Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Sverige</strong><br />
Det här är<br />
Rikard Lagerberg och Emma Randecker
Det här är <strong>Sverige</strong>
2 det här är sverige
Ett samhälle i<br />
ständig förändring<br />
Vi svenskar är vana vid att få höra att vårt land<br />
ligger väl till internationellt när det gäller allt från<br />
jämställdhet till bredbandshastighet och ansvarsfull<br />
konkurrens. Det är naturligtvis alltid vanskligt att<br />
generalisera när man ska beskriva ett land och alla<br />
de människor som bor där, men den här skriften vill<br />
försöka skildra <strong>Sverige</strong> som det moderna land det är<br />
i dag. Tanken är att ge läsaren en bild av ett land som<br />
har mycket mer att erbjuda än Olof Palme, Abba och<br />
Björn Borg.<br />
Faktum är att resan från fattigt jordbrukssamhälle<br />
till den högt utvecklade välfärdsstat <strong>Sverige</strong> är i dag<br />
inleddes för mindre än hundra år sedan, och i vissa<br />
avseenden lever vi ännu kvar i bondesamhället – vi<br />
är lika förtjusta i våra traditioner som vi är i vår moderna<br />
livsstil.<br />
<strong>Sverige</strong> är ett samhälle i ständig förändring och<br />
svenskar ligger långt framme när det gäller att haka<br />
på nya trender och idéer. Jämförelser med andra<br />
länder visar att svenskar är ett nyfiket, kreativt folk,<br />
som gärna driver utvecklingen framåt. Därför känner<br />
vi förstås inte alltid igen oss själva i den beskrivning<br />
vi ofta får utomlands: att vi är ljushåriga, tystlåtna och<br />
ett homogent folk till exempel.<br />
Vi är inte alla blonda och vi är inte alla internetpirater.<br />
Under de senaste femtio åren har <strong>Sverige</strong>s befolkning<br />
genomgått stora förändringar; nästan en femtedel<br />
har sina rötter i andra länder. En ständig ström<br />
av människor rör sig hela tiden fram och tillbaka över<br />
gränserna. Olika etniska grupper närmar sig varandra<br />
mer och mer när det gäller allt från förälskelse till att<br />
arbeta politiskt tillsammans.<br />
Att nya influenser möter gamla traditioner i takt<br />
med att <strong>Sverige</strong> fortsätter sin bana in i framtiden är<br />
oundvikligt. Men det verkar som om vi kommer att<br />
fortsätta hålla fanan högt på globala områden som<br />
hållbar utveckling, jämställdhet och mänskliga rättigheter.<br />
INNEHÅLL<br />
Natur 4<br />
Geografi 6<br />
Väder och klimat 7<br />
Djur och natur 7<br />
I skog och mark 8<br />
Hållbar stadsplanering 10<br />
Samhälle 12<br />
Möt familjen Johansson 15<br />
Utbildning 15<br />
Sjukvård och socialförsäkring 16<br />
Arbetsmarknaden 17<br />
Jämställdhet 18<br />
Demokrati 19<br />
Styrelseskick 20<br />
Monarkin 21<br />
<strong>Sverige</strong> i världen 22<br />
Innovationer 24<br />
Kultur och fritid 28<br />
Film och scenkonst 30<br />
Litteratur 30<br />
Konst 31<br />
Musik 32<br />
Design och konsthantverk 35<br />
Mode 35<br />
Idrott 36<br />
Traditioner 39<br />
Språk 42<br />
Gastronomi 43<br />
Historia 44<br />
det här är sverige 3
Natur<br />
Naturen är vårt kulturarv<br />
Ber man en svensk berätta om sin hemmiljö får man troligtvis<br />
en beskrivning av vackra landskap, djupa skogar eller fridfulla<br />
skärgårds öar, trots att den största delen av befolkningen lever<br />
i städer och tätorter i de södra delarna av landet. Anledningen är<br />
helt enkelt att vi växer upp med en stark känsla för de naturområden<br />
som omger oss, bara runt hörnet från där vi bor, även om det<br />
råkar vara i en storstad som Stockholm. Svenskar gillar att vistas<br />
utomhus för att motionera, andas frisk luft eller gå på upptäcktsfärder<br />
i landskapet.<br />
Med denna rika tillgång till öppna landskap och en fantastisk<br />
natur är det inte konstigt att <strong>Sverige</strong> värnar om en hållbar utveckling.<br />
För oss är det självklart att framtida generationer ska ha samma<br />
tillgång till vild natur, frisk luft och rent vatten.
Vintersolen lyser för en kort stund upp<br />
<strong>Sverige</strong>s högsta fjäll, Kebnekaise.<br />
Geografi<br />
I <strong>Sverige</strong> finns några av Europas sista stora vildmarker, men<br />
det som framför allt karaktäriserar den svenska naturen är<br />
att naturtyperna varierar så mycket, även inom begränsade<br />
områden. Eftersom <strong>Sverige</strong> ligger på en geologiskt stabil del<br />
av den euroasiatiska kontinenten kan man säga att det enda<br />
som inte förändras är berggrunden under våra fötter.<br />
Stora delar av landet är täckta av barrskog, ofta uppblandad<br />
med lövträd. Hösten är därför en vacker årstid då löven<br />
skiftar i många olika färger. Längst söderut, i Skåne, ligger<br />
landets bördigaste jordbruksmarker, som lite längre norrut<br />
möter den skogsklädda småländska högplatån. Den omges i<br />
sin tur av ett skiftande landskap med åkrar och sjöar.<br />
En bit från Östersjökusten ligger Öland och Gotland med<br />
några av landets äldsta och mest fascinerande fornlämningar.<br />
Här växer orkidéer och andra exotiska växter tack vare den<br />
kalkrika berggrunden och det milda klimatet. Dessa öar är<br />
populära turistmål, särskilt för svenskarna själva. Även de<br />
stora skärgårdsområdena är välbesökta. Östkustbor och västkustbor<br />
försöker överglänsa varandra när det gäller att skryta<br />
om vem som bor i den vackraste skärgården, men faktum är<br />
att båda kusterna har sin egen unika charm.<br />
Lite längre norrut ligger Bergslagen med sina urgamla<br />
fyndigheter av järnmalm och andra metaller. Här uppstod en<br />
gång i tiden <strong>Sverige</strong>s första industrier. Bergslagen ligger inte<br />
långt från Stockholm, <strong>Sverige</strong>s vackra huvudstad, byggd på<br />
fjorton öar i sjön Mälaren.<br />
I nordväst sträcker sig den skandinaviska fjällkedjan likt<br />
ett jättefossil längs med gränsen mellan Norge och <strong>Sverige</strong>.<br />
De högsta topparna ligger dock inte mer än mellan 1 000 och<br />
2 000 meter över havet.<br />
Följer man bergskedjan norrut kommer man till slut till<br />
Lappland (Sápmi), en mäktig oförstörd vildmark som är på en<br />
gång stilla och dramatisk. Här bor samerna, en av Europas få<br />
kvarvarande ursprungsbefolkningar.<br />
<strong>Sverige</strong>s största älvar har sina källor i fjällen. Under sin<br />
väg fram till Östersjökusten passerar de genom ett storslaget<br />
arktiskt landskap täckt av polarslätter, ängar, barrskog, björkskog,<br />
kärr och mossar.<br />
6 det här är sverige
Väder och klimat<br />
Svenskarna borde tacka Golfströmmen varje dag. Hade det<br />
inte varit för denna milda atlantiska vattenström, som värmer<br />
vårt land, hade kanske ryktet om att det går isbjörnar på<br />
gatorna i <strong>Sverige</strong> varit sant. Bergen i väster skyddar oss också<br />
från kyligare, fuktigare Atlantvindar.<br />
Ändå har vi våra fyra tydliga årstider, och det kan bli riktigt<br />
kallt under vintern, särskilt om man tar sig långt norrut, eller<br />
tillsammans med en våghalsig svensk dyker ner i en istäckt sjö<br />
efter ett bastubad.<br />
Om årstidernas växlingar kraftigt påverkar klimatet, gäller<br />
det i ännu högre grad vad som händer med ljuset. I hela<br />
landet blir dagarna längre ju längre våren fortskrider mot<br />
midsommar. Det är mest tydligt i norr där det blir så ljust på<br />
sommaren att tjocka gardiner eller ögonbindel på natten kan<br />
rekommenderas. Under ett par månader runt sommarsolståndet<br />
går solen överhuvudtaget inte ner norr om polcirkeln.<br />
Längre söderut upplevs de få mörka timmarna mer som ett<br />
eftersken.<br />
På vintern är det tvärtom, då går solen aldrig upp i norra<br />
<strong>Sverige</strong>. Men snön hjälper till att skingra mörkret, och då och<br />
då sveper norrskenet över himlen. Detta fantastiska ljusfenomen<br />
skapas när elektriskt laddade partiklar, som drivs av<br />
solvindar, träffar jordens magnetfält i hög hastighet. Det är<br />
bland det vackraste man kan uppleva.<br />
Djur och natur<br />
Utrotningshotade och sällsynta djur har efter många målinriktade<br />
skyddsinsatser fått en ny chans till överlevnad efter<br />
åratal av okontrollerad jakt. Alla utrotningshotade djur och<br />
växter kan registreras som skyddsvärda av Naturvårdsverket<br />
som även ansvarar för nationalparker och naturreservat.<br />
Älgen är inte bara ett ståtligt djur som finns i skogar över<br />
hela landet, den är även ett vanligt motiv på souvenirer, en<br />
trafikfara, ett populärt inslag på matsedeln och föda för våra<br />
vanligaste rovdjur: brunbjörn, järv, varg och lo. Av dessa djur,<br />
som man skulle kunna kalla <strong>Sverige</strong>s ”Big Five”, är det kanske<br />
älgen som visar störst aggressivitet mot människor – eller i<br />
varje fall minst rädsla för dem. När det gäller viltvård är vargen<br />
det mest kontroversiella av alla våra rovdjur – den är både<br />
älskad och fruktad. Den första tillåtna licensjakten på varg på<br />
45 år ägde rum 2010 efter en hård debatt.<br />
Under vintern domineras fågellivet av ett fåtal arter, men<br />
under våren och sommaren utökas beståndet med flyttfåglar<br />
samerna<br />
Cirka 70 000 samer utgör en av världens minsta ursprungs<br />
befolkningar. Deras hemvist är Sápmi, ett område<br />
som sträcker sig över delar av nuvarande <strong>Sverige</strong>, Norge,<br />
Finland och Ryssland. Cirka 20 000 samer lever i <strong>Sverige</strong>,<br />
med sitt eget kulturarv, språk, flagga och parlament,<br />
sametinget.<br />
Samerna var en gång ett nomadfolk av jägare och samlare<br />
som flyttade med de vilda renarna. Under 1600-talet<br />
började de alltmer att driva sina numera tama hjordar<br />
mellan olika beten. Förutom renskötsel och köttproduktion<br />
ägnar sig samerna fortfarande åt konsthantverk, men<br />
de flesta arbetar i yrken som inte har någonting att göra<br />
med deras traditionella livsstil.<br />
Det svenska sametinget instiftades 1993. Det är både en<br />
folkvald församling och en statlig myndighet vars uppgift<br />
är att främja en levande samisk kultur. Samerna har dock<br />
inte självstyre och ingen representation i <strong>Sverige</strong>s riksdag.<br />
Den samiska schamanismen tillber solen (Biejvve),<br />
sa mernas moder, och vindarnas gud (Bieggaålmaj), som<br />
lärde dem tämja renen. Allt i naturen har en själ. Samerna<br />
kallar sig än i dag ”Solens och vindens folk.”<br />
natur 7
från sydligare breddgrader. Längs med <strong>Sverige</strong>s långa kustlinje<br />
och i de många sjöarna finner man ett rikt djurliv med<br />
många olika fiskarter.<br />
Även floran är skiftande med allt från maskrosor till<br />
exotiska orkidéer, särskilt i fjällen och på Gotland och Öland<br />
i Östersjön. Den svenska läkaren och botanikern Carl von<br />
Linné, som levde på 1700-talet, är kanske ännu mer berömd<br />
än dessa växter. Han anses som en viktig föregångare till<br />
Darwin och han utarbetade det första biologiska klassificeringssystemet,<br />
Systema Naturae.<br />
I skog och mark<br />
Med så mycket storslagen natur och öppna landskap att glädja<br />
sig åt kan man inte göra annat än att ta tillvara de möjligheter<br />
som bjuds. Det spelar ingen roll om det regnar, snöar, blåser<br />
eller om solen skiner. Vi brukar säga att ”det finns inget dåligt<br />
väder, bara dåliga kläder”. Det bästa är att helt enkelt ge sig ut<br />
i naturen, vilket kan betyda allt från att plocka kantareller till<br />
att klättra uppför ett fruset vattenfall med isyxa.<br />
Det är inte bara att vi lever i ett glest befolkat land med<br />
vacker natur, sedan 1892 har vi också en riksomfattande<br />
organisation för friluftsliv, Friluftsfrämjandet. Och vi är inte<br />
medeltemperatur och dagsljus<br />
Januari Juli 21 december 21 juni<br />
vintersolståndet<br />
sommarsolståndet<br />
Malmö –0,2 °C +16,8 °C 7 timmar 17 timmar<br />
Stockholm –2,8 °C +17,2 °C 6 timmar 18 timmar<br />
Kiruna –16,0 °C +12,8 °C 0 timmar 24 timmar<br />
8 det här är sverige
Här ligger <strong>Sverige</strong><br />
Kiruna<br />
Polcirkeln<br />
Luleå<br />
SVERIGE<br />
Piteå<br />
Umeå<br />
NORGE<br />
Hudiksvall<br />
FINLAND<br />
En av de cirka 220 vargar som beräknades<br />
ströva vilt i <strong>Sverige</strong> 2011.<br />
Göteborg<br />
DAnmark<br />
Västerås<br />
Örebro<br />
Linköping<br />
Jönköping<br />
Växjö<br />
Helsingborg<br />
Malmö<br />
Uppsala<br />
Stockholm<br />
Norrköping<br />
Gotland<br />
Öland<br />
bara medvetna om vår hälsa, vi är kanske i ännu högre grad<br />
miljömedvetna. Närheten till naturen går hand i hand med<br />
kunskapen om hur skör den är.<br />
Dessutom har vi allemansrätten, en unik rätt att vistas<br />
överallt i naturen, som går tillbaka till medeltiden. Det betyder<br />
att alla fritt får ta sig fram i skog och mark, plocka bär och<br />
svamp och de flesta växter, oavsett om marken är privatägd.<br />
Det är förenat med ett stort ansvar. Man måste bidra till<br />
att bevara natur, vilda djur och växter samt visa hänsyn till<br />
markägare och andra. Vi kan i princip röra oss var som helst<br />
så länge vi inte stör eller förstör.<br />
<strong>Sverige</strong> är fantastiskt som vintersportland. Frusna sjöar,<br />
skridskobanor och skogar invaderas snabbt av skridskoåkare<br />
och längdskidåkare. Fjällstugor bokas av slalomentusiaster,<br />
och allt fler upptäcker vilken adrenalinkick det är att<br />
