Strömmen juni 2012 - Kalmar kommun

strömmen
INFORMATIONStill
anställda i Kalmar kommun Nr 2 * juni 2012
Kommunens dag 5 maj 2012
Att känna att man gör något
viktigt, att man behövs
Du har ett ansvar att utveckla
Kalmar kommun
1 strömmen

Personaldelegationen har ordet
Vi har ett viktigt
gemensamt uppdrag
text: Bertil Dahl (V), ordförande personaldelegationen och
Anders Andersson (C), vice ordförande personaldelegationen
Kalmar kommun ska vara ett
föredöme som arbetsgivare.
Vi ska vara en av landets
mest attraktiva, effektiva och
utvecklande arbetsplatser som
präglas av öppenhet, delaktighet,
hög kompetens, jämställdhet och
trygghet. Det ska vara positivt
och meningsfullt att arbeta i
Kalmar kommun.
I personalprogrammet vill vi beskriva vår
värdegrund som arbetsgivare, hur vi ser på den
kommunala arbetsplatsen samt vilka förväntningar
och krav vi har på dig som anställd.
Vi är en stor och viktig del av den gemensamma
välfärdssektorn. Inom den
kommunala verksamheten finns viktiga,
ansvarsfulla och intressanta arbetsuppgifter
som har mycket stor betydelse för
medborgarnas livsmiljö och livskvalitet.
Det finns ingen annan sektor som har så
stor bredd som just den kommunala. Från
avlopp och vatten, via förskola, skola, kultur
och föreningsliv, äldreomsorg, socialtjänst,
räddningstjänst, skötsel av gator och parker,
bostadsplanering till turism och flygplats.
strömmen
INFORMATIONS-
2 strömmen
Strömmen nr 2 juni 2012
Chefredaktör och ansvarig utgivare Christina Karlberg
Redaktionskommitté Sara Svensson, Britt Kronberg, Kerstin Ivarsson,
Emanuel Wallin, Jan Magnusson och
Christine Bergkvist Björklund.
Grafisk form Lotta Mellstrand
Foto framsidan Bengt Åke Selldahl, Kalmar Vatten, delar ut vattenflaskor
på Kommunens dag. Foto:Jan Magnusson
Produktion Informationsenheten, Kalmar kommun
Tryck KalmarSund Tryck AB, Kalmar
Papper och upplaga 130g Silverblade, 6 200 ex
Strömmen
Informationsenheten, Box 611, 391 26 Kalmar
strommen@kalmar.se
Vi ”möter” kommunen under dygnets alla
timmar och under hela vårt liv.
Som anställd i Kalmar kommun ska du ha
de bästa förutsättningarna för att trivas och
lyckas med ditt jobb. Vi erbjuder en trygg
arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas
och känner sig delaktiga. Vi utbildar anställda
och ledare på alla olika nivåer. Tillsammans
med de fackliga organisationerna utvecklar
vi samverkansformer som ger personalen
mer inflytande över det egna arbetet. Våra
anställda ska kunna förena arbetsliv och
föräldraskap. Vi behöver anställa personer
med olika bakgrund och erfarenheter, vi
erbjuder en trygg anställning med en önskad
sysselsättningsgrad, oftast heltid. Ett öppet
arbetsklimat ska gälla och det hälsofrämjande
arbetsmiljöarbetet ska utvecklas.
Även om vi redan idag har en hög kvalitet
på vår kommunala verksamhet, så måste vi
hela tiden granska och diskutera vårt arbete.
Vi ska ta tillvara de synpunkter som anställda
och brukare/kunder/kommuninvånare har.
Vi har ett viktigt gemensamt uppdrag från
medborgarna. Det ska vi lösa tillsammans på
ett rättvist och solidariskt sätt och med stort
förtroende för varandra! En väl fungerande,
attraktiv, effektiv och utvecklande arbetsplats
är en förutsättning för detta uppdrag.
Innehållet i Strömmen får gärna citeras,
bara källan anges
Ännu bättre skapar lugn
och ro vid måltiderna
text: Christina Karlberg
Tre särskilda boenden för äldre får
i den första ansökningsomgången
av Ännu bättre 133 500 kronor till
ett socialt kostprojekt.
