Sverige

Sverige 

Det här är 

Rikard Lagerberg och Emma Randecker

Det här är Sverige

2 det här är sverige

Ett samhälle i 

ständig förändring 

Vi svenskar är vana vid att få höra att vårt land 

ligger väl till internationellt när det gäller allt från 

jämställdhet till bredbandshastighet och ansvarsfull 

konkurrens. Det är naturligtvis alltid vanskligt att 

generalisera när man ska beskriva ett land och alla 

de människor som bor där, men den här skriften vill 

försöka skildra Sverige som det moderna land det är 

i dag. Tanken är att ge läsaren en bild av ett land som 

har mycket mer att erbjuda än Olof Palme, Abba och 

Björn Borg. 

Faktum är att resan från fattigt jordbrukssamhälle 

till den högt utvecklade välfärdsstat Sverige är i dag 

inleddes för mindre än hundra år sedan, och i vissa 

avseenden lever vi ännu kvar i bondesamhället – vi 

är lika förtjusta i våra traditioner som vi är i vår moderna 

livsstil. 

Sverige är ett samhälle i ständig förändring och 

svenskar ligger långt framme när det gäller att haka 

på nya trender och idéer. Jämförelser med andra 

länder visar att svenskar är ett nyfiket, kreativt folk, 

som gärna driver utvecklingen framåt. Därför känner 

vi förstås inte alltid igen oss själva i den beskrivning 

vi ofta får utomlands: att vi är ljushåriga, tystlåtna och 

ett homogent folk till exempel. 

Vi är inte alla blonda och vi är inte alla internetpirater. 

Under de senaste femtio åren har Sveriges befolkning 

genomgått stora förändringar; nästan en femtedel 

har sina rötter i andra länder. En ständig ström 

av människor rör sig hela tiden fram och tillbaka över 

gränserna. Olika etniska grupper närmar sig varandra 

mer och mer när det gäller allt från förälskelse till att 

arbeta politiskt tillsammans. 

Att nya influenser möter gamla traditioner i takt 

med att Sverige fortsätter sin bana in i framtiden är 

oundvikligt. Men det verkar som om vi kommer att 

fortsätta hålla fanan högt på globala områden som 

hållbar utveckling, jämställdhet och mänskliga rättigheter. 

INNEHÅLL 

Natur 4 

Geografi 6 

Väder och klimat 7 

Djur och natur 7 

I skog och mark 8 

Hållbar stadsplanering 10 

Samhälle 12 

Möt familjen Johansson 15 

Utbildning 15 

Sjukvård och socialförsäkring 16 

Arbetsmarknaden 17 

Jämställdhet 18 

Demokrati 19 

Styrelseskick 20 

Monarkin 21 

Sverige i världen 22 

Innovationer 24 

Kultur och fritid 28 

Film och scenkonst 30 

Litteratur 30 

Konst 31 

Musik 32 

Design och konsthantverk 35 

Mode 35 

Idrott 36 

Traditioner 39 

Språk 42 

Gastronomi 43 

Historia 44 

det här är sverige 3

Natur 

Naturen är vårt kulturarv 

Ber man en svensk berätta om sin hemmiljö får man troligtvis 

en beskrivning av vackra landskap, djupa skogar eller fridfulla 

skärgårds öar, trots att den största delen av befolkningen lever 

i städer och tätorter i de södra delarna av landet. Anledningen är 

helt enkelt att vi växer upp med en stark känsla för de naturområden 

som omger oss, bara runt hörnet från där vi bor, även om det 

råkar vara i en storstad som Stockholm. Svenskar gillar att vistas 

utomhus för att motionera, andas frisk luft eller gå på upptäcktsfärder 

i landskapet. 

Med denna rika tillgång till öppna landskap och en fantastisk 

natur är det inte konstigt att Sverige värnar om en hållbar utveckling. 

För oss är det självklart att framtida generationer ska ha samma 

tillgång till vild natur, frisk luft och rent vatten.

Vintersolen lyser för en kort stund upp 

Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise. 

Geografi 

I Sverige finns några av Europas sista stora vildmarker, men 

det som framför allt karaktäriserar den svenska naturen är 

att naturtyperna varierar så mycket, även inom begränsade 

områden. Eftersom Sverige ligger på en geologiskt stabil del 

av den euroasiatiska kontinenten kan man säga att det enda 

som inte förändras är berggrunden under våra fötter. 

Stora delar av landet är täckta av barrskog, ofta uppblandad 

med lövträd. Hösten är därför en vacker årstid då löven 

skiftar i många olika färger. Längst söderut, i Skåne, ligger 

landets bördigaste jordbruksmarker, som lite längre norrut 

möter den skogsklädda småländska högplatån. Den omges i 

sin tur av ett skiftande landskap med åkrar och sjöar. 

En bit från Östersjökusten ligger Öland och Gotland med 

några av landets äldsta och mest fascinerande fornlämningar. 

Här växer orkidéer och andra exotiska växter tack vare den 

kalkrika berggrunden och det milda klimatet. Dessa öar är 

populära turistmål, särskilt för svenskarna själva. Även de 

stora skärgårdsområdena är välbesökta. Östkustbor och västkustbor 

försöker överglänsa varandra när det gäller att skryta 

om vem som bor i den vackraste skärgården, men faktum är 

att båda kusterna har sin egen unika charm. 

Lite längre norrut ligger Bergslagen med sina urgamla 

fyndigheter av järnmalm och andra metaller. Här uppstod en 

gång i tiden Sveriges första industrier. Bergslagen ligger inte 

långt från Stockholm, Sveriges vackra huvudstad, byggd på 

fjorton öar i sjön Mälaren. 

I nordväst sträcker sig den skandinaviska fjällkedjan likt 

ett jättefossil längs med gränsen mellan Norge och Sverige. 

De högsta topparna ligger dock inte mer än mellan 1 000 och 

2 000 meter över havet. 

Följer man bergskedjan norrut kommer man till slut till 

Lappland (Sápmi), en mäktig oförstörd vildmark som är på en 

gång stilla och dramatisk. Här bor samerna, en av Europas få 

kvarvarande ursprungsbefolkningar. 

Sveriges största älvar har sina källor i fjällen. Under sin 

väg fram till Östersjökusten passerar de genom ett storslaget 

arktiskt landskap täckt av polarslätter, ängar, barrskog, björkskog, 

kärr och mossar. 


Väder och klimat 

Svenskarna borde tacka Golfströmmen varje dag. Hade det 

inte varit för denna milda atlantiska vattenström, som värmer 

vårt land, hade kanske ryktet om att det går isbjörnar på 

gatorna i Sverige varit sant. Bergen i väster skyddar oss också 

från kyligare, fuktigare Atlantvindar. 

Ändå har vi våra fyra tydliga årstider, och det kan bli riktigt 

kallt under vintern, särskilt om man tar sig långt norrut, eller 

tillsammans med en våghalsig svensk dyker ner i en istäckt sjö 

efter ett bastubad. 

Om årstidernas växlingar kraftigt påverkar klimatet, gäller 

det i ännu högre grad vad som händer med ljuset. I hela 

landet blir dagarna längre ju längre våren fortskrider mot 

midsommar. Det är mest tydligt i norr där det blir så ljust på 

sommaren att tjocka gardiner eller ögonbindel på natten kan 

rekommenderas. Under ett par månader runt sommarsolståndet 

går solen överhuvudtaget inte ner norr om polcirkeln. 

Längre söderut upplevs de få mörka timmarna mer som ett 

eftersken. 

På vintern är det tvärtom, då går solen aldrig upp i norra 

Sverige. Men snön hjälper till att skingra mörkret, och då och 

då sveper norrskenet över himlen. Detta fantastiska ljusfenomen 

skapas när elektriskt laddade partiklar, som drivs av 

solvindar, träffar jordens magnetfält i hög hastighet. Det är 

bland det vackraste man kan uppleva. 

Djur och natur 

Utrotningshotade och sällsynta djur har efter många målinriktade 

skyddsinsatser fått en ny chans till överlevnad efter 

åratal av okontrollerad jakt. Alla utrotningshotade djur och 

växter kan registreras som skyddsvärda av Naturvårdsverket 

som även ansvarar för nationalparker och naturreservat. 

Älgen är inte bara ett ståtligt djur som finns i skogar över 

hela landet, den är även ett vanligt motiv på souvenirer, en 

trafikfara, ett populärt inslag på matsedeln och föda för våra 

vanligaste rovdjur: brunbjörn, järv, varg och lo. Av dessa djur, 

som man skulle kunna kalla Sveriges ”Big Five”, är det kanske 

älgen som visar störst aggressivitet mot människor – eller i 

varje fall minst rädsla för dem. När det gäller viltvård är vargen 

det mest kontroversiella av alla våra rovdjur – den är både 

älskad och fruktad. Den första tillåtna licensjakten på varg på 

45 år ägde rum 2010 efter en hård debatt. 

Under vintern domineras fågellivet av ett fåtal arter, men 

under våren och sommaren utökas beståndet med flyttfåglar 

samerna 

Cirka 70 000 samer utgör en av världens minsta ursprungs 

befolkningar. Deras hemvist är Sápmi, ett område 

som sträcker sig över delar av nuvarande Sverige, Norge, 

Finland och Ryssland. Cirka 20 000 samer lever i Sverige, 

med sitt eget kulturarv, språk, flagga och parlament, 

sametinget. 

Samerna var en gång ett nomadfolk av jägare och samlare 

som flyttade med de vilda renarna. Under 1600-talet 

började de alltmer att driva sina numera tama hjordar 

mellan olika beten. Förutom renskötsel och köttproduktion 

ägnar sig samerna fortfarande åt konsthantverk, men 

de flesta arbetar i yrken som inte har någonting att göra 

med deras traditionella livsstil. 

Det svenska sametinget instiftades 1993. Det är både en 

folkvald församling och en statlig myndighet vars uppgift 

är att främja en levande samisk kultur. Samerna har dock 

inte självstyre och ingen representation i Sveriges riksdag. 

Den samiska schamanismen tillber solen (Biejvve), 

sa mernas moder, och vindarnas gud (Bieggaålmaj), som 

lärde dem tämja renen. Allt i naturen har en själ. Samerna 

kallar sig än i dag ”Solens och vindens folk.” 

natur 7

från sydligare breddgrader. Längs med Sveriges långa kustlinje 

och i de många sjöarna finner man ett rikt djurliv med 

många olika fiskarter. 

Även floran är skiftande med allt från maskrosor till 

exotiska orkidéer, särskilt i fjällen och på Gotland och Öland 

i Östersjön. Den svenska läkaren och botanikern Carl von 

Linné, som levde på 1700-talet, är kanske ännu mer berömd 

än dessa växter. Han anses som en viktig föregångare till 

Darwin och han utarbetade det första biologiska klassificeringssystemet, 

Systema Naturae. 