skridskosegla med drake, åka isjakt eller bestiga glaciärer.<br />
Vintersporter kan faktiskt utövas även under andra årstider:<br />
liten befolkning pÅ stor yta<br />
Befolkning: 9,5 miljoner<br />
Invånare födda utanför <strong>Sverige</strong>: 1,4 miljoner (ca 200<br />
nationaliteter är representerade)<br />
Befolkningstäthet: i genomsnitt 21 personer per km 2 ,<br />
men nästan 90 % lever i den södra halvan av landet<br />
Huvudstad: Stockholm (2 miljoner i Storstockholm)<br />
Yta: 451 000 km 2<br />
Längsta avstånd från norr till syd: 1 600 km<br />
Längsta avstånd från öst till väst: 500 km<br />
Skog: 53 %<br />
Berg: 12 %<br />
Floder och sjöar: 9 %<br />
Odlad mark: 8 %<br />
Högsta berg: Kebnekaise (2 100 m)<br />
natur 9
det är till exempel populärt att åka skidor norr om polcirkeln<br />
vid midsommar. Det är en helt unik upplevelse med tanke på<br />
att solen aldrig går ner över skidbackarna vid den här tiden<br />
på året.<br />
Åka skidor är dock inte det man vanligen gör på sommaren.<br />
Man går ut i skogen och plockar bär eller svamp, vandrar<br />
i fjällen, seglar eller paddlar i skärgården, eller så deltar man i<br />
forsränning på någon av landets förstklassiga floder.<br />
Även om storstadsturism är en snabbt växande industri,<br />
har du säkert redan gissat att <strong>Sverige</strong> ligger långt framme<br />
när det gäller ekoturism, och vår fantastiska natur är det<br />
som våra besökare från mer tättbefolkade delar av världen<br />
uppskattar mest av allt.<br />
Hållbar stadsplanering<br />
<strong>Sverige</strong> är känt för att vara bland de mest miljömedvetna<br />
länderna i världen. Hållbar utveckling är något vi värnar om<br />
samtidigt som vi per capita är en av världens största elkonsumenter.<br />
Till vårt försvar kan vi säga att vi är medvetna<br />
konsumenter och bemödar oss om att minska vår miljöpåverkan.<br />
<strong>Sverige</strong> är ett av bara några få industriländer som har<br />
lyckats minska sina koloxidutsläpp under de senaste åren, och<br />
har som mål att 2030 vara helt oberoende av fossila bränslen<br />
för våra fordon.<br />
Hållbar stadsplanering har bidragit till den internationella<br />
uppmärksamhet <strong>Sverige</strong> har fått för sitt miljöarbete. Hammarby<br />
Sjöstad är ett område där hållbar hantering av el,<br />
vatten, avlopp och sopor har tagits med i planeringen. I denna<br />
förort till huvudstaden hittar man även grönområden och<br />
ekologiska butiker.<br />
Det byggs just nu ytterligare ett ekobostadsområde i nordöstra<br />
Stockholm. Människor som bor och arbetar i Norra<br />
Djurgårdsstaden kommer att vara uppkopplade till världens<br />
första ”smarta” elnät. Den miljövänliga elförsörjningen bygger<br />
på energibesparing, lokalproducerad ren el och lägre belastning<br />
på elnätet (programmerade hushållsmaskiner körs under<br />
mindre belastade tider på dygnet).<br />
Det finns exempel på den här typen av ekologiska alternativ<br />
även i andra delar av landet. I Växjö, till exempel, ser<br />
man en framtid i så kallade passivhus – lägenheter byggda<br />
på trä stommar utan traditionella uppvärmningssystem. Det<br />
enda som krävs är god isolering och den värme som alstras av<br />
människor och hushållsmaskiner.<br />
10 det här är sverige
Stockholmsförorten Hammarby Sjöstad är en källa till<br />
inspiration för hållbar stadsplanering världen över.<br />
nature 11
Samhälle<br />
Grunden är demokrati,<br />
jämlikhet och tolerans<br />
Det moderna <strong>Sverige</strong> har en solid demokratisk bas. Demokratiska principer<br />
ligger inte bara bakom hur landet styrs, de genomsyrar alla nivåer i<br />
samhället – från förskola till arbetsplatser. Det gäller även jämlikhet och<br />
transparens. Alla har samma rättigheter och möjligheter att säga vad<br />
de vill, och vi är alla fria att granska hur våra politiker och myndigheter<br />
utövar sin makt.<br />
<strong>Sverige</strong>s ekonomiska och sociala system, ofta kallat ”den svenska<br />
modellen”, har lett till att <strong>Sverige</strong> tillhör de länder som har den högsta<br />
levnadsstandarden i världen. En kombination av marknadsekonomi<br />
och stark offentlig sektor skapar underlag för jämlikhet och ekonomisk<br />
trygghet för varje invånare. Även om de ekonomiska villkoren inom den<br />
offentliga sektorn har hårdnat under de senaste tio åren och systemets<br />
uppbyggnad debatteras, finns det fortfarande ett skyddsnät – om än något<br />
försvagat. Skattefinansierad utbildning och sjukvård bidrar till att göra<br />
<strong>Sverige</strong> till en förebild för många andra länder.
Demonstration mot utlänningsfientlighet<br />
i Göteborg 2010.
14 det här är sverige<br />
Hela familjen deltar i<br />
hushålls göromålen.
Möt familjen Johansson<br />
För att ge en bild av den svenska modellen vill vi presentera<br />
familjen Johansson för dig – en helt vanlig svensk familj.<br />
Den består av Anna Maria, 42, Lars Erik, 39, Simon, 12, och<br />
Emma, 15. Familjemedlemmarna, deras namn och deras liv<br />
är påhittade men baserar sig bland annat på medelvärden<br />
hämtade från Statistiska centralbyrån. Till exempel så heter<br />
272 594 svenskar Johansson. Det är <strong>Sverige</strong>s vanligaste efternamn.<br />
Familjen Johansson bor i den lilla staden Växjö (45 mil<br />
sydväst om Stockholm). Deras hus har ett taxeringsvärde<br />
på 963 000 kronor, vilket är cirka 75 procent av marknadsvärdet.<br />
De har valt att bo i Växjö delvis på grund av stadens<br />
uttalade hållbarhetsplan och delvis på grund av närheten<br />
till naturen. Mer än fyra femtedelar av alla svenskar bor i<br />
städer; två tredjedelar bor i småhus och en tredjedel bor i<br />
flerfamiljshus. I likhet med hälften av alla personer mellan<br />
35 och 44 äger familjen Johansson även ett lantställe. Det är<br />
framför allt för att ta sig till stugan på landet som de har sin<br />
silverfärgade Volvo.<br />
Två barn motsvarar praktiskt taget genomsnittet i <strong>Sverige</strong><br />
där siffran ligger på 1,9 barn per kvinna. Det faktum att<br />
Lars och Anna har varit gifta i fjorton år gör att Lars skiljer<br />
sig från de flesta ogifta 39-åringar. Många ogifta svenskar<br />
lever i samboförhållanden, det vill säga de bor tillsammans<br />
med sin partner utan att de är gifta. Och visste du att nästan<br />
hälften av alla hushåll i <strong>Sverige</strong> består av ensamstående?<br />
Anledningen till att Anna är äldre än Lars i vårt exempel är<br />
att svenska kvinnor lever längre än männen. I verkligheten<br />
är det vanligare att mannen i ett parförhållande är ett eller<br />
två år äldre än kvinnan.<br />
Anna arbetar i vården och tjänar 24 800 kr i månaden.<br />
Lars tjänar 29 900 kr i månaden på sitt arbete inom tillverkningsindustrin.<br />
Efter skatt har de en gemensam månadsinkomst<br />
på 41 200 kr. Sedan tillkommer ett skattefritt statligt<br />
barnbidrag på 1 050 kr per månad och barn upp till 16 års<br />
ålder. Emma och Simon får respektive 600 kr och 220 kr i<br />
månadspeng av sina föräldrar.<br />
När Emma och Simon var nyfödda utnyttjade både<br />
Anna och Lars sin rätt till föräldraledighet. Föräldrar kan<br />
vara hemma med varje barn i 480 dagar med ersättning<br />
från föräldraförsäkringen. Dessa sexton månader kan de<br />
dela upp mellan sig som de finner bäst, med undantag för<br />
sextio dagar som är reserverade enkom för pappan och lika<br />
många för mamman. Det ger en tydlig signal: båda föräldrarna<br />
ska kunna kombinera familj och arbete. Det här har<br />
möjliggjorts tack vare generösa regler och bidragssystem för<br />
föräldraförsäkring och daghem. En manlig anställd som<br />
meddelar att han vill vara barnledig väcker knappast någon<br />
uppmärksamhet längre, men det kan tänkas att någon höjer<br />
på ögonbrynen om han skulle bestämma sig för att inte<br />
utnyttja sin rätt till föräldraledighet. Män utnyttjade 2011<br />
cirka 24 procent av den totala föräldraledigheten.<br />
Utbildning<br />
Lika rätt till avgiftsfri utbildning från sex års ålder är en av<br />
hörnstenarna i det svenska välfärdssystemet. Och från första<br />
dagen i skolan uppmuntras vi att tänka självständigt och<br />
kritiskt.<br />
När Emma och Simon var ett och ett halvt år gamla<br />
började de på dagis. Anna och Lars betalade bara en mindre<br />
del av kostnaden i avgift, eftersom föräldrar aldrig behöver<br />
betala mer än 3 procent av sin inkomst (eller högst 1 260 kr)<br />
i månaden för en dagisplats. Samma maxtaxa gäller för både<br />
kommunala och privata förskolor. Tanken är att föräldrar<br />
ska kunna förvärvsarbeta eller studera medan deras barns<br />
utveckling och lärande stimuleras.<br />
De flesta barn börjar skolan vid sex års ålder, men då i<br />
en icke-obligatorisk förberedande klass. Emma och Simon<br />
började sin nioåriga, avgiftsfria och obligatoriska skolgång<br />
i en av Växjös kommunala grundskolor när de var sju år<br />
gamla. Det finns även skattefinansierade, fristående skolor,<br />
så kallade friskolor, på såväl grundskolenivå som gymnasienivå.<br />
Dessa erbjuder i princip samma grundläggande undervisning<br />
som de kommunala skolorna, men ofta med en viss<br />
inriktning, såsom språk, religion eller en viss pedagogik.<br />
Vid sex års ålder började Emma och Simon gå till fritids<br />
varje dag efter skolan. Det är en verksamhet som erbjuds<br />
barn upp till tolv års ålder för att avlasta heltidsarbetande<br />
föräldrar. Föräldrarna betalar en mindre avgift, högst 2<br />
procent av inkomsten.<br />
Emma går i nian. Hon kommer att söka in på gymnasiets<br />
samhällsprogram till hösten. Cirka 98 procent av de elever<br />
som går ut grundskolan fortsätter på gymnasiet, som är<br />
frivilligt och avgiftsfritt. För dem som går på gymnasiet<br />
övergår barnbidraget till ett studiebidrag som utbetalas månadsvis<br />
från 16 års ålder.<br />
Emma vet ännu inte vad hon vill göra efter gymnasiet.<br />
Kanske kommer hon att ta ett sabbatsår innan hon i likhet<br />
med hundratusentals av hennes jämnåriga söker in på<br />
universitetet. Varför inte? Även högskoleutbildningen är<br />
samhälle 15
helt skattefinansierad. Om hon bestämmer sig för att läsa på<br />
universitetet kommer hon dessutom att kunna ansöka om<br />
studiemedel som består av en lånedel och en bidragsdel.<br />
<strong>Sverige</strong> har en lång akademisk tradition. Den går tillbaka<br />
till grundandet av Uppsala universitet år 1477. I dag präglas<br />
de svenska universiteten av en avslappnad atmosfär där relationen<br />
mellan studenter och lärare är öppen och informell.<br />
Men låt dig inte luras av det! <strong>Sverige</strong> har en hög utbildningsstandard.<br />
Lärarna uppmuntrar sina elever att ta egna<br />
initia tiv i stället för att tala om för dem vad de ska göra. Det<br />
prestigefyllda Nobelpriset har förmodligen bidragit till att<br />
övertyga oss om att forskning och innovationer leder framåt.<br />
Sjukvård och socialförsäkring<br />
Det svenska sjukvårdssystemet är nära knutet till socialförsäkringen,<br />
vilket betyder att alla som bor i <strong>Sverige</strong> har<br />
tillgång till en starkt subventionerad sjukvård.<br />
Det kan ju förstås vara besvärligt om Anna eller Lars blir<br />
sjuka, men det är ingen ekonomisk katastrof. Sjukersättningen<br />
från arbetsgivaren ligger normalt på 80 procent av lönen,<br />
bortsett från första dagen då man inte får betalt alls. Om de är<br />
sjuka mer än 14 dagar får de sjukersättning från Försäkringskassan.<br />
För långtidssjuka beräknar man ersättningen med<br />
regelbundna intervall.<br />
När Anna och Lars besöker en läkare betalar de bara mellan<br />
100 och 200 kr beroende på var de bor, eller högst 300 kr för<br />
att besöka en specialist. Det kostar 80 kr per dag att ligga på<br />
sjukhus. Ett högkostnadsskydd begränsar den årliga kostnaden<br />
för såväl läkarkonsultationer (max 1 100 kr) som receptbelagd<br />
medicin (2 200 kr).<br />
Sjukvård erbjuds främst på vårdcentraler där läkare, sjuksköterskor<br />
och annan personal arbetar tillsammans. Familjen<br />
Johansson har alla skrivit in sig vid en vårdcentral nära sin<br />
bostad i Växjö. Sjukvården är decentraliserad, och ansvaret<br />
ligger på respektive landsting eller kommun. Alltfler privata<br />
aktörer har börjat konkurrera med den offentliga vården. Den<br />
allmänna socialförsäkringen täcker även dessa, så för patienten<br />
blir kostnaden densamma.<br />
Tandvård är inte riktigt lika högt subventionerad som annan<br />
hälsovård, och tandläkarna sätter sina egna priser. Men<br />
socialförsäkringen betalar ändå för Simons och Emmas kontroller<br />
eller behandlingar fram tills det år de fyller 20. Efter det<br />
utbetalas ett så kallat tandvårdsbidrag och de skyddas av ett<br />
högkostnadstak.<br />
UTBILDNINGSNIVÅN I SVERIGE I ÅLDRARNA 25–64 (2011)<br />
Kön Antal Utbildningsnivå (i procent)<br />
Obligatorisk skola Gymnasium Högskola: Högskola:<br />
(7–16 år) mindre än 3 år 3 år eller längre<br />
Kvinnor 2 401 309 12 % 43 % 15 % 27 %<br />
Män 2 469 370 16 % 48 % 14 % 29 %<br />
Totalt 4 870 679 14 % 45 % 15 % 23 %<br />
16 det här är sverige
Eftersom både Anna och Lars betalar in till en arbetslöshetskassa<br />
får de ersättning beräknad på sin tidigare lön om de<br />
skulle bli arbetslösa. Skulle de inte göra det är de fortfarande<br />
berättigade till ett lägre belopp från Försäkringskassan.<br />