Måltidstillfällena anses av många vara
dagens sociala höjdpunkt, men ju fler
som äter samtidigt desto stökigare kan
det bli. Projektledaren Sofia Wermelin på
omsorgsförvaltningen har funderat på hur
kommunen kan erbjuda de äldre ett ökat
socialt innehåll och kommit fram till att
själva måltidssituationerna måste ses över.
– Genom att erbjuda en god och näringsriktig
kost, tillgängliga lokaler med bra
akustik som inte leder till huvudvärk och oro
kan vi förbättra måltiden avsevärt, tror Sofia.
Tillsammans med dietisten Annika
Wahlqvist formulerade hon därför en
ansökan till Ännu bättre. En ansökan som
nu har beviljats av förvaltningscheferna.
– God samverkan är A och O. Genom ett
tvärprofessionellt samarbete kan vi ge stöd
och kunskap samt avsätta tid som ska leda
till goda exempel för en bra, trygg, social,
näringsrik och anpassad måltid, menar Sofia.
Sofia har en rad idéer, hon har studerat
forskning på området och inte minst lyssnat på
omsorgstagare, personal och anhöriga. En idé
är att använda musik i det dagliga arbetet för att
utveckla en bra atmosfär. En annan är att med
specialanpassat porslin underlätta måltiderna
för omsorgstagare med demenssjukdom eller
synskada. Dessa åtgärder kan minska risken för
lidande, isolering och aptitlöshet.
Politikerna har avsatt tre miljoner kronor
per år för förbättrings- och utvecklingsarbete.
I den första omgången kom fem ansökningar,
och förutom omsorgsarbetet beviljades ytterligare
två ansökningar; kommunledningskontorets
mark- och planeringsenhet får
150 000 kronor till digitalisering av tomtkön
samt socialförvaltningen och kultur- och
fritidsförvaltningen som får 250 000 kronor
för ett samverkansprojekt för att arbeta med
ungdomar i riskzonen för kriminalitet.
Vill du och din verksamhet söka pengar till
nästa omgång hittar ni mer information i
den kommungemensamma verksamhetshandboken
på vår interna hemsida under
rubriken Kunder – Medborgare – Brukare.

Under våren anordnades fyra utbildningstillfällen
där kommunens anställda fick lära sig mer om
bemötande och klagomålshantering.
text: Christine Bergkvist Björklund
foto: Jan Magnusson
Tacka för det klagomål du får – det är en gåva
Ett riktigt gott bemötande kan
beskrivas genom två nyckelord:
engagemang och empati. Det
menar David Forsberg som under
våren utbildar kommunens
personal i bemötande och
klagomålshantering.
Efter kommunens dåliga betyg i undersökningen
Kommunernas kvalitet i korthet
har alla förvaltningar bland annat arbetat
fram handlingsplaner för att förbättra sina
bemötanden.
Under våren anordnades fyra utbildningstillfällen
där kommunens anställda
fick lära sig mer om bemötande och
klagomålshantering.
Enligt David Forsberg från DO&Partner AB
som håller i utbildningarna är
kommunikationen grunden i allt
bemötande. Under en heldag varvar han
teorier och anekdoter med gruppövningar
och konkreta verktyg för hur personalen ska
kunna hantera exempelvis en arg medborgare
som vill klaga på vår verksamhet.
– Vi måste se klagomålen som en gåva.
De är nödvändiga för oss för att kunna
utvecklas och bli bättre. Vi ska be om att få
klagomålen, säger David Forsberg.
Under utbildningen lär sig deltagarna bland
annat om gåvoprincipen. Den innebär att vi
tackar kunden för att vi får vetskap om det
som är fel. Vi beklagar det som har hänt och
lovar att ta hand om problemet. Vi frågar
efter information, genomför det vi lovat och
följer upp detta med den som har klagat.
Och självklart – ser till så att det inte ska
hända igen.
– Det har ju sagts att vi ska bemöta andra
som vi själva vill bli bemötta. Det är fel. Vi
ska bemöta andra som DE vill bli bemötta,
säger David Forsberg.
Hur var det då med nyckelorden?
Engagemang och empati syftar till att vi tar
oss tid till att vara intresserade och lyhörda
inför den vi pratar med. Vi ger den som
pratar med oss utrymme att förklara och vi
ställer följdfrågor och sammanfattar det vi
talat om.
