Hudkliniken - Karolinska Sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse 

och 

Kvalitetsbokslut 

Hudkliniken 

Karolinska Universitetssjukhuset 

2011

Kvalitetsbokslut 2011 

Hudkliniken Slutversion 2012-01-05 


2 (28)




Inledning 

1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 

Innehållsförteckning 

1.1 Kvalitetsregister 

1.3 Strukturerad kommunikation för ökad patientsäkerhet 

1.4 Cancersjukvård, täckningsgrad i cancerregister 

1.14 Kompetens 

1.15 Verksamhetsspecifika kvalitetsindikatorer 

2. Säker vård 

2.1 Handlingsplan för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet 

2.2 Riskanalys, avvikelsehantering, strukturerad journalgranskning och händelseanalys 

2.2.1 Avvikelsehantering 

2.2.2 Patientärenden, riskanalys och händelseanalys 

2.2.2 Strukturerad journalgranskning 

2.7 Vårdrelaterade infektioner (VRI), prevention 

3. Patientfokuserad vård 

3.1 Läkar- och sjuksköterskekontinuitet 

3.3 Patientenkät – uppföljning av patienternas upplevelse av erhållen vård 

3.4 Adekvat smärtbehandling 

3.6 Etikverksamhet 

3.7 Patientens delaktighet 

3.8 Flödesarbetet 

4. Effektiv hälso- och sjukvård 

5. Jämlik hälso- och sjukvård 

5.1 Jämlik hälso- och sjukvård 

5.2 Könsuppdelad redovisning av resultat 

6. Vård i rimlig tid 

6.2 Telefontillgänglighet 

6.3 Tillgänglighet – besöks- och vårdgaranti 

7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

7.5 Kort redovisning av samtliga klinikers eget arbete med hälsofrämjande och 

sjukdomsförebyggande insatser 

8. Kvalitetsuppföljning för öppenvårdsläkemedel 2011 – akutsjukhusen 

9. FoUU 

10. Verksamhetens övriga egna kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 

3 (28)




Inledning 

Den horisontella styrningen är nu på plats och under 2011 lades de sista pusselbitarna 

avseende ekonomin kring denna styrning, även kallad flödesorienterad verksamhetsstyrning 

eller flödesbaserad organisation. Vi kan ännu inte utvärdera resultatet men upplever förbättrad 

planering av flöden med tydligare ansvarsfördelning där nu fler läkare deltar i ledning och 

styrning. Det största problemet har varit att reda ut ekonomin mellan de olika sektionerna och 

resurserna. 

Hudkliniken har under 2011 fortsatt sitt idoga arbete med vårdgarantin. Tack vare två 

vårdgaranticoacher som med järnhand har hållit reda på våra väntelistor så är vi nu i hamn 

och förmår ta emot nybesök inom 30 dagar och beh/operationer inom 90 dagar. För att 

effektivisera omhändertagandet av patienterna på tumörsektionen har vi fortsatt med drop-in 

mottagningar med mycket gott resultat. 

Hudkliniken deltar nu i flödesarbetet på sjukhuset avseende akuta och elektiva flöden. Arbetet 

har påbörjats på slutenvårdsavdelningen B13 där vi följer den standard som har utvecklats på 

sjukhuset. Detta har fungerat väl och är uppskattat av läkare och övrig personal. Arbetssättet 

kräver specialistläkare på avdelningen som skall delta i alla beslut. Detta är inte görligt varför 

vi har avvikelser på detta. 

En Livsstilsmottagning har etablerats på hudkliniken för omhändertagandet av fram för allt 

psoriasispatienter där forskning visar komorbiditet med hjärt-kärlsjukdomar. 

Minienkäten avseende patientnöjdhet har använts under hela året och nu på alla enheter. 

Under året har en Hudplattform börjat ta form. Detta är ett regionalt kvalitetsregister där vi 

har byggt upp register för psoriasis, hudtumörer, kontaktallergier och även påbörjat arbetet 

med blåsdermatoser. 

4 (28)




1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 

Definition: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården skall bygga på 

vetenskap och beprövad erfarenhet samt formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga 

sätt. 

1.1 Kvalitetsregister 

Indikator: Karolinska, krav enligt Vårdavtalet. 

Karolinskas mål 2011 

1. Varje klinik/verksamhetsområde redovisar vilka kvalitetsregister som man rapporterar till. 

Verksamhet/klinik: Täckningsgrad År 

Namn på register (ansvarig) n/N (♀/♂) % 

1. PSO-registret (Mona Ståhle). 120/140 90 

2. Inf-Care (Peter Lidbrink (huddelen)). 3/7 100 

3. Malignt melanom (Onkologiskt centrum). 151/136 100 

4. 

