Se bildmaterialet

BILDMATERIAL 

BELASTNINGSERGONOMI

Förord 

Huvuddelen av detta undervisningsmaterial tillkom ursprungligen inom BESS-projektets ram (Vägar till Bättre 

Ergonomi inom svenska Slakteri- och Styckningsbranschen). För huvuddelen av materialet svarar leg 

sjukgymnast/erg. mag. Kjerstin Vogel, Kinnekullehälsan AB. Docent Göran M Hägg är ansvarig för materialet till 

kapitel 4 och har inom ramen för tema SMARTA vid Arbetslivsinstitutet kompletterat och redigerat det ursprungliga 

materialet. 

För den grafiska utformningen svarar Strömberg Design och Lazzo DM-byrå. 

Materialet kan sannolikt användas för de flesta personalkategorier med ett fysiskt tungt och/eller ensidigt upprepat 

arbete. Materialet ägs av Arbetslivsinstitutet men är fritt tillgängligt med angivande av källan. 

Stockholm i mars 2007 

Göran M Hägg

Användaranvisning 

Detta material är framtaget framför allt för ergonomer och företagssjukgymnaster. Bilderna är tänkta som ett stöd i din 

ergonomiundervisning och kan kompletteras med videofilm från arbetsplatserna och/eller egna foton eller teckningar. 

Detta undervisningsmaterial bör kompletteras med skelettmodeller, arm-handmodellen för att visa komplexiteten i axelleden (se även 

bild 3:7), samt förklara varför det är viktigt att arbeta kroppsnära och med stabil handled. Ryggmodellen åskådliggör varför man ska 

arbeta stabilt och rakt framför sig. 

Du kan använda materialet på flera sätt: 

Välja bilder att använda i en PowerPoint-presentation 

Välja sidor/bilder och kopiera som overhead 

Använda materialet som inspiration för egna bilder eller ord 

Kopiera valda delar ur materialet som åhörarkopior eller elevpärmar 

Känn dig fri att använda bilderna som du vill. 

Du kommer att märka att flera av bilderna är snarlika, men det är för att ge dig valmöjligheter. 

Flera bilder är också kopplade till varandra, som till exempel 4:5 till 7:4.

Ergonomi 

Armbåge 

Arbetsmiljölagen 

Handled och hand 

Så här ser vi ut 

Belastningsbesvär 

Så fungerar vi 

Åtgärder i arbetet 

Ålder och kön 

Åtgärder på fritiden 

Rygg och nacke 

Titta på din egen arbetsplats 

Axel

Ergonomi 

Ett helhetsperspektiv

Människan i arbete 

Ett helhetsperspektiv 

Kapitel 1:1 – Ergonomi

Utvecklingen över 14 miljoner år 

Jordbruk – 5 000 år 

Industri – 2 000 år 

Data – 20 år 


Inte bara fysisk belastning 


Ergonomisk kostcirkel 


Frånvaron och tillvaron 



Lagstiftning 

Regelverk

Arbetsmiljölagen AFS 

Fysisk arbetsmiljö 

• Luft 

• Rum 

• Ljus 

• Buller 

• Maskiner/redskap/möbler 

• Arbetstyngd/arbetsteknik 

Psykisk arbetsmiljö 

• Kränkande särbehandling i arbetslivet 

• Arbetsanpassning och rehabilitering 

Du och jag = vi 

Min kropp = redskapet 

Kapitel 2:1 – Arbetsmiljölagen


KAPITEL 1 – LAGENS ÄNDAMÅL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE 

Lagtext: 1§ – Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt 

att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. 

KAPITEL 2 – ARBETSMILJÖNS BESKAFFENHET 

Lagtext: 1§ – Arbetsmiljön skall vara tillfredställande med hänsyn till arbetets natur 

och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. 

Arbetsförhållandena skall: 

Anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. 

Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen 

arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. 

Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall 

eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och 

samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare 

eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig 

utvecklig liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. 

Lagtext: 2§ – Arbete skall planläggas och anordnas så att det kan utföras i en 

sund och säker miljö. 

Lagtext: 4§ – Luft-, ljud och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden 

skall vara tillfredsställande. 

