Strömmen oktober 2011 - Kalmar kommun

strömmen
INFORMATIONStill
anställda i Kalmar kommun
Nr 2 * oktober 2011
Säkrare simhall ger
tryggare personal
När vi andra har ledigt
Det finns Alternativ till våld
1 strömmen

Ted har ordet:
Praktik
text: Ted Durdel, praktikant på informationsenheten
foto: Jan Magnusson
Många företag både inom den offentliga
och privata sektorn tar idag in praktikanter.
Däremot är det fortfarande många som
väljer att tacka nej till en praktikant. Oftast
för att de tror att han/hon kommer att vara
i vägen och bara ta upp en massa dyrbar tid.
Jag påbörjade min praktik på Kalmar
kommun, informationsenheten, vecka 38
och trivs jättebra ändå sedan första dagen,
visst det kan finnas dagar då man känner sig
i vägen och man inte har någonting att göra.
Man får hela tiden ha med sig att ansvaret
för att en praktikant ska trivas och vara
sysselsatt ligger hos båda parter, både hos
praktikanten och hos företaget. Det gäller
att hitta en bra balans mellan att ta för sig
och att bara lyssna, se och lära. För min egen
del har redan den första dagen inneburit
skarpa uppgifter och jag har nästan alltid
haft något att göra.
En stor fördel jag har ifrån mitt program,
informatörsprogrammet i Växjö, är att vi har
en praktiktid på uppåt 15 veckor, vilket är en
lång tid. Kalmar kommun kommer därmed
få mer användning utav mig, än om jag bara
hade varit här ett par veckor. Det tar ju till
exempel bara några veckor att komma in i
organisationen, lära sig nya namn, lära sig att
hitta och att komma till ro. De utbildningar
som erbjuder praktik borde tänka mer på
det och att båda parter ska få ut någonting
av tiden man är där. Praktikanter från min
utbildning är också väldigt eftertraktade
eftersom vi ska ägna ungefär halva tiden till
ett projekt. Ett projekt som är till för den
organisation man är på, något som de själva
inte har tid att undersöka/utreda/utvärdera.
För även om man måste lära sig helt nya
rutiner när det gäller morgon, lunch och
kväll så har man igen det i slutändan. Även
om man jobbar 15 veckor utan lön, så har
man också igen det i slutändan. För faktum
är ju att man får in en fot i arbetslivet, man
skapar nya kontakter, man ökar sina chanser
att direkt få ett arbete efter studierna och
man tycker det är kul att pröva på nya saker.
Som individ och person utvecklar man
sig själv väldigt mycket! Därför tycker jag att
praktiken väger tyngst av de valen man får
göra på universitetet, det öppnar många nya
dörrar samt att man får en ännu klarare bild
på vad man vill syssla med när man väl ska
ut i arbetslivet.
Vad tjänar då organisationen på att ta in en
praktikant? Jo, de får in en person som har
en helt annan synvinkel på allt och alla. Det
finns alltid uppgifter, stora som små och svåra
som lätta, som jag kan ta mig an. Självklart
går de anställda igenom mina uppgifter innan
de skickas iväg, vad det än nu må vara.
Från min sida får dessutom Kalmar
kommun som sagt en utredning som säkerligen
hade kostat dem åtskilliga tusenlappar.
Jag hoppas även att de kommer ha nytta av
mitt projekt och att organisationen utvecklas
på ett eller annat sätt.
Än så länge tycker jag att Kalmar kommun är
en bra och givande praktikplats, i alla fall på
informationsenheten. Jag tror att min tid här
kommer att vara hur värdefull som helst för
mig själv i framtiden och jag hoppas även att
Kalmar kommun kommer känna att ”han den
där, Ted Durdel, det var en duktig kille det”.
strömmen
INFORMATIONS-
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Redaktionskommitté
2 strömmen
Grafisk form
Foto framsidan
Produktion
Tryck
Papper och upplaga
Strömmen
Informationsenheten, Box 611, 391 26 Kalmar
strommen@kalmar.se
Christina Karlberg
Sara Svensson, Britt Kronberg, Kerstin Ivarsson, Emanuel Wallin, Jan Magnusson
och Lotta Mellstrand
Lotta Mellstrand
Susanne Söderberg har arbetat hårt för att både besökare och personal ska vara
tryggare och säkrare i simhallen. Foto: Jan Magnusson
Informationsenheten, Kalmar kommun
KalmarSund Tryck AB, Kalmar
130g Silverblade, 6 200 ex
Innehållet i Strömmen får gärna citeras, bara källan anges

Nyare och bättre IT-system
text: Christina Karlberg
Vi blir alltmer beroende av olika IT-system för att kunna sköta vårt
dagliga arbete. Det märks inte minst vid driftstörningar och när nya
system ska införas. Under 2011 har Kalmar kommun investerat i flera
nya eller uppgraderade program.
