16.04.2014 Views

Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Sverige</strong><br />

Det här är<br />

Rikard Lagerberg och Emma Randecker


Det här är <strong>Sverige</strong>


2 det här är sverige


Ett samhälle i<br />

ständig förändring<br />

Vi svenskar är vana vid att få höra att vårt land<br />

ligger väl till internationellt när det gäller allt från<br />

jämställdhet till bredbandshastighet och ansvarsfull<br />

konkurrens. Det är naturligtvis alltid vanskligt att<br />

generalisera när man ska beskriva ett land och alla<br />

de människor som bor där, men den här skriften vill<br />

försöka skildra <strong>Sverige</strong> som det moderna land det är<br />

i dag. Tanken är att ge läsaren en bild av ett land som<br />

har mycket mer att erbjuda än Olof Palme, Abba och<br />

Björn Borg.<br />

Faktum är att resan från fattigt jordbrukssamhälle<br />

till den högt utvecklade välfärdsstat <strong>Sverige</strong> är i dag<br />

inleddes för mindre än hundra år sedan, och i vissa<br />

avseenden lever vi ännu kvar i bondesamhället – vi<br />

är lika förtjusta i våra traditioner som vi är i vår moderna<br />

livsstil.<br />

<strong>Sverige</strong> är ett samhälle i ständig förändring och<br />

svenskar ligger långt framme när det gäller att haka<br />

på nya trender och idéer. Jämförelser med andra<br />

länder visar att svenskar är ett nyfiket, kreativt folk,<br />

som gärna driver utvecklingen framåt. Därför känner<br />

vi förstås inte alltid igen oss själva i den beskrivning<br />

vi ofta får utomlands: att vi är ljushåriga, tystlåtna och<br />

ett homogent folk till exempel.<br />

Vi är inte alla blonda och vi är inte alla internetpirater.<br />

Under de senaste femtio åren har <strong>Sverige</strong>s befolkning<br />

genomgått stora förändringar; nästan en femtedel<br />

har sina rötter i andra länder. En ständig ström<br />

av människor rör sig hela tiden fram och tillbaka över<br />

gränserna. Olika etniska grupper närmar sig varandra<br />

mer och mer när det gäller allt från förälskelse till att<br />

arbeta politiskt tillsammans.<br />

Att nya influenser möter gamla traditioner i takt<br />

med att <strong>Sverige</strong> fortsätter sin bana in i framtiden är<br />

oundvikligt. Men det verkar som om vi kommer att<br />

fortsätta hålla fanan högt på globala områden som<br />

hållbar utveckling, jämställdhet och mänskliga rättigheter.<br />

INNEHÅLL<br />

Natur 4<br />

Geografi 6<br />

Väder och klimat 7<br />

Djur och natur 7<br />

I skog och mark 8<br />

Hållbar stadsplanering 10<br />

Samhälle 12<br />

Möt familjen Johansson 15<br />

Utbildning 15<br />

Sjukvård och socialförsäkring 16<br />

Arbetsmarknaden 17<br />

Jämställdhet 18<br />

Demokrati 19<br />

Styrelseskick 20<br />

Monarkin 21<br />

<strong>Sverige</strong> i världen 22<br />

Innovationer 24<br />

Kultur och fritid 28<br />

Film och scenkonst 30<br />

Litteratur 30<br />

Konst 31<br />

Musik 32<br />

Design och konsthantverk 35<br />

Mode 35<br />

Idrott 36<br />

Traditioner 39<br />

Språk 42<br />

Gastronomi 43<br />

Historia 44<br />

det här är sverige 3


Natur<br />

Naturen är vårt kulturarv<br />

Ber man en svensk berätta om sin hemmiljö får man troligtvis<br />

en beskrivning av vackra landskap, djupa skogar eller fridfulla<br />

skärgårds öar, trots att den största delen av befolkningen lever<br />

i städer och tätorter i de södra delarna av landet. Anledningen är<br />

helt enkelt att vi växer upp med en stark känsla för de naturområden<br />

som omger oss, bara runt hörnet från där vi bor, även om det<br />

råkar vara i en storstad som Stockholm. Svenskar gillar att vistas<br />

utomhus för att motionera, andas frisk luft eller gå på upptäcktsfärder<br />

i landskapet.<br />

Med denna rika tillgång till öppna landskap och en fantastisk<br />

natur är det inte konstigt att <strong>Sverige</strong> värnar om en hållbar utveckling.<br />

För oss är det självklart att framtida generationer ska ha samma<br />

tillgång till vild natur, frisk luft och rent vatten.


Vintersolen lyser för en kort stund upp<br />

<strong>Sverige</strong>s högsta fjäll, Kebnekaise.<br />

Geografi<br />

I <strong>Sverige</strong> finns några av Europas sista stora vildmarker, men<br />

det som framför allt karaktäriserar den svenska naturen är<br />

att naturtyperna varierar så mycket, även inom begränsade<br />

områden. Eftersom <strong>Sverige</strong> ligger på en geologiskt stabil del<br />

av den euroasiatiska kontinenten kan man säga att det enda<br />

som inte förändras är berggrunden under våra fötter.<br />

Stora delar av landet är täckta av barrskog, ofta uppblandad<br />

med lövträd. Hösten är därför en vacker årstid då löven<br />

skiftar i många olika färger. Längst söderut, i Skåne, ligger<br />

landets bördigaste jordbruksmarker, som lite längre norrut<br />

möter den skogsklädda småländska högplatån. Den omges i<br />

sin tur av ett skiftande landskap med åkrar och sjöar.<br />

En bit från Östersjökusten ligger Öland och Gotland med<br />

några av landets äldsta och mest fascinerande fornlämningar.<br />

Här växer orkidéer och andra exotiska växter tack vare den<br />

kalkrika berggrunden och det milda klimatet. Dessa öar är<br />

populära turistmål, särskilt för svenskarna själva. Även de<br />

stora skärgårdsområdena är välbesökta. Östkustbor och västkustbor<br />

försöker överglänsa varandra när det gäller att skryta<br />

om vem som bor i den vackraste skärgården, men faktum är<br />

att båda kusterna har sin egen unika charm.<br />

Lite längre norrut ligger Bergslagen med sina urgamla<br />

fyndigheter av järnmalm och andra metaller. Här uppstod en<br />

gång i tiden <strong>Sverige</strong>s första industrier. Bergslagen ligger inte<br />

långt från Stockholm, <strong>Sverige</strong>s vackra huvudstad, byggd på<br />

fjorton öar i sjön Mälaren.<br />

I nordväst sträcker sig den skandinaviska fjällkedjan likt<br />

ett jättefossil längs med gränsen mellan Norge och <strong>Sverige</strong>.<br />

De högsta topparna ligger dock inte mer än mellan 1 000 och<br />

2 000 meter över havet.<br />

Följer man bergskedjan norrut kommer man till slut till<br />

Lappland (Sápmi), en mäktig oförstörd vildmark som är på en<br />

gång stilla och dramatisk. Här bor samerna, en av Europas få<br />

kvarvarande ursprungsbefolkningar.<br />

<strong>Sverige</strong>s största älvar har sina källor i fjällen. Under sin<br />

väg fram till Östersjökusten passerar de genom ett storslaget<br />

arktiskt landskap täckt av polarslätter, ängar, barrskog, björkskog,<br />

kärr och mossar.<br />

6 det här är sverige


Väder och klimat<br />

Svenskarna borde tacka Golfströmmen varje dag. Hade det<br />

inte varit för denna milda atlantiska vattenström, som värmer<br />

vårt land, hade kanske ryktet om att det går isbjörnar på<br />

gatorna i <strong>Sverige</strong> varit sant. Bergen i väster skyddar oss också<br />

från kyligare, fuktigare Atlantvindar.<br />

Ändå har vi våra fyra tydliga årstider, och det kan bli riktigt<br />

kallt under vintern, särskilt om man tar sig långt norrut, eller<br />

tillsammans med en våghalsig svensk dyker ner i en istäckt sjö<br />

efter ett bastubad.<br />

Om årstidernas växlingar kraftigt påverkar klimatet, gäller<br />

det i ännu högre grad vad som händer med ljuset. I hela<br />

landet blir dagarna längre ju längre våren fortskrider mot<br />

midsommar. Det är mest tydligt i norr där det blir så ljust på<br />

sommaren att tjocka gardiner eller ögonbindel på natten kan<br />

rekommenderas. Under ett par månader runt sommarsolståndet<br />

går solen överhuvudtaget inte ner norr om polcirkeln.<br />

Längre söderut upplevs de få mörka timmarna mer som ett<br />

eftersken.<br />

På vintern är det tvärtom, då går solen aldrig upp i norra<br />

<strong>Sverige</strong>. Men snön hjälper till att skingra mörkret, och då och<br />

då sveper norrskenet över himlen. Detta fantastiska ljusfenomen<br />

skapas när elektriskt laddade partiklar, som drivs av<br />

solvindar, träffar jordens magnetfält i hög hastighet. Det är<br />

bland det vackraste man kan uppleva.<br />

Djur och natur<br />

Utrotningshotade och sällsynta djur har efter många målinriktade<br />

skyddsinsatser fått en ny chans till överlevnad efter<br />

åratal av okontrollerad jakt. Alla utrotningshotade djur och<br />

växter kan registreras som skyddsvärda av Naturvårdsverket<br />

som även ansvarar för nationalparker och naturreservat.<br />

Älgen är inte bara ett ståtligt djur som finns i skogar över<br />

hela landet, den är även ett vanligt motiv på souvenirer, en<br />

trafikfara, ett populärt inslag på matsedeln och föda för våra<br />

vanligaste rovdjur: brunbjörn, järv, varg och lo. Av dessa djur,<br />

som man skulle kunna kalla <strong>Sverige</strong>s ”Big Five”, är det kanske<br />

älgen som visar störst aggressivitet mot människor – eller i<br />

varje fall minst rädsla för dem. När det gäller viltvård är vargen<br />

det mest kontroversiella av alla våra rovdjur – den är både<br />

älskad och fruktad. Den första tillåtna licensjakten på varg på<br />

45 år ägde rum 2010 efter en hård debatt.<br />

Under vintern domineras fågellivet av ett fåtal arter, men<br />

under våren och sommaren utökas beståndet med flyttfåglar<br />

samerna<br />

Cirka 70 000 samer utgör en av världens minsta ursprungs<br />

befolkningar. Deras hemvist är Sápmi, ett område<br />

som sträcker sig över delar av nuvarande <strong>Sverige</strong>, Norge,<br />

Finland och Ryssland. Cirka 20 000 samer lever i <strong>Sverige</strong>,<br />

med sitt eget kulturarv, språk, flagga och parlament,<br />

sametinget.<br />

Samerna var en gång ett nomadfolk av jägare och samlare<br />

som flyttade med de vilda renarna. Under 1600-talet<br />

började de alltmer att driva sina numera tama hjordar<br />

mellan olika beten. Förutom renskötsel och köttproduktion<br />

ägnar sig samerna fortfarande åt konsthantverk, men<br />

de flesta arbetar i yrken som inte har någonting att göra<br />

med deras traditionella livsstil.<br />

Det svenska sametinget instiftades 1993. Det är både en<br />

folkvald församling och en statlig myndighet vars uppgift<br />

är att främja en levande samisk kultur. Samerna har dock<br />

inte självstyre och ingen representation i <strong>Sverige</strong>s riksdag.<br />

Den samiska schamanismen tillber solen (Biejvve),<br />

sa mernas moder, och vindarnas gud (Bieggaålmaj), som<br />

lärde dem tämja renen. Allt i naturen har en själ. Samerna<br />

kallar sig än i dag ”Solens och vindens folk.”<br />

natur 7


från sydligare breddgrader. Längs med <strong>Sverige</strong>s långa kustlinje<br />