5. 

6. 


2. Varje klinik/verksamhetsområde som rapporterar till kvalitetsregister ska redovisa resultat från minst 

två av dessa register som används i förbättringsarbetet. Samtliga registeruppgifter anges könsuppdelat. 

1. Namn på registret: PsoReg 

Registret redovisar: Omhändertagandet av patienter 

med psoriasis som har erhållit systembehandling 

Antal patienter, n (♀/♂): 120/140 

Täckningsgrad: 90% 

Riksgenomsnitt: 

Analysera kort betydelsen av resultatet och vilka åtgärder man vidtagit för att förbättra 

Att använda kvalitetsregistret PsoReg för våra patienter med systembehandling av psoriasis har inneburit ett 

mer strukturerat patientarbete med kontroll av patienten inte enbart vad gäller huden utan även med fokus på 

samsjuklighet och livsstilsfaktorer. Sjuksköterskans roll har ändrats och helt sköterskestyrd 

mottagningsverksamhet har initierats. Registret ger även möjlighet till en samlad bild av denna patientgrupp 

med dyrbar läkemedelsbehandling – vi kommer att få data på användning, biverkningar och effekt av nya 

läkemedel. 

2. Namn på registret: 

Registret redovisar: Malignt melanom Täckningsgrad: 100% 

5 (28)




Antal patienter, n (♀/♂): 151/136 Riksgenomsnitt: 100% 

Analysera kort betydelsen av resultatet och vilka åtgärder man vidtagit för att förbättra: Betydelsefullt 

register som har funnits i många år och där registreringen sker utan komplikationer. 

1.3 Strukturerad kommunikation för ökad patientsäkerhet 

Indikator: Karolinska. 


Check-listor enligt (modifierad) WHO-modell tillämpas i all relevant verksamhet i enlighet med 

tidigare sjukhusledningsbeslut. 

Andra verktyg för strukturerad kommunikation till exempel SBAR* ska införas på försök. 

* SBAR = Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation. 

Fylls i av opererande verksamheter med slutenvård: 

Vi använder WHO:s checklista för säker kirurgi korrekt i alla led (förberedelse – time out – 

avslutning) 

Fylls i av alla verksamheter: 

För annan strukturerad kommunikation använder vi 

SBAR Annat verktyg, nämligen: …………………………………………… 

x Vi använder inte något verktyg för strukturerad kommunikation 

6 (28)




1.4 Cancersjukvård, täckningsgrad i cancerregister 

Indikator: Vårdavtalet (resultatindikator). 

Täckningsgrad i nationella kvalitetsregister för cancersjukdomar under 2011 avseende följande register. 

Register 

Antal 

patienter 

totalt 

Antal 

patienter 

registrerade i 

cancerregister 

Täckningsgrad, 

% 

2011 

(krav 95%) 

Täckningsgrad, 

% 

2010 

(krav 92%) 

Nationella prostatacancerregistret 92% 

Nationellt kvalitetsregister för blåscancer 94% 

Nationellt kvalitetsregister för njurcancer 92% 

Cancer coli-rectiregistret 100% 

Nationellt kvalitetsregister för maligna 

hudmelanom 

287 100% 100% 100% 

Nationella bröstcancerregistret 100% 

Nationellt lungcancerregister 92% 

Datakälla: Onkologiskt centrum 

Riksgenomsnitt: 

Analys: 

7 (28)




1.14 Kompetens 

Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag är att bedriva specialiserad/högspecialiserad vård, utbildning och 

forskning. För att fullgöra uppdraget krävs medarbetare med rätt kompetens. För att bedöma hur den samlade 

kompetensen på sjukhuset svarar mot verksamhetens behov kartläggs strategiska utbildningar/kompetenser. 