KAPITEL 3 – ALLMÄNNA SKYLDIGHETER 

Lagtext: 2§– Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga 

att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att 

allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken 

för ohälsa eller olycksfall undanröjs. 


Föreskrifter 


Så här ser vi ut 

• Skelett 

• Leder 

• Muskler 

• Nervsystem

Det är mycket i ryggen 

som kan hamna fel 

Kapitel 3:1a – Så här ser vi ut

Ryggraden 

Kapitel 3:1b – Så här ser vi ut

Skelettet 

Kapitel 3:2 – Så här ser vi ut

Typled 


Muskelns uppbyggnad 


Ryggradens uppbyggnad 


Diskbråck 


Den komplexa axelleden 


Muskler runt axelleden 


Nervsystemet 


Så fungerar vi 

Andning, cirkulation 

Arbetsfysiologi 

Energiomsättning 

Muskelfunktion 

– Statisk 

– Dynamisk 

Anpassning till arbete

Blodcirkulationen 

Kapitel 4:1 – Så fungerar vi

Blodets uppgifter 


Blodcirkulationen 

Det vi kallar kondition i dagligt tal beskriver 

huvudsakligen vilken kapacitet hjärtat har att 

pumpa syresatt blod till kroppens olika organ. 


Hjärtats kapacitet 


Lokal cirkulation 

Vid dynamisk (varierande) 

kontraktion underlättas 

cirkulationen. 


Mjölksyra 

När tillgången på syre är otillräcklig bildas 

mjölksyra som ger värk och sätter ner 

musklernas kontraktionsförmåga. 


Maximal syreupptagning 

i olika åldrar 


Du blir det du äter 


Rökningens konditionsnedsättande 

effekt 

Varför? 

• Kolmonoxid (CO) i röken blockerar ämnet 

(hemoglobin) som transporterar syret i blodet. 


Proprioception, balans 

och positionssinne 


Ålder och kön 

Vad händer när vi åldras? 

Vilka behov har vi beroende 

på ålder och kön?

Arbetets krav och vår toleransnivå 

Kapitel 5:1 – Ålder och kön

Kapacitet 


Relativ muskelkraft 


Minskad muskelstyrka vid åldrande 

Styrkan hos kvinnan är ungefär 60% av den hos mannen. 


Stående arbete 


Större risk för hjärtinfarkt 


Rygg och nacke 

Funktion 

Risk för t ex ischias och muskelvärk

Belastning 

Kapitel 6:1 – Rygg och nacke

Lyft rätt! 

Låt benen göra jobbet när du lyfter 

Använd de hjälpmedel som finns 


Diskbelastning 


Belastning på disken 


Huvudets tyngdkraft 


Riskfaktorer 

Böjd rygg 

Vriden rygg 

Böjd och vriden rygg 

Tunga lyft i samband med böjd 

och/eller vriden rygg 

Upprepad belastning 


Ge aldrig upp! 


Axel 

Funktion 

Risk för t ex seninflammation 

och muskelvärk

Axelns leder 1 

Kapitel 7:1 – Axel

Axelns leder 2 

Arm/skulderblad/bål är ett löst sammanfogat, 

extremt rörligt system. 

Detta kräver statisk muskelaktivitet för att hålla 

hand/arm i en stabil position. 

Vid all form av manuellt arbete är denna 

muskelaktivitet huvudsakligen statisk. 

Se exempel från arbetslivet på nästa sida. 


Exempel på arbeten med krav på statisk 

aktivitet i skuldermuskulaturen 


Blodcirkulationen i en sena 


Armens ställning 

en riskfaktor 

Tryck i övre utskottsmuskeln vid olika arbetsställningar. 

Tryck över 30 mm Hg anses stoppa blodcirkulationen 

i muskeln. 