Ett försörjningsstöd skyddar dem som inte är berättigade<br />
till arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller sjukersättning.<br />
Detta bidrag är tänkt att fungera som en korttidslösning som<br />
ska hjälpa människor att komma tillbaka till arbetslivet. Låginkomsttagare<br />
kan även ansöka om bostadsbidrag.<br />
Trots att de har lång tid kvar till pensionen har Lars och<br />
Anna redan börjat diskutera hur de ska trygga sin ålderdom.<br />
Som tur är avsätter <strong>Sverige</strong> en större andel av sin bruttonationalprodukt<br />
åt pensionärer än något annat land i världen. Alla<br />
som bor i landet är berättigade till statlig garantipension från<br />
65 års ålder, vilket är den vanliga pensionsåldern i <strong>Sverige</strong>.<br />
Eftersom Lars och Anna båda arbetar kommer de i stället att<br />
automatiskt få inkomstpension samt en tjänstepension som<br />
deras arbetsgivare betalar in till under hela deras arbetsliv.<br />
Men för att vara säkra på att de ska kunna behålla sin relativt<br />
höga levnadsstandard kompletterar de med en privat pensionsförsäkring.<br />
Medellivslängden i <strong>Sverige</strong> ligger på 83 år för kvinnor och<br />
79 för män, vilket lär vara näst högst i världen efter Japan.<br />
Annas föräldrar närmar sig 75, och familjen Johansson har<br />
börjat fundera på hur föräldrarna ska tas omhand så småningom.<br />
Svenskar är så vana vid sin självständiga livsstil<br />
att detta helt och hållet handlar om att hitta en lösning som<br />
låter föräldrarna fortsätta leva ett aktivt liv. Annas föräldrar<br />
kommer troligen att kunna bo kvar hemma med tillgång till<br />
olika hjälpinsatser, till exempel matleveranser, städhjälp och<br />
färdtjänst samt social- och hälsovård om de skulle behöva det.<br />
Skulle deras hälsotillstånd komma att kräva det finns det även<br />
tillgång till äldreboenden med dygnetruntvård. Äldrevården<br />
är oftast kommunal, men det finns alltfler privata anordnare.<br />
Ett fortsatt aktivt liv<br />
efter pensionen.<br />
Arbetsmarknaden<br />
Atmosfären på svenska arbetsplatser är i allmänhet öppen<br />
och informell. Vi tilltalar chefen med förnamn, uppmuntrar<br />
lagarbete, har flexibel arbetstid, klär oss ledigt och strävar<br />
efter jämställdhet mellan könen. En lång tradition av arbetsmarknadsåtgärder<br />
och starka fackföreningar har resulterat i<br />
ett starkt skydd och många förmåner för anställda.<br />
De första svenska fackföreningarna grundades redan i<br />
slutet av 1800-talet. Nästan 80 procent av alla arbetstagare är<br />
medlemmar i någon fackförening, även Lars, som arbetar i<br />
den privata sektorn, och den offentliganställda Anna. En av<br />
fackföreningarnas viktigaste uppgifter är att driva centrala<br />
förhandlingar om kollektivavtal. Det betyder att fack förening<br />
arna förhandlar med arbetsgivarna om de rättigheter<br />
som gäller alla anställda på en arbetsplats. Det kan vara<br />
alltifrån lön och semester till strejkrätt.<br />
Anna är anställd av landstinget i Kronobergs län. Hon<br />
får hela 31 dagars betald semester per år efter att hon fyllt<br />
40. Lars, som arbetar i tillverkningsindustrin, har avtalad<br />
minimisemester på 25 dagar.<br />
Både Anna och Lars blir erbjudna att gå på kurs minst två<br />
gånger om året. Det är en del i ett väl utvecklat system där<br />
alla anställda ges möjlighet till både professionell och personlig<br />
utveckling.<br />
samhälle 17
Enligt arbetsmiljölagen ska ansvaret för säkerheten på<br />
arbetsplatsen delas mellan arbetsgivare, arbetstagare och<br />
underleverantörer.<br />
Svenska arbetsplatser är inte bara säkra, de är även präglade<br />
av rättvisa, ärlighet och transparens. Samhällsansvar,<br />
eller CSR (Corporate Social Responsibility), är centralt för<br />
svenska företag, vilket kommer till uttryck genom deras<br />
engagemang i miljö, mänskliga rättigheter och motstånd mot<br />
korruption.<br />
Vid det här laget har du säkert insett att trots att familjen<br />
Johanssons månadsinkomst är relativt låg i jämförelse med<br />
läget i många andra industriländer, är deras levnadsstandard<br />
relativt hög. Det beror på att de har tillgång till många skattefinansierade<br />
tjänster.<br />
Jämställdhet<br />
Enligt den jämställdhetsrapport (Global Gender Gap Report)<br />
som varje år ges ut av World Economic Forum tillhör <strong>Sverige</strong><br />
de mest jämställda länderna i världen. Både kvinnor och män<br />
har rätt till föräldraledighet, kvinnors löner ligger på cirka<br />
93 procent av männens och många par delar på hemarbetet.<br />
Dessutom ingår nästan 80 procent av alla kvinnor i åldrarna<br />
mellan 20 och 64 (88 procent av alla män) i arbetsmarknaden,<br />
vilket är en ovanligt hög siffra internationellt sett.<br />
En positiv familjepolitik med tillgång till bland annat förmånlig<br />
barntillsyn gör att familjer som Johanssons kan leva<br />
mer flexibelt. Det har även bidragit till att svenska kvinnor<br />
föder 1,9 barn, jämfört med det europeiska genomsnittet på<br />
1,5 barn. Anna Johansson behöver inte välja mellan yrkesliv<br />
och familj, den offentliga sektorn ser till att hon har tillgång<br />
till båda.<br />
Är då allting gott och väl i detta jämställdhetsparadis? Nej,<br />
DE FEM VANLIGASTE YRKENA FÖR KVINNOR 2010<br />
Yrke<br />
Antal<br />
Kvinnor Kvinnor % Män %<br />
Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 155 000 93 7<br />
Vårdbiträden, personliga assistenter 124 600 82 18<br />
Barnskötare 79 400 88 12<br />
Förskollärare 77 500 92 8<br />
Kontorspersonal (övrig) 65 300 76 24<br />
18 det här är sverige
inte helt och hållet. Trots att kvinnor får allt större inflytande<br />
i den privata sektorn är de fortfarande i minoritet i styrelser<br />
och företagsledningar. Företagen kritiseras för att inte göra<br />
tillräckligt för att öka jämställdheten. Å andra sidan är de<br />
flesta av cheferna i kommun, landsting och statsförvaltning<br />
kvinnor, samt nära 50 procent av regerings- och riksdagsledamöterna.<br />
Jämställdhet handlar naturligtvis inte bara om skillnader<br />
mellan könen, utan även om att ge alla människor som bor<br />
i landet samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,<br />
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.<br />
<strong>Sverige</strong> har länge arbetat för att uppnå lika rättigheter för alla,<br />
dels via lagstiftning och dels genom att öppet ta ställning mot<br />
alla former av diskriminering.<br />
<strong>Sverige</strong> tog ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle<br />
2009 då man med stöd av Svenska kyrkan legaliserade samkönade<br />
äktenskap. Registrerat partnerskap för homosexuella<br />
introducerades redan 1995, men den könsneutrala synen på<br />
äktenskap betyder att homosexuella par som gifter sig nu har<br />
samma juridiska status som heterosexuella äkta makar.<br />
Även barns rättigheter regleras i lag, både ute i samhället<br />
och i hemmet. När <strong>Sverige</strong> 1979 förbjöd föräldrar att aga sina<br />
egna barn tyckte många länder att man gått för långt.<br />
Demokrati<br />
Vi svenskar kan ibland verka överdrivet angelägna om lagar<br />
och regler. Vi ser dem som nödvändiga för att försäkra oss<br />
om ett jämlikt och rättvist samhälle. Samtidigt är vi minst<br />
lika angelägna om att försvara vår personliga frihet.<br />
Två nystiftade lagar har nyligen fått svenskarna att reagera:<br />
FRA-lagen, som tillåter staten att kontrollera all data- och<br />
telekommunikation mellan <strong>Sverige</strong> och övriga världen, och<br />
MILSTOLPAR FÖR JÄMSTÄLLDHETEN<br />
1845: Lika arvsrätt för kvinnor och män.<br />
1921: Kvinnlig rösträtt och rätt att ställa upp i allmänna<br />
val.<br />
1938: Preventivmedel blir lagliga.<br />
1965: Våldtäkt inom äktenskapet blir straffbart.<br />
1974: Föräldraförsäkringen introduceras, med rätt för<br />
båda föräldrarna till föräldraledighet.<br />
1975: En ny abortlag tillåter fri abort till och med 18:e<br />
graviditetsveckan.<br />
1980: Kvinnlig (könsneutral) tronföljd införs.<br />
1998: En lag mot grov kvinnofridskränkning införs.<br />
1999: En ny lag förbjuder sexköp.<br />
2002: Sexuell människohandel kriminaliseras.<br />
2009: En lag som tillåter samkönade äktenskap träder<br />
i kraft.<br />
DE FEM VANLIGASTE YRKENA FÖR MÄN 2010<br />
Yrke<br />
Antal<br />
M män män % Kvinnor %<br />
Företagssäljare 61 200 71 29<br />
Systemerare, programmerare 57 400 80 20<br />
Lastbils- och långtradarförare 53 600 96 4<br />
Lagerassistenter 44 900 80 20<br />
Byggnadsträarbetare, snickare 44 400 99 1<br />
samhälle 19
IPRED-lagen vars syfte är att hindra internetpirater. Lagstiftningen<br />
är kontroversiell, och allmänhetens reaktioner visade<br />
hur viktigt vi tycker det är att leva i ett fritt samhälle.<br />
I <strong>Sverige</strong> råder pressfrihet, demonstrationsfrihet, yttrandefrihet<br />
och rätten att granska våra politiker och tjänstemän.<br />
<strong>Sverige</strong> var det första land i världen som 1766 införde en<br />
radikal lag om tryckfrihet. Den svenska informationsfriheten<br />
och offentlighetsprincipen skapar fortfarande en hel del<br />
uppmärksamhet utomlands.<br />
Insyn minskar risken för maktmissbruk. <strong>Sverige</strong>s rankas<br />
som ett av världens minst korrumperade länder. Offentlighetsprincipen<br />
ger alltså resultat. Enligt lag har både allmänheten<br />
och medierna tillgång till offentliga handlingar, vilket<br />
även inkluderar mejlväxling inom en enskild myndighet. Det<br />
betyder att all information måste vara lätt att förstå och dessutom<br />
avgiftsfri. Det gäller naturligtvis inte hemligstämplade<br />
handlingar som gäller nationens säkerhet och liknande, men i<br />
princip är offentliga handlingar tillgängliga för alla. Offentlighetsprincipen<br />
betyder även att statstjänstemän har rätt att<br />
informera medierna utan att fråga sina överordnade.<br />
För att ytterligare öka allmänhetens skydd finns sedan 1809<br />
ett system med ombudsmän, det vill säga myndigheter som<br />
representerar individer eller olika intressegrupper. Justitieombudsmannen<br />
hanterar klagomål på myndigheter eller enskilda<br />
tjänstemän. Jämställdhetsombudsmannen motarbetar<br />
alla former av diskriminering på grund av etnisk bakgrund,<br />
kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Människor som<br />
känner att de har lurats av en reklamkampanj har en ombudsman<br />
de kan vända sig till, och det finns även en särskild<br />
barnombudsman och en pressombudsman.<br />
Styrelseskick<br />
All makt utgår från folket. Det är grunden till <strong>Sverige</strong>s de mokratiska,<br />
parlamentariska statsskick, trots att landet formellt<br />
styrs av regeringen. Riksdagens 349 ledamöter represente<br />
rar folket och regeringen står under riksdagens kontroll.<br />
Riksdagen stiftar lagar och regeringen har den verkställande<br />
makten.<br />
Vart fjärde år har vi fria, allmänna val då vi röstar på<br />
perso ner till riksdag, kommunfullmäktige och landsting.<br />
Valdeltagandet är oftast högt jämfört med övriga delar av<br />
världen, även om det har sjunkit till cirka 80 procent under de<br />
senaste årtiondena. Alla som fyllt 18 år får rösta. Medborgare<br />
i ett EU-land, Norge eller Island har rätt att rösta i kommunal-<br />
och landstingsvalen. Det gäller även alla andra utländska<br />
medborgare som har varit folkbokförda i <strong>Sverige</strong> i tre år.<br />
Däremot måste man vara svensk medborgare för att få rösta i<br />
riksdagsvalet. Även de flesta utlandssvenskar har rösträtt.<br />
När ett riksdagsval är genomfört föreslår riksdagens<br />
talman en ny statsminister från det parti som har det största<br />
stödet i den nytillsatta riksdagen. Sedan väljer riksdagen<br />
formellt den föreslagna statsministern som i sin tur utser den<br />
nya regeringens övriga ministrar.<br />
Socialdemokraterna styrde <strong>Sverige</strong> under nästan hela<br />
1900-talet, men under de senaste årtiondena har makten<br />
svängt mellan dem och de fyra icke-socialistiska oppositionspartierna<br />
i allians: Moderaterna, Folkpartiet, Centern och<br />
Kristdemokraterna.<br />
Det svenska styrelseskicket bygger på decentralisering. På<br />
lokal och regional nivå är kommuner och landsting självstän<br />
Det socialistiska spöket<br />
<strong>Sverige</strong> har fortfarande rykte om sig att vara ett socia listiskt<br />
land av samma typ som de östeuropeiska kom munist<br />
regi mer na under det kalla kriget. Det är visserligen<br />
sant att Socialdemokraterna suttit vid makten under<br />
större delen av 1900-talet, men <strong>Sverige</strong> har länge varit<br />
en marknads ekonomi och en övervägande majoritet av<br />
fö re tagen är privat ägda. Det blir allt vanligare att offentlig<br />
och privat verksamhet samarbetar, och arvsskatt och för <br />
mögenhetsskatt är borttagna. Dessutom är den svenska<br />
fas tig hetstaxeringen låg jämfört med andra länder. Men vi<br />
betalar fortfarande tillräckligt med skatt för att ha tillgång<br />
till ett stort utbud av avgiftsfria eller subventionerade offentliga<br />
tjänster, utbildning, hälsovård, infrastruktur med mera.<br />
Valdeltagandet är<br />
högt i <strong>Sverige</strong>.<br />
20 det här är sverige
diga politiska enheter med tydligt avgränsade ansvarsområden.<br />
Kommunen har ansvar för till exempel stadsplanering<br />