Växel med hänvisningsdator Trio
Sedan första veckan i maj har vi en ny växel för
Kalmar kommuns cirka 3 000 anknytningar.
Stora förändringar för telefonisterna, men
även nya hänvisningskoder för alla användare.
Fortfarande fungerar inte alla ihop med
andra tjänster vi har, till exempel svarsgrupp
och röstbrevlåda, men Telia arbetar för
fullt för att allt ska fungera. Den största
förändringen är den nya hänvisningsdatorn.
Den ska så småningom kunna användas
av alla, både växeltelefonister, anställda
och inte minst allmänheten via kalmar.se.
Dokument- och ärendehanteringsprogram
Public 360
Ann-Marie Lundström är tillsammans med
Solveig Gustafsson-Ny projektledare för vårt
nya dokument- och ärendehanteringsprogram,
Public 360. Under sommaren
har programmet testas av en pilotgrupp.
I takt med att mängden information i de
kommunala verksamheterna ökar ställs högre
krav på spårbarhet, återsökning, statistik och
ett flödesbaserat arbetssätt där information
och ärenden kan följas. Med ett modernt
verktyg kan handläggnings- och beslutstider
hållas minimala och informationen i alla led
är möjlig att eftersöka och spåra.
www.kalmar.se
I höst publiceras nya kalmar.se. De största
förändringarna sker dock på baksidan, i och
med att det blir uppgradering av webbverktyget,
episerver. Sedan vi publicerade
webbsidan 2007 har vi fått stor uppmärksamhet
och mycket beröm. I maj inbjöds
Kalmar kommun till en konferens i Oslo
för alla norska kommuner. I Norge gillar
man standardiseringar och nu vill man att
de norska kommunerna ska ha liknande
Grunduppgifterna hämtas från lönesystemet.
Förvaltningstillhörighet och sökord, måste
dock kompletteras manuellt. Ett arbete
som pågår just nu, eftersom vi på grund av
tidsbrist var tvungna att lägga in de uppgifter
som fanns i den gamla hänvisningsdatorn.
På sikt kommer du själv att kunna uppdatera
dina egna uppgifter. Under hösten kommer
det i verksamhetshandboken att finnas en
telefonihandbok, som enkelt förklarar de
vanligaste funktioner i telefonisystemet.
Med ett modernt arbetssätt och modernt
verktyg kan tillgängligheten till information
såväl internt som externt bli optimal. Men vi
ska vara medvetna om att detta blir ett helt
nytt sätt för oss att arbeta. Det blir ordning
och reda, inte bara enklare att diarieföra utan
den stora vinsten är att vi kan säkerställa
att det inte finns olika versioner av samma
dokument. Den preliminära tidplanen är
att diariet och nämndsadministrationen har
börjat köra skarpt i september. Därefter följer
hantering av verksamhetshandböckernas
dokument.
funktioner på sina webbplatser och då är
kalmar.se förebilden. Den stora responsen
har visat att satsningen på sökmotorn för
fyra år sedan var riktig, så det utvecklar vi
nu. Men givetvis kommer det synas att
webbsidan förändrats. Vi gör även förbättringar
på evenemang, eventuella faktarutor,
kontaktuppgifter, nyheter och utseendet för
mobila webbläsare.
Office 2010
När nya program ska installeras blir det
tydligt att Kalmar kommun legat efter med
uppgraderingar. Nu när Office 2010 håller
på att installeras blir förändringen stor för
alla användare. Ann-Marie Lundström och
Christina Becker på personalenheten gör en
stor insats när de försöker utbilda alla.
Intranät
Äntligen ett nytt intranät i sikte. Även om
det fortfarande krävs kikare. Mycket har hänt
sedan Kalmar kommun fick sitt nuvarande
intranät 1995, alltså innan begreppet
intranät överhuvudtaget fanns. Vårt
nuvarande intranät kan man jämföra med en
anslagstavla där nya affischer hela tiden sätts
upp och skymmer de gamla. Vi arbetar för
att införa ett personaliserat intranät, anpassat
just för dig och ditt arbete. Tanken är att
minska e-postflödet och effektivisera arbetet
genom att slippa leta efter all information
du behöver för ditt arbete. Förhoppningsvis
finns en projektledare på plats i höst.
Kontaktcenter
Ett projekt som dragit igång i höst är
en förstudie om att införa ett eventuellt
kontaktcenter. Tanken är att avlasta
handläggarna genom att kunna lämna svar
direkt vid första kontakten med kommunen.