Eftersom det idag finns en brist på specialistkompetenta medarbetare inom vissa områden efterfrågar vi också 

förutom antal idag, också vilket behov verksamheten har idag. De uppgifter ni fyllde i 2010 bifogas.. 

a) Kliniken/verksamheten har en utarbetad plan vad gäller verksamhetens strategiska 

kompetensförsörjning: 

x Nej 

b) Inom kliniken idag totalt antal anställda (med och utan specialistutbildning): 

Kategori Antal Kommentar 

2010 2011 

Läkare 40 28 specialister, 9 ST läkare, 3 vikarier 

Sjuksköterskor 29 28 16 st med 15 poäng 

Specialister: 3 prof/ÖL, 2 adj/ÖL, 3 sektionchef/ÖL, 1 vch/ÖL, 

12 ÖL, 2 BÖL, 5 specialistläkare 

Dematovenereologisk Omvårdnad 

c) Specialistutbildade läkare (indelning enligt SOSFS 2009:1) 

Basspecialitet 

Grenspecialitet 

Antal 

2010 

Antal 

2011 

Behov 

idag 

Enskilda 

basspecialiteter 

Hud- och könssjukdomar 28 

Reumatologi 

Socialmedicin 

Annan specialitet som 

tillkommit under 2011 

Ev. kommentar: 

8 (28)




d) Specialistutbildade sjuksköterskor och legitimerade barnmorskor 

Antal 

Specialistsjuksköterskor 

2010 2011 Behov idag 

Anestesisjukvård 

Intensivvård 

Operationssjukvård 

Ambulanssjukvård 

Kirurgisk vård 

Medicinsk vård 

Onkologisk vård 

Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 1 1 1 

Vård av äldre 

Distriktssköterska 3 2 

Psykiatrisk vård 

Barnmorskor 2 2 2 


d) Annan specialistkompetens (anges av respektive verksamhet, t ex BMA, sjukgymnast.) 

Antal 



9 (28)




e) Akademiska examina/kompetens/uppdrag 

Kategori 

Läkare 

Antal 

Examen/kompetens/anställning 


Magisterexamen 

Masterexamen 

Licentiatexamen 1 1 1 

Doktorsexamen 27 27 27 

Adjungerad lektor 

Lektor (kombinationsanställning) 2 

Docent 7 8 10 

Adjungerad professor 2 2 2 

Professor (kombinationsanställning) 3 3 3 

Sjuksköterskor Magisterexamen 1 

Masterexamen 1 

Licentiatexamen 1 

Doktorsexamen 

Adjungerad klinisk adjunkt 

Adjungerad disputerad klinisk adjunkt 

Klinisk adjunkt (kombinationsanställning) 

Adjungerad klinisk lektor 

Klinisk lektor (kombinationsanställning) 

Docent 

Adjungerad professor 

Professor (kombinationsanställning) 

Annan: 

Magisterexamen 

Masterexamen 

Licentiatexamen 

Doktorsexamen 

Adjungerad klinisk adjunkt 

Adjungerad disputerad klinisk adjunkt 

Klinisk adjunkt (kombinationsanställning) 

Adjungerad klinisk lektor 

Klinisk lektor (kombinationsanställning) 

Docent 

Adjungerad professor 

Professor (kombinationsanställning) 


10 (28)




1.15 Verksamhetsspecifika kvalitetsindikatorer 

Sedan flera år pågår inom SLL ett arbete med kvalitetsindikatorer för akutsjukhusen som bland annat syftar till 

att ge underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder. Idag redovisar vi enligt vårdavtalet endast resultat från ett fåtal 

av de specialiteter som finns vid sjukhuset, men antalet indikatorer och specialiteter som omfattas ska successivt 

utökas. Indikatorerna ska vara relevanta, valida och jämförbara. Strävan bör vara att de är evidensbaserade och 

accepterade i hela landet samt (om möjligt) att resultaten finns att hämta från kvalitetsregister/motsvarande 

och/eller öppna jämförelser. För att urvalet av indikatorer ska bli så optimalt som möjligt behöver vi från 

samtliga verksamheter få förslag på tre lämpliga indikatorer inom det egna verksamhetsområdet: 

1. Omhändertagande av patienter med Maligna melanom (nationellt kvalitetsregister) 

2. Omhändertagande av patienter med psoriasis (Psoreg- nationellt kvalitetsregister) 

3. Omhändertagande av patienter med STI enligt Smittskyddslagen 1. 

De verksamheter som redan har specialitetsspecifika kvalitetsindikatorer bland de sjukhusövergripande 

indikatorerna behöver inte föreslå sådana (men är välkomna att göra det). 

11 (28)




2. Säker vård 

Definition: Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande 

arbete. 

2.1 Handlingsplan för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet 



Samtliga kliniker har en handlingsplan för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. 

Vår klinik har en utarbetad plan för sitt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 

x Ja – bifoga handlingsplan 

Nej 

2.2 Riskanalys, avvikelsehantering, strukturerad journalgranskning och 

händelseanalys 

Indikator: Karolinska, mål 6 krav enligt vårdavtalet. 