och skolor medan landstinget ansvarar för bland annat hälsooch<br />
sjukvård och infrastruktur.<br />
<strong>Sverige</strong> är sedan 1995 medlem i EU, vilket betyder att<br />
många nya lagar som stiftas i <strong>Sverige</strong> är baserade på EUdirektiv.<br />
De till en början skeptiska svenskarna har visat ett<br />
växande stöd för EU under de senaste åren, men de betalar<br />
fortfarande med svenska kronor när de handlar i butikerna.<br />
Monarkin<br />
Det låter kanske lite motsägelsefullt att ett så modernt land<br />
som <strong>Sverige</strong> är en konstitutionell monarki. Men trots att vårt<br />
formella statsöverhuvud är kung Carl XVI Gustaf har den<br />
svenska kungafamiljen sedan länge endast en representativ,<br />
ceremoniell funktion. Monarkin har fortfarande ett brett<br />
stöd. Många verkar gilla den känsla av glamour som omger<br />
kungafamiljen. Trots att flera politiska partier vill att <strong>Sverige</strong><br />
ska avskaffa monarkin är frågan knappast aktuell för närvarande.<br />
Kungen har vid sin sida drottning Silvia och sina tre barn:<br />
kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan<br />
Madeleine. Drottning Silvia är född i Tyskland i den tyskbrasilianska<br />
familjen Sommerlath. Det sägs att det sa ”klick”<br />
mellan den svenska kronprinsen och den blivande drottningen<br />
när de möttes första gången i München 1972. De gifte<br />
sig 1976.<br />
<strong>Sverige</strong> har varit ett arvrike sedan 1544. Den nuvarande<br />
tronföljaren är kronprinsessan Victoria. Tre år efter hennes<br />
födelse, 1980, var <strong>Sverige</strong> först med att införa könsneutral<br />
tronföljd, vilket betyder att kronan övergår till det äldsta<br />
barnet vare sig det är en pojke eller en flicka.<br />
Kronprinsessan Victoria har blivit ett av <strong>Sverige</strong>s viktigaste<br />
ansikten utåt, inte minst efter all uppmärksamhet 2010<br />
då hon gifte sig med den ofrälse Daniel Westling. Hennes<br />
uppgift är att stödja kungen och ersätta honom när han<br />
själv inte kan närvara vid officiella uppdrag och statsbesök.<br />
Förutom att hon engagerar sig i internationellt biståndsarbete<br />
och fredsfrågor arbetar hon med fritidsaktiviteter för barn<br />
och unga med kronisk sjukdom eller funktionshinder genom<br />
välgörenhetsorganisationen Kronprinsessan Victorias fond.<br />
Trots sin kungliga uppfostran anses kronprinsessan Victoria<br />
vara en jordnära person och hon gillar vanliga fritidssysselsättningar<br />
som golf, skidåkning och att gå på gym. Faktum<br />
är att Daniel Westling tidigare var hennes personliga tränare.<br />
riksdag och regering<br />
Efter det senaste riksdagsvalet 2010 vann den regerande<br />
center-högeralliansen över vänsterkoalitionen, men<br />
lyckades inte få majoritet i riksdagen. Det högerextrema,<br />
invandrarfientliga partiet <strong>Sverige</strong>demokraterna vann sina<br />
första platser i riksdagen någonsin och har en vågmästarroll,<br />
trots att båda blocken har förklarat sig ovilliga att<br />
samarbeta med dem.<br />
Statsminister Fredrik Reinfeldt – även ledare för Moderaterna<br />
– sitter kvar under den innevarande fyraårsperioden.<br />
Riksdagsvalet september 2010:<br />
andel av rösterna och antal mandat i riksdagen<br />
Moderaterna 30,06 %<br />
Folkpartiet 7,06 %<br />
Centern 6,56 %<br />
Kristdemokraterna 5,60 %<br />
Socialdemokraterna 30,66 %<br />
Miljöpartiet 7,34 %<br />
Vänsterpartiet 5,60 %<br />
<strong>Sverige</strong>demokraterna 5,70 %<br />
Kristdemokraterna 19<br />
Centern 23<br />
Folkpartiet 24<br />
Moderaterna 107<br />
<strong>Sverige</strong>demokraterna 20<br />
Miljöpartiet 25<br />
Vänsterpartiet 19<br />
Socialdemokraterna<br />
112<br />
Regerings- och riksdagsbyggnaderna i Stockholm.<br />
samhälle 21
<strong>Sverige</strong> i världen<br />
Vårt land ligger i utkanten av Europa, och vi kunde ha valt att<br />
ställa oss vid sidan av världshändelserna. Men svenska företag<br />
har länge sökt sig utomlands för att få tillgång till en större<br />
marknad. Svenska turister påträffas i alla hörn av världen. Vi<br />
har även gjort oss ett namn genom vårt engagemang i globala<br />
frågor.<br />
Vi sticker inte huvudet i sanden och struntar i fattigdom,<br />
krig, miljökatastrofer och andra globala problem. <strong>Sverige</strong><br />
hamnar regelbundet i toppen av Commitment to Development<br />
Index (CDI), delvis därför att vi ger 1 procent av vår<br />
bruttonationalprodukt i utvecklingsbistånd utan att kräva att<br />
de mottagande länderna använder delar av biståndet till att<br />
köpa svenska varor och tjänster. <strong>Sverige</strong> deltar även aktivt i<br />
fredssamtal och i FN:s fredsbevarande styrkor. Den svenska<br />
regeringens miljöpolicy ger en tydlig signal om hur angelägna<br />
vi är att bidra till stabilitet i världen.<br />
<strong>Sverige</strong> är känt för sin neutralitet och slöt sitt senaste<br />
Kronprinsessan Victoria och prins Daniel.<br />
fredsfördrag 1814. Vi var alliansfria under kalla kriget för att<br />
kunna vara neutrala i händelse av krig. <strong>Sverige</strong>s säkerhetspolicy<br />
innebär fortfarande att vi ställer oss utanför militära<br />
allian ser, men vi samarbetar i freds- och säkerhetsbevarande<br />
in satser. Vår neutralitet står officiellt fast, men det går inte<br />
att för neka att vi har anpassat oss till förändringar i omvärlden.<br />
Som EU-medlemsstat och en del av det internationella<br />
sam fundet har vi under en längre tid bidragit med freds bevarande<br />
styrkor.<br />
Folk i andra länder som inte kommit i kontakt med <strong>Sverige</strong><br />
på något annat sätt har säkert träffat på svenska varumärken<br />
som Ikea, H&M eller Ericsson. Svenska företag har en<br />
oproportionerligt stor marknadsandel inom områden som<br />
tele kom och bioteknik.<br />
På grund av det begränsade befolkningsunderlaget i hemlandet<br />
sökte sig svenska företag och tillverkare redan tidigt<br />
utomlands i jakt på fler konsumenter och större marknader.<br />
Därför har de vunnit ett försprång i globaliseringsprocessen.<br />
Det är naturligtvis vanligt med sammanslagningar och företagsförvärv<br />
inom den internationella affärsvärlden, företag<br />
köps och säljs, men <strong>Sverige</strong> genomsyras av en innovativ kraft.<br />
Oavsett hur många svenska varumärken som går upp i andra<br />
företag så kommer det hela tiden nya. Skype och Spotify är<br />
två exempel på unga varumärken som på senare tid gjort<br />
succé på världsmarknaden.<br />
Svenska varumärken förknippas ofta med företagens samhällsansvar<br />
(s.k. CSR) och med miljömedvetenhet. I många<br />
svenska företag är CSR inbyggd i företagskulturen. Svenskar<br />
kan göra framgångsrika affärer utan risk för korruption<br />
samtidigt som man tar hänsyn till klimatförändringarna,<br />
jämställdhet mellan könen och mänskliga rättigheter.<br />
Svensk kultur i form av musik, film, design, mode och mat<br />
får allt större framgångar på världsmarknaden. Men det som<br />
mest av allt gör att <strong>Sverige</strong> har blivit verkligt internationellt<br />
är det faktum att svenskar är flitiga resenärer, både i arbetet<br />
och på sin fritid. Nästan en tredjedel av befolkningen – 1,3<br />
miljoner svenskar – utvandrade till Nordamerika under perioder<br />
av svår fattigdom på 1800- och i början på 1900-talet.<br />
Cirka fem miljoner amerikaner och kanadensare har rötter i<br />
<strong>Sverige</strong>.<br />
I dag är nästan 15 procent av <strong>Sverige</strong>s befolkning födda<br />
utanför <strong>Sverige</strong>. Svenskar flyttar utomlands för kortare eller<br />
längre tid. Personer som är födda utomlands flyttar hit och<br />
andra flyttar tillbaka hem efter att ha tillbringat några år här.<br />
<strong>Sverige</strong> känner sig definitivt hemma i världen, och vi är alla<br />
glada över Öresundsbron, vår fysiska länk till det europeiska<br />
fastlandet.<br />
22 det här är sverige
Turning Torso i södra Malmö.<br />
society 23
Innovationer<br />
En stark innovationsanda har gjort att <strong>Sverige</strong> ligger långt<br />
framme när det gäller den tekniska utvecklingen. Övergången<br />
från fattigt jordbrukssamhälle till ett högt industriali serat<br />
land tog bara några tiotal år tack vare rika naturtillgångar i<br />
kombination med avgörande uppfinningar som ångturbinen,<br />
kullagret, den gasdrivna fyren och skiftnyckeln.<br />
Det verkar kanske som om vi med all vår framstående<br />
forskning och utveckling har en outsläcklig kunskapstörst.<br />
Men det handlar inte bara om smarta lösningar, utan även<br />
om att kunna göra dem kommersiellt gångbara, vilket många<br />
svenska företag visar exempel på.<br />
Grundaren av telekomjätten Ericsson, Lars Magnus<br />
Ericsson, började med en liten verkstad där han utvecklade<br />
telegrafen. Så småningom bidrog han till att göra Stockholm<br />
till världens telefontätaste stad i slutet på 1800-talet. Den<br />
fasta övertygelsen att kommunikation är ett grundläggande<br />
mänskligt behov har gjort att Ericsson har utvecklats till det<br />
globala storföretag det är i dag.<br />
Ikeas historia börjar 1931 då den fem år gamle Ingvar<br />
Kamprad började tjäna pengar på att sälja tändstickor till sina<br />
grannar. Bara tolv år senare grundade han ett företag han<br />
kallade Ikea. Namnet är sammansatt av hans egna initialer<br />
samt gården och byn där han växte upp: Elmtaryd och Agunnaryd.<br />
Sextio år senare hade företaget utvecklats från en idé<br />
kläckt i de djupa smålandsskogarna till ett stort möbelvarumärke<br />
med representation i 40 länder.<br />
fou i procent av bnp (2009)<br />
Den största ”svensken” i Las<br />
Vegas är en H&M-butik.<br />
Israel 4,28<br />
Finland 3,96<br />
<strong>Sverige</strong> 3,62<br />
Japan 3,33<br />
USA 2,79<br />
EU-27 1,9<br />
Kina 1,7<br />
Ryssland 1,7<br />
24 det här är sverige
Nobelfesten 2010 i<br />
Stockholms stadshus.<br />
NOBELs testamente<br />
Den svenske uppfinnaren, entreprenören och industrimannen<br />
Alfred Nobel (1833–96) uppgav i sitt testamente att merparten<br />
av hans tillgångar – 355 patent och 90 fabriker i 20 länder –<br />
skulle förvaltas i en stiftelse som varje år skulle dela ut ett pris<br />
till dem som ”under det gångna året har gjort mänskligheten<br />
den största nyttan”. Denna handling har vida överskuggat den<br />
uppfinning han själv gjorde på 1860-talet, dynamiten.<br />
Varje år sedan 1901 har Nobelpriset delats ut till personer<br />
som utmärkt sig inom områdena fysik, kemi, medicin eller<br />
fysiologi, litteratur och fred. <strong>Sverige</strong>s Riksbanks ekonomipris<br />
nämndes inte i Nobels testamente, utan instiftades till hans<br />
minne 1968. Prisceremonin äger rum i Stockholm på Alfred<br />
Nobels dödsdag den 10 december varje år. Det enda undantaget<br />
är fredspriset, som delas ut i Oslo. Nobel hade själv beslutat<br />
att det skulle delas ut av en norsk priskommitté, vilket var<br />
naturligt då eftersom <strong>Sverige</strong> och Norge var i union mellan 1814<br />
och 1905.<br />
Nobels förmögenhet på omkring 31 miljoner kronor har<br />
växt under årens lopp. År 2012 uppgick varje prissumma till 8<br />
miljoner kronor. Totalt har 30 svenskar hittills fått Nobelpris.<br />
samhälle 25
“Flower Power”<br />
Den svenska superbilstillverkaren<br />
Koenigsegg släppte sin CCXR-modell<br />
2007. Den är utrustad med en etanolmotor;<br />
därav smek namnet Flower<br />
Power. Det är världens första miljövänliga<br />
superbil.<br />
Fordonssäkerhet<br />
Trepunktsbältet uppfanns av Vattenfall och utvecklades av Volvoingenjören<br />
Nils Bohlin. Det har räddat ett liv var sjätte minut sedan<br />
det lanserades 1959 och anses vara en av de viktigaste uppfinningarna<br />
i fordonssäkerhetens historia. En ny generation alkolås och<br />
en teknik som upptäcker fotgängare framför bilen nattetid är två<br />
relativt nya uppfinningar utvecklade av Autoliv. Volvo och Saab<br />
har bidragit med många säkerhetslösningar under årens lopp.<br />
PowerTrekk är en bärbar<br />
bränslecellsladdare.<br />
Skype<br />
Den svenske entreprenören Niklas Zennström kom 2003 med en<br />
revolutionerande telefonlösning. Tillsammans med Janus Friis<br />
grundade han den avgiftsfria nättelefontjänsten Skype. Skype har<br />
blivit en framstående aktör inom internationell IT-kommunikation,<br />
för såväl privatpersoner som företag.<br />
Solvatten renar vattnet<br />
med hjälp av energi från<br />
solen.<br />
Hövding – den<br />
osynliga cykelhjälmen.<br />
Gideon Sundbäck uppfann det<br />
moderna blixtlåset 1913.<br />
26 det här är sverige
SPOTIFY<br />
– EN FREDLIG MUSIKREVOLUTION<br />
Det hade blivit allt vanligare med illegal nedladdning<br />
av musik och filmer tills några svenskar fick en idé. De<br />
upp fann en webbtjänst där man lagligt och gratis kunde<br />
lyss na på ”strömmad” musik – de kallade den Spotify. Idén<br />
var kanske inte helt ny, men tekniken är helt unik, och det<br />
enor ma musikutbudet är svårt att slå.<br />
Det lilla företaget har i dag nästan 200 anställda och<br />
tjänsten finns i flera länder. Spotify fortsätter att expandera<br />
och lovorden är många. Så här uttryckte sig Los<br />
Angeles Times vid lanseringen i USA: ”Spotify slår allt<br />
annat på marknaden och utgör ett allvarligt hot mot flera<br />
andra musiktjänster som slåss om uppmärksamheten.”<br />
Hörlurar från<br />
WeSC.
