BRÖSTCANCER - Karolinska Sjukhuset

BRÖSTCANCER 

Rapport från regionala Bröstcancerregistret 

Stockholm-Gotlandregionen 

1977–2006 

ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM 

GOTLAND

Beställningsadress 

ess 

Onkologiskt Centrum, S3:00 

Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

171 76 STOCKHOLM 

Tfn 08–517 746 84 

Fax 08–34 86 40 

E-post onkologiskt.centrum@karolinska.se 

ISBN: 978-91-85947-12-6 

Rapporten kan även laddas ner från 

Onkologiskt Centrums hemsida: www.karolinska.se/oc 

Datasammanställning ur regionala bröstcancerregistret 

Stockholm-Gotlandregionen 1977-2006 

© Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotland 

Stockholm maj 2011

Innehåll 

Regionala vårdprogramgruppen för bröstcancer 2010 ............................................................... 2 

Rapporten har utarbetats av följande personer ....................................................................... 2 

Historik över regionala vårdprogramgrupper för bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen, 

1977-2009 ................................................................................................................................... 3 

Sammanfattning ......................................................................................................................... 7 

Stockholm-Gotlandregionens bröstcancerregister – validitet .................................................... 8 

Incidens och mortalitet i bröstcancer ......................................................................................... 9 

Relativ överlevnad .................................................................................................................... 12 

Behandling av bröstcancer ....................................................................................................... 15 

Utveckling av tumörstadium, tumörstorlek och axillstatus över tid ........................................ 24 

Postoperativ adjuvant behandling ............................................................................................ 27 

Publikationer i anslutning till Onkologiskt Centrum och regionala bröstcancerregistret ........ 29 

Appendix. Tabellverk från Stockholm-Gotlandregionens bröstcancerregister 1977-2006 ..... 38 

Incidens, prevalens och mortalitet (figur 1-3) ...................................................................... 39 

Relativ överlevnad (figur 4-8) .............................................................................................. 41 

Beställarområden, befolkning (tabell 1-2) ........................................................................... 44 

Täckningsgrad (tabell 3-4) ................................................................................................... 46 

Primärt opererad bröstcancer (tabell 5-10b, figur 9) ............................................................ 48 

Icke primärt opererad bröstcancer - inkl fall med neoadjuvant behandling 

(tabell 11a-12b) .................................................................................................................... 55 

Neoadjuvant behandling (tabell 13-14, figur 10) ................................................................. 58 

Invasiv bröstcancer (tabell 15-31, figur 11-12) .................................................................... 61 

Icke invasiv bröstcancer (tabell 32-41b, figur 13-14) .......................................................... 85 

Jämförelse mellan Stockholm- och Gotlandregionen (tabell 42-49) ................................. 101

Regionala vårdprogramgruppen för bröstcancer 2010 

TOMMY FORNANDER (sammankallande), Onkologiska kliniken, Karolinska 

Universitetssjukhuset, Södersjukhuset 

JAN ADOLFSSON, Onkologiskt Centrum, Stockholm-Gotlandregionen 

JONAS BERGH, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

TINA BONDESSON, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset 

FUAT CELEBIOGLU, Kirurgiska kliniken, Södersjukhuset 

KRISTINA DALBERG, Kirurgiska kliniken, Danderyds sjukhus 

IRMA FREDRIKSSON, Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska 

Universitetssjukhuset, Solna 

JAN FRISELL, Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

ELISABETH GÖRANSSON, Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska 


MARIANN IIRISTO, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 

ELISABET LENNER, Kirurgiska kliniken, Visby lasarett 

LARS LÖFGREN, Kirurgiska kliniken, Capio S:t Görans sjukhus 

POLYMNIA NIKOLAIDIS, Sjukgymnastikkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 

LEIF PERBECK, Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, 

Solna 

SAMUEL ROTSTEIN, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds 

sjukhus 

KERSTIN SANDELIN, Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken, Karolinska 


LAMBERT SKOOG, Kliniken för patologi-cytologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

GUNILLA SVANE, Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

EVA AF TRAMPE, Bröstmottagningen, Sophiahemmet 

CARL WADSTRÖM, Bröstmottagningen, Sabbatsbergs närsjukhus 

Rapporten har utarbetats av följande personer 

Från vårdprogramgruppen; 

Tommy Fornander, Irma Fredriksson, Jan Frisell 

Från Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotlandregionen; 

Jan Adolfsson, Annette Asterkvist, Ulla Johansson, Kamilla Krawiec, Sanna Rågefalk 

2

Historik över regionala vårdprogramgrupper för 

bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen, 1977-2009 

Arbetet med det första regionala vårdprogrammet för bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen 

startade 1976 på initiativ av professor Jerzy Einhorn och arbetet med att starta och 

driva ett bröstcancerregister har hela tiden varit kopplat till regionens vårdprogramgrupp för 

bröstcancer. 

Förutom vårdprogram- och registerarbete har gruppen kopplat ett antal större kliniska studier 

till registret och det totala antalet vetenskapliga publikationer som grundar sig på dessa studier 

eller bröstcancerregistret är idag cirka 170 st. Det vetenskapliga arbetet kring registret har 

under hela tiden stöttats av Cancerföreningen i Stockholm. Från och med år 2007 är det 

regionala bröstcancerregistret en del av det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer, där 

Onkologiskt Centrum i Stockholm-Gotlandregionen är nationellt samordnande. 

Nedan redovisas de personer som under åren varit medlemmar i vårdprogramgruppen. Denna 

redovisning grundar sig på de namn som anges i de publicerade vårdprogrammen, varför det 

kan finnas fler personer som bidragit men som vi nu inte har kunnat identifiera. Vi hoppas 

dock att redovisningen är fullständig och att ingen känner sig bortglömd i det stora arbete som 

regionens bröstcancervård har gjort i detta sammanhang. 

Ordförande i regionens vårdprogramgrupp för bröstcancer har varit; 

Arne Wallgren (1977-1985) 

Lars-Erik Rutqvist (1985-2005) 

Tommy Fornander (2005- ) 

Vårdprogramgruppen 2009 

Monis Al-Haider Kir klin, Södertälje sjukhus 

Jonas Bergh 

Onk klin, Karolinska Universitetssjukhuset/Radiumhemmet 

Tina Bondesson Onk klin Karolinska Universitetssjukhuset/Södersjukhuset 

Fuat Celebioglu Kir klin, Södersjukhuset 

Kristina Dalberg Kir klin, Danderyds sjukhus 

Tommy Fornander (Ordf) Onk klin Karolinska Universitetssjukhuset/Södersjukhuset 

Irma Fredriksson Bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

Jan Frisell 

Bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

Pia Gunnarsson Onk klin, Karolinska Universitetssjukhuset /Danderyds sjukhus 

Elisabeth Göransson Bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

Mariann Iiristo 

Onk klin, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

Elisabet Lenner Kir klin, Visby lasarett 

Lars Löfgren 

Bröstcentrum, Capio St Görans sjukhus 

Polymnia Nikolaidis Sjukgymnastikklin, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

Leif Perbeck 


Sam Rotstein 

Onk klin, Karolinska Universitetssjukhuset/Danderyds sjukhus 

Kerstin Sandelin Bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

Lambert Skoog 

Klin för Patol-Cytol, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

Gunilla Svane 

Röntgenklin, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 

Eva af Trampe 

Bröstmottagningen, Sophiahemmet 

Carl Wadström 

Bröstmottagningen, Sabbatsbergs Närsjukhus 

3

Särskilda uppdrag 2009 

Agneta Eriksson 

Henrik Hellborg 

Eva von Schoulz 

Sven Törnberg 


Onkologiskt Centrum 

Bröstcentrum, Capio St Görans sjukhus 

Avd för hälsoundersökningar, Onkologiskt Centrum 


Jonas Bergh 

Onk klin, Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset 

Staffan Eriksson Kir klin, Karolinska sjukhuset 

Roland Fernstad Capio St Görans sjukhus 

Tommy Fornander Onk klin, Södersjukhuset 

Jan Frisell 

Kir klin, Karolinska sjukhuset 

Ulla Glas 

Onk klin, Södersjukhuset 

Tomas Hatschek Onk klin, Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset 

Kajsa Ideström 

Onk klin, Danderyds sjukhus 

Elisabeth Lidbrink Onk klin, Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset 

Ingrid Meldahl 

Kir klin, Danderyds sjukhus 

Leif Perbeck 

Kir klin, Huddinge sjukhus 

Sam Rotstein 


Lars-Erik Rutqvist (Ordf) Onkologiskt Centrum 

Kerstin Sandelin Kir klin, Karolinska sjukhuset 

Inkeri Schoulz 

Kir klin Danderyds sjukhus 

Lambert Skoog 

Cytol klin, Karolinska sjukhuset 

Anders Somell 

Kir klin, Södersjukhuset 


Staffan Arnér 

Christina Bolund 

Hemming Johansson 

Per Ljungman 

Polymnia Nikolaidis 


Gunilla Svane 

Tolle Theve 

Anestesiklin, Karolinska sjukhuset 



Hematologklin, Huddinge sjukhus 



Mammografienheten, Karolinska sjukhuset 



Jutta Askergren Kir klin, Danderyds sjukhus 

Martin Bäckdahl Kir klin, Karolinska sjukhuset 

Roland Fernstad Kir klin, St Görans sjukhus 

Tommy Fornander Onk klin, Södersjukhuset 

Ulla Glas 


Kajsa Ideström 


Leif Perbeck 


Sam Rotstein 


Lars Erik Rutqvist (Ordf) Onkologiskt Centrum 

Lambert Skoog 


Anders Somell 


Nils Wilking 


4


Staffan Arnér 


Adel Gad 

Per Ljungman 

Karl Merk 

Polymnia Nikolaidis 

Kerstin Sandelin 


Gunilla Svane 

Tolle Theve 

Sven Törnberg 

Anestesikliniken, Karolinska sjukhuset 


Patol klin, Huddinge sjukhus 

Hematologklin, Huddinge sjukhus 



Kir klin, Karolinska sjukhuset 




Avd för hälsoundersökningar, Onkologiskt Centrum 


Alv Alveryd 


Jutta Askergren Kir klin, Danderyds sjukhus 

Björn Cedermark Kir klin, Karolinska sjukhuset 

Sten Friberg 


Ulla Glas 


Ulrik Ringborg 


Lars Erik Rutqvist (Ordf) Onk klin, Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset 

Lambert Skoog 


Anders Somell 


Tolle Theve 

Kir klin, Sabbatsbergs sjukhus 



Lars Räf 

Jan-Olof Strömbeck 

Gunilla Svane 

Iwona Swedborg 

Vårdprogramgrupp 1981 

Ulla Glas 

Lars Hellström 

Claes Silfverswärd, 

Anders Somell 

Tolle Theve 

Arne Wallgren (Ordf) 

Vårdprogramgrupp 1977 

Ored Arner 

Anders Erik Eklund 

Bo Nordenskjöld 

Lars Räf 

Claes Silfverswärd 

Tolle Theve 

Arne Wallgren (Ordf) 


Kir klin, St Görans sjukhus 

Plastikkir klin, Sabbatsbergs sjukhus 


Röda Korsets sjukhus 


Röntgenavdelningen, Södersjukhuset 

Tumörpatologen, Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset 


Kir klin, Sabbatsbergs sjukhus 

Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset 

St Eriks sjukhus 

Danderyds sjukhus 


Serafimerlasarettet, Nacka sjukhus 

Södersjukhuset 

Sabbatsbergs sjukhus 


5

Stödteam vid Onkologiskt Centrum 1977-2009 

Marie Abrahamsson 

Jan Adolfsson 

Annette Asterkvist 

Sanna Fagerlund (g. Rågefalk) 

Eva Fredriksson 

Moniqa Frosth 

Agneta Funcke 

Vania Godoy 

Henrik Hellborg 

Hemming Johansson 

Ulla Johansson 

Leif Karnström 

Kamilla Krawiec 

Monika Larsson 

Annette Liedberg (g. Bern) 

Anders Mattsson 

Britta Mattsson 

Gunnar Mårdsjö 

Karin Niska 

Mercia Nordhage 

Ann-Sofi Oddestad 

Inga-Britt Pettersson 

Lars Erik Rutqvist 

Toom Singnomklao 

Annette Sjöborg 

Elinor Spong 

Yvonne Stoll (g. Ingvarsson) 

Kerstin Ström 

Ann-Charlotte Wennerholm 

6

Sammanfattning 

Under perioden 1977 till 2006 har vi sett betydande förbättringar i 5-årsöverlevnaden som 

ökat från cirka 80 % till 90 % i Stockholm-Gotlandregionen. Det föreligger flera orsaker till 

detta. Under perioden ser vi att tumörerna upptäcks i allt tidigare stadium och att tumörstorlek 

successivt minskat. Mammografiscreening infördes generellt i regionen 1989 och är en av de 

viktiga förklaringarna till förbättrad överlevnad. En annan förklaring till den ökande 5-årsöverlevnaden 

är förbättrade medicinska adjuvanta behandlingar som nu erbjuds nästan alla 

patienter. Förutom utvecklingen av en förbättrad hormonell behandling har olika cytostatikaregimer 

signifikant förbättrat överlevnaden. Herceptin som målstyrd behandling till HER2- 

positiva patienter har också medfört signifikant förbättrad överlevnad. 

Bröstbevarande kirurgi har under perioden blivit vanligare och utgör idag cirka 60 % av 

bröstcanceroperationerna. Metoden passerade mastektomi som den vanligaste operationsmetoden 

år 1995. Axillkirurgin har också utvecklats, omkring år 2004 infördes sentinel nodebiopsi 

som förstahandsmetod vid operation av kliniskt körtelnegativa patienter. Detta har 

inneburit en bättre diagnostik samt minskad armmorbiditet. 

I framtiden kommer behandlingen vid bröstcancer, i högre utsträckning än idag, att kunna 

skräddarsys för varje patient. Genexpressionsanalyser kommer att kunna förutsäga vilka 

patienter som svarar på olika typer av cytostatika och hormonell behandling. 

Onkoplastikkirurgi, i samband med primär bröstcancerkirurgi, har ökat kraftigt under senare 

delen av rapportperioden och kommer att utvecklas ytterligare och utgöra en viktig del i 

bröstkirurgin. 

Jan Frisell, professor, överläkare 

7

Stockholm-Gotlandregionens bröstcancerregister – 

validitet 

I Stockholm-Gotlandregionen diagnostiseras varje år cirka 1 500 kvinnor med bröstcancer. 

Liksom i resten av Sverige följs varje kvinna noggrant och sjukdomens utredning, behandling 

och behandlingsresultat registreras i klinikernas journaler och bröstcancerregister vid 

Onkologiskt Centrum i Stockholm-Gotlandregionen. I denna rapport från vårdprogramgruppen 

för bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen redovisas perioden 1977-2006 och 

under denna period rapporterades 33 831 bröstcancerfall till regionala bröstcancerregistret. 

Under samma period rapporterades 36 963 bröstcancerfall till Cancerregistret, vilket innebär 

att 92 % av alla fall rapporterades till det regionala bröstcancerregistret (tabell 1). Totalt sett 

under perioden registrerades kvinnor upp till 74 år till 95-96 % medan registreringen av äldre 

kvinnor, över 75 år var 78 % i bröstcancerdatabasen. Täckningsgraden är i ett internationellt 

perspektiv mycket hög. 

Av registren kan man utläsa att proportionen kvinnor som lever fem år efter en bröstcancerdiagnos 

är 90 %. För att kunna utläsa trender och behandlingsresultat är det viktigt att registreringen 

av insjuknande och överlevnad fortsätter på samma höga nivå som tidigare. Det ger 

fantastiska möjligheter för forskning och kan användas för planering av sjukvårdens resurser. 

Tabell 1. Täckningsgrad för bröstcancerregistret 1977-2006. Antal kvinnliga bröstcancerfall 

anmälda till det regionala cancerregistret respektive bröstcancerregistret samt andel ingående 

i bröstcancerregistret (%). 

Antal fall 

Totalt 

Ålder vid diagnos 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt 

Cancerregister 3932 7690 16828 8513 36963 

Bröstcancerregistret 3752 7398 16028 6653 33831 

Andel i bröstcancerregistret 

(%) 95 96 95 78 92 

Därav 

Invasiv cancer 




(%) 96 96 95 78 91 

Icke invasiv cancer 




(%) 93 96 97 74 94 

8

Incidens och mortalitet i bröstcancer 

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnan. I Sverige insjuknar drygt 7 000 

kvinnor i bröstcancer varje år. Antalet nyinsjuknade kvinnor, incidensen, ökar varje år och har 

gjort så under de senaste tre decennierna. I stora delar av västvärlden är bilden lik den vi 

finner i Sverige, men de globala skillnaderna är stora. I exempelvis Nordamerika, Västeuropa, 

Israel, Argentina, Australien och Nya Zeeland är incidensen över 100 fall/100 000 invånare 

medan det i Afrika och Asien är en incidens på endast en femtedel av vad som ses i den 

industriella världen. En del av dessa skillnader har uppenbara förklaringar som till exempel 

tillgängligheten och kvaliteten på sjukvården, en befintlig och aktiv cancerregistrering och 

olika medellivslängd. En hög risk för bröstcancer i en befolkning kan till största delen 

förklaras av specifika förhållanden i befolkningens miljö och livsstil. Flera kända riskfaktorer 

har att göra med hormonella förhållanden, såsom tidig menarke och sen menopaus. Mängden 

bröstparenkym är även det en tydlig riskfaktor. Sedan lång tid har man känt till att hereditet 

för bröstcancer, särskilt sjukdom hos nära anhörig är en riskfaktor för bröstcancer. Tidig ålder 

vid graviditet samt flera fullgångna graviditeter före 25 års ålder minskar risken för bröstcancer. 