Målet är att ha EN tydlig ingång för
medborgare och företag.
strömmen 3

LPA ger vinst – i självförtroende, kunskap
text och foto:
Emanuel Wallin
När påbörjade du din utbildning? När
slutar den?
Carina: Jag började i augusti 2010 och
beräknas vara klar i november i år.
Daniel: Jag påbörjade den nu i februari
2011 och blir troligtvis klar i april 2012.”
– Det kostar egentligen bara tid, säger Carina Greiff om LPA-utbildningen.
Vad har varit bra med utbildningen?
Carina: Eftersom jag har en nattjänst och
man ibland har ganska lugnt på natten har
jag fått tillåtelse av min enhetschef att plugga
när tid finns under arbetspasset. Det är ju en
fördel jag har med mina arbetstider.
I utbildningen är det människor med
olika erfarenheter, flera med många år i
arbetslivet bakom sig, det blir många ”aha”-
upplevelser. Vi har bra lärare, det är också
skönt med människor i samma situation
Personal som har arbetat
många år inom omsorgen men
saknar formell behörighet som
undersköterska kan delta i det
kompetenshöjande projektet
LPA. Utbildningen kombineras
med arbete och resulterar i ökat
självförtroende, mer kunskap och
högre lön.
LPA (Lärande På Arbetsplats) är ett projekt
för kompetenshöjning och finansieras
genom bidrag från EU. Utbildningen kördes
igång i december 2010.
Bakgrunden till LPA-utbildningen är
behovet för grundläggande eller ökad
utbildning för baspersonal inom vård
och omsorg. Många gånger finns det lång
erfarenhet inom yrket, men det saknas formell
behörighet som undersköterska. Syftet är
att höja kompetensen på arbetsplatsen och
att stärka lågutbildad personal med ökat
självförtroende och mer kunskap. Tanken
är också att minska sårbarheten
och öka konkurrenskraften för
utbildad personal vid eventuella
övertalighetssituationer. Utbildningen
följer de nationella
kursplanerna för omvårdnadsprogrammet,
vilket ger deltagarna
den nämnda formella behörigheten
som undersköterska.
Projektets grundidé är att
utbildningen ska kombineras
med arbete vilket i sig är en stor
utmaning för eleverna/de anställda.
Strömmen har pratat med Carina
Greiff och Daniel Modée som
båda är mitt uppe i sina LPAutbildningar.
Här delar de med
sig av sina erfarenheter.
– Man får mer kunskap och
större förståelse för olika arbetssätt,
säger Daniel Modée.
4 strömmen

och lön
Skolmatssafari Malmö – Kiruna
text: Kerstin Berg
kostchef Kalmarsunds Gymnasieförbund
som mig, att vi har det gemensamt att vi inte
har någon studievana.
Daniel: Jag tycker lärarna har varit mycket
bra, både kompetenta och kunniga. Även upplägget
på utbildningen har varit mycket bra.
Hur mycket tid skulle du uppskatta att du
lägger i veckan på utbildningen?
Carina: Vi har ungefär två och en halv
timmes lärarledda lektioner i veckan. Sen
lägger jag nog 5–6 timmar i veckan på eget
arbete.
Daniel: Svårt att säga, men ett grov
uppskattning skulle vara ett snitt på kanske
en arbetsdag, 7–8 timmar i veckan.
Vad har varit dåligt/jobbigt?
Carina: ”Inget speciellt.
Daniel: Det kan vara svårt att gå ifrån jobbet
ibland.
Boken Skolmatssafari beskriver
vardagen i svenska skolrestauranger
från Malmö i söder
till Kiruna i norr. Stagneliusskolans
kök är glädjande nog
utvald att representera vår region.
Skolmatssafari ska vara
ett led i att lansera Sverige
som matland. En nyckel
är att bra mat erbjuds i
skolan. Det är viktigt att
statusen på skolmaten
höjs och att kockar vill, vågar och står upp
för sin mat.
Boken Skolmatssafari trycks i 10 000
exemplar, varav 2 000 exemplar trycks på
engelska. Den delas ut gratis till kökschefer,
kostchefer och beslutsfattare. Boken är tänkt
att bidra till att visa Sveriges goda exempel
på närproducerad och vällagad skolmat och
till att inspirera både svenska kökschefer
och kökschefer utanför våra landsgränser.
Ett viktigt led i att göra Sverige till det nya
matlandet i Europa.
Det är endast Sverige och Finland i
världen som serverar kostnadsfri lunch i
skolorna, vilket har skett i Sverige sedan
1946. Varje dag serveras över en miljon
luncher i skolrestaurangerna i Sveriges 290
kommuner.
Personalen i köket på Stagneliusskolan
hoppas kunna inspirera andra kockar
både inom och utanför Sveriges gränser.