– Allt handlar om kvaliteten på vår service.
Genom den kritik vi får kan vi förbättra oss
och vår service, säger David Forsberg.
Enligt David Forsberg är kommuniktionen
grunden i allt bemötande.
strömmen 3

Att känna att man gör något viktigt,
att man behövs
Tänk dig att du är 14 år. I kanske
tre år, sedan du var elva, har du
varit på flykt från ditt hemland,
utan vare sig familj eller vänner.
Du har upplevt hemska saker,
saker inget barn borde behöva
uppleva. Så kommer du till ett
helt nytt land, där du inte förstår
språket och inte vet hur saker
funkar. Tanken är skrämmande,
eller hur?
Den bilden är verklighet för de
ensamkommande flyktingbarnen som
kommer till bland annat Kalmar. I Kalmar
finns två boenden för ensamkommande
flyktingbarn: Villa Ossian är för dem som
ännu inte fått uppehållstillstånd, Horisont är
för dem som fått det. Där finns personal som
engagerar sig för att de här barnen ska få så
bra som möjligt. Men hur de än anstränger
sig kommer de aldrig helt förstå de här
barnens situation. Det är svårt för någon
som är född i Sverige att veta vad som kan
vara svårt att förstå för någon som kommer
utifrån. Erik Sjöberg på resurshuset hade en
idé som legat och grott ett bra tag, en idé där
de som kom fick hjälp och stöd och de som
varit här ett tag fick en viktig uppgift.
Idén i sig är ganska enkel: De som kommit
hit och hittat rätt i det svenska samhället
fungerar som mentorer för de som är yngre
och just kommit hit.
– För de äldre är det en chans att bygga
på sitt oftast ganska tomma CV, för att ge dem
en bättre chans på arbetsmarknaden, berättar
Erik. Nu får de en handledarutbildning och
en slags arbetslivserfarenhet och dessutom får
de referenspersoner. De får känna att de gör
något viktigt, att de behövs. Men den stora
vinsten är självklart för de yngre, de som får
en mentor som kan hjälpa dem med saker
som inte personalen på boendet kan. De
har varit med om samma resa själva och kan
vara både en kompis, någon att prata med
eller ta en fika med, och en lärare i hur det
funkar här. Det kan vara saker som hur beter
sig svenskar i en affär, varför sitter vi som vi
gör på bussen, hur mycket ska saker kosta?
Ovärderlig kunskap som personalen kanske
inte tänker på. De som klarat sig bra och är
bra förebilder är en enorm, outnyttjad resurs.
Bra förebilder
I första skedet har fyra mentorer valts ut.
De har inte valts ut med tanke på språk eller
nationalitet, utan baserat på personlighet
och prestation, att de är goda förebilder. Två
av killarna är afghaner, en somalier och en
statslös palestinier. Från början funderade
Erik rätt mycket på det här med språket.
– Jag tänkte att jag gärna skulle velat ha
fyra afganer, eftersom de flesta ungdomar vi
har nu kommer från Afghanistan och talar
bara persiska. Men mentorernas reaktion
var annorlunda: ”När vi kom hit klarade
personalen på boendet på något sätt att prata
med oss, då ska väl vi klara det med”. Det
blir en del svenska, en del teckenspråk och
gester och så finns det tolktelefon till hands.
Men funkar gör det.
Först i Sverige
Vad Erik vet finns inget liknande i Sverige.
Flera kommuner har hört av sig och är
intresserade av att göra samma sak. I dagsläget
gör mentorerna sitt jobb oavlönat, vid
sidan av skola eller jobb, men målet är att de
ska få någon form av ersättning, kanske som
ett kontaktmannaskap.
De unga blir yngre
Erik berättar att de är yngre nu när de
kommer till Sverige. Tidigare var de flesta
runt 16–17 när de kom, senaste året har det
sjunkit, nu är många 14–15 år.
– Det är helt fruktansvärt att barn ska
behöva uppleva såna här saker, det är hemskt.
Men det är en fördel att komma tidigare
också, man kommer tidigare in i skolan, har
lättare för att lära sig språket och genom att
man då kommer in på högstadiet och inte på
individuella programmet på gymnasiet har
man lättare att få vänner utanför boendet.
