Roligt, men jobbigt att bygga gårdsrenseri - Svensk Raps
Roligt, men jobbigt att bygga gårdsrenseri - Svensk Raps
Roligt, men jobbigt att bygga gårdsrenseri - Svensk Raps
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Roligt</strong>, <strong>men</strong> <strong>jobbigt</strong><br />
<strong>att</strong> <strong>bygga</strong> gårdsrenseri<br />
Text och foto: Kati Brotzen<br />
När åkerjorden kostar<br />
200 000 kronor per hektar<br />
gäller det <strong>att</strong> tänka till för <strong>att</strong><br />
få ett 52,5 hektars familjejordbruk<br />
<strong>att</strong> överleva. Jan<br />
Lindberg i skånska Billeberga<br />
valde <strong>att</strong> satsa 7,5 miljoner<br />
kronor på <strong>att</strong> <strong>bygga</strong><br />
ett eget utsädesrenseri.<br />
Den som kör västerut på väg 17<br />
mellan Eslöv och Landskrona passerar<br />
så småningom Teckomatorp.<br />
Direkt efter samhället syns en stor,<br />
hög byggnad med lite ovanlig<br />
gul/röd/grön färgsättning. Det är<br />
Värmös nybyggda utsädesrenseri<br />
med tillhörande lager, inalles 1000<br />
kvadratmeter under tak.<br />
– Jag tyckte <strong>att</strong> jag tog till<br />
ordentligt, <strong>men</strong> eftersom den färdigemballerade<br />
varan får stå kvar<br />
här i tio dagar medan SUK (Statens<br />
Utsädes Kontroll) genomför groningstest<br />
och klassning behövs<br />
god lagringskapacitet, säger lantbrukare<br />
Jan Lindberg.<br />
Innandömet är som en automatiserad<br />
jätteversion av en väderkvarn.<br />
Samma funktioner: rensning,<br />
sortering, polering, transporter,<br />
emballering och lagring. Dessutom<br />
En finess är <strong>att</strong> det går <strong>att</strong> recirkulera små kvantiteter frövara, t ex 500 kilo, i renseriet utan <strong>att</strong><br />
något försvinner på vägen. Maskinerna ställs in medan materialet cirkulerar och sedan rensas<br />
partiet med bra utbyte.<br />
4<br />
SVENSK FRÖTIDNING NR 8 OKTOBER 2001
tillkommer betningsmaskinen.<br />
Rensningslinjens kapacitet ligger<br />
på två ton i tim<strong>men</strong>. Via dataskär<strong>men</strong><br />
styrs och övervakas materialets<br />
väg genom anläggningen.<br />
– Tack vare den höga graden av<br />
automatisering kan min fru och vår<br />
äldsta dotter köra rensningslinjen,<br />
vilket ger en vettig arbetsfördelning<br />
även vid skörd, konstaterar<br />
Jan Lindberg nöjt och fortsätter: Vi<br />
räknar med mellan 600 och 1000<br />
timmar rensningsarbete per år.<br />
En finess är <strong>att</strong> det går <strong>att</strong> recirkulera<br />
små kvantiteter frövara,<br />
t ex 500 kilo, i renseriet utan <strong>att</strong><br />
något försvinner på vägen.<br />
Maskinerna ställs in medan materialet<br />
cirkulerar och sedan rensas<br />
partiet med bra utbyte.<br />
Tre ben<br />
Förutom <strong>att</strong> Lindbergs bedriver<br />
växtodling, föder de upp 1500<br />
storkycklingar per år. Med eget<br />
slakteri och rökeri ger fjäderfäna<br />
tillsammans med legoslakt ett bra<br />
tillskott i kassan.<br />
Tidigare har båda makarna drygat<br />
ut inkomsterna med arbete<br />
utanför den egna gården. Jan har<br />
jobbat extra som busschaufför<br />
och festmusiker, medan Ingrid<br />
arbetar 80 procent på ett äldreboende.<br />
Samtidigt har de funderat<br />
på hur de skulle kunna få ut<br />
mer av sin gård.<br />
På gården huserar även växtförädlingsföretaget<br />
TD Förädling AB. Till<br />
viss del är det deras nyframtagna<br />
höstvetesort Henrietta som ligger till<br />
grund för satsningen på gårdsrenseri.<br />
– Med tanke på markpriserna<br />
här-omkring kändes det inte vettigt<br />
<strong>att</strong> utöka arealen. Däremot<br />
fanns det behov av ett renseri som<br />
även kunde köra mindre partier<br />
och närheten gjorde <strong>att</strong> samarbete<br />
med TD Förädling AB föll sig<br />
naturligt, förklarar Jan.<br />
Lantbrukare Jan Lindberg utvidgar sitt familjejordbruk genom <strong>att</strong> lägga till nya verksamheter.<br />
Bland annat uppfödning-, rökning- och slakt av storkyckling och nu senast ett utsädesrenseri.<br />
Lång startsträcka<br />
Tanken på ett eget renseri har<br />
legat och grott i många år. Jan har<br />
sju års erfarenhet av liknande<br />
arbetsuppgifter från Weibulls AB.<br />
Han är väl ins<strong>att</strong> i vad som krävs<br />
och håller sig ajour med nyheter<br />
och förändringar i omvärlden.<br />
– EU kommer <strong>att</strong> arbeta för<br />
minskade mängder bekämpningsmedel<br />
i fält och det kommer <strong>att</strong><br />
påverka branschen mot mer effektiva<br />
betningsmedel.<br />