Personalen är stolt över den mat som tillagas
och har en ambition och arbetsglädje som
gör att gästerna på Stagneliusskolan ger dem
höga betyg.
Initiativtagare och redaktör till boken
Skolmatssafari är Annika Unt Widell och
boken ges ut med stöd av Jordbruksverket.
Vad ser du för vinster med utbildningen?
Carina: Man utvecklar sig själv och
upptäcker nya sidor av sig själv. Den här
utbildningen har också gett energi att
fortsätta plugga, och jag har redan anmält
mig till andra utbildningar som jag ska
påbörja senare.
Sen får man ju extra i lönekuvertet när
man fullgjort sin utbildning.
Daniel: Man får mer kunskap och större
förståelse för olika arbetssätt. Därutöver får
man en större anställningstrygghet. Man
får ett lönepåslag mellan 800 och 1 200 kr
i månaden.
Vad vill du skicka med dem som funderar
på att gå?
Carina: Man får en utbildning, man behöver
inte ta CSN-lån, man får låna material. Det
kostar egentligen bara tid.
Daniel: Sluta tveka och börja utbildningen
om du får chansen.
Nominera kandidater till
Kalmar kommuns interna
jämställdhetspris 2011
Jämställdhet är en viktig del i det personalpolitiska
arbetet inom Kalmar kommuns
samtliga verksamheter. För att ytterligare belysa
detta, har personaldelegationen beslutat
att instifta ett internt jämställdhetspris och nu
är det dags att nominera kandidater till detta.
Samtliga anställda inom Kalmar kommun,
dess bolag och förtroendevalda politiker kan
nominera kandidater till detta pris.
Priset kan delas ut till förvaltningar, bolag,
arbetsgrupper, samverkansgrupper och
enskilda medarbetare vars insatser har eller
har haft specifik betydelse för att stärka
jämställdheten inom Kalmar kommun.
Priset består av ett diplom och 10 000 kr.
Pristagare utses av personaldelegationen
och priset kommer att delas ut någon
gång under perioden december 2011 –
januari 2012.
Nomineringarna ska vara inkomna via
brev eller e-post till
Thomas Hodin, personalenheten,
thomas.hodin@kalmar.se
senast den 31 oktober 2011.
strömmen 5

6 strömmen

Säkrare simhall ger
tryggare personal
text: Sara Svensson
foto: Jan Magnusson
När Susanne Söderberg kom som
ny vd på Äventyrsbadet fick hon
frågan från sin personal ”Vad har
vi för ansvar vid en olycka?”. En
personal sa ”Jag känner mig inte
trygg för jag vet inte vad som
gäller”. Eftersom Susanne var ny
i verksamheten visste hon inte
svaret, men nu, fyra år senare,
vet både hon och personalen
betydligt mer. Under den här
tiden har de arbetat hårt under
parollen ”säkrare simhall”, för
att både besökare och personal
ska vara tryggare och säkrare i
simhallen.
Man kan dela upp arbetet med att göra
simhallen säkrare i tre delar: en fysisk del, som
handlar om att den fysiska miljön ska vara väl
utformad och att de hjälpmedel som behövs
ska finnas, en utbildningsdel som innebär
att personalen ska ha den kompetens som
behövs och en informationsdel som innebär
att personalen ska veta vilka kontaktnät som
finns och var de kan få hjälp och stöd.
Fysiskt sett har de tittat över hela lokalen,
skyltat upp ännu mera och bland annat
halkbehandlat golven så att risken för halkolyckor
ska minska.
– Barn kan inte gå i en simhall, det är
tydligen en omöjlighet, säger Susanne med
ett leende. Men nu har vi i alla fall skyltat
upp så mycket det bara går att man inte ska
springa, det ska inte gå att missa.
Nu har det även installerats larmknappar
överallt i lokalen, som går till mottagare
som personalen bär med sig, så att det alltid
Susanne Söderberg och personalen
på Äventyrsbadet har arbetat hårt
under parollen ”säkrare simhall”.
snabbt ska gå att få hjälp vid ett tillbud.
Defibrillatorer är på plats och stegar har
bytts ut till säkrare trappor.
Arbetet med den fysiska miljön innebär
även att man nu anställer en badsamordnare.
Den personen ska dagligen gå en mer
omfattande rond för att kolla igenom att allt
är som det ska i simhallen. Det handlar om
att kontrollera att alla tejpremsor på golven
sitter som de ska, att det inte åkt några flisor
i kaklet någonstans, att rutschkanan inte har
några lösa delar och så vidare. Tidigare har
personalen hållit koll, men nu blir det mer
strukturerat och med tydligare rutiner.
Personalen har numera schemalagda
träningstillfällen där de bland annat tränar
livräddning och hjärtlungräddning. Även
när personalen anställs ställer man nu högre
kompetenskrav vad gäller hjärtlungräddning,
livräddning, skada-olycka och grundläggande
brandutbildning.