och i de många sjöarna finner man ett rikt djurliv med<br />

många olika fiskarter.<br />

Även floran är skiftande med allt från maskrosor till<br />

exotiska orkidéer, särskilt i fjällen och på Gotland och Öland<br />

i Östersjön. Den svenska läkaren och botanikern Carl von<br />

Linné, som levde på 1700-talet, är kanske ännu mer berömd<br />

än dessa växter. Han anses som en viktig föregångare till<br />

Darwin och han utarbetade det första biologiska klassificeringssystemet,<br />

Systema Naturae.<br />

I skog och mark<br />

Med så mycket storslagen natur och öppna landskap att glädja<br />

sig åt kan man inte göra annat än att ta tillvara de möjligheter<br />

som bjuds. Det spelar ingen roll om det regnar, snöar, blåser<br />

eller om solen skiner. Vi brukar säga att ”det finns inget dåligt<br />

väder, bara dåliga kläder”. Det bästa är att helt enkelt ge sig ut<br />

i naturen, vilket kan betyda allt från att plocka kantareller till<br />

att klättra uppför ett fruset vattenfall med isyxa.<br />

Det är inte bara att vi lever i ett glest befolkat land med<br />

vacker natur, sedan 1892 har vi också en riksomfattande<br />

organisation för friluftsliv, Friluftsfrämjandet. Och vi är inte<br />

medeltemperatur och dagsljus<br />

Januari Juli 21 december 21 juni<br />

vintersolståndet<br />

sommarsolståndet<br />

Malmö –0,2 °C +16,8 °C 7 timmar 17 timmar<br />

Stockholm –2,8 °C +17,2 °C 6 timmar 18 timmar<br />

Kiruna –16,0 °C +12,8 °C 0 timmar 24 timmar<br />

8 det här är sverige


Här ligger <strong>Sverige</strong><br />

Kiruna<br />

Polcirkeln<br />

Luleå<br />

SVERIGE<br />

Piteå<br />

Umeå<br />

NORGE<br />

Hudiksvall<br />

FINLAND<br />

En av de cirka 220 vargar som beräknades<br />

ströva vilt i <strong>Sverige</strong> 2011.<br />

Göteborg<br />

DAnmark<br />

Västerås<br />

Örebro<br />

Linköping<br />

Jönköping<br />

Växjö<br />

Helsingborg<br />

Malmö<br />

Uppsala<br />

Stockholm<br />

Norrköping<br />

Gotland<br />

Öland<br />

bara medvetna om vår hälsa, vi är kanske i ännu högre grad<br />

miljömedvetna. Närheten till naturen går hand i hand med<br />

kunskapen om hur skör den är.<br />

Dessutom har vi allemansrätten, en unik rätt att vistas<br />

överallt i naturen, som går tillbaka till medeltiden. Det betyder<br />

att alla fritt får ta sig fram i skog och mark, plocka bär och<br />

svamp och de flesta växter, oavsett om marken är privatägd.<br />

Det är förenat med ett stort ansvar. Man måste bidra till<br />

att bevara natur, vilda djur och växter samt visa hänsyn till<br />

markägare och andra. Vi kan i princip röra oss var som helst<br />

så länge vi inte stör eller förstör.<br />

<strong>Sverige</strong> är fantastiskt som vintersportland. Frusna sjöar,<br />

skridskobanor och skogar invaderas snabbt av skridskoåkare<br />

och längdskidåkare. Fjällstugor bokas av slalomentusiaster,<br />

och allt fler upptäcker vilken adrenalinkick det är att<br />

skridskosegla med drake, åka isjakt eller bestiga glaciärer.<br />

Vintersporter kan faktiskt utövas även under andra årstider:<br />

liten befolkning pÅ stor yta<br />

Befolkning: 9,5 miljoner<br />

Invånare födda utanför <strong>Sverige</strong>: 1,4 miljoner (ca 200<br />

nationaliteter är representerade)<br />

Befolkningstäthet: i genomsnitt 21 personer per km 2 ,<br />

men nästan 90 % lever i den södra halvan av landet<br />

Huvudstad: Stockholm (2 miljoner i Storstockholm)<br />

Yta: 451 000 km 2<br />

Längsta avstånd från norr till syd: 1 600 km<br />

Längsta avstånd från öst till väst: 500 km<br />

Skog: 53 %<br />

Berg: 12 %<br />

Floder och sjöar: 9 %<br />

Odlad mark: 8 %<br />

Högsta berg: Kebnekaise (2 100 m)<br />

natur 9


det är till exempel populärt att åka skidor norr om polcirkeln<br />

vid midsommar. Det är en helt unik upplevelse med tanke på<br />

att solen aldrig går ner över skidbackarna vid den här tiden<br />

på året.<br />

Åka skidor är dock inte det man vanligen gör på sommaren.<br />

Man går ut i skogen och plockar bär eller svamp, vandrar<br />

i fjällen, seglar eller paddlar i skärgården, eller så deltar man i<br />

forsränning på någon av landets förstklassiga floder.<br />

Även om storstadsturism är en snabbt växande industri,<br />

har du säkert redan gissat att <strong>Sverige</strong> ligger långt framme<br />

när det gäller ekoturism, och vår fantastiska natur är det<br />

som våra besökare från mer tättbefolkade delar av världen<br />

uppskattar mest av allt.<br />

Hållbar stadsplanering<br />

<strong>Sverige</strong> är känt för att vara bland de mest miljömedvetna<br />

länderna i världen. Hållbar utveckling är något vi värnar om<br />

samtidigt som vi per capita är en av världens största elkonsumenter.<br />

Till vårt försvar kan vi säga att vi är medvetna<br />

konsumenter och bemödar oss om att minska vår miljöpåverkan.<br />

<strong>Sverige</strong> är ett av bara några få industriländer som har<br />

lyckats minska sina koloxidutsläpp under de senaste åren, och<br />

har som mål att 2030 vara helt oberoende av fossila bränslen<br />

för våra fordon.<br />

Hållbar stadsplanering har bidragit till den internationella<br />

uppmärksamhet <strong>Sverige</strong> har fått för sitt miljöarbete. Hammarby<br />

Sjöstad är ett område där hållbar hantering av el,<br />

vatten, avlopp och sopor har tagits med i planeringen. I denna<br />

förort till huvudstaden hittar man även grönområden och<br />

ekologiska butiker.<br />

Det byggs just nu ytterligare ett ekobostadsområde i nordöstra<br />

Stockholm. Människor som bor och arbetar i Norra<br />

Djurgårdsstaden kommer att vara uppkopplade till världens<br />

första ”smarta” elnät. Den miljövänliga elförsörjningen bygger<br />

på energibesparing, lokalproducerad ren el och lägre belastning<br />

på elnätet (programmerade hushållsmaskiner körs under<br />

mindre belastade tider på dygnet).<br />

Det finns exempel på den här typen av ekologiska alternativ<br />

även i andra delar av landet. I Växjö, till exempel, ser<br />

man en framtid i så kallade passivhus – lägenheter byggda<br />

på trä stommar utan traditionella uppvärmningssystem. Det<br />

enda som krävs är god isolering och den värme som alstras av<br />

människor och hushållsmaskiner.<br />

10 det här är sverige


Stockholmsförorten Hammarby Sjöstad är en källa till<br />

inspiration för hållbar stadsplanering världen över.<br />

nature 11


Samhälle<br />

Grunden är demokrati,<br />

jämlikhet och tolerans<br />

Det moderna <strong>Sverige</strong> har en solid demokratisk bas. Demokratiska principer<br />

ligger inte bara bakom hur landet styrs, de genomsyrar alla nivåer i<br />

samhället – från förskola till arbetsplatser. Det gäller även jämlikhet och<br />

transparens. Alla har samma rättigheter och möjligheter att säga vad<br />

de vill, och vi är alla fria att granska hur våra politiker och myndigheter<br />

utövar sin makt.<br />

<strong>Sverige</strong>s ekonomiska och sociala system, ofta kallat ”den svenska<br />

modellen”, har lett till att <strong>Sverige</strong> tillhör de länder som har den högsta<br />

levnadsstandarden i världen. En kombination av marknadsekonomi<br />

och stark offentlig sektor skapar underlag för jämlikhet och ekonomisk<br />

trygghet för varje invånare. Även om de ekonomiska villkoren inom den<br />

offentliga sektorn har hårdnat under de senaste tio åren och systemets<br />

uppbyggnad debatteras, finns det fortfarande ett skyddsnät – om än något<br />

försvagat. Skattefinansierad utbildning och sjukvård bidrar till att göra<br />

<strong>Sverige</strong> till en förebild för många andra länder.


Demonstration mot utlänningsfientlighet<br />

i Göteborg 2010.


14 det här är sverige<br />

Hela familjen deltar i<br />

hushålls göromålen.


Möt familjen Johansson<br />

För att ge en bild av den svenska modellen vill vi presentera<br />

familjen Johansson för dig – en helt vanlig svensk familj.<br />

Den består av Anna Maria, 42, Lars Erik, 39, Simon, 12, och<br />

Emma, 15. Familjemedlemmarna, deras namn och deras liv<br />

är påhittade men baserar sig bland annat på medelvärden<br />

hämtade från Statistiska centralbyrån. Till exempel så heter<br />

272 594 svenskar Johansson. Det är <strong>Sverige</strong>s vanligaste efternamn.<br />

Familjen Johansson bor i den lilla staden Växjö (45 mil<br />

sydväst om Stockholm). Deras hus har ett taxeringsvärde<br />

på 963 000 kronor, vilket är cirka 75 procent av marknadsvärdet.<br />

De har valt att bo i Växjö delvis på grund av stadens<br />

uttalade hållbarhetsplan och delvis på grund av närheten<br />

till naturen. Mer än fyra femtedelar av alla svenskar bor i<br />

städer; två tredjedelar bor i småhus och en tredjedel bor i<br />

flerfamiljshus. I likhet med hälften av alla personer mellan<br />

35 och 44 äger familjen Johansson även ett lantställe. Det är<br />

framför allt för att ta sig till stugan på landet som de har sin<br />

silverfärgade Volvo.<br />

Två barn motsvarar praktiskt taget genomsnittet i <strong>Sverige</strong><br />

där siffran ligger på 1,9 barn per kvinna. Det faktum att<br />

Lars och Anna har varit gifta i fjorton år gör att Lars skiljer<br />

sig från de flesta ogifta 39-åringar. Många ogifta svenskar<br />

lever i samboförhållanden, det vill säga de bor tillsammans<br />

med sin partner utan att de är gifta. Och visste du att nästan<br />

hälften av alla hushåll i <strong>Sverige</strong> består av ensamstående?<br />

Anledningen till att Anna är äldre än Lars i vårt exempel är<br />

att svenska kvinnor lever längre än männen. I verkligheten<br />

är det vanligare att mannen i ett parförhållande är ett eller<br />

två år äldre än kvinnan.<br />

Anna arbetar i vården och tjänar 24 800 kr i månaden.<br />

Lars tjänar 29 900 kr i månaden på sitt arbete inom tillverkningsindustrin.<br />

Efter skatt har de en gemensam månadsinkomst<br />

på 41 200 kr. Sedan tillkommer ett skattefritt statligt<br />

barnbidrag på 1 050 kr per månad och barn upp till 16 års<br />

ålder. Emma och Simon får respektive 600 kr och 220 kr i<br />

månadspeng av sina föräldrar.<br />

När Emma och Simon var nyfödda utnyttjade både<br />

Anna och Lars sin rätt till föräldraledighet. Föräldrar kan<br />

vara hemma med varje barn i 480 dagar med ersättning<br />

från föräldraförsäkringen. Dessa sexton månader kan de<br />

dela upp mellan sig som de finner bäst, med undantag för<br />

sextio dagar som är reserverade enkom för pappan och lika<br />

många för mamman. Det ger en tydlig signal: båda föräldrarna<br />

ska kunna kombinera familj och arbete. Det här har<br />

möjliggjorts tack vare generösa regler och bidragssystem för<br />

föräldraförsäkring och daghem. En manlig anställd som<br />

meddelar att han vill vara barnledig väcker knappast någon<br />

uppmärksamhet längre, men det kan tänkas att någon höjer<br />

på ögonbrynen om han skulle bestämma sig för att inte<br />

utnyttja sin rätt till föräldraledighet. Män utnyttjade 2011<br />

cirka 24 procent av den totala föräldraledigheten.<br />

Utbildning<br />

Lika rätt till avgiftsfri utbildning från sex års ålder är en av<br />

hörnstenarna i det svenska välfärdssystemet. Och från första<br />

dagen i skolan uppmuntras vi att tänka självständigt och<br />

kritiskt.<br />

När Emma och Simon var ett och ett halvt år gamla<br />

började de på dagis. Anna och Lars betalade bara en mindre<br />

del av kostnaden i avgift, eftersom föräldrar aldrig behöver<br />

betala mer än 3 procent av sin inkomst (eller högst 1 260 kr)<br />

i månaden för en dagisplats. Samma maxtaxa gäller för både<br />

kommunala och privata förskolor. Tanken är att föräldrar<br />

ska kunna förvärvsarbeta eller studera medan deras barns<br />

utveckling och lärande stimuleras.<br />

De flesta barn börjar skolan vid sex års ålder, men då i<br />

en icke-obligatorisk förberedande klass. Emma och Simon<br />

började sin nioåriga, avgiftsfria och obligatoriska skolgång<br />

i en av Växjös kommunala grundskolor när de var sju år<br />

gamla. Det finns även skattefinansierade, fristående skolor,<br />

så kallade friskolor, på såväl grundskolenivå som gymnasienivå.<br />

Dessa erbjuder i princip samma grundläggande undervisning<br />

som de kommunala skolorna, men ofta med en viss<br />

inriktning, såsom språk, religion eller en viss pedagogik.<br />

Vid sex års ålder började Emma och Simon gå till fritids<br />

varje dag efter skolan. Det är en verksamhet som erbjuds<br />

barn upp till tolv års ålder för att avlasta heltidsarbetande<br />

föräldrar. Föräldrarna betalar en mindre avgift, högst 2<br />

procent av inkomsten.<br />

Emma går i nian. Hon kommer att söka in på gymnasiets<br />

samhällsprogram till hösten. Cirka 98 procent av de elever<br />

som går ut grundskolan fortsätter på gymnasiet, som är<br />

frivilligt och avgiftsfritt. För dem som går på gymnasiet<br />

övergår barnbidraget till ett studiebidrag som utbetalas månadsvis<br />

från 16 års ålder.<br />

Emma vet ännu inte vad hon vill göra efter gymnasiet.<br />

Kanske kommer hon att ta ett sabbatsår innan hon i likhet<br />

med hundratusentals av hennes jämnåriga söker in på<br />

universitetet. Varför inte? Även högskoleutbildningen är<br />

samhälle 15


helt skattefinansierad. Om hon bestämmer sig för att läsa på<br />

universitetet kommer hon dessutom att kunna ansöka om<br />

studiemedel som består av en lånedel och en bidragsdel.<br />

<strong>Sverige</strong> har en lång akademisk tradition. Den går tillbaka<br />

till grundandet av Uppsala universitet år 1477. I dag präglas<br />

de svenska universiteten av en avslappnad atmosfär där relationen<br />

mellan studenter och lärare är öppen och informell.<br />

Men låt dig inte luras av det! <strong>Sverige</strong> har en hög utbildningsstandard.<br />

