BERGAGÅRDEN PLANUNDERLAG - Gestaltning - Kalmar kommun

PLANUNDERLAG - Gestaltning
2012-06-20
1
BERGAGÅRDEN

Uppdragsorganisation
Beställare:
Kalmar Kommun
Kontaktperson:
Emil Andreasson
Konsult:
Tyréns AB
Uppdragsansvarig: Mari holm
Ansvarig gestaltning: Mari Holm
Medverkande:
Susanne Hultin, Nina Wiman, Pamela Sjöstrand, Fredrik Dahlberg (Väg), Ann-Christin Sundahl (Dagvatten)
Telefon: 010-452 20 00
Adress:
Isbergs gata 15, 205 19 Malmö
Uppdragsnummer: 242340
Datum: 2012-06-20
BERGAGÅRDEN 2

SAMMANFATTNING
Detta är ett underlag till detaljplan för Bergagården med fokus på
gestaltning, vegetation, dagvatten och rörelser.
En exploatering av Bergagården och dess omgivning innebär att
vissa mål måste uppfyllas för att främja en god utveckling inom
denna delen av staden. Till den markanvisningstävling som hölls
2011 ställde Kalmar stad upp nedanstående krav:
Öka finmaskigheten i stadsdelen för att stärka centrumområdets
funktion, detta ger också en diagonal mellan två viktiga grön-,
gång-, och cykelstråk.
Stärka Djurängens koppling till centrumplats.
Förtäta centrumområdet med attraktiva bostäder och lokaler
för verksamhet.
Ge identitets och karatärsvärden till centrumområdet, en högkvalitativ
yttre miljö som inrymmer vissa publika funktioner och tangerar allmänna stråk.
Ta till vara kärnan av den fina trädgården som en kvalité för publika
funktioner, verksamheter i bottenplan, bostäder en trappa upp
I gestaltningsunderlaget har vi tagit fasta på dessa krav bland annat
genom att öka finmaskigheten för de gåendes och cyklandes rörelser
inom stadsdelen. Vi har haft det vinnande bebyggelseförslaget som
underlag liksom Kalmar stads vilja avseende korrigeringar mot detta.
INNEHÅLL
FÖRUTSÄTTNINGAR 4
STRUKTURANALYS 6
FÖRSLAG GC-RÖRELSE 7
RÖRELSER FORDONSTRAFIK 8
FÖRESLAGEN TRAFIKLÖSNING 9
VEM ÄR BRUKAREN 10
KONCEPT, FÖRSLAG Grönska 11
FÖRSLAG Detaljer, PLAN 12
GESTALTNING DAGVATTEN 14
MÄNGDER 16
KÄLLFÖRTECKNING 17
BILAGOR:
Trafikalternativ 5a-d
Dagvattenutredning
Den bärande idén har varit att foga samman befintliga natur- och
kulturvärden med en ny spännande arkitektur. Vi vill låta de vackra,
tydligt moderna byggnaderna stå som kontrast till de ursprungliga
grova ekarna, murstenarna med mossa på och den skira lundgröen.
Lite glittrande exklusiva.
3
BERGAGÅRDEN

FÖRUTSÄTTNINGAR
Platsens historia och naturförutsättningar
Bergagården uppfördes på 1860-talet och var en av fem gårdar i gamla
Berga by. På 1930- talet köptes gården av en grosshandlare och den
mäktiga mangårdsbyggnaden, som om- och tillbyggdes flera gånger, låg
högt och syntes vida omkring. Huset var känt för sina vackra väggmålningar,
sin pampiga terrass och parkliknande trädgård. Senare omvandlades
bergagården till konvalecenthem och kring millenieskiftet revs
byggnaden för att lämna plats åt framtida bebyggelse.
Trädgården var en gång en mycket välskött anläggning men har sedan
fått förfalla under många år. Rester i form av träd, planteringar, gångar,
stenmurar och trappor finns fortfarnde kvar. Ovanliga och vackra träd
såsom stora gamla ekar, lindar, idegranar, rhododendron, blodbok,
blodlönn och platan finns i parkanläggningen. Delar av parken är redan
idag en mångfacetterad lundmiljö med relativt tätt krontak av grova ekar,
lönnar och därunder en härlig vårflora med vitsippor, blåsippor, skir lundgröe,
krolliljor, scilla, buskstjärnblomma.
ur Planbeskrivning, Kalmar kommun 1996 och
http://kalmarlexikon.se/index.php/b/bergagaarden.html av: LLJ
Vacker lundmiljö.
Uppvuxna träd
Gammal trappa i området.
Vacker mur.
Idegranar vid den gamla infarten till området.
BERGAGÅRDEN
4