För en tid sedan fick Äventyrsbadet en del
kritik efter ett par tillbud i simhallen. Susanne
bad då Svenska livräddningssällskapet komma
och gå igenom verksamheten och berätta för
dem vad de gjorde fel så att det kunde rättas
till. Reaktionen blev tvärtom väldigt positiv:
– Kan vi få kopiera era rutiner? undrade
representanterna från SLS som tyckte att de
arbetade föredömligt med säkerhet och inte
kunde hitta något att anmärka på.
Nu ser Susanne och den övriga personalen
framåt. I dagsläget känner de att de har gjort
allt de kan för att simhallen ska bli säkrare,
med de resurser de har. Men de vet hur de
vill ha det, vad de vill göra, och att planera
för framtidens simhall känns spännande.
Korta fakta Kalmar Familjebad KB
Nettoomsättning: 10,9 miljoner kr
Antal anställda: 22, varav 15 kvinnor
Källa: Kalmar kommuns årsredovisning 2010
strömmen 7

Margita – Årets
undersköterska
Skaparglädje
text: Sara Svensson
foto: Sara Svensson och Jan Magnusson
Att kommunen har duktig personal
vet vi. Omsorgsförvaltningen har
dessutom Årets undersköterska
hos sig.
Grattis Margita Skansberg, som har fått
utmärkelsen av Demensförbundet! Enligt
förbundets ordförande Stina-Clara Hjulström
är det viktigt att vårda vårdpersonalens
fantastiska arbete. Det håller vi med om
och tackar inte bara Margita utan all duktig
personal i våra verksamhetet.
Pressjour
Nu blir Kalmar kommun mer
tillgängliga på kvällar och helger.
Från och med månadsskiftet
september – oktober har vi en
pressjour.
Ambitionen med pressjouren är att det ska
vara enkelt för framförallt journalister att
nå Kalmar kommun samt att få snabb och
korrekt service dygnet runt, alla dagar. Sju
personer delar på uppgiften; kommunchef
Roland Karlsson, förvaltningschef Annette
Andersson, informationschef Christina
Karlberg, säkerhetssamordnare Peo Carlsson,
samt informatörerna Sara Svensson, Lotta
Mellstrand och Christine Bergkvist-
Björklund. Samtliga har god kunskap om
hela kommunens verksamhet och hur de kan
söka mer information från andra tjänstemän.
De kan också säkerställa att information
snabbt publiceras på www.kalmar.se.
Leenden och skratt blandas med vävstolarnas mjuka dunkande. Siv och Inga visar stolt sina
mattor och ställer glatt upp på bild.
Man kan nästan ta på den.
Glädjen. Stoltheten. Skaparkraften.
Värmen. De människor
jag möter vill alla vara precis där
de är, både arbetstagare och
personal.
Det är lugnt och ganska tyst när jag
kommer till den dagliga verksamheten
Skapandehuset. Just den här dagen förklarar
Inger Ström att det är ovanligt få som är
där idag. Då är det inga problem att få en
pratstund. Annars kan det vara rätt fullt upp
med de 24 arbetstagare och fem personal
som varje dag väver, målar, pysslar och syr.
Skapandehuset kom till för 1,5 år sedan
då de dagliga verksamheterna Picasso, där
man bland annat målade krukor, och Butik
Linnea, där man sydde, vävde och pysslade,
slogs ihop till en enhet.
– Sammanslagningen var en utmaning,
berättar Inger, både för oss i personalen och
för arbetstagarna. Att gå från grupper på
10–12 arbetstagare till en grupp på 24 är
I pressjourens uppdrag ska också ligga att
vid behov kontakta krisledningsnämndens
ordförande och/eller kommunchefen för
att rådgöra om krisledningsorganisationen
behöver aktiveras.
8 strömmen

Transporthjälp
en omställning. Och för personalen var det
olika arbetssätt som skulle jämkas samman.
Det tog tid att vänja sig, helt enkelt. Men nu
är vi så nöjda!
Det går inte att ta miste på den värme som
finns på Skapandehuset. Leenden och skratt
blandas med vävstolarnas mjuka dunkande.
Erika, Siv och Inga visar stolt sina mattor och
ställer glatt upp på bild. Och jag
är imponerad. Vi har väl alla
vävt lite i slöjden i skolan, men
det är ju ingenting mot de här
damerna som ägnat många år åt
sitt stora intresse. Trasmattor i
vackra mönster och härliga färgsättningar,
med perfekta kanter
och inga knutor på fel ställe.
