15.04.2014 Views

Roligt, men jobbigt att bygga gårdsrenseri - Svensk Raps

Roligt, men jobbigt att bygga gårdsrenseri - Svensk Raps

Roligt, men jobbigt att bygga gårdsrenseri - Svensk Raps

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Roligt</strong>, <strong>men</strong> <strong>jobbigt</strong><br />

<strong>att</strong> <strong>bygga</strong> gårdsrenseri<br />

Text och foto: Kati Brotzen<br />

När åkerjorden kostar<br />

200 000 kronor per hektar<br />

gäller det <strong>att</strong> tänka till för <strong>att</strong><br />

få ett 52,5 hektars familjejordbruk<br />

<strong>att</strong> överleva. Jan<br />

Lindberg i skånska Billeberga<br />

valde <strong>att</strong> satsa 7,5 miljoner<br />

kronor på <strong>att</strong> <strong>bygga</strong><br />

ett eget utsädesrenseri.<br />

Den som kör västerut på väg 17<br />

mellan Eslöv och Landskrona passerar<br />

så småningom Teckomatorp.<br />

Direkt efter samhället syns en stor,<br />

hög byggnad med lite ovanlig<br />

gul/röd/grön färgsättning. Det är<br />

Värmös nybyggda utsädesrenseri<br />

med tillhörande lager, inalles 1000<br />

kvadratmeter under tak.<br />

– Jag tyckte <strong>att</strong> jag tog till<br />

ordentligt, <strong>men</strong> eftersom den färdigemballerade<br />

varan får stå kvar<br />

här i tio dagar medan SUK (Statens<br />

Utsädes Kontroll) genomför groningstest<br />

och klassning behövs<br />

god lagringskapacitet, säger lantbrukare<br />

Jan Lindberg.<br />

Innandömet är som en automatiserad<br />

jätteversion av en väderkvarn.<br />

Samma funktioner: rensning,<br />

sortering, polering, transporter,<br />

emballering och lagring. Dessutom<br />

En finess är <strong>att</strong> det går <strong>att</strong> recirkulera små kvantiteter frövara, t ex 500 kilo, i renseriet utan <strong>att</strong><br />

något försvinner på vägen. Maskinerna ställs in medan materialet cirkulerar och sedan rensas<br />

partiet med bra utbyte.<br />

4<br />

SVENSK FRÖTIDNING NR 8 OKTOBER 2001


tillkommer betningsmaskinen.<br />

Rensningslinjens kapacitet ligger<br />

på två ton i tim<strong>men</strong>. Via dataskär<strong>men</strong><br />

styrs och övervakas materialets<br />

väg genom anläggningen.<br />

– Tack vare den höga graden av<br />

automatisering kan min fru och vår<br />

äldsta dotter köra rensningslinjen,<br />

vilket ger en vettig arbetsfördelning<br />

även vid skörd, konstaterar<br />

Jan Lindberg nöjt och fortsätter: Vi<br />

räknar med mellan 600 och 1000<br />

timmar rensningsarbete per år.<br />

En finess är <strong>att</strong> det går <strong>att</strong> recirkulera<br />

små kvantiteter frövara,<br />

t ex 500 kilo, i renseriet utan <strong>att</strong><br />

något försvinner på vägen.<br />

Maskinerna ställs in medan materialet<br />

cirkulerar och sedan rensas<br />

partiet med bra utbyte.<br />

Tre ben<br />

Förutom <strong>att</strong> Lindbergs bedriver<br />

växtodling, föder de upp 1500<br />

storkycklingar per år. Med eget<br />

slakteri och rökeri ger fjäderfäna<br />

tillsammans med legoslakt ett bra<br />

tillskott i kassan.<br />

Tidigare har båda makarna drygat<br />

ut inkomsterna med arbete<br />

utanför den egna gården. Jan har<br />

jobbat extra som busschaufför<br />

och festmusiker, medan Ingrid<br />

arbetar 80 procent på ett äldreboende.<br />

Samtidigt har de funderat<br />

på hur de skulle kunna få ut<br />

mer av sin gård.<br />

På gården huserar även växtförädlingsföretaget<br />

TD Förädling AB. Till<br />

viss del är det deras nyframtagna<br />

höstvetesort Henrietta som ligger till<br />

grund för satsningen på gårdsrenseri.<br />

– Med tanke på markpriserna<br />

här-omkring kändes det inte vettigt<br />

<strong>att</strong> utöka arealen. Däremot<br />

fanns det behov av ett renseri som<br />

även kunde köra mindre partier<br />

och närheten gjorde <strong>att</strong> samarbete<br />

med TD Förädling AB föll sig<br />

naturligt, förklarar Jan.<br />

Lantbrukare Jan Lindberg utvidgar sitt familjejordbruk genom <strong>att</strong> lägga till nya verksamheter.<br />

Bland annat uppfödning-, rökning- och slakt av storkyckling och nu senast ett utsädesrenseri.<br />