Samtidigt som antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar för varje år, så 

minskar antalet kvinnor som avlider i sjukdomen i Sverige. Denna minskning i det totala 

antalet kvinnor som avlider i bröstcancer började redan under 70-talet och prognosen ser 

snarast ut att bli bättre för varje år som går. I figur 1 som visar Stockholm-Gotlandregionen 

kan man se att överlevnaden förbättrats i bröstcancersjukdomen, samtidigt som man ser en 

tydlig incidensökning i sjukdomen. Denna trend finner vi dock inte i alla industriella länder, 

exempelvis i grannlandet Danmark har inte prognosen förbättrats de senaste 30 åren. 

180 

160 

140 

/100 000 personår 

120 

100 

80 

60 

Incidens 

Mortalitet 

40 

20 

0 

1960 1970 1980 1990 2000 2010 

År 

Figur 1. Åldersstandardiserad incidens (1958-2006) och mortalitet (1958-2003) för kvinnor 

med bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen. 

9

I relativa tal har prognosen förbättrats betydligt medan i absoluta tal har antal kvinnor som 

avlidit i bröstcancer under åren legat på samma nivå, men under de senaste åren minskat 

något. Orsaken till att prognosen förbättrats är bland annat att den adjuvanta behandlingen 

blivit bättre genom användning av hormonell behandling, kemoterapi och strålning. Dessutom 

är kvinnor i allmänhet och läkare, gynekologer i synnerhet, mer uppmärksamma på tidig 

diagnos och detta bidrar säkert också till att sjukdomen upptäcks och diagnostiseras i ett tidigt 

stadium. Den kanske viktigaste orsaken till förbättrad överlevnad är införandet av hälsokontroll 

med mammografi som infördes i Sverige 1989-90. Sverige låg långt fram när det 

gällde utvärdering av mammografi som screeningmetod med ett flertal randomiserade studier. 

Dessa studier var grunden till att Socialstyrelsen rekommenderade införandet av ett nationellt 

mammografiscreeningprogram. Det föreligger en incidensökning i olika åldersgrupper mellan 

1990 och 2000 som sannolikt beror av denna screening (figur 1). Man ser också att när vi når 

upp till 70 år så minskar incidensen, vilket sannolikt beror på att mammografiscreeningen 

tidigarelade diagnosen hos kvinnor mellan 65-69 år som i annat fall skulle ha insjuknat i 

åldersgruppen 70-75 år (figur 3). Den ökade incidensen i kombination med bättre behandlingar 

och därmed ökad överlevnad resulterar i ett ökat antal kvinnor som botats från sin 

bröstcancer eller som lever med kvarvarande sjukdom, den så kallade prevalensen av 

bröstcancer. Detta antal kvinnor har i Stockholm-Gotlandregionen ökat från drygt 9 000, år 

1985 till drygt 20 000, år 2008 (figur 2). 

25000 

20000 

Antal 

15000 

10000 

5000 

0 

1985 1990 1995 2000 2005 2010 

År 

Figur 2. Prevalens (1985-2007) för kvinnor med bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen. 

10

500 

Incidens 

Mortalitet 


400 

300 

200 

100 

0 

5-9 15-19 25-29 35-39 45-49 55-59 65-69 75-79 85- 

Åldersgrupp 

Figur 3. Åldersstandardiserad incidens (1997-2006) och mortalitet (1994-2003) för kvinnor med 

bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen. 

11

Relativ överlevnad 

Den relativa 5-årsöverlevnaden i bröstcancer har förbättrats från strax över 80 % för de 

patienter om diagnostiserades mellan 1977-1988 till strax över 90 % för de som fick sin 

diagnos mellan 2001 och 2006. Detta innebär att chansen att leva 5 år efter en diagnos av 

bröstcancer är 90 % av den som jämförbara kvinnor utan bröstcancer har (figur 4). Samma 

utveckling med ökande relativ överlevnad med tiden ses i alla åldergrupper utom för den 

äldsta åldersgruppen (75 år eller äldre vid diagnos). Den bästa överlevnaden ses för kvinnor 

mellan 45-54 och 55-74 år medan överlevnaden är lägre i både de yngsta (under 45 år) och de 

äldsta (75 år eller äldre) åldersgrupperna (figur 5-8). 

1.0 

0.9 

0.8 

Kumulativ relativ överlevnad 

0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 

Figur 4. Relativ överlevnad i bröstcancer för kvinnor (alla åldrar) i Stockholm-Gotlandregionen. 

12

1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 

Figur 5. Relativ överlevnad i bröstcancer för kvinnor 44 år eller yngre i Stockholm-Gotlandregionen. 

1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 

Figur 6. Relativ överlevnad i bröstcancer för kvinnor 45-54 år i Stockholm-Gotlandregionen. 

13

1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 


1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 

Figur 8. Relativ överlevnad i bröstcancer för kvinnor 75 år eller äldre i Stockholm-Gotlandregionen. 

14

Behandling av bröstcancer 

Bröstcancer behandlas med en kombination av kirurgisk och medicinsk behandling. Den 

medicinska behandlingen består av cellgiftsbehandling, hormonell behandling och nyare 

målsökande läkemedelsbehandling, dessutom ingår strålbehandling många gånger i behandlingen. 

Primärbehandlingen vid bröstcancer är kirurgisk. Det finns två principiellt olika sätt 

att behandla patienten kirurgiskt. I det ena fallet tas hela bröstet bort samt utförs ett axillingrepp 

som antingen består av sentinel node-biopsi eller axillarutrymning beroende på om 

spridning av sjukdomen har skett till axillens lymfkörtlar eller inte. Den andra metoden går ut 

på att enbart ta bort den tumörbärande delen av bröstet, så kallad bröstbevarande kirurgi och 

kombinera detta med ett kirurgiskt ingrepp i armhålan samt ge tillägg av strålbehandling mot 

bröstet postoperativt. Bröstbevarande kirurgi med tillägg av strålbehandling mot bröstet 

studerades och utvärderades både i Italien och USA där man i randomiserad form kunde 

konstatera att bröstbevarande kirurgi med tillägg av strålbehandling gav samma överlevnad 

som att avlägsna hela bröstet. I figur 9 kan vi se utvecklingen och införandet av bröstbevarande 

kirurgi i Stockholm. Trots att operationsmetoden introducerades i mitten på 1970-talet 

tog det nästan 20 år för metoden att bli helt accepterad, men efter 1995 är bröstbevarande 

kirurgi den dominerande operationsmetoden för bröstcancer i Sverige. I Stockholm-Gotlandregionen 

utgörs idag mer än 60 % av alla bröstcanceroperationer av bröstbevarande kirurgi 

(figur 9, tabell 2). 

100 

Mastektomi 

Partiell mastektomi 

80 

Procent 

60 

40 

20 

0 

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 

År 

Figur 9. Typ av bröstoperation för alla primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 i Stockholm- 

Gotlandregionen. 

15

Tabell 2. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på typ av bröstoperation och diagnosår. 

Typ av bröstoperation 

Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1726 2242 2359 2319 3078 3140 3334 3763 3918 3887 29766 100 

Därav % 

Mastektomi 91,2 87,4 83,4 75,9 60,8 53,6 43,9 39,3 41,6 38,9 16899 56,8 

Partiell mastektomi 8,4 12,2 16,2 23,5 35,1 41,8 55,0 59,5 57,5 60,4 12412 41,7 

Subcutan mastektomi 0,4 0,2 0,2 0,2 3,1 3,9 0,6 0,8 0,1 0,0 295 1,0 

Annan operation 0,0 0,2 0,2 0,4 1,0 0,7 0,4 0,4 0,6 0,4 146 0,5 

Uppgift saknas 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,2 14 0,0 

Man kan i tabellerna 3 a, b, c konstatera att bröstbevarande kirurgi under åren 1982-1984 

utgjorde cirka 15 % av operationerna, under åren 1992-1994 var det cirka 40 % och under 

åren 2002-2004 utgjordes nära 60 % av operationerna av bröstbevarande kirurgi. Det här 

gäller framför allt kvinnor under 75 år, medan kvinnor över 75 år i större utsträckning 

genomgår mastektomi och endast cirka en tredjedel av dessa genomgick bröstbevarande 

kirurgi under åren 2002-2004. Andelen bröstbevarande kirurgi har dock även i denna grupp 

ökat med tiden. Sammantaget innebär detta att behovet av strålbehandlingsresurser ökat 

avsevärt under tidsperioden eftersom postoperativ strålning är standard efter bröstbevarande 

kirurgi, men bara ges i utvalda fall efter mastektomi. 

Tabell 3a. Primärt opererade bröstcancerfall 1982-1984 uppdelat på typ av bröstoperation och ålder vid 

diagnos. 

Typ av 

bröstoperation 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 328 417 1191 404 2340 100 

Därav % 

Mastektomi 78,0 76,5 85,8 91,8 1968 84,1 

Partiell mastektomi 21,6 22,8 13,8 8,2 363 15,5 

Subcutan 

mastektomi 0,3 0,0 0,4 0,0 6 0,3 

Annan operation 0,0 0,7 0,0 0,0 3 0,1 

16

Tabell 3b. Primärt opererade bröstcancerfall 1992-1994 uppdelat på typ av bröstoperation och ålder vid 

diagnos. 

Typ av 


Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 351 830 1403 556 3140 100 

Därav % 

Mastektomi 47,3 43,7 49,8 81,7 1682 53,6 


Subcutan 

mastektomi 0,3 1,1 0,5 0,9 22 0,7 


Uppgift saknas 0,0 0,0 0,1 0,0 1 0,0 

Tabell 3c. Primärt opererade bröstcancerfall 2002-2004 uppdelat på typ av bröstoperation och ålder vid 

diagnos. 

Typ av 


Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 371 878 2064 574 3887 100 

Därav % 

Mastektomi 48,8 35,6 35,4 64,6 1595 41,0 


Subcutan 

mastektomi 0,3 0,3 0,5 0,5 18 0,5 



17

Den kirurgiska behandlingen utfördes tidigare på samtliga sjukhus i regionen. Under åren 

1977-1979 utfördes bröstoperationer på 14 sjukhus i Stockholm och det totala antalet bröstcanceroperationer 

som då gjordes var 1 726 st. Under åren 2001-2003 gjordes 3 918 bröstcanceroperation 

på i huvudsak fyra centra i Stockholm; Karolinska Universitetssjukhuset i Solna 

och Huddinge, S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset tillsammans med Ersta sjukhus samt 

Danderyds sjukhus. Det förelåg också en separat landstingsbeställning på Sophiahemmet 

under dessa år och de bröstcanceroperationerna utfördes av kirurger från Karolinska Universitetssjukhuset. 

Under år 2005 när Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge är 

sammanslaget utfördes bröstoperationer på fyra centra i Stockholm; Karolinska Solna, 

S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset (tabell 4). 

Tabell 4. Antal primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på opererande sjukhus och diagnosår. 

Här ingår ej patienter med neoadjuvant behandling. 

Sjukhus 

Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt 

Serafimerlasarettet 77 0 0 0 1 0 0 0 0 0 78 

Sabbatsberg 219 249 231 250 354 210 0 0 0 0 1513 

S:t Göran 164 182 178 173 192 268 544 756 839 1030 4326 

S:t Erik 174 175 145 0 1 0 0 0 0 0 495 

Södersjukhuset 351 420 502 446 370 415 449 524 382 503 4362 

Ersta 63 84 89 127 322 246 323 342 281 153 2030 

Sophiahemmet 17 12 20 12 7 38 25 33 306 210 680 

Karolinska Solna 244 241 227 262 414 525 484 484 455 785 4121 

Huddinge 161 225 172 276 385 505 484 559 674 286 3727 

Danderyd 32 267 361 360 639 534 551 727 725 730 4926 

Södertälje 10 77 97 78 59 50 129 163 79 49 791 

Norrtälje 3 14 26 24 38 22 21 22 16 12 198 

Löwenströmska 61 71 83 84 82 103 114 0 0 1 599 

Nacka 76 132 152 152 149 142 85 2 7 11 908 

Visby 71 87 65 71 57 75 115 144 134 101 920 

Övriga 3 6 11 4 7 7 9 7 20 16 90 

Totalt 1726 2242 2359 2319 3078 3140 3334 3763 3918 3887 29766 

Axillutrymning i nivå I och II har ingått i den kirurgiska behandlingen av bröstcancer för att 

korrekt stadieindela patientens tumör. Man kan i tabell 5a konstatera att axillutrymning utfördes 

på mellan 90-95 % av alla patienter under åren 1977-1994. Ingreppet är förenat med en 

viss morbiditet för patienten med risk för smärta, pirrningar, domningar och ödem av armen 

på den opererade sidan. I början av 1990-talet publicerades intressanta arbeten om att kunna 

identifiera en ”portvaktskörtel” eller sentinel node vid fall av malignt melanom. Man kunde 

några år senare visa att sentinel node är fungerande även på bröstcancer. Brösttumören 

metastaserade först till portvaktskörteln. I Sverige infördes metoden nationellt via kontrollerade 

studier i början på 2000-talet, och blev ”rutin” i Sverige på större centra år 2003. 

Metoden innebär att portvaktskörteln identifieras med hjälp av en isotop och en blåfärg som 

injiceras i bröstet preoperativt. Under operation skickas därefter lymfkörteln på intraoperativ 

analys med fryssnitt och om den är fri från metastas opereras inga fler lymfkörtlar bort. Visar 

det sig att lymfkörteln innehåller metastas utförs en sedvanlig axillutrymning. Denna metod 

innebär att alla de patienter som är körtelnegativa (N0), vilket är cirka 65 % av patienterna, 

slipper axillutrymning av ”friska” körtlar. Man kan i tabell 5a se att denna metod har fått mer 

genomslag då en successiv minskning av axillutrymning sker under åren 1998-2006. Under 

åren 2004-2006 genomgick cirka 52 % axillutrymning medan cirka 48 % inte genomgick 

18

axillutrymning. Sentinel node-metoden har utförts på alla fyra stora centra i Stockholm under 

denna tid. 

Tabell 5a. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på axilloperation och diagnosår. 

Axilloperation 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1726 2242 2359 2319 3078 3140 3334 3763 3918 3887 29766 100 

Därav % 

Diagnosår 

Axillutrymd 90,7 92,4 94,3 94,7 91,7 90,2 84,5 74,0 71,7 51,9 24141 81,103 

Ej axillutrymd 9,1 7,5 5,7 5,3 8,1 9,5 14,7 25,3 27,2 47,7 5494 18,457 


En intressant uppgift är vilka patienter man av andra skäl undvek axillutrymning på. I tabell 

5b kan vi se att det föreligger en korrelation mellan ålder och axillutrymning. Hos patienter 

över 75 år utfördes inte axillarutrymning i 29 % av fallen. Man hade tidigare en tanke om att 

en äldre patient inte hade någon glädje av att få en axillutrymning gjord, varför ingreppet 

ibland ej utfördes. Idag har vi mer fokus på behandling även av kvinnor över 75 år, där både 

axillutrymning vid tumörspridning och strålbehandling ska ingå i behandlingen. Dessutom 

arbetas idag ett vårdprogram för äldre kvinnor med bröstcancer fram, inom vårdprogramgruppen 

för bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen. 

Tabell 5b. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på axilloperation och ålder vid 

diagnos. 

Axilloperation 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 3294 6794 14806 4872 29766 100 

Därav % 

Axillutrymd 88,2 82,3 82,3 70,9 24141 81,1 

Ej axillutrymd 11,2 17,0 17,3 28,8 5494 18,5 


Antalet undersökta lymfkörtlar efter axillutrymning, som var standardingreppet mellan åren 

1977-1988, har betydelse för prognosen. Under perioden 1977-1988 innehöll axillarinnehållet 

mer än 10 lymfkörtlar hos cirka 25 % av antalet patienter med invasiva tumörer. Från 1989 

fram till år 2003 ökade denna siffra till upp mot 45 %. Detta kan man tolka på två sätt, 

antingen att kirurgen gjorde noggrannare axillarutrymningar under den senare perioden 

alternativt att patologen räknade antalet uttagna körtlar på ett noggrannare sätt. Om man ser 

på antalet uttagna körtlar från 7 och fler, mellan åren 1977-1988 så ligger denna siffra på 

50 % medan från och med 1989 ligger siffran närmare 75 %, vilket också stödjer teorin att 

man under den senare perioden var noggrannare med att antalet uttagna körtlar ur axillen 

skulle vara cirka 10. Under åren från 2003 och framåt har vi en klar ökning av få uttagna 

körtlar (1-3 st). År 2004-2006 var siffran 36 % för patienter som hade 1-3 uttagna körtlar, 

vilket beror på att sentinel node-tekniken har införts, (tabell 6a). Det finns också en tendens 

att hos äldre patienter, över 75 år, inte utföra lika extensiva axillarutrymningar som i 

åldersgruppen upp till 74 år (tabell 6b). 

19

Tabell 6a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal undersökta lymfkörtlar 

och diagnosår hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 

Antal undersökta Diagnosår 

lymfkörtlar 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1551 2029 2111 2109 2694 2732 2752 2739 3207 3325 25249 100 

Därav % 

0 0,5 1,4 0,6 0,4 0,6 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0 0,0 

1-3 4,8 9,2 8,3 9,2 5,6 5,6 4,0 3,8 15,6 36,2 2851 11,3 

4-6 6,3 23,4 28,1 31,8 21,3 22,5 19,0 16,8 14,2 11,7 4851 19,2 

7-9 3,7 21,0 27,8 31,0 32,3 34,0 31,0 32,4 24,9 16,3 6601 26,1 

> 10 3,1 22,3 28,9 24,8 38,2 36,3 45,1 46,4 44,7 35,2 8773 34,7 

Många eller flera* 46,2 11,7 5,2 1,9 0,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 1124 4,5 


* Där exakt antal ej är angivet utan istället som ”många” eller ”flera”. 