– Jag hade aldrig suttit vid en
vävstol när jag började med det
här för fyra år sedan, berättar
Inger. Jag har gått några kurser,
men väldigt mycket har jag
lärt mig av arbetstagarna. Vissa
har vävt hela sitt liv och är
fantastiskt duktiga på det. De
kan direkt visa och hjälpa till
om något blivit fel.
Alla som har sin dagliga
verksamhet på Skapandehuset är tjejer eller
kvinnor. En man hade de, men han gick i
pension förra året.
– Våra arbetstagare kommer till oss från
särskolans gymnasium. Och där har de ju sett
vad killar och tjejer ”ska” syssla med. Tyvärr
är det inte så många killar som intresserar sig
för att sy, sticka eller väva, säger Inger.
Allt som produceras säljs sedan i Butik
Skapa, som ligger på Kaggensgatan. Just
att det de producerar säljs är en väldigt
viktig del för arbetstagarna. Allt som görs
ska göras ordentligt och göras färdigt, så
att det ska gå att sälja. I detta finns en stor
stolthet för arbetstagaren, att de gör något
som kunderna vill ha. Tyvärr är det inte lika
många som hittar till de nya lokalerna, som
ligger strax intill de gamla, men Inger och
hennes kollega Karin Karlsson uppmanar
alla att komma in till butiken och ta sig en
– Sammanslagningen av Picasso och Butik Linnea var
en utmaning, berättar Cecilia Nilsen, Karin Karlsson och
Inger Ström, men nu är vi så nöjda!
titt. I butiken står tre arbetstagare och en
personal redo att ta emot kunderna.
Det är inte bara mattor som arbetstagarna
tillverkar. Varje dag innan de går hem får
de bestämma i vilket rum de ska vara dagen
därpå. De tillverkar mobiler, broderar
handdukar och dukar, målar krukor och
kort, och syr vackra tavlor och bonader
bland annat. Att allt är tillverkat med en stor
glädje behöver Karin och Inger inte berätta.
Det syns. Och känns.
Behöver ni hjälp med att
transportera bort miljöfarligt avfall
som t.ex. elektronik, färg eller
vätskor? Då kan Paka hjälpa er.
Paka är en daglig verksamhet för personer
med funktionsnedsättning. Sedan tidigare
har de två verksamhetsinriktningar, data/
tryck och legoverksamhet. Paka finns på
Teknikervägen 14.
Förutom transport av farligt avfall kan de även
hjälpa till med andra transporter. De hämtar
också papper för återvinning och strimling.
Blanketten ”Anmälan om transport av
farligt avfall” ska vara ifylld och lämnas till
transportören. Blanketten finns i kommunens
verksamhetsledningssystem under Förvaltningarnas
egna verksamhetshandböcker,
Socialförvaltningen, Miljö.
Viss kostnad tas ut för tjänsterna.
Ring till Paka på anknytning 52659. Prata
med Jan-Erik Carlsson, Erik Johansson eller
Yvonne Heiding.
Klarspråk???
Saxat från kommunens protokoll
Servicenämnden 26 januari 2011
I samband med svaret på ett medborgarförslag
om att hitta lämpliga p-platser
för husbilar lämnade miljöpartiet in en
protokollsanteckning för att inte godkänna
förslaget, vilket övriga i nämnden ville göra.
”Kalmar kommun har fastställt målet om
att bli cykelstad Kalmar. I enlighet med detta
beslut är det klokt att uppmana husbilsägare
att nyttja våra cykelleder, ex. genom våra
broschyrer riktade till målgruppen”.
Två guld till Kalmar
I början av maj arrangerade Kommun-
Anställdas Fritidsförbund riksmästerskapen
i bowling. I år avgjordes tävlingarna i
Katrineholm och Kalmar tog hem två
guldmedaljer. Yvonne Hedlund stod bakom
båda när hon dels tog en individuellt och en
i lag. Grattis Yvonne och co!!
strömmen 9

Snacket går
När vi andra har ledigt
text: Emanuel Wallin
foto: Jan Magnusson
Länge sedan vi hördes sist. Men även
en papegoja som jag har haft fullt upp.
Och jag ser ju hur alla ni anställda
också får mer och fler uppgifter att lösa.
Fascineras mycket av era inkorgar som
plingar och plingar. Inte nog med att ni
måste läsa, sortera, besvara och gallra er
egen e-post, ni måste ju också ansvara
för att de som skrivit till era kollegor
får svar på sina frågor och undringar.
Inga konstigheter för de flesta, men
det verkar jobbigt för några. Hörde en
chef, som tyckte att vi skulle ”varna
för att andra anställda kanske läser
mejlet, för då kanske de låter bli att
skriva”. Då finns det mycket ni borde
varna för; politiker som tar obekväma
beslut, att ni inte alltid svarar när det
ringer, att pengarna inte räcker till allt
ni vill. Ja ni kan säkert hitta på era egna
varningar.