2.2.1 Avvikelsehantering 


1. Antalet rapporter i HändelseVis om risker och avvikelser ska öka med minst 20 % jämfört med 2010 

och för varje verksamhetsområde motsvara minst 1,2 rapport per medarbetare och år. 

2. Handläggningstiden för avvikelserapporter inom verksamhetsområdet ska i medeltal vara högst 25 

dagar. 

Antal registrerade 

rapporter 

Förändring 

jämfört med 

2010 

2010 2011 Antal % 

Avvikelserapporter registrerade i HändelseVis 

Antal avslutade 

rapporter 2011 

Antal rapporter 

per medarbetare 

Handläggningstiden 

(dagar) i medeltal 

alla rapporter 

Handläggningstiden 

(dagar) i medeltal 

avslutade rapporter 

74 63 ─11 ─15 58 0,61 54 48 

Datakälla: HändelseVis 

Datakvalitet/felkällor: 

Analys: Vi har fortfarande ett problem med att få läkarna att använda detta system. Våra läkarchefer måste också 

inse att de ska handlägga ärenden i tid. Aktuellt med förnyad genomgång. 

12 (28)




2.2.2 Patientärenden, riskanalys och händelseanalys 


1.En händelseanalys enligt MTO-metod (MänniskaTeknik-Organisation) ska göras i varje ärende som 

anmäls enligt lex Maria om inte annat beslutats i samråd mellan verksamhetschef och chefläkare. 

2.Vid varje verksamhetsområde ska minst en riskanalys göras för en patientsäkerhetskritisk process eller 

delprocess i verksamheten. 

Ärenden Antal Kommentar 

2008 2009 2010 2011 

Lex Maria, anmälan 0 0 0 0 

Lex Maria, ställningstagande ---- ---- 0 0 

HSAN 1 2 0 ---- HSAN upphörde 2011 01 01, ärendena handläggs 

av SoS. 

SoS 2 2 2 4 1. Lång handläggningstid av patient med 

hudtumör, har föranlett plan för 

omhändertagandet av tumörpatienter 

tillsammans med plastikkirurgen och 

onkologen. Patienten hänvisades till 

patientförsäkringen LÖF rörande frågan 

om ersättning för vårdskada. 

2. Patienten har inte varit nöjd med vår 

behandling men patienten är på 

Hudkliniken bedömd enligt vetenskap 

och beprövad erfarenhet och hänvisad 

till plastikkirurgisk klinik som har åtagit 

sig ärendet. 

3. Patienten är missnöjd med 

omhändertagandet på den Neurocutana 

mottagningen. 

4. Patient med dermatomyosit som är 

missnöjd med vården, men patienten är 

omhändertagen enligt vetenskap och 

beprövad erfarenhet 

PaN 2 5 5 7 1. Patient med sclerodermi som är 

missnöjd med den laserterapi som 

hudkliniken har utfört pga patientens av 

sjukdomen orsakade karpmun. 

2. Bemötande från läkarens sida. Detta har 

diskuterats och läkaren har själv fått 

redogöra för händelsen. 

3. Patient missnöjd med beh av 

superficiellt bc. Dock skött enligt 

vetenskap och beprövad erfarenhet. 

4. Patient missnöjd med bemötandet från 

två läkare på mottagningen. Läkarna 

informerade och har fått redogöra för 

händelsen. 

13 (28)




5. Miss i remissen att patienten var 

rullstolsbunden vilket försenade 

patientens besök på en 

kirurgmottagning. Läkardiskussion. 

6. Missnöje med kommunikationen mellan 

primärvård och specialistklinik. 

Skriftliga rutiner utarbetades pga detta. 

7. Samma som 3. 

Patientvägledare 6 8 3 3 1. Remissvar där lokalen för den 

kirurgiska åtgärden hade blivit fel. 

Patient har erhållit ursäkt och 

förklaring. 

2. Hustru till patienten är missnöjd med 

omhändertagandet men patienten är 

skött enligt vetenskap och beprövad 

erfarenhet. 

3. Patient från Pakistan som lotsades fel i 

sjukvårdsystemet. Erhöll hjälp via 

Patientvägledaren. 

Antal Lex Maria ärenden 2009: 0 

Antal Lex Maria ärenden 2010:0 

Antal Lex Maria ärenden 2011:0 

Därav händelseanalyserade: 



Antal genomförda riskanalyser för patientsäkerhetskritiska processer/delprocesser: ________ 

14 (28)




2.2.3 Strukturerad journalgranskning 


1.a) Inom varje opererande verksamhetsområde med slutenvård ska under första halvåret 

strukturerad journalgranskning med MAG-verktyget införas med granskning av 20 vårdtillfällen per 

månad i syfte att identifiera vårdskador. 

b) Inom varje verksamhetsområde med icke-kirurgisk slutenvård ska under andra halvåret strukturerad 

journalgranskning med MAG-verktyget införas. 