Lärarna uppmuntrar sina elever att ta egna<br />

initia tiv i stället för att tala om för dem vad de ska göra. Det<br />

prestigefyllda Nobelpriset har förmodligen bidragit till att<br />

övertyga oss om att forskning och innovationer leder framåt.<br />

Sjukvård och socialförsäkring<br />

Det svenska sjukvårdssystemet är nära knutet till socialförsäkringen,<br />

vilket betyder att alla som bor i <strong>Sverige</strong> har<br />

tillgång till en starkt subventionerad sjukvård.<br />

Det kan ju förstås vara besvärligt om Anna eller Lars blir<br />

sjuka, men det är ingen ekonomisk katastrof. Sjukersättningen<br />

från arbetsgivaren ligger normalt på 80 procent av lönen,<br />

bortsett från första dagen då man inte får betalt alls. Om de är<br />

sjuka mer än 14 dagar får de sjukersättning från Försäkringskassan.<br />

För långtidssjuka beräknar man ersättningen med<br />

regelbundna intervall.<br />

När Anna och Lars besöker en läkare betalar de bara mellan<br />

100 och 200 kr beroende på var de bor, eller högst 300 kr för<br />

att besöka en specialist. Det kostar 80 kr per dag att ligga på<br />

sjukhus. Ett högkostnadsskydd begränsar den årliga kostnaden<br />

för såväl läkarkonsultationer (max 1 100 kr) som receptbelagd<br />

medicin (2 200 kr).<br />

Sjukvård erbjuds främst på vårdcentraler där läkare, sjuksköterskor<br />

och annan personal arbetar tillsammans. Familjen<br />

Johansson har alla skrivit in sig vid en vårdcentral nära sin<br />

bostad i Växjö. Sjukvården är decentraliserad, och ansvaret<br />

ligger på respektive landsting eller kommun. Alltfler privata<br />

aktörer har börjat konkurrera med den offentliga vården. Den<br />

allmänna socialförsäkringen täcker även dessa, så för patienten<br />

blir kostnaden densamma.<br />

Tandvård är inte riktigt lika högt subventionerad som annan<br />

hälsovård, och tandläkarna sätter sina egna priser. Men<br />

socialförsäkringen betalar ändå för Simons och Emmas kontroller<br />

eller behandlingar fram tills det år de fyller 20. Efter det<br />

utbetalas ett så kallat tandvårdsbidrag och de skyddas av ett<br />

högkostnadstak.<br />

UTBILDNINGSNIVÅN I SVERIGE I ÅLDRARNA 25–64 (2011)<br />

Kön Antal Utbildningsnivå (i procent)<br />

Obligatorisk skola Gymnasium Högskola: Högskola:<br />

(7–16 år) mindre än 3 år 3 år eller längre<br />

Kvinnor 2 401 309 12 % 43 % 15 % 27 %<br />

Män 2 469 370 16 % 48 % 14 % 29 %<br />

Totalt 4 870 679 14 % 45 % 15 % 23 %<br />

16 det här är sverige


Eftersom både Anna och Lars betalar in till en arbetslöshetskassa<br />

får de ersättning beräknad på sin tidigare lön om de<br />

skulle bli arbetslösa. Skulle de inte göra det är de fortfarande<br />

berättigade till ett lägre belopp från Försäkringskassan.<br />

Ett försörjningsstöd skyddar dem som inte är berättigade<br />

till arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller sjukersättning.<br />

Detta bidrag är tänkt att fungera som en korttidslösning som<br />

ska hjälpa människor att komma tillbaka till arbetslivet. Låginkomsttagare<br />

kan även ansöka om bostadsbidrag.<br />

Trots att de har lång tid kvar till pensionen har Lars och<br />

Anna redan börjat diskutera hur de ska trygga sin ålderdom.<br />

Som tur är avsätter <strong>Sverige</strong> en större andel av sin bruttonationalprodukt<br />

åt pensionärer än något annat land i världen. Alla<br />

som bor i landet är berättigade till statlig garantipension från<br />

65 års ålder, vilket är den vanliga pensionsåldern i <strong>Sverige</strong>.<br />

Eftersom Lars och Anna båda arbetar kommer de i stället att<br />

automatiskt få inkomstpension samt en tjänstepension som<br />

deras arbetsgivare betalar in till under hela deras arbetsliv.<br />

Men för att vara säkra på att de ska kunna behålla sin relativt<br />

höga levnadsstandard kompletterar de med en privat pensionsförsäkring.<br />

Medellivslängden i <strong>Sverige</strong> ligger på 83 år för kvinnor och<br />

79 för män, vilket lär vara näst högst i världen efter Japan.<br />

Annas föräldrar närmar sig 75, och familjen Johansson har<br />

börjat fundera på hur föräldrarna ska tas omhand så småningom.<br />

Svenskar är så vana vid sin självständiga livsstil<br />

att detta helt och hållet handlar om att hitta en lösning som<br />

låter föräldrarna fortsätta leva ett aktivt liv. Annas föräldrar<br />

kommer troligen att kunna bo kvar hemma med tillgång till<br />

olika hjälpinsatser, till exempel matleveranser, städhjälp och<br />

färdtjänst samt social- och hälsovård om de skulle behöva det.<br />

Skulle deras hälsotillstånd komma att kräva det finns det även<br />

tillgång till äldreboenden med dygnetruntvård. Äldrevården<br />

är oftast kommunal, men det finns alltfler privata anordnare.<br />

Ett fortsatt aktivt liv<br />

efter pensionen.<br />

Arbetsmarknaden<br />

Atmosfären på svenska arbetsplatser är i allmänhet öppen<br />

och informell. Vi tilltalar chefen med förnamn, uppmuntrar<br />

lagarbete, har flexibel arbetstid, klär oss ledigt och strävar<br />

efter jämställdhet mellan könen. En lång tradition av arbetsmarknadsåtgärder<br />

och starka fackföreningar har resulterat i<br />

ett starkt skydd och många förmåner för anställda.<br />

De första svenska fackföreningarna grundades redan i<br />

slutet av 1800-talet. Nästan 80 procent av alla arbetstagare är<br />

medlemmar i någon fackförening, även Lars, som arbetar i<br />

den privata sektorn, och den offentliganställda Anna. En av<br />

fackföreningarnas viktigaste uppgifter är att driva centrala<br />

förhandlingar om kollektivavtal. Det betyder att fack förening<br />

arna förhandlar med arbetsgivarna om de rättigheter<br />

som gäller alla anställda på en arbetsplats. Det kan vara<br />

alltifrån lön och semester till strejkrätt.<br />

Anna är anställd av landstinget i Kronobergs län. Hon<br />

får hela 31 dagars betald semester per år efter att hon fyllt<br />

40. Lars, som arbetar i tillverkningsindustrin, har avtalad<br />

minimisemester på 25 dagar.<br />

Både Anna och Lars blir erbjudna att gå på kurs minst två<br />

gånger om året. Det är en del i ett väl utvecklat system där<br />

alla anställda ges möjlighet till både professionell och personlig<br />

utveckling.<br />

samhälle 17


Enligt arbetsmiljölagen ska ansvaret för säkerheten på<br />

arbetsplatsen delas mellan arbetsgivare, arbetstagare och<br />

underleverantörer.<br />

Svenska arbetsplatser är inte bara säkra, de är även präglade<br />

av rättvisa, ärlighet och transparens. Samhällsansvar,<br />

eller CSR (Corporate Social Responsibility), är centralt för<br />

svenska företag, vilket kommer till uttryck genom deras<br />

engagemang i miljö, mänskliga rättigheter och motstånd mot<br />

korruption.<br />

Vid det här laget har du säkert insett att trots att familjen<br />

Johanssons månadsinkomst är relativt låg i jämförelse med<br />

läget i många andra industriländer, är deras levnadsstandard<br />

relativt hög. Det beror på att de har tillgång till många skattefinansierade<br />

tjänster.<br />

Jämställdhet<br />

Enligt den jämställdhetsrapport (Global Gender Gap Report)<br />

som varje år ges ut av World Economic Forum tillhör <strong>Sverige</strong><br />

de mest jämställda länderna i världen. Både kvinnor och män<br />

har rätt till föräldraledighet, kvinnors löner ligger på cirka<br />

93 procent av männens och många par delar på hemarbetet.<br />

Dessutom ingår nästan 80 procent av alla kvinnor i åldrarna<br />

mellan 20 och 64 (88 procent av alla män) i arbetsmarknaden,<br />

vilket är en ovanligt hög siffra internationellt sett.<br />

En positiv familjepolitik med tillgång till bland annat förmånlig<br />

barntillsyn gör att familjer som Johanssons kan leva<br />

mer flexibelt. Det har även bidragit till att svenska kvinnor<br />

föder 1,9 barn, jämfört med det europeiska genomsnittet på<br />

1,5 barn. Anna Johansson behöver inte välja mellan yrkesliv<br />

och familj, den offentliga sektorn ser till att hon har tillgång<br />

till båda.<br />

Är då allting gott och väl i detta jämställdhetsparadis? Nej,<br />

DE FEM VANLIGASTE YRKENA FÖR KVINNOR 2010<br />

Yrke<br />

Antal<br />

Kvinnor Kvinnor % Män %<br />

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 155 000 93 7<br />

Vårdbiträden, personliga assistenter 124 600 82 18<br />

Barnskötare 79 400 88 12<br />

Förskollärare 77 500 92 8<br />

Kontorspersonal (övrig) 65 300 76 24<br />

18 det här är sverige


inte helt och hållet. Trots att kvinnor får allt större inflytande<br />

i den privata sektorn är de fortfarande i minoritet i styrelser<br />

och företagsledningar. Företagen kritiseras för att inte göra<br />

tillräckligt för att öka jämställdheten. Å andra sidan är de<br />

flesta av cheferna i kommun, landsting och statsförvaltning<br />

kvinnor, samt nära 50 procent av regerings- och riksdagsledamöterna.<br />

Jämställdhet handlar naturligtvis inte bara om skillnader<br />

mellan könen, utan även om att ge alla människor som bor<br />

i landet samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,<br />

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.<br />

<strong>Sverige</strong> har länge arbetat för att uppnå lika rättigheter för alla,<br />

dels via lagstiftning och dels genom att öppet ta ställning mot<br />

alla former av diskriminering.<br />

<strong>Sverige</strong> tog ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle<br />

2009 då man med stöd av Svenska kyrkan legaliserade samkönade<br />

äktenskap. Registrerat partnerskap för homosexuella<br />

introducerades redan 1995, men den könsneutrala synen på<br />

äktenskap betyder att homosexuella par som gifter sig nu har<br />

samma juridiska status som heterosexuella äkta makar.<br />

Även barns rättigheter regleras i lag, både ute i samhället<br />

och i hemmet. När <strong>Sverige</strong> 1979 förbjöd föräldrar att aga sina<br />

egna barn tyckte många länder att man gått för långt.<br />

Demokrati<br />

Vi svenskar kan ibland verka överdrivet angelägna om lagar<br />

och regler. Vi ser dem som nödvändiga för att försäkra oss<br />

om ett jämlikt och rättvist samhälle. Samtidigt är vi minst<br />

lika angelägna om att försvara vår personliga frihet.<br />

Två nystiftade lagar har nyligen fått svenskarna att reagera:<br />

FRA-lagen, som tillåter staten att kontrollera all data- och<br />

telekommunikation mellan <strong>Sverige</strong> och övriga världen, och<br />

MILSTOLPAR FÖR JÄMSTÄLLDHETEN<br />

1845: Lika arvsrätt för kvinnor och män.<br />

1921: Kvinnlig rösträtt och rätt att ställa upp i allmänna<br />

val.<br />

1938: Preventivmedel blir lagliga.<br />

1965: Våldtäkt inom äktenskapet blir straffbart.<br />

1974: Föräldraförsäkringen introduceras, med rätt för<br />

båda föräldrarna till föräldraledighet.<br />

1975: En ny abortlag tillåter fri abort till och med 18:e<br />

graviditetsveckan.<br />

1980: Kvinnlig (könsneutral) tronföljd införs.<br />

1998: En lag mot grov kvinnofridskränkning införs.<br />

1999: En ny lag förbjuder sexköp.<br />

2002: Sexuell människohandel kriminaliseras.<br />

2009: En lag som tillåter samkönade äktenskap träder<br />

i kraft.<br />

DE FEM VANLIGASTE YRKENA FÖR MÄN 2010<br />

Yrke<br />

Antal<br />

M män män % Kvinnor %<br />

Företagssäljare 61 200 71 29<br />

Systemerare, programmerare 57 400 80 20<br />

Lastbils- och långtradarförare 53 600 96 4<br />

Lagerassistenter 44 900 80 20<br />

Byggnadsträarbetare, snickare 44 400 99 1<br />

samhälle 19


IPRED-lagen vars syfte är att hindra internetpirater. Lagstiftningen<br />

är kontroversiell, och allmänhetens reaktioner visade<br />

hur viktigt vi tycker det är att leva i ett fritt samhälle.<br />

I <strong>Sverige</strong> råder pressfrihet, demonstrationsfrihet, yttrandefrihet<br />

och rätten att granska våra politiker och tjänstemän.<br />

<strong>Sverige</strong> var det första land i världen som 1766 införde en<br />

radikal lag om tryckfrihet. Den svenska informationsfriheten<br />

och offentlighetsprincipen skapar fortfarande en hel del<br />

uppmärksamhet utomlands.<br />

Insyn minskar risken för maktmissbruk. <strong>Sverige</strong>s rankas<br />

som ett av världens minst korrumperade länder. Offentlighetsprincipen<br />

ger alltså resultat. Enligt lag har både allmänheten<br />

och medierna tillgång till offentliga handlingar, vilket<br />

även inkluderar mejlväxling inom en enskild myndighet. Det<br />

betyder att all information måste vara lätt att förstå och dessutom<br />

avgiftsfri. Det gäller naturligtvis inte hemligstämplade<br />

handlingar som gäller nationens säkerhet och liknande, men i<br />

princip är offentliga handlingar tillgängliga för alla. Offentlighetsprincipen<br />

betyder även att statstjänstemän har rätt att<br />

informera medierna utan att fråga sina överordnade.<br />

För att ytterligare öka allmänhetens skydd finns sedan 1809<br />

ett system med ombudsmän, det vill säga myndigheter som<br />

representerar individer eller olika intressegrupper. Justitieombudsmannen<br />

hanterar klagomål på myndigheter eller enskilda<br />

tjänstemän. Jämställdhetsombudsmannen motarbetar<br />

alla former av diskriminering på grund av etnisk bakgrund,<br />

kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Människor som<br />

känner att de har lurats av en reklamkampanj har en ombudsman<br />

de kan vända sig till, och det finns även en särskild<br />

barnombudsman och en pressombudsman.<br />

Styrelseskick<br />

All makt utgår från folket. Det är grunden till <strong>Sverige</strong>s de mokratiska,<br />