Ett exempel är <strong>att</strong> det snart<br />
kommer <strong>att</strong> bli möjligt <strong>att</strong> beta<br />
havre med ett bladluspreparat<br />
som är verksamt till och med 20-<br />
centimetersstadiet.<br />
Jan sonderade marknaden för ett<br />
renseri genom <strong>att</strong> höra sig för med<br />
folk och se om det fanns intresse<br />
för <strong>att</strong> legorensa den egna spannmålen<br />
till utsäde.<br />
– Jag har inte gjort någon regelrätt<br />
marknadsundersökning, <strong>men</strong> i<br />
och med <strong>att</strong> jag fick klartecken för<br />
300 ton höstspannmål per år så var<br />
det igång.<br />
Bland kunderna finns bland andra<br />
Trollenäs Lokalförening och Vallåkra<br />
Lantmannaaffär. Ett krux är hur legorensning<br />
kommer <strong>att</strong> gå ihop med<br />
återförsäljarnas intressen.<br />
Renseriet är förberett för <strong>att</strong><br />
kunna utökas med ytterligare en<br />
renslinje och en eventuell torkanläggning.<br />
– I dagsläget finns tillräcklig torknings-<br />
och lagringskapacitet ute på<br />
gårdarna, så jag har bedömt det<br />
som onödigt <strong>att</strong> investera i tork nu.<br />
Små förseningar<br />
Planeringen av renseriet började i<br />
november -99 och <strong>bygga</strong>rbetet<br />
startade i augusti förra året. Nu i<br />
SVENSK FRÖTIDNING NR 8 OKTOBER 2001 5
förtjust i<br />
asymmetrisk<br />
formgivning.<br />
höst har de första 400 tonnen gått<br />
genom anläggningen.<br />
– Tyvärr gick totalentreprenören<br />
i konkurs under resans gång. Det<br />
fick till följd <strong>att</strong> jag gjorde upp alla<br />
avslutande avtal med var och en<br />
av de nio underleverantörerna på<br />
egen hand och <strong>att</strong> arbetet blev försenat<br />
med sex veckor, säger Jan<br />
som har fått lära sig mycket nytt<br />
under byggprocessen.<br />
– Det var inga större problem<br />
med underleverantörerna.<br />
Kontakterna med de fyra bankerna<br />
som jag vände mig till har varit<br />
mer komplicerade.<br />
Fast Elitutsäde i Värmö kommanditbolag<br />
var ett nytt företag<br />
med en investeringsbudget, har<br />
banken varit nöjd med de löpande<br />
rapporter som lämnats och<br />
ställt upp med de nödvändiga<br />
krediterna.<br />
Storskalig estetik<br />
För bygglov krävs en kvalitetsansvarig<br />
person därför anlitades<br />
Sonny Olsson, MBD<br />
Fastighetsutveckling i Ekeby.<br />
– Det är <strong>men</strong>ingen <strong>att</strong> folk ska titta en gång till samtidigt som landskapsbilden inte störs,<br />
säger Boel Jeppsson som färgs<strong>att</strong> byggnaden.<br />
– Vi gjorde minst 15 skalenliga<br />
modeller av anläggningen, med<br />
olika färgsättningar, innnan vi gav<br />
upp och anlitade proffs.<br />
På Värmö odlas det lin och via<br />
Boställets Lin kände Jan linoljefärgstillverkaren<br />
Boel Jeppsson,<br />
Enetorpets Färg AB i Höör. Det<br />
blev alltså hon som fick det delikata<br />
uppdraget <strong>att</strong> färgsätta den<br />
stora byggnaden.<br />
– I vanliga fall tillverkar jag precis<br />
den kulör som behövs för ett<br />
visst uppdrag. Nu fick jag ett<br />
begränsat urval kulörprov till mitt<br />
förfogande, berättar Boel, som<br />
tyckte <strong>att</strong> det var spännande och<br />
lite nervöst <strong>att</strong> färgsätta en så stor<br />
byggnad med plåtfasader.<br />
– Jag förstod på Jan <strong>att</strong> han är<br />
Det är <strong>men</strong>ingen <strong>att</strong> folk ska titta<br />
en gång till samtidigt som landskapsbilden<br />
inte störs. Med tanke<br />
på verksamheten valde jag kulörer<br />
som traditionellt kan förknippas<br />
med det som händer i byggnaden:<br />
ockragult (det närmaste som<br />
erbjöds av plåttillverkaren), falurött<br />
och en mild grön till portar och<br />
småhus. Taket skulle vara neutralt<br />
så det fick bli grått.<br />
I slutskedet av färgsättningsprocessen<br />
kopplade Boel in arkitekt<br />
Agneta Nordkvist, Skånska Rum, för<br />
<strong>att</strong> stämma av <strong>att</strong> hon tänkt rätt.<br />
– Det blev faktiskt bra, säger Jan.<br />
Som extra bonus gav färgsättningen<br />
upphov till Elitutsäde i Värmö<br />
kommanditbolags logotype. ■<br />
Första anhalt är magneterna - frövaran innehåller<br />
mer metallskrot än man skulle kunna tro.<br />
Henrietta, höstvete<br />
• Första korsning 1991 med en linje från Nebraska (kvalitet och vinterhärdighet)<br />
och Hereward (kvalitet)<br />
• hög utmalning<br />
• goda bakningsegenskaper<br />
• god avkastning<br />
• 7-10 dagar tidigare än Kosack<br />
• lättodlat<br />
6<br />
SVENSK FRÖTIDNING NR 8 OKTOBER 2001