I skog och mark 

Med så mycket storslagen natur och öppna landskap att glädja 

sig åt kan man inte göra annat än att ta tillvara de möjligheter 

som bjuds. Det spelar ingen roll om det regnar, snöar, blåser 

eller om solen skiner. Vi brukar säga att ”det finns inget dåligt 

väder, bara dåliga kläder”. Det bästa är att helt enkelt ge sig ut 

i naturen, vilket kan betyda allt från att plocka kantareller till 

att klättra uppför ett fruset vattenfall med isyxa. 

Det är inte bara att vi lever i ett glest befolkat land med 

vacker natur, sedan 1892 har vi också en riksomfattande 

organisation för friluftsliv, Friluftsfrämjandet. Och vi är inte 

medeltemperatur och dagsljus 

Januari Juli 21 december 21 juni 

vintersolståndet 

sommarsolståndet 

Malmö –0,2 °C +16,8 °C 7 timmar 17 timmar 

Stockholm –2,8 °C +17,2 °C 6 timmar 18 timmar 

Kiruna –16,0 °C +12,8 °C 0 timmar 24 timmar 


Här ligger Sverige 

Kiruna 

Polcirkeln 

Luleå 

SVERIGE 

Piteå 

Umeå 

NORGE 

Hudiksvall 

FINLAND 

En av de cirka 220 vargar som beräknades 

ströva vilt i Sverige 2011. 

Göteborg 

DAnmark 

Västerås 

Örebro 

Linköping 

Jönköping 

Växjö 

Helsingborg 

Malmö 

Uppsala 

Stockholm 

Norrköping 

Gotland 

Öland 

bara medvetna om vår hälsa, vi är kanske i ännu högre grad 

miljömedvetna. Närheten till naturen går hand i hand med 

kunskapen om hur skör den är. 

Dessutom har vi allemansrätten, en unik rätt att vistas 

överallt i naturen, som går tillbaka till medeltiden. Det betyder 

att alla fritt får ta sig fram i skog och mark, plocka bär och 

svamp och de flesta växter, oavsett om marken är privatägd. 

Det är förenat med ett stort ansvar. Man måste bidra till 

att bevara natur, vilda djur och växter samt visa hänsyn till 

markägare och andra. Vi kan i princip röra oss var som helst 

så länge vi inte stör eller förstör. 

Sverige är fantastiskt som vintersportland. Frusna sjöar, 

skridskobanor och skogar invaderas snabbt av skridskoåkare 

och längdskidåkare. Fjällstugor bokas av slalomentusiaster, 

och allt fler upptäcker vilken adrenalinkick det är att 

skridskosegla med drake, åka isjakt eller bestiga glaciärer. 

Vintersporter kan faktiskt utövas även under andra årstider: 

liten befolkning pÅ stor yta 

Befolkning: 9,5 miljoner 

Invånare födda utanför Sverige: 1,4 miljoner (ca 200 

nationaliteter är representerade) 

Befolkningstäthet: i genomsnitt 21 personer per km 2 , 

men nästan 90 % lever i den södra halvan av landet 

Huvudstad: Stockholm (2 miljoner i Storstockholm) 

Yta: 451 000 km 2 

Längsta avstånd från norr till syd: 1 600 km 

Längsta avstånd från öst till väst: 500 km 

Skog: 53 % 

Berg: 12 % 

Floder och sjöar: 9 % 

Odlad mark: 8 % 

Högsta berg: Kebnekaise (2 100 m) 

natur 9

det är till exempel populärt att åka skidor norr om polcirkeln 

vid midsommar. Det är en helt unik upplevelse med tanke på 

att solen aldrig går ner över skidbackarna vid den här tiden 

på året. 

Åka skidor är dock inte det man vanligen gör på sommaren. 

Man går ut i skogen och plockar bär eller svamp, vandrar 

i fjällen, seglar eller paddlar i skärgården, eller så deltar man i 

forsränning på någon av landets förstklassiga floder. 

Även om storstadsturism är en snabbt växande industri, 

har du säkert redan gissat att Sverige ligger långt framme 

när det gäller ekoturism, och vår fantastiska natur är det 

som våra besökare från mer tättbefolkade delar av världen 

uppskattar mest av allt. 

Hållbar stadsplanering 

Sverige är känt för att vara bland de mest miljömedvetna 

länderna i världen. Hållbar utveckling är något vi värnar om 

samtidigt som vi per capita är en av världens största elkonsumenter. 

Till vårt försvar kan vi säga att vi är medvetna 

konsumenter och bemödar oss om att minska vår miljöpåverkan. 

Sverige är ett av bara några få industriländer som har 

lyckats minska sina koloxidutsläpp under de senaste åren, och 

har som mål att 2030 vara helt oberoende av fossila bränslen 

för våra fordon. 

Hållbar stadsplanering har bidragit till den internationella 

uppmärksamhet Sverige har fått för sitt miljöarbete. Hammarby 

Sjöstad är ett område där hållbar hantering av el, 

vatten, avlopp och sopor har tagits med i planeringen. I denna 

förort till huvudstaden hittar man även grönområden och 

ekologiska butiker. 

Det byggs just nu ytterligare ett ekobostadsområde i nordöstra 

Stockholm. Människor som bor och arbetar i Norra 

Djurgårdsstaden kommer att vara uppkopplade till världens 

första ”smarta” elnät. Den miljövänliga elförsörjningen bygger 

på energibesparing, lokalproducerad ren el och lägre belastning 

på elnätet (programmerade hushållsmaskiner körs under 

mindre belastade tider på dygnet). 

Det finns exempel på den här typen av ekologiska alternativ 

även i andra delar av landet. I Växjö, till exempel, ser 

man en framtid i så kallade passivhus – lägenheter byggda 

på trä stommar utan traditionella uppvärmningssystem. Det 

enda som krävs är god isolering och den värme som alstras av 

människor och hushållsmaskiner. 


Stockholmsförorten Hammarby Sjöstad är en källa till 

inspiration för hållbar stadsplanering världen över. 

nature 11

Samhälle 

Grunden är demokrati, 

jämlikhet och tolerans 

Det moderna Sverige har en solid demokratisk bas. Demokratiska principer 

ligger inte bara bakom hur landet styrs, de genomsyrar alla nivåer i 

samhället – från förskola till arbetsplatser. Det gäller även jämlikhet och 

transparens. Alla har samma rättigheter och möjligheter att säga vad 

de vill, och vi är alla fria att granska hur våra politiker och myndigheter 

utövar sin makt. 

Sveriges ekonomiska och sociala system, ofta kallat ”den svenska 

modellen”, har lett till att Sverige tillhör de länder som har den högsta 

levnadsstandarden i världen. En kombination av marknadsekonomi 

och stark offentlig sektor skapar underlag för jämlikhet och ekonomisk 

trygghet för varje invånare. Även om de ekonomiska villkoren inom den 

offentliga sektorn har hårdnat under de senaste tio åren och systemets 

uppbyggnad debatteras, finns det fortfarande ett skyddsnät – om än något 

försvagat. Skattefinansierad utbildning och sjukvård bidrar till att göra 

Sverige till en förebild för många andra länder.

Demonstration mot utlänningsfientlighet 

i Göteborg 2010.

14 det här är sverige 

Hela familjen deltar i 

hushålls göromålen.

Möt familjen Johansson 

För att ge en bild av den svenska modellen vill vi presentera 

familjen Johansson för dig – en helt vanlig svensk familj. 

Den består av Anna Maria, 42, Lars Erik, 39, Simon, 12, och 

Emma, 15. Familjemedlemmarna, deras namn och deras liv 

är påhittade men baserar sig bland annat på medelvärden 

hämtade från Statistiska centralbyrån. Till exempel så heter 

272 594 svenskar Johansson. Det är Sveriges vanligaste efternamn. 

Familjen Johansson bor i den lilla staden Växjö (45 mil 

sydväst om Stockholm). Deras hus har ett taxeringsvärde 

på 963 000 kronor, vilket är cirka 75 procent av marknadsvärdet. 

De har valt att bo i Växjö delvis på grund av stadens 

uttalade hållbarhetsplan och delvis på grund av närheten 

till naturen. Mer än fyra femtedelar av alla svenskar bor i 

städer; två tredjedelar bor i småhus och en tredjedel bor i 

flerfamiljshus. I likhet med hälften av alla personer mellan 

35 och 44 äger familjen Johansson även ett lantställe. Det är 

framför allt för att ta sig till stugan på landet som de har sin 

silverfärgade Volvo. 

Två barn motsvarar praktiskt taget genomsnittet i Sverige 

där siffran ligger på 1,9 barn per kvinna. Det faktum att 

Lars och Anna har varit gifta i fjorton år gör att Lars skiljer 

sig från de flesta ogifta 39-åringar. Många ogifta svenskar 

lever i samboförhållanden, det vill säga de bor tillsammans 

med sin partner utan att de är gifta. Och visste du att nästan 

hälften av alla hushåll i Sverige består av ensamstående? 

Anledningen till att Anna är äldre än Lars i vårt exempel är 

att svenska kvinnor lever längre än männen. I verkligheten 

är det vanligare att mannen i ett parförhållande är ett eller 

två år äldre än kvinnan. 

Anna arbetar i vården och tjänar 24 800 kr i månaden. 

Lars tjänar 29 900 kr i månaden på sitt arbete inom tillverkningsindustrin. 

Efter skatt har de en gemensam månadsinkomst 

på 41 200 kr. Sedan tillkommer ett skattefritt statligt 

barnbidrag på 1 050 kr per månad och barn upp till 16 års 

ålder. Emma och Simon får respektive 600 kr och 220 kr i 

månadspeng av sina föräldrar. 

När Emma och Simon var nyfödda utnyttjade både 

Anna och Lars sin rätt till föräldraledighet. Föräldrar kan 

vara hemma med varje barn i 480 dagar med ersättning 

från föräldraförsäkringen. Dessa sexton månader kan de 

dela upp mellan sig som de finner bäst, med undantag för 

sextio dagar som är reserverade enkom för pappan och lika 

många för mamman. Det ger en tydlig signal: båda föräldrarna 

ska kunna kombinera familj och arbete. Det här har 

möjliggjorts tack vare generösa regler och bidragssystem för 

föräldraförsäkring och daghem. En manlig anställd som 

meddelar att han vill vara barnledig väcker knappast någon 

uppmärksamhet längre, men det kan tänkas att någon höjer 

på ögonbrynen om han skulle bestämma sig för att inte 

utnyttja sin rätt till föräldraledighet. Män utnyttjade 2011 

cirka 24 procent av den totala föräldraledigheten. 

Utbildning 

Lika rätt till avgiftsfri utbildning från sex års ålder är en av 

hörnstenarna i det svenska välfärdssystemet. Och från första 

dagen i skolan uppmuntras vi att tänka självständigt och 

kritiskt. 