Natur- och kulturvärden
Den befintliga naturen med stora, gamla träd och murar är
av stort biologiskt intresse då den är en viktig miljö för fåglar,
smådjur, insekter och lavar.
De kulturella lämningarna på platsen i form av murar, syrénhäckar,
idegransallé och andra planteringar och gångstråk är
ett viktigt lager i platsens historia.
Omgivningarna
Söder om området ligger en förskola som i dag utnyttjar parken. I
öster och väster ligger områden med flerbostadshus och norr om
Bergagården ligger ett verksamhetsområde.
Förskola söder om Bergagården.
Gamla träd har ett högt naturvärde.
Flerbostadshus åt väster.
Flerbostadshus och förskola i sydost.
Cykelvägen kantas i norr av syréner och här
möter verksamhetsområdet.
5
BERGAGÅRDEN

STRUKTURANALYS
Bebyggelse - Bergagården ligger i den norra delen av Kalmar som
idag inte räknas som centralt i Kalmar. Området är inte stadsmässigt
utan består till stora delar av verksamheter. Planerna innebär att
verksamhetsområdet skall utvecklas till ett stadsmässigare område för
service, handel och bostäder på södra sidan av Tyska vägen och mot
Norra vägen. Vid Vimpeltorpet, en grönområde i norr,planeras för en
ekostadsdel och österut planeras för att öka känslan av kontakt med
Kalmarsund.
Grönstruktur - Två av Kalmars viktigaste grönstråk är Bergabanan som
slutar i Djurängen och Vimpeltorpsstråket som slutar i Vimpeltorpet.
Båda områdena består av äldre träd, ekar. Bergagården kan därför
bli en viktig länk mellan dessa två grönstråk om det gröna mellan
Vimpeltorpet och Djurängen utvecklas ekologiskt högkvalitativt.
Längs dessa stråk eftersträvar man en grön urbanism. De är även viktiga
rörelsestråk för fotgängare och cyklister, därför finns en ambition
att skapa attraktiva offentliga rum längs med dessa. I dagsläget finns
ingen sammanhängande rörelse genom området
Bebyggelse idag
Planerad bebyggelse
Grönstruktur
Planerad grönstruktur
Vimpeltorpet
INDUSTRIOMRÅDE
INDUSTRIOMRÅDE
Tyska vägen
Norra Vägen
Bergagården
BOSTÄDER
BOSTÄDER, SERVICE
& HANDEL
BOSTÄDER
E22
Djurängen
BERGAGÅRDEN
6

FÖRSLAG GC-RÖRELSE
I nuläget saknas kopplingen mot omgivningens cykelvägnät, framförallt
när det gäller kopplingen mellan Kungsgårdsvägen i söder mot den nya
Knytplatsen i norr. Vi föreslår två typer av gång- och cykelvägar för att
knyta ihop cykelstråket på diagonalen. En snabb som gör att de boende
väljer cykeln istället för bilen och en härligt långsam som gör det möjligt
att uppleva naturen nära.
Den snabba gång- och cykelrörelsen - För att knyta samman Bergagården
med omgivningarna, föreslås en ny gång- och cykelväg i områdets östra
kant. Denna GC-väg länkar i ett större sammanhang Bergagården till
omgivande naturområden och centrum. Den snabba cykelvägen föreslås
vara rak, asfalterad och kantad med grönska.
Den långsamma rekreativa rörelsen - Gångvägarna på platsen kommer
att vara en del i en rekreativ rörelse genom naturmiljön.
Från Djurängsvägen i sydväst föreslås en gångväg i stenmjöl som rör sig
förbi förskolan mellan befintlig pil och nyplanterade dungar av träd. Inne
i området slingrar sig denna gångväg fram mellan träden. Det krasar
under fötterna och fåglarna sjunger från en gren väldigt nära.
Den snabba gång- och cykel rörelsen
Bredare, raka, snabba gång- och cykelbanor.
Den långsamma rekreativa rörelsen
Långsamma, slingrande gångvägar genom grönska.
Befintlig rörelse Planerad rörelse
Snabb rörelse Långsam rörelse
GRÖNOMRÅDE
Vimpeltorpet
GRÖNOMRÅDE
Vimpeltorpet
Vimpeltorpet
Vimpeltorpet
Knytplatsen
Knytplatsen
Bergagården
Bergagården
Bergagården
Bergagården
Djurängsvägen
BOSTÄDER
BOSTÄDER
Kungsgårdsvägen
Djurängen
Djurängen
Djurängen
Djurängen
7
BERGAGÅRDEN