”Var ÄR vi?”
Zaher Ahmadi är 23 år och är afghan. För
sex år sedan kom han till Sverige, och var
en av de tre första som flyttade in på Villa
Ossian i Påryd.
– Jag vet hur det känns, hur utlämnad man är, i ett nytt
land utan att kunna språket, säger Zaher Ahmadi.
4 strömmen

text: Sara Svensson
foto: Jan Magnusson
Den stora vinsten är självklart för de yngre,
de som får en mentor som kan hjälpa dem med
saker som inte personalen på boendet kan.
Erik Sjöberg
– Jag har själv gått den här vägen, så jag
vet hur det är. När jag kom hade jag behövt
en sån som jag, jag hade massor av frågor. Så
jag vet hur det känns, hur utlämnad man är,
i ett nytt land utan att kunna språket.
Zaher ler lite när han tänker på sitt första
intryck av sitt nya hem.
– Jag kom närmast från Teheran, som har
nio miljoner invånare, och så hamnar jag i
Påryd. Boendet var inte riktigt färdigt utan
det byggdes och målades lite överallt. Jag
tänkte ”var ÄR vi?”. Personalen fick förklara
med hjälp av tolk: var är vi, när börjar skolan,
hur länge ska man vara i skolan, såna saker.
Jag kunde inget annat språk än persiska, och
hade inte gått i skolan på flera år. Afghaner i
Iran tillåts inte gå i skolan.
Zaher är mentor till en kille som är 17 år
och kom hit från Afghanistan för ett par
månader sedan. De träffas 1–2 gånger
i veckan och har telefonkontakt många
gånger i veckan. Han hjälper till med läxor,
svarar på frågor om migrationsprocessen och
om hur man klarar sig i Kalmar, visar runt i
stan och får ibland fungera som tolk mellan
personalen och killen, eller hjälpa till att fylla
i blanketter på rätt sätt. Men de hittar även
på rent sociala grejer, som att spela fotboll
eller bowla, eller att sitta och fika och prata.
– Jag tycker att det är väldigt roligt, jag
gillar att jobba med ungdomar. Jag fungerar
som en extra vuxen, som inte hör till någon
myndighet. Det kan vara svårt att lita på
vuxna och på myndigheter när man är en
ung flykting, och att se att personalen på
boendet inte lyder under migrationsverket.
Men det är lättare med mig, som är ung och
har gått samma väg själv.
I framtiden kan Zaher tänka sig att utbilda
sig vidare för att kunna jobba på ett boende
för ensamkommande flyktingbarn.
– Jag tror att jag skulle kunna tillföra
något viktigt. De flesta som kommer hit
kommer från Afghanistan, och jag kan prata
med dem på deras eget språk och svara på
deras frågor på ett sätt som inte den svenska
personalen kan.
Erik Sjöberg på resurshuset hade en idé som legat och grott ett bra tag, en idé där
de som kom fick hjälp och stöd och de som varit här ett tag fick en viktig uppgift.
strömmen 5

Kommunens dag
5 maj 2012
foto: Jan Magnusson
Varmt tack till alla som engagerat sig i arbetet
med Kommunens dag! Det var mycket roligt att
gå omkring på torget och se alla aktiviteter och
överallt hördes positiva ord.
Kommunledningen
6 strömmen

strömmen 7

Du har ett ansvar
att utveckla
Kalmar kommun
text: Christina Karlberg
foto: Malin Gustavsson
”Kalmar kommun ska vara ett
föredöme som arbetsgivare.
Vi ska vara en av landets
mest attraktiva, effektiva och
utvecklande arbetsplatser som
präglas av öppenhet, delaktighet,
hög kompetens, jämställdhet och
trygghet. Det ska vara positivt
och meningsfullt att arbeta i
Kalmar kommun.”
Så inleds Kalmar kommuns nya personalprogram
som nu antagits av kommunfullmäktige.
Syftet med programmet är att
beskriva vår värdegrund för både nuvarande
och framtida personal. Hur ser politiker
och kommunledning på den kommunala
arbetsplatsen? Vilka förväntningar och krav
har organisationen på dig som anställd?