Tabell 6b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal undersökta lymfkörtlar 

och ålder vid diagnos hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 

Antal undersökta 

lymfkörtlar 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 2715 5293 11692 3312 23012 100 

Därav % 

0 0,4 0,2 0,4 0,7 103 0,4 

1-3 8,3 9,5 12,5 12,4 2851 11,3 

4-6 17,3 18,2 19,6 21,1 4851 19,2 

7-9 26,8 26,9 25,8 25,7 6601 26,1 

> 10 39,3 38,4 33,1 30,8 8773 34,7 

Många eller flera* 4,4 4,0 5,2 2,5 1124 4,5 


* Där exakt antal ej är angivet utan istället som "många" eller "flera". 

Sentinel node-biopsi har också medfört en mer noggrann stadieindelning av sjukdomen då rätt 

lymfkörtel hittas för metastasdiagnostik. I tabell 7 kan man konstatera att cirka 13 % av 

patienter med brösttumörer mindre än 9 mm har lymfkörtelmetastaser och dessa relativt få fall 

diagnostiseras bra med sentinel node-biopsi. Under en period förelåg en studie, Axillstudien, 

där axillutrymning ej genomfördes vid screeningupptäckta tumörer som var mindre än 10 mm 

i storlek. Vid tumörstorlek mellan 30-49 mm kan man konstatera att 56 % av patienterna hade 

axillmetastasering och siffran var ännu högre bland patienter med brösttumörer över 50 mm. 

Det intressanta med dessa uppgifter är att även fall med små brösttumörer, 50 mm, kan vara körtelnegativa 

(tabell 7). 

20

Tabell 7. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal lymfkörtelmetastaser 

och tumörstorlek hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 

Antal lymfkörtelmetastaser 

Tumörstorlek 

0-9 mm 10-19 20-29 30-49 > 50 Uppgift saknas Totalt % 

Totalt antal 3594 10659 6207 3174 837 778 25249 100 

Därav % 

0 85,3 71,6 54,6 42,8 29,7 61,2 16173 64,1 

1-3 10,9 21,1 29,9 31,2 32,4 20,4 5913 23,4 

> 4 2,3 5,7 13,1 23,1 33,6 10,7 2602 10,3 

Många eller flera* 0,0 0,5 1,0 1,8 3,0 1,3 209 0,8 

Uppgift saknas 1,5 1,1 1,4 1,1 1,3 6,4 352 1,4 


Sentinel node-tekniken infördes successivt i Sverige och detta kan man konstatera i tabell 8, 

där antalet patienter opererade med sentinel node-teknik ökat från 10,8 % år 2001 till 69,1 % 

år 2006. Man kan också se en tendens under åren 2004-2006 att sentinel node-tekniken 

användes främst på patienter under 75 år medan hos äldre kvinnor över 75 år användes 

tekniken endast hos cirka 38 % (tabell 9). Det är idag visat att validiteten på sentinel nodebiopsi 

är lika hög hos äldre kvinnor som hos yngre. 

Tabell 8. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 2001-2006 uppdelat på andel som genomgått sentinel 

node-operation per diagnosår. 

Diagnosår 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 Totalt % 

Totalt antal invasiva och 

primärt opererade fall 1226 1197 1147 1172 1182 1128 7052 100 

Därav SN % 10,8 26,8 43,2 50,3 60,1 69,1 3029 43,0 

Tabell 9. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 2004-2006 uppdelat på andel som genomgått sentinel 

node-operation och ålder vid diagnos. 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 


primärt opererade fall 363 725 1852 542 3482 100 

Därav SN % 61,7 65,7 63,3 38,4 2080 59,7 

21

Kirurgisk behandling vid bröstcancer är primärbehandling. Det föreligger dock fall där man 

primärt avböjer kirurgi. Det kan finnas flera orsaker till detta, såsom att patienten själv inte 

vill opereras, att patientens allmäntillstånd eller ålder inte medger kirurgisk behandling eller 

att man väljer att ge medicinsk förbehandling, s k neoadjuvant behandling för att krympa 

tumörer innan man utför kirurgisk behandling. För 4 078 fall av 33 831 valde man att inte 

primärt operera och som tidigare sagts kan orsakerna variera. I ungefär 1 400 fall, valde man 

att ge neoadjuvant behandling (figur 10). Man kan se en tydlig trend, att från början på 1990- 

talet ökar antalet fall som får neoadjuvant behandling, de utgör dock fortfarande mindre än 

10 % av det totala antalet. 

250 

200 

1977-1982 

1982-1988 

1989-1994 

1995-2000 

2001-2006 

150 

Antal 

100 

50 

0 

< 44 år 45-54 år 55-74 år > 75 år 

Diagnosålder 

Figur 10. Icke primärt opererade bröstcancerfall som fått neoadjuvant behandling 1977-2006 i Stockholm- 

Gotlandregionen. 

En del patienter med bröstcancer blir inte opererade som första åtgärd utan efter någon form 

av förbehandling (neoadjuvant behandling). Till denna kategori hör patienter som diagnostiserats 

med så utbredd sjukdom att omedelbar kirurgi inte med tillräcklig säkerhet kan förväntas 

få bort all tumörvävnad eller där förbehandling kan öka förutsättningarna för att göra 

en bröstbevarande kirurgi. Tabell 10 visar att antalet icke primärt opererade fall ökat 

väsentligt sedan 1977. Även om det inte går att utläsa av tabellen tyder annan registrering på 

att ett ökat antal patienter nu erhåller neoadjuvant behandling för att möjliggöra 

bröstbevarande kirurgi. I kategorin patienter som aldrig blir opererade finns i huvudsak 

patienter med fjärrmetastaser vid diagnos och patienter med komplicerande sjukdom eller 

tillstånd som utesluter radikal operation även efter inledande medicinsk behandling. 

22

Tabell 10. Antal icke primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på orsak till varför primär 

operation ej utförts och diagnosår. 

Här ingår patienter med neoadjuvant behandling. 

Orsak till ej 

primär operation 

Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt 

Lokalt avancerad 

sjukdom 143 149 139 103 99 130 187 233 227 383 1793 

Fjärrmetastas 51 51 68 41 58 80 86 91 71 95 692 

Annan orsak 50 47 173 197 89 121 168 150 104 136 1235 

Uppgift saknas 2 18 57 49 47 48 69 25 21 22 358 

Totalt 246 265 437 390 293 379 510 499 423 636 4078 

23

Utveckling av tumörstadium, tumörstorlek och axillstatus 

över tid 

I mitten på 1970-talet började man studera om regelbunden mammografiundersökning kunde 

påverka stadiefördelning eller dödlighet i bröstcancer jämfört med om ingen undersökning 

gjordes. Fyra stora studier startades; Malmöstudien 1976, WE-studien 1977, Stockholmsstudien 

1981 och Göteborgsstudien 1982. Dessa var randomiserade studier där kvinnorna i en 

population lottades till mammografi alternativt att ingå i kontrollgruppen. I Stockholm 

utfördes denna studie på Södersjukhuset. Resultaten från dessa studier utgjorde grundstenarna 

i Socialstyrelsens beslut att införa generell mammografihälsokontroll för åldrarna 40-69 år i 

Sverige. I Stockholm infördes mammografiscreening inom åldersgruppen 50-69 år. Allmän 

hälsokontroll med mammografi infördes i hela Sverige omkring 1989-1990. Målsättningen 

med mammografisk hälsokontroll är att tidigarelägga tumörupptäckten, det vill säga reducera 

antalet tumörer i mer avancerade stadier. I figur 11 kan man se att antalet stadium II-tumörer 

har en sjunkande tendens från slutet av 1980-talet till år 2006, medan antalet stadium I- 

cancrar ökar. Det föreligger också en reduktion i antalet stadium III-cancrar under samma 

tidsperiod. Hela effekten kan nog inte hänföras till mammografiscreening utan det finns andra 

skäl till varför kvinnor har sökt tidigare med sina tumörer som till exempel ökad medvetenhet 

om sjukdomen, ökad publicitet i tidningar, fler bröstmottagningar med lättare tillgänglighet 

för patienter samt en ökad användning av mammografi även utanför mammografihälsokontrollen. 

70 

60 

Procent 

50 

40 

30 

20 

10 

Stadium I 

Stadium II 

Stadium III 

Stadium IV 

Uppgift saknas 

0 

1977- 

1979 

1980- 

1982 

1983- 

1985 

1986- 

1988 

1989- 

1991 

1992- 

1994 

1995- 

1997 

1998- 

2000 

2001- 

2003 

2004- 

2006 

År 

Figur 11. Invasiva bröstcancerfall 1977-2006 i Stockholm-Gotlandregionen uppdelade på kliniskt stadium och 

perioder för diagnosår. 

24

Det föreligger också en skillnad i stadiefördelning mellan de åldersgrupper som initierats till 

screening och de som inte inbjudits. I åldersgruppen 50-69 år (den inbjudna gruppen) utgjorde 

andelen kvinnor med stadium II-tumörer cirka 37 % medan i åldersgrupperna under 44 år och 

över 75 år (ej inbjudna) var siffrorna cirka 43 % respektive 53 % (tabell 11). 

Tabell 11. Invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på kliniskt stadium och ålder vid diagnos. 

Kliniskt 

stadium 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 3460 6584 14863 6427 31334 100 

Därav % 

I 46,1 53,5 53,5 30,4 15028 48,0 

II 42,7 37,3 36,7 53,3 12811 40,9 

III 7,0 4,8 5,3 10,4 2013 6,4 

IV 2,0 1,9 2,5 3,5 792 2,5 


Med avseende på tumörstorlek för invasiv bröstcancer kan man i tabell 12 se en successiv 

ökning under hela denna tidsperiod av antalet T1-tumörer, från mindre än 30 % till upp mot 

40 %, medan antalet T2-tumörer går ner från cirka 47 % till drygt 30 %. Det förefaller som 

om denna förändring framför allt sammanfaller med åren 1988-1989, det vill säga de år då 

mammografi-screeningprogrammet infördes i Sverige (tabell 12). När det gäller icke invasiv 

bröstcancer så ökar antalet T0-tumörer kring åren 1989-1990 då mammografiscreeningen 

initierades, framför allt i åldersgrupperna som screenats (tabell 13). I de yngre åldersgrupperna 

under 44 år samt de äldre över 75 år ligger frekvensen av in situ-fallen kvar på 

ungefär samma nivå som tidigare. Det är ju allmänt känt att när studierna av mammografiscreening 

startades steg antalet upptäckta icke invasiva tumörer från 9 % till 15 % respektive 

20 % efter några års screening. Denna tumörtyp upptäcks framför allt via mammografi och 

ger sällan kliniska symtom. 

Tabell 12. Invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på klinisk tumörklassifikation (T)* och diagnosår. 

Tumörklassifikation 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1936 2414 2625 2565 3089 3217 3506,0 3882 3987 4113 31334 100 

Därav % 

Diagnosår 

Paget 1,8 1,1 0,6 0,8 0,6 0,7 0,4 0,3 0,3 0,4 192 0,6 

T0 4,9 7,6 8,9 9,8 14,7 14,4 16,0 16,9 18,7 20,1 4464 14,2 

T1 29,2 26,4 29,0 30,9 35,3 40,0 38,7 37,8 41,8 39,2 11236 35,9 

T2 47,6 46,6 48,3 45,8 38,7 33,8 33,0 34,2 30,6 31,6 11775 37,6 

T3 7,8 6,3 5,8 6,6 6,1 5,2 7,0 5,3 5,1 5,3 1853 5,9 

T4a 0,9 0,7 0,4 0,3 0,2 0,3 0,1 0,1 0,2 0,4 104 0,3 

T4b 4,6 10,3 5,3 4,1 2,5 2,6 1,4 2,2 1,6 2,0 1022 3,3 

Inflammatorisk cancer 0,8 0,3 1,0 1,4 0,8 1,5 0,6 0,6 0,8 0,7 261 0,8 


* Tumörklassifikation (T-stadium) baserar sig på en anpassad indelning. 

25

Tabell 13. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på klinisk tumörklassifikation (T)* och diagnosår. 

Tumörklassifikation 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 36 93 171 144 282 302 338 380 354 410 2510 100 

Därav % 

Diagnosår 

Paget 5,6 3,2 2,9 1,4 2,1 3,3 4,1 2,4 2,8 4,4 79 3,1 

T0 36,1 39,8 45,6 54,2 63,8 59,6 64,2 67,4 66,9 71,2 1569 62,5 

T1 30,6 24,7 28,7 18,8 21,3 22,5 21,0 17,4 19,5 15,6 507 20,2 

T2 19,4 26,9 18,1 19,4 10,6 10,6 7,1 6,6 9,0 6,8 262 10,4 

T3 0,0 2,2 2,9 3,5 0,7 1,0 0,9 1,6 0,8 1,5 35 1,4 

T4b 0,0 1,1 1,2 0,0 0,4 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 5 0,2 



* Tumörklassifikation (T-stadium) baserar sig på en anpassad indelning där den icke invasiva cancern indelas 

efter klinisk tumörstorlek. 

En viktig observation är att antalet axillutrymningar på utbredda duktala cancer in situ-fall 

(DCIS) har sjunkit med mer än hälften i och med införandet av sentinel node-biopsi. Idag 

utförs endast sentinel node-biopsi på fall av utbredd DCIS. Antalet fall där man hittar 

metastas i någon av de axillära lymfkörtlarna i samband med DCIS är mycket få och har 

under hela tidsperioden hållit sig ganska stabilt kring cirka 2 %. I dessa fall föreligger det ju 

en liten invasiv komponent som man inte har upptäckt i tumörens histopatologiska undersökning 

(tabell 14). 

Tabell 14. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal lymfkörtelmetastaser och diagnosår hos 

patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 


Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 20 58 114 90 139 109 83 68 90 165 936 100 

Därav % 

0 80,0 91,4 95,6 87,8 86,3 98,2 90,4 95,6 96,7 95,2 867 92,6 

1-3 0,0 0,0 0,9 3,3 1,4 0,9 1,2 0,0 2,2 2,4 15 1,6 

> 4 0,0 1,7 2,6 0,0 0,7 0,0 1,2 0,0 0,0 0,0 6 0,6 


26

Postoperativ adjuvant behandling 

Tabell 15a visar tidstrender med ökad användning av systemisk behandling i form av 

kemoterapi och endokrin behandling samt strålning. Utöver rena läkemedelskostnader och 

ökad användning av strålbehandlingsutrustning har utvecklingen lett till ökat personalbehov 

av både sjuksköterskor och läkare. Resursbehovet ökar således inte bara i takt med ökad 

incidens och prevalens utan också som ett resultat av den medicinska utvecklingen. Även 

behovet av slutenvård påverkas av denna utveckling då komplikationer till intensivare 

behandlingar blir vanligare. Av tabell 15b framgår att andelen patienter ≥55 år som fått 

kemoterapi hittills varit relativt låg. Med nya resultat och ökad erfarenhet kan denna andel 

förväntas öka. 

Vid redovisning av planerad postoperativ adjuvant behandling räknas varje behandling för sig. Det betyder att en patient 

kan förekomma i flera behandlingsalternativ eftersom de kan ha flera olika behandlingar i kombination. 

Tabell 15a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ 

adjuvant behandling och diagnosår. 

Planerad postoperativ 

behandling 

Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal patienter 1691 2152 2195 2176 2801 2845 2998 3388 3570 3482 27298 

Därav % 

Enbart kirurgi 52,0 54,9 50,2 42,1 22,7 10,2 8,1 4,8 3,8 3,5 20,8 

Radioterapi* 24,7 27,6 30,8 37,9 36,7 48,8 58,5 65,7 66,0 68,7 50,0 

Kemoterapi* 10,2 6,9 9,0 8,1 9,1 13,1 18,9 27,7 31,4 31,0 18,4 

Endokrin* 19,9 15,7 17,2 19,6 48,0 70,2 68,7 76,0 81,1 83,0 55,8 

Övrig behandling 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1 0,2 0,1 0,2 0,4 0,2 

Uppgift saknas 0,1 0,0 0,0 0,4 5,3 2,8 3,3 1,4 0,4 0,1 1,5 

* Enbart eller i kombination med annan behandling. 

Tabell 15b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ 

adjuvant behandling och ålder vid diagnos. 


behandling 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal patienter 3007 5980 13649 4662 27298 

Därav % 

Enbart kirurgi 19,3 15,0 17,6 38,5 20,8 

Radioterapi* 55,0 60,1 54,8 19,9 50,0 

Kemoterapi* 40,3 32,9 13,5 0,3 18,4 

Endokrin* 37,1 53,5 62,5 51,2 55,8 

Övrig behandling 0,3 0,2 0,1 0,1 0,2 

Uppgift saknas 1,3 1,1 1,4 2,3 1,5 


27

Behandlingen av icke invasiv bröstcancer under tidsperioden har utgjorts enbart av kirurgi 

eller kirurgi i kombination med strålbehandling mot bröstet. Andelen patienter som erhåller 

strålbehandling mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi och DCIS ökar i slutet av perioden 

under åren 2001 och framåt (tabell 16a). Kvinnor som är 75 år eller äldre erhåller i större 

utsträckning enbart kirurgi och således blir också andelen äldre kvinnor som erhåller kirurgi i 

kombination med strålbehandling mot bröstet mindre än för kvinnor som är yngre än 75 år 

(tabell 16b). 

Vid redovisning av planerad postoperativ adjuvant behandling räknas varje behandling för sig. Det betyder att en patient 

kan förekomma i flera behandlingsalternativ eftersom de kan ha flera olika behandlingar i kombination. 