2Inom varje opererande verksamhetsområde med slutenvård ska minst ett patientsäkerhetshöjande förbättringsarbete 

planeras och initieras utifrån vårdskador som identifierats genom strukturerad journalgranskning 

(MAG). 

Resultat mål 5 b) Inom varje verksamhetsområde med icke-kirurgisk slutenvård ska under andra halvåret 

strukturerad journalgranskning med MAG-verktyget införas: 

Strukturerad journalgranskning med MAG-verktyget är införd i verksamheten 

Ja x Nej Nej, men införande pågår 

Resultat mål 6: 

Inom varje opererande verksamhetsområde med slutenvård ska minst ett patientsäkerhetshöjande förbättringsarbete 

planeras och initieras utifrån vårdskador som identifierats genom strukturerad journalgranskning 

(MAG). 

Resultat och analys: 

15 (28)




2.5 Läkemedelshantering 

Indikator: Karolinska, Vårdavtalet (utvecklingsindikatormål 4) 


1. 100 procent av läkemedelsordinationerna ska vara korrekta. 

2. Ökad följsamhet till Kloka listan. 

3. Ökad rapportering av läkemedelsavvikelser i HändelseVis. 

4. Alla internmedicinska verksamheter ska genomföra läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse på 

alla patienter som läggs in på akutavdelning eller motsvarande. 

Kliniken har ingen egen slutenvårdsavdelning därför redovisas inte mål 1. 


Resultat och analys:. 

Ökad följsamhet till Kloka listan. 

Hudkliniken har minskat sin följsamhet till Kloka Listan från 59% 2010 till 55% 2011 avseende recept. 

När det gäller rekvisition till avdelningen sköts detta av Infektionskliniken där Hudkliniken köper vårdtillfällen. 

Det är endast de biologiska läkemedlen som hudkliniken själv rekvirerar. 

Det är endast läkemedel som kan mätas i antal DDD (definierad dygnsdos), dvs systemiska läkemedel som det 

går att göra följsamhetsberäkningar på. Alltså går det inte att göra dessa beräkningar på våra utvärtesmedel. 


Avvikelserapporter gällande läkemedelsavvikelser 

Totala antalet läkemedelsavvikelser 

som rapporterats i 

Händelsevis 2010 

Totala antalet 

läkemedelsavvikelser som 

rapporterats i Händelsevis 2011 

Förändring av antal rapporter. 

Datakälla:HändelseVis 

Datakvalitet/felkällor: 

3 2 -1 

Analys: Två händelser där den ena gällde fel förvaring av läkemedel vid leverans och det andra SöS apoteket 

och dess hantering av läkemedelsbeställningar. Bägge ärenden är skickade till Kvalitet och Patientsäkerhet, 

Läkemedelsgrupp, Stina Sellgren 


Alla internmedicinska verksamheter ska genomföra läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse på alla patienter som 

läggs in på akutavdelning eller motsvarande. 

Resultat och analys: Läkemedelsberättelse är införd på B13 

16 (28)




17 (28)




2.7 Vårdrelaterade infektioner (VRI), prevention 

Indikator: Karolinska, Vårdavtalet (utvecklingsindikator mål 1,3 och 4) 


1. Andel medarbetare som följer klädregler och basala hygienrutiner. Målvärde: 100 % 

Mål 1: Andel medarbetare som följer klädregler och basala hygienrutiner. Målvärde: 100 %. 

Följsamhet basala hygienrutiner och klädregler 

Avdelning 

Period 

Andel (%) korrekt i 

alla led: basala 

hygienrutiner 

Andel (%) korrekt i 

alla led: klädregler 

Andel (%) korrekt i alla led: totalt 

för både basala hygienrutiner och 

klädregler 

Hud 

Hudmottagning 

Solna + Huddinge 

Q1, 2011 78% 94% 78% 

Q2, 2011 81% 97% 81% 

Q3, 2011 

Q4, 2011 62% 97% 59% 

Totalt 74% 96% 73% 

Analys/kommentar: Försämrade värden som kräver uppstramning och förnyad information om vikten av följsamhet till 

basala hygienrutiner och klädregler. 

18 (28)




3. Patientfokuserad vård 

Definition: Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för 

individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. 