parlamentariska statsskick, trots att landet formellt<br />

styrs av regeringen. Riksdagens 349 ledamöter represente<br />

rar folket och regeringen står under riksdagens kontroll.<br />

Riksdagen stiftar lagar och regeringen har den verkställande<br />

makten.<br />

Vart fjärde år har vi fria, allmänna val då vi röstar på<br />

perso ner till riksdag, kommunfullmäktige och landsting.<br />

Valdeltagandet är oftast högt jämfört med övriga delar av<br />

världen, även om det har sjunkit till cirka 80 procent under de<br />

senaste årtiondena. Alla som fyllt 18 år får rösta. Medborgare<br />

i ett EU-land, Norge eller Island har rätt att rösta i kommunal-<br />

och landstingsvalen. Det gäller även alla andra utländska<br />

medborgare som har varit folkbokförda i <strong>Sverige</strong> i tre år.<br />

Däremot måste man vara svensk medborgare för att få rösta i<br />

riksdagsvalet. Även de flesta utlandssvenskar har rösträtt.<br />

När ett riksdagsval är genomfört föreslår riksdagens<br />

talman en ny statsminister från det parti som har det största<br />

stödet i den nytillsatta riksdagen. Sedan väljer riksdagen<br />

formellt den föreslagna statsministern som i sin tur utser den<br />

nya regeringens övriga ministrar.<br />

Socialdemokraterna styrde <strong>Sverige</strong> under nästan hela<br />

1900-talet, men under de senaste årtiondena har makten<br />

svängt mellan dem och de fyra icke-socialistiska oppositionspartierna<br />

i allians: Moderaterna, Folkpartiet, Centern och<br />

Kristdemokraterna.<br />

Det svenska styrelseskicket bygger på decentralisering. På<br />

lokal och regional nivå är kommuner och landsting självstän­<br />

Det socialistiska spöket<br />

<strong>Sverige</strong> har fortfarande rykte om sig att vara ett socia listiskt<br />

land av samma typ som de östeuropeiska kom munist<br />

regi mer na under det kalla kriget. Det är visserligen<br />

sant att Socialdemokraterna suttit vid makten under<br />

större delen av 1900-talet, men <strong>Sverige</strong> har länge varit<br />

en marknads ekonomi och en övervägande majoritet av<br />

fö re tagen är privat ägda. Det blir allt vanligare att offentlig<br />

och privat verksamhet samarbetar, och arvsskatt och för ­<br />

mögenhetsskatt är borttagna. Dessutom är den svenska<br />

fas tig hetstaxeringen låg jämfört med andra länder. Men vi<br />

betalar fortfarande tillräckligt med skatt för att ha tillgång<br />

till ett stort utbud av avgiftsfria eller subventionerade offentliga<br />

tjänster, utbildning, hälsovård, infrastruktur med mera.<br />

Valdeltagandet är<br />

högt i <strong>Sverige</strong>.<br />

20 det här är sverige


diga politiska enheter med tydligt avgränsade ansvarsområden.<br />

Kommunen har ansvar för till exempel stadsplanering<br />

och skolor medan landstinget ansvarar för bland annat hälsooch<br />

sjukvård och infrastruktur.<br />

<strong>Sverige</strong> är sedan 1995 medlem i EU, vilket betyder att<br />

många nya lagar som stiftas i <strong>Sverige</strong> är baserade på EUdirektiv.<br />

De till en början skeptiska svenskarna har visat ett<br />

växande stöd för EU under de senaste åren, men de betalar<br />

fortfarande med svenska kronor när de handlar i butikerna.<br />

Monarkin<br />

Det låter kanske lite motsägelsefullt att ett så modernt land<br />

som <strong>Sverige</strong> är en konstitutionell monarki. Men trots att vårt<br />

formella statsöverhuvud är kung Carl XVI Gustaf har den<br />

svenska kungafamiljen sedan länge endast en representativ,<br />

ceremoniell funktion. Monarkin har fortfarande ett brett<br />

stöd. Många verkar gilla den känsla av glamour som omger<br />

kungafamiljen. Trots att flera politiska partier vill att <strong>Sverige</strong><br />

ska avskaffa monarkin är frågan knappast aktuell för närvarande.<br />

Kungen har vid sin sida drottning Silvia och sina tre barn:<br />

kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan<br />

Madeleine. Drottning Silvia är född i Tyskland i den tyskbrasilianska<br />

familjen Sommerlath. Det sägs att det sa ”klick”<br />

mellan den svenska kronprinsen och den blivande drottningen<br />

när de möttes första gången i München 1972. De gifte<br />

sig 1976.<br />

<strong>Sverige</strong> har varit ett arvrike sedan 1544. Den nuvarande<br />

tronföljaren är kronprinsessan Victoria. Tre år efter hennes<br />

födelse, 1980, var <strong>Sverige</strong> först med att införa könsneutral<br />

tronföljd, vilket betyder att kronan övergår till det äldsta<br />

barnet vare sig det är en pojke eller en flicka.<br />

Kronprinsessan Victoria har blivit ett av <strong>Sverige</strong>s viktigaste<br />

ansikten utåt, inte minst efter all uppmärksamhet 2010<br />

då hon gifte sig med den ofrälse Daniel Westling. Hennes<br />

uppgift är att stödja kungen och ersätta honom när han<br />

själv inte kan närvara vid officiella uppdrag och statsbesök.<br />

Förutom att hon engagerar sig i internationellt biståndsarbete<br />

och fredsfrågor arbetar hon med fritidsaktiviteter för barn<br />

och unga med kronisk sjukdom eller funktionshinder genom<br />

välgörenhetsorganisationen Kronprinsessan Victorias fond.<br />

Trots sin kungliga uppfostran anses kronprinsessan Victoria<br />

vara en jordnära person och hon gillar vanliga fritidssysselsättningar<br />

som golf, skidåkning och att gå på gym. Faktum<br />

är att Daniel Westling tidigare var hennes personliga tränare.<br />

riksdag och regering<br />

Efter det senaste riksdagsvalet 2010 vann den regerande<br />

center-högeralliansen över vänsterkoalitionen, men<br />

lyckades inte få majoritet i riksdagen. Det högerextrema,<br />

invandrarfientliga partiet <strong>Sverige</strong>demokraterna vann sina<br />

första platser i riksdagen någonsin och har en vågmästarroll,<br />

trots att båda blocken har förklarat sig ovilliga att<br />

samarbeta med dem.<br />

Statsminister Fredrik Reinfeldt – även ledare för Moderaterna<br />

– sitter kvar under den innevarande fyraårsperioden.<br />

Riksdagsvalet september 2010:<br />

andel av rösterna och antal mandat i riksdagen<br />

Moderaterna 30,06 %<br />

Folkpartiet 7,06 %<br />

Centern 6,56 %<br />

Kristdemokraterna 5,60 %<br />

Socialdemokraterna 30,66 %<br />

Miljöpartiet 7,34 %<br />

Vänsterpartiet 5,60 %<br />

<strong>Sverige</strong>demokraterna 5,70 %<br />

Kristdemokraterna 19<br />

Centern 23<br />

Folkpartiet 24<br />

Moderaterna 107<br />

<strong>Sverige</strong>demokraterna 20<br />

Miljöpartiet 25<br />

Vänsterpartiet 19<br />

Socialdemokraterna<br />

112<br />

Regerings- och riksdagsbyggnaderna i Stockholm.<br />

samhälle 21


<strong>Sverige</strong> i världen<br />

Vårt land ligger i utkanten av Europa, och vi kunde ha valt att<br />

ställa oss vid sidan av världshändelserna. Men svenska företag<br />

har länge sökt sig utomlands för att få tillgång till en större<br />

marknad. Svenska turister påträffas i alla hörn av världen. Vi<br />

har även gjort oss ett namn genom vårt engagemang i globala<br />

frågor.<br />

Vi sticker inte huvudet i sanden och struntar i fattigdom,<br />

krig, miljökatastrofer och andra globala problem. <strong>Sverige</strong><br />

hamnar regelbundet i toppen av Commitment to Development<br />

Index (CDI), delvis därför att vi ger 1 procent av vår<br />

bruttonationalprodukt i utvecklingsbistånd utan att kräva att<br />

de mottagande länderna använder delar av biståndet till att<br />

köpa svenska varor och tjänster. <strong>Sverige</strong> deltar även aktivt i<br />

fredssamtal och i FN:s fredsbevarande styrkor. Den svenska<br />

regeringens miljöpolicy ger en tydlig signal om hur angelägna<br />

vi är att bidra till stabilitet i världen.<br />

<strong>Sverige</strong> är känt för sin neutralitet och slöt sitt senaste<br />

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel.<br />

fredsfördrag 1814. Vi var alliansfria under kalla kriget för att<br />

kunna vara neutrala i händelse av krig. <strong>Sverige</strong>s säkerhetspolicy<br />

innebär fortfarande att vi ställer oss utanför militära<br />

allian ser, men vi samarbetar i freds- och säkerhetsbevarande<br />

in satser. Vår neutralitet står officiellt fast, men det går inte<br />

att för neka att vi har anpassat oss till förändringar i omvärlden.<br />

Som EU-medlemsstat och en del av det internationella<br />

sam fundet har vi under en längre tid bidragit med freds bevarande<br />

styrkor.<br />

Folk i andra länder som inte kommit i kontakt med <strong>Sverige</strong><br />

på något annat sätt har säkert träffat på svenska varumärken<br />

som Ikea, H&M eller Ericsson. Svenska företag har en<br />

oproportionerligt stor marknadsandel inom områden som<br />

tele kom och bioteknik.<br />

På grund av det begränsade befolkningsunderlaget i hemlandet<br />

sökte sig svenska företag och tillverkare redan tidigt<br />

utomlands i jakt på fler konsumenter och större marknader.<br />

Därför har de vunnit ett försprång i globaliseringsprocessen.<br />

Det är naturligtvis vanligt med sammanslagningar och företagsförvärv<br />

inom den internationella affärsvärlden, företag<br />

köps och säljs, men <strong>Sverige</strong> genomsyras av en innovativ kraft.<br />

Oavsett hur många svenska varumärken som går upp i andra<br />

företag så kommer det hela tiden nya. Skype och Spotify är<br />

två exempel på unga varumärken som på senare tid gjort<br />

succé på världsmarknaden.<br />

Svenska varumärken förknippas ofta med företagens samhällsansvar<br />

(s.k. CSR) och med miljömedvetenhet. I många<br />

svenska företag är CSR inbyggd i företagskulturen. Svenskar<br />

kan göra framgångsrika affärer utan risk för korruption<br />

samtidigt som man tar hänsyn till klimatförändringarna,<br />

jämställdhet mellan könen och mänskliga rättigheter.<br />

Svensk kultur i form av musik, film, design, mode och mat<br />

får allt större framgångar på världsmarknaden. Men det som<br />

mest av allt gör att <strong>Sverige</strong> har blivit verkligt internationellt<br />

är det faktum att svenskar är flitiga resenärer, både i arbetet<br />

och på sin fritid. Nästan en tredjedel av befolkningen – 1,3<br />

miljoner svenskar – utvandrade till Nordamerika under perioder<br />

av svår fattigdom på 1800- och i början på 1900-talet.<br />

Cirka fem miljoner amerikaner och kanadensare har rötter i<br />

<strong>Sverige</strong>.<br />

I dag är nästan 15 procent av <strong>Sverige</strong>s befolkning födda<br />

utanför <strong>Sverige</strong>. Svenskar flyttar utomlands för kortare eller<br />

längre tid. Personer som är födda utomlands flyttar hit och<br />

andra flyttar tillbaka hem efter att ha tillbringat några år här.<br />

<strong>Sverige</strong> känner sig definitivt hemma i världen, och vi är alla<br />

glada över Öresundsbron, vår fysiska länk till det europeiska<br />

fastlandet.<br />

22 det här är sverige


Turning Torso i södra Malmö.<br />

society 23


Innovationer<br />

En stark innovationsanda har gjort att <strong>Sverige</strong> ligger långt<br />

framme när det gäller den tekniska utvecklingen. Övergången<br />

från fattigt jordbrukssamhälle till ett högt industriali serat<br />

land tog bara några tiotal år tack vare rika naturtillgångar i<br />

kombination med avgörande uppfinningar som ångturbinen,<br />

kullagret, den gasdrivna fyren och skiftnyckeln.<br />

Det verkar kanske som om vi med all vår framstående<br />

forskning och utveckling har en outsläcklig kunskapstörst.<br />

Men det handlar inte bara om smarta lösningar, utan även<br />

om att kunna göra dem kommersiellt gångbara, vilket många<br />

svenska företag visar exempel på.<br />

Grundaren av telekomjätten Ericsson, Lars Magnus<br />

Ericsson, började med en liten verkstad där han utvecklade<br />

telegrafen. Så småningom bidrog han till att göra Stockholm<br />

till världens telefontätaste stad i slutet på 1800-talet. Den<br />

fasta övertygelsen att kommunikation är ett grundläggande<br />

mänskligt behov har gjort att Ericsson har utvecklats till det<br />

globala storföretag det är i dag.<br />

Ikeas historia börjar 1931 då den fem år gamle Ingvar<br />

Kamprad började tjäna pengar på att sälja tändstickor till sina<br />

grannar. Bara tolv år senare grundade han ett företag han<br />

kallade Ikea. Namnet är sammansatt av hans egna initialer<br />

samt gården och byn där han växte upp: Elmtaryd och Agunnaryd.<br />

Sextio år senare hade företaget utvecklats från en idé<br />

kläckt i de djupa smålandsskogarna till ett stort möbelvarumärke<br />

med representation i 40 länder.<br />

fou i procent av bnp (2009)<br />

Den största ”svensken” i Las<br />

Vegas är en H&M-butik.<br />

Israel 4,28<br />

Finland 3,96<br />

<strong>Sverige</strong> 3,62<br />

Japan 3,33<br />

USA 2,79<br />

EU-27 1,9<br />

Kina 1,7<br />

Ryssland 1,7<br />

24 det här är sverige


Nobelfesten 2010 i<br />

Stockholms stadshus.<br />

NOBELs testamente<br />

Den svenske uppfinnaren, entreprenören och industrimannen<br />

Alfred Nobel (1833–96) uppgav i sitt testamente att merparten<br />

av hans tillgångar – 355 patent och 90 fabriker i 20 länder –<br />

skulle förvaltas i en stiftelse som varje år skulle dela ut ett pris<br />

till dem som ”under det gångna året har gjort mänskligheten<br />

den största nyttan”. Denna handling har vida överskuggat den<br />

uppfinning han själv gjorde på 1860-talet, dynamiten.<br />

Varje år sedan 1901 har Nobelpriset delats ut till personer<br />

som utmärkt sig inom områdena fysik, kemi, medicin eller<br />

fysiologi, litteratur och fred. <strong>Sverige</strong>s Riksbanks ekonomipris<br />

