Enafors i Jämtland, betraktadt ur turistsynpunkt.

enafors i jämtland
brantare och i rik grönska inbäddade sluttning,
äro helt enkelt förtjusande. Vid den södra,
branta älfbrinken rinner vattnet med ett
porlande ljud, som förnimmes ut på älfven,
fram ur foten af sluttningen. Vi läska oss med
detta idealiskt rena och härliga vatten, men
dricka det med stor försiktighet, ty dess temperatur
är endast ungefär + 4º C. 7
Strax nedanför detta källsprång påträffa
vi i den grusiga, med småsten betäckta
stranden ett annat källsprång, som här utgöres
af ganska starkt järnvatten (således
en hälsokälla). Om platsen för denna järnkälla
lär nog ingen gärna kunna ta miste,
ty nedanför källan ända ut i vattenbrynet
öfvertäcker ett lager af utfälld gul järnockra
stranden. 8
Sedan vi läskat våra törstiga strupar,
fortsätta vi vår rodd uppför älfven, till dess
vi göra en sista sväng rundt den sig buktande
stranden, då med ens synfältet vidgar
sig och vi finna framför oss en hänförande
tafla. Öfver den nu sjölika utvidgningen af
älfven se vi rakt framför oss Enaforsens hvitskummande
massa, till höger Enaforsholm,
på höjden därbortom den romantiskt belägna
utsiktspaviljongen och längst bort i
bakgrunden den högt liggande Högåsen.
Vi ro upp till de strida hvirflarna nedanför
forsen midtför Enaforsholm och hafva
därmed afslutat vår roddtur uppför älfven.
Vi anträda sedan återfärden nedför
älfven, och om vi ej ha brådtom, kunna vi
dra in årorna och öfverlämna oss åt stilla
drömmerier, medan båten af sig själf sakta
glider utför förbi de sköna stränderna och
under det att det onekligen skönaste panoramat
i hela Enaälfvens lopp här upprullar
sig för ens blickar. «Enaälfven rinner fridfull
och drömmande genom ett skuggigt,
nordiskt landskap med djup och vemodig
resonans.»
Vi hafva ännu en högligen intressant älftur
att göra, oberäknadt Handölsturen, som är för
väl känd genom Resehandboken och därför
förbigås. I motsats mot den föregående turen
uppför älfven ro vi nu utför densamma, tills
vi komma till mynningen af den genom Resehandboken
för alla «Snasa»bestigare så väl
kända Ingelån, denna å, som man dagligen
ser ifrån Enafors såsom en hvit silfverstrimma
eller ett snöband, bildande fors på fors, störta
sig utför »Snasen». Vi ro in i densamma;
genom myrmarker i delvis djupt urgräfd bädd
slingrar den sig i otaliga bukter upp mot «Snasen».
Stränderna äro beväxta med hufvudsakligen
gråviden, lågväxta, med i hvarandra
intrasslade, knotiga, vresiga grenar. Ån slingrar
sig i ormlika bukter, som aldrig vilja taga
något slut. Än har man «Snasen» midt framför
sig, än på den högra sidan, än på den vänstra
och än nästan på ryggen. Efter att så ha rott
vid pass 1 km. i detta virrvarr af slingringar,
Parti av Ingelån nedanför »Silfverfallet». foto af A.E.
Waagsböe, Östersund.
Stretch of the Ingelån river downstream of “Silverfallet”.
photo: A.E. Waagsböe, Östersund.
a.w. bergsten 277
Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb 277 2012-09-25 17:32:50