När Emma och Simon var ett och ett halvt år gamla 

började de på dagis. Anna och Lars betalade bara en mindre 

del av kostnaden i avgift, eftersom föräldrar aldrig behöver 

betala mer än 3 procent av sin inkomst (eller högst 1 260 kr) 

i månaden för en dagisplats. Samma maxtaxa gäller för både 

kommunala och privata förskolor. Tanken är att föräldrar 

ska kunna förvärvsarbeta eller studera medan deras barns 

utveckling och lärande stimuleras. 

De flesta barn börjar skolan vid sex års ålder, men då i 

en icke-obligatorisk förberedande klass. Emma och Simon 

började sin nioåriga, avgiftsfria och obligatoriska skolgång 

i en av Växjös kommunala grundskolor när de var sju år 

gamla. Det finns även skattefinansierade, fristående skolor, 

så kallade friskolor, på såväl grundskolenivå som gymnasienivå. 

Dessa erbjuder i princip samma grundläggande undervisning 

som de kommunala skolorna, men ofta med en viss 

inriktning, såsom språk, religion eller en viss pedagogik. 

Vid sex års ålder började Emma och Simon gå till fritids 

varje dag efter skolan. Det är en verksamhet som erbjuds 

barn upp till tolv års ålder för att avlasta heltidsarbetande 

föräldrar. Föräldrarna betalar en mindre avgift, högst 2 

procent av inkomsten. 

Emma går i nian. Hon kommer att söka in på gymnasiets 

samhällsprogram till hösten. Cirka 98 procent av de elever 

som går ut grundskolan fortsätter på gymnasiet, som är 

frivilligt och avgiftsfritt. För dem som går på gymnasiet 

övergår barnbidraget till ett studiebidrag som utbetalas månadsvis 

från 16 års ålder. 

Emma vet ännu inte vad hon vill göra efter gymnasiet. 

Kanske kommer hon att ta ett sabbatsår innan hon i likhet 

med hundratusentals av hennes jämnåriga söker in på 

universitetet. Varför inte? Även högskoleutbildningen är 

samhälle 15

helt skattefinansierad. Om hon bestämmer sig för att läsa på 

universitetet kommer hon dessutom att kunna ansöka om 

studiemedel som består av en lånedel och en bidragsdel. 

Sverige har en lång akademisk tradition. Den går tillbaka 

till grundandet av Uppsala universitet år 1477. I dag präglas 

de svenska universiteten av en avslappnad atmosfär där relationen 

mellan studenter och lärare är öppen och informell. 

Men låt dig inte luras av det! Sverige har en hög utbildningsstandard. 

Lärarna uppmuntrar sina elever att ta egna 

initia tiv i stället för att tala om för dem vad de ska göra. Det 

prestigefyllda Nobelpriset har förmodligen bidragit till att 

övertyga oss om att forskning och innovationer leder framåt. 

Sjukvård och socialförsäkring 

Det svenska sjukvårdssystemet är nära knutet till socialförsäkringen, 

vilket betyder att alla som bor i Sverige har 

tillgång till en starkt subventionerad sjukvård. 

Det kan ju förstås vara besvärligt om Anna eller Lars blir 

sjuka, men det är ingen ekonomisk katastrof. Sjukersättningen 

från arbetsgivaren ligger normalt på 80 procent av lönen, 

bortsett från första dagen då man inte får betalt alls. Om de är 

sjuka mer än 14 dagar får de sjukersättning från Försäkringskassan. 

För långtidssjuka beräknar man ersättningen med 

regelbundna intervall. 

När Anna och Lars besöker en läkare betalar de bara mellan 

100 och 200 kr beroende på var de bor, eller högst 300 kr för 

att besöka en specialist. Det kostar 80 kr per dag att ligga på 

sjukhus. Ett högkostnadsskydd begränsar den årliga kostnaden 

för såväl läkarkonsultationer (max 1 100 kr) som receptbelagd 

medicin (2 200 kr). 

Sjukvård erbjuds främst på vårdcentraler där läkare, sjuksköterskor 

och annan personal arbetar tillsammans. Familjen 

Johansson har alla skrivit in sig vid en vårdcentral nära sin 

bostad i Växjö. Sjukvården är decentraliserad, och ansvaret 

ligger på respektive landsting eller kommun. Alltfler privata 

aktörer har börjat konkurrera med den offentliga vården. Den 

allmänna socialförsäkringen täcker även dessa, så för patienten 

blir kostnaden densamma. 

Tandvård är inte riktigt lika högt subventionerad som annan 

hälsovård, och tandläkarna sätter sina egna priser. Men 

socialförsäkringen betalar ändå för Simons och Emmas kontroller 

eller behandlingar fram tills det år de fyller 20. Efter det 

utbetalas ett så kallat tandvårdsbidrag och de skyddas av ett 

högkostnadstak. 

UTBILDNINGSNIVÅN I SVERIGE I ÅLDRARNA 25–64 (2011) 

Kön Antal Utbildningsnivå (i procent) 

Obligatorisk skola Gymnasium Högskola: Högskola: 

(7–16 år) mindre än 3 år 3 år eller längre 

Kvinnor 2 401 309 12 % 43 % 15 % 27 % 

Män 2 469 370 16 % 48 % 14 % 29 % 

Totalt 4 870 679 14 % 45 % 15 % 23 % 


Eftersom både Anna och Lars betalar in till en arbetslöshetskassa 

får de ersättning beräknad på sin tidigare lön om de 

skulle bli arbetslösa. Skulle de inte göra det är de fortfarande 

berättigade till ett lägre belopp från Försäkringskassan. 

Ett försörjningsstöd skyddar dem som inte är berättigade 

till arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller sjukersättning. 

Detta bidrag är tänkt att fungera som en korttidslösning som 

ska hjälpa människor att komma tillbaka till arbetslivet. Låginkomsttagare 

kan även ansöka om bostadsbidrag. 

Trots att de har lång tid kvar till pensionen har Lars och 

Anna redan börjat diskutera hur de ska trygga sin ålderdom. 

Som tur är avsätter Sverige en större andel av sin bruttonationalprodukt 

åt pensionärer än något annat land i världen. Alla 

som bor i landet är berättigade till statlig garantipension från 

65 års ålder, vilket är den vanliga pensionsåldern i Sverige. 

Eftersom Lars och Anna båda arbetar kommer de i stället att 

automatiskt få inkomstpension samt en tjänstepension som 

deras arbetsgivare betalar in till under hela deras arbetsliv. 

Men för att vara säkra på att de ska kunna behålla sin relativt 

höga levnadsstandard kompletterar de med en privat pensionsförsäkring. 

Medellivslängden i Sverige ligger på 83 år för kvinnor och 

79 för män, vilket lär vara näst högst i världen efter Japan. 

Annas föräldrar närmar sig 75, och familjen Johansson har 

börjat fundera på hur föräldrarna ska tas omhand så småningom. 

Svenskar är så vana vid sin självständiga livsstil 

att detta helt och hållet handlar om att hitta en lösning som 

låter föräldrarna fortsätta leva ett aktivt liv. Annas föräldrar 

kommer troligen att kunna bo kvar hemma med tillgång till 

olika hjälpinsatser, till exempel matleveranser, städhjälp och 

färdtjänst samt social- och hälsovård om de skulle behöva det. 

Skulle deras hälsotillstånd komma att kräva det finns det även 

tillgång till äldreboenden med dygnetruntvård. Äldrevården 

är oftast kommunal, men det finns alltfler privata anordnare. 

Ett fortsatt aktivt liv 

efter pensionen. 

Arbetsmarknaden 

Atmosfären på svenska arbetsplatser är i allmänhet öppen 

och informell. Vi tilltalar chefen med förnamn, uppmuntrar 

lagarbete, har flexibel arbetstid, klär oss ledigt och strävar 

efter jämställdhet mellan könen. En lång tradition av arbetsmarknadsåtgärder 

och starka fackföreningar har resulterat i 

ett starkt skydd och många förmåner för anställda. 

De första svenska fackföreningarna grundades redan i 

slutet av 1800-talet. Nästan 80 procent av alla arbetstagare är 

medlemmar i någon fackförening, även Lars, som arbetar i 

den privata sektorn, och den offentliganställda Anna. En av 

fackföreningarnas viktigaste uppgifter är att driva centrala 

förhandlingar om kollektivavtal. Det betyder att fack förening 

arna förhandlar med arbetsgivarna om de rättigheter 

som gäller alla anställda på en arbetsplats. Det kan vara 

alltifrån lön och semester till strejkrätt. 

Anna är anställd av landstinget i Kronobergs län. Hon 

får hela 31 dagars betald semester per år efter att hon fyllt 

40. Lars, som arbetar i tillverkningsindustrin, har avtalad 

minimisemester på 25 dagar. 

Både Anna och Lars blir erbjudna att gå på kurs minst två 

gånger om året. Det är en del i ett väl utvecklat system där 

alla anställda ges möjlighet till både professionell och personlig 

utveckling. 

samhälle 17

Enligt arbetsmiljölagen ska ansvaret för säkerheten på 

arbetsplatsen delas mellan arbetsgivare, arbetstagare och 

underleverantörer. 

Svenska arbetsplatser är inte bara säkra, de är även präglade 

av rättvisa, ärlighet och transparens. Samhällsansvar, 

eller CSR (Corporate Social Responsibility), är centralt för 

svenska företag, vilket kommer till uttryck genom deras 

engagemang i miljö, mänskliga rättigheter och motstånd mot 

korruption. 

Vid det här laget har du säkert insett att trots att familjen 

Johanssons månadsinkomst är relativt låg i jämförelse med 

läget i många andra industriländer, är deras levnadsstandard 

relativt hög. Det beror på att de har tillgång till många skattefinansierade 

tjänster. 

Jämställdhet 

Enligt den jämställdhetsrapport (Global Gender Gap Report) 

som varje år ges ut av World Economic Forum tillhör Sverige 

de mest jämställda länderna i världen. Både kvinnor och män 

har rätt till föräldraledighet, kvinnors löner ligger på cirka 

93 procent av männens och många par delar på hemarbetet. 

Dessutom ingår nästan 80 procent av alla kvinnor i åldrarna 

mellan 20 och 64 (88 procent av alla män) i arbetsmarknaden, 

vilket är en ovanligt hög siffra internationellt sett. 

En positiv familjepolitik med tillgång till bland annat förmånlig 

barntillsyn gör att familjer som Johanssons kan leva 

mer flexibelt. Det har även bidragit till att svenska kvinnor 

föder 1,9 barn, jämfört med det europeiska genomsnittet på 

1,5 barn. Anna Johansson behöver inte välja mellan yrkesliv 

och familj, den offentliga sektorn ser till att hon har tillgång 

till båda. 