nämndes inte i Nobels testamente, utan instiftades till hans<br />

minne 1968. Prisceremonin äger rum i Stockholm på Alfred<br />

Nobels dödsdag den 10 december varje år. Det enda undantaget<br />

är fredspriset, som delas ut i Oslo. Nobel hade själv beslutat<br />

att det skulle delas ut av en norsk priskommitté, vilket var<br />

naturligt då eftersom <strong>Sverige</strong> och Norge var i union mellan 1814<br />

och 1905.<br />

Nobels förmögenhet på omkring 31 miljoner kronor har<br />

växt under årens lopp. År 2012 uppgick varje prissumma till 8<br />

miljoner kronor. Totalt har 30 svenskar hittills fått Nobelpris.<br />

samhälle 25


“Flower Power”<br />

Den svenska superbilstillverkaren<br />

Koenigsegg släppte sin CCXR-modell<br />

2007. Den är utrustad med en etanolmotor;<br />

därav smek namnet Flower<br />

Power. Det är världens första miljövänliga<br />

superbil.<br />

Fordonssäkerhet<br />

Trepunktsbältet uppfanns av Vattenfall och utvecklades av Volvoingenjören<br />

Nils Bohlin. Det har räddat ett liv var sjätte minut sedan<br />

det lanserades 1959 och anses vara en av de viktigaste uppfinningarna<br />

i fordonssäkerhetens historia. En ny generation alkolås och<br />

en teknik som upptäcker fotgängare framför bilen nattetid är två<br />

relativt nya uppfinningar utvecklade av Autoliv. Volvo och Saab<br />

har bidragit med många säkerhetslösningar under årens lopp.<br />

PowerTrekk är en bärbar<br />

bränslecellsladdare.<br />

Skype<br />

Den svenske entreprenören Niklas Zennström kom 2003 med en<br />

revolutionerande telefonlösning. Tillsammans med Janus Friis<br />

grundade han den avgiftsfria nättelefontjänsten Skype. Skype har<br />

blivit en framstående aktör inom internationell IT-kommunikation,<br />

för såväl privatpersoner som företag.<br />

Solvatten renar vattnet<br />

med hjälp av energi från<br />

solen.<br />

Hövding – den<br />

osynliga cykelhjälmen.<br />

Gideon Sundbäck uppfann det<br />

moderna blixtlåset 1913.<br />

26 det här är sverige


SPOTIFY<br />

– EN FREDLIG MUSIKREVOLUTION<br />

Det hade blivit allt vanligare med illegal nedladdning<br />

av musik och filmer tills några svenskar fick en idé. De<br />

upp fann en webbtjänst där man lagligt och gratis kunde<br />

lyss na på ”strömmad” musik – de kallade den Spotify. Idén<br />

var kanske inte helt ny, men tekniken är helt unik, och det<br />

enor ma musikutbudet är svårt att slå.<br />

Det lilla företaget har i dag nästan 200 anställda och<br />

tjänsten finns i flera länder. Spotify fortsätter att expandera<br />

och lovorden är många. Så här uttryckte sig Los<br />

Angeles Times vid lanseringen i USA: ”Spotify slår allt<br />

annat på marknaden och utgör ett allvarligt hot mot flera<br />

andra musiktjänster som slåss om uppmärksamheten.”<br />

Hörlurar från<br />

WeSC.


Kultur<br />

och fritid<br />

Det sjuder av inspiration<br />

Kreativiteten och nyskapandet inom svensk kultur har ökat explosionsartat.<br />

Det fanns en tid då svensk musik var lika med pop och då svensk<br />

design kännetecknades av funktionalitet. Det är inte längre så enkelt.<br />

Svenska band tar sig in på alla möjliga områden från goth metal till<br />

hip hop; svensk film handlar inte längre bara om människans existentiella<br />

villkor; det finns utrymme både för det samhällskritiska och det<br />

mer personliga inom konsten; mode och design lutar visserligen fortfarande<br />

åt det praktiska, men det finns nu helt klart även ett känslomässigt<br />

inslag.<br />

Kanske har våra konstnärer helt enkelt blivit modigare, eller så låter<br />

de sig allt oftare inspireras av utlandet. Kanske färgar vårt mångkulturella<br />

samhälle allt mer av sig på vårt kulturliv. Det är svårt att säga, men<br />

det är uppenbart att mycket har hänt sedan Bergmans och Abbas dagar.


Robyn har gjort succé<br />

på eget skivbolag.


Film och scenkonst<br />

<strong>Sverige</strong> varken kan eller vill konkurrera med Hollywood trots<br />

att ett av våra mer intressanta produktionscentra för film, som<br />

ligger i Trollhättan, har fått smeknamnet ”Trollywood”. Men<br />

svensk film är ändå populär både i <strong>Sverige</strong> och utomlands.<br />

Svenska filmer vann omkring 180 internationella priser 2010.<br />

Filmindustrin är på väg att förändras. Flera nya, ambitiösa<br />

svenska filmare längtar efter att pröva ny teknologi och försöker<br />

sig på nya genrer och marknader som länge har legat<br />

utom räckhåll för dem. Svenska filmare är lika intresserade<br />

av människors känsloliv som Ingmar Bergman och hans<br />

samtida var, fast perspektivet är ett annat.<br />

Svenska talas av färre än tio miljoner människor, vilket<br />

är ett problem när det gäller finansieringen av svensk film.<br />

Trots det har det för första gången i svensk filmhistoria gjorts<br />

filmer med en budget på upp till 200 miljoner kronor. Det<br />

tyder på ett nytt förtroende för svensk films kommersiella<br />

potential.<br />

Svensk film har också haft en stark förankring inom dokumentär-<br />

och kortfilmsområdet. Det är värt att hålla ett öga<br />

på filmskapare som Jesper Ganslandt, Ruben Östlund samt<br />

duon Åsa Blanck och Johan Palmgren; de har alla har sina<br />

rötter i kort- eller dokumentärfilmsgenren.<br />

Samtidigt som svenska produktioner numera drar till sig<br />

Hollywoodstjärnor reser svenska skådespelare, bland andra<br />

Noomi Rapace och Alexander Skarsgård, i motsatt riktning<br />

och är på god väg att skaffa sig en internationell karriär.<br />

Och det handlar inte bara om film, svenskar har en hel<br />

del att säga på scenkonstområdet också. Cullbergbaletten<br />

är inter nationellt känd, till exempel, och dans håller på att<br />

bli allt mer populärt hos den svenska publiken. I Stockholm<br />

finns det fullt av teatrar, från den ståtliga Dramaten till<br />

mindre, fristående scener varav många rikta r sig särskilt till<br />

en ung publik.<br />

Malik Benjdelloul vann en Oscar<br />

2013 för sin dokumentärfilm<br />

Searching for Sugar Man.<br />

Litteratur<br />

Till och med de som aldrig har läst något av en svensk författare<br />

har hört talas om Nobelpriset i litteratur, som delas<br />

ut av Svenska Akademien. Med en sådan ansedd institution<br />

måste vi väl också ha några riktigt stora författare, och visst<br />

har vi det, både levande och döda, men det svenska litteraturlivet<br />

handlar även om sådant som inte har så mycket att göra<br />

med fina priser, exempelvis internationella bästsäljare samt<br />

barn- och ungdomsböcker.<br />

30 det här är sverige


Barnböcker om ämnen som för inte så länge sedan var<br />

tabu är egentligen inte en ny trend utan en fortsättning på<br />

ett litterärt arv från 1940-talet då Astrid Lindgren för första<br />

gången skrev om den nioåriga föräldralösa rebellen Pippi<br />

Långstrump.<br />

Även Bitte Havstads Ofrivilliga syskon har en viktig uppgift<br />

att fylla. Barn vet att föräldrar ibland skiljer sig, att inte alla<br />

barn som lever tillsammans är släkt, eller har två föräldrar,<br />

eller har två föräldrar av olika kön. Behovet att ge barn en<br />

möjlighet att läsa om olika typer av familjekonstellationer har<br />

ökat sedan Pippis dagar i takt med att det svenska samhället<br />

har öppnat sig för en större variation.<br />

Moraliska dilemman, grupptryck och respekt för miljön är<br />

andra vanliga ämnen. Pija Lindenbaum samt Olof och Lena<br />

Landströms böcker är exempel på bilderböcker som utforskar<br />

dessa ämnen med ett stort mått humor och känslighet. Martin<br />

Widmarks detektivhistorier har också blivit populära och<br />

konkurrerar med videospel, TV och internet.<br />

Men de flesta deckare är förstås skrivna för vuxna. Stieg<br />

Larssons Millennium-trilogi tog världen med storm efter hans<br />

död. Och vilken storm! Böckerna översattes nästan genast till<br />

över fyrtio språk, det gjordes filmer på dem och internationella<br />

distributörer söker efter fler svenska författare med samma<br />

drivkraft. Stieg Larsson följde i den prisbelönte för fattaren<br />

Henning Mankells fotspår. Deras böcker ger en genuin bild av<br />

en brutal verklighet få av oss<br />

tvingats uppleva.<br />

Alla böcker för vuxna handlar dock inte om mord. Jonas<br />

Hassen Khemiris pjäser och böcker handlar ofta om identitet,<br />

ras och språk. Av klassikerna är nog bara August Strindberg<br />

riktigt känd utomlands. Han har haft ett stort inflytande på<br />

modern dramatik. Men <strong>Sverige</strong> har stora författare inom alla<br />

genrer, från det höglitterära – poeten Tomas Tranströmer<br />

fick till exempel Nobelpriset i litteratur 2011 – till populärlitteratur,<br />

med en unik styrka i böcker för barn och ungdomar,<br />

deckare och, om man ska döma av Johan Ajvide Lindqvists<br />

framgångar, skräckromaner med en mänsklig touche. Svensk<br />

litteratur verkar gå ”skrämmande” bra.<br />

Konst<br />

Svensk konst är öppen för allt. I ett klimat där ingenting är<br />

heligt och med en uppsjö av nya medier blandas samhällskritik<br />

med det personliga och det poetiska.<br />

Allt fler konstnärer skapar verk där bild möter musik, koreo<br />

grafi, gamla och nya medier och någonting helt nytt upp­<br />

Pija Lindenbaum har skapat en<br />

lång rad bilderbokssuccéer.<br />

kultur och fritid 31


står. Nathalie Djurberg, till exempel, gjorde sin installation<br />

The Experiment genom att kombinera animerade kort ­<br />

filmer med gigantiska, skulpterade keramikblommor och<br />

musik. Hon ifrågasätter sociala konventioner i filmer som<br />

till en början kan verka naiva men som egentligen är<br />

våldsamma och erotiska, med ett inslag av humor.<br />

Videokonst är ett populärt medium i <strong>Sverige</strong>, och anmärkningsvärt<br />

många videokonstnärer är kvinnor. Ann-Sofi Sidén<br />

har sedan början av 1990-talet utforskat det mänskliga psyket<br />

genom en blandning av journalistik, långfilm och vetenskapliga<br />

studier.<br />

Henrik Håkansson riktar blicken mot naturen. Kärleken<br />

till naturen är ett traditionellt tema i den svenska konsten,<br />

och var särskilt framträdande i slutet av 1800-talet hos konstnärer<br />

som Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors.<br />

Håkansson tar naturen in i det tjugoförsta århundradet<br />

genom att se på den på ett nytt sätt. Med hjälp av teknik<br />

och musik skapar han ett slags ”bioestetik” där det centrala<br />

temat är kommunikationen mellan kultur och natur.<br />

Finns det då någon föreställande konst på den svenska<br />

konstscenen? Visst, den uppmärksammade konstnären<br />

Gunnel Wåhlstrand är ett exempel. Hon återskapar noggrant<br />

gamla familjefoton i form av enorma, extremt realistiska<br />

tuschmålningar. Hon berättar en mycket personlig historia<br />

och tar samtidigt hantverksskickligheten till nya höjder<br />

genom sitt minutiösa, nästan plågsamt tidsödande arbete.<br />

Musik<br />

Musik är en del av livet för de flesta svenskar. Vi tycker helt<br />

enkelt om att sjunga. <strong>Sverige</strong> är också en av världens ledande<br />

musikexportörer, och utan tvekan störst om man räknar per<br />

capita. Lyssnare är inte alltid medvetna om att den musik de<br />

Indiepopstjärnan Lykke Li.<br />

offentlig konst?<br />

Det finns kreativa krafter som arbetar utanför konstinstitutionerna.<br />

Målningar i gångtunnlar, instickade gatlyktor,<br />

fågelholkar på de mest oväntade ställen… Provokativ, rolig<br />

och poetisk gatukonst rör upp känslor och skapar debatt.<br />

Handlar det om revolt eller om att förändra och smycka<br />

det offentliga rummet? Medan Stockholms stadsmuseum<br />

ordnar guidade turer och visar gatukonsten i Stockholms<br />

innerstad är många andra myndigheter skeptiska till<br />

denna osanktionerade utsmyckning.<br />

32 det här är sverige


dansar till, hör på radio, i TV-reklam eller laddar ner från<br />

internet faktiskt är svensk. Inte ens alla svenskar vet det – det<br />

händer så mycket hela tiden att det är svårt att hänga med.<br />

Det finns utländska bloggare som bara skriver om svensk<br />

musik, det är ett heltidsjobb i sig. Och utöver musiken som<br />

hamnar på internationella topplistor finns det svenska producenter<br />

och låtskrivare bakom internationella stjärnor och<br />

svenska regissörer som gör deras musikvideor.<br />

Om du nu undrar över orsaken till de här framgångarna<br />

så kommer du att upptäcka att vi har flest körer i världen i<br />

förhållande till folkmängden. Du kan också titta närmare<br />

på den djupt rotade allsångstraditionen och det obligatoriska<br />

sjungandet till midsommar, jul och höstens kräftskivor.<br />

På Abbas tid fanns det i princip bara en enda svensk<br />

popgrupp, åtminstone i övriga världens ögon. De var<br />

blonda, vackra och annorlunda. De representerade <strong>Sverige</strong>.<br />

Det är lite besvärligare nu, men också mer spännande när<br />

vi har framgångsrika artister och band i alla kategorier<br />

man kan föreställa sig, från jazz till doom metal.<br />

Den svenska jazzen har djupa rötter både i amerikansk<br />

jazz och svensk folkmusik. Esbjörn Svenssons (från E.S.T.)<br />

tragiska död 2008 betydde definitivt inte slutet på svensk jazz.<br />

<strong>Sverige</strong> har också länge varit en grogrund för heavy metal och<br />

alla dess undergenrer, och många nyskapande hårdmetallband<br />

har skapat sig en karriär här.<br />

Det finns framgångssagor även inom andra typer av musik,<br />

men pop och indie är kanske det som fått mest uppmärksamhet,<br />

och det är här det svenska soundet utmärker sig, om man<br />

nu kan tala om ett sådant. Robyn, Lykke Li, Radio Dept.,<br />

Peter, Bjorn and John … har vi glömt någon? Visst har vi det.<br />

Allt fler artister har insett att om de vill leva på sin musik<br />

räcker det inte med att nå ut till en svensk publik. Andra<br />

upptäcker i stället att de plötsligt står mitt i rampljuset utan<br />

att riktigt förstå hur de hamnat där.<br />

Cullbergbaletten i verket<br />

High heels too från 2013.