RÖRELSER - FORDONSTRAFIK
Önskade trafikrörelser - Inom staden har man tagit strategiska beslut
som innebär att all fordonstrafik från Bergagården helst skall transportera
sig utmed Tyska vägen till väg E22 så fort som möjligt. Målet
är att väg E22 skall vara snabbaste vägen in till Kalmar centrum. Inom
planförstudien har vi därför utrett vilken in- och utfart till Tyska vägen
som är lämpligast.
Trafiklösning 5a
• Självklar entré
• Det finns utrymme i plan, i stort sett.
• Signalreglering samt vänstersvängfält
anläggs i korsningen.
• Vänstersvängfält är ingen hållbar
lösning säkerhetsmässigt.
Bergagården
Vimpeltorpet
Knytplatsen
Tyska vägen
Vimpeltorpet
Norra Vägen
Trafiklösning 5b
• Inte någon representativ eller trevlig
infart till ett påkostat område.
• Gatan går igenom kvartersmark
• Många in- och utfarter.
• Gatan passerar baksidan av många
verksamheter, där de har sina lastintag.
• Knäcken vägen tar är inte bra
• Endast plats för en gångbana.
Trafiklösning 5c
• Entrén får inte en självklar lokalisering
• Återvändsgata omvandlas till en
genomfartsgata.
• Mer trafik för flerbostadsområdet och
villorna.
• Trädrad med stora träd försvinner.
• Rosenplantering försvinner delvis.
• Befintlig cykelväg omvandlas till gata.
Djurängen
Vimpeltorpet
Knytplatsen
Bergagården
Djurängen
Vimpeltorpet
Knytplatsen
Bergagården
Bergagården
Trafiklösning 5d
• Enkelriktad väg
Djurängen
Vimpeltorpet
Knytplatsen
E22
Bergagården
BERGAGÅRDEN Djurängen
8
Djurängen

FÖRESLAGEN TRAFIKLÖSNING
Trafiklösning 5c föreslås som lösning då den följer de strategiska
besluten att få ut fordon till väg E22 så fort som möjligt. Det är inte heller
hållbart att planera en ny trafiklösning med vänstersvängar.
Vägen planeras med en 3 m bred, upphöjd GC-väg på södra sidan, i
dagens asfaltskant. Körbanan skall vara 5,6 m.
Alléns norra trädrad kommer att vara tvungen att tas ner. Den södra
sidans trädrad kan bevaras. Eventuellt krävs dispens från biotopskyddet.
Denna söks hos Länsstyrelsen. Nya träd på den norra sidan kan
planteras för att ge en visuell barriär mot verksamhetsområdets baksida.
Nyplanterade träd behöver inte planteras i rad utan kan med fördel
planteras i grupper om befintliga träd bevaras.
9
BERGAGÅRDEN