Är då allting gott och väl i detta jämställdhetsparadis? Nej, 

DE FEM VANLIGASTE YRKENA FÖR KVINNOR 2010 

Yrke 

Antal 

Kvinnor Kvinnor % Män % 

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 155 000 93 7 

Vårdbiträden, personliga assistenter 124 600 82 18 

Barnskötare 79 400 88 12 

Förskollärare 77 500 92 8 

Kontorspersonal (övrig) 65 300 76 24 


inte helt och hållet. Trots att kvinnor får allt större inflytande 

i den privata sektorn är de fortfarande i minoritet i styrelser 

och företagsledningar. Företagen kritiseras för att inte göra 

tillräckligt för att öka jämställdheten. Å andra sidan är de 

flesta av cheferna i kommun, landsting och statsförvaltning 

kvinnor, samt nära 50 procent av regerings- och riksdagsledamöterna. 

Jämställdhet handlar naturligtvis inte bara om skillnader 

mellan könen, utan även om att ge alla människor som bor 

i landet samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, 

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 

Sverige har länge arbetat för att uppnå lika rättigheter för alla, 

dels via lagstiftning och dels genom att öppet ta ställning mot 

alla former av diskriminering. 

Sverige tog ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle 

2009 då man med stöd av Svenska kyrkan legaliserade samkönade 

äktenskap. Registrerat partnerskap för homosexuella 

introducerades redan 1995, men den könsneutrala synen på 

äktenskap betyder att homosexuella par som gifter sig nu har 

samma juridiska status som heterosexuella äkta makar. 

Även barns rättigheter regleras i lag, både ute i samhället 

och i hemmet. När Sverige 1979 förbjöd föräldrar att aga sina 

egna barn tyckte många länder att man gått för långt. 

Demokrati 

Vi svenskar kan ibland verka överdrivet angelägna om lagar 

och regler. Vi ser dem som nödvändiga för att försäkra oss 

om ett jämlikt och rättvist samhälle. Samtidigt är vi minst 

lika angelägna om att försvara vår personliga frihet. 

Två nystiftade lagar har nyligen fått svenskarna att reagera: 

FRA-lagen, som tillåter staten att kontrollera all data- och 

telekommunikation mellan Sverige och övriga världen, och 

MILSTOLPAR FÖR JÄMSTÄLLDHETEN 

1845: Lika arvsrätt för kvinnor och män. 

1921: Kvinnlig rösträtt och rätt att ställa upp i allmänna 

val. 

1938: Preventivmedel blir lagliga. 

1965: Våldtäkt inom äktenskapet blir straffbart. 

1974: Föräldraförsäkringen introduceras, med rätt för 

båda föräldrarna till föräldraledighet. 

1975: En ny abortlag tillåter fri abort till och med 18:e 

graviditetsveckan. 

1980: Kvinnlig (könsneutral) tronföljd införs. 

1998: En lag mot grov kvinnofridskränkning införs. 

1999: En ny lag förbjuder sexköp. 

2002: Sexuell människohandel kriminaliseras. 

2009: En lag som tillåter samkönade äktenskap träder 

i kraft. 

DE FEM VANLIGASTE YRKENA FÖR MÄN 2010 

Yrke 

Antal 

M män män % Kvinnor % 

Företagssäljare 61 200 71 29 

Systemerare, programmerare 57 400 80 20 

Lastbils- och långtradarförare 53 600 96 4 

Lagerassistenter 44 900 80 20 

Byggnadsträarbetare, snickare 44 400 99 1 

samhälle 19

IPRED-lagen vars syfte är att hindra internetpirater. Lagstiftningen 

är kontroversiell, och allmänhetens reaktioner visade 

hur viktigt vi tycker det är att leva i ett fritt samhälle. 

I Sverige råder pressfrihet, demonstrationsfrihet, yttrandefrihet 

och rätten att granska våra politiker och tjänstemän. 

Sverige var det första land i världen som 1766 införde en 

radikal lag om tryckfrihet. Den svenska informationsfriheten 

och offentlighetsprincipen skapar fortfarande en hel del 

uppmärksamhet utomlands. 

Insyn minskar risken för maktmissbruk. Sveriges rankas 

som ett av världens minst korrumperade länder. Offentlighetsprincipen 

ger alltså resultat. Enligt lag har både allmänheten 

och medierna tillgång till offentliga handlingar, vilket 

även inkluderar mejlväxling inom en enskild myndighet. Det 

betyder att all information måste vara lätt att förstå och dessutom 

avgiftsfri. Det gäller naturligtvis inte hemligstämplade 

handlingar som gäller nationens säkerhet och liknande, men i 

princip är offentliga handlingar tillgängliga för alla. Offentlighetsprincipen 

betyder även att statstjänstemän har rätt att 

informera medierna utan att fråga sina överordnade. 

För att ytterligare öka allmänhetens skydd finns sedan 1809 

ett system med ombudsmän, det vill säga myndigheter som 

representerar individer eller olika intressegrupper. Justitieombudsmannen 

hanterar klagomål på myndigheter eller enskilda 

tjänstemän. Jämställdhetsombudsmannen motarbetar 

alla former av diskriminering på grund av etnisk bakgrund, 

kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Människor som 

känner att de har lurats av en reklamkampanj har en ombudsman 

de kan vända sig till, och det finns även en särskild 

barnombudsman och en pressombudsman. 

Styrelseskick 

All makt utgår från folket. Det är grunden till Sveriges de mokratiska, 

parlamentariska statsskick, trots att landet formellt 

styrs av regeringen. Riksdagens 349 ledamöter represente 

rar folket och regeringen står under riksdagens kontroll. 

Riksdagen stiftar lagar och regeringen har den verkställande 

makten. 

Vart fjärde år har vi fria, allmänna val då vi röstar på 

perso ner till riksdag, kommunfullmäktige och landsting. 

Valdeltagandet är oftast högt jämfört med övriga delar av 

världen, även om det har sjunkit till cirka 80 procent under de 

senaste årtiondena. Alla som fyllt 18 år får rösta. Medborgare 

i ett EU-land, Norge eller Island har rätt att rösta i kommunal- 

och landstingsvalen. Det gäller även alla andra utländska 

medborgare som har varit folkbokförda i Sverige i tre år. 

Däremot måste man vara svensk medborgare för att få rösta i 

riksdagsvalet. Även de flesta utlandssvenskar har rösträtt. 

När ett riksdagsval är genomfört föreslår riksdagens 

talman en ny statsminister från det parti som har det största 

stödet i den nytillsatta riksdagen. Sedan väljer riksdagen 

formellt den föreslagna statsministern som i sin tur utser den 

nya regeringens övriga ministrar. 

Socialdemokraterna styrde Sverige under nästan hela 

1900-talet, men under de senaste årtiondena har makten 

svängt mellan dem och de fyra icke-socialistiska oppositionspartierna 

i allians: Moderaterna, Folkpartiet, Centern och 

Kristdemokraterna. 

Det svenska styrelseskicket bygger på decentralisering. På 

lokal och regional nivå är kommuner och landsting självstän 

Det socialistiska spöket 

Sverige har fortfarande rykte om sig att vara ett socia listiskt 

land av samma typ som de östeuropeiska kom munist 

regi mer na under det kalla kriget. Det är visserligen 

sant att Socialdemokraterna suttit vid makten under 

större delen av 1900-talet, men Sverige har länge varit 

en marknads ekonomi och en övervägande majoritet av 

fö re tagen är privat ägda. Det blir allt vanligare att offentlig 

och privat verksamhet samarbetar, och arvsskatt och för 

mögenhetsskatt är borttagna. Dessutom är den svenska 

fas tig hetstaxeringen låg jämfört med andra länder. Men vi 

betalar fortfarande tillräckligt med skatt för att ha tillgång 

till ett stort utbud av avgiftsfria eller subventionerade offentliga 

tjänster, utbildning, hälsovård, infrastruktur med mera. 

Valdeltagandet är 

högt i Sverige. 


diga politiska enheter med tydligt avgränsade ansvarsområden. 

Kommunen har ansvar för till exempel stadsplanering 

och skolor medan landstinget ansvarar för bland annat hälsooch 

sjukvård och infrastruktur. 

Sverige är sedan 1995 medlem i EU, vilket betyder att 

många nya lagar som stiftas i Sverige är baserade på EUdirektiv. 

De till en början skeptiska svenskarna har visat ett 

växande stöd för EU under de senaste åren, men de betalar 

fortfarande med svenska kronor när de handlar i butikerna. 

Monarkin 

Det låter kanske lite motsägelsefullt att ett så modernt land 

som Sverige är en konstitutionell monarki. Men trots att vårt 

formella statsöverhuvud är kung Carl XVI Gustaf har den 

svenska kungafamiljen sedan länge endast en representativ, 

ceremoniell funktion. Monarkin har fortfarande ett brett 

stöd. Många verkar gilla den känsla av glamour som omger 

kungafamiljen. Trots att flera politiska partier vill att Sverige 

ska avskaffa monarkin är frågan knappast aktuell för närvarande. 

Kungen har vid sin sida drottning Silvia och sina tre barn: 

kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan 

Madeleine. Drottning Silvia är född i Tyskland i den tyskbrasilianska 

familjen Sommerlath. Det sägs att det sa ”klick” 

mellan den svenska kronprinsen och den blivande drottningen 

när de möttes första gången i München 1972. De gifte 

sig 1976. 

Sverige har varit ett arvrike sedan 1544. Den nuvarande 

tronföljaren är kronprinsessan Victoria. Tre år efter hennes 

födelse, 1980, var Sverige först med att införa könsneutral 

tronföljd, vilket betyder att kronan övergår till det äldsta 

barnet vare sig det är en pojke eller en flicka. 

Kronprinsessan Victoria har blivit ett av Sveriges viktigaste 

ansikten utåt, inte minst efter all uppmärksamhet 2010 

då hon gifte sig med den ofrälse Daniel Westling. Hennes 

uppgift är att stödja kungen och ersätta honom när han 

själv inte kan närvara vid officiella uppdrag och statsbesök. 

Förutom att hon engagerar sig i internationellt biståndsarbete 

och fredsfrågor arbetar hon med fritidsaktiviteter för barn 

och unga med kronisk sjukdom eller funktionshinder genom 

välgörenhetsorganisationen Kronprinsessan Victorias fond. 

Trots sin kungliga uppfostran anses kronprinsessan Victoria 

vara en jordnära person och hon gillar vanliga fritidssysselsättningar 

som golf, skidåkning och att gå på gym. Faktum 

är att Daniel Westling tidigare var hennes personliga tränare. 

riksdag och regering 

Efter det senaste riksdagsvalet 2010 vann den regerande 

center-högeralliansen över vänsterkoalitionen, men 

lyckades inte få majoritet i riksdagen. Det högerextrema, 

invandrarfientliga partiet Sverigedemokraterna vann sina 

första platser i riksdagen någonsin och har en vågmästarroll, 

trots att båda blocken har förklarat sig ovilliga att 

samarbeta med dem. 

Statsminister Fredrik Reinfeldt – även ledare för Moderaterna 

– sitter kvar under den innevarande fyraårsperioden. 