Kultur<br />
och fritid<br />
Det sjuder av inspiration<br />
Kreativiteten och nyskapandet inom svensk kultur har ökat explosionsartat.<br />
Det fanns en tid då svensk musik var lika med pop och då svensk<br />
design kännetecknades av funktionalitet. Det är inte längre så enkelt.<br />
Svenska band tar sig in på alla möjliga områden från goth metal till<br />
hip hop; svensk film handlar inte längre bara om människans existentiella<br />
villkor; det finns utrymme både för det samhällskritiska och det<br />
mer personliga inom konsten; mode och design lutar visserligen fortfarande<br />
åt det praktiska, men det finns nu helt klart även ett känslomässigt<br />
inslag.<br />
Kanske har våra konstnärer helt enkelt blivit modigare, eller så låter<br />
de sig allt oftare inspireras av utlandet. Kanske färgar vårt mångkulturella<br />
samhälle allt mer av sig på vårt kulturliv. Det är svårt att säga, men<br />
det är uppenbart att mycket har hänt sedan Bergmans och Abbas dagar.
Robyn har gjort succé<br />
på eget skivbolag.
Film och scenkonst<br />
<strong>Sverige</strong> varken kan eller vill konkurrera med Hollywood trots<br />
att ett av våra mer intressanta produktionscentra för film, som<br />
ligger i Trollhättan, har fått smeknamnet ”Trollywood”. Men<br />
svensk film är ändå populär både i <strong>Sverige</strong> och utomlands.<br />
Svenska filmer vann omkring 180 internationella priser 2010.<br />
Filmindustrin är på väg att förändras. Flera nya, ambitiösa<br />
svenska filmare längtar efter att pröva ny teknologi och försöker<br />
sig på nya genrer och marknader som länge har legat<br />
utom räckhåll för dem. Svenska filmare är lika intresserade<br />
av människors känsloliv som Ingmar Bergman och hans<br />
samtida var, fast perspektivet är ett annat.<br />
Svenska talas av färre än tio miljoner människor, vilket<br />
är ett problem när det gäller finansieringen av svensk film.<br />
Trots det har det för första gången i svensk filmhistoria gjorts<br />
filmer med en budget på upp till 200 miljoner kronor. Det<br />
tyder på ett nytt förtroende för svensk films kommersiella<br />
potential.<br />
Svensk film har också haft en stark förankring inom dokumentär-<br />
och kortfilmsområdet. Det är värt att hålla ett öga<br />
på filmskapare som Jesper Ganslandt, Ruben Östlund samt<br />
duon Åsa Blanck och Johan Palmgren; de har alla har sina<br />
rötter i kort- eller dokumentärfilmsgenren.<br />
Samtidigt som svenska produktioner numera drar till sig<br />
Hollywoodstjärnor reser svenska skådespelare, bland andra<br />
Noomi Rapace och Alexander Skarsgård, i motsatt riktning<br />
och är på god väg att skaffa sig en internationell karriär.<br />
Och det handlar inte bara om film, svenskar har en hel<br />
del att säga på scenkonstområdet också. Cullbergbaletten<br />
är inter nationellt känd, till exempel, och dans håller på att<br />
bli allt mer populärt hos den svenska publiken. I Stockholm<br />
finns det fullt av teatrar, från den ståtliga Dramaten till<br />
mindre, fristående scener varav många rikta r sig särskilt till<br />
en ung publik.<br />
Malik Benjdelloul vann en Oscar<br />
2013 för sin dokumentärfilm<br />
Searching for Sugar Man.<br />
Litteratur<br />
Till och med de som aldrig har läst något av en svensk författare<br />
har hört talas om Nobelpriset i litteratur, som delas<br />
ut av Svenska Akademien. Med en sådan ansedd institution<br />
måste vi väl också ha några riktigt stora författare, och visst<br />
har vi det, både levande och döda, men det svenska litteraturlivet<br />
handlar även om sådant som inte har så mycket att göra<br />
med fina priser, exempelvis internationella bästsäljare samt<br />
barn- och ungdomsböcker.<br />
30 det här är sverige
Barnböcker om ämnen som för inte så länge sedan var<br />
tabu är egentligen inte en ny trend utan en fortsättning på<br />
ett litterärt arv från 1940-talet då Astrid Lindgren för första<br />
gången skrev om den nioåriga föräldralösa rebellen Pippi<br />
Långstrump.<br />
Även Bitte Havstads Ofrivilliga syskon har en viktig uppgift<br />
att fylla. Barn vet att föräldrar ibland skiljer sig, att inte alla<br />
barn som lever tillsammans är släkt, eller har två föräldrar,<br />
eller har två föräldrar av olika kön. Behovet att ge barn en<br />
möjlighet att läsa om olika typer av familjekonstellationer har<br />
ökat sedan Pippis dagar i takt med att det svenska samhället<br />
har öppnat sig för en större variation.<br />
Moraliska dilemman, grupptryck och respekt för miljön är<br />
andra vanliga ämnen. Pija Lindenbaum samt Olof och Lena<br />
Landströms böcker är exempel på bilderböcker som utforskar<br />
dessa ämnen med ett stort mått humor och känslighet. Martin<br />
Widmarks detektivhistorier har också blivit populära och<br />
konkurrerar med videospel, TV och internet.<br />
Men de flesta deckare är förstås skrivna för vuxna. Stieg<br />
Larssons Millennium-trilogi tog världen med storm efter hans<br />
död. Och vilken storm! Böckerna översattes nästan genast till<br />
över fyrtio språk, det gjordes filmer på dem och internationella<br />
distributörer söker efter fler svenska författare med samma<br />
drivkraft. Stieg Larsson följde i den prisbelönte för fattaren<br />
Henning Mankells fotspår. Deras böcker ger en genuin bild av<br />
en brutal verklighet få av oss<br />
tvingats uppleva.<br />
Alla böcker för vuxna handlar dock inte om mord. Jonas<br />
Hassen Khemiris pjäser och böcker handlar ofta om identitet,<br />
ras och språk. Av klassikerna är nog bara August Strindberg<br />
riktigt känd utomlands. Han har haft ett stort inflytande på<br />
modern dramatik. Men <strong>Sverige</strong> har stora författare inom alla<br />
genrer, från det höglitterära – poeten Tomas Tranströmer<br />
fick till exempel Nobelpriset i litteratur 2011 – till populärlitteratur,<br />
med en unik styrka i böcker för barn och ungdomar,<br />
deckare och, om man ska döma av Johan Ajvide Lindqvists<br />
framgångar, skräckromaner med en mänsklig touche. Svensk<br />
litteratur verkar gå ”skrämmande” bra.<br />
Konst<br />
Svensk konst är öppen för allt. I ett klimat där ingenting är<br />
heligt och med en uppsjö av nya medier blandas samhällskritik<br />
med det personliga och det poetiska.<br />
Allt fler konstnärer skapar verk där bild möter musik, koreo<br />
grafi, gamla och nya medier och någonting helt nytt upp<br />
Pija Lindenbaum har skapat en<br />
lång rad bilderbokssuccéer.<br />
kultur och fritid 31
står. Nathalie Djurberg, till exempel, gjorde sin installation<br />
The Experiment genom att kombinera animerade kort <br />
filmer med gigantiska, skulpterade keramikblommor och<br />
musik. Hon ifrågasätter sociala konventioner i filmer som<br />
till en början kan verka naiva men som egentligen är<br />
våldsamma och erotiska, med ett inslag av humor.<br />
Videokonst är ett populärt medium i <strong>Sverige</strong>, och anmärkningsvärt<br />
många videokonstnärer är kvinnor. Ann-Sofi Sidén<br />
har sedan början av 1990-talet utforskat det mänskliga psyket<br />
genom en blandning av journalistik, långfilm och vetenskapliga<br />
studier.<br />
Henrik Håkansson riktar blicken mot naturen. Kärleken<br />
till naturen är ett traditionellt tema i den svenska konsten,<br />
och var särskilt framträdande i slutet av 1800-talet hos konstnärer<br />
som Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors.<br />
Håkansson tar naturen in i det tjugoförsta århundradet<br />
genom att se på den på ett nytt sätt. Med hjälp av teknik<br />
och musik skapar han ett slags ”bioestetik” där det centrala<br />
temat är kommunikationen mellan kultur och natur.<br />
Finns det då någon föreställande konst på den svenska<br />
konstscenen? Visst, den uppmärksammade konstnären<br />
Gunnel Wåhlstrand är ett exempel. Hon återskapar noggrant<br />
gamla familjefoton i form av enorma, extremt realistiska<br />
tuschmålningar. Hon berättar en mycket personlig historia<br />
och tar samtidigt hantverksskickligheten till nya höjder<br />
genom sitt minutiösa, nästan plågsamt tidsödande arbete.<br />
Musik<br />
Musik är en del av livet för de flesta svenskar. Vi tycker helt<br />
enkelt om att sjunga. <strong>Sverige</strong> är också en av världens ledande<br />
musikexportörer, och utan tvekan störst om man räknar per<br />
capita. Lyssnare är inte alltid medvetna om att den musik de<br />
Indiepopstjärnan Lykke Li.<br />
offentlig konst?<br />
Det finns kreativa krafter som arbetar utanför konstinstitutionerna.<br />
Målningar i gångtunnlar, instickade gatlyktor,<br />
fågelholkar på de mest oväntade ställen… Provokativ, rolig<br />
och poetisk gatukonst rör upp känslor och skapar debatt.<br />
Handlar det om revolt eller om att förändra och smycka<br />
det offentliga rummet? Medan Stockholms stadsmuseum<br />
ordnar guidade turer och visar gatukonsten i Stockholms<br />
innerstad är många andra myndigheter skeptiska till<br />
denna osanktionerade utsmyckning.<br />
32 det här är sverige
dansar till, hör på radio, i TV-reklam eller laddar ner från<br />
internet faktiskt är svensk. Inte ens alla svenskar vet det – det<br />
händer så mycket hela tiden att det är svårt att hänga med.<br />
Det finns utländska bloggare som bara skriver om svensk<br />
musik, det är ett heltidsjobb i sig. Och utöver musiken som<br />
hamnar på internationella topplistor finns det svenska producenter<br />
och låtskrivare bakom internationella stjärnor och<br />
svenska regissörer som gör deras musikvideor.<br />
Om du nu undrar över orsaken till de här framgångarna<br />
så kommer du att upptäcka att vi har flest körer i världen i<br />
förhållande till folkmängden. Du kan också titta närmare<br />
på den djupt rotade allsångstraditionen och det obligatoriska<br />
sjungandet till midsommar, jul och höstens kräftskivor.<br />
På Abbas tid fanns det i princip bara en enda svensk<br />
popgrupp, åtminstone i övriga världens ögon. De var<br />
blonda, vackra och annorlunda. De representerade <strong>Sverige</strong>.<br />
Det är lite besvärligare nu, men också mer spännande när<br />
vi har framgångsrika artister och band i alla kategorier<br />
man kan föreställa sig, från jazz till doom metal.<br />
Den svenska jazzen har djupa rötter både i amerikansk<br />
jazz och svensk folkmusik. Esbjörn Svenssons (från E.S.T.)<br />
tragiska död 2008 betydde definitivt inte slutet på svensk jazz.<br />
<strong>Sverige</strong> har också länge varit en grogrund för heavy metal och<br />
alla dess undergenrer, och många nyskapande hårdmetallband<br />
har skapat sig en karriär här.<br />
Det finns framgångssagor även inom andra typer av musik,<br />
men pop och indie är kanske det som fått mest uppmärksamhet,<br />
och det är här det svenska soundet utmärker sig, om man<br />
nu kan tala om ett sådant. Robyn, Lykke Li, Radio Dept.,<br />
Peter, Bjorn and John … har vi glömt någon? Visst har vi det.<br />
Allt fler artister har insett att om de vill leva på sin musik<br />
räcker det inte med att nå ut till en svensk publik. Andra<br />
upptäcker i stället att de plötsligt står mitt i rampljuset utan<br />
att riktigt förstå hur de hamnat där.<br />
Cullbergbaletten i verket<br />
High heels too från 2013.