Kalmar kommun är kommunens största
arbetsgivare. Vi erbjuder en mångfald av
yrkesområden och en mängd viktiga jobb
som direkt påverkar våra kommuninvånare.
samverkan och medbestämmande ska
fungera vill vi att du som anställd håller
dig välinformerad om vad som händer i
kommunen för att kunna bemöta och svara
på invånarnas frågor.
Samtliga anställda ska också ta ett aktivt
ansvar för att utveckla verksamheten och
sig själva. Det innebär att du som anställd
ska känna till och arbeta mot uppsatta mål,
aktivt ta del av och söka information inom
ditt ansvarsområde.
– Kalmar kommun satsar mycket
på ledarutveckling. Som chef i Kalmar
kommun ska du ha engagemanget och
viljan att utveckla verksamheten i linje med
kommunens mål. Du förväntas också vara
en förebild och inspiratör för din personal,
säger Anne Elgmark.
En god arbetsmiljö betonas i personalprogrammet.
Det innebär en miljö där
olycksfall, ohälsa och arbetssjukdomar
motverkas, där en helhetssyn på arbetsmiljön
råder och där du som anställd har möjlighet
att påverka arbetets innehåll och din
arbetssituation.
– På våra arbetsplatser möts alla av vår
gemensamma kvalitetspolicy ”Välkommen,
vi möter dig med respekt och engagemang.
Vi finns här för dig!” Detta gäller när
vi möter våra kommuninvånare, men
respekt och engagemang gäller också vårt
bemötande som arbetsgivare mot varje
medarbetare och i mötet kollegor emellan,
avslutar personaldelegationens ordförande
Bertil Dahl.
Hela personalprogrammet hittar
du i verksamhethandboken.
NÅGRA AV VÅRA FÖRMÅNER OCH MÖJLIGHETER
I KALMAR KOMMUN
Personalprogrammet tar bland annat upp
rekrytering, ledarskap, arbetsmiljö, lönepolicy,
likabehandling, drogpolicy och förmåner.
– När Kalmar kommun rekryterar
personal, så gör vi det med stor omsorg.
Vi ska utgå från självklara faktorer som
kompetens, jämn könsfördelning och
personliga egenskaper. Som anställd har du
möjlighet att påverka din arbetssituation
och verksamheten på din arbetsplats. Dina
åsikter, både positiva och negativa, är viktiga
för verksamheten. Därför vill vi att det är en
öppen dialog på våra arbetsplatser, menar
kommunens personalchef Anne Elgmark.
Samtliga anställda har till uppgift att sätta
våra kunder, brukare och kommuninvånares
behov och intressen i centrum. För att
8 strömmen
Aktiv Fritid
Som anställd i Kalmar kommuns förvaltningar
och bolag är du medlem i vår fritidsförening
”Aktiv fritid” där du kan ta del av
förmånliga erbjudanden bland annat gällande
sport, motion, evenemang och hälsa.
Blodgivning
I Kalmar kommun är det självklart att
blodgivning kan utföras på arbetstid med
bibehållna löneförmåner.
Distansarbete
Som anställd i Kalmar kommun kan det
finnas möjligheter för dig att arbeta på
distans någon eller några dagar i veckan.
Det är alltid arbetsgivaren som avgör om
distansarbete är lämpligt med tanke på
dina arbetsuppgifter.
Längre semester – växla semesterdagstillägget
Som anställd i Kalmar kommuns förvaltningar
kan du ansöka om att byta ditt semesterdagstillägg
mot extra lediga dagar
utöver din inarbetade rätt till semester.
Denna möjlighet gäller för flera av våra
avtalsområden.
50 år
När du som tillsvidareanställd i Kalmar
kommuns förvaltningar fyller 50 år, får
du möjlighet att ta ut en ledig dag med
bibehållna löneförmåner i anslutning till
födelsedagen, oavsett om denna dag är
en arbetsdag eller inte.

Samordning av resurser och kompetens
ger bättre service
text och foto: Christina Karlberg
Egen nämnd och egen ledningsgrupp,
men ändå en del av Kalmar
kommuns omsorgsförvaltning.
De arbetar dessutom på uppdrag
av alla kommuner i länet, förutom
Torsås. I organisationen finns även
de enda av Kalmar kommuns
anställda som har sin arbetsplats i
Västervik.