Riksdagsvalet september 2010: 

andel av rösterna och antal mandat i riksdagen 

Moderaterna 30,06 % 

Folkpartiet 7,06 % 

Centern 6,56 % 

Kristdemokraterna 5,60 % 

Socialdemokraterna 30,66 % 

Miljöpartiet 7,34 % 

Vänsterpartiet 5,60 % 

Sverigedemokraterna 5,70 % 

Kristdemokraterna 19 

Centern 23 

Folkpartiet 24 

Moderaterna 107 

Sverigedemokraterna 20 

Miljöpartiet 25 

Vänsterpartiet 19 

Socialdemokraterna 

112 

Regerings- och riksdagsbyggnaderna i Stockholm. 

samhälle 21

Sverige i världen 

Vårt land ligger i utkanten av Europa, och vi kunde ha valt att 

ställa oss vid sidan av världshändelserna. Men svenska företag 

har länge sökt sig utomlands för att få tillgång till en större 

marknad. Svenska turister påträffas i alla hörn av världen. Vi 

har även gjort oss ett namn genom vårt engagemang i globala 

frågor. 

Vi sticker inte huvudet i sanden och struntar i fattigdom, 

krig, miljökatastrofer och andra globala problem. Sverige 

hamnar regelbundet i toppen av Commitment to Development 

Index (CDI), delvis därför att vi ger 1 procent av vår 

bruttonationalprodukt i utvecklingsbistånd utan att kräva att 

de mottagande länderna använder delar av biståndet till att 

köpa svenska varor och tjänster. Sverige deltar även aktivt i 

fredssamtal och i FN:s fredsbevarande styrkor. Den svenska 

regeringens miljöpolicy ger en tydlig signal om hur angelägna 

vi är att bidra till stabilitet i världen. 

Sverige är känt för sin neutralitet och slöt sitt senaste 

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel. 

fredsfördrag 1814. Vi var alliansfria under kalla kriget för att 

kunna vara neutrala i händelse av krig. Sveriges säkerhetspolicy 

innebär fortfarande att vi ställer oss utanför militära 

allian ser, men vi samarbetar i freds- och säkerhetsbevarande 

in satser. Vår neutralitet står officiellt fast, men det går inte 

att för neka att vi har anpassat oss till förändringar i omvärlden. 

Som EU-medlemsstat och en del av det internationella 

sam fundet har vi under en längre tid bidragit med freds bevarande 

styrkor. 

Folk i andra länder som inte kommit i kontakt med Sverige 

på något annat sätt har säkert träffat på svenska varumärken 

som Ikea, H&M eller Ericsson. Svenska företag har en 

oproportionerligt stor marknadsandel inom områden som 

tele kom och bioteknik. 

På grund av det begränsade befolkningsunderlaget i hemlandet 

sökte sig svenska företag och tillverkare redan tidigt 

utomlands i jakt på fler konsumenter och större marknader. 

Därför har de vunnit ett försprång i globaliseringsprocessen. 

Det är naturligtvis vanligt med sammanslagningar och företagsförvärv 

inom den internationella affärsvärlden, företag 

köps och säljs, men Sverige genomsyras av en innovativ kraft. 

Oavsett hur många svenska varumärken som går upp i andra 

företag så kommer det hela tiden nya. Skype och Spotify är 

två exempel på unga varumärken som på senare tid gjort 

succé på världsmarknaden. 

Svenska varumärken förknippas ofta med företagens samhällsansvar 

(s.k. CSR) och med miljömedvetenhet. I många 

svenska företag är CSR inbyggd i företagskulturen. Svenskar 

kan göra framgångsrika affärer utan risk för korruption 

samtidigt som man tar hänsyn till klimatförändringarna, 

jämställdhet mellan könen och mänskliga rättigheter. 

Svensk kultur i form av musik, film, design, mode och mat 

får allt större framgångar på världsmarknaden. Men det som 

mest av allt gör att Sverige har blivit verkligt internationellt 

är det faktum att svenskar är flitiga resenärer, både i arbetet 

och på sin fritid. Nästan en tredjedel av befolkningen – 1,3 

miljoner svenskar – utvandrade till Nordamerika under perioder 

av svår fattigdom på 1800- och i början på 1900-talet. 

Cirka fem miljoner amerikaner och kanadensare har rötter i 

Sverige. 

I dag är nästan 15 procent av Sveriges befolkning födda 

utanför Sverige. Svenskar flyttar utomlands för kortare eller 

längre tid. Personer som är födda utomlands flyttar hit och 

andra flyttar tillbaka hem efter att ha tillbringat några år här. 

Sverige känner sig definitivt hemma i världen, och vi är alla 

glada över Öresundsbron, vår fysiska länk till det europeiska 

fastlandet. 


Turning Torso i södra Malmö. 

society 23

Innovationer 

En stark innovationsanda har gjort att Sverige ligger långt 

framme när det gäller den tekniska utvecklingen. Övergången 

från fattigt jordbrukssamhälle till ett högt industriali serat 

land tog bara några tiotal år tack vare rika naturtillgångar i 

kombination med avgörande uppfinningar som ångturbinen, 

kullagret, den gasdrivna fyren och skiftnyckeln. 

Det verkar kanske som om vi med all vår framstående 

forskning och utveckling har en outsläcklig kunskapstörst. 

Men det handlar inte bara om smarta lösningar, utan även 

om att kunna göra dem kommersiellt gångbara, vilket många 

svenska företag visar exempel på. 

Grundaren av telekomjätten Ericsson, Lars Magnus 

Ericsson, började med en liten verkstad där han utvecklade 

telegrafen. Så småningom bidrog han till att göra Stockholm 

till världens telefontätaste stad i slutet på 1800-talet. Den 

fasta övertygelsen att kommunikation är ett grundläggande 

mänskligt behov har gjort att Ericsson har utvecklats till det 

globala storföretag det är i dag. 

Ikeas historia börjar 1931 då den fem år gamle Ingvar 

Kamprad började tjäna pengar på att sälja tändstickor till sina 

grannar. Bara tolv år senare grundade han ett företag han 

kallade Ikea. Namnet är sammansatt av hans egna initialer 

samt gården och byn där han växte upp: Elmtaryd och Agunnaryd. 

Sextio år senare hade företaget utvecklats från en idé 

kläckt i de djupa smålandsskogarna till ett stort möbelvarumärke 

med representation i 40 länder. 

fou i procent av bnp (2009) 

Den största ”svensken” i Las 

Vegas är en H&M-butik. 

Israel 4,28 

Finland 3,96 

Sverige 3,62 

Japan 3,33 

USA 2,79 

EU-27 1,9 

Kina 1,7 

Ryssland 1,7 


Nobelfesten 2010 i 

Stockholms stadshus. 

NOBELs testamente 

Den svenske uppfinnaren, entreprenören och industrimannen 

Alfred Nobel (1833–96) uppgav i sitt testamente att merparten 

av hans tillgångar – 355 patent och 90 fabriker i 20 länder – 

skulle förvaltas i en stiftelse som varje år skulle dela ut ett pris 

till dem som ”under det gångna året har gjort mänskligheten 

den största nyttan”. Denna handling har vida överskuggat den 

uppfinning han själv gjorde på 1860-talet, dynamiten. 

Varje år sedan 1901 har Nobelpriset delats ut till personer 

som utmärkt sig inom områdena fysik, kemi, medicin eller 

fysiologi, litteratur och fred. Sveriges Riksbanks ekonomipris 

nämndes inte i Nobels testamente, utan instiftades till hans 

minne 1968. Prisceremonin äger rum i Stockholm på Alfred 

Nobels dödsdag den 10 december varje år. Det enda undantaget 

är fredspriset, som delas ut i Oslo. Nobel hade själv beslutat 

att det skulle delas ut av en norsk priskommitté, vilket var 

naturligt då eftersom Sverige och Norge var i union mellan 1814 

och 1905. 

Nobels förmögenhet på omkring 31 miljoner kronor har 

växt under årens lopp. År 2012 uppgick varje prissumma till 8 

miljoner kronor. Totalt har 30 svenskar hittills fått Nobelpris. 

samhälle 25

“Flower Power” 

Den svenska superbilstillverkaren 

Koenigsegg släppte sin CCXR-modell 

2007. Den är utrustad med en etanolmotor; 

därav smek namnet Flower 

Power. Det är världens första miljövänliga 

superbil. 

Fordonssäkerhet 

Trepunktsbältet uppfanns av Vattenfall och utvecklades av Volvoingenjören 

Nils Bohlin. Det har räddat ett liv var sjätte minut sedan 

det lanserades 1959 och anses vara en av de viktigaste uppfinningarna 

i fordonssäkerhetens historia. En ny generation alkolås och 

en teknik som upptäcker fotgängare framför bilen nattetid är två 

relativt nya uppfinningar utvecklade av Autoliv. Volvo och Saab 

har bidragit med många säkerhetslösningar under årens lopp. 

PowerTrekk är en bärbar 

bränslecellsladdare. 

Skype 

Den svenske entreprenören Niklas Zennström kom 2003 med en 

revolutionerande telefonlösning. Tillsammans med Janus Friis 

grundade han den avgiftsfria nättelefontjänsten Skype. Skype har 

blivit en framstående aktör inom internationell IT-kommunikation, 

för såväl privatpersoner som företag. 

Solvatten renar vattnet 

med hjälp av energi från 

solen. 

Hövding – den 

osynliga cykelhjälmen. 

Gideon Sundbäck uppfann det 

moderna blixtlåset 1913. 


SPOTIFY 

– EN FREDLIG MUSIKREVOLUTION 

Det hade blivit allt vanligare med illegal nedladdning 

av musik och filmer tills några svenskar fick en idé. De 

upp fann en webbtjänst där man lagligt och gratis kunde 

lyss na på ”strömmad” musik – de kallade den Spotify. Idén 

var kanske inte helt ny, men tekniken är helt unik, och det 

enor ma musikutbudet är svårt att slå. 

Det lilla företaget har i dag nästan 200 anställda och 

tjänsten finns i flera länder. Spotify fortsätter att expandera 

och lovorden är många. Så här uttryckte sig Los 

Angeles Times vid lanseringen i USA: ”Spotify slår allt 

annat på marknaden och utgör ett allvarligt hot mot flera 

andra musiktjänster som slåss om uppmärksamheten.” 

Hörlurar från 

WeSC.

Kultur 

och fritid 

Det sjuder av inspiration 

Kreativiteten och nyskapandet inom svensk kultur har ökat explosionsartat. 

Det fanns en tid då svensk musik var lika med pop och då svensk 

design kännetecknades av funktionalitet. Det är inte längre så enkelt. 

Svenska band tar sig in på alla möjliga områden från goth metal till 

hip hop; svensk film handlar inte längre bara om människans existentiella 

villkor; det finns utrymme både för det samhällskritiska och det 

mer personliga inom konsten; mode och design lutar visserligen fortfarande 

åt det praktiska, men det finns nu helt klart även ett känslomässigt 

inslag. 