3.1 Läkar- och sjuksköterskekontinuitet 

Indikator: Karolinska 


1. Lokal instruktion för PAL och PAS ska finnas på alla kliniker. 

2. Lokal instruktion för kontaktsjuksköterska ska finnas på alla kliniker som utreder och behandlar patienter 

med cancersjukdom. 

Mål 1: Kliniken har lokal instruktion för PAL och PAS 

x Ja – bifoga lokal instruktion och informationsmaterial 

Mål 2: Kliniken har lokal instruktion för kontaktsjuksköterska 

x Ja – bifoga lokal instruktion och informationsmaterial 

Ej relevant 

3.3 Patientenkät – Uppföljning av patienternas upplevelse av bemötande och 

omhändertagande 



1. Att > 90 % av tillfrågade patienter på sjukhusövergripande nivå tycker att vården är ”Utmärkt” eller 

”Mycket bra”. 

2. Att alla enheter som behandlar eller utreder patienter genomför minst en minienkät-uppföljning per år 

av hur patienterna upplever erhållen öppen och/eller slutenvård. 

Mål 1: Sjukhusövergripande resultat och analys redovisas av enkätsamordnaren vid staben för Kvalitet och 

patientsäkerhet. 

Mål 2: Att alla enheter som behandlar eller utreder patienter genomför minst en minienkät-uppföljning per år av 

hur patienterna upplever erhållen öppen och/eller slutenvård. 

Hur många enheter (avd/mott/etc) med patientverksamhet finns det på kliniken? 9 st 

Hur många enheter enligt ovan har använt mini-enkäten under 2011? 9 st 

19 (28)




3.4 Adekvat smärtbehandling 



1. Smärtskattning ska utföras och dokumenteras på samtliga patienter där smärta kan förekomma, undantaget 

barn under 6 månader, där smärtobservation och dokumentation sker i särskild ordning. Mål 1: Minst 85 % 

av alla patienter som uppgett smärta ska ha en dokumentation av smärtans intensitet. 

2. Patienttillfredsställelse med smärtbehandlingen mäts vid alla enheter som vårdar och behandlar patienter. 

a) Av de patienter som har haft ont ska minst 90 % ha fått adekvat smärtbehandling inom en (av patienten 

bedömd) rimlig tid. 

b) Av de barn över 6 månader som har haft ont ska minst 95 % ha fått en adekvat smärtbehandling inom en 

(av barnet/vårdnadshavare bedömd) rimlig tid. För barn under 6 månader sker bedömning i särskild ordning. 

c) Av de patienter som har haft ont ska minst 85 % vara nöjda eller mycket nöjda med smärtbehandlingen. 

Vårdnadshavare kan där så är nödvändigt skatta det egna barnets nöjdhet. För barn under 6 månader sker 

bedömning i särskild ordning. 

Öppenvård 

Antal patienter som anser 

sig ha fått smärtbehandling 

inom rimlig tid 

Antal patienter som är 

nöjda/mycket nöjda med 

sin smärtbehandling 

Antal patienter som 

enligt journalanteckning 

uppgivit smärta 

Antal patienter som 

uppgivit smärta och som 

smärtskattats 

Totalt Totalt Totalt Totalt 

Antal 5 4 3 3 

Andel (%) 71 % 57 % 50 % 100 % 

Tidsperiod som mätningen avser: : v.45-v.46 2011 

Datakälla: Rapportor 

Punktprevalens studie genomförd, andel enheter/totalt antal:2/2 

Datakvalitet / felkällor 

Analys: Vi kommer under detta år starta upp ett projekt på vår behandlingsavdelning för att uppgradera vår smärtenkät. 

20 (28)




3.6 Etikverksamhet 

1) Verksamheten har av verksamhetschefen utsedd en etikrepresentant med godkänt uppdrag (länk till uppdrag: 

http://inuti.karolinska.se/upload/105360/Uppdrag%20för%20etikrepresentant%20rev.%202010.pdf) 

x Ja 

Kommentar 

Etikrepresentanten har tilldelats tid för etikarbetet: 

x Ja 

Kommentar: 

Namn på etikrepresentanten: Moa Wållberg 

2) Allmänna samt verksamhets specifika grundläggande och styrande lagar/förordningar, dokument och 

riktlinjer inom etikområdet är identifierade och sjukvårdens etiska plattform efterföljs. 

x Ja 

Kommentar: 

Om Ja, beskriv gärna hur verksamheten arbetar med denna punkt: Ständig punkt på APT regelbundna 

etikmöten i etikgruppen där etiska frågeställningar diskuteras. 