Tabell 16a. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ adjuvant behandling och 

diagnosår. 


behandling 

Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totala antalet patienter 36 93 171 144 282 302 338 380 354 410 2510 

Därav % 

Endast kirurgi 94,4 89,2 89,5 89,6 69,5 73,5 75,7 78,4 63,8 54,2 72,8 

Radioterapi* 5,6 7,5 6,4 4,9 9,6 7,6 14,2 15,5 29,9 36,6 17,8 

Kemoterapi* 0 1,1 0 1,4 0,7 1,0 0,3 0,3 1,4 1,9 0,9 

Endokrin* 0 2,2 5,3 4,9 5,7 3,3 3,8 2,4 5,4 6,3 4,5 

Övrig behandling 0 0 0 0 0,4 2,0 1,5 0,8 0 0,2 0,6 

Uppgift saknas 0 0 0 0,7 14,9 12,9 5,3 4,2 2,8 0,7 5,1 


Tabell 16b. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ adjuvant behandling och 

ålder vid diagnos. 


behandling 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totala antalet patienter 294 819 1172 225 2510 

Därav % 


Radioterapi* 15,6 17,5 21,1 4,4 17,8 

Kemoterapi* 3,1 0,9 0,6 0,0 0,9 

Endokrin* 1,7 3,3 5,5 7,1 4,5 




28

Publikationer i anslutning till Onkologiskt Centrum och 

regionala bröstcancerregistret 

1976 

Wallgren A, Silfversward C. Clinical and histological factors of prognostic importance in breast cancer. Int J 

Radiat Oncol Biol Phys. 1976 Jul-Aug;1(7-8):611-7. 

Wallgren A, Silfversward C, Eklund G. Prognostic factors in mammary carcinoma. Acta Radiol Ther Phys Biol. 

1976 Feb;15(1):1-16. 

1977 

Wallgren A. A controlled study: preoperative versus postoperative irradiation. Int J Radiat Oncol biol Thys. 

1977, Nov-Dec;2(11-12):1167-9. 

Wallgren A, Silfversward C, Hultborn A. Carcinoma of the breast in women under 30 years of age: a clinical and 

histopathological study of all cases reported as carcinoma to the Swedish Cancer Registry, 1958-1969. 

Cancer, 1977 Aug; 40(2):916-23. 

Wallgren A. Breast cancer. Int J Radiat Oncol Biol Phys. 1977 Mar-Apr;2(3-4):385-7. 

Wallgren A, de Schryver A, Wasserman J. The Stockholm preoperative radiotherapy of operable breast cancer. 

Preliminary report. Bull Cancer. 1977;64(4):627-31. 

1978 

Arner O, Bergstrom J, Franzen S, Granberg PO, Rutqvist LE, Theve NO, Wallgren A. Delay in the diagnosis of 

breast cancer. Lakartidningen, 1978; Sep20;75(38):3299-300. 

Wallgren A, Arner O, Bergstrom J, Blomstedt B, Granberg PO, Karnstrom L, Raf L, Silfversward C. 

Preoperative radiotherapy in operable breast cancer: results in the Stockholm Breast Cancer Trial. Cancer, 

1978, Sep;42(3):1120-5. 

1980 

Wallgren A, Arner O, Bergstrom, Blomstedt B, Granberg PO, Karnstrom L, Raf L, Silfversward C. The value of 

preoperative radioterapy in operable mammary carcinoma. Int J Radiat Oncol biol thys. 1980 Mar; 6(3): 

287-90. 

1983 

Rutqvist LE, Mattsson B, Wallgren A. [Incidence and mortality of breast cancer in Stockholm county]. 

Lakartidningen 1983; 80: 2905-8. 

Rutqvist LE, Wallgren A. Inconsistencies in breast carcinoma registration. An investigation of 855 cases 

reported to the Swedish Cancer Registry. Acta Radiol Oncol 1983; 22: 109-12. 

Rutqvist LE, Wallgren A. Influence of age on outcome in breast carcinoma. Acta Radiol Oncol 1983; 22: 289- 

94. 

1984 

Cedermark B, Askergren J, Alveryd A, Glas U, Karnstrom L, Somell A, et al. Breast-conserving treatment for 

breast cancer in Stockholm, Sweden, 1977 to 1981. Cancer 1984; 53: 1253-5. 

Rutqvist LE. Increasing incidence and constant mortality rates of breast cancer: time trends in Stockholm County 

1961-1973. Breast Cancer Res Treat 1984; 4: 233-43. 

Rutqvist LE. Intercurrent mortality of breast carcinoma patients. An investigation of 3857 cases from the 

Swedish Cancer Register. Acta Radiol Oncol 1984; 23: 337-43. 

29

Rutqvist LE, Wallgren A, Nilsson B. Is breast cancer a curable disease? A study of 14,731 women with breast 

cancer from the Cancer Registry of Norway. Cancer 1984; 53: 1793-800. 

Wallgren A, Baral E, Beling U, Carstensen J, Friberg S, Glas U, Kaigas M, Skoog L. Tamoxifen and 

combination chemotherapy as adjuvant treatment in postmenopausal women with breast cancer. Recent 

Results cancer Res. 1984;96:197-203. 

1985 

Mattsson B, Rutqvist LE. Some aspects on validity of breast cancer, pancreatic cancer and lung cancer 

registration in Swedish official statistics. Radiother Oncol 1985; 4: 63-70. 

Rutqvist LE. On the utility of the lognormal model for analysis of breast cancer survival in Sweden 1961-1973. 

Br J Cancer 1985; 52: 875-83. 

Rutqvist LE. Validity of certified causes of death in breast carcinoma patients. Acta Radiol Oncol 1985; 24: 385- 

90. 

Rutqvist LE, Wallgren A. Long-term survival of 458 young breast cancer patients. Cancer 1985; 55: 658-65. 

Wallgren A, Baral E, Glas U, Karnstrom L, Nordenskjöld B, Theve NO, Silfversward C. Adjuvant tamoxifen 

treatment in postmenopausal patients with operable breast cancer. J Steroid Biochem. 1985; Dec; 

23(6B):1161-2. 

1986 

Adami HO, Malker B, Rutqvist LE, Persson I, Ries L. Temporal trends in breast cancer survival in Sweden: 

significant improvement in 20 years. J Natl Cancer Inst 1986; 76: 653-9. 

Macias A, Azavedo E, Perez R, Rutqvist LE, Skoog L. Receptors for epidermal growth factor in human 

mammary carcinomas and their metastases. Anticancer Res 1986; 6: 849-51. 

Rutqvist LE, Carstensen J, Mattsson B, Mardsjo G. Geographic variations of breast carcinoma incidence in 

Sweden. Are the differences real? Acta Radiol Oncol 1986; 25: 99-104. 

Rutqvist LE, Wallgren A, Wennerholm AC. Reduced recurrence-free survival after reduced doses of adjuvant 

chemotherapy in breast cancer: are groups selected after randomization comparable? Breast Cancer Res 

Treat 1986; 7: 45-6. 

Wallgren A, Arner O, Bergström J, Blomstedt B, Granberg PO, Räf L, Silfverswärd C, Einhorn J. Radiation 

therapy in operable breast cancer: results from the Stockholm trial on adjuvant radiotherapy. Int J Radiat 

Oncol Biol Phys. 1986 Apr;12(4):533-7. Erratum in: Int J Radiat Oncol Biol Phys 1987 Jan;13(1):149. 

1987 

Cuzick J, Steward H, Peto R, Baum M, Fisher B, Host H, Lythgoe JP, Ribiero G, Scheurlen H, Wallgren A. 

Overview of randomized trials of postoperative adjuvant radiotherapy in breast cancer. Cancer Treat Rep. 

1987 Jan; 71(1): 15.29. Review. 

Fornander T, Rutqvist LE, Glas U. Response to tamoxifen and fluoxymesterone in a group of breast cancer 

patients with disease recurrence after cessation of adjuvant tamoxifen. Cancer Treat Rep 1987; 71: 685-8. 

Rutqvist LE, Cedermark B, Glas U, Johansson H, Nordenskjold B, Skoog L, et al. The Stockholm trial on 

adjuvant tamoxifen in early breast cancer. Correlation between estrogen receptor level and treatment 

effect. Breast Cancer Res Treat 1987; 10: 255-66. 

Skoog L, Humla S, Axelsson M, Frost M, Norman A, Nordenskjöld B, Wallgren. Estrogen receptor levels and 

survival of breast cancer patients. A study on patients participating in randomized trials of adjuvant 

therapy. Acta Oncol. 1987; 26(2): 95-100. 

1988 

Cuzick J, Steward H, Peto R, Baum M, Fisher B, Host H, Lythgoe JP, Ribiero G, Scheurlen H, Wallgren A. 

Overview of randomized trials of postoperative adjuvant radiotherapy in breast cancer. Recent Results 

Cancer Res. 1988; 111:108-29. Review. 

Wilking N, Rutqvist LE, Theve T. [LHRH analogs--a new treatment in hormone-dependent tumors]. 

Lakartidningen 1988; 85: 620-3. 

30

1989 

Fornander T, Rutqvist LE. Adjuvant tamoxifen and second cancers. Lancet 1989; 1: 616. 

Fornander T, Rutqvist LE, Cedermark B, Glas U, Mattsson A, Silfversward C, et al. Adjuvant tamoxifen in early 

breast cancer: occurrence of new primary cancers. Lancet 1989; 1: 117-20. 

Harris BM, Eklund G, Meirik O, Rutqvist LE, Wiklund K. Risk of cancer of the breast after legal abortion 

during first trimester: a Swedish register study. Bmj 1989; 299: 1430-2. 

Nylen U, Baral E, Svane G, Rutqvist LE. Weekly doxorubicin in the treatment of metastatic breast carcinoma. 

Acta Oncol 1989; 28: 515-7. 

Rutqvist LE, Cedermark B, Fornander T, Glas U, Johansson H, Nordenskjold B, et al. The relationship between 

hormone receptor content and the effect of adjuvant tamoxifen in operable breast cancer. J Clin Oncol 

1989; 7: 1474-84. 

Rutqvist LE, Cedermark B, Glas U, Johansson H, Rotstein S, Skoog L, et al. Radiotherapy, chemotherapy, and 

tamoxifen as adjuncts to surgery in early breast cancer: a summary of three randomized trials. Int J Radiat 

Oncol Biol Phys 1989; 16: 629-39. 

Stal O, Wingren S, Carstensen J, Rutqvist LE, Skoog L, Klintenberg C, et al. Prognostic value of DNA ploidy 

and S-phase fraction in relation to estrogen receptor content and clinicopathological variables in primary 

breast cancer. Eur J Cancer Clin Oncol 1989; 25: 301-9. 

Stanley MW, Tani EM, Rutqvist LE, Skoog L. Cystosarcoma phyllodes of the breast: a cytologic and 

clinicopathologic study of 23 cases. Diagn Cytopathol 1989; 5: 29-34. 

Wilking N, Rutqvist LE, Nordenskjold B, Skoog L. Steroid receptor levels in breast cancer. Relationships with 

age and menopausal status. Acta Oncol 1989; 28: 807-10. 

von Rosen A, Rutqvist LE, Carstensen J, Fallenius A, Skoog L, Auer G. Prognostic value of nuclear DNA 

content in breast cancer in relation to tumor size, nodal status, and estrogen receptor content. Breast 

Cancer Res Treat 1989; 13: 23-32. 

1990 

Fornander T, Rutqvist LE, Sjoberg HE, Blomqvist L, Mattsson A, Glas U. Long-term adjuvant tamoxifen in 

early breast cancer: effect on bone mineral density in postmenopausal women. J Clin Oncol 1990; 8: 

1019-24. 

Rutqvist LE. The significance of hormone receptors to predict the endocrine responsiveness of human breast 

cancer. Acta Oncol 1990; 29: 371-7. 

Rutqvist LE, Cedermark B, Glas U, Johansson H, Rotstein S, Skoog L, et al. Randomized trial of adjuvant 

tamoxifen combined with postoperative radiation therapy or adjuvant chemotherapy in postmenopausal 

breast cancer. Cancer 1990; 66: 89-96. 

Rutqvist LE, Johansson H. Mortality by laterality of the primary tumour among 55,000 breast cancer patients 

from the Swedish Cancer Registry. Br J Cancer 1990; 61: 866-8. 

Rutqvist LE, Miller AB, Andersson I, Hakama M, Hakulinen T, Sigfusson BF, et al. Reduced breast cancer 

mortality with mammography screening--an assessment of currently available data. Int J Cancer Suppl 

1990; 5: 76-84. 

1991 

Arriagada R, Rutqvist LE. Adjuvant chemotherapy in early breast cancer and incidence of new primary 

malignancies. Lancet 1991; 338: 535-8. 

Arriagada R, Rutqvist LE. Effect of lymph node irradiation in operable breast cancer. Cancer 1991; 68: 1859. 

Arriagada R, Rutqvist LE. Lymph-node irradiation in operable breast cancer and statistical power. Eur J Cancer 

1991; 27: 298. 

Berglund G, Bolund C, Fornander T, Rutqvist LE, Sjoden PO. Late effects of adjuvant chemotherapy and 

postoperative radiotherapy on quality of life among breast cancer patients. Eur J Cancer 1991; 27: 1075- 

81. 

Cohn-Cedermark G, Rutqvist LE, Rosendahl I, Silfversward C. Prognostic factors in cystosarcoma phyllodes. A 

clinicopathologic study of 77 patients. Cancer 1991; 68: 2017-22. 

Fornander T, Rutqvist LE, Cedermark B, Glas U, Mattsson A, Skoog L, et al. Adjuvant tamoxifen in early-stage 

breast cancer: effects on intercurrent morbidity and mortality. J Clin Oncol 1991; 9: 1740-8. 

Fornander T, Rutqvist LE, Wilking N. Effects of tamoxifen on the female genital tract. Ann N Y Acad Sci 1991; 

622: 469-76. 

31

Frisell J, Eklund G, Hellstrom L, Lidbrink E, Rutqvist LE, Somell A. Randomized study of mammography 

screening--preliminary report on mortality in the Stockholm trial. Breast Cancer Res Treat 1991; 18: 49- 

56. 

Rutqvist LE. Prevention of breast cancer recurrence with adjuvant cytotoxic or endocrine therapy. Med Oncol 

Tumor Pharmacother 1991; 8: 163-8. 

Rutqvist LE, Cedermark B, Glas U, Mattsson A, Skoog L, Somell A, et al. Contralateral primary tumors in 

breast cancer patients in a randomized trial of adjuvant tamoxifen therapy. J Natl Cancer Inst 1991; 83: 

1299-306. 

Rutqvist LE, Ryden S. [Adjuvant therapy in early breast cancer reduces mortality]. Lakartidningen 1991; 88: 

2984-5. 

1992 

Arriagada R, Rutqvist LE, Kramar A, Johansson H. Competing risks determining event-free survival in early 

breast cancer. Br J Cancer 1992; 66: 951-7. 

Arriagada R, Rutqvist LE, Skoog L, Johansson H, Kramar A. Prognostic factors and natural history in lymph 

node-negative breast cancer patients. Breast Cancer Res Treat 1992; 21: 101-9. 

Auquier A, Rutqvist LE, Host H, Rotstein S, Arriagada R. Post-mastectomy megavoltage radiotherapy: the Oslo 

and Stockholm trials. Eur J Cancer 1992; 28: 433-7. 

Gagliardi G, Lax I, Rutqvist LE. Radiation therapy of stage I breast cancer: analysis of treatment technique 

accuracy using three-dimensional treatment planning tools. Radiother Oncol 1992; 24: 94-101. 

Pallis L, Skoog L, Falkmer U, Wilking N, Rutquist LE, Auer G, et al. The DNA profile of breast cancer in situ. 

Eur J Surg Oncol 1992; 18: 108-11. 

Pallis L, Wilking N, Cedermark B, Rutqvist LE, Skoog L. Receptors for estrogen and progesterone in breast 

carcinoma in situ. Anticancer Res 1992; 12: 2113-5. 

Rutqvist LE, Cedermark B, Glas U, Johansson H, Rotstein S, Skoog L, et al. Randomized trial of adjuvant 

tamoxifen in node negative postmenopausal breast cancer. Stockholm Breast Cancer Study Group. Acta 

Oncol 1992; 31: 265-70. 

Rutqvist LE, Lax I, Fornander T, Johansson H. Cardiovascular mortality in a randomized trial of adjuvant 

radiation therapy versus surgery alone in primary breast cancer. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1992; 22: 

887-96. 

Schimmelpenning H, Eriksson ET, Falkmer UG, Rutqvist LE, Johansson H, Fallenius A, et al. Prognostic 

significance of immunohistochemical c-erbB-2 proto-oncogene expression and nuclear DNA content in 

human breast cancer. Eur J Surg Oncol 1992; 18: 530-7. 

Skoog L, Rutqvist LE, Wilking N. Analysis of hormone receptors and proliferation fraction in fine-needle 

aspirates from primary breast carcinomas during chemotherapy or tamoxifen treatment. Acta Oncol 1992; 

31: 139-41. 

Wilking N, Rutqvist LE, Carstensen J, Mattsson A, Skoog L. Prognostic significance of axillary nodal status in 

primary breast cancer in relation to the number of resected nodes. Stockholm Breast Cancer Study Group. 

Acta Oncol 1992; 31: 29-35. 

1993 

Eriksson ET, Schimmelpenning H, Rutqvist LE, Johansson H, Auer G. Immunohistochemical expression of the 

mucin-type glycoprotein A-80 and prognosis in human breast cancer. Br J Cancer 1993; 67: 1418-22. 

Fornander T, Rutqvist LE, Wilking N, Carlstrom K, von Schoultz B. Oestrogenic effects of adjuvant tamoxifen 

in postmenopausal breast cancer. Eur J Cancer 1993; 29A: 497-500. 

Mattsson A, Ruden BI, Hall P, Wilking N, Rutqvist LE. Radiation-induced breast cancer: long-term follow-up of 

radiation therapy for benign breast disease. J Natl Cancer Inst 1993; 85: 1679-85. 