Kuggen, Chalmers i Göteborg,<br />

ritad av arkitekt Gert Wingårdh.<br />

Vas av designgruppen<br />

Front.<br />

Fredrik Färgs möbelserie<br />

”Successions”.<br />

34 det här är sverige


Design och konsthantverk<br />

Mångfald och diffusa gränser är en ganska bra sammanfattning<br />

av den svenska designscenen. En ny generation formgivare<br />

är inte bara ute efter att skapa praktiska föremål, de<br />

vill berätta en historia. Funktion möter känsla, det kreativa<br />

spektrumet har blivit bredare än någonsin och den avskalade<br />

Ikea-designen har fått nya konkurrenter.<br />

Många formgivare arbetar över gränserna och blandar<br />

konst, hantverk och formgivning. Monica Förster inspireras<br />

lika mycket av samekonst som av modernt stadsliv.<br />

Hon förnyar välkända former genom att använda oväntade<br />

material och nya tekniker i sina minimalistiska möbler och<br />

objekt. Hon anser också att kvalitetsdesign utgör en effektiv<br />

motvikt mot konsumtionskulturen.<br />

Designgruppen Front har ett undersökande perspektiv.<br />

Det tätt sammansvetsade designteamet samarbetar från idé<br />

till färdig produkt och låter ofta externa faktorer bestämma<br />

formen. I kollektionen ”Design by Animals” har gnagande<br />

råttor fått bilda ett tapetmönster och ”Flower Lamp” ändrar<br />

form beroende på hur mycket energi som konsumeras i hushållet.<br />

Till och med det anrika glasbruket Kosta Boda bryter ny<br />

mark; kanske har de inspirerats av den allmänna skaparglädjen.<br />

Genom att anlita glaskonstnären Åsa Jungnelius<br />

med sina överdimensionerade bägare och enorma glasläppstift<br />

har de anammat ett uttryck som är mer kul än<br />

funktionellt och mer expressivt än exklusivt. Den kanske<br />

skickligaste stilblandningen representeras av Zandra Ahl.<br />

Hon blandar konst med populärkultur och uttryck för det<br />

moderna konsumentsamhället. Det har resulterat i en kitschig<br />

stil som utmanar en mer traditionell syn på estetik.<br />

Zandra Ahls produkter befinner sig långt ifrån den tidigare<br />

dominerande funktionalismen. Ända sedan funktionalismens<br />

genombrott på Stockholmsutställningen 1930 har<br />

form mer eller mindre dikterats av funktion i <strong>Sverige</strong>. Den<br />

allmänna uppfattningen är fortfarande att ”svensk formgivning”<br />

handlar om rena linjer, ljusa träslag och användarvänliga<br />

produkter. Ikea har förmodligen någonting att<br />

göra med det, men faktum är att det hela började 1919 med<br />

skriften Vackrare vardagsvara av den svenske konsthistorikern<br />

Gregor Paulsson. Han framhävde behovet av att sprida<br />

vackra ting till en vidare publik, något som fick ett enormt<br />

inflytande på svensk formgivning under större delen av<br />

1900-talet. Paulssons tankar kring demokratisk, icke-elitistisk<br />

formgivning gäller fortfarande, och god formgivning<br />

spelar en påfallande viktig roll i den svenska vardagen.<br />

Möbelformgivaren och arkitekten Bruno Mathssons<br />

modernistiska formgivning var revolutionerande under<br />

1930- och 40-talet och satte <strong>Sverige</strong> på den internationella<br />

designkartan – och så är det faktiskt fortfarande. Men hans<br />

”svenska modernism” har fått konkurrens av en mer känslomässig<br />

stil; design kan säga något om vem man är och våra<br />

skönhetsideal håller på att omvärderas.<br />

Mode<br />

Svenskt mode håller på att förändras. I likhet med form givare<br />

inom andra områden har många modeskapare övergivit<br />

kravet på funktion. Medan H&M fortsätter att sprida ett<br />

mode alla har råd med över världen banar några ledande<br />

mode skapare väg för ett mer personligt uttryck.<br />

Sandra Backlund har stickat sig fram till den internationella<br />

catwalken med en stil som har få likheter med det<br />

traditionella, praktiska svenska modet. Hennes överdrivna,<br />

ut trycks fulla ullkreationer visar ett genuint hantverkskunnande.<br />

Rickard Lindqvist arbetar med samma inställning till<br />

hant verkets betydelse fast på ett helt annorlunda sätt. Han<br />

använder traditionella skräddartekniker för att åstadkomma<br />

lite lätt uppkäftiga versioner av klassiskt skuren herrkonfektion.<br />

Den svenska modescenen flödar av kreativitet samtidigt<br />

som många formgivare kämpar med att försöka tjäna pengar<br />

på sin talang. Sofie, Pernilla och Jennifer Elvestedt, de tre<br />

systrarna bakom varumärket Minimarket, har hittat sitt eget<br />

recept för framgång. Deras kollektioner karaktäriseras av<br />

kvinnliga former med maskulina inslag, ofta i starka färger,<br />

och deras kläder säljs i butiker över hela världen.<br />

Ekologisk design har blivit populärt även i modevärlden.<br />

Märken som Nudie, Camilla Norrback och Julian Red vill alla<br />

bidra till ökad miljömedvetenhet och visar att även eko-mode<br />

kan vara chickt.<br />

Det ”svenska modeundret” började egentligen med jeans.<br />

Acne, Nudie och WeSC har alla blivit internationellt framgångsrika<br />

märken. En uppföljare, Cheap Monday, har också<br />

gjort sig ett namn och köptes snabbt upp av H&M.<br />

Svenskarnas modeintresse har formligen exploderat under<br />

de senaste tio åren. H&M är säkert en del i det, men det har<br />

även att göra med det faktum att folk har fått det bättre. En<br />

reaktion mot konsumtionssamhället är dock den ökande<br />

secondhandmarknaden. Förra årets haute couture kan dyka<br />

upp som årets gatumode.<br />

kultur och fritid 35


Idrott<br />

<strong>Sverige</strong> är känt för att vara ett land där man tar hand om sina<br />

medborgare från vaggan till graven. Men vi tar också hand<br />

om oss själva. Vi är intresserade av vår egen hälsa, och enligt<br />

nya studier är svenskar även ett av världens friskaste folk. Vi<br />

tillhör dem som har längst livslängd och många är amatöridrottare<br />

eller allmänt friluftsintresserade.<br />

Förutom att vi lever nära naturen och därför ofta ger<br />

oss ut i friska luften har sedan länge idrottsrörelsen varit<br />

väldigt stark i likhet med andra så kallade folkrörelser som<br />

fackföreningar, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen. Dessa<br />

organisationer har länge arbetat för landets alla invånares<br />

lika rätt och möjlighet att delta i samhällslivet.<br />

Människor från alla samhällsklasser och i alla åldrar<br />

engagerar sig fortfarande i idrottsrörelsen, fast allt fler väljer<br />

mer löst organiserade aktiviteter, äventyrssporter till exempel,<br />

eller går helt enkelt på gym. Den stora bredden inom idrottsrörelsen<br />

och idrottens popularitet kan vara en bidragande<br />

orsak till att vi nått stora internationella framgångar trots vår<br />

begränsade folkmängd.<br />

Vi har på något sätt lyckats komma långt utan att vara<br />

särskilt tävlingsinriktade. Det är så typiskt svenskt. Just nu<br />

håller vi ögonen på Zlatan Ibrahimovic (fotboll), Charlotte<br />

Kalla (längdskidåkning), Jonas Jerebko (basketboll) och<br />

Sarah Sjöström (simning).<br />

Eftersom motståndet mot droger i allmänhet är stort är<br />

<strong>Sverige</strong> självklart emot dopning. Även om en större dopningsskandal<br />

inom den svenska sporten inte är helt otänkbar, är<br />

det knappast troligt att det kommer att inträffa. Svenska forskare<br />

har kommit långt till exempel när det gäller att upptäcka<br />

bloddopning och testosteronmissbruk.<br />

Acne är en del av det<br />

svenska modeundret.<br />

36 det här är sverige


Zlatan Ibrahimovic är lagkapten för<br />

det svenska fotbollslandslaget.<br />

det här är sverige 37


Fartfyllt midsommarfirande.<br />

38 det här är sverige


Traditioner<br />

<strong>Sverige</strong> är i dag ett sekulärt samhälle. Men religion spelar<br />