Från Järvholm et al., 1988 


Skuldran är inte skapad 

för långvarig 

statisk belastning 


Riskfaktorer 

Tidsaspekten 

Arm över axelhöjd 

Utåtförda armar 

Långvarig låg muskelspänning 

Repetitivt arbete 

Psykisk spänning 

Arbetshöjd 


Armbåge 

Funktion 

Risk för t ex tennisarmbåge

Handledsstabilisering 

Handledssträckarna stabiliserar handleden 

Överbelastning i dess fästen kan ge tennisarmbåge 

Kapitel 8:1 – Armbåge

Riskfaktorer 

Svaga handleder 

Överhandslyft 

Upprepat gripande 

Hårt och/eller långvarigt grepp om verktyg 

Grepp om stora föremål 

Kast 

Kapitel 8:2 – Armbåge

Handled och hand 

Funktion 

Risk karpaltunnelsyndrom

Handleden – en trång sektor 

Kapitel 9:1 – Handled och hand

Arbetsteknik 

Arbete i extremlägen skall undvikas! 


Riskfaktorer 

Stora krafter 

Böjd handled 

Stora krafter + böjd handled = större risk 



Uppkomstmekanismer 

Riskfaktorer

Kapitel 10:5 – Belastningsbesvär

Belastningsbesvär – orsaker 

Fysikaliska faktorer 

Arbetsplatsens utformning 

Klimat 

Hjälpmedel 

Verktygens utformning 

Organisatoriska faktorer 

Produktionssätt 

Lönesystem 

Arbetsorganisation 

Arbetstrivsel 

Individuella faktorer 

• Ålder 

• Kön 

• Kroppsstorlek 

• Kroppsstyrka 

• Arbetsteknik 

• Utbildningsnivå 

• Brist på mening i arbete 


Se upp med alla former 

av belastning 

Hög belastning 

Snabb uttröttning 

Snabbt ackumulerad trötthet 

Snabb återhämtning 

Akuta skador 

Snabb läkningsförmåga 

Låg belastning 

• Långsamt insättande trötthet 

• Långsamt ackumulerad trötthet 

• Lång återhämtning 

• Långsamt insättande skador 

• Långvariga sjukdomsförlopp 

• Svårt att se samband mellan 

belastning och besvär 

Därför är även långvarig låg belastning farlig! 


Stress 



– drabbar det mig? Nu? 

Jo då! Som ny och ovan på ett jobb är du 

extra känslig för belastning. 

Ditt sommarjobb är tungt och ensidigt 

och ger troligtvis träningsvärk i början. 

Se till att träningsvärken inte övergår 

i en långvariga besvär! 


Ta kroppens tidiga signaler på allvar 


Smärtupplevelsen påverkas 

av psykologiska faktorer 

Upplevd smärta 

”Grind” i centrala nervsystemet 

Nervsignal 

Skadad vävnad 


Förebyggande och 

efterhjälpande åtgärder 

vid belastningsbesvär 

På arbetet


kan drabba dig – 

Nu! 

Kapitel 11:1 – Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär – på arbetet

Detta kan du göra själv 

Förebyggande åtgärder 

• Diskutera risker med ledning och arbetskamrater 

• Gör något annat, byt arbetsuppgifter 

• Justera din arbetsplats 

• Fundera på din arbetsteknik 

• Fundera på ditt arbetstempo 

• Pausgymnastik 

• Fysisk träning 

Om du ändå får besvär 

• Pröva ovanstående 

• Träna annat, motionera benen om du inte 

har ont i dem – det är inte farligt 

• Kylbandage 

• Sjukskrivning på hel- eller deltid i sista hand 


Var rädd om din kropp 

Axlar 

Sänkta axlar 

Armbågarna intill kroppen 

Armbågar 

• Träna handledsstyrka 

så undviker du tennisarmbåge 

Handleder 

• Undvik böjd handled 

• Undvik höga krafter 

Ryggen 

• Arbeta rakryggat 

Knän 

• Böj ej mer än 90° 

Kapitel 11:3 – Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär – på arbetet 


Träna arbetsteknik och koordination 

Rätt muskel 

Rätt styrka 

Rätt tid 

Energibesparande 

Var ”lat” – spara kraft 


Pröva något annat 

Att alltid använda samma hand blir ensidigt. 

Du kan få besvär från både hand armbåge och axel. 

Där det är möjligt – arbeta med andra handen. 


Stabilitet 

Om du vill arbeta med maximal kraft och använda minimal energi… 

…tänk på hur du står! 

Ena foten lite framför den andra, ungefär höftbredd mellan dem. 