Kommunal Hjälpmedelssamverkan i
Kalmar län (KHS) startade sin verksamhet
1 januari i år. När kommunerna övertog
ansvaret för hemsjukvården från landstinget
ingick egentligen även hjälpmedelsservice
i uppgörelsen, men för att prioritera andra
uppgifter tecknades ett avtal att landstinget
skulle fortsätta tillhandahålla hjälpmedel.
– I höstas valde Kalmar och övriga
tio kommuner att inte förlänga avtalet
ytterligare en period utan istället bygga upp
en ny verksamhet gemensamt. Förutom att
detta är ett kommunalt ansvar är detta en
bättre lösning för att samordna resurser och
framförallt kompetens. Våra hjälpmedelskonsulenter
och hjälpmedelstekniker har
unik kompetens, som inte är så lätt att
rekrytera. Vi samlar spetskompetensen och
arbetar tillsammans med de samverkande
kommunerna, menar hjälpmedelschefen
Linus Nielsen.
Nu består KHS av 22 personer, varav åtta
sitter i Västervik, trots att de är anställda av
värdkommunen Kalmar.
KHS hanterar de avancerade hjälpmedlen
(A-hjälpmedel), till exempel el-rullstolar
och lyfthjälpmedel. Första steget när någon
behöver hjälpmedel är oftast så kallade
egenvårdsprodukter, som vi själva köper
i handeln. Nästa steg är bashjälpmedel
(B-hjälpmedel) till exempel rullstolsdynor
och toalettförhöjningar, där varje kommun
har ett buffertförråd. KHS hjälper där till
med upphandling och konsultation.
– För att få ett hjälpmedel krävs en
förskrivning av sjuksköterska, sjukgymnast
eller arbetsterapeut. Vid anpassningar av
hjälpmedel eller vid utprovningar av de mest
avancerade hjälpmedlen kan förskrivare
och patient ta hjälp av/få råd från någon av
KHS fyra hjälpmedelskonsulenter och nio
hjälpmedelstekniker. Vi rekonditionerar,
reparerar och anpassar alla hjälpmedel själva,
berättar Linus.
Linus började sitt arbete med att bygga upp
verksamheten i september, då det slutgiltiga
klartecknet från respektive kommunfullmäktige
kom. Inte från noll kanske,
eftersom landstinget kunde bidra med hur de
arbetat, men nya rutiner för kommunernas
samarbete skulle läggas upp, de nya lokalerna
skulle anpassas till verksamheten och tio nya
tjänster skulle tillsättas.
– Det har varit spännande och utmanande.
Väldigt mycket att göra och mycket kvar att
göra, men jag har lärt mig väldigt mycket
om offentlig verksamhet och hur kommuner
fungerar olika, avslutar Linus.
Vi samlar spetskompetensen och
arbetar tillsammans med de samverkande
kommunerna, menar
hjälpmedelschefen Linus Nielsen.
strömmen 9

Den gör det krångligt
att vara rökare
text: Ulla W. Hellström och
Kjell-Ove Lennartsson, kommunhälsan
Rubriken syftar på Kalmar
kommuns tobakspolicy och är en
av närmare 2 000 kommentarer,
både positiva och negativa som
medarbetare och chefer skrivit i
tobaksenkäten. Det var många
intressanta synpunkter som
kom fram och de kommer att
ligga till grund för det fortsatta
tobaksarbetet bland kommunens
personal.
Under hösten 2011 genomförde kommunhälsan
och personalenheten en enkätundersökning
bland medarbetare och chefer
för att följa upp tobakspolicyn. Det var
den första uppföljningen efter att policyn
infördes 1 januari 2010. Målet som då sattes
var att andelen rökare till 2012 skulle ha
minskat till 15 procent och resultatet visade
att målet uppnåtts, andelen rökare är idag
14,9 procent. Snusar gör 11 procent av
personalen.