Kuggen, Chalmers i Göteborg,<br />
ritad av arkitekt Gert Wingårdh.<br />
Vas av designgruppen<br />
Front.<br />
Fredrik Färgs möbelserie<br />
”Successions”.<br />
34 det här är sverige
Design och konsthantverk<br />
Mångfald och diffusa gränser är en ganska bra sammanfattning<br />
av den svenska designscenen. En ny generation formgivare<br />
är inte bara ute efter att skapa praktiska föremål, de<br />
vill berätta en historia. Funktion möter känsla, det kreativa<br />
spektrumet har blivit bredare än någonsin och den avskalade<br />
Ikea-designen har fått nya konkurrenter.<br />
Många formgivare arbetar över gränserna och blandar<br />
konst, hantverk och formgivning. Monica Förster inspireras<br />
lika mycket av samekonst som av modernt stadsliv.<br />
Hon förnyar välkända former genom att använda oväntade<br />
material och nya tekniker i sina minimalistiska möbler och<br />
objekt. Hon anser också att kvalitetsdesign utgör en effektiv<br />
motvikt mot konsumtionskulturen.<br />
Designgruppen Front har ett undersökande perspektiv.<br />
Det tätt sammansvetsade designteamet samarbetar från idé<br />
till färdig produkt och låter ofta externa faktorer bestämma<br />
formen. I kollektionen ”Design by Animals” har gnagande<br />
råttor fått bilda ett tapetmönster och ”Flower Lamp” ändrar<br />
form beroende på hur mycket energi som konsumeras i hushållet.<br />
Till och med det anrika glasbruket Kosta Boda bryter ny<br />
mark; kanske har de inspirerats av den allmänna skaparglädjen.<br />
Genom att anlita glaskonstnären Åsa Jungnelius<br />
med sina överdimensionerade bägare och enorma glasläppstift<br />
har de anammat ett uttryck som är mer kul än<br />
funktionellt och mer expressivt än exklusivt. Den kanske<br />
skickligaste stilblandningen representeras av Zandra Ahl.<br />
Hon blandar konst med populärkultur och uttryck för det<br />
moderna konsumentsamhället. Det har resulterat i en kitschig<br />
stil som utmanar en mer traditionell syn på estetik.<br />
Zandra Ahls produkter befinner sig långt ifrån den tidigare<br />
dominerande funktionalismen. Ända sedan funktionalismens<br />
genombrott på Stockholmsutställningen 1930 har<br />
form mer eller mindre dikterats av funktion i <strong>Sverige</strong>. Den<br />
allmänna uppfattningen är fortfarande att ”svensk formgivning”<br />
handlar om rena linjer, ljusa träslag och användarvänliga<br />
produkter. Ikea har förmodligen någonting att<br />
göra med det, men faktum är att det hela började 1919 med<br />
skriften Vackrare vardagsvara av den svenske konsthistorikern<br />
Gregor Paulsson. Han framhävde behovet av att sprida<br />
vackra ting till en vidare publik, något som fick ett enormt<br />
inflytande på svensk formgivning under större delen av<br />
1900-talet. Paulssons tankar kring demokratisk, icke-elitistisk<br />
formgivning gäller fortfarande, och god formgivning<br />
spelar en påfallande viktig roll i den svenska vardagen.<br />
Möbelformgivaren och arkitekten Bruno Mathssons<br />
modernistiska formgivning var revolutionerande under<br />
1930- och 40-talet och satte <strong>Sverige</strong> på den internationella<br />
designkartan – och så är det faktiskt fortfarande. Men hans<br />
”svenska modernism” har fått konkurrens av en mer känslomässig<br />
stil; design kan säga något om vem man är och våra<br />
skönhetsideal håller på att omvärderas.<br />
Mode<br />
Svenskt mode håller på att förändras. I likhet med form givare<br />
inom andra områden har många modeskapare övergivit<br />
kravet på funktion. Medan H&M fortsätter att sprida ett<br />
mode alla har råd med över världen banar några ledande<br />
mode skapare väg för ett mer personligt uttryck.<br />
Sandra Backlund har stickat sig fram till den internationella<br />
catwalken med en stil som har få likheter med det<br />
traditionella, praktiska svenska modet. Hennes överdrivna,<br />
ut trycks fulla ullkreationer visar ett genuint hantverkskunnande.<br />
Rickard Lindqvist arbetar med samma inställning till<br />
hant verkets betydelse fast på ett helt annorlunda sätt. Han<br />
använder traditionella skräddartekniker för att åstadkomma<br />
lite lätt uppkäftiga versioner av klassiskt skuren herrkonfektion.<br />
Den svenska modescenen flödar av kreativitet samtidigt<br />
som många formgivare kämpar med att försöka tjäna pengar<br />
på sin talang. Sofie, Pernilla och Jennifer Elvestedt, de tre<br />
systrarna bakom varumärket Minimarket, har hittat sitt eget<br />
recept för framgång. Deras kollektioner karaktäriseras av<br />
kvinnliga former med maskulina inslag, ofta i starka färger,<br />
och deras kläder säljs i butiker över hela världen.<br />
Ekologisk design har blivit populärt även i modevärlden.<br />
Märken som Nudie, Camilla Norrback och Julian Red vill alla<br />
bidra till ökad miljömedvetenhet och visar att även eko-mode<br />
kan vara chickt.<br />
Det ”svenska modeundret” började egentligen med jeans.<br />
Acne, Nudie och WeSC har alla blivit internationellt framgångsrika<br />
märken. En uppföljare, Cheap Monday, har också<br />
gjort sig ett namn och köptes snabbt upp av H&M.<br />
Svenskarnas modeintresse har formligen exploderat under<br />
de senaste tio åren. H&M är säkert en del i det, men det har<br />
även att göra med det faktum att folk har fått det bättre. En<br />
reaktion mot konsumtionssamhället är dock den ökande<br />
secondhandmarknaden. Förra årets haute couture kan dyka<br />
upp som årets gatumode.<br />
kultur och fritid 35
Idrott<br />
<strong>Sverige</strong> är känt för att vara ett land där man tar hand om sina<br />
medborgare från vaggan till graven. Men vi tar också hand<br />
om oss själva. Vi är intresserade av vår egen hälsa, och enligt<br />
nya studier är svenskar även ett av världens friskaste folk. Vi<br />
tillhör dem som har längst livslängd och många är amatöridrottare<br />
eller allmänt friluftsintresserade.<br />
Förutom att vi lever nära naturen och därför ofta ger<br />
oss ut i friska luften har sedan länge idrottsrörelsen varit<br />
väldigt stark i likhet med andra så kallade folkrörelser som<br />
fackföreningar, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen. Dessa<br />
organisationer har länge arbetat för landets alla invånares<br />
lika rätt och möjlighet att delta i samhällslivet.<br />
Människor från alla samhällsklasser och i alla åldrar<br />
engagerar sig fortfarande i idrottsrörelsen, fast allt fler väljer<br />
mer löst organiserade aktiviteter, äventyrssporter till exempel,<br />
eller går helt enkelt på gym. Den stora bredden inom idrottsrörelsen<br />
och idrottens popularitet kan vara en bidragande<br />
orsak till att vi nått stora internationella framgångar trots vår<br />
begränsade folkmängd.<br />
Vi har på något sätt lyckats komma långt utan att vara<br />
särskilt tävlingsinriktade. Det är så typiskt svenskt. Just nu<br />
håller vi ögonen på Zlatan Ibrahimovic (fotboll), Charlotte<br />
Kalla (längdskidåkning), Jonas Jerebko (basketboll) och<br />
Sarah Sjöström (simning).<br />
Eftersom motståndet mot droger i allmänhet är stort är<br />
<strong>Sverige</strong> självklart emot dopning. Även om en större dopningsskandal<br />
inom den svenska sporten inte är helt otänkbar, är<br />
det knappast troligt att det kommer att inträffa. Svenska forskare<br />
har kommit långt till exempel när det gäller att upptäcka<br />
bloddopning och testosteronmissbruk.<br />
Acne är en del av det<br />
svenska modeundret.<br />
36 det här är sverige
Zlatan Ibrahimovic är lagkapten för<br />
det svenska fotbollslandslaget.<br />
det här är sverige 37
Fartfyllt midsommarfirande.<br />
38 det här är sverige
Traditioner<br />
<strong>Sverige</strong> är i dag ett sekulärt samhälle. Men religion spelar<br />
fortfarande en viktig roll, eftersom flera av våra traditioner<br />
har sina rötter i religionen. Vi gillar verkligen att fira, så det<br />
spelar ingen roll att vi har glömt varför vi har vissa sedvänjor,<br />
vi utövar dem ändå.<br />
Vår kultur berikas även av religioner och traditioner från<br />
andra delar av världen. Ett exempel är den muslimska högtiden<br />
ramadan. Det finns cirka 500 000 muslimer i <strong>Sverige</strong>, så<br />
denna fastemånad går inte obemärkt förbi. Att olika traditioner<br />
möts och blandas hindrar inte att de gamla svenska<br />
traditionerna lever kvar. Det ger oss en känsla av kontinuitet<br />
och tillhörighet.<br />
Många svenska traditioner är nära förknippade med årstidernas<br />
växlingar. Under vintern förbrukar vi nästan orimliga<br />
mängder stearinljus, och på sommaren är det viktigt med<br />
någon form av utomhusaktivitet. Låt oss titta på några av de<br />
traditioner som ligger svenskarna varmt om hjärtat: midsommarfirandet,<br />
kräftskivan, luciafirandet och julfirandet.<br />
Midsommar<br />
Juni: Skolan är slut och naturen<br />
har slagit ut i blom. Det känns<br />
som om solen aldrig går ner, och<br />
faktum är att i norra <strong>Sverige</strong> gör<br />
den inte det. I söder är det bara<br />
mörkt ett par timmar om dygnet.<br />
Det måste firas! Vi samlar familj<br />
och vänner till den svenskaste<br />
av alla traditioner: midsommarfirandet.<br />
När vi firar midsommar är<br />
det egentligen sommarsolståndet<br />
vi firar. I <strong>Sverige</strong> har man<br />
uppmärksammat årets längsta<br />
dag, som infaller den 21 juni,<br />
sedan förkristen tid. Sedan<br />
1950-talet har vi av praktiska<br />
skäl förlagt midsommarafton<br />
till den fredag som infaller mellan<br />
den 19 och den 25 juni.<br />
Vill man vara för sig själv<br />
på midsommarafton ska man<br />
stanna kvar i stan, för under<br />
midsommarhelgen åker de<br />
flesta ut på landet för att fira<br />
med Caption. familj och vänner.<br />
Det finns några mer eller<br />
mindre obligatoriska ritualer<br />
man måste utföra innan<br />
firandet börjar: man ska plocka<br />
vilda blommor och binda ihop<br />
dem till kransar som man<br />
sätter på huvudet eller hänger<br />
i majstången; sedan ska man<br />
klä majstången, eller midsommarstången,<br />
i löv och blommor;<br />
efter det reser man den<br />
någonstans där det finns gott<br />
om plats att dansa runt den.<br />
Dags för lunch! Man dukar<br />
ett bord utomhus och dekorerar<br />
det med blommor. Oftast<br />
måste bordet flyttas inomhus<br />
på grund av plötsliga regnskurar.<br />
Maten är enkel: olika<br />
sorters sill, färskpotatis med<br />
dill och gräddfil. Jordgubbar<br />
med vispgrädde är en vanlig<br />
efter rätt. Många vuxna vill<br />
gärna skölja ner sillen med<br />
en snaps, men innan man får<br />
dricka sjunger man en liten<br />
lustig snapsvisa. Dessa visor<br />
går i arv från generation till generation.<br />
Den svenska snapsen<br />
görs på säd eller potatis och är<br />
ofta smaksatt, men aldrig söt.<br />
När alla har ätit och kommit<br />
i stämning kan dansen börja.<br />
Barn och vuxna bildar en ring<br />
runt midsommarstången och<br />
dansar till traditionella sånger.<br />
Själva dansen är inte svår, man<br />
rör sig bara sjungandes hand<br />
i hand runt stången. I många<br />
Sill och snaps är en typisk<br />
svensk företeelse.<br />
småstäder och samhällen<br />
anlitar man folkmusiker som<br />
spelar under dansen.<br />
Eftersom det aldrig blir<br />
mörkt på midsommar kan festen<br />
pågå i många timmar. När<br />
morgondimman börjar lägga<br />
sig över fälten är det dags att gå<br />
hem och lägga sig.<br />
kultur och fritid 39
Caption.<br />
Kräftpremiär.<br />
Lucia och jul<br />
December: Solen går ner allt<br />
tidigare, men om vi har tur lyser<br />
snön upp i kvällsmörkret. Det bidrar<br />
till den speciella julkänslan.<br />
Julen är säkert lika kommersiell<br />
i <strong>Sverige</strong> som på andra ställen,<br />
men det är också då vi plockar<br />
fram våra handgjorda juldekorationer,<br />
tänder ljus i våra hus<br />
och bakar pepparkakor och<br />