En annan varning är nog att politiker
ibland tar snabba beslut. Som när
personalutskottet bestämde att från
och med 2012 ska Kalmar kommun
inte ha mindre än 75 %-iga tjänster De
glömde dock att kommunfullmäktige
är kommunens högsta beslutande
organ, att detta kostar pengar och att
budgeten också beslutas i kommunfullmäktige.
Tänkte inte på det….
Så nu måste de istället besluta att de
ändrar beslutet till att de beslutar föreslå
att kommunfullmäktige beslutar
det de redan har beslutat. Men beslutet
är ju jättebra för alla anställda, så fler
snabba beslut efterlyses, bara ni varnar
alla inblandade först.
Att vara projektledare är nog jobbigt.
En del av er har många projekt på gång.
Andra projekt har många projektledare
på gång. Kalmar Cykelstad, till exempel.
Nu har tre projektledare blivit fyra,
så småningom kanske även vi får bättre
cykelvägar. Hörde en avdelning som
hade en tävling om vem som har flest
gropar på vägen till jobbet. Missade
dock segerresultatet. Det är ju inte
riktigt mina problem.
Sommarsemester – det vore
en omöjlig dröm för många
kommunanställda om inte
semestervikarierna fanns. Tack
vare dem fungerar verksamheten
utan avbrott året runt. Strömmen
har frågat några av årets vikarier
hur det är att sommarjobba när vi
andra har ledigt.
Tobias Lidman, 21 år, har sommarjobbat
inom socialförvaltningen på ett boendestöd.
Tobias beskriver att det var en slump att
han hamnade just inom detta område, och
att det gick så fort att han knappast hann
tänka på vilka förväntningar han hade. Han
pratar om sina arbetsuppgifter som bland
annat handlar om att hjälpa till med att
städa, laga mat och handla.
– Vardagliga saker, säger Tobias som
verkligen trivts både med personal och
människorna han hjälper. Han säger att
jobbet erbjuder stor frihet inom arbetets
ramar. I början gällde det att ställa in sig på
de nya arbetstiderna där nattjour ingår men
fast att det var ovant funkade det bra ändå.
På min fråga om vad som varit roligast,
svarar Tobias att fredagarna när personalen
bjuder in omsorgstagarna och man lagar mat
och umgås, helt klart är roligast.
Tobias skulle kunna tänka sig att komma
tillbaka.
– Det har funkat så bra med omsorgstagarna,
säger han.
Madelene Grunditz, 18 år, har sommarjobbat
inom omsorgsförvaltningen på
äldreboendet Ljungbyhemmet.
Madelene studerar på omvårdnadsprogrammet
på Jenny Nyströmsskolan och
är inne på sista året. I sommar har hon arbetat
på Ljungbyhemmet inom äldreomsorgen.
Madelene säger att arbetsuppgifterna till
en del handlar om att ordna med mat, ge
mediciner, personlig hygien.
– Man ska göra dagen lite ljusare för dem,
säger Madelene och syftar på de äldre hon
arbetar med.
– Det roligaste med jobbet är när man
kan aktivera omsorgstagarna, tycker hon.
Madelene vill absolut komma tillbaka till
Ljungbyhemmet eftersom hon trivs så bra.
Hon tycker att arbetskamraterna är bra,
liksom omsorgstagarna hon arbetar med.
Mattias Carlsson, 27 år, har jobbat inom
serviceförvaltningen på enheten Park.
Mattias arbetsuppgifter har bland annat
varit att rensa ogräs och klippa gräsmattor i
parker och grönområden. Han har även varit
traktorförare och i jobbet har Mattias utgått
från kvarteret Pumpen som fungerar som
bas för personal inom serviceförvaltningen.
– Arbetet är varierande och det dyker
alltid upp nya saker att göra, säger Mattias.
Mattias berättar att erbjudandet om jobb
i serviceförvaltningen kom plötsligt och
arbetet var ungefär så han tänkt sig. Han
berättar att han trivts jättebra och att han
skulle kunna tänka sig att återvända dit.
– Jag har haft jättebra gemenskap med
arbetskamraterna, säger Mattias.
10 strömmen

Det finns Alternativ till våld
text: Christina Karlberg
foto: Jan Magnusson
Tjänstecyklar
Kalmar kommun
– De allra flesta vill inte använda våld, men när frustrationen lagrats hittar de inga andra
alternativ, säger Helene Torstensson.
Misstänker du att din kollega blir
utsatt för våld hemma? Våld i nära
relationer är betydligt vanligare
än vi tror.