Att tobak är en fråga som engagerar var
vi medvetna om, men att få in så många
kommentarer hade vi inte räknat med. Vi
kunde se att många tyckte att policyn var bra
och viktig. Framför allt tycker de anställda
att den är bra för arbetsmiljö och hälsa samt
att ingen ska behöva utsättas för rök eller
röklukt. Flera skrev att vi som personal ska
vara en förebild för barn och ungdomar
samt att det nu är mer rättvist när det inte
är tillåtet att röka under arbetstid. De som
kommenterat att de var negativa till policyn
menade att vuxna människor själva ska få
bestämma om/när de vill röka. De vill inte
ha något förmynderi och några upplevde
sig utsatta, jagade och övervakade. Många
tyckte att policyn var bra, men att de inte
tyckte att den följs och det fanns också flera
som uttryckte att den
var dålig för att den
inte följdes. Policyn
upplevs som tandlös
när det inte finns
några sanktioner mot
dem som inte följer
policyn.
Så många som 332
personer uppger att de
utsätts för tobaksrök/
tobakslukt på arbetet
dagligen och 782
personer då och då. De vanligaste ställena
är i entréer, brukares hem, från kollegor
och i arbetsutrymmen. Det finns många
kommentarer från medarbetare som går
till rökande brukare och det är på gång en
kartläggning för att se hur många brukare
som röker och därefter ska åtgärder planeras.
Många skriver att de utsätts för rök i entréer
och att askoppar behöver tas bort. Kan vi
skapa tydligare anvisade rökplatser med
askoppar? Att det finns behov av det framgår
av svaren.
Fortfarande röker så många som 17 procent
av rökarna dagligen under arbetstid och 36
procent då och då. Men det är också många
som uppger att de har minskat på sin rökning
och snusning sedan införandet av policyn.
Flera både rökare och snusare skriver att de vill
bli tobaksfria. 289 rökare har uppgett att de vill
sluta röka nu eller längre fram och motsvarande
siffra för snusare är 154 personer. De flesta
som slutar med tobak gör det på egen hand,
men de som önskar stöd kan vända sig till
kommunhälsans två tobaksavvänjare eller till
sluta-röka-linjen. På kommunhälsans hemsida
är det på gång en sida med information om
tobak och bra länkar.
Det finns en del missförstånd när det
gäller policyn, bland annat så framkommer
det i en del kommentarer att man tror att
arbetsgivaren tvingar personal att sluta röka.
Så är det inte, utan policyn säger att det är
under arbetstid som det inte får förekomma
rökning. Lunchrasten räknas inte som
arbetstid. Arbetsgivaren kan inte och har
heller inte någon intention att tvinga någon
att sluta röka. Däremot så vill arbetsgivaren
med policyn erbjuda stöd till dem som väljer
ett tobaksstopp. Flera har uppgett att snus
borde ingå i policyn. Det har alltså inte
varit tydligt i informationen att även snus
omfattas av policyn.
Då vi ser att det finns så mycket synpunkter
och tankar kring tobaken och att så många
utsätts för tobaksrök/lukt så rekommenderar
vi cheferna att informera och följa upp policyn
på arbetsplatsträffar ett par gånger per år samt
att ta upp policyn på medarbetarsamtal. Alla
nyanställda ska få policyn skriftligt och med
tanke på att det är snart är dags för semestrar
så kan det vara bra att påminna om att även
vikarier omfattas av policyn.
Policyn håller på att revideras och då
kommer det att bli en tydligare skrivning
när det gäller snus och vad som gäller för
arbetstagare utan lunchrast.
Till sist som någon skrev ”Policyn hjälper
kanske till att få människor att sluta med
tobak”. Då är mycket vunnet både för den
enskilde och arbetsgivaren.
Länk till sluta röka linjen
http://www.slutarokalinjen.org
10 strömmen

80 miljoner investeras i de
kommunala byggnaderna
text: Christina Karlberg
Kalmar kommun påbörjade i
januari en unik satsning inom
energi- och miljöområdet. Målet
är att minska energiförbrukningen
i våra egna lokaler med
minst 20 procent.
Projektet omfattar ca 230 000 kvadratmeter,
eller cirka 200 byggnader. En inventering
av fastigheterna är inledd och beräknas vara
avslutad i juni och i slutet av september
ska den totala analysen vara klar, berättar
projektledaren Olof Jönsson.
Vi vill veta hur
kalmarborna
reser
text: Christine Bergkvist Björklund
foto: Jan Magnusson
I Kalmar kommun frågar vi under
våren 10 000 personer om hur de
reser. Är det med bil, med kollektivtrafik,
med cykel eller till fots?