Lång startsträcka<br />

Tanken på ett eget renseri har<br />

legat och grott i många år. Jan har<br />

sju års erfarenhet av liknande<br />

arbetsuppgifter från Weibulls AB.<br />

Han är väl ins<strong>att</strong> i vad som krävs<br />

och håller sig ajour med nyheter<br />

och förändringar i omvärlden.<br />

– EU kommer <strong>att</strong> arbeta för<br />

minskade mängder bekämpningsmedel<br />

i fält och det kommer <strong>att</strong><br />

påverka branschen mot mer effektiva<br />

betningsmedel.<br />

Ett exempel är <strong>att</strong> det snart<br />

kommer <strong>att</strong> bli möjligt <strong>att</strong> beta<br />

havre med ett bladluspreparat<br />

som är verksamt till och med 20-<br />

centimetersstadiet.<br />

Jan sonderade marknaden för ett<br />

renseri genom <strong>att</strong> höra sig för med<br />

folk och se om det fanns intresse<br />

för <strong>att</strong> legorensa den egna spannmålen<br />

till utsäde.<br />

– Jag har inte gjort någon regelrätt<br />

marknadsundersökning, <strong>men</strong> i<br />

och med <strong>att</strong> jag fick klartecken för<br />

300 ton höstspannmål per år så var<br />

det igång.<br />

Bland kunderna finns bland andra<br />

Trollenäs Lokalförening och Vallåkra<br />

Lantmannaaffär. Ett krux är hur legorensning<br />

kommer <strong>att</strong> gå ihop med<br />

återförsäljarnas intressen.<br />

Renseriet är förberett för <strong>att</strong><br />

kunna utökas med ytterligare en<br />

renslinje och en eventuell torkanläggning.<br />

– I dagsläget finns tillräcklig torknings-<br />

och lagringskapacitet ute på<br />

gårdarna, så jag har bedömt det<br />

som onödigt <strong>att</strong> investera i tork nu.<br />

Små förseningar<br />

Planeringen av renseriet började i<br />

november -99 och <strong>bygga</strong>rbetet<br />

startade i augusti förra året. Nu i<br />

SVENSK FRÖTIDNING NR 8 OKTOBER 2001 5


förtjust i<br />

asymmetrisk<br />

formgivning.<br />

höst har de första 400 tonnen gått<br />

genom anläggningen.<br />

– Tyvärr gick totalentreprenören<br />

i konkurs under resans gång. Det<br />

fick till följd <strong>att</strong> jag gjorde upp alla<br />

avslutande avtal med var och en<br />

av de nio underleverantörerna på<br />

egen hand och <strong>att</strong> arbetet blev försenat<br />

med sex veckor, säger Jan<br />

som har fått lära sig mycket nytt<br />

under byggprocessen.<br />

– Det var inga större problem<br />

med underleverantörerna.<br />

Kontakterna med de fyra bankerna<br />

som jag vände mig till har varit<br />

mer komplicerade.<br />

Fast Elitutsäde i Värmö kommanditbolag<br />

var ett nytt företag<br />

med en investeringsbudget, har<br />

banken varit nöjd med de löpande<br />

rapporter som lämnats och<br />

ställt upp med de nödvändiga<br />

krediterna.<br />

Storskalig estetik<br />

För bygglov krävs en kvalitetsansvarig<br />

person därför anlitades<br />

Sonny Olsson, MBD<br />

Fastighetsutveckling i Ekeby.<br />

– Det är <strong>men</strong>ingen <strong>att</strong> folk ska titta en gång till samtidigt som landskapsbilden inte störs,<br />

säger Boel Jeppsson som färgs<strong>att</strong> byggnaden.<br />

– Vi gjorde minst 15 skalenliga<br />

modeller av anläggningen, med<br />

olika färgsättningar, innnan vi gav<br />

upp och anlitade proffs.<br />

På Värmö odlas det lin och via<br />

Boställets Lin kände Jan linoljefärgstillverkaren<br />

Boel Jeppsson,<br />

Enetorpets Färg AB i Höör. Det<br />

blev alltså hon som fick det delikata<br />

uppdraget <strong>att</strong> färgsätta den<br />

stora byggnaden.<br />

– I vanliga fall tillverkar jag precis<br />

den kulör som behövs för ett<br />

visst uppdrag. Nu fick jag ett<br />

begränsat urval kulörprov till mitt<br />

förfogande, berättar Boel, som<br />

tyckte <strong>att</strong> det var spännande och<br />

lite nervöst <strong>att</strong> färgsätta en så stor<br />

byggnad med plåtfasader.<br />

– Jag förstod på Jan <strong>att</strong> han är<br />

Det är <strong>men</strong>ingen <strong>att</strong> folk ska titta<br />

en gång till samtidigt som landskapsbilden<br />

inte störs. Med tanke<br />

på verksamheten valde jag kulörer<br />

som traditionellt kan förknippas<br />

med det som händer i byggnaden:<br />

ockragult (det närmaste som<br />

erbjöds av plåttillverkaren), falurött<br />

och en mild grön till portar och<br />

småhus. Taket skulle vara neutralt<br />

så det fick bli grått.<br />

I slutskedet av färgsättningsprocessen<br />

kopplade Boel in arkitekt<br />

Agneta Nordkvist, Skånska Rum, för<br />

<strong>att</strong> stämma av <strong>att</strong> hon tänkt rätt.<br />

– Det blev faktiskt bra, säger Jan.<br />

Som extra bonus gav färgsättningen<br />

upphov till Elitutsäde i Värmö<br />

kommanditbolags logotype. ■<br />

Första anhalt är magneterna - frövaran innehåller<br />

mer metallskrot än man skulle kunna tro.<br />

Henrietta, höstvete<br />

• Första korsning 1991 med en linje från Nebraska (kvalitet och vinterhärdighet)<br />

och Hereward (kvalitet)<br />

• hög utmalning<br />

• goda bakningsegenskaper<br />

• god avkastning<br />

• 7-10 dagar tidigare än Kosack<br />

• lättodlat<br />

6<br />

SVENSK FRÖTIDNING NR 8 OKTOBER 2001

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!