Kanske har våra konstnärer helt enkelt blivit modigare, eller så låter 

de sig allt oftare inspireras av utlandet. Kanske färgar vårt mångkulturella 

samhälle allt mer av sig på vårt kulturliv. Det är svårt att säga, men 

det är uppenbart att mycket har hänt sedan Bergmans och Abbas dagar.

Robyn har gjort succé 

på eget skivbolag.

Film och scenkonst 

Sverige varken kan eller vill konkurrera med Hollywood trots 

att ett av våra mer intressanta produktionscentra för film, som 

ligger i Trollhättan, har fått smeknamnet ”Trollywood”. Men 

svensk film är ändå populär både i Sverige och utomlands. 

Svenska filmer vann omkring 180 internationella priser 2010. 

Filmindustrin är på väg att förändras. Flera nya, ambitiösa 

svenska filmare längtar efter att pröva ny teknologi och försöker 

sig på nya genrer och marknader som länge har legat 

utom räckhåll för dem. Svenska filmare är lika intresserade 

av människors känsloliv som Ingmar Bergman och hans 

samtida var, fast perspektivet är ett annat. 

Svenska talas av färre än tio miljoner människor, vilket 

är ett problem när det gäller finansieringen av svensk film. 

Trots det har det för första gången i svensk filmhistoria gjorts 

filmer med en budget på upp till 200 miljoner kronor. Det 

tyder på ett nytt förtroende för svensk films kommersiella 

potential. 

Svensk film har också haft en stark förankring inom dokumentär- 

och kortfilmsområdet. Det är värt att hålla ett öga 

på filmskapare som Jesper Ganslandt, Ruben Östlund samt 

duon Åsa Blanck och Johan Palmgren; de har alla har sina 

rötter i kort- eller dokumentärfilmsgenren. 

Samtidigt som svenska produktioner numera drar till sig 

Hollywoodstjärnor reser svenska skådespelare, bland andra 

Noomi Rapace och Alexander Skarsgård, i motsatt riktning 

och är på god väg att skaffa sig en internationell karriär. 

Och det handlar inte bara om film, svenskar har en hel 

del att säga på scenkonstområdet också. Cullbergbaletten 

är inter nationellt känd, till exempel, och dans håller på att 

bli allt mer populärt hos den svenska publiken. I Stockholm 

finns det fullt av teatrar, från den ståtliga Dramaten till 

mindre, fristående scener varav många rikta r sig särskilt till 

en ung publik. 

Malik Benjdelloul vann en Oscar 

2013 för sin dokumentärfilm 

Searching for Sugar Man. 

Litteratur 

Till och med de som aldrig har läst något av en svensk författare 

har hört talas om Nobelpriset i litteratur, som delas 

ut av Svenska Akademien. Med en sådan ansedd institution 

måste vi väl också ha några riktigt stora författare, och visst 

har vi det, både levande och döda, men det svenska litteraturlivet 

handlar även om sådant som inte har så mycket att göra 

med fina priser, exempelvis internationella bästsäljare samt 

barn- och ungdomsböcker. 


Barnböcker om ämnen som för inte så länge sedan var 

tabu är egentligen inte en ny trend utan en fortsättning på 

ett litterärt arv från 1940-talet då Astrid Lindgren för första 

gången skrev om den nioåriga föräldralösa rebellen Pippi 

Långstrump. 

Även Bitte Havstads Ofrivilliga syskon har en viktig uppgift 

att fylla. Barn vet att föräldrar ibland skiljer sig, att inte alla 

barn som lever tillsammans är släkt, eller har två föräldrar, 

eller har två föräldrar av olika kön. Behovet att ge barn en 

möjlighet att läsa om olika typer av familjekonstellationer har 

ökat sedan Pippis dagar i takt med att det svenska samhället 

har öppnat sig för en större variation. 

Moraliska dilemman, grupptryck och respekt för miljön är 

andra vanliga ämnen. Pija Lindenbaum samt Olof och Lena 

Landströms böcker är exempel på bilderböcker som utforskar 

dessa ämnen med ett stort mått humor och känslighet. Martin 

Widmarks detektivhistorier har också blivit populära och 

konkurrerar med videospel, TV och internet. 

Men de flesta deckare är förstås skrivna för vuxna. Stieg 

Larssons Millennium-trilogi tog världen med storm efter hans 

död. Och vilken storm! Böckerna översattes nästan genast till 

över fyrtio språk, det gjordes filmer på dem och internationella 

distributörer söker efter fler svenska författare med samma 

drivkraft. Stieg Larsson följde i den prisbelönte för fattaren 

Henning Mankells fotspår. Deras böcker ger en genuin bild av 

en brutal verklighet få av oss 

tvingats uppleva. 

Alla böcker för vuxna handlar dock inte om mord. Jonas 

Hassen Khemiris pjäser och böcker handlar ofta om identitet, 

ras och språk. Av klassikerna är nog bara August Strindberg 

riktigt känd utomlands. Han har haft ett stort inflytande på 

modern dramatik. Men Sverige har stora författare inom alla 

genrer, från det höglitterära – poeten Tomas Tranströmer 

fick till exempel Nobelpriset i litteratur 2011 – till populärlitteratur, 

med en unik styrka i böcker för barn och ungdomar, 

deckare och, om man ska döma av Johan Ajvide Lindqvists 

framgångar, skräckromaner med en mänsklig touche. Svensk 

litteratur verkar gå ”skrämmande” bra. 

Konst 

Svensk konst är öppen för allt. I ett klimat där ingenting är 

heligt och med en uppsjö av nya medier blandas samhällskritik 

med det personliga och det poetiska. 

Allt fler konstnärer skapar verk där bild möter musik, koreo 

grafi, gamla och nya medier och någonting helt nytt upp 

Pija Lindenbaum har skapat en 

lång rad bilderbokssuccéer. 

kultur och fritid 31

står. Nathalie Djurberg, till exempel, gjorde sin installation 

The Experiment genom att kombinera animerade kort 

filmer med gigantiska, skulpterade keramikblommor och 

musik. Hon ifrågasätter sociala konventioner i filmer som 

till en början kan verka naiva men som egentligen är 

våldsamma och erotiska, med ett inslag av humor. 

Videokonst är ett populärt medium i Sverige, och anmärkningsvärt 

många videokonstnärer är kvinnor. Ann-Sofi Sidén 

har sedan början av 1990-talet utforskat det mänskliga psyket 

genom en blandning av journalistik, långfilm och vetenskapliga 

studier. 

Henrik Håkansson riktar blicken mot naturen. Kärleken 

till naturen är ett traditionellt tema i den svenska konsten, 

och var särskilt framträdande i slutet av 1800-talet hos konstnärer 

som Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors. 

Håkansson tar naturen in i det tjugoförsta århundradet 

genom att se på den på ett nytt sätt. Med hjälp av teknik 

och musik skapar han ett slags ”bioestetik” där det centrala 

temat är kommunikationen mellan kultur och natur. 

Finns det då någon föreställande konst på den svenska 

konstscenen? Visst, den uppmärksammade konstnären 

Gunnel Wåhlstrand är ett exempel. Hon återskapar noggrant 

gamla familjefoton i form av enorma, extremt realistiska 

tuschmålningar. Hon berättar en mycket personlig historia 

och tar samtidigt hantverksskickligheten till nya höjder 

genom sitt minutiösa, nästan plågsamt tidsödande arbete. 

Musik 

Musik är en del av livet för de flesta svenskar. Vi tycker helt 

enkelt om att sjunga. Sverige är också en av världens ledande 

musikexportörer, och utan tvekan störst om man räknar per 

capita. Lyssnare är inte alltid medvetna om att den musik de 

Indiepopstjärnan Lykke Li. 

offentlig konst? 

Det finns kreativa krafter som arbetar utanför konstinstitutionerna. 

Målningar i gångtunnlar, instickade gatlyktor, 

fågelholkar på de mest oväntade ställen… Provokativ, rolig 

och poetisk gatukonst rör upp känslor och skapar debatt. 

Handlar det om revolt eller om att förändra och smycka 

det offentliga rummet? Medan Stockholms stadsmuseum 

ordnar guidade turer och visar gatukonsten i Stockholms 

innerstad är många andra myndigheter skeptiska till 

denna osanktionerade utsmyckning. 


dansar till, hör på radio, i TV-reklam eller laddar ner från 

internet faktiskt är svensk. Inte ens alla svenskar vet det – det 

händer så mycket hela tiden att det är svårt att hänga med. 

Det finns utländska bloggare som bara skriver om svensk 

musik, det är ett heltidsjobb i sig. Och utöver musiken som 

hamnar på internationella topplistor finns det svenska producenter 

och låtskrivare bakom internationella stjärnor och 

svenska regissörer som gör deras musikvideor. 

Om du nu undrar över orsaken till de här framgångarna 

så kommer du att upptäcka att vi har flest körer i världen i 

förhållande till folkmängden. Du kan också titta närmare 

på den djupt rotade allsångstraditionen och det obligatoriska 

sjungandet till midsommar, jul och höstens kräftskivor. 

På Abbas tid fanns det i princip bara en enda svensk 

popgrupp, åtminstone i övriga världens ögon. De var 

blonda, vackra och annorlunda. De representerade Sverige. 

Det är lite besvärligare nu, men också mer spännande när 

vi har framgångsrika artister och band i alla kategorier 

man kan föreställa sig, från jazz till doom metal. 

Den svenska jazzen har djupa rötter både i amerikansk 

jazz och svensk folkmusik. Esbjörn Svenssons (från E.S.T.) 

tragiska död 2008 betydde definitivt inte slutet på svensk jazz. 

Sverige har också länge varit en grogrund för heavy metal och 

alla dess undergenrer, och många nyskapande hårdmetallband 

har skapat sig en karriär här. 

Det finns framgångssagor även inom andra typer av musik, 

men pop och indie är kanske det som fått mest uppmärksamhet, 

och det är här det svenska soundet utmärker sig, om man 

nu kan tala om ett sådant. Robyn, Lykke Li, Radio Dept., 

Peter, Bjorn and John … har vi glömt någon? Visst har vi det. 

Allt fler artister har insett att om de vill leva på sin musik 

räcker det inte med att nå ut till en svensk publik. Andra 

upptäcker i stället att de plötsligt står mitt i rampljuset utan 

att riktigt förstå hur de hamnat där. 

Cullbergbaletten i verket 

High heels too från 2013.

Kuggen, Chalmers i Göteborg, 

ritad av arkitekt Gert Wingårdh. 

Vas av designgruppen 

Front. 

Fredrik Färgs möbelserie 

”Successions”. 


Design och konsthantverk 

Mångfald och diffusa gränser är en ganska bra sammanfattning 

av den svenska designscenen. En ny generation formgivare 

är inte bara ute efter att skapa praktiska föremål, de 

vill berätta en historia. Funktion möter känsla, det kreativa 

spektrumet har blivit bredare än någonsin och den avskalade 

Ikea-designen har fått nya konkurrenter. 