Rosenqvist S, Berglund G, Bolund C, Fornander T, Rutqvist LE, Skoog L, et al. Lack of correlation between 

anxiety parameters and oestrogen receptor status in early breast cancer. Eur J Cancer 1993; 29A: 1325-6. 

Rutqvist LE. Long-term toxicity of tamoxifen. Recent Results Cancer Res 1993; 127: 257-66. 

Rutqvist LE. Radiation therapies for breast cancer: current knowledge on advantages and disadvantages. Recent 

Results Cancer Res 1993; 127: 119-27. 

Rutqvist LE, Mattsson A. Cardiac and thromboembolic morbidity among postmenopausal women with earlystage 

breast cancer in a randomized trial of adjuvant tamoxifen. The Stockholm Breast Cancer Study 

Group. J Natl Cancer Inst 1993; 85: 1398-406. 

32

Rutqvist LE, Pettersson D, Johansson H. Adjuvant radiation therapy versus surgery alone in operable breast 

cancer: long-term follow-up of a randomized clinical trial. Radiother Oncol 1993; 26: 104-10. 

Stal O, Dufmats M, Hatschek T, Carstensen J, Klintenberg C, Rutqvist LE, et al. S-phase fraction is a prognostic 

factor in stage I breast carcinoma. J Clin Oncol 1993; 11: 1717-22. 

1994 

Cuzick J, Stewart H, Rutqvist LE, Houghton J, Edwards R, Redmond C, et al. Cause-specific mortality in longterm 

survivors of breast cancer who participated in trials of radiotherapy. J Clin Oncol 1994; 12: 447-53. 

Gyenes G, Fornander T, Carlens P, Rutqvist LE. Morbidity of ischemic heart disease in early breast cancer 15-20 

years after adjuvant radiotherapy. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1994; 28: 1235-41. 

Gyenes G, Fornander T, Carlens P, Velander M, Rutqvist LE. Prinzmetal's angina following postoperative 

adjuvant radiotherapy for right-sided breast cancer. Acta Oncol 1994; 33: 706-8. 

Rutqvist LE. Randomized adjuvant breast cancer trials in Sweden. Cancer 1994; 74: 1156-9. 

Stal O, Carstensen JM, Wingren S, Rutqvist LE, Skoog L, Klintenberg C, et al. Relationship of DNA ploidy and 

S-phase fraction to survival after first recurrence of breast cancer. Acta Oncol 1994; 33: 423-9. 

Stal O, Skoog L, Rutqvist LE, Carstensen JM, Wingren S, Sullivan S, et al. S-phase fraction and survival benefit 

from adjuvant chemotherapy or radiotherapy of breast cancer. Br J Cancer 1994; 70: 1258-62. 

von Schoultz E, Wilking N, Rutqvist LE, Theve T, von Schoultz B. [Estrogen therapy. Is breast cancer a 

contraindication to hormonal substitution therapy?]. Lakartidningen 1994; 91: 1302-6. 

1995 

Arriagada R, Rutqvist LE, Mattsson A, Kramar A, Rotstein S. Adequate locoregional treatment for early breast 

cancer may prevent secondary dissemination. J Clin Oncol 1995; 13: 2869-78. 

Lidbrink E, Levi L, Pettersson I, Rosendahl I, Rutqvist LE, de la Torre B, et al. Single-view screening 

mammography: psychological, endocrine and immunological effects of recalling for a complete threeview 

examination. Eur J Cancer 1995; 31A: 932-3. 

Mattsson A, Ruden BI, Palmgren J, Rutqvist LE. Dose- and time-response for breast cancer risk after radiation 

therapy for benign breast disease. Br J Cancer 1995; 72: 1054-61. 

Rutqvist LE, Johansson H, Signomklao T, Johansson U, Fornander T, Wilking N. Adjuvant tamoxifen therapy 

for early stage breast cancer and second primary malignancies. Stockholm Breast Cancer Study Group. J 

Natl Cancer Inst 1995; 87: 645-51.. 

Stal O, Stenmark Askmalm M, Wingren S, Rutqvist LE, Skoog L, Ferraud L, et al. p53 expression and the result 

of adjuvant therapy of breast cancer. Acta Oncol 1995; 34: 767-70. 

Stal O, Sullivan S, Wingren S, Skoog L, Rutqvist LE, Carstensen JM, et al. c-erbB-2 expression and benefit from 

adjuvant chemotherapy and radiotherapy of breast cancer. Eur J Cancer 1995; 31A: 2185-90. 

von Schoultz E, Johansson H, Wilking N, Rutqvist LE. Influence of prior and subsequent pregnancy on breast 

cancer prognosis. J Clin Oncol 1995; 13: 430-4. 

1996 

Gagliardi G, Lax I, Ottolenghi A, Rutqvist LE. Long-term cardiac mortality after radiotherapy of breast cancer-- 

application of the relative seriality model. Br J Radiol 1996; 69: 839-46. 

Gyenes G, Fornander T, Carlens P, Glas U, Rutqvist LE. Myocardial damage in breast cancer patients treated 

with adjuvant radiotherapy: a prospective study. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1996; 36: 899-905. 

Gyenes G, Fornander T, Rutqvist LE. Radiation-induced cardiac disease. Am Heart J 1996; 131: 1236-8. 

Rutqvist LE. Breast cancer. Acta Oncol 1996; 35 Suppl 7: 54-63. 

Rutqvist LE. Radiation therapy in the primary management of early-stage breast cancer. Recent Results Cancer 

Res 1996; 140: 241-50. 

Rutqvist LE. Re: second cancers after adjuvant tamoxifen therapy for breast cancer. J Natl Cancer Inst 1996; Oct 

16:88 (20): 1497-9; author reply 1497-9. 

33

1997 

Dalberg K, Mattsson A, Rutqvist LE, Johansson U, Riddez L, Sandelin K. Breast conserving surgery for 

invasive breast cancer: risk factors for ipsilateral breast tumor recurrences. Breast Cancer Res Treat 1997; 

43: 73-86. 

Gyenes G, Gagliardi G, Lax I, Fornander T, Rutqvist LE. Evaluation of irradiated heart volumes in stage I breast 

cancer patients treated with postoperative adjuvant radiotherapy. J Clin Oncol 1997; 15: 1348-53. 

1998 

Dalberg K, Johansson H, Johansson U, Rutqvist LE. A randomized trial of long term adjuvant tamoxifen plus 

postoperative radiation therapy versus radiation therapy alone for patients with early stage breast 

carcinoma treated with breast-conserving surgery. Stockholm Breast Cancer Study Group. Cancer 1998; 

82: 2204-11. 

Dalberg K, Mattsson A, Sandelin K, Rutqvist LE. Outcome of treatment for ipsilateral breast tumor recurrence in 

early-stage breast cancer. Breast Cancer Res Treat 1998; 49: 69-78. 

Feychting M, Forssen U, Rutqvist LE, Ahlbom A. Magnetic fields and breast cancer in Swedish adults residing 

near high-voltage power lines. Epidemiology 1998; 9: 392-7. 

Gagliardi G, Lax I, Soderstrom S, Gyenes G, Rutqvist LE. Prediction of excess risk of long-term cardiac 

mortality after radiotherapy of stage I breast cancer. Radiother Oncol 1998; 46: 63-71. 

Gyenes G, Rutqvist LE, Liedberg A, Fornander T. Long-term cardiac morbidity and mortality in a randomized 

trial of pre- and postoperative radiation therapy versus surgery alone in primary breast cancer. Radiother 

Oncol 1998; 48: 185-90. 

Rutqvist LE. Controversial issues in adjuvant systemic therapy of early breast cancer. Acta Oncol 1998; 37: 421- 

30. 

Rutqvist LE, Liedberg A, Hammar N, Dalberg K. Myocardial infarction among women with early-stage breast 

cancer treated with conservative surgery and breast irradiation. Int J Radiat Oncol Biol Phys 1998; 40: 

359-63. 

1999 

Arriagada R, Rutqvist LE, Le MG. Postmastectomy radiotherapy: randomized trials. Semin Radiat Oncol 1999; 

9: 275-86. 

Billgren AM, Rutqvist LE, Tani E, Wilking N, Fornander T, Skoog L. Proliferating fraction during neoadjuvant 

chemotherapy of primary breast cancer in relation to objective local response and relapse-free survival. 

Acta Oncol 1999; 38: 597-601. 

Brandberg Y, Malm M, Rutqvist LE, Jonsson E, Blomqvist L. A prospective randomised study (named SVEA) 

of three methods of delayed breast reconstruction. Study design, patients' preoperative problems and 

expectations. Scand J Plast Reconstr Surg Hand Surg 1999; 33: 209-16. 

Dalberg K, Eriksson E, Kanter L, Sandelin K, Liedberg A, Auer G, et al. Biomarkers for local recurrence after 

breast-conservation--a nested case-control study. Breast Cancer Res Treat 1999; 57: 245-59. 

Lundell M, Mattsson A, Karlsson P, Holmberg E, Gustafsson A, Holm LE. Breast cancer risk after radiotherapy 

in infancy: a pooled analysis of two Swedish cohorts of 17,202 infants. Radiat Res 1999; 151: 626-32. 

Rutqvist LE. Radiation therapy as an adjunct to primary surgery in early stage breast cancer: biological and 

clinical rationale. Semin Radiat Oncol 1999; 9: 217-22. 

2000 

Billgren AM, Rutqvist LE, Johansson H, Hagerstrom T, Skoog L. The role of cathepsin D and PAI-1 in primary 

invasive breast cancer as prognosticators and predictors of treatment benefit with adjuvant tamoxifen. Eur 

J Cancer 2000; 36: 1374-80. 

Fokstuen T, Wilking N, Rutqvist LE, Wolke J, Liedberg A, Signomklao T, et al. Radiation therapy in the 

management of brain metastases from breast cancer. Breast Cancer Res Treat 2000; 62: 211-6. 

Forssen UM, Feychting M, Rutqvist LE, Floderus B, Ahlbom A. Occupational and residential magnetic field 

exposure and breast cancer in females. Epidemiology 2000; 11: 24-9. 

34

Gagliardi G, Bjohle J, Lax I, Ottolenghi A, Eriksson F, Liedberg A, et al. Radiation pneumonitis after breast 

cancer irradiation: analysis of the complication probability using the relative seriality model. Int J Radiat 

Oncol Biol Phys 2000; 46: 373-81. 

Nystedt M, Berglund G, Bolund C, Brandberg Y, Fornander T, Rutqvist LE. Randomized trial of adjuvant 

tamoxifen and/or goserelin in premenopausal breast cancer--self-rated physiological effects and 

symptoms. Acta Oncol 2000; 39: 959-68. 

Rosen M, Lundin A, Nystrom L, Rutqvist LE, Stenbeck M, Talback M. [Incidence and mortality of breast cancer 

during a 25-year period. International and regional comparisons]. Lakartidningen 2000; 97: 294-9. 

2001 

Bergh J, Holmqvist M. Who should not receive adjuvant chemotherapy – international databases. J Natl Cancer 

Inst Monogr (30):103-108, 2001 

Fredriksson I, Liljegren G, Arnesson LG, et al. Time trends in the results of breast conservation in 4694 women. 

Eur J Cancer 2001; 37: 1537-44. 

Wedin R, Bauer HC, Rutqvist LE. Surgical treatment for skeletal breast cancer metastases: a population-based 

study of 641 patients. Cancer 2001; 92: 257-62. 

2002 

Billgren AM, Tani E, Liedberg A, Skoog L, Rutqvist LE. Prognostic significance of tumor cell proliferation 

analyzed in fine needle aspirates from primary breast cancer. Breast Cancer Res Treat 2002;71:161-70. 

Fredriksson I, Liljegren G, Arnesson LG, et al. Consequences of axillary recurrence after conservative breast 

surgery. Br J Surg 2002; 89: 902-8. 

Fredriksson I, Liljegren G, Arnesson LG, et al. Local recurrence in the breast after conservative surgery – a 

study of prognosis and prognostic factors in 391 women. Eur J Cancer 2002; 38: 1860:70. 

2003 

Dalberg K, Liedberg A, Johansson U, Rutqvist LE. Uncontrolled local disease after salvage treatment for 

ipsilateral breast tumour recurrence. Eur J Surg Oncol 2003; 29: 143-54. 

Fredriksson I, Liljegren G, Palm-Sjovall M, et al. Risk factors for local recurrence after breast-conserving 

surgery. Br J Surg 2003; 90: 1093-1102. 

2004 

Dalberg K, Johansson H, Singnomklao T, Rutqvist LE, Bergkvist L, Frisell J, Liljegren G, Ambre T, Sandelin K. 

A randomized study of axillary drainange and pectorial fascia preservation after mastectomy for breast 

cancer. Eur J Surg Oncol 30: 602-609, 2004. 

2005 

Clinical Trial Service Unit, Oxford, UK. Clarke M, Collins R, Darby S, Davies C, Elphinstone P, Evans E, 

Godwin J, Gray R, Hicks C, James S, MacKinnon E, McGale P, McHugh T, Peto R, Taylor C, Wang Y. 

(Singnomklao T, Johansson U) Effects of radiotherapy and of differences in the extent of surgery for early 

breast cancer on local recurrence and 15-year survival: an overview of the randomised trials. Lancet 366: 

(9503): 2087-2106, Dec 17, 2005. 

Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group (Singnomklao T) Effects of chemotherapy and hormonal 

therapy for early breast cancer on recurrence and 15-year survival: an overview of the randomized trials. 

Lancet 365: 1687-1717, 2005. 

Von Schoultz E, Rutkvist LE on behalf of Stockholm Breast Cancer Study Group. 

Menopausal hormone therapy after breast cancer: the Stockholm randomized trial. J Natl Cancer Inst 2005; 

97:533-5 

35

2006 

Baum M, Hackshaw A, Houghton J, Rutqvist LE, Fornander T, Nordenskjöld B, Nicolucci A, Sainsbury R, ZIPP 

International collaborators Group. Adjuvant goserelin in pre-menopausal patients with early breast cancer: 

Results from the ZIPP study. Eur J cancer 42:895-904, 2006. 

Bergqvist J, Elmberger G, Ohd J, Linderholm B, Bjohle J, Hellborg H, Nordgren H, Borg AL, Skoog L, Bergh J. 

Activated ERK1/2 and phophorylated oestrogen receptor alpha are associated with improved breast cancer 

survival in women treated with tamoxifen. Eur J Cancer 42:1104-12, 2006 

Emdin SO, Granstrand B, Ringberg A, Sandelin K, Arnesson LG, Nordgren H, Anderson H, Garmo H, 

Holmberg L, Wallgren A, Swedish Breast Cancer Group. SweDCIS: Radiotherapy after sector resection for 

ductal carcinoma in situ in the breast. Results of a randomized trial in a population offered mammography 

screening. Acta Oncol. 2006;45:536-43. 

He Q, Fornander T, Johansson H, Johansson U, Hu GZ, Rutqvist LE, Skog S. Tymidine kinase 1 in serum 

predicts increased risk of distant or loco-regional recurrence following surgery in patietns with early breast 

cancer. Anticancer Res 26:4753-9, 2006 

Rutqvist LE, Bern A on behalf of the Stockholm Breast Cancer Study Group. Socioeconomic gradients in 

clinical stage at presentation and survival among breast cancer patients in the Stockholm area 1977-1997. 

Int J Cancer 119: 1433-9, 2006. 

Rutqvist LE, Johansson H. (Stockholm Breast Cancer Group, Johansson U, Signomklao T) 

Long-term follow-up of the Stockholm randomized trials of postoperative irradiation versus adjuvant 

chemotherapy among “high risk” pre- and postmenopausal breast cancer patients. Acta Oncol 45: 517-27, 

2006. 

2007 

Auble M, Auer G, Walch AK, Munro A, Atkinson MJ, Braselmann H, Fornander T, Bartlett JMS. PKT 

(protein tyrosine kinase) -6 and HER2 and 4, but not HER1 and 3 predict long-term survival in breast 

carcinomas. Br J Cancer 96: 801-7, 2007 

Hartman M, Czene K, Reilly M, Adolfsson J, Bergh J, Adami HO, Dickman PW, Hall P. Incidence and 

prognosis of synchronous and metachronous bilateral breast cancer. J Clin Oncol 25:4210-6, 2007 

Rutqvist LE, Johannson H, Stockholm Breast Cancer Study Group. Long-term follow-up of the randomized 

Stockholm trial on adjuvant tamoxifen among postmenopausal patients with early stage breast cancer. Acta 

Oncol 2007;46:133-45. 

Söderlund K, Skoog L, Fornander T, Askmalm MS. The BRCA1/BRCA2/Rad51 complex is a prognostic and 

predictive factor in early breast cancer. Radiother Oncol. 2007 Sep;84(3):242-51. 

2008 

Arriagada R, Rutqvist L-E, Johansson H, Kramar, A, Rotstein S. Predicting distant dissemination in patietns 

with early breast cancer, Acta Oncol 2008;47:1113-21. 

Dalberg K, Hellborg H, Wärnberg F. Paget’s disease of the nipple in a population based cohort. Breast Cancer 

res treat. 2008;111:313-9. 

Early Breast Cancer Trialist´s Collaborative Group (EBCTCG), Clarke M, Coates AS, Darby SC, Davies C, 

Gelber RD, Godwin J, Goldhirsch A, Gray R, Peto R, Pritchard KI, Wood WC. Adjuvant chemotherapy in 

oestrogen-receptor-poor breast cancer: patient-level meta-analysis of randomised trials. Lancet 2008, Jan 5; 

371 (9606):4-5. 

Holmberg L, Garmo H, Granstrand B, Ringberg A, Arnesson LG, Sandelin K, Karlsson P, Anderson H, Emdin 

S. Absolute risk reductions for local recurrence after postoperative radiotherapy after sector resection for 

ductal carcinoma in situ of the breast. J Clin Oncol. 2008; 26:1247-52. 

