erbjuda hemsändningsbidrag med det maximala belopp som<br />
Regionförbundet delfinansierar med 50%<br />
Regionförbundet lämnar bidrag till <strong>kommun</strong>er som erbjuder hemsändningsbidrag till butiker<br />
på landsbygden. Bidraget avser 50% av <strong>kommun</strong>ernas ersättning till landsbygdshandeln. För<br />
närvarande lämnar regionförbundet bidrag upp till en kostnad på 90 kronor per leverans,<br />
d.v.s som mest 45 kronor per leverans. I vissa län i Sverige är den högsta ersättningen numera<br />
120 kronor, d v s ett bidrag på 60 kronor per leverans.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> ersätter landsbygdsbutikernas kostnader för hemsändning med ett bidrag på<br />
90 kronor per leverans, varav <strong>kommun</strong>en alltså får statsbidrag för hälften, 45 kronor.<br />
Regionförbundet kommer att överväga frågan om att höja bidraget till 50% av 120 kronor.<br />
Om så sker ska <strong>kommun</strong>en erbjuda hemsändningsbidrag med det maximala belopp som<br />
regionförbundet delfinansierar.<br />
Kommunen ska ta initiativ till regelbundna kontakter/besök hos<br />
landsbygdsbutikerna<br />
Det är angeläget med regelbundna kontakter mellan <strong>kommun</strong>en och de enskilda<br />
landsbygdshandlarna för att få en bild av hur situationen ser ut i de olika tätorterna och hur<br />
handlarna ser på sin framtid. Det har visat sig att en samverkan mellan <strong>kommun</strong>en,<br />
regionförbundet och FLF (Föreningen landsbygdshandelns främjande) kan vara en bra<br />
lösning. Kontakterna kan ske genom inbjudna gemensamma träffar eller besök i de enskilda<br />
butikerna.<br />
12
Kommunen ska verka för att landsbygdsbutikerna får möjlighet att nyttja konceptet<br />
”Affär på landet” och liknande utbildningar och mentorsprojekt<br />
”Affär på landet” är ett kompetens- och utvecklingsprogram för lanthandeln, som har<br />
utarbetats av FLF, (Föreningen landsbygdshandelns främjande) tillsammans med och på<br />
uppdrag av Konsumentverket. Målet för programmet är att lanthandlarna ska få goda<br />
förutsättningar att analysera och utveckla sin verksamhet så att den blir långsiktigt<br />
ekonomiskt hållbar. Lanthandeln ska så långt möjligt bli en servicepunkt i samhället med ett<br />
utbud av såväl dagligvaror som annan service. Bredden i butikens utbud bestäms av lokala<br />
behov och butikens förutsättningar.<br />
Erfarenheterna av ”Affär på landet” visar att samtliga butiker i landet som genomgått<br />
utbildningen finns kvar, samtliga arbetstillfällen finns kvar och omsättningen har ökat med<br />
närmare 9 procent.<br />
Regionförbundet har finansierat mentors- och kompetensutvecklingsprojekt, bl a ”Affär på<br />
landet”. I <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har endast två lanthandlare, Trekanten och Påryd, genomgått<br />
projektet. Kommunen ser det som angeläget att övriga landsbygdshandlare ges möjlighet att<br />
genomgå detta program eller andra anpassade åtgärder för att utveckla butikerna.<br />
Kommunen ska utreda frågan om hur en lokal upphandling inom ramen för lagen om<br />
offentlig upphandling kan gynna den lokala handlaren och <strong>kommun</strong>en<br />
För många butiker skulle möjligheten att få leverera till <strong>kommun</strong>en och andra offentliga<br />
institutioner vara ett mycket värdefullt tillskott. Det har tidigare varit svårt att förena lokal<br />
handel med de krav som Lagen om offentlig upphandling, LOU; ställer, men man har under<br />
de senaste åren i Arvika <strong>kommun</strong> utarbetat en modell som visar att det är möjligt. LOU<br />
ställer krav på att en upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter<br />
som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt.<br />
I Arvikamodellen har man i förfrågningsunderlaget gjort en uppdelning i leveranser till<br />
storkök och till småkök. Villkoren för leveranserna skiljer sig något åt, t ex i krav på<br />
förpackningsstorlekar, betalningsförutsättningar, statistik och bonus. Sett från<br />
upphandlingsrättslig synpunkt föreligger inga principiella hinder att dela upp en förfrågan i<br />
leveranser till storkök och småkök samt att för dessa två leveranstyper tillämpa olika villkor.<br />
En förutsättning är dock att indelningen och de skilda villkoren vilar på affärsmässig grund.<br />
Syftet får inte vara att gynna en eller flera leverantörer eller att begränsa konkurrensen.<br />
Erfarenheterna från Arvika och andra <strong>kommun</strong>er ger vid handen att upphandling av<br />
livsmedel till storkök och småkök skulle bli enklare att hantera om de genomfördes som två<br />
helt separata upphandlingar.<br />
För <strong>Kalmar</strong> gäller att det idag finns cirka 100 leveransställen. Av dessa kan 20 rubriceras som<br />
storkök och 80 som småkök.<br />
I <strong>kommun</strong>en är en upphandling i det närmaste klar, vilket innebär att frågan om att ta<br />
ställning till om Arvikamodellen kan användas i <strong>kommun</strong>en gäller nästa upphandling,<br />
omkring 2010. Inför denna upphandling ska konsekvenserna av att använda Arvikamodellen i<br />
<strong>Kalmar</strong> penetreras. I det ska också ingå att ta ställning till om de kriterier som idag finns<br />
13