fortfarande en viktig roll, eftersom flera av våra traditioner<br />

har sina rötter i religionen. Vi gillar verkligen att fira, så det<br />

spelar ingen roll att vi har glömt varför vi har vissa sedvänjor,<br />

vi utövar dem ändå.<br />

Vår kultur berikas även av religioner och traditioner från<br />

andra delar av världen. Ett exempel är den muslimska högtiden<br />

ramadan. Det finns cirka 500 000 muslimer i <strong>Sverige</strong>, så<br />

denna fastemånad går inte obemärkt förbi. Att olika traditioner<br />

möts och blandas hindrar inte att de gamla svenska<br />

traditionerna lever kvar. Det ger oss en känsla av kontinuitet<br />

och tillhörighet.<br />

Många svenska traditioner är nära förknippade med årstidernas<br />

växlingar. Under vintern förbrukar vi nästan orimliga<br />

mängder stearinljus, och på sommaren är det viktigt med<br />

någon form av utomhusaktivitet. Låt oss titta på några av de<br />

traditioner som ligger svenskarna varmt om hjärtat: midsommarfirandet,<br />

kräftskivan, luciafirandet och julfirandet.<br />

Midsommar<br />

Juni: Skolan är slut och naturen<br />

har slagit ut i blom. Det känns<br />

som om solen aldrig går ner, och<br />

faktum är att i norra <strong>Sverige</strong> gör<br />

den inte det. I söder är det bara<br />

mörkt ett par timmar om dygnet.<br />

Det måste firas! Vi samlar familj<br />

och vänner till den svenskaste<br />

av alla traditioner: midsommarfirandet.<br />

När vi firar midsommar är<br />

det egentligen sommarsolståndet<br />

vi firar. I <strong>Sverige</strong> har man<br />

uppmärksammat årets längsta<br />

dag, som infaller den 21 juni,<br />

sedan förkristen tid. Sedan<br />

1950-talet har vi av praktiska<br />

skäl förlagt midsommarafton<br />

till den fredag som infaller mellan<br />

den 19 och den 25 juni.<br />

Vill man vara för sig själv<br />

på midsommarafton ska man<br />

stanna kvar i stan, för under<br />

midsommarhelgen åker de<br />

flesta ut på landet för att fira<br />

med Caption. familj och vänner.<br />

Det finns några mer eller<br />

mindre obligatoriska ritualer<br />

man måste utföra innan<br />

firandet börjar: man ska plocka<br />

vilda blommor och binda ihop<br />

dem till kransar som man<br />

sätter på huvudet eller hänger<br />

i majstången; sedan ska man<br />

klä majstången, eller midsommarstången,<br />

i löv och blommor;<br />

efter det reser man den<br />

någonstans där det finns gott<br />

om plats att dansa runt den.<br />

Dags för lunch! Man dukar<br />

ett bord utomhus och dekorerar<br />

det med blommor. Oftast<br />

måste bordet flyttas inomhus<br />

på grund av plötsliga regnskurar.<br />

Maten är enkel: olika<br />

sorters sill, färskpotatis med<br />

dill och gräddfil. Jordgubbar<br />

med vispgrädde är en vanlig<br />

efter rätt. Många vuxna vill<br />

gärna skölja ner sillen med<br />

en snaps, men innan man får<br />

dricka sjunger man en liten<br />

lustig snapsvisa. Dessa visor<br />

går i arv från generation till generation.<br />

Den svenska snapsen<br />

görs på säd eller potatis och är<br />

ofta smaksatt, men aldrig söt.<br />

När alla har ätit och kommit<br />

i stämning kan dansen börja.<br />

Barn och vuxna bildar en ring<br />

runt midsommarstången och<br />

dansar till traditionella sånger.<br />

Själva dansen är inte svår, man<br />

rör sig bara sjungandes hand<br />

i hand runt stången. I många<br />

Sill och snaps är en typisk<br />

svensk företeelse.<br />

småstäder och samhällen<br />

anlitar man folkmusiker som<br />

spelar under dansen.<br />

Eftersom det aldrig blir<br />

mörkt på midsommar kan festen<br />

pågå i många timmar. När<br />

morgondimman börjar lägga<br />

sig över fälten är det dags att gå<br />

hem och lägga sig.<br />

kultur och fritid 39


Caption.<br />

Kräftpremiär.<br />

Lucia och jul<br />

December: Solen går ner allt<br />

tidigare, men om vi har tur lyser<br />

snön upp i kvällsmörkret. Det bidrar<br />

till den speciella julkänslan.<br />

Julen är säkert lika kommersiell<br />

i <strong>Sverige</strong> som på andra ställen,<br />

men det är också då vi plockar<br />

fram våra handgjorda juldekorationer,<br />

tänder ljus i våra hus<br />

och bakar pepparkakor och<br />

saffransbullar efter ett gammalt<br />

släktrecept.<br />

December är ett enda långt<br />

firande. Det börjar med första<br />

advent fyra söndagar före<br />

jul. Släkt och vänner bjuder<br />

hem varandra på glögg och<br />

på arbetsplatserna anordnas<br />

julfester. Svenskarna är visserligen<br />

ett sekulärt folk, men<br />

vi måste erkänna att julen med<br />

sina traditioner är helig för oss.<br />

Den 13 december firas<br />

lucia. På förskolor över hela<br />

landet tassar små barn iklädda<br />

långa vita nattskjortor. De har<br />

levande ljus i händerna och<br />

sjunger alla välkända julsånger<br />

för sina stolta föräldrar.<br />

Nästan alla flickor, och en<br />

och annan pojke, vill vara lucia,<br />

och i förskolan får alla som vill<br />

bära en krans av elektriska ljus<br />

på huvudet och ett rött band<br />

runt midjan. Andra flickor är<br />

hennes tärnor och bär i stället<br />

ett ljus i handen. De flesta poj­<br />

kräftskivan<br />

Augusti: I bästa fall är sensommarkvällarna<br />

varma och milda<br />

och borden dignar under högar<br />

av kokta kräftor. Det som tidigare<br />

var en exklusiv delikatess kan<br />

man numera köpa under hela<br />

året, men de flesta svenskar<br />

sparar dem till den traditionella<br />

kräftpremiären i augusti.<br />

Precis som på midsommar<br />

äger kräftskivefirandet oftast<br />

rum utomhus, och det finns<br />

en praktisk anledning till det:<br />

att äta kräftor är kladdigt, och<br />

äter man dem inomhus tar det<br />

lång tid innan lukten försvinner.<br />

Dukar, tallrikar, servetter<br />

och lyktor brukar vara gjorda<br />

av papper. De som vill sätter på<br />

sig haklappar och löjliga hattar.<br />

Det är lätt att städa – när man<br />

ätit färdigt kastas allt i en stor<br />

sopsäck.<br />

Kräftorna kokas med massor<br />

av dill, ibland med en skvätt<br />

öl. När de hamnat på tallrikarna,<br />

skalar man dem, suger i sig<br />

saften och mumsar i sig det<br />

läckra köttet. Precis som på midsommar<br />

sjunger man en visa<br />

före den obligatoriska snapsen.<br />

Oftast köper vi färdigpaketerade<br />

frysta eller färska kräftor<br />

i livsmedelsbutiken. Tidningarna<br />

publicerar testresultat<br />

och jämför olika märken från<br />

olika länder. Omdömena kan<br />

variera från ”smakar dy” till<br />

”perfekt sälta och precis lagom<br />

mycket dill”, och det tar inte<br />

lång tid förrän det märke som<br />

fått det bästa betyget tar slut i<br />

butikerna. Men det spelar ingen<br />

roll, vi är glada så länge vi får<br />

våra kräftor.<br />

40 det här är sverige


Det traditionella luciafirandet<br />

sprider ljus i mörkret.<br />

kar är utklädda till små jultomtar,<br />

andra är stjärngossar med<br />

pappersstrutar på huvudet och<br />

ett stjärnspö i handen, några är<br />

pepparkaksgubbar.<br />

När barnen blir äldre finns<br />

det bara plats för en lucia,<br />

och konkurrensen är enorm.<br />

För varje år som går blir det<br />

dock allt svårare att rekrytera<br />

stjärngossar eftersom pojkarna<br />

inte längre vill sätta på sig den<br />

långa nattskjortan.<br />

Elva dagar senare är det<br />

julafton. Hos oss kommer<br />

jultomten den 24 december<br />

och det är då vi delar ut våra<br />

julklappar. De flesta svenskar<br />

firar jul tillsammans med familjen.<br />

Juldagen och annandagen<br />

är helgdagar, och de flesta som<br />

kan tar också ledigt dagarna<br />

mellan julhelgen och nyårsafton.<br />

Ett lockande julbord med<br />

sill, köttbullar, julskinka och<br />

mycket annat gott serveras mitt<br />

på dagen den 24 december.<br />

Den pyntade granen glittrar.<br />

Klockan tre på eftermiddagen<br />

sätter sig alla svenskar, unga<br />

som gamla, framför teven<br />

och tittar på ”Kalle Anka”, ett<br />

program med olika Disneyfilmer.<br />

Det har de gjort sedan<br />

1960-talet. Efter det kommer<br />

någon och knackar på dörren.<br />

Det är jultomten! Ivriga barn sliter<br />

upp sina julklappar och kan<br />

äntligen börja leka med sina<br />

nya leksaker. Tror du det finns<br />

någon som tänker på Jesus då?<br />

kultur och fritid 41


Språk<br />

Svenska är ett nordgermanskt språk och talas av ca tio miljoner<br />

människor både i och utanför <strong>Sverige</strong>. I Finland har<br />

svens ka språket officiell status; närmare 300 000 personer har<br />

där svenska som modersmål – finlandssvenska. Svenskan har<br />

sina rötter i fornnordiskan, det gemensamma språk som talades<br />

i Skandinavien under vikingatiden. Norrmän, danskar<br />

och svenskar förstår i allmänhet varandra, men våra finska<br />

grannar i öster talar ett helt annat språk med rötter i den<br />

finsk-ugriska språkstammen.<br />

Det svenska alfabetet har 29 bokstäver: det latinska alfabetet<br />

på 26 bokstäver plus bokstäverna Å, Ä och Ö. Många ord<br />

härstammar från tyska eller franska, och på senare tid från<br />

engelska, fast orden stavas i allmänhet på svenska.<br />

Svenska blev det officiella språket i <strong>Sverige</strong> den 1 juli 2009<br />

då en ny språklag infördes. Innan dess hade svenska konstigt<br />

nog inget officiellt stöd i lagen trots att det användes inom alla<br />

myndigheter och inom större delen av utbildningsväsendet.<br />

Den nya lagen säger att alla säkerhetsinstruktioner och all<br />

produktinformation måste vara på svenska och att all skolundervisning<br />

i normala fall ska ske på svenska.<br />

Den nya lagen skyddar och framhäver även <strong>Sverige</strong>s fem<br />

nationella minoritetsspråk: finska, samtliga samedialekter,<br />

tornedalsfinska (meänkieli), romani chib och jiddisch. Barn<br />

till föräldrar som tillhör någon av dessa språkgrupper har rätt<br />

att få undervisning i språket även om det inte är deras modersmål.<br />

Det svenska teckenspråket har samma lagstadgade<br />

status som minoritetsspråken. Döva eller hörselskadade barn<br />

och deras familjer ska ges möjlighet att lära sig teckenspråk.<br />

Språklagen täcker även de närmare 200 övriga språk som<br />

talas i <strong>Sverige</strong>. Den hävdar att alla har rätt att använda sitt<br />

modersmål, vilket betyder att man till exempel inte kan<br />

förbjuda att ett visst språk talas på arbetsplatsen. Barn till<br />

invandrade föräldrar har enligt lagen rätt att få undervisning<br />

i sitt hemspråk.<br />

De flesta svenskar känner sig mest bekväma med att tala<br />

sitt modersmål, men många är duktiga på engelska och talar<br />

det gärna.<br />

42 det här är sverige


Gastronomi<br />

Den svenska matlagningskonsten har under de sista tio åren<br />

genomgått stora förändringar. Den svenske kocken – en<br />

gång i tiden bara känd som en av Mupparna – är inte längre<br />

någonting man skrattar åt. Han eller hon har genom sin<br />

högklassiga kokkonst och sin kreativa användning av råvaror<br />

vunnit uppskattning över hela världen. Svenska kockar har<br />

vunnit guldmedaljer vid Olympiska spelen i matlagning samt<br />

flera priser i Bocuse d’Or, den inofficiella världsmästerskapstävlingen.<br />

Gourmetrestauranger öppnar över hela landet och<br />

<strong>Sverige</strong> har blivit en av världens främsta matnationer.<br />

Fast det handlar ju inte bara om kockarna. Våra råvaror är<br />

en bidragande orsak till våra framgångar. Färsk fisk och allt<br />

vad skog, mark och fjäll erbjuder inspirerar till kreativa, utsökta<br />

ekologiska maträtter. Det gäller både på restaurang och<br />

hemma. Vår unika allemansrätt gör att vem som helst kan<br />

plocka smultron, kantareller och andra godsaker i naturen;<br />

laga till en gourmetmåltid hemma i sitt eget kök är lätt som<br />

en plätt – utan att man behöver göra av med ett enda öre.<br />

Historiskt sett så har den svenska matkulturen byggt på<br />

behovet att lagra mat. Man gjorde sylt på färska bär, lade in<br />

grönsaker, torkade svamp, rökte kött och fisk, man saltade,<br />

jäste och marinerade … Många unga kockar utgår från dessa<br />

traditionella sätt att tillreda mat, de lägger till något extra och<br />

vips så har de skapat en ny delikatess.<br />

MARCUS SAMUELSSON<br />

Marcus Samuelsson föddes i Addis Abeba i Etiopien 1970<br />

och adopterades av sina svenska föräldrar när han var tre<br />

år gammal. Han bestämde sig tidigt för att bli kock och fick<br />

sitt genombrott på den berömda New York-restaurangen<br />

Aquavit i mitten av 1990-talet. Han är gästprofessor på<br />

Restaurang högskolan vid Umeå universitet och har skrivit<br />

flera inspirerande kokböcker. Samuelsson blev även utvald<br />

till att vara gästkock vid Barack Obamas första officiella<br />

middag. Hans restaurang Red Rooster Harlem öppnade i New<br />

York 2010.<br />

Caption.<br />

Caption.<br />

kultur och fritid 43


Historia<br />

Från istid till IT<br />

Det är 110 000 före Kristi födelse och hela <strong>Sverige</strong> är täckt av is. I början av<br />

stenåldern (12000–1700 f.Kr.) har isen dragit sig tillbaka tillräckligt mycket<br />

för att låta de första invandrarna slå sig ner i <strong>Sverige</strong>. De är klädda i djurhudar<br />

och jagar främst ren med vapen gjorda av sten.<br />

Under bronsåldern (1700–500 f.Kr.) är klimatet till en början varmare än<br />

i dag. De som har råd skaffar sig bättre verktyg och vapen gjorda av brons,<br />

vilket gör livet lättare att leva.<br />

Under järnåldern (500 f.Kr.–1050 e.Kr.) utvecklas det första skriftspråket,<br />

med så kallade runor, baserade på grekiska och romerska bokstäver. Man<br />

upptäcker att det är betydligt bättre och billigare att tillverka verktyg och<br />

vapen av järn än av brons.<br />

Så kommer vikingarna! Tiden mellan 700 och 1050 e.Kr. präglas av<br />

vikingatåg och räder runtom i Europa, särskilt österut. Oroligheterna kring<br />

Medelhavet gör att handeln flyttas norrut, och svenskarna får användning<br />

för sina kunskaper i skeppsbyggeri. Det faktum att vikingarna är fria, rörliga<br />

människor, till skillnad från de som är knutna till sina gårdar eller är<br />

trälar, gör det förmodligen lättare att rekrytera folk till ”expeditioner” som<br />