3) Verksamhetens viktigaste etikfrågeställningar och etikproblem är identifierade 

X Ja Nej Kommentar: 

Om Ja, beskriv gärna hur verksamheten arbetar med denna punkt: Patientvisningen har diskuterats samt 

rutinerna har ändrats efter en etisk genomlysning. 

4) Verksamheten har fungerande rutiner för rapportering av etikproblem till verksamhetschefen 

x Ja 

Kommentar: 

Om Ja, beskriv gärna hur verksamheten arbetar med denna punkt: Händelsevis + APT 

5) Verksamheten har skapat forum för regelbundna diskussioner av etikfrågeställningar och problem 

x Ja 

Kommentar: 

Om Ja, beskriv gärna hur verksamheten arbetar med denna punkt: Regelbundna möten samt ständig fråga på 

APT 

6) Verksamheten arbetar med etikfrågorna på annat sätt än det ryms under punkterna 1-5 

x Nej Kommentar: 

Om ja, beskriv gärna verksamhetens etikarbete: 

3.7 Patientens delaktighet 

Används några andra metoder än patientenkäter för att öka patienters och närståendes delaktighet och inflytande 

i klinikens förbättringsarbete? Om ja, beskriv i så fall vilka: Patientrepresentanter i olika forskningsgrupper 

3.8 Flödesförbättringar (Vårdprocesser) 


Hudkliniken deltar nu i flödesarbetet på sjukhuset avseende elektiva flöden. Arbetet har 

påbörjats på slutenvårdsavdelningen B13 där vi följer den standard som har utvecklats på 

sjukhuset. Detta har fungerat väl och är uppskattat av läkare och övrig personal. Arbetssättet 

21 (28)




kräver specialistläkare på avdelningen som skall delta i alla beslut. Detta är inte görligt varför 

vi har avvikelser på detta. 

22 (28)




4. Effektiv hälso- och sjukvård 

Definition: Effektiv hälso- och sjukvård innebär att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå 

uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdaktörer baserat på tillståndets 

svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 

5. Jämlik hälso- och sjukvård 

Definition: Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 

Målet för hälso- och sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagens 2 § vara ”…. en god hälsa och en vård på 

lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den 

enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet ska ges företräde till vården” 

5.1 Jämlik hälso- och sjukvård 

Bedrivs på kliniken något eget arbete ur perspektiven etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 

sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, kön, ålder, socioekonomisk 

tillhörighet, geografisk bostadsort/kommun? Om ja, beskriv i så fall vad? 

5.2 Könsuppdelad redovisning av resultat 

Enligt Vårdavtalet ska samtliga resultat på kvalitetsmått/indikatorer som redovisas till Beställaren anges 

könsuppdelat (redovisas i tabellen för respektive kvalitetsmått/indikatorer). 

23 (28)




6. Vård i rimlig tid – tillgänglighet 

Definition: Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient skall behöva vänta oskälig tid på de 

vårdinsatser som han eller hon har behov av. 

6.2 Telefontillgänglighet 

Enligt Vårdavtalet ska vårdgivaren vid behov genomföra telefontillgänglighetsstudier samt vidta åtgärder 

utifrån resultaten av dessa studier. 

6.3 Tillgänglighet – besöks och vårdgaranti 

24 (28)




7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

7.5 Kort redovisning av samtliga klinikers eget arbete med hälsofrämjande och 

sjukdomsförebyggande insatser: 

a) På vilket sätt arbetar ni på kliniken med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser? 

För våra patienter med svår psoriasis och systembehandling har vi startat upp en livsstilsmottagning. 

Detta kommer så småningom även att kunna erbjudas andra patientgrupper. 

För vår personal har vi förutom sjukhusets friskvård även egen grupp där man har möjlighet till att träna 

tillsammans. 

b) Dokumenteras patienternas rökstatus i journalen? 

x Ja - i så fall under vilket sökord? Soc: 

c) För opererande kliniker: 

Rekommenderas rutinmässigt rökstopp i samband med planerad operation? 

– i så fall hur och hur dokumenteras det? 

25 (28)




8. Kvalitetsuppföljning för öppenvårdsläkemedel 2011 – 

akutsjukhusen 

Indikatorer: Vårdavtalet (utvecklingsindikator). 