angivna för upphandling av livsmedel, t.ex. ekologiska livsmedel, krav på djurskydd och så<br />
vidare, kan tillgodoses.<br />
Fastighets- och inköpskontoret får i uppdrag att inför nästa upphandling av livsmedel utreda<br />
frågan om Arvikamodellen kan vara lämplig att genomföra i <strong>Kalmar</strong>.<br />
Kommunen ska beakta servicefrågorna vid planering av kollektivtrafik inklusive<br />
närtrafik<br />
En stor del av resorna inom <strong>kommun</strong>en är inköpsresor. Detta är en viktig faktor vid<br />
planeringen av kollektivtrafiken.<br />
Vid halvårsskiftet startade närtrafiken på landsbygden. Närtrafiken är en anropsstyrd trafik<br />
som utförs för att komplettera den ordinarie linjetrafiken. Syftet är att ge invånare med långa<br />
avstånd till busslinjer möjligheter att nyttja den ordinarie linjetrafiken liksom att kunna ta sig<br />
till närmaste tätort. Närtrafiken har som målpunkter åtta närtrafikområden, som är de mindre<br />
tätorterna. Närtrafiken kan alltså användas som inköpsresor i de mindre tätorterna.<br />
Servicefrågorna ska fortlöpande vara ett underlag vid planeringen av kollektivtrafiken på<br />
landsbygden.<br />
Kommunen ska tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter i tätorterna liksom<br />
att verka för ett varierat boende i tätorterna<br />
En ökad inflyttning till orten ger möjlighet till ett utökat kundunderlag för den enskilda<br />
butiken. Det är därför angeläget att det finns förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande<br />
och mark för verksamheter i eller i anslutning till de enskilda orterna.<br />
Kommunen har som målsättning att det ska finnas tillgång till lediga planerade småhustomter<br />
i varje tätort. Så är det inte idag. Kommunen har dock ett relativt bra markinnehav i<br />
anslutning till tätorterna. Frågan om lediga småhustomter liksom mark för mindre<br />
flerbostadshus och/eller seniorboenden bör utredas för varje tätort i samband med arbetet<br />
med ortsanalyserna och revideringen av översiktsplanen.<br />
Kommunen ska uppmärksamma dagligvarubutikernas villkor i de<br />
utvecklingsdialoger som under åren 2007-2009 ska genomföras i <strong>kommun</strong>ens mindre<br />
tätorter<br />
Våren 2007 inleder <strong>kommun</strong>ledningen utvecklingsdialoger i tätorterna utanför <strong>Kalmar</strong> tätort.<br />
Två utvecklingsdialoger ska hållas under våren och två under hösten, vilket innebär en<br />
process under tre år för att inkludera tolv tätorter. Utvecklingsdialogerna är ett led i målet att<br />
”hela <strong>Kalmar</strong> ska leva”. Dialogerna syftar till att kartlägga kraften i <strong>kommun</strong>ens olika tätorter,<br />
undersöka behov och se på möjligheter för den enskilda orten. Dialogen förs mellan<br />
<strong>kommun</strong>ledningen å ena sidan och föreningar, näringsliv, boende och sysselsatta å andra<br />
sidan. Frågan om dagligvarubutikernas förutsättningar bör uppmärksammas i dessa<br />
utvecklingsdialoger.<br />
14
Kommunen ska utveckla serviceperspektivet i översiktsplanen<br />
Den kommersiella servicen och den offentliga servicen är på många sätt beroende av<br />
varandra. Försvinner butiken så får det återverkningar på den offentliga servicen på samma<br />
sätt som nedläggningen av en skola påverkar förutsättningarna för butiken. Den samlade<br />
synen på och ambitionen när det gäller servicen i tätorterna bör behandlas i översiktsplanen.<br />
Under 2007 har arbetet med att ta fram ortsanalyser för tätorterna utanför <strong>Kalmar</strong> inletts.<br />
Ortsanalyserna ska analysera platsen, orten som livsmiljö och ortens roll och förhållande till<br />
<strong>kommun</strong>en i övrigt. Dessa ortsanalyser ska ligga till grund för den <strong>kommun</strong>täckande<br />
översiktsplanen. Serviceperspektivet är en av de frågor som bör behandlas i ortsanalyserna.<br />
Kommunen ska peka på möjligheterna att via Landsbygdsprogrammet stärka och<br />
utveckla den lokala servicen<br />
Ett nytt centralt Landsbygdsprogram har trätt i kraft från och med 1 januari 2007 och gäller<br />
till och med 2013. Här finns medel att söka bland annat för att utveckla den lokala servicen<br />
på landsbygden. Inom Landsbygdsprogrammet ingår också Leader, som är ett arbetssätt som<br />
kan användas för att arbeta med lokal landsbygdsutveckling. <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> drar nu igång<br />
ett samarbete med Ölands<strong>kommun</strong>erna för att bilda ett Leaderområde. För att kunna ta del<br />
av Leaderpengarna krävs att man bildar en särskild form av lokalt partnerskap, en LAGgrupp<br />
(lokal aktionsgrupp). I gruppen ska det finnas representanter för tre sektorer i<br />
samhället; den ideella sektorn, den offentliga sektorn och den privata sektorn. LAG-gruppen<br />
ska ta fram en gemensam utvecklingsstrategi för Leaderområdet. Att stärka och utveckla den<br />
lokala servicen kan vara en beståndsdel i en sådan utvecklingsstrategi.<br />
15
BILAGOR
<strong>Varuförsörjningsplan</strong> 2007 är upprättad av <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
<strong>kommun</strong>ledningskontoret, mark- och planeringsenheten.<br />
Vill du veta mer kontakta<br />
Christina Rosenqvist, tfn 0480 45 00 82,<br />
e-post: christina.rosenqvist@kalmar.se