VEM ÄR BRUKAREN och vad behöver han eller hon?
Boende - Bergagården förväntas bestå av ca 250 bostäder med en
blandning av hyresrätter, bostadsrätter, serviceboende och med verksamheter
i bottenplan. Placeringen i en befintlig naturmiljö med uppväxta
träd och äldre murar och trappor skapar en unik förutsättning. Parken
kommer att fungera som de boendes utemiljö och rörelsen till, genom
och från Bergagården ligger i fokus för dem. Parkeringar, offentliga rum,
entréer, halvoffentliga platser och privata utegårdar ska samsas med de
delar av parken som förblir offentliga. Området ska locka de boende att
vistas där och röra sig inom och igenom det.
Allmänheten - Bergagården ligger mitt i ett större stråk som kommer att
utvecklas mycket över tid. I nuläget handlar det om att satsa på, och öka
värdet för de verksamheter som redan finns på plats och som använder
parken idag. Detta gäller kanske framförallt förskolan som ligger söder
om Bergagården. I samband med exploatering bör nya satsningar göras
för barnens utemiljö. Det handlar om att bevara miljöer som lockar till lek,
utveckla delar som saknas och skapa entréer till Bergagården från
förskolans håll.
Naturen och lekmöjligheterna är också kvaliteter som kan locka folk från
andra delar av Kalmar. Genom att satsa på bevarande av grönska och
skapa nya typer av lekmöjligheter ges ett nytt utbud till staden. Hur mycket
behövs för att man ska känna att man rör sig genom natur?
Bostadsområdena som ligger i anknytning till Bergagården skall också tas
i beaktande. Hur kommer de att vilja nyttja området? Kanske kan detta
bli platsen där de träffas för att fika eller sola, eller kanske kommer somliga
endast använda det som en länk för att ta sig vidare in mot centrum
- långsamt eller snabbt. Bergagårdens del i den hållbara transportlänken
in mot centrum gör att det blir viktigt att satsa på den snabba rörelsen
genom området. Här är det främst cyklisterna som ligger i fokus, med en
snabb cykelväg i östra delen.
BERGAGÅRDEN 10

KONCEPT
Två högkvalitativa naturområden binds ihop av ännu ett upplevelserikt
naturområde. Men här är upplevelsen en annan, lite exklusivare, lite mera
glittrande, gnistrande....
FÖRSLAG Grönska
Mötet med den ståtliga naturen höjer värdet på Bergagårdens boende,
ger ett mervärde och kommer att öka chansen till ett riktigt lyckat projekt
ur många perspektiv. Bergagårdens utveckling är också en viktig kugge
i hjulet för att sätta igång utvecklingen av Tyska vägens stadsmässigare
boende-, handels- och serviceområde. För att klara av detta måste naturen
utformas högkvalitativt och omsorgsfullt. Kvantiteten natur måste
också vara tillräcklig. De moderna byggnadernas kantiga och glittrande
arkitektur är också en förutsättning för att trädens stabilitet och markvegetationens
sirlighet skall framträda.
Vi föreslår att gångvägens entré mot Djurängsvägen annonseras med en
träddunge och att man utmed gångvägen rör sig genom naturen, utmed
en modern mur, träd finns på båda sidor. I den sydvästra delen av Bergagården,
vid grusvägens ingång till området, hittar vi “vild skog”. Här
är lunden tät och markskiktet bevaras så långt som möjligt. Skötseln skall
vara mycket låg och tilläggen i form av ny grönska eller möblering måste
vara väl valda för att kontrastera eller harmoniera med platsen. Från
områdets sydöstra hörn och norrut föreslår vi att upplevelsen är “park och
tillrättalagd natur”. Här är skötseln intensivare och man klipper gräset
under de solitära träden.
En grön länk mellan
högkvalitativa naturområden
Ny bebyggelse i
gammal kulturmiljö
11
BERGAGÅRDEN

FÖRSLAG Detaljer, PLAN
Markbeläggningen av stora hällar från den halvprivata innergården
mellan husen fortsätter ut i parken, förbi moderna murar, rena linjer,
nerför slänten, mellan träden, över grusvägen och angör i sydväst den
gamla trappan. I sydost finns noden där hällarna från bostadsgården
sträcker sig mot träden på andra sidan den asfalterade cykelvägen,
förbi en lekskulptur som placerats i mötet mellan grusväg, hällar och
den öppna gräsytan med solitära stora träd. I nordost möter hällarna
lekytan ooch lägger sig över grusvägen. Grusvägen fortsätter slingrande
och gör ett hål i den gamla muren och angör den asfalterade
gång- och cykelvägen.
SKOG
Stora hällar
Lek
Träspången
Lekskulptur
och sittplats
Fördröjnings
magasin
Ett fördröjningsmagasin med en spång av trä möter oss i områdets
östra kant, träden står som solitärer och norrut, fortfarande på den
krasande slingrande grusgången, möter vi lite tätare natur, hällarna
som visar gångvägarnas sträckning ut mot cykelvägen och en lekskulptur.
Träspången placeras vid sidan av fördröjningsmagasinet, träet känns
igen från byggnaderna.
Lekskulpturer och sittplatser som är glittrande vackra, placeras vid grusvägens
ingång i sydväst, noden i sydost och norr om dammen. Kanske
ett rött klätternät, en glittrande metallisk halvsfär...
VILD
SKOG
Stödmur
Stora hällar
VILD
SKOG
Lek
Lekskulptur
och sittplats
VILD SKOG - i anläggningsskedet innebär
detta begrepp att så mkt som
möjligt sparas av befintlig vegetation.
Endast träd som kan utgöra risk tas ner.
Eventuella tillägg i markvegetationen
skall vara de vackraste lundväxterna.
Skötseln bör kunna hållas mkt lågintensiv
med endast en eventuell slåttning per
år eller röjning vart tredje år för att hålla
undan sly.
PARK
Grusgång
PARK - i anl.-
skedet innebär
detta begrepp
att de största
solitära träden,
som markerats på
planen, sparas.
Gallring sker av
resterande. På
marken anläggs
gräsmatta där centrala
delar sköts
som kortgräs och
yttre delar sköts
som långgräs med
inblandning av
lundvegetation.
BERGAGÅRDEN 12