saffransbullar efter ett gammalt<br />
släktrecept.<br />
December är ett enda långt<br />
firande. Det börjar med första<br />
advent fyra söndagar före<br />
jul. Släkt och vänner bjuder<br />
hem varandra på glögg och<br />
på arbetsplatserna anordnas<br />
julfester. Svenskarna är visserligen<br />
ett sekulärt folk, men<br />
vi måste erkänna att julen med<br />
sina traditioner är helig för oss.<br />
Den 13 december firas<br />
lucia. På förskolor över hela<br />
landet tassar små barn iklädda<br />
långa vita nattskjortor. De har<br />
levande ljus i händerna och<br />
sjunger alla välkända julsånger<br />
för sina stolta föräldrar.<br />
Nästan alla flickor, och en<br />
och annan pojke, vill vara lucia,<br />
och i förskolan får alla som vill<br />
bära en krans av elektriska ljus<br />
på huvudet och ett rött band<br />
runt midjan. Andra flickor är<br />
hennes tärnor och bär i stället<br />
ett ljus i handen. De flesta poj<br />
kräftskivan<br />
Augusti: I bästa fall är sensommarkvällarna<br />
varma och milda<br />
och borden dignar under högar<br />
av kokta kräftor. Det som tidigare<br />
var en exklusiv delikatess kan<br />
man numera köpa under hela<br />
året, men de flesta svenskar<br />
sparar dem till den traditionella<br />
kräftpremiären i augusti.<br />
Precis som på midsommar<br />
äger kräftskivefirandet oftast<br />
rum utomhus, och det finns<br />
en praktisk anledning till det:<br />
att äta kräftor är kladdigt, och<br />
äter man dem inomhus tar det<br />
lång tid innan lukten försvinner.<br />
Dukar, tallrikar, servetter<br />
och lyktor brukar vara gjorda<br />
av papper. De som vill sätter på<br />
sig haklappar och löjliga hattar.<br />
Det är lätt att städa – när man<br />
ätit färdigt kastas allt i en stor<br />
sopsäck.<br />
Kräftorna kokas med massor<br />
av dill, ibland med en skvätt<br />
öl. När de hamnat på tallrikarna,<br />
skalar man dem, suger i sig<br />
saften och mumsar i sig det<br />
läckra köttet. Precis som på midsommar<br />
sjunger man en visa<br />
före den obligatoriska snapsen.<br />
Oftast köper vi färdigpaketerade<br />
frysta eller färska kräftor<br />
i livsmedelsbutiken. Tidningarna<br />
publicerar testresultat<br />
och jämför olika märken från<br />
olika länder. Omdömena kan<br />
variera från ”smakar dy” till<br />
”perfekt sälta och precis lagom<br />
mycket dill”, och det tar inte<br />
lång tid förrän det märke som<br />
fått det bästa betyget tar slut i<br />
butikerna. Men det spelar ingen<br />
roll, vi är glada så länge vi får<br />
våra kräftor.<br />
40 det här är sverige
Det traditionella luciafirandet<br />
sprider ljus i mörkret.<br />
kar är utklädda till små jultomtar,<br />
andra är stjärngossar med<br />
pappersstrutar på huvudet och<br />
ett stjärnspö i handen, några är<br />
pepparkaksgubbar.<br />
När barnen blir äldre finns<br />
det bara plats för en lucia,<br />
och konkurrensen är enorm.<br />
För varje år som går blir det<br />
dock allt svårare att rekrytera<br />
stjärngossar eftersom pojkarna<br />
inte längre vill sätta på sig den<br />
långa nattskjortan.<br />
Elva dagar senare är det<br />
julafton. Hos oss kommer<br />
jultomten den 24 december<br />
och det är då vi delar ut våra<br />
julklappar. De flesta svenskar<br />
firar jul tillsammans med familjen.<br />
Juldagen och annandagen<br />
är helgdagar, och de flesta som<br />
kan tar också ledigt dagarna<br />
mellan julhelgen och nyårsafton.<br />
Ett lockande julbord med<br />
sill, köttbullar, julskinka och<br />
mycket annat gott serveras mitt<br />
på dagen den 24 december.<br />
Den pyntade granen glittrar.<br />
Klockan tre på eftermiddagen<br />
sätter sig alla svenskar, unga<br />
som gamla, framför teven<br />
och tittar på ”Kalle Anka”, ett<br />
program med olika Disneyfilmer.<br />
Det har de gjort sedan<br />
1960-talet. Efter det kommer<br />
någon och knackar på dörren.<br />
Det är jultomten! Ivriga barn sliter<br />
upp sina julklappar och kan<br />
äntligen börja leka med sina<br />
nya leksaker. Tror du det finns<br />
någon som tänker på Jesus då?<br />
kultur och fritid 41
Språk<br />
Svenska är ett nordgermanskt språk och talas av ca tio miljoner<br />
människor både i och utanför <strong>Sverige</strong>. I Finland har<br />
svens ka språket officiell status; närmare 300 000 personer har<br />
där svenska som modersmål – finlandssvenska. Svenskan har<br />
sina rötter i fornnordiskan, det gemensamma språk som talades<br />
i Skandinavien under vikingatiden. Norrmän, danskar<br />
och svenskar förstår i allmänhet varandra, men våra finska<br />
grannar i öster talar ett helt annat språk med rötter i den<br />
finsk-ugriska språkstammen.<br />
Det svenska alfabetet har 29 bokstäver: det latinska alfabetet<br />
på 26 bokstäver plus bokstäverna Å, Ä och Ö. Många ord<br />
härstammar från tyska eller franska, och på senare tid från<br />
engelska, fast orden stavas i allmänhet på svenska.<br />
Svenska blev det officiella språket i <strong>Sverige</strong> den 1 juli 2009<br />
då en ny språklag infördes. Innan dess hade svenska konstigt<br />
nog inget officiellt stöd i lagen trots att det användes inom alla<br />
myndigheter och inom större delen av utbildningsväsendet.<br />
Den nya lagen säger att alla säkerhetsinstruktioner och all<br />
produktinformation måste vara på svenska och att all skolundervisning<br />
i normala fall ska ske på svenska.<br />
Den nya lagen skyddar och framhäver även <strong>Sverige</strong>s fem<br />
nationella minoritetsspråk: finska, samtliga samedialekter,<br />
tornedalsfinska (meänkieli), romani chib och jiddisch. Barn<br />
till föräldrar som tillhör någon av dessa språkgrupper har rätt<br />
att få undervisning i språket även om det inte är deras modersmål.<br />
Det svenska teckenspråket har samma lagstadgade<br />
status som minoritetsspråken. Döva eller hörselskadade barn<br />
och deras familjer ska ges möjlighet att lära sig teckenspråk.<br />
Språklagen täcker även de närmare 200 övriga språk som<br />
talas i <strong>Sverige</strong>. Den hävdar att alla har rätt att använda sitt<br />
modersmål, vilket betyder att man till exempel inte kan<br />
förbjuda att ett visst språk talas på arbetsplatsen. Barn till<br />
invandrade föräldrar har enligt lagen rätt att få undervisning<br />
i sitt hemspråk.<br />
De flesta svenskar känner sig mest bekväma med att tala<br />
sitt modersmål, men många är duktiga på engelska och talar<br />
det gärna.<br />
42 det här är sverige
Gastronomi<br />
Den svenska matlagningskonsten har under de sista tio åren<br />
genomgått stora förändringar. Den svenske kocken – en<br />
gång i tiden bara känd som en av Mupparna – är inte längre<br />
någonting man skrattar åt. Han eller hon har genom sin<br />
högklassiga kokkonst och sin kreativa användning av råvaror<br />
vunnit uppskattning över hela världen. Svenska kockar har<br />
vunnit guldmedaljer vid Olympiska spelen i matlagning samt<br />
flera priser i Bocuse d’Or, den inofficiella världsmästerskapstävlingen.<br />
Gourmetrestauranger öppnar över hela landet och<br />
<strong>Sverige</strong> har blivit en av världens främsta matnationer.<br />
Fast det handlar ju inte bara om kockarna. Våra råvaror är<br />
en bidragande orsak till våra framgångar. Färsk fisk och allt<br />
vad skog, mark och fjäll erbjuder inspirerar till kreativa, utsökta<br />
ekologiska maträtter. Det gäller både på restaurang och<br />
hemma. Vår unika allemansrätt gör att vem som helst kan<br />
plocka smultron, kantareller och andra godsaker i naturen;<br />
laga till en gourmetmåltid hemma i sitt eget kök är lätt som<br />
en plätt – utan att man behöver göra av med ett enda öre.<br />
Historiskt sett så har den svenska matkulturen byggt på<br />
behovet att lagra mat. Man gjorde sylt på färska bär, lade in<br />
grönsaker, torkade svamp, rökte kött och fisk, man saltade,<br />
jäste och marinerade … Många unga kockar utgår från dessa<br />
traditionella sätt att tillreda mat, de lägger till något extra och<br />
vips så har de skapat en ny delikatess.<br />
MARCUS SAMUELSSON<br />
Marcus Samuelsson föddes i Addis Abeba i Etiopien 1970<br />
och adopterades av sina svenska föräldrar när han var tre<br />
år gammal. Han bestämde sig tidigt för att bli kock och fick<br />
sitt genombrott på den berömda New York-restaurangen<br />
Aquavit i mitten av 1990-talet. Han är gästprofessor på<br />
Restaurang högskolan vid Umeå universitet och har skrivit<br />
flera inspirerande kokböcker. Samuelsson blev även utvald<br />
till att vara gästkock vid Barack Obamas första officiella<br />
middag. Hans restaurang Red Rooster Harlem öppnade i New<br />
York 2010.<br />
Caption.<br />
Caption.<br />
kultur och fritid 43
Historia<br />
Från istid till IT<br />
Det är 110 000 före Kristi födelse och hela <strong>Sverige</strong> är täckt av is. I början av<br />
stenåldern (12000–1700 f.Kr.) har isen dragit sig tillbaka tillräckligt mycket<br />
för att låta de första invandrarna slå sig ner i <strong>Sverige</strong>. De är klädda i djurhudar<br />
och jagar främst ren med vapen gjorda av sten.<br />
Under bronsåldern (1700–500 f.Kr.) är klimatet till en början varmare än<br />
i dag. De som har råd skaffar sig bättre verktyg och vapen gjorda av brons,<br />
vilket gör livet lättare att leva.<br />
Under järnåldern (500 f.Kr.–1050 e.Kr.) utvecklas det första skriftspråket,<br />
med så kallade runor, baserade på grekiska och romerska bokstäver. Man<br />
upptäcker att det är betydligt bättre och billigare att tillverka verktyg och<br />
vapen av järn än av brons.<br />
Så kommer vikingarna! Tiden mellan 700 och 1050 e.Kr. präglas av<br />
vikingatåg och räder runtom i Europa, särskilt österut. Oroligheterna kring<br />
Medelhavet gör att handeln flyttas norrut, och svenskarna får användning<br />
för sina kunskaper i skeppsbyggeri. Det faktum att vikingarna är fria, rörliga<br />
människor, till skillnad från de som är knutna till sina gårdar eller är<br />
trälar, gör det förmodligen lättare att rekrytera folk till ”expeditioner” som<br />
ibland är fredliga, ibland brutala räder.<br />
Här följer några milstolpar från de tusen år som har förflutit sedan dess.<br />
Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn<br />
invigdes år 2000 och förbinder <strong>Sverige</strong> med<br />
Europas fastland.<br />
44 det här är sverige
Ales stenar i södra <strong>Sverige</strong> – megalitiskt monument<br />
eller en skeppssättning från järnåldern?<br />
Omkring 1008: Olof Skötkonung<br />
blir <strong>Sverige</strong>s första<br />
kristna kung och den förste<br />
som regerar över konungariket<br />
<strong>Sverige</strong> (Svea rike, senare<br />
<strong>Sverige</strong>).<br />
1155: Finland blir en del av det<br />
svenska riket efter ett korståg.<br />
1248–1266: Birger Jarl inför de<br />
första rikstäckande lagarna för<br />
kvinnofrid, hemfrid, kyrkofrid<br />
och tingsfrid.<br />
1300-talet<br />
1349: Digerdöden (pesten)<br />
dödar en tredjedel av befolkningen<br />
i <strong>Sverige</strong>-Finland,<br />
vilket följs av en lång period av<br />
ekonomisk nedgång.<br />
Slutet av 1300-talet: <strong>Sverige</strong>–<br />
Finland har omkring 650 000<br />
invånare.<br />
1391: Heliga Birgitta, grundare<br />
av Birgittinerorden, helgonförklaras<br />
i Rom. Hon var en<br />
kvinna med ovanligt stor<br />
makt för sin tid och hade stort<br />
inflytande över kungar och<br />
prästerskap.<br />
1500-talet<br />
1520: Stockholms blodbad:<br />
Kristian Tyrann avrättar 100<br />
personer.<br />
1523: Gustav Vasas kröning.<br />
Han fortsätter att centralisera<br />
makten och <strong>Sverige</strong> blir en<br />
enad stat. Befolkningen ökar.<br />
1527 och framåt: <strong>Sverige</strong><br />
bryter successivt med katolska<br />
kyrkan i Rom – Reformationen.<br />
1544: Ärftlig tronföljd införs.<br />
Mitten av 1500-talet: 1,3 miljoner<br />