Många formgivare arbetar över gränserna och blandar 

konst, hantverk och formgivning. Monica Förster inspireras 

lika mycket av samekonst som av modernt stadsliv. 

Hon förnyar välkända former genom att använda oväntade 

material och nya tekniker i sina minimalistiska möbler och 

objekt. Hon anser också att kvalitetsdesign utgör en effektiv 

motvikt mot konsumtionskulturen. 

Designgruppen Front har ett undersökande perspektiv. 

Det tätt sammansvetsade designteamet samarbetar från idé 

till färdig produkt och låter ofta externa faktorer bestämma 

formen. I kollektionen ”Design by Animals” har gnagande 

råttor fått bilda ett tapetmönster och ”Flower Lamp” ändrar 

form beroende på hur mycket energi som konsumeras i hushållet. 

Till och med det anrika glasbruket Kosta Boda bryter ny 

mark; kanske har de inspirerats av den allmänna skaparglädjen. 

Genom att anlita glaskonstnären Åsa Jungnelius 

med sina överdimensionerade bägare och enorma glasläppstift 

har de anammat ett uttryck som är mer kul än 

funktionellt och mer expressivt än exklusivt. Den kanske 

skickligaste stilblandningen representeras av Zandra Ahl. 

Hon blandar konst med populärkultur och uttryck för det 

moderna konsumentsamhället. Det har resulterat i en kitschig 

stil som utmanar en mer traditionell syn på estetik. 

Zandra Ahls produkter befinner sig långt ifrån den tidigare 

dominerande funktionalismen. Ända sedan funktionalismens 

genombrott på Stockholmsutställningen 1930 har 

form mer eller mindre dikterats av funktion i Sverige. Den 

allmänna uppfattningen är fortfarande att ”svensk formgivning” 

handlar om rena linjer, ljusa träslag och användarvänliga 

produkter. Ikea har förmodligen någonting att 

göra med det, men faktum är att det hela började 1919 med 

skriften Vackrare vardagsvara av den svenske konsthistorikern 

Gregor Paulsson. Han framhävde behovet av att sprida 

vackra ting till en vidare publik, något som fick ett enormt 

inflytande på svensk formgivning under större delen av 

1900-talet. Paulssons tankar kring demokratisk, icke-elitistisk 

formgivning gäller fortfarande, och god formgivning 

spelar en påfallande viktig roll i den svenska vardagen. 

Möbelformgivaren och arkitekten Bruno Mathssons 

modernistiska formgivning var revolutionerande under 

1930- och 40-talet och satte Sverige på den internationella 

designkartan – och så är det faktiskt fortfarande. Men hans 

”svenska modernism” har fått konkurrens av en mer känslomässig 

stil; design kan säga något om vem man är och våra 

skönhetsideal håller på att omvärderas. 

Mode 

Svenskt mode håller på att förändras. I likhet med form givare 

inom andra områden har många modeskapare övergivit 

kravet på funktion. Medan H&M fortsätter att sprida ett 

mode alla har råd med över världen banar några ledande 

mode skapare väg för ett mer personligt uttryck. 

Sandra Backlund har stickat sig fram till den internationella 

catwalken med en stil som har få likheter med det 

traditionella, praktiska svenska modet. Hennes överdrivna, 

ut trycks fulla ullkreationer visar ett genuint hantverkskunnande. 

Rickard Lindqvist arbetar med samma inställning till 

hant verkets betydelse fast på ett helt annorlunda sätt. Han 

använder traditionella skräddartekniker för att åstadkomma 

lite lätt uppkäftiga versioner av klassiskt skuren herrkonfektion. 

Den svenska modescenen flödar av kreativitet samtidigt 

som många formgivare kämpar med att försöka tjäna pengar 

på sin talang. Sofie, Pernilla och Jennifer Elvestedt, de tre 

systrarna bakom varumärket Minimarket, har hittat sitt eget 

recept för framgång. Deras kollektioner karaktäriseras av 

kvinnliga former med maskulina inslag, ofta i starka färger, 

och deras kläder säljs i butiker över hela världen. 

Ekologisk design har blivit populärt även i modevärlden. 

Märken som Nudie, Camilla Norrback och Julian Red vill alla 

bidra till ökad miljömedvetenhet och visar att även eko-mode 

kan vara chickt. 

Det ”svenska modeundret” började egentligen med jeans. 

Acne, Nudie och WeSC har alla blivit internationellt framgångsrika 

märken. En uppföljare, Cheap Monday, har också 

gjort sig ett namn och köptes snabbt upp av H&M. 

Svenskarnas modeintresse har formligen exploderat under 

de senaste tio åren. H&M är säkert en del i det, men det har 

även att göra med det faktum att folk har fått det bättre. En 

reaktion mot konsumtionssamhället är dock den ökande 

secondhandmarknaden. Förra årets haute couture kan dyka 

upp som årets gatumode. 


Idrott 

Sverige är känt för att vara ett land där man tar hand om sina 

medborgare från vaggan till graven. Men vi tar också hand 

om oss själva. Vi är intresserade av vår egen hälsa, och enligt 

nya studier är svenskar även ett av världens friskaste folk. Vi 

tillhör dem som har längst livslängd och många är amatöridrottare 

eller allmänt friluftsintresserade. 

Förutom att vi lever nära naturen och därför ofta ger 

oss ut i friska luften har sedan länge idrottsrörelsen varit 

väldigt stark i likhet med andra så kallade folkrörelser som 

fackföreningar, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen. Dessa 

organisationer har länge arbetat för landets alla invånares 

lika rätt och möjlighet att delta i samhällslivet. 

Människor från alla samhällsklasser och i alla åldrar 

engagerar sig fortfarande i idrottsrörelsen, fast allt fler väljer 

mer löst organiserade aktiviteter, äventyrssporter till exempel, 

eller går helt enkelt på gym. Den stora bredden inom idrottsrörelsen 

och idrottens popularitet kan vara en bidragande 

orsak till att vi nått stora internationella framgångar trots vår 

begränsade folkmängd. 

Vi har på något sätt lyckats komma långt utan att vara 

särskilt tävlingsinriktade. Det är så typiskt svenskt. Just nu 

håller vi ögonen på Zlatan Ibrahimovic (fotboll), Charlotte 

Kalla (längdskidåkning), Jonas Jerebko (basketboll) och 

Sarah Sjöström (simning). 

Eftersom motståndet mot droger i allmänhet är stort är 

Sverige självklart emot dopning. Även om en större dopningsskandal 

inom den svenska sporten inte är helt otänkbar, är 

det knappast troligt att det kommer att inträffa. Svenska forskare 

har kommit långt till exempel när det gäller att upptäcka 

bloddopning och testosteronmissbruk. 

Acne är en del av det 

svenska modeundret. 


Zlatan Ibrahimovic är lagkapten för 

det svenska fotbollslandslaget. 

det här är sverige 37

Fartfyllt midsommarfirande. 


Traditioner 

Sverige är i dag ett sekulärt samhälle. Men religion spelar 

fortfarande en viktig roll, eftersom flera av våra traditioner 

har sina rötter i religionen. Vi gillar verkligen att fira, så det 

spelar ingen roll att vi har glömt varför vi har vissa sedvänjor, 

vi utövar dem ändå. 

Vår kultur berikas även av religioner och traditioner från 

andra delar av världen. Ett exempel är den muslimska högtiden 

ramadan. Det finns cirka 500 000 muslimer i Sverige, så 

denna fastemånad går inte obemärkt förbi. Att olika traditioner 

möts och blandas hindrar inte att de gamla svenska 

traditionerna lever kvar. Det ger oss en känsla av kontinuitet 

och tillhörighet. 

Många svenska traditioner är nära förknippade med årstidernas 

växlingar. Under vintern förbrukar vi nästan orimliga 

mängder stearinljus, och på sommaren är det viktigt med 

någon form av utomhusaktivitet. Låt oss titta på några av de 

traditioner som ligger svenskarna varmt om hjärtat: midsommarfirandet, 

kräftskivan, luciafirandet och julfirandet. 

Midsommar 

Juni: Skolan är slut och naturen 

har slagit ut i blom. Det känns 

som om solen aldrig går ner, och 

faktum är att i norra Sverige gör 

den inte det. I söder är det bara 

mörkt ett par timmar om dygnet. 

Det måste firas! Vi samlar familj 

och vänner till den svenskaste 

av alla traditioner: midsommarfirandet. 

När vi firar midsommar är 

det egentligen sommarsolståndet 

vi firar. I Sverige har man 

uppmärksammat årets längsta 

dag, som infaller den 21 juni, 

sedan förkristen tid. Sedan 

1950-talet har vi av praktiska 

skäl förlagt midsommarafton 

till den fredag som infaller mellan 

den 19 och den 25 juni. 

Vill man vara för sig själv 

på midsommarafton ska man 

stanna kvar i stan, för under 

midsommarhelgen åker de 

flesta ut på landet för att fira 

med Caption. familj och vänner. 

Det finns några mer eller 

mindre obligatoriska ritualer 

man måste utföra innan 

firandet börjar: man ska plocka 

vilda blommor och binda ihop 

dem till kransar som man 

sätter på huvudet eller hänger 

i majstången; sedan ska man 

klä majstången, eller midsommarstången, 

i löv och blommor; 

efter det reser man den 

någonstans där det finns gott 

om plats att dansa runt den. 

Dags för lunch! Man dukar 

ett bord utomhus och dekorerar 

det med blommor. Oftast 

måste bordet flyttas inomhus 

på grund av plötsliga regnskurar. 

Maten är enkel: olika 

sorters sill, färskpotatis med 

dill och gräddfil. Jordgubbar 

med vispgrädde är en vanlig 

efter rätt. Många vuxna vill 

gärna skölja ner sillen med 

en snaps, men innan man får 

dricka sjunger man en liten 

lustig snapsvisa. Dessa visor 

går i arv från generation till generation. 

Den svenska snapsen 

görs på säd eller potatis och är 

ofta smaksatt, men aldrig söt. 

När alla har ätit och kommit 

i stämning kan dansen börja. 

Barn och vuxna bildar en ring 

runt midsommarstången och 

dansar till traditionella sånger. 

Själva dansen är inte svår, man 

rör sig bara sjungandes hand 

i hand runt stången. I många 

Sill och snaps är en typisk 

svensk företeelse. 

småstäder och samhällen 

anlitar man folkmusiker som 

spelar under dansen. 

Eftersom det aldrig blir 

mörkt på midsommar kan festen 

pågå i många timmar. När 

morgondimman börjar lägga 

sig över fälten är det dags att gå 

hem och lägga sig. 


Caption. 

Kräftpremiär. 

Lucia och jul 

December: Solen går ner allt 

tidigare, men om vi har tur lyser 

snön upp i kvällsmörkret. Det bidrar 

till den speciella julkänslan. 