Klinikens aktiva arbetsplatskoder 001110022110, 01110012110, 11002216, 11002216001, 

110022161, 0011001771 

Bokslut för tidsperioden 2011 

11 023 tkr (budget: 8 592 tkr) 

För att kunna svara på frågorna 1–3 måste kliniken nyttja statistiktjänsten ”Läkemedelsuppföljningen”. Åtkomst till 

den får ni via SLL:s nya uppföljningsportal (intranet) eller via www.janusinfo.se. Underlaget är webbaserat. Varje 

verksamhetschef ska ha fått egen behörighet för åtkomst. 

1. Välj tre iakttagelser som framkommit vid analys av läkemedelsstatistik för kliniken 

Iakttagelse 

Iakttogs i rapport, 

flera alt. kan anges 

1 Desloratadin används fortfarande i hög utsträckning x DU90% 

DC90% 

Kostnadsökning/ 

minskning 

Annat 

2 Kostnaderna för basläkemedel stationärt medan kostnaderna för 

specialläkemedel ökar kraftigt fra pga biologiska läkemedel som 

infliximab, etanerecept, adulimab, utzkinimab 

DU90% DC90% 

x Kostnadsökning/ 

minskning 

Annat 

3 Berinert, kostnaderna ökar kraftigt DU90% DC90% 

x Kostnadsökning/ 

minskning 

Annat 

2. Välj tre förbättringsområden för kommande år 

Läkemedel Vad skall förändras? Målvärde för 

förändringen 

1 Desloratadin 

(Aerius) 

Övergång från desloratadin till cetirizin och loratadin 70% 

2 Biologiska 

läkemedel 

Systematisk genomgång av användandet av dessa läkemedel 

på kliniken 

Kostnadskontroll 

3 Berinert/ Firazyr Nya dyra läkemedel som har introducerats för patienter med 

HAE 

Kostnadskontroll 

26 (28)




3. Introduktion av nya läkemedel 

Redogör för nya läkemedel som introducerats i klinikens verksamhet samt erfarenheterna av dessa 

Införandet av immunomodulerande läkemedel inom dermatologin är den viktigaste förändringen. TNF-alfa- och 

interleukinhämmare som etanercept, adalibumab och infliximab introduceras successivt till patienter med 

medelsvår till svår psoriasis. Vår erfarenhet ökar successivt genom införandet i klinisk praxis och även genom 

deltagande i alltfler kliniska prövningar. 

4. Biverkningshandläggning 

I Läkemedelskommittéorganisationens Kloka Råd står: Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar! 

Dokumentera ogynnsamma effekter av läkemedel med ICD-kod, t ex Y57.9 

Har kliniken lokala rutiner för biverkningshandläggning? JA x NEJ 

Kliniken diskuterar egna biverkningsfall som en del i den interna fortbildningen 

Om”JA”: 

Enstaka tillfällen 

Regelbundet 

JAx 

NEJ 

JA x NEJ 

JA NEJ x 

Använder kliniken diagnoskoden Y57.9 eller annan motsvarande diagnoskod? JA x NEJ 

Hur många biverkningsrapporter har kliniken inrapporterat till Läkemedelsverkets 

regionala biverkningsenhet under året? 

Antal 14 st 

5. Övrigt 

Redogör för andra faktorer som har påverkat förskrivningsmönstret 

6. Särskilda frågor, fortbildning m.m. 

1. 

Läkemedelsfortbildning ges av Läkemedelskommittéorganisationen, andra specialistföreningar och 

läkemedelsföretag. 

Beskriv omfattningen av deltagandet från kliniken i dessa fortbildningar under det år kvalitetsbokslutet 

avser. 

2. 

Har kliniken under det år kvalitetsbokslutet avser haft hjälp av informationsläkare och/eller 

apotekare för analys av läkemedelsförskrivningen ? 

JA x 

NEJ 

3. 

4. 

5. 

Har förskrivarna på kliniken en markering för läkemedel på Kloka Listan inlagd i 

journalsystemet? 

Har någon inom kliniken varit ledamot i Läkemedelskommittéorgansiationen, eller 

expertgrupp under det år bokslutet avser? 

JA 

NEJ x 

JA x 

NEJ 

Har kliniken deltagit i klinisk prövning under det år bokslutet avser? JA x 

NEJ 

27 (28)




9. FoUU 

FoUU-staben redovisar sjukhusövergripande, verksamheterna redovisar egna aktiviteter. 

10. Verksamhetens övriga egna kvalitets- och 

patientsäkerhetsarbete 

Här kan alla verksamheter redovisa eget kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som inte 

redovisas under övriga rubriker. 

Vårdgaranti 

Produktionsplanering 

28 (28)

Hudkliniken - Karolinska Sjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?