invånare i <strong>Sverige</strong>-Finland.<br />
<strong>Sverige</strong> exporterar järn och<br />
koppar.<br />
1593: Svenska kyrkan blir officiellt<br />
luthersk-protestantisk.<br />
1600-talet<br />
1611: Kung Gustav II Adolf<br />
regerar tillsammans med<br />
rikskanslern Axel Oxenstierna,<br />
som genomdriver stora förvaltningsreformer<br />
i <strong>Sverige</strong> och gör<br />
sig ett namn ute i Europa.<br />
1617–1658: <strong>Sverige</strong> expanderar<br />
runt Östersjön. Efter freden<br />
i Roskilde 1658 är <strong>Sverige</strong><br />
geografiskt som mest omfattande.<br />
Det tog landet mindre<br />
än hundra år att gå från fattigt,<br />
outvecklat och okänt land till<br />
europeisk stormakt.<br />
1628: Regalskeppet Vasa<br />
sjunker på sin jungfrufärd strax<br />
utanför Stockholms hamn.<br />
1645: <strong>Sverige</strong>s första nyhetstidning,<br />
Ordinari Post Tijdender, senare<br />
Post- och Inrikes Tidningar,<br />
börjar ges ut. (Det är världens<br />
äldsta ännu publicerade tidning,<br />
numera endast på nätet.)<br />
Mitten av 1600-talet: 3 miljoner<br />
invånare i hela riket.<br />
1668: Världens äldsta fortfarande<br />
fungerande centralbank,<br />
numera Riksbanken, grundas.<br />
Slutet av 1600-talet: Flaggan<br />
representerar nu hela riket och<br />
inte bara kungen.<br />
f<br />
historia 45
Det bärgade regalskeppet på<br />
Vasamuseet i Stockholm.<br />
1700-talet<br />
f<br />
1709: Karl XII, som deltagit i<br />
det Stora nordiska kriget sedan<br />
1700, förlorar slaget vid Poltava<br />
mot Peter I av Ryssland. Det<br />
innebär början på slutet av<br />
<strong>Sverige</strong>s stormaktstid.<br />
1710–1713: Pesten dödar en<br />
tredjedel av invånarna i Stockholm,<br />
Göteborg och Malmö.<br />
1719: En ny grundlag som<br />
försvagar kungens roll och ger<br />
tydliga riktlinjer för hur regering<br />
och riksdag ska arbeta gör<br />
det svenska statsskicket till det<br />
mest demokratiska i världen.<br />
1721: Det svenska stormaktsväldet<br />
faller i och med att de<br />
baltiska besittningarna övergår<br />
till Ryssland efter freden i<br />
Nystad.<br />
Mitten av 1700-talet: Blomstrande<br />
järn- och textilindustrier<br />
leder till arbetsinvandring från<br />
Tyskland, Danmark, Holland,<br />
England och Frankrike när ny<br />
yrkesskicklighet krävs för att<br />
sköta fabriker och maskiner.<br />
1766: <strong>Sverige</strong> blir först i världen<br />
med att introducera en grundlag<br />
om tryckfrihet.<br />
1786: Svenska Akademien<br />
grundas för att ”arbeta uppå<br />
Svenska Språkets renhet,<br />
styrka och höghet”. Författare<br />
är ett högt respekterat yrke.<br />
1789: Sex månader före franska<br />
revolutionen jämnas skillnaderna<br />
mellan adel, präster,<br />
borgare och bönder ut genom<br />
att nya privilegier ges till dem<br />
som tillhör ofrälse ständer.<br />
Bönderna inleder sin politiska<br />
och ekonomiska klassresa.<br />
1800-talet<br />
1809: <strong>Sverige</strong> förlorar Finland<br />
efter att landet invaderats av<br />
ryssarna 1808.<br />
1809: <strong>Sverige</strong> blir en konstitutionell<br />
monarki och makten<br />
delas mellan kungen, rådet och<br />
riksdagen. Den lagstiftande<br />
makten delas mellan kungen<br />
och ständerna. Justitieombudsmannen<br />
blir <strong>Sverige</strong>s första<br />
ombudsman i ordets moderna<br />
mening.<br />
1814: Norge tvingas bilda union<br />
med <strong>Sverige</strong> under Karl XIII.<br />
Den upplöses 1905.<br />
1842: Allmän skolplikt mellan 7<br />
och 13 års ålder införs.<br />
Mitten av 1800-talet: Medellivslängden<br />
i <strong>Sverige</strong> är 41 år för<br />
män och 44 för kvinnor; medellängden<br />
för män är 165 cm.<br />
1850–1930: 1,3 miljoner<br />
svenskar emigrerar, främst till<br />
Nordamerika.<br />
1862: Västra stambanan mellan<br />
Stockholm och Göteborg<br />
öppnas.<br />
1864: Näringsfrihet införs,<br />
vilket lägger grunden till den<br />
svenska marknadsekonomin.<br />
1876: Lars Magnus Ericsson<br />
öppnar en telegrafverkstad –<br />
det blir början till det telekombolag<br />
som har uppkallats efter<br />
honom.<br />
1900-talet<br />
Början av 1900-talet: Medellivslängden<br />
i Stockholm är 39<br />
år för män och 47 för kvinnor<br />
(53 och 54 på landsbygden).<br />
Över 5 miljoner invånare i <strong>Sverige</strong><br />
trots stor utvandring.<br />
1906: LM Ericssons huvudfabrik<br />
har nästan 1 500 anställda.<br />
1918–1921: Allmän rösträtt<br />
införs, först för män och sedan<br />
för kvinnor.<br />
1932: Statsminister Per Albin<br />
Hansson inleder 40 år av<br />
socialdemokratiskt styre. Hans<br />
46 det här är sverige
idéer om ”folkhemmet” ger<br />
upphov till välfärdsstaten och<br />
den svenska modellen.<br />
1939–1945: <strong>Sverige</strong> förhåller<br />
sig neutralt under andra<br />
världskriget, men svensk press<br />
censureras och man tillåter<br />
transport av tyska soldater och<br />
vapen genom <strong>Sverige</strong> till det<br />
ockuperade Norge. Matransonering<br />
och surrogatprodukter<br />
införs.<br />
1944: Den svenske diplomaten<br />
Raoul Wallenberg räddar ett<br />
stort antal judar från nazisterna<br />
i Budapest, Ungern. I slutet av<br />
kriget lyckas en medlem av<br />
kungafamiljen, Folke Bernadotte,<br />
förhandla fram frigivningen<br />
av 21 700 personer från tyska<br />
koncentrationsläger.<br />
1946: <strong>Sverige</strong> går med i FN.<br />
Dag Hammarskjöld är FN:s<br />
generalsekreterare 1953–1961.<br />
Efter andra världskriget utvecklas<br />
<strong>Sverige</strong> till en av Europas<br />
ledande industrinationer.<br />
1979: <strong>Sverige</strong> blir först i världen<br />
med att förbjuda barnaga.<br />
1980: Kvinnlig (dvs. så kallad<br />
fullt kognatisk) tronföljd införs.<br />
1986: Den socialdemokratiske<br />
statsministern Olof Palme mördas<br />
i centrala Stockholm.<br />
Början av 1990-talet: Fastighetsbubblan<br />
spricker och leder<br />
tillsammans med den rådande<br />
lågkonjunkturen till finanskris.<br />
1995: <strong>Sverige</strong> går med i EU.<br />
1999: Ny lagstiftning förbjuder<br />
köp av sexuella tjänster.<br />
Olof Palme, statsminister 1969–<br />
1976 och återigen från 1982 fram<br />
till mordet på honom 1986.<br />
2000-talet<br />
2001 (och 2009): <strong>Sverige</strong> har<br />
ordförandeskapet i EU.<br />
2003: Utrikesminister Anna<br />
Lindh mördas i centrala Stockholm.<br />
2003: <strong>Sverige</strong> röstar i en folkomröstning<br />
nej till att införa<br />
euron.<br />
2009: Åttionio procent av alla<br />
svenskar mellan 16 och 74 har<br />
tillgång till internet i hemmet<br />
och 86 procent använder internet<br />
minst en gång i veckan.<br />
2020: Nittio procent av alla<br />
hushåll och företag i <strong>Sverige</strong><br />
ska kunna kommunicera med<br />
en hastighet av minst 100 MB<br />
per sekund enligt regeringens<br />
bredbandspolitik.<br />
2008: Riksdagen inför FRAlagen<br />
som ger försvarsmakten<br />
rätt att avlyssna all telefon- och<br />
internettrafik som går över<br />
<strong>Sverige</strong>s gränser i syfte att<br />
förhindra terrorism.<br />
Äktenskapslagstiftningen blev<br />
könsneutral 2009.<br />
2008: Ny arbetsinvandringslagstiftning<br />
gör det lättare att<br />
flytta till och arbeta i <strong>Sverige</strong><br />
för personer utanför EU/EES<br />
och icke-nordiska medborgare.<br />
historia 47
Norrsken i<br />
nordliga <strong>Sverige</strong>.
Svenska institutet (SI) är en statlig myndighet som verkar för att öka<br />
omvärldens intresse och förtroende för <strong>Sverige</strong>. Genom strategisk kommunikation<br />
och utbyte inom kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv<br />
främjar vi samarbete och långsiktiga relationer med andra länder.<br />
Verksamheten bedrivs i nära samarbete med svenska ambassader och<br />
konsulat.<br />
Sweden.se, <strong>Sverige</strong>s officiella webbplats, drivs och utvecklas av SI.<br />
Den inbjuder besökare att läsa om och uppleva det samtida <strong>Sverige</strong> på<br />
många olika språk.<br />
På Swedenbookshop.com kan du beställa den här och andra publikationer<br />
av Svenska institutet på ett flertal språk.<br />
Svenska institutet +46-8-453 78 00<br />
Box 7434<br />
si@si.se<br />
SE-103 91 Stockholm<br />
www.si.se<br />
Har du några synpunkter på den här skriften?<br />
Kontakta oss i så fall gärna på books@si.se.<br />
Författarna<br />
Rikard Lagerberg är författare och redaktör.<br />
Han har tillbringat större delen av<br />
sitt vuxna liv i USA och Irland. Efter att<br />
ha återvänt till <strong>Sverige</strong> väcktes ett nytt<br />
intresse hos honom för hemlandet. Författaren<br />
och redaktören Emma Randecker<br />
har tillbringat längre tider i Frankrike och<br />
Storbritannien. Det var framförallt längtan<br />
efter årstidernas växlingar som fick henne<br />
att återvända hem till <strong>Sverige</strong>.<br />
© 2013, Rikard Lagerberg, Emma Randecker och Svenska institutet.<br />
De åsikter som uttrycks i denna publikation är författarnas egna.<br />
Foto: Omslag Kerstin Jonsson / Azote, sid. 1 Lotten Pålsson / Folio, sid. 2 Ulf Huett Nilsson,<br />
sid. 4–5 Tomas Utsi, sid. 6 Håkan Hjort / Johnér, sid. 7 Lola Akinmade, sid. 8 Doris Beling /<br />
Folio, sid. 9 Berndt-Joel Gunnarsson /Nordicphotos, sid. 11 Kenneth Hellman / Johnér,<br />
sid. 12–13 Adam Ihse / Scanpix, sid. 14 Ulf Huett Nilsson, sid. 16 Lena Granefelt / Johnér,<br />
sid. 17 Johan Alp / Johnér, sid. 18 Mikael Dubois / Johnér, Susanne Walström / Johnér,<br />
sid. 19 Felix Odell / Linkimage, Ester Sorri / Folio, sid. 20 Leif R Jansson / Scanpix, <br />
sid. 21 Matton Collection, sid. 22, Lise Åserud / Scanpix, sid. 23 Werner Nystrand / Folio,<br />
sid. 24 H&M, sid. 25 Jessica Gow / Scanpix, sid. 26 Koenigsegg, MyFC, Solvatten,<br />
Hannes Söderlund / imagebank.sweden.se, Matton collection, sid. 27 Ulf Huett Nilsson,<br />
sid. 28–29 Jesper Frisk / Rockfoto, sid. 30 Anders Wiklund/Scanpix, sid. 31 Illustration från<br />
Gittan gömmer bort sig av Pija Lindenbaum, sid. 32 Emma Svensson/Rockfoto, Masquerade, <br />
sid. 33 Carl Thorborg, sid. 34 Sofia Sabel / Imagebank.sweden.se, Front Design, Alexander<br />
Landergren, sid. 36 Acne, sid. 37 Sergei Grits / Scanpix, sid. 38 Jann Lipka / Nordicphotos,<br />
sid. 39 Michael Jönsson / Folio, sid. 40 Jonas Ingerstedt / Johnér, Lieselotte van der Meijs / Folio,<br />
sid. 41 Michael Engman / Nordicphotos, sid. 42 Göran Assner / Johnér, sid. 43 Santa Maria,<br />
sid. 44 Werner Nystrand / Folio, sid. 45 Peter Gerdehag / Folio, sid. 46 Bengt Jansson / Scanpix,<br />
sid. 47 Andreas Bylund / Folio, Arne Jönsson / Scanpix, sid. 48 Anders Ekholm / Folio,<br />
omslagets insida: Ylva Sundgren.<br />
Översättning från engelska: Katarina Trodden<br />
Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå <br />
Typografi: Stag, Stag Stencil och Minion <br />
Papper: Tom & Otto Gloss och Arctic Volume High White<br />
Tryck: Ineko, Stockholm, 2013<br />
ISBN: 978-91-86995–20-1
Här ligger <strong>Sverige</strong><br />
Svenskar är stolta över sina historiska rötter<br />
samtidigt som vi hör till de länder som snabbast<br />
i världen tar till sig nya trender. Vi följer ivrigt<br />
med vad som händer utomlands, men vi är stolta<br />
över våra egna prestationer. Vi njuter av solen i<br />
sydligare länder, men är rörande överens om att den<br />
svenska sommaren trots allt är bäst. Vi är öppna<br />
för inflytande utifrån, men vill också att andra ska<br />
följa vårt exempel när det gäller viktiga frågor som<br />
jämställdhet, mänskliga rättigheter och miljövård.<br />
Det här är <strong>Sverige</strong> reder ut begreppen och be skriver<br />
<strong>Sverige</strong> som det ser ut i dag – ett land som ibland<br />
överraskar och ibland helt och hållet motsvarar<br />
förväntningarna.