ibland är fredliga, ibland brutala räder.<br />

Här följer några milstolpar från de tusen år som har förflutit sedan dess.<br />

Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn<br />

invigdes år 2000 och förbinder <strong>Sverige</strong> med<br />

Europas fastland.<br />

44 det här är sverige


Ales stenar i södra <strong>Sverige</strong> – megalitiskt monument<br />

eller en skeppssättning från järnåldern?<br />

Omkring 1008: Olof Skötkonung<br />

blir <strong>Sverige</strong>s första<br />

kristna kung och den förste<br />

som regerar över konungariket<br />

<strong>Sverige</strong> (Svea rike, senare<br />

<strong>Sverige</strong>).<br />

1155: Finland blir en del av det<br />

svenska riket efter ett korståg.<br />

1248–1266: Birger Jarl inför de<br />

första rikstäckande lagarna för<br />

kvinnofrid, hemfrid, kyrkofrid<br />

och tingsfrid.<br />

1300-talet<br />

1349: Digerdöden (pesten)<br />

dödar en tredjedel av befolkningen<br />

i <strong>Sverige</strong>-Finland,<br />

vilket följs av en lång period av<br />

ekonomisk nedgång.<br />

Slutet av 1300-talet: <strong>Sverige</strong>–<br />

Finland har omkring 650 000<br />

invånare.<br />

1391: Heliga Birgitta, grundare<br />

av Birgittinerorden, helgonförklaras<br />

i Rom. Hon var en<br />

kvinna med ovanligt stor<br />

makt för sin tid och hade stort<br />

inflytande över kungar och<br />

prästerskap.<br />

1500-talet<br />

1520: Stockholms blodbad:<br />

Kristian Tyrann avrättar 100<br />

personer.<br />

1523: Gustav Vasas kröning.<br />

Han fortsätter att centralisera<br />

makten och <strong>Sverige</strong> blir en<br />

enad stat. Befolkningen ökar.<br />

1527 och framåt: <strong>Sverige</strong><br />

bryter successivt med katolska<br />

kyrkan i Rom – Reformationen.<br />

1544: Ärftlig tronföljd införs.<br />

Mitten av 1500-talet: 1,3 miljoner<br />

invånare i <strong>Sverige</strong>-Finland.<br />

<strong>Sverige</strong> exporterar järn och<br />

koppar.<br />

1593: Svenska kyrkan blir officiellt<br />

luthersk-protestantisk.<br />

1600-talet<br />

1611: Kung Gustav II Adolf<br />

regerar tillsammans med<br />

rikskanslern Axel Oxenstierna,<br />

som genomdriver stora förvaltningsreformer<br />

i <strong>Sverige</strong> och gör<br />

sig ett namn ute i Europa.<br />

1617–1658: <strong>Sverige</strong> expanderar<br />

runt Östersjön. Efter freden<br />

i Roskilde 1658 är <strong>Sverige</strong><br />

geografiskt som mest omfattande.<br />

Det tog landet mindre<br />

än hundra år att gå från fattigt,<br />

outvecklat och okänt land till<br />

europeisk stormakt.<br />

1628: Regalskeppet Vasa<br />

sjunker på sin jungfrufärd strax<br />

utanför Stockholms hamn.<br />

1645: <strong>Sverige</strong>s första nyhetstidning,<br />

Ordinari Post Tijdender, senare<br />

Post- och Inrikes Tidningar,<br />

börjar ges ut. (Det är världens<br />

äldsta ännu publicerade tidning,<br />

numera endast på nätet.)<br />

Mitten av 1600-talet: 3 miljoner<br />

invånare i hela riket.<br />

1668: Världens äldsta fortfarande<br />

fungerande centralbank,<br />

numera Riksbanken, grundas.<br />

Slutet av 1600-talet: Flaggan<br />

representerar nu hela riket och<br />

inte bara kungen.<br />

f<br />

historia 45


Det bärgade regalskeppet på<br />

Vasamuseet i Stockholm.<br />

1700-talet<br />

f<br />

1709: Karl XII, som deltagit i<br />

det Stora nordiska kriget sedan<br />

1700, förlorar slaget vid Poltava<br />

mot Peter I av Ryssland. Det<br />

innebär början på slutet av<br />

<strong>Sverige</strong>s stormaktstid.<br />

1710–1713: Pesten dödar en<br />

tredjedel av invånarna i Stockholm,<br />

Göteborg och Malmö.<br />

1719: En ny grundlag som<br />

försvagar kungens roll och ger<br />

tydliga riktlinjer för hur regering<br />

och riksdag ska arbeta gör<br />

det svenska statsskicket till det<br />

mest demokratiska i världen.<br />

1721: Det svenska stormaktsväldet<br />

faller i och med att de<br />

baltiska besittningarna övergår<br />

till Ryssland efter freden i<br />

Nystad.<br />

Mitten av 1700-talet: Blomstrande<br />

järn- och textilindustrier<br />

leder till arbetsinvandring från<br />

Tyskland, Danmark, Holland,<br />

England och Frankrike när ny<br />

yrkesskicklighet krävs för att<br />

sköta fabriker och maskiner.<br />

1766: <strong>Sverige</strong> blir först i världen<br />

med att introducera en grundlag<br />

om tryckfrihet.<br />

1786: Svenska Akademien<br />

grundas för att ”arbeta uppå<br />

Svenska Språkets renhet,<br />

styrka och höghet”. Författare<br />

är ett högt respekterat yrke.<br />

1789: Sex månader före franska<br />

revolutionen jämnas skillnaderna<br />

mellan adel, präster,<br />

borgare och bönder ut genom<br />

att nya privilegier ges till dem<br />

som tillhör ofrälse ständer.<br />

Bönderna inleder sin politiska<br />

och ekonomiska klassresa.<br />

1800-talet<br />

1809: <strong>Sverige</strong> förlorar Finland<br />

efter att landet invaderats av<br />

ryssarna 1808.<br />

1809: <strong>Sverige</strong> blir en konstitutionell<br />

monarki och makten<br />

delas mellan kungen, rådet och<br />

riksdagen. Den lagstiftande<br />

makten delas mellan kungen<br />

och ständerna. Justitieombudsmannen<br />

blir <strong>Sverige</strong>s första<br />

ombudsman i ordets moderna<br />

mening.<br />

1814: Norge tvingas bilda union<br />

med <strong>Sverige</strong> under Karl XIII.<br />

Den upplöses 1905.<br />

1842: Allmän skolplikt mellan 7<br />

och 13 års ålder införs.<br />

Mitten av 1800-talet: Medellivslängden<br />

i <strong>Sverige</strong> är 41 år för<br />

män och 44 för kvinnor; medellängden<br />

för män är 165 cm.<br />

1850–1930: 1,3 miljoner<br />

svenskar emigrerar, främst till<br />

Nordamerika.<br />

1862: Västra stambanan mellan<br />

Stockholm och Göteborg<br />

öppnas.<br />

1864: Näringsfrihet införs,<br />

vilket lägger grunden till den<br />

svenska marknadsekonomin.<br />

1876: Lars Magnus Ericsson<br />

öppnar en telegrafverkstad –<br />

det blir början till det telekombolag<br />

som har uppkallats efter<br />

honom.<br />

1900-talet<br />

Början av 1900-talet: Medellivslängden<br />

i Stockholm är 39<br />

år för män och 47 för kvinnor<br />

(53 och 54 på landsbygden).<br />

Över 5 miljoner invånare i <strong>Sverige</strong><br />

trots stor utvandring.<br />

1906: LM Ericssons huvudfabrik<br />

har nästan 1 500 anställda.<br />

1918–1921: Allmän rösträtt<br />

införs, först för män och sedan<br />

för kvinnor.<br />

1932: Statsminister Per Albin<br />

Hansson inleder 40 år av<br />

socialdemokratiskt styre. Hans<br />

46 det här är sverige


idéer om ”folkhemmet” ger<br />

upphov till välfärdsstaten och<br />

den svenska modellen.<br />

1939–1945: <strong>Sverige</strong> förhåller<br />

sig neutralt under andra<br />

världskriget, men svensk press<br />

censureras och man tillåter<br />

transport av tyska soldater och<br />

vapen genom <strong>Sverige</strong> till det<br />

ockuperade Norge. Matransonering<br />

och surrogatprodukter<br />

införs.<br />

1944: Den svenske diplomaten<br />

Raoul Wallenberg räddar ett<br />

stort antal judar från nazisterna<br />

i Budapest, Ungern. I slutet av<br />

kriget lyckas en medlem av<br />

kungafamiljen, Folke Bernadotte,<br />

förhandla fram frigivningen<br />

av 21 700 personer från tyska<br />

koncentrationsläger.<br />

1946: <strong>Sverige</strong> går med i FN.<br />

Dag Hammarskjöld är FN:s<br />

generalsekreterare 1953–1961.<br />

Efter andra världskriget utvecklas<br />

<strong>Sverige</strong> till en av Europas<br />

ledande industrinationer.<br />

1979: <strong>Sverige</strong> blir först i världen<br />

med att förbjuda barnaga.<br />

1980: Kvinnlig (dvs. så kallad<br />

fullt kognatisk) tronföljd införs.<br />

1986: Den socialdemokratiske<br />

statsministern Olof Palme mördas<br />

i centrala Stockholm.<br />

Början av 1990-talet: Fastighetsbubblan<br />

spricker och leder<br />

tillsammans med den rådande<br />

lågkonjunkturen till finanskris.<br />

1995: <strong>Sverige</strong> går med i EU.<br />

1999: Ny lagstiftning förbjuder<br />

köp av sexuella tjänster.<br />

Olof Palme, statsminister 1969–<br />

1976 och återigen från 1982 fram<br />

till mordet på honom 1986.<br />

2000-talet<br />

2001 (och 2009): <strong>Sverige</strong> har<br />

ordförandeskapet i EU.<br />

2003: Utrikesminister Anna<br />

Lindh mördas i centrala Stockholm.<br />

2003: <strong>Sverige</strong> röstar i en folkomröstning<br />

nej till att införa<br />

euron.<br />

2009: Åttionio procent av alla<br />

svenskar mellan 16 och 74 har<br />

tillgång till internet i hemmet<br />

och 86 procent använder internet<br />

minst en gång i veckan.<br />

2020: Nittio procent av alla<br />

hushåll och företag i <strong>Sverige</strong><br />

ska kunna kommunicera med<br />

en hastighet av minst 100 MB<br />

per sekund enligt regeringens<br />

bredbandspolitik.<br />

2008: Riksdagen inför FRAlagen<br />

som ger försvarsmakten<br />

rätt att avlyssna all telefon- och<br />

internettrafik som går över<br />

<strong>Sverige</strong>s gränser i syfte att<br />

förhindra terrorism.<br />

Äktenskapslagstiftningen blev<br />

könsneutral 2009.<br />

2008: Ny arbetsinvandringslagstiftning<br />

gör det lättare att<br />

flytta till och arbeta i <strong>Sverige</strong><br />

för personer utanför EU/EES<br />

och icke-nordiska medborgare.<br />

historia 47


Norrsken i<br />

nordliga <strong>Sverige</strong>.


Svenska institutet (SI) är en statlig myndighet som verkar för att öka<br />

omvärldens intresse och förtroende för <strong>Sverige</strong>. Genom strategisk kommunikation<br />

och utbyte inom kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv<br />

främjar vi samarbete och långsiktiga relationer med andra länder.<br />

Verksamheten bedrivs i nära samarbete med svenska ambassader och<br />

konsulat.<br />

Sweden.se, <strong>Sverige</strong>s officiella webbplats, drivs och utvecklas av SI.<br />

Den inbjuder besökare att läsa om och uppleva det samtida <strong>Sverige</strong> på<br />

många olika språk.<br />

På Swedenbookshop.com kan du beställa den här och andra publikationer<br />

av Svenska institutet på ett flertal språk.<br />

Svenska institutet +46-8-453 78 00<br />

Box 7434<br />

si@si.se<br />

SE-103 91 Stockholm<br />

www.si.se<br />

Har du några synpunkter på den här skriften?<br />

Kontakta oss i så fall gärna på books@si.se.<br />

Författarna<br />

Rikard Lagerberg är författare och redaktör.<br />

Han har tillbringat större delen av<br />

sitt vuxna liv i USA och Irland. Efter att<br />

ha återvänt till <strong>Sverige</strong> väcktes ett nytt<br />

intresse hos honom för hemlandet. Författaren<br />

och redaktören Emma Randecker<br />

har tillbringat längre tider i Frankrike och<br />

Storbritannien. Det var framförallt längtan<br />

efter årstidernas växlingar som fick henne<br />

att återvända hem till <strong>Sverige</strong>.<br />

© 2013, Rikard Lagerberg, Emma Randecker och Svenska institutet.<br />

De åsikter som uttrycks i denna publikation är författarnas egna.<br />

Foto: Omslag Kerstin Jonsson / Azote, sid. 1 Lotten Pålsson / Folio, sid. 2 Ulf Huett Nilsson,<br />

sid. 4–5 Tomas Utsi, sid. 6 Håkan Hjort / Johnér, sid. 7 Lola Akinmade, sid. 8 Doris Beling /<br />

Folio,
sid. 9 Berndt-Joel Gunnarsson /Nordicphotos, sid. 11 Kenneth Hellman / Johnér,<br />

sid. 12–13 Adam Ihse / Scanpix, sid. 14 Ulf Huett Nilsson, sid. 16 Lena Granefelt / Johnér,<br />

sid. 17 Johan Alp / Johnér, sid. 18 Mikael Dubois / Johnér, Susanne Walström / Johnér,<br />

sid. 19 Felix Odell / Linkimage, Ester Sorri / Folio, sid. 20 Leif R Jansson / Scanpix,
<br />

sid. 21 Matton Collection, sid. 22, Lise Åserud / Scanpix, sid. 23 Werner Nystrand / Folio,<br />

sid. 24 H&M, sid. 25 Jessica Gow / Scanpix, sid. 26 Koenigsegg, MyFC, Solvatten,<br />

Hannes Söderlund / imagebank.sweden.se, Matton collection,
sid. 27 Ulf Huett Nilsson,<br />

sid. 28–29 Jesper Frisk / Rockfoto, sid. 30 Anders Wiklund/Scanpix, sid. 31 Illustration från<br />

Gittan gömmer bort sig av Pija Lindenbaum, sid. 32 Emma Svensson/Rockfoto, Masquerade,
<br />

sid. 33 Carl Thorborg, sid. 34 Sofia Sabel / Imagebank.sweden.se, Front Design, Alexander<br />

Landergren,
sid. 36 Acne, sid. 37 Sergei Grits / Scanpix, sid. 38 Jann Lipka / Nordicphotos,<br />

sid. 39 Michael Jönsson / Folio, sid. 40 Jonas Ingerstedt / Johnér, Lieselotte van der Meijs / Folio,<br />

sid. 41 Michael Engman / Nordicphotos, sid. 42 Göran Assner / Johnér, sid. 43 Santa Maria,<br />

sid. 44 Werner Nystrand / Folio,
sid. 45 Peter Gerdehag / Folio, sid. 46 Bengt Jansson / Scanpix,<br />

sid. 47 Andreas Bylund / Folio, Arne Jönsson / Scanpix, sid. 48 Anders Ekholm / Folio,<br />

omslagets insida: Ylva Sundgren.<br />

Översättning från engelska: Katarina Trodden<br />

Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå
<br />

Typografi: Stag, Stag Stencil och Minion
<br />

Papper: Tom & Otto Gloss och Arctic Volume High White<br />

Tryck: Ineko, Stockholm, 2013<br />

ISBN: 978-91-86995–20-1


Här ligger <strong>Sverige</strong><br />

Svenskar är stolta över sina historiska rötter<br />

samtidigt som vi hör till de länder som snabbast<br />

i världen tar till sig nya trender. Vi följer ivrigt<br />

med vad som händer utomlands, men vi är stolta<br />

över våra egna prestationer. Vi njuter av solen i<br />

sydligare länder, men är rörande överens om att den<br />

svenska sommaren trots allt är bäst. Vi är öppna<br />

för inflytande utifrån, men vill också att andra ska<br />

följa vårt exempel när det gäller viktiga frågor som<br />

jämställdhet, mänskliga rättigheter och miljövård.<br />

Det här är <strong>Sverige</strong> reder ut begreppen och be skriver<br />

<strong>Sverige</strong> som det ser ut i dag – ett land som ibland<br />

överraskar och ibland helt och hållet motsvarar<br />

förväntningarna.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!