Frågorna är en del i den omfattande
resvaneundersökning där 20 000 slumpvist
utvalda länsinvånare i åldern 16–84 får
en enkät hemskickad. I Kalmar kommun
får även barn i åldersgruppen 12–15 år
möjlighet att svara.
Svaren i enkäterna gör det möjligt för oss
att planera framtidens Kalmar på ett sätt
Projektet, som sker i samarbete med YIT
Sverige AB, är Sveriges största satsning inom
området 2012 och gynnar även det lokala
näringslivet. YIT räknar med att sysselsätta
20 heltidstjänster under två år. Även andra
lokala entreprenörer kommer att påverkas
då YIT inte har expertis inom samtliga
områden.
Den stora vinsten ligger dock i den
minskade miljöpåverkan och energianvändningen.
Tittar man på kalkylen kommer
projektet att generera över 100 miljoner
kronor över en livscykel på 20 år. Pengar som
kan läggas på annan kommunal verksamhet
istället för onödiga energikostnader!
som ger invånarna bättre förutsättningar
att leva mer jämlikt och mer miljövänligt i
vardagslivet.
– Kalmarbornas behov och vanor
gällande resande är ett betydelsefullt
kunskapsunderlag även för trafiklösningar
och byggandet av bostäder. Det är därför
mycket viktigt för oss att alla som får
enkäten verkligen tar sig tid att svara! säger
planeringsarkitekt Anna Ekman.
Trafikverket samordnar undersökningen
som är ett samarbetsprojekt med regionförbunden
och länstrafikbolagen i Kalmar,
Kronoberg, Jönköping och Blekinge län.
På spaning efter
Kvarnholmens
dolda historia
text: Christine Bergkvist Björklund
foto: Jan Magnusson
I kvarteret Gesällen vid vårdcentralen
på norra Kvarnholmen
har arkeologerna verkligen satt
spadarna i marken.
Genom en av landets största undersökningar
med 16 arkeologer ska vi lära oss mer om
vilka som bott här och hur de har levt
för 350 år sedan. Kom och kika du med!
Under året anordnas visningar, föredrag
och stadsvandringar i samband med
utgrävningen. Riksantikvarieämbetet har
en blogg om utgrävningen där de slår fast:
”Aldrig tidigare i Sverige har så välbevarade
huslämningar från 1800-talet hittats som
just här i Kalmar.”
Den arkeologiska undersökningen utförs
av Riksantikvarieämbetet och Kalmar
läns museum och är nödvändiga för att vi
ska kunna bygga framtidens Kalmar på
basen av vår fantastiska kulturhistoria.
Undersökningen är också en del i den
pågående markanvisningstävlingen för
kvarteren Muren och Gesällen.
Läs mer på www.kalmar.se/gesallen. Där
hittar du även en länk till Riksantikvarieämbetets
blogg om utgrävningen.
strömmen 11

TÄVLA med
strömmen
INFORMATIONS-
Informationsenheten 2012-05/12
Vinnare blev
Vinnare av förra numrets tävling Skapa din egen platsannons blev Smedby
nattpatrull. Camilla Hermansson skickade in förslaget som belönas med
biljetter för hela arbetslaget till en valfri Kalmar FF-match.
Juryns motivering:
Humor och arbetsglädje i verklig c/o Kalmar-anda präglar den här platsannonsen.
Att arbetet upplevs som meningsfullt och att kamratskapen
är god i arbetslaget är viktiga komponenter för att den kommunala
omsorgen ska fungera.
Nu tar vi paus i tävlandet och önskar alla Stömmenläsare en riktigt trevlig
sommar!
Vill du också tillhöra
Pippi Långstrumps gäng?
Du ska vara stark som Pippi, då detta krävs till alla tunga lyft som
ibland är omöjliga. Du kan inte förvänta dig en kappsäck full med
pengar med våran lön, men en kappsäck full med erfarenhet får du.
Pippi har två kompisar, här är vi alltid två som jobbar på natten,
men fem goa, glada kamrater i arbetslaget. För tillfället är våran ”lilla
gubben” lite skruttig men ny springare på väg. Hoppas du är som
en liten ”Herr Nilsson”, då vi få röra på oss mycket om nätterna.
Cv skickas med flaskpost till Kurrikurriduttön.
Läs mer på www.kalmar.se/ledigajobb
12 strömmen