– När vi pratar om våld säger vi ofta att
det är ”de där” som misshandlar eller blir
misshandlade, alltså någon annan än du själv
och de i din bekantskapskrets, menar Helene
Torstensson på Alternativ till våld. Våld är
inte bara slag och sparkar, det är också
andra handlingar som riktas mot en annan
person för att få henne att känna sig rädd,
och osäker som exempelvis hot, kontroll,
nedsättande ord
Helene betonar att det är viktigt att arbetskamrater
och vänner blir mer uppmärksamma
på om någon mår dåligt.
– Du behöver inte vara hundra procent
säker på att någon blir utsatt för våld. En
misstanke räcker för att fråga kollegan om du
kan hjälpa henne med något, menar Helene.
använt våld, utsatts för våld eller barn och
ungdomar som lever i våldsmiljöer. Både
män och kvinnor kan vara utsatta för våld.
Det är dock flest kvinnor som lever i en
relation med en person som brukar våld.
Förra året kontaktade cirka 150 kvinnor
Alternativ till våld.
– De här kvinnorna lever i en isolerad
situation och tror ofta att det är fel på dem
själva. Vi försöker få dem att förstå, ge dem
kunskap i deras rättigheter och möjligheter,
men självklart också stötta dem och öka
deras självförtroende, berättar Helene.
Var uppmärksam på om din kollega
- slutar delta i aktiviteter utanför arbetstid
- drar sig undan eller verkar stressad
- får många telefonsamtal hemifrån
- alltid får skjuts till och ifrån jobbet
- är nedstämd och orolig
- har mindre tålamod gentemot kunder och kollegor
Kalmar kommun vill att cyklandet i Kalmar
ska öka, för miljöns och vår hälsas skull. Nu
har upphandlingsenheten tillsammans med
projektet Kalmar cykelstad gjort en ny upphandling
för tjänstecyklar för våra anställda.
Avtalet består av cyklar, speciallackerade i
Kalmar kommuns röda färg och med logga
och numrering på, service till cyklarna två
gånger per år samt tillbehör till cyklar. Precis
som med alla andra avtal gäller att vi håller
oss till det, det vill säga ska vi köpa cyklar
eller tillbehör till cykel ska vi handla enligt
avtalet hos Stig Nilsson cykelaffär AB.
Cirka 40 män per år uppsöker själva verksamheten
för att få hjälp.
– De allra flesta vill inte använda våld, men
när frustrationen lagrats hittar de inga andra
alternativ. Det är därför vi heter Alternativ
till våld, för att visa att det finns alternativ,
berättar Helene.
Verksamheten Alternativ till våld startades
för tre år sedan och är en del av socialförvaltningen,
men hälften finansieras av
Mönsterås, Nybro, Emmaboda, Borgholms,
Mörbylånga och Torsås kommuner.
Alternativ till våld tar emot människor som
OBS! Allt detta kan bero på andra orsaker, men tillsammans är det ändå skäl till att
fråga din kollega om hon/han är pressad hemifrån. Som chef måste du våga lyfta
fram relationen hemma vid medarbetarsamtal.
Om du själv behöver hjälp eller om du är orolig för någon annan kan du kontakta ATV
0480-45 09 80, atv@kalmar.se.
Du kan vara anonym
strömmen 11

Strömmen gratulerar
Veckans lag: Hälsan i Kalmar
Från vänster: Torleif Hoas,
Kjell-Ove Lennartsson,
Isabel Hoas Gustafson,
Carina Hertzberg, Ulla
W. Hellström, Ann-Marie
Fingerhut, Margareta
Strömberg (lagledare) och
Sinisa Vukovac.
foto: Margareta Strömberg
Vecka 38 kammade ”Hälsan i Kalmar”
hem titeln veckans lag i cykeltävlingen
SydostTrampar. Laget, som representerar
Kalmar kommun, består av sju
personer från Kommunhälsan och en
person från socialförvaltningen. Under
veckan cyklade de genomsnitt 43,9 km
per person. Därmed har var och en
besparat atmosfären från cirka 8,8 kg
koldioxid genom att cykla i stället för
att köra bil. Totalt cyklade ”Hälsan i
Kalmar” under veckan 350,7 kilometer
och besparade atmosfären från cirka
71,8 kg koldioxid.
SydostTrampar är en lagtävling där de anställda bildar egna lag
som tävlar internt och mot lag från andra arbetsplatser i Blekinge-,
Kalmar- och Kronobergs län.
Ett lag består av 4–15 personer och tävlingen går ut på att cykla så
mycket som möjligt under sex veckor. Höstens tävlingsperiod pågår
5 september – 16 oktober.
SydostTrampar arrangeras av Energikontor Sydost i samarbete med
Korpen Smålands Motionsidrottsförund.
Informationsenheten 2011-10/31
12 strömmen