Spänn av i rygg och nacke. 


Allmänna ergonomiska råd 

Fötter 

Knä och höft 

Rygg 

Axlar 

Armbågar 

Handleder 

Nacke 

Kniven 

Stå i gångstående och axelbrett mellan fötterna. 

Och du – rör på fötterna! 

Böj på knä och höft. Krök inte rygg. 

Rakryggad. Inte böja och vrida eller skruva sig. 

Parallella axlar och höfter är ett bra mått. 

Håll koll på skuldermuskulaturen. Här behöver du ha styrka 

för att orka jobbet. Håll axlarna sänkta och avspända. 

Armbåga dig inte fram på jobbet. Håll armbågarna intill 

kroppen så skonar du axlarna. 

Rak handled. Minimerad gripkraft. 

Rak nacke så mycket som möjligt. 

Använd ögonen och blicken istället för att nicka. 

Den måste passa i din hand. Den måste vara vass. 

Lyssna på kroppen – den vet bäst! 

Får du ont är det en varningssignal att du 

ska ta det lugnt och göra något annat 

Den som styrketränar har mindre risk 

att drabbas av vissa belastningsbesvär 

Konditionsträning är bra om man ska 

orka med livet och arbetet 


Variation?! 


Ta en paus för att… 

…tänja ut musklerna 

…ändra belastning på lederna 

…öka genomblödningen i musklerna 

…bli piggare och undvika besvär! 


Var snäll mot dig själv… 

…och dina kamrater 


Din egen minipaus 

– behövs ofta och varje dag 

Om möjligt 

växla mellan 

att stå 

och sitta. 


Det är skönt att röra på sig! 


Förebyggande och 

efterhjälpande åtgärder 

vid belastningsbesvär 

På fritiden

Undanflykter 

”Jag orkar inte, det var så stressigt 

på jobbet idag” 

Rör du på dig minskar du också psykiska spänningar. 

• ”Vi kvinnor ska inte ha en massa muskler” 

Vem har talat om bodybuilding? 

• ”Det är för kallt ute” 

Rent medicinskt är det inga problem att jogga så länge det 

är varmare än –15°. 

• ”Det är för varmt ute” 

Vänta till lite senare på kvällen. 

• ”Jag har så ont i … var någonstans var det nu?” 

Det var tråkigt att höra. 

• ”Jag har bra grundkondition, 

så jag behöver inte träna” 

Det är omöjligt att lagra kondition. 

• ”Det är bara fruntimmer som håller på att larva 

sig med gymnastik” 

Det är bara de som inte provat som har den inställningen. 

Kapitel 12:1 – Förebyggande och efterhjälpande åtgärder vid belastningsbesvär – på fritiden

Varför motion? 


Positiva effekter av träning 

Skelettet – starkare och tåligare 

Ledbrosk och diskar 

– tjockare och tåligare för belastning 

Ledband – starkare 

Muskulatur – uthållighet 

Senfästen 

– blir tåligare vid uthållighetsträning 


”Äta lite, dricka vatten, trevligt sällskap, 

sömn om natten, käckt arbete, lägligt bo, 

en stunds daglig vila. Det är lagen om min 

hälsa och min ro.” 

Olof von Dahlin 


Så här gör du lejonträningen 

Inledningsvis så är det viktigt, bl a för att slippa träningsvärk, att träningen ökar 

succesivt med litet rörelseutslag och att man inte ökar träningen för snabbt. 

Ställ dig på alla fyra. 

Tag ett brett gummiband mitt i munnen. 

Håll ändarna med händerna mot golvet. 

Vrid huvudet 3–5 gånger åt höger och vänster, 

3 gånger per dag. 

Efter en vecka öka antalet vridningar till 5–10 gånger. 

Därefter ökas ett antal vridningar efter vad 

som känns bra åtminstone fram till vecka 8. 

Helst bör träningen fortsätta längre. 


För axlar 

Gummibandsövningar 


Skulderrehabilitering 


Aktiverar rotatorkuff och stödjande muskulatur 


Axlar och armar 


Armsträckning nedåt/utåt 

Vira gummibandet runt händerna. 

Sträck armarna över huvudet. 