13
BERGAGÅRDEN

GESTALTNING DAGVATTEN
Dagvattenhanteringen inom Bergagården kan bidra till att skapa ytterligare
kvaliteter som inte finns i närområdet idag, eventuellt med en damm
och fördröjningssytor.
Dammen placeras i östra delen av området och ansluts med infiltrerande
svackdiken för att följa platsens lutningar. Dessa element är naturligt formade
med flacka lösningar. Träspången vid sidan om dammen är kantig
för att knyta an till murarna och bebyggelsens former.
För att fördröja dagvatten föreslås takvegetation.
Den inre gården kommer att vara hårdgjord, vattnet transporteras från
stuprör over den hårdgjorda beläggningen, i kanaler och med skevning
i ytorna mot grönskande “raingardens”. Detaljerna kring detta föreslås
vara hårda, strama, konstruerade.
Multnomah Co. Building before Ecoroof
Raingarden
Tuktad natur
Infiltration & Fördröjning
Takvegetation
Multnomah County Ecoroof – 2009 insect study
Detaljer
BERGAGÅRDEN 14

TEKNIK DAGVATTEN
Anslutningspunkt
Raingardens
Sektion, svackdike.
Lek
Sektion, damm - en lite brantare sida
och en väldigt flack strand.
Svackdike
Fördröjningsdamm
Lek
Anslutningspunkt
Uppsamlingsledning
Stödmur
Sektion, avrinning mellan husen i kanaler och mot en
starkt formad “raingarden”.
15
BERGAGÅRDEN

Stödmur
153 kvm
1982 kvm
976 kvm
Planens ytor
Arbete utanför Rapsen 4 sort Mängd
Gatusektion med upphöjd 3 m gc-väg, kantsten, körbana 5,60 m lpm 310
Grönområde utmed gc-väg söder om Rapsen 4 m 2 500
Grönområde utmed gc-väg öster om dagis, utanför Rapsen 4 m 2 1400
Grusväg lpm 180
GC-väg, asfalterad 3,5 m lpm 270
Belysningsanläggning, gc lpm 270
Arbete inom Rapsen 4 sort Mängd
Grönområde "vild skog" på Rapsen 4 m 2 1915
Lekskulpturer, klätternät på Rapsen 4 st 2
Grusväg inom Rapsen 4 lpm 291
Belysningsanläggning, park lpm 291
Hårdgjorda hällar inom Rapsen 4 m 2 540
Fördröjningsmagasin m 2 317
Träspång lpm 26
Svackdike lpm 50
Dagvattenledning lpm 160
Dagvatten, anslutning st 2
329 kvm
Lek
76 kvm
317 kvm
SUMMA
204 kvm
114 kvm
191 kvm
Lek
BERGAGÅRDEN 16

KÄLLFÖRTECKNING
• Program inför detaljplan, Tyska vägen, DNR 2009-5012
• Gällande detaljplan, Rapsen 4 och del av kvarteret Rybsen
m.m. i norra Kalmar, Kalmar kommun,1996-12-12
• Trädinventering, Rapsen 4, Kalmar kommun, Bergagården,
2005-11-15
• Underlag för parallella uppdrag: Bergagården, Kalmar kommun
• Arkitektförslag, Bergagården - Dorte Mandrup Arkitekter
• Kompletterande trädinventering vid Bergagården, 2012-05-
03
• Inventering av allé vid förskola.
• Dagvatten Berga bruksgård
17
BERGAGÅRDEN