Khoshnooud MR, Fornanader T, Johansson H, Rutqvist LE. Long-term pattern of disease recurrence among 

patients with early-stage breast cancer according to estrogen receptor status and use of adjuvant tamoxifen. 

Breast Cancer res Treat 2008;107:71-8. 

Nimeus-Malmstrom E, Krogh M, Malmstrom P, et al. Gene expression profiling in primary breast cancer 

distinguishes patients developing lokal recurrence after breast-conservation surgery, with or without 

postoperative radiotherapy. Br Cancer Res 2008; 10: Art No R34. 

36

2009 

Fredholm H, Eaker S, Frisell J, Holmberg L, Fredriksson I, Lindman H. Breast cancer in young women: poor 

survival despite intensive treatment. PloS One. 2009 Nov 11;4(11):e7695. 

Hackshaw A, Baum M, Fornander T, Nordenskjöld B, Nicolucci A, Monson K, Forsyth s, Reczko K, Johannson 

U, Valnetini M, Sainsbury R. Long-term effectiveness of adjuvant goserelin in premenopausal women with 

early breast cancer. J Natl Cancer Inst 2009;101:341-9. 

Jansson A, Delander L, Gunnarsson C, Fornander T, Skoog L, Nordenskjöld B, Stål O. Ratio of 17HSD2 protein 

expression predicts the outcome of tamoxifen treatment in postmenopausal breast cancer patients. Clin 

Cancer Res. 2009 May 15;15(10):3610-6. 

Koscielny S, Arriagada R, Adolfsson J, Fornander T, Bergh J. Impact of tumour size on axillary involvement 

and distant dissemination in breast cancer. Br J Cancer 2009 Sep 15;101(6):902-7. 

Lambe M, Wigertz A, Holmqvist M, Adolfsson J, Bardage C, Fornander T, Karlsson P, Odlind V, Persson I, 

Ahlgren J, Bergkvist L. Reductions in use of hormone replacement therapy: effects on Swedish breast 

cancer incidence trends only seen after several years. Breast Cancer Res Treat. 2009 Nov 6. 

Linderholm BK, Hellborg H, Johansson U, Elmberger G, Skoog L, Lehtiö J, Lewensohn R. Significant higher 

levels of vacular endothelial growth factor (VEGF) and shorter survival times for patients with primary 

operable triple-negative breast cancer. Ann Oncol E-publ June 23, 2009. 

Linderholm B, Bergqvist J, Hellborg H, Johansson U, Linderholm M , von Schoultz E, Elmberger G, Skoog L, 

Bergh J. Shorter survival times following endocrine therapy in oestorgen- and progesterone-receptor 

positive breast cancer overexpressin HER2 and/or with an increased expression of endothelial growth 

factor. Med Oncol. 2009 Dec;26(4):480-90. 

Tan BK, Lim GH, Czene K, Hall P, Chia KS. Do Asian breast cancer patients have poorer survival than their 

western counterparts? A comparison between Singapore and Stockholm. Breast Cancer Res. 

2009;11(1):R4. 

Sverrisdottir A, Nystedt M, Johansson H, Fornander T. Adjuvant goserelin and ovarian preservation in 

chemotherapy treated patients with early breast cancer: results from a randomized trial. Breast Cancer Res 

Treat. 2009 Oct;117(3):561-7. 

Waltersson MA, Askmalm MS, Nordenskjöld B, Fornander T, Skoog L, Stål O. Altered expression of cyclin E 

and the retinoblastoma protein influences the effect of adjuvant therapy in breast cancer. Int J Oncol. 2009 

Feb;34(2):441-8. 

2010 

Dalberg K, Krawiec K, Sandelin K. Eleven-Year Follow-Up of a Randomized Study of Pectotal Fascia 

Preservation After Mastectomy for Early Breast Cancer. World J Surg 2010, Nov;34(11):2539:44. 

Khoshnoud MR, Löfdahl B, Fohlin H, Fornander T, Stål O, Skoog L, Bergh J, Nordenskjöld B. 

Immunohistochemistry compared to cytosol assays for determination of estrogen receptor and prediction of 

the long-term effect of adjuvant tamoxifen. Breast Cancer Res Treat., 2010 Oct 19. [Epub ahead of print] 

Linderholm BK, Hellborg H, Johansson U, Skoog L, Lehtiö J. Vascular endothelial growth factor receptor 2 and 

downstream p38 mitogen-activated protein kinase are possible candidate markers of intrinsic resistance to 

adjuvant endocrine treatment in steroid receptor positive breast cancer. Breast Cancer Res Treat. 2010 Nov 

26. [Epub ahead of print] 

Early Breast Cancer Trialists' Collaborative Group (EBCTCG), Correa C, McGale P, Taylor C, Wang Y, Clarke 

M, Davies C, Peto R, Bijker N, Solin L, Darby S. Overview of the randomized trials of radiotherapy in 

ductal carcinoma in situ of the breast. J Natl Cancer Inst Monogr. 2010;2010(41):162-77. 

Sackey H, Sandelin K, Frisell J, Wickman M, Brandberg Y. Ductal carcinoma in situ of the breast. Long-term 

follow-up of health-related quality of life, emotional reactions and body image. Eur J Surg Oncol. 2010, 

Aug; 36 (8):756-62. Epub 2010 Jul 3. 

Wilking U, Karlsson E, Skoog L, Hatschek T, Lidbrink E, Elmberger G, Johansson H, Lindström L, Bergh J. 

HER2 status in a population-derived breast cancer cohort: discordances during tumor progression. Br 

Cancer Res Treat 2010; Jul 14. 

37

APPENDIX 

Tabellverk från Stockholm-Gotlandregionens 

bröstcancerregister 1977-2006 

Några tabeller finns både i textdel och i appendix men kan ha olika numrering

Incidens, prevalens och mortalitet (figur 1-3) 

180 

160 

140 


120 

100 

80 

60 

Incidens 

Mortalitet 

40 

20 

0 

1960 1970 1980 1990 2000 2010 

År 

Figur 1. Åldersstandardiserad incidens (1958-2006) och mortalitet (1958-2003) 

för kvinnor med bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen. 

25000 

20000 

Antal 

15000 

10000 

5000 

0 

1985 1990 1995 2000 2005 2010 

År 

Figur 2. Prevalens (1985-2007) för kvinnor med bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen. 

39

500 

Incidens 

Mortalitet 


400 

300 

200 

100 

0 

5-9 15-19 25-29 35-39 45-49 55-59 65-69 75-79 85- 

Åldersgrupp 

Figur 3. Åldersstandardiserad incidens (1997-2006) och mortalitet (1994-2003) för kvinnor med 

bröstcancer i Stockholm-Gotlandregionen. 

40

Relativ överlevnad (figur 4-8) 

1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 

Figur 4. Relativ överlevnad i bröstcancer för kvinnor (alla åldrar) i Stockholm-Gotlandregionen. 

1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 

Figur 5. Relativ överlevnad i bröstcancer för kvinnor 44 år eller yngre i Stockholm-Gotlandregionen. 

41

1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 


1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 


42

1.0 

0.9 

0.8 


0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

0.1 

0.0 

2001-2006 

1995-2000 

1989-1994 

1977-1988 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 

År 

Figur 8. Relativ överlevnad i bröstcancer för kvinnor 75 år eller äldre i Stockholm-Gotlandregionen. 

43

Beställarområden, befolkning (tabell 1-2) 

Tabell 1. Indelning i beställarområden. 

Beställarområde 

Norra Stockholm 

Mellersta Stockholm 

Södra Stockholm 

Gotland 

Kommun/Stadsdel 

Danderyd 

Lidingö 

Norrtälje 

Täby 

Vallentuna 

Vaxholm 

Österåker 

Sigtuna 

Sollentuna 

Upplands Väsby 

Järfälla 

Solna 

Sundbyberg 

Upplands-Bro 

Kungsholmen 

Norrmalm 

Östermalm 

Bromma 

Hässelby 

Vällingby 

Kista 

Rinkeby 

Spånga-Tensta 

Ekerö 

Maria-Gamla stan 

Katarina-Sofia 

Enskede 

Årsta 

Farsta 

Skarpnäck 

Vantör 

Hägersten 

Liljeholmen 

Skärholmen 

Älvsjö 

Haninge 

Nacka 

Nynäshamn 

Tyresö 

Värmdö 

Huddinge 

Botkyrka 

Nykvarn 

Salem 

Södertälje 

Gotland 

44

Tabell 2. Kvinnliga befolkningen i medeltal för åren 1977, 2000 och 2006 per beställarområde i 

Stockholm-Gotlandregionen. 

År 1977 


Ålder 

< 19 år 20-44 45-64 65-74 > 75 Totalt 

Norra Stockholm 65 433 85 558 47 353 15 346 9 202 222 892 

Mellersta Stockholm 62 845 112 381 99 973 49 978 35 872 361 049 

Södra Stockholm 63 925 79 736 33 751 10 257 5 560 193 229 

Gotland 7 524 8 629 6 082 2 942 1 992 27 169 

Totalt 199 727 286 304 187 159 78 523 52 626 804 339 

År 2000 


Ålder 

< 19 år 20-44 45-64 65-74 > 75 Totalt 

Norra Stockholm 67 241 95 724 72 419 21 187 23 668 280 239 

Mellersta Stockholm 77 022 156 734 87 058 30 474 48 098 399 386 

Södra Stockholm 65 858 86 861 62 904 16 344 15 269 247 236 

Gotlands kommun 7 135 8 617 7 450 2 670 3 166 29 038 

Totalt 217 256 347 936 229 831 70 675 90 201 955 899 

År 2006 


Ålder 

< 19 år 20-44 45-64 65-74 > 75 Totalt 

Norra Stockholm 71 318 96 331 75 548 23627 25 528 292 352 

Mellersta Stockholm 83 358 160 589 97 126 27341 43 339 411 753 

Södra Stockholm 71120 89633 66809 19346 16979 263 887 

Gotlands kommun 6 624 8 294 8 133 2833 3 206 29 090 

Totalt 232 420 354 847 247616 73147 89 052 997 082 

45

Täckningsgrad (tabell 3-4) 

Tabell 3. Täckningsgrad för bröstcancerregistret 1977-2006. Antal kvinnliga bröstcancerfall 

anmälda till det regionala cancerregistret respektive bröstcancerregistret samt andel ingående 

i bröstcancerregistret (%). 

Antal fall 

Ålder vid diagnos 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt 

Totalt 

Cancerregistret 3932 7690 16828 8513 36963 



(%) 95 96 95 78 92 

Därav 

Invasiv cancer 




(%) 96 96 95 78 91 

Icke invasiv cancer 




(%) 93 96 97 74 94 

46

Tabell 4. Täckningsgrad för bröstcancerregistret 1977-2006. Andel fall av kvinnlig bröstcancer i bröstcancerregistret jämfört med regionala Cancerregistret, 

uppdelat på beställarområde och diagnosår. 

Beställarområde Diagnosår 

Täckningsgrad (%) 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt 

Norra Stockholm 58 78 99 86 93 97 96 94 95 97 91 

Mellersta Stockholm 77 91 97 87 90 94 96 94 93 93 91 

Södra Stockholm 68 94 94 95 95 97 97 96 95 92 93 

Beställarområdet okänt 100 100 - - - - - - 100 - 100 

Gotland 71 94 91 93 86 91 96 95 99 100 93 

Totalt 71 89 97 88 92 96 96 95 94 94 92 

47

Primärt opererad bröstcancer (tabell 5-10b, figur 9) 

Tabell 5. Antal primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på rapporterande sjukhus och diagnosår. 

Här ingår ej patienter med neoadjuvant behandling 

Sjukhus Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt 


Sabbatsberg 180 220 204 239 336 192 1 0 0 0 1372 

S:t Göran 54 16 4 70 109 188 517 757 842 1030 3587 

S:t Erik 86 14 11 0 0 0 0 0 0 0 111 


Ersta 29 41 48 85 187 96 61 1 0 0 548 

Sophiahemmet 9 3 13 10 13 7 1 16 232 166 470 


Huddinge 133 209 154 261 344 467 557 694 208 46 3073 

Danderyd 30 282 375 370 644 530 560 779 760 741 5071 

Södertälje 10 28 22 63 56 31 29 0 7 2 248 

Norrtälje 2 3 8 9 17 13 6 0 0 6 64 


Nacka 37 8 7 77 74 46 25 0 0 0 274 

Visby 71 86 64 71 56 76 116 145 135 107 927 

Övriga 4 4 7 20 118 298 107 2 13 40 613 

Totalt 1726 2242 2359 2319 3078 3140 3334 3763 3918 3887 29766 

48

Tabell 6. Antal primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på opererande sjukhus och diagnosår. 



1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt 


Sabbatsberg 219 249 231 250 354 210 0 0 0 0 1513 

S:t Göran 164 182 178 173 192 268 544 756 839 1030 4326 

S:t Erik 174 175 145 0 1 0 0 0 0 0 495 


Ersta 63 84 89 127 322 246 323 342 281 153 2030 

Sophiahemmet 17 12 20 12 7 38 25 33 306 210 680 


Huddinge 161 225 172 276 385 505 484 559 674 286 3727 

Danderyd 32 267 361 360 639 534 551 727 725 730 4926 

Södertälje 10 77 97 78 59 50 129 163 79 49 791 

Norrtälje 3 14 26 24 38 22 21 22 16 12 198 


Nacka 76 132 152 152 149 142 85 2 7 11 908 

Visby 71 87 65 71 57 75 115 144 134 101 920 

Övriga 3 6 11 4 7 7 9 7 20 16 90 

Totalt 1726 2242 2359 2319 3078 3140 3334 3763 3918 3887 29766 

49

Tabell 7. Antal primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på ålder vid diagnos. 


Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt 

Primärt opererade 3294 6794 14806 4872 29766 

Tabell 8. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på typ av bröstoperation och diagnosår. 

Typ av 

bröstoperation Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1726 2242 2359 2319 3078 3140 3334 3763 3918 3887 29766 100 

Därav % 

Mastektomi 91,2 87,4 83,4 75,9 60,8 53,6 43,9 39,3 41,6 38,9 16899 56,8 

Partiell 

mastektomi 8,4 12,2 16,2 23,5 35,1 41,8 55,0 59,5 57,5 60,4 12412 41,7 

Subcutan 

mastektomi 0,4 0,2 0,2 0,2 3,1 3,9 0,6 0,8 0,1 0,0 295 1,0 

Annan operation 0,0 0,2 0,2 0,4 1,0 0,7 0,4 0,4 0,6 0,4 146 0,5 


50

Tabell 9a. Primärt opererade bröstcancerfall 1982-1984 uppdelat på typ av bröstoperation och ålder vid diagnos. 

Typ av bröstoperation Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 328 417 1191 404 2340 100 

Därav % 

Mastektomi 78,0 76,5 85,8 91,8 1968 84,1 


Subcutan mastektomi 0,3 0,0 0,4 0,0 6 0,3 


Tabell 9b. Primärt opererade bröstcancerfall 1992-1994 uppdelat på typ av bröstoperation och ålder vid diagnos. 


< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 351 830 1403 556 3140 100 

Därav % 

Mastektomi 47,3 43,7 49,8 81,7 1682 53,6 





51

Tabell 9c. Primärt opererade bröstcancerfall 2002-2004 uppdelat på typ av bröstoperation och ålder vid diagnos. 


< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 371 878 2064 574 3887 100 

Därav % 

Mastektomi 48,8 35,6 35,4 64,6 1595 41,0 





52

100 

Mastektomi 


80 

60 

Procent 

40 

20 

0 

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 

År 

Figur 9. Typ av bröstoperation för alla primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 i Stockholm-Gotlandregionen. 

53

Tabell 10a. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på axilloperation och diagnosår. 

Axilloperation Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1726 2242 2359 2319 3078 3140 3334 3763 3918 3887 29766 100,0 

Därav % 

Axillutrymd 90,7 92,4 94,3 94,7 91,7 90,2 84,5 74,0 71,7 51,9 24141 81,0 

Ej axillutrymd 9,1 7,5 5,7 5,3 8,1 9,5 14,7 25,3 27,2 47,7 5494 18,5 


Tabell 10b. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på axilloperation och ålder vid diagnos. 

Axilloperation Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 3294 6794 14806 4872 29766 100 

Därav % 

Axillutrymd 88,2 82,3 82,3 70,9 24141 81,1 

Ej axillutrymd 11,2 17,0 17,3 28,8 5494 18,5 


54

Icke primärt opererad bröstcancer - inkl fall med neoadjuvant behandling (tabell 11a-12b) 

Tabell 11a. Antal icke primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på rapporterande sjukhus och diagnosår. 

Här ingår fall med neoadjuvant behandling. 


1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt 


Sabbatsberg 27 19 46 42 19 22 0 0 0 0 175 

S:t Göran 2 1 4 4 8 16 67 106 123 195 526 

S:t Erik 9 5 6 0 0 0 0 0 0 0 20 

Södersjukhuset 93 97 98 82 69 

104 114 103 123 176 1059 

Ersta 1 1 2 3 2 0 0 0 0 0 9 

Sophiahemmet 0 0 1 1 1 2 1 0 3 7 16 

Karolinska Solna 75 103 110 77 72 

104 145 116 92 142 1036 

Huddinge 12 14 36 83 22 20 61 77 5 3 333 

Danderyd 8 

15 99 78 62 52 85 73 62 79 613 

Södertälje 0 1 3 4 4 2 2 0 0 0 16 

Norrtälje 0 0 5 0 2 3 4 1 0 0 15 


Nacka 8 0 1 2 7 2 0 0 0 0 20 

Visby 3 4 4 5 2 7 7 21 15 32 100 

Övriga 3 

4 21 9 18 43 22 2 0 2 124 

Totalt 246 

265 437 390 293 379 510 499 423 636 4078 

55

Tabell 11b. Antal icke primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på rapporterande 

sjukhus och ålder vid diagnos. 