Sträck armarna utåt sidorna till skuldernivå. 

Försök hålla handlederna sträckta. 

För sakta tillbaka med armarna över huvudet. 

Försök att slappna av i nack- och 

skuldermuskulaturen mellan upprepningarna. 

Upprepa 10–12 gånger. 

Alternativ: Denna övning kan göras framför eller 

bakom huvudet. 

Övning för överarmens baksida 

Vira gummibandet runt händerna, 

axelbrett emellan. 

Lyft armbågarna till skuldernivå. 

Rotera skuldrorna framåt och håll händerna 

på samma nivå. 

Sträck ena armen utåt sidan. 

Håll kvar armbågen i utgångsläget under sträckningen. 

Håll kvar. 

För sakta tillbaka till startpositionen. 

Upprepa 10–12 gånger och byt arm. 

Armsträckning utåt 

Vira gummibandet runt händerna, axelbrett emellan. 

Sträck armarna framför kroppen i skuldernivå. 

Stå rakt med kroppen och sträck armarna utåt sidorna. 

För sakta tillbaka till startpositionen. 

Försök att slappna av i nack- och 

skuldermuskulaturen mellan upprepningarna. 


Bröstövning 

Placera gummibandet på ryggen, över skulderbladen. 

Ta tag i gummibandets ändar med bägge händerna så 

att bandet kommer ovanför underarmarna. 

Håll i gummibandets ändar med bägge handflatorna. 

Sträck gummibandet tills det ligger precis mot ryggen. 

Pressa armarna framåt. 

För sakta tillbaka till startposition och upprepa 10–12 gånger. 

Armböjning 

Placera ena ändan av gummibandet på golvet 

och ställ en fot på änden. 

Ta tag i den andra änden av gummibandet 

med ena handen. 

Se till att armen är sträckt när armen är rak. 

Håll armbågen på höften eller nära kroppen. 

Böj armen. 

Gå sakta tillbaka till startpositionen. 


Byt arm. 


Fler övningar med gummibandet 

Dra utåt 

Ligg på rygg eller sitt på en stol. 

Håll ett elastiskt band framför bröstet. 

Dra ut bandet så långt det går. 

Håll kvar ……… sekunder. 

Upprepa ……… gånger. 

Styrka inåt – utåtrotation axel 

Fäst bandet i t ex ett dörrhandtag. 

Håll överarmar tätt intill kroppen. 

Dra närmast underarm mot kroppen 

– bortre arm ifrån dig. En i sänder. 

Vänd och upprepa på andra sidan. 

Styrka – skuldra, axel och arm 

fäst ett elastiskt band i t ex ett element 

eller dörrhandtag. 

Ställ dig en bit ifrån så bandet 

spänns lagom. 

För armen så att bandet sträcks 

och ger motstånd. 

Olika riktningar – framåt, bakåt sidled, 

inåt och utåt. 

Upprepa ……… gånger. 


Hantelövningar 

1. Värm upp 2–5 minuter. Hoppa studsa, boxa och rulla axlar. 

2. Hantelprogram – starta med 5–10 upprepningar. Öka dosen försiktigt. 

Sitt lätt framåtböjd med 

böjda armbågar. 

Dra armbågar bakåt. 

Sitt som till vänster, 

armbågar i sidorna, 

vrid ut överarmen. 

Ligg på mage. 

Dra böjda armbågar uppåt. 

Dra raka armar uppåt. 

Sitt rakt med 

böjda armbågar. 

Dra bak armbågar. 

Dra raka armar bakåt. 

Ståpåalla fyra. 

Se ner i golvet. 

Lyft en arm i taget till 

horisontalplan. 


Träning av tennisarmbåge 

Instruktion: 

Vila hela underarmen på en bordsskiva 

med armbågen i 90° vinkel. 

Håll hand och handled just utanför bordsskanten. 

Håll vikten med handleden rak. 

Sänk handen i jämn och fin bana under 10 sek. 

Avlägsna vikten – lyft den inte! 

Återgå till utgångsläget. 

Upprepa. 


Tennisarmbåge 

Stretchning och styrka för handledssträckarmuskler 

• Pressa handen uppåt i 10 sekunder (A). 

• Avslappning i 2 sekunder. 

• Töj uppåt/bakåt i 15 sekunder (B). 

Trä ett gummiband runt fingrarna. 

Spreta med fingrarna mot 

gummibandets motstånd. 


Rörelser för ryggen 

Situps 

Böjda ben. 

Lyft långsamt – långsamt tillbaka. 

Sträck samtidigt fram armarna. 

Stjärtlyft för rumpan 

Lyft stjärten så att det bildas 

en rak linje. 

Håll i fem sekunder. 

Knip samtidigt. 

Sträck ut 

Ståpåalla fyra. 

Se neråt. 

Sträck höger arm och 

vänster ben ner – vila. 

Sträck vänster arm och 

höger ben ner – vila. 

Som en katt 

Hitta först en ställning 

där ryggen är rak. 

Kuta ryggen som en katt. 

Dra in huvud och stjärt under dig. 

Håll i fem sekunder. 

Slappna av utan att svanka. 

Se neråt hela tiden. 

Hela ryggen 

Ligg på magen. 

Lyft huvudet, se nedåt. 

Slå handflatorna i stjärten. 


Stavgång ger nytta 

Stavgång ger 30–40% högre 

konditionseffekt än vanlig promenad. 

Stavgång minskar kroppsvikten 

15–20% när staven förs mot marken 

och stavarmen sträcks, i den mest 

aktiva fasen. 

Stavgång förbränner 40% mera fett än 

vid vanlig promenad. 

Avlastar ryggraden och benens leder 

(knän och höfter t ex). 

Stärker rygg- och armmusklerna 

– särskilt armsträckarna, dvs triceps. 

Stärker armarnas benstomme – bra 

skydd mot fallolyckor. 

Stavlängd: 

Stavlängd 0,75 x din längd 

Stavlängd 120 om du är 170 cm lång 

Stavlängd 135 om du är 190 cm lång 

Träna så här: 

Gå vanligt med stavarna, i samma takt 

som benen, dvs diagonalt. 

Gå vanligt – armarna långsammare 

när de blir trötta. 

Gå med dubbelstakning. 

Spring med stavarna i motlut. 

Hoppa två gånger med samma ben 

– armsträckningen blir mera fullständig. 

Gå med stavar och dra en pulka, kärra 

eller gummidäck efter dig – mycket 

effektiv träning. 

Gå med hjälp av stavar på halt underlag 

(bra skydd mot halkolyckor). 

Underlaget: Naturstigar, grusstigar, 

motionsspår med grus eller sågspån 

är bra. Inte gärna asfalt. 

Stavgång är socialt. Passar bra att göra 

i grupp eller med en vän. 

Träna minst två gånger/vecka. En gång/ 

vecka kan ge träningsvärk i armarna. 

Komplettera med promenader, jogging, 

cykling, simning, tennis, bordtennis, 

jympa, fotboll… allt som är kul och gör 

dig varm, andfådd och därmed ökar 

konditionen. 

Lycka till på väg mot bättre hälsa! 


Titta på din egen arbetsplats! 

Undersökning av arbetsplatsen 

Checklistor

Kapitel 13:1 – Titta på din egen arbetsplats

Modeller för bedömning av arbete 

RÖTT = olämpligt 

Alla eller flertalet av arbetstagarna riskerar 

belastningsskador på lång eller kort sikt 

Det finns särskilda skäl att ej åtgärda omgående, 

dvs eliminera eller minska risker 

GULT = värdera närmare 

Ett icke obetydligt antal arbetstagare riskerar 

att drabbas av belastningsbesvär 

Undersök framför allt tidsfaktorer 

GRÖNT = acceptabelt 

Ingen eller enstaka arbetstagare riskerar 

belastningsskador på lång eller kort sikt 

Individuella, ej generella åtgärder, 

vid behov (t ex gravid, nyss sjuk m fl) 


Modell bedömning av lyft 

Från föreskriften om belastningsergonomi, AFS 98:1 


Andra faktorer att beakta 

Temperatur 

Drag 

Halkrisk 

Belysning 

Vibrationer 

Klädsel 

Buller

Se bildmaterialet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?