Sjukhus Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt 

Serafimerlasarettet 0 0 1 1 2 

Sabbatsberg 10 9 52 104 175 

S:t Göran 84 102 131 209 526 

S:t Erik 1 1 7 11 20 

Södersjukhuset 91 143 315 510 1059 

Ersta 0 0 2 7 9 

Sophiahemmet 2 4 6 4 16 

Karolinska Solna 154 205 355 322 1036 

Huddinge 27 40 131 135 333 

Danderyd 58 75 146 334 613 

Södertälje 2 0 10 4 16 

Norrtälje 0 1 2 12 15 

Löwenströmska 3 1 5 5 14 

Nacka 2 5 8 5 20 

Visby 13 12 37 38 100 

Övriga 13 11 21 79 124 

Totalt 460 609 1229 1780 4078 

56

Tabell 12a. Antal icke primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på orsak till varför primär operation ej utförts och diagnosår. 


Orsak till ej Diagnosår 


1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt 

Lokalt avancerad sjukdom 143 

149 139 103 99 130 187 233 227 383 1793 

Fjärrmetastas 51 

51 68 41 58 80 86 91 71 95 692 

Annan orsak 50 47 

173 197 89 121 168 150 104 136 1235 

Uppgift saknas 2 18 57 49 47 48 69 25 21 22 358 

Totalt 246 

265 437 390 293 379 510 499 423 636 4078 

Tabell 12 b. Antal icke primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på orsak till 

varför primär operation ej utförts och ålder vid diagnos. 


Orsak till ej Diagnosålder 


< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt 

Lokalt avancerad sjukdom 315 390 611 477 1793 

Fjärrmetastas 61 112 

329 190 692 

Annan orsak 41 46 215 933 1235 

Uppgift saknas 43 61 74 180 358 

Totalt 460 609 1229 1780 4078 

57

Neoadjuvant behandling (tabell 13-14, figur 10) 

Tabell 13. Antal icke primärt opererade bröstcancerfall 

som erhållit neoadjuvant behandling uppdelat på orsak 

till varför primär operation ej utfördes. 

Orsak till ej 


Totalt 

Lokalt avancerad sjukdom 862 

Fjärrmetastas vid diagnos 25 

Annan orsak 166 

Uppgift saknas 343 

Totalt 1396 

58

Tabell 14. Antal icke primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 som fått neoadjuvant behandling uppdelat på rapporterande sjukhus och diagnosår. 


1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt 

Sabbatsberg 0 1 6 5 1 4 0 0 0 0 17 

S:t Göran 0 0 0 2 1 4 32 95 110 161 405 

S:t Erik 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 2 


Sophiahemmet 0 0 0 1 0 0 1 0 1 4 7 


Huddinge 0 1 1 2 3 3 17 33 3 0 63 

Danderyd 0 7 

25 18 12 6 26 34 25 49 202 

Södertälje 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 


Nacka 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 2 

Visby 0 0 0 0 0 1 3 6 12 16 38 

Övriga 0 

0 0 0 7 10 8 1 0 2 28 

Totalt 4 21 57 53 48 56 172 282 263 440 1396 

59

250 

200 

1977-1982 

1982-1988 

1989-1994 

1995-2000 

2001-2006 

150 

Antal 

100 

50 

0 

< 44 år 45-54 år 55-74 år > 75 år 

Diagnosålder 

Figur 10. Icke primärt opererade bröstcancerfall som fått neoadjuvant behandling 1977-2006 

i Stockholm-Gotlandregionen. 

60

Invasiv bröstcancer (tabell 15-31, figur 11-12) 

Tabell 15. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på ålder vid diagnos och diagnosår. 

Diagnosålder Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1691 2152 2195 2176 2801 2845 2998 3388 3570 3482 27298 100 

Därav % 

< 44 år 10,2 13,0 14,7 13,6 10,8 11,1 9,9 9,9 9,0 10,4 3007 11,0 

45-54 19,0 17,6 17,2 19,9 20,5 25,4 26,7 24,3 23,1 20,8 5980 21,9 

55-74 52,9 51,5 49,6 50,5 51,9 44,8 45,1 47,7 53,6 53,2 13649 50,0 

> 75 17,9 17,9 18,5 16,0 16,8 18,7 18,2 18,2 14,3 15,6 4662 17,1 

61

Tabell 16. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på menopausstatus och diagnosår. 

Menopausstatus Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1691 2152 2195 2176 2801 2845 2998 3388 3570 3482 27298 100 

Därav % 

Premenopaus 21,1 22,6 25,2 25,2 24,0 27,6 24,5 21,4 21,0 23,0 6409 23,5 

0-5 år postmenopaus 4,7 6,9 6,9 8,2 9,2 9,2 12,0 13,5 12,8 9,1 2668 9,8 

> 5 år postmenopaus 72,3 68,8 66,1 63,9 64,9 60,7 59,2 59,4 59,4 63,4 17205 63,0 

Osäkert/okänt 2,0 1,8 1,9 2,7 2,0 2,4 4,2 5,6 6,9 4,6 1016 3,7 

62

100 

Mastektomi 


80 

60 

Procent 

40 

20 

0 

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 

År 

Figur 11. Typ av bröstoperation för invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 

i Stockholm-Gotlandregionen. 

63

Tabell 17a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på tumörstorlek och diagnosår. 

Tumörstorlek Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1691 2152 2195 2176 2801 2845 2998 3388 3570 3482 27298 100 

Därav % 

0-9 mm 8,7 12,1 13,9 15,3 16,2 17,0 16,6 19,0 17,5 18,6 4398 16,1 

10-19 mm 35,0 39,3 39,9 42,6 43,6 41,8 39,8 39,8 41,9 43,6 11210 41,1 

20-29 mm 29,2 27,3 27,5 23,8 22,8 24,1 24,6 21,8 21,8 22,3 6558 24,0 

30-49 mm 15,8 13,3 11,9 12,5 11,3 12,2 11,9 11,8 11,8 11,6 3335 12,2 

> 50 mm 3,9 2,7 2,8 2,7 3,2 3,0 3,6 3,0 4,8 3,0 906 3,3 


64

Tabell 17b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på tumörstorlek och 

ålder vid diagnos. 

Tumörstorlek Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-75 > 75 Totalt % 

Totalt antal 3007 5980 13649 4662 27298 100 

Därav % 

0-9 mm 12,3 17,1 18,5 10,4 4398 16,1 

10-19 mm 40,8 41,8 43,0 34,5 11210 41,1 

20-29 mm 25,1 22,9 22,0 30,8 6558 24,0 

30-49 mm 13,2 11,1 11,0 16,5 3335 12,2 

> 50 mm 4,7 3,4 2,5 4,7 906 3,3 


65

Tabell 18a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal undersökta lymfkörtlar och diagnosår hos patienter som genomgått axillutrymning 

och/eller sentinel node-operation. 


lymfkörtlar 

Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1551 2029 2111 2109 2694 2732 2752 2739 3207 3325 25249 100 

Därav % 

0 0,5 1,4 0,6 0,4 0,6 0,3 0,3 0,2 0,2 0,1 0 0,0 

1-3 4,8 9,2 8,3 9,2 5,6 5,6 4,0 3,8 15,6 36,2 2851 11,3 

4-6 6,3 23,4 28,1 31,8 21,3 22,5 19,0 16,8 14,2 11,7 4851 19,2 

7-9 3,7 21,0 27,8 31,0 32,3 34,0 31,0 32,4 24,9 16,3 6601 26,1 

> 10 3,1 22,3 28,9 24,8 38,2 36,3 45,1 46,4 44,7 35,2 8773 34,7 




66

Tabell 18b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal undersökta 

lymfkörtlar och ålder vid diagnos hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel 

node-operation. 


lymfkörtlar 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 2715 5293 11692 3312 23012 100 

Därav % 

0 0,4 0,2 0,4 0,7 103 0,4 

1-3 8,3 9,5 12,5 12,4 2851 11,3 

4-6 17,3 18,2 19,6 21,1 4851 19,2 

7-9 26,8 26,9 25,8 25,7 6601 26,1 

> 10 39,3 38,4 33,1 30,8 8773 34,7 




67

Tabell 19a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal registrerade lymfkörtelmetastaser och diagnosår hos patienter som genomgått 

axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 


Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1551 2029 2111 2109 2694 2732 2752 2739 3207 1088 25249 100 

Därav % 

0 56,7 64,0 64,0 64,2 65,9 65,3 66,0 62,6 62,5 66,1 16173 64,1 

1-3 22,3 22,1 23,4 22,4 20,5 23,0 23,1 25,7 25,8 24,2 5913 23,4 

> 4 6,6 8,8 10,7 11,0 11,5 11,0 10,0 11,2 11,2 9,3 2602 10,3 




68

Tabell 19b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal lymfkörtelmetastaser 

och ålder vid diagnos hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 


Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 2956 5776 12899 3618 25249 100 

Därav % 

0 57,3 61,8 67,5 61,0 16173 64,1 

1-3 27,5 26,6 21,2 22,7 5913 23,4 

> 4 12,9 9,9 9,2 12,5 2602 10,3 




69

Tabell 20. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal lymfkörtelmetastaser och tumörstorlek hos 

patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 


Tumörstorlek 


Totalt antal 3594 10659 6207 3174 837 778 25249 100 

Därav % 

0 85,3 71,6 54,6 42,8 29,7 61,2 16173 64,1 

1-3 10,9 21,1 29,9 31,2 32,4 20,4 5913 23,4 

> 4 2,3 5,7 13,1 23,1 33,6 10,7 2602 10,3 

Många eller flera* 0,0 0,5 1,0 1,8 3,0 1,3 209 0,8 



70

Tabell 21a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 2001-2006 uppdelat på andel som genomgått sentinel 

node-operation per diagnosår. 

Diagnosår 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 Totalt % 


primärt opererade fall 1226 1197 1147 1172 1182 1128 7052 100 

Därav SN % 10,8 26,8 43,2 50,3 60,1 69,1 3029 43,0 

Tabell 21b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 2004-2006 uppdelat på andel som genomgått sentinel 

node-operation per ålder vid diagnos. 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 


primärt opererade fall 363 725 1852 542 3482 100 

Därav SN % 61,7 65,7 63,3 38,4 2080 59,7 

71

Tabell 22. Invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på klinisk tumörklassifikation (T) och diagnosår. 

Tumörklassifikation Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1936 2414 2625 2565 3089 3217 3506,0 3882 3987 4113 31334 100 

Därav % 

Paget 1,8 1,1 0,6 0,8 0,6 0,7 0,4 0,3 0,3 0,4 192 0,6 

T0 4,9 7,6 8,9 9,8 14,7 14,4 16,0 16,9 18,7 20,1 4464 14,2 

T1 29,2 26,4 29,0 30,9 35,3 40,0 38,7 37,8 41,8 39,2 11236 35,9 

T2 47,6 46,6 48,3 45,8 38,7 33,8 33,0 34,2 30,6 31,6 11775 37,6 

T3 7,8 6,3 5,8 6,6 6,1 5,2 7,0 5,3 5,1 5,3 1853 5,9 

T4a 0,9 0,7 0,4 0,3 0,2 0,3 0,1 0,1 0,2 0,4 104 0,3 

T4b 4,6 10,3 5,3 4,1 2,5 2,6 1,4 2,2 1,6 2,0 1022 3,3 



72

Tabell 23a. Invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på kliniskt stadium och diagnosår. 

Kliniskt stadium Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 1936 2414 2625 2565 3089 3217 3506 3882 3987 4113 31334 100 

Därav % 

I 33,7 33,6 36,6 39,6 45,6 51,1 52,4 52,4 58,3 56,9 15028 48,0 

II 50,6 49,4 50,9 49,2 41,4 37,6 37,0 37,6 33,8 35,2 12811 40,9 

III 9,1 14,1 8,5 8,4 5,9 5,7 4,2 4,4 4,2 5,0 2013 6,4 

IV 4,1 2,3 3,2 1,7 2,1 3,0 2,8 2,4 2,1 2,3 792 2,5 


73

Tabell 23b. Invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på kliniskt stadium och ålder vid diagnos. 

Kliniskt stadium Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 3460 6584 14863 6427 31334 100 

Därav % 

I 46,1 53,5 53,5 30,4 15028 48,0 

II 42,7 37,3 36,7 53,3 12811 40,9 

III 7,0 4,8 5,3 10,4 2013 6,4 

IV 2,0 1,9 2,5 3,5 792 2,5 


74

70 

60 

50 

40 

30 

20 

Stadium I 

Stadium II 

Stadium III 

Stadium IV 


10 

1977- 

1979 

1980- 

1982 

1983- 

1985 

1986- 

1988 

1989- 

1991 

1992- 

1994 

1995- 

1997 

1998- 

2000 

2001- 

2003 

2004- 

2006 

År 

0 

Procent 

Figur 12. Invasiva bröstcancerfall 1977-2006 i Stockholm-Gotlandregionen uppdelade på kliniskt stadium och perioder för diagnosår. 

75

Tabell 24. Invasiva och icke primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på kliniskt stadium och diagnosår. 

Här ingår neoadjuvant behandlade fall. 


1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 245 262 430 389 288 372 508 494 417 631 4036 100 

Därav % 

I 4,9 3,4 13,7 12,6 10,4 8,6 8,5 5,7 6,5 7,8 338 8,4 

II 22,9 25,6 37,7 47,0 28,5 35,2 45,7 47,6 45,3 49,9 1652 40,9 

III 39,2 51,9 27,7 27,8 34,0 29,6 21,5 24,7 25,7 25,7 1167 28,9 

IV 31,4 19,1 19,1 11,3 21,2 25,5 19,5 18,6 19,4 15,1 776 19,2 


76

Tabell 25a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2003 uppdelat på östrogenreceptorstatus och diagnosår. 

Cytosolanalyser utförda vid KS-lab (1977-2003). 

Hormonreceptoranalys Diagnosår 

Cytosolanalys KS-lab 

Östrogen 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 

1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003* Totalt % 

Totalt antal 1691 2152 2195 2176 2801 2845 2998 3388 3570 23816 100 

Därav % 

ER-negativ 10,4 22,1 20,1 22,2 15,9 18,1 15,6 13,0 14,7 3973 16,7 

ER-positiv 54,6 64,5 65,7 64,2 65,3 63,7 57,8 49,3 34,3 13425 56,4 

Uppgift saknas 35,0 13,3 14,1 13,6 18,8 18,1 26,5 37,7 51,0 6418 26,9 

* Från ungefär år 2003 infördes receptormätning med immunhistokemi, se tabell 25b. 

Tabell 25b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 2001-2006, uppdelat på 

östrogenreceptorstatus och diagnosår. Immunhistokemi. 

Hormonreceptoranalys, 

Immunhistokemi 

Östrogen 

2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 3570 3482 27298 100 

Därav % 

ER-negativ 7,3 14,5 776 2,8 

ER-positiv 40,4 83,1 4346 15,9 

Uppgift saknas 52,3 2,4 22176 81,2 

77

Tabell 26a, Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall uppdelat på progesteronreceptorstatus och diagnosår. 

Cytosolanalyser utförda vid KS-lab. 

Hormonreceptoranalys, Diagnosår 


Progesteron 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003* Totalt % 

Totalt antal 1691 2152 2195 2176 2801 2845 2998 3388 3570 23816 100 

Därav % 

PR-negativ 0,5 45,4 42,0 38,0 29,8 25,8 19,7 16,6 14,2 5961 25,0 

PR-positiv 0,1 32,1 41,0 44,5 48,6 55,3 53,5 45,7 34,9 9892 41,5 

Uppgift saknas 99,4 22,5 17,0 17,6 21,6 18,9 26,8 37,7 51,0 11445 33,4 

* Från ungefär cirka år 2003 infördes receptormätning med immunhistokemi, se tabell 26b. 

Tabell 26b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 2001-2006, uppdelat på 

progesteronreceptorstatus och diagnosår. Immunhistokemi. 

Hormonreceptoranalys, 


Progesteron 

2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 3570 3482 27298 100 

Därav % 

PR-negativ 12,4 29,9 1489 5,5 

PR-positiv 31,5 66,8 3459 12,7 


78

Tabell 27a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall uppdelat på östrogenreceptorstatus och diagnosålder. 

Cytosolanalyser utförda vid KS-lab (1977-2003). 

Hormonreceptoranalys, Diagnosålder 


Östrogen 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 1967 3724 8523 3184 17398 100 

Därav % 

ER-negativ 34,4 27,0 20,3 17,7 3973 22,8 

ER-positiv 65,6 73,0 79,7 82,3 13425 77,2 

Tabell 27b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall uppdelat på östrogenreceporstatus och diagnosålder. 

Mätning med immunhistokemi (2003-2006). 



Östrogen 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 511 1101 2739 771 5122 100 

Därav % 

ER-negativ 25,8 15,9 13,4 13,4 776 15,2 

ER-positiv 74,2 84,1 86,6 86,6 4346 84,8 

79

Tabell 28a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall uppdelat på progesteronreceptorstatus och ålder 

vid diagnos.Cytosolanalyser utförda vid KS-lab (1977-2003). 



Progesteron 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 1814 3373 7590 2814 15591 100 

Därav % 

PR-negativ 35,0 31,5 41,8 35,2 5861 37,6 

PR-positiv 65,0 68,5 58,2 64,8 9730 62,4 

Tabell 28b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall uppdelat på progesteronreceptorstatus och ålder 

vid diagnos. Mätning med immunhistokemi (2003-2006). 



Progesteron 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 495 1061 2635 757 4948 100 

Därav % 

PR-negativ 33,3 25,6 31,4 29,6 1489 30,1 

PR-positiv 66,7 74,4 68,6 70,4 3459 69,9 

80

Tabell 29. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall uppdelat på östrogenreceptorstatus och progesteronreceptorstatus 

samt ålder vid diagnos. Beskrivning av de fall som har både ER- och PR-status enl KS-lab (1977-2003). 



< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 1821 3428 7720 2880 15849 100 

Därav % 

ER-positiv och PR-positiv 54,8 60,9 55,4 62,1 9148 57,7 

ER-negativ och PR-positiv 10,0 7,8 2,8 2,6 743 4,7 

ER-positiv och PR-negativ 11,3 11,6 24,0 20,4 3047 19,2 

ER-negativ och PR-negativ 23,9 19,7 17,7 14,9 2911 18,4 

81

Vid redovisning av planerad postoperativ adjuvant behandling räknas varje behandling för sig. Det betyder att en patient kan förekomma i flera 

behandlingsalternativ eftersom de kan ha flera olika behandlingar i kombination. 

Tabell 30a. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ adjuvant behandling och diagnosår. 

Planerad postoperativ Diagnosår 

behandling 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal patienter 1691 2152 2195 2176 2801 2845 2998 3388 3570 3482 27298 

Därav % 

Enbart kirurgi 52,0 54,9 50,2 42,1 22,7 10,2 8,1 4,8 3,8 3,5 20,8 

Radioterapi* 24,7 27,6 30,8 37,9 36,7 48,8 58,5 65,7 66,0 68,7 50,0 

Kemoterapi* 10,2 6,9 9,0 8,1 9,1 13,1 18,9 27,7 31,4 31,0 18,4 

Endokrin* 19,9 15,7 17,2 19,6 48,0 70,2 68,7 76,0 81,1 83,0 55,8 

Övrig behandling 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1 0,2 0,1 0,2 0,4 0,2 

Uppgift saknas 0,1 0,0 0,0 0,4 5,3 2,8 3,3 1,4 0,4 0,1 1,5 


82



Tabell 30b. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ adjuvant 

behandling och ålder vid diagnos. 

Planerad postoperativ Diagnosålder 

behandling 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal patienter 3007 5980 13649 4662 27298 

Därav % 


Radioterapi* 55,0 60,1 54,8 19,9 50,0 

Kemoterapi* 40,3 32,9 13,5 0,3 18,4 

Endokrin* 37,1 53,5 62,5 51,2 55,8 



* Enbart eller i kombination med annan behandling 

83

Tabell 31. Invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad systemisk behandling och antal lymfkörtelmetastaser 

hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 

Planerad systemisk Antal lymfkörtelmetastaser 

behandling 

0 1-3 > 4 Många eller flera* Okänt antal Totalt % 

Totalt antal 9795 4348 1951 106 98 16298 100 

Därav % 

Kemoterapi 7,6 21,0 27,9 40,6 14,3 13,9 

Endokrin 87,2 43,5 35,4 42,5 79,6 69,0 

6,1 

Kemoterapi + Endokrin 5,2 35,5 36,6 17,0 

17,1 

* Där exakt antal ej är angivet men uppgift om ”många” eller ”flera”. 

84

Icke invasiv bröstcancer (tabell 32-41b, figur 13-14) 

Tabell 32. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på ålder vid diagnos och diagnosår. 

Diagnosålder Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 36 93 171 144 282 302 338 380 354 410 2510 100 

Därav % 

< 44 år 16,7 21,5 20,5 11,8 9,6 12,6 12,7 10,8 9,6 8,0 295 11,8 

45-54 30,6 30,1 29,2 29,9 29,8 35,8 39,6 34,5 32,5 28,0 818 32,6 

55-74 41,7 32,3 39,8 47,9 51,8 43,4 39,3 46,8 50,6 54,4 1172 46,7 

> 75 11,1 16,1 10,5 10,4 8,9 8,3 8,3 7,9 7,3 9,5 225 9,0 

Tabell 33. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på menopausstatus och diagnosår. 

Menopausstatus Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 36 93 171 144 282 302 338 380 354 410 2510 100 

Därav % 

Premenopaus 36,1 38,7 38,6 28,5 25,2 34,4 34,0 28,9 26,3 23,9 747 29,8 

0-5 år postmenopaus 2,8 4,3 6,4 10,4 14,2 11,9 18,0 13,7 14,1 13,9 327 13,0 

> 5 år postmenopaus 58,3 52,7 51,5 56,9 58,9 49,0 43,5 50,0 50,8 56,3 1302 51,9 

Osäkert/okänt 2,8 4,3 3,5 4,2 1,8 4,6 4,4 7,4 8,8 5,9 134 5,3 

85

100 

Mastektomi 


80 

60 

Procent 

40 

20 

0 

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 

Figur 13. Typ av bröstoperation för icke invasiva och primärt opererade bröstcancerfall 

1977-2006 i Stockholm-Gotlandregionen. 

År 

86

Tabell 34a. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på tumörstorlek och diagnosår. 

Tumörstorlek Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 36 93 171 144 282 302 338 380 354 410 2510 100 

Därav % 

0-9 mm 22,2 10,8 18,1 19,4 26,2 29,8 15,4 13,2 17,2 21,7 493 19,6 

10-19 5,6 17,2 15,2 13,9 16,0 19,9 12,4 13,7 14,1 19,0 391 15,6 

20-29 0,0 8,6 5,3 7,6 4,3 2,6 7,7 6,8 10,5 12,9 190 7,6 

30-49 8,3 3,2 2,9 5,6 3,5 6,0 5,3 7,4 7,9 12,7 173 6,9 

> 50 0,0 3,2 1,2 3,5 1,1 3,0 4,4 3,9 5,4 11,2 117 4,7 


87

Tabell 34b. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på tumörstorlek och ålder vid diagnos. 

Tumörstorlek Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 294 819 1172 225 2510 100 

Därav % 

0-9 mm 15,3 21,4 20,5 14,7 493 19,6 

10-19 13,9 10,4 19,2 17,8 391 15,6 

20-29 6,8 6,7 7,4 12,4 190 7,6 

30-49 6,5 6,1 7,5 7,1 173 6,9 

> 50 9,5 5,4 3,0 4,4 117 4,7 


88

Tabell 35a. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal undersökta lymfkörtlar och diagnosår hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel 

node-operation. 

Antal undersökta Diagnosår 

lymfkörtlar 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 20 58 114 90 139 109 83 68 90 165 936 100 

Därav % 

0 0,0 3,4 0,9 1,1 2,2 0,0 2,4 1,5 0,0 0,0 10 1,1 

1-3 5,0 15,5 21,9 15,6 10,1 7,3 3,6 2,9 40,0 58,2 208 22,2 

4-6 0,0 29,3 32,5 30,0 26,6 26,6 20,5 19,1 14,4 12,7 220 23,5 

7-9 5,0 12,1 21,9 30,0 26,6 30,3 27,7 25,0 18,9 10,9 205 21,9 

> 10 0,0 15,5 17,5 14,4 25,9 33,9 37,3 47,1 25,6 14,5 219 23,4 



* Där exakt antal ej är angivet men uppgift om "många" eller "flera". 

89

Tabell 35b. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal undersökta lymfkörtlar och ålder 

vid diagnos hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 

Antal undersökta Diagnosålder 

lymfkörtlar 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 145 272 446 73 936 100 

Därav % 

0 2,8 0,4 1,1 0,0 10 1,1 

1-3 15,9 25,0 23,3 17,8 208 22,2 

4-6 24,1 26,5 22,4 17,8 220 23,5 

7-9 21,4 18,4 21,5 37,0 204 21,8 

> 10 26,9 22,1 23,8 20,5 220 23,5 



* Där exakt antal ej är angivet men uppgift om "många" eller "flera". 

90

Tabell 36a. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal lymfkörtelmetastaser och diagnosår hos patienter som genomgått axillutrymning 

och/eller sentinel node-operation. 

Antal lymfkörtel- Diagnosår 

metastaser 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 20 58 114 90 139 109 83 68 90 165 936 100 

Därav % 

0 80,0 91,4 95,6 87,8 86,3 98,2 90,4 95,6 96,7 95,2 867 92,6 

1-3 0,0 0,0 0,9 3,3 1,4 0,9 1,2 0,0 2,2 2,4 15 1,6 

> 4 0,0 1,7 2,6 0,0 0,7 0,0 1,2 0,0 0,0 0,0 6 0,6 


91

Tabell 36b. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal lymfkörtelmetastaser och ålder 

vid diagnos hos patienter som genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 

Antal lymfkörtel- Diagnosålder 

metastaser 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 145 272 446 73 936 100 

Därav % 

0 92,4 93,0 92,8 91,8 868 92,7 

1-3 3,4 1,5 1,1 0,0 14 1,5 

> 4 0,7 0,4 0,4 2,7 6 0,6 


92

Tabell 37. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på antal lymfkörtelmetastaser och tumörstorlek hos patienter som 

genomgått axillutrymning och/eller sentinel node-operation. 

Antal lymfkörtel- Tumörstorlek 

metastaser 


Totalt antal 153 192 81 93 88 329 936 100 

Därav % 

0 94,1 95,3 92,6 90,3 96,6 90,3 868 92,7 

1-3 1,3 0,5 3,7 3,2 3,4 0,6 14 1,5 

> 4 0,0 1,0 1,2 1,1 0,0 0,6 6 0,6 


93

Tabell 38a. Icke invasiva bröstcancerfall 2001-2006 uppdelat på sentinel node-operation och diagnosår. 

Diagnosår 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 Totalt % 

Totalt antal 120 116 118 141 138 131 764 100 

Därav SN % 3,3 10,3 18,6 31,2 27,5 38,9 171 22,4 

Tabell 38b. Icke invasiva bröstcancerfall 2004-2006 uppdelat på sentinel node-operation och ålder 

vid diagnos. 

Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 33 115 223 39 410 100 

Därav SN % 42,4 36,5 30,9 20,5 133 32,4 

94

Tabell 39. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på klinisk tumörklassifikation (T)* och diagnosår. 

Tumörklassifikation Diagnosår 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 36 93 171 144 282 302 338 380 354 410 2510 100 

Därav % 

Paget 5,6 3,2 2,9 1,4 2,1 3,3 4,1 2,4 2,8 4,4 79 3,1 

T0 36,1 39,8 45,6 54,2 63,8 59,6 64,2 67,4 66,9 71,2 1569 62,5 

T1 30,6 24,7 28,7 18,8 21,3 22,5 21,0 17,4 19,5 15,6 507 20,2 

T2 19,4 26,9 18,1 19,4 10,6 10,6 7,1 6,6 9,0 6,8 262 10,4 

T3 0,0 2,2 2,9 3,5 0,7 1,0 0,9 1,6 0,8 1,5 35 1,4 

T4b 0,0 1,1 1,2 0,0 0,4 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 5 0,2 



* Tumörklassifikation (T-stadium) baserar sig på en anpassad indelning grundad på klinisk tumörstorlek för den icke invasiva cancern. 

95

Tabell 40a. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på klinisk stadieindelning* och diagnosår. 


1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totalt antal 36 93 171 144 282 302 338 380 354 410 2510 100 

Därav % 

I 72,2 67,7 76,6 70,8 80,9 83,4 88,8 86,1 88,1 90,2 2111 84,1 

II 19,4 29,0 21,1 24,3 11,0 11,6 7,7 7,9 10,2 8,3 297 11,8 

III 2,8 0,0 1,8 0,7 0,7 0,7 0,3 0,8 0,3 0,5 16 0,6 

IV 0,0 1,1 0,0 0,0 0,4 0,3 0,0 0,0 0,3 0,2 5 0,2 


* Kliniskt stadium baserar sig på en anpassad stadieindelning grundad på klinisk tumörstorlek för den icke invasiva cancern. 

96

Tabell 40b. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på klinisk stadieindelning* och ålder vid diagnos. 

Kliniskt stadium Diagnosålder 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totalt antal 294 819 1172 225 2510 100 

Därav % 

I 72,8 87,8 88,0 65,3 2111 84,1 

II 20,4 8,1 9,0 28,9 297 11,8 

III 1,4 0,4 0,5 1,3 16 0,6 

IV 0,3 0,1 0,3 0,0 5 0,2 


* Kliniskt stadium baserar sig på en anpassad stadieindelning grundad på klinisk tumörstorlek för den icke 

invasiva cancern. 

97

100 

80 

60 

40 

Stadium I 

Stadium II 

Stadium III 

Stadium IV 


20 

1977- 

1979 

1980- 

1982 

1983- 

1985 

1986- 

1988 

1989- 

1991 

1992- 

1994 

1995- 

1997 

1998- 

2000 

2001- 

2003 

2004- 

2006 

0 

Procent 

År 

Figur 14. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 i Stockholm-Gotlandregionen uppdelat på kliniskt stadium* och operationsår. 

* Kliniskt stadium baserar sig på en anpassad stadieindelning grundad på klinisk tumörstorlek för den icke invasiva cancern. 

98



Tabell 41a. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ adjuvant behandling och diagnosår. 

Planerad postoperativ Diagnosår 

behandling 

1977-1979 1980-1982 1983-1985 1986-1988 1989-1991 1992-1994 1995-1997 1998-2000 2001-2003 2004-2006 Totalt % 

Totala antalet patienter 36 93 171 144 282 302 338 380 354 410 2510 

Därav % 

Endast kirurgi 94,4 89,2 89,5 89,6 69,5 73,5 75,7 78,4 63,8 54,2 72,8 

Radioterapi* 5,6 7,5 6,4 4,9 9,6 7,6 14,2 15,5 29,9 36,6 17,8 

Kemoterapi* 0 1,1 0 1,4 0,7 1,0 0,3 0,3 1,4 1,9 0,9 

Endokrin* 0 2,2 5,3 4,9 5,7 3,3 3,8 2,4 5,4 6,3 4,5 

Övrig behandling 0 0 0 0 0,4 2,0 1,5 0,8 0 0,2 0,6 

Uppgift saknas 0 0 0 0,7 14,9 12,9 5,3 4,2 2,8 0,7 5,1 


99

Tabell 41b. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ adjuvant behandling 

och ålder vid diagnos. 

Planerad postoperativ Diagnosålder 

behandling 

< 44 år 45-54 55-74 > 75 Totalt % 

Totala antalet patienter 294 819 1172 225 2510 

Därav % 


Radioterapi* 15,6 17,5 21,1 4,4 17,8 

Kemoterapi* 3,1 0,9 0,6 0,0 0,9 

Endokrin* 1,7 3,3 5,5 7,1 4,5 




100

Jämförelse mellan Stockholm- och Gotlandregionen (tabell 42-49) 

Tabell 42. Bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på ålder vid diagnos och region. 

Diagnosålder Stockholm stad och län Gotlands kommun Totalt % 

Totalt antal 32804 1040 33844 100 

Därav % 

< 44 år 11,1 11,0 3754 11,1 

45-54 21,9 20,1 7403 21,9 

55-74 47,3 48,8 16035 47,4 

> 75 19,6 20,1 6652 19,7 

Tabell 43. Invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på primär operation och region. 

Invasiva 

Operation Stockholm stad och län Gotlands kommun 

Antal % Antal % 

Primärt opererade 26427 87,0 871 89,3 

Icke primärt opererade 3932 13,0 104 10,7 

Totalt 30359 100 975 100 

101

Tabell 44. Icke invasiva bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på primär operation och region. 

Icke invasiva 

Operation Stockholm stad och län Gotlands kommun 

Antal % Antal % 

Primärt opererade 2404 98,3 64 98,5 

Icke primärt opererade 41 1,7 1 1,5 

Totalt 2445 100 65 100 

Tabell 45. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på typ av bröstoperation och region. 

Typ av 

bröstoperation Stockholm stad och län 

Gotlands 

kommun Totalt % 

Totalt antal 28831 935 29766 100 

Därav % 

Mastektomi 56,3 71,1 16899 56,8 

Partiell mastektomi 42,1 28,2 12412 41,7 

Annan operation 0,5 0,2 146 0,5 

Subcutan 

mastektomi 1,0 0,3 295 1,0 


102

Tabell 46. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på axilloperation och region. 

Axilloperation Stockholm stad och län Gotlands kommun Totalt % 

Totalt antal 28831 935 29766 100 

Därav % 

Axillutrymd 80,8 90,4 24141 81,1 

Ej axillutrymd 18,8 9,2 5494 18,5 

Uppgift 

saknas 0,4 0,4 131 0,4 

Tabell 47. Bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på kliniskt stadium och region. 

Kliniskt stadium Stockholm stad och län Gotlands kommun Totalt % 

Totalt antal 32804 1040 33844 100 

Därav % 

I 50,7 47,8 17139 50,6 

II 38,6 42,2 13108 38,7 

III 6,0 6,0 2029 6,0 

IV 2,3 3,0 797 2,4 


103

Tabell 48. Bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på tumörstorlek och region. 

Tumörstorlek Stockholm stad och län Gotlands kommun Totalt % 

Totalt antal 32804 1040 33844 100 

Därav % 

0-9 mm 14,9 10,0 5000 14,8 

10-19 34,8 31,8 11735 34,7 

20-29 20,3 22,8 6908 20,4 

30-49 10,9 13,7 3707 11,0 

> 50 3,5 4,3 1192 3,5 

Uppgift saknas/Ej op 15,6 17,4 5302 15,7 

104


behandlingsalternativ eftersom de kan ha flera olika behandlingar i kombination 

Tabell 49. Primärt opererade bröstcancerfall 1977-2006 uppdelat på planerad postoperativ adjuvant behandling och region. 

Planerad postoperativ Stockholm stad och län Gotlands kommun Totalt % 

behandling 

Totala antalet patienter 28831 935 29766 

Därav % 

Enbart kirurgi 24,9 33,7 25,1 

Radioterapi* 47,7 36,0 47,4 

Kemoterapi* 17,0 14,4 17,0 

Endokrin* 51,7 45,5 51,6 

Övrig behandling 0,2 0,4 0,2 

Uppgift saknas 1,7 1,7 1,7 


105

BRÖSTCANCER - Karolinska Sjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?