Julen är säkert lika kommersiell 

i Sverige som på andra ställen, 

men det är också då vi plockar 

fram våra handgjorda juldekorationer, 

tänder ljus i våra hus 

och bakar pepparkakor och 

saffransbullar efter ett gammalt 

släktrecept. 

December är ett enda långt 

firande. Det börjar med första 

advent fyra söndagar före 

jul. Släkt och vänner bjuder 

hem varandra på glögg och 

på arbetsplatserna anordnas 

julfester. Svenskarna är visserligen 

ett sekulärt folk, men 

vi måste erkänna att julen med 

sina traditioner är helig för oss. 

Den 13 december firas 

lucia. På förskolor över hela 

landet tassar små barn iklädda 

långa vita nattskjortor. De har 

levande ljus i händerna och 

sjunger alla välkända julsånger 

för sina stolta föräldrar. 

Nästan alla flickor, och en 

och annan pojke, vill vara lucia, 

och i förskolan får alla som vill 

bära en krans av elektriska ljus 

på huvudet och ett rött band 

runt midjan. Andra flickor är 

hennes tärnor och bär i stället 

ett ljus i handen. De flesta poj 

kräftskivan 

Augusti: I bästa fall är sensommarkvällarna 

varma och milda 

och borden dignar under högar 

av kokta kräftor. Det som tidigare 

var en exklusiv delikatess kan 

man numera köpa under hela 

året, men de flesta svenskar 

sparar dem till den traditionella 

kräftpremiären i augusti. 

Precis som på midsommar 

äger kräftskivefirandet oftast 

rum utomhus, och det finns 

en praktisk anledning till det: 

att äta kräftor är kladdigt, och 

äter man dem inomhus tar det 

lång tid innan lukten försvinner. 

Dukar, tallrikar, servetter 

och lyktor brukar vara gjorda 

av papper. De som vill sätter på 

sig haklappar och löjliga hattar. 

Det är lätt att städa – när man 

ätit färdigt kastas allt i en stor 

sopsäck. 

Kräftorna kokas med massor 

av dill, ibland med en skvätt 

öl. När de hamnat på tallrikarna, 

skalar man dem, suger i sig 

saften och mumsar i sig det 

läckra köttet. Precis som på midsommar 

sjunger man en visa 

före den obligatoriska snapsen. 

Oftast köper vi färdigpaketerade 

frysta eller färska kräftor 

i livsmedelsbutiken. Tidningarna 

publicerar testresultat 

och jämför olika märken från 

olika länder. Omdömena kan 

variera från ”smakar dy” till 

”perfekt sälta och precis lagom 

mycket dill”, och det tar inte 

lång tid förrän det märke som 

fått det bästa betyget tar slut i 

butikerna. Men det spelar ingen 

roll, vi är glada så länge vi får 

våra kräftor. 


Det traditionella luciafirandet 

sprider ljus i mörkret. 

kar är utklädda till små jultomtar, 

andra är stjärngossar med 

pappersstrutar på huvudet och 

ett stjärnspö i handen, några är 

pepparkaksgubbar. 

När barnen blir äldre finns 

det bara plats för en lucia, 

och konkurrensen är enorm. 

För varje år som går blir det 

dock allt svårare att rekrytera 

stjärngossar eftersom pojkarna 

inte längre vill sätta på sig den 

långa nattskjortan. 

Elva dagar senare är det 

julafton. Hos oss kommer 

jultomten den 24 december 

och det är då vi delar ut våra 

julklappar. De flesta svenskar 

firar jul tillsammans med familjen. 

Juldagen och annandagen 

är helgdagar, och de flesta som 

kan tar också ledigt dagarna 

mellan julhelgen och nyårsafton. 

Ett lockande julbord med 

sill, köttbullar, julskinka och 

mycket annat gott serveras mitt 

på dagen den 24 december. 

Den pyntade granen glittrar. 

Klockan tre på eftermiddagen 

sätter sig alla svenskar, unga 

som gamla, framför teven 

och tittar på ”Kalle Anka”, ett 

program med olika Disneyfilmer. 

Det har de gjort sedan 

1960-talet. Efter det kommer 

någon och knackar på dörren. 

Det är jultomten! Ivriga barn sliter 

upp sina julklappar och kan 

äntligen börja leka med sina 

nya leksaker. Tror du det finns 

någon som tänker på Jesus då? 


Språk 

Svenska är ett nordgermanskt språk och talas av ca tio miljoner 

människor både i och utanför Sverige. I Finland har 

svens ka språket officiell status; närmare 300 000 personer har 

där svenska som modersmål – finlandssvenska. Svenskan har 

sina rötter i fornnordiskan, det gemensamma språk som talades 

i Skandinavien under vikingatiden. Norrmän, danskar 

och svenskar förstår i allmänhet varandra, men våra finska 

grannar i öster talar ett helt annat språk med rötter i den 

finsk-ugriska språkstammen. 

Det svenska alfabetet har 29 bokstäver: det latinska alfabetet 

på 26 bokstäver plus bokstäverna Å, Ä och Ö. Många ord 

härstammar från tyska eller franska, och på senare tid från 

engelska, fast orden stavas i allmänhet på svenska. 

Svenska blev det officiella språket i Sverige den 1 juli 2009 

då en ny språklag infördes. Innan dess hade svenska konstigt 

nog inget officiellt stöd i lagen trots att det användes inom alla 

myndigheter och inom större delen av utbildningsväsendet. 

Den nya lagen säger att alla säkerhetsinstruktioner och all 

produktinformation måste vara på svenska och att all skolundervisning 

i normala fall ska ske på svenska. 

Den nya lagen skyddar och framhäver även Sveriges fem 

nationella minoritetsspråk: finska, samtliga samedialekter, 

tornedalsfinska (meänkieli), romani chib och jiddisch. Barn 

till föräldrar som tillhör någon av dessa språkgrupper har rätt 

att få undervisning i språket även om det inte är deras modersmål. 

Det svenska teckenspråket har samma lagstadgade 

status som minoritetsspråken. Döva eller hörselskadade barn 

och deras familjer ska ges möjlighet att lära sig teckenspråk. 

Språklagen täcker även de närmare 200 övriga språk som 

talas i Sverige. Den hävdar att alla har rätt att använda sitt 

modersmål, vilket betyder att man till exempel inte kan 

förbjuda att ett visst språk talas på arbetsplatsen. Barn till 

invandrade föräldrar har enligt lagen rätt att få undervisning 

i sitt hemspråk. 

De flesta svenskar känner sig mest bekväma med att tala 

sitt modersmål, men många är duktiga på engelska och talar 

det gärna. 


Gastronomi 

Den svenska matlagningskonsten har under de sista tio åren 

genomgått stora förändringar. Den svenske kocken – en 

gång i tiden bara känd som en av Mupparna – är inte längre 

någonting man skrattar åt. Han eller hon har genom sin 

högklassiga kokkonst och sin kreativa användning av råvaror 

vunnit uppskattning över hela världen. Svenska kockar har 

vunnit guldmedaljer vid Olympiska spelen i matlagning samt 

flera priser i Bocuse d’Or, den inofficiella världsmästerskapstävlingen. 

Gourmetrestauranger öppnar över hela landet och 

Sverige har blivit en av världens främsta matnationer. 

Fast det handlar ju inte bara om kockarna. Våra råvaror är 

en bidragande orsak till våra framgångar. Färsk fisk och allt 

vad skog, mark och fjäll erbjuder inspirerar till kreativa, utsökta 

ekologiska maträtter. Det gäller både på restaurang och 

hemma. Vår unika allemansrätt gör att vem som helst kan 

plocka smultron, kantareller och andra godsaker i naturen; 

laga till en gourmetmåltid hemma i sitt eget kök är lätt som 

en plätt – utan att man behöver göra av med ett enda öre. 

Historiskt sett så har den svenska matkulturen byggt på 

behovet att lagra mat. Man gjorde sylt på färska bär, lade in 

grönsaker, torkade svamp, rökte kött och fisk, man saltade, 

jäste och marinerade … Många unga kockar utgår från dessa 

traditionella sätt att tillreda mat, de lägger till något extra och 

vips så har de skapat en ny delikatess. 

MARCUS SAMUELSSON 

Marcus Samuelsson föddes i Addis Abeba i Etiopien 1970 

och adopterades av sina svenska föräldrar när han var tre 

år gammal. Han bestämde sig tidigt för att bli kock och fick 

sitt genombrott på den berömda New York-restaurangen 

Aquavit i mitten av 1990-talet. Han är gästprofessor på 

Restaurang högskolan vid Umeå universitet och har skrivit 

flera inspirerande kokböcker. Samuelsson blev även utvald 

till att vara gästkock vid Barack Obamas första officiella 

middag. Hans restaurang Red Rooster Harlem öppnade i New 

York 2010. 

Caption. 

Caption. 


Historia 

Från istid till IT 

Det är 110 000 före Kristi födelse och hela Sverige är täckt av is. I början av 

stenåldern (12000–1700 f.Kr.) har isen dragit sig tillbaka tillräckligt mycket 

för att låta de första invandrarna slå sig ner i Sverige. De är klädda i djurhudar 

och jagar främst ren med vapen gjorda av sten. 

Under bronsåldern (1700–500 f.Kr.) är klimatet till en början varmare än 

i dag. De som har råd skaffar sig bättre verktyg och vapen gjorda av brons, 

vilket gör livet lättare att leva. 

Under järnåldern (500 f.Kr.–1050 e.Kr.) utvecklas det första skriftspråket, 

med så kallade runor, baserade på grekiska och romerska bokstäver. Man 

upptäcker att det är betydligt bättre och billigare att tillverka verktyg och 

vapen av järn än av brons. 

Så kommer vikingarna! Tiden mellan 700 och 1050 e.Kr. präglas av 

vikingatåg och räder runtom i Europa, särskilt österut. Oroligheterna kring 

Medelhavet gör att handeln flyttas norrut, och svenskarna får användning 

för sina kunskaper i skeppsbyggeri. Det faktum att vikingarna är fria, rörliga 

människor, till skillnad från de som är knutna till sina gårdar eller är 

trälar, gör det förmodligen lättare att rekrytera folk till ”expeditioner” som 

ibland är fredliga, ibland brutala räder. 

Här följer några milstolpar från de tusen år som har förflutit sedan dess. 

Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn 

invigdes år 2000 och förbinder Sverige med 

Europas fastland. 


Ales stenar i södra Sverige – megalitiskt monument 

eller en skeppssättning från järnåldern? 

Omkring 1008: Olof Skötkonung 

blir Sveriges första 

kristna kung och den förste 

som regerar över konungariket 

Sverige (Svea rike, senare 

Sverige). 

1155: Finland blir en del av det 

svenska riket efter ett korståg. 

1248–1266: Birger Jarl inför de 

första rikstäckande lagarna för 

kvinnofrid, hemfrid, kyrkofrid 

och tingsfrid. 

1300-talet 

1349: Digerdöden (pesten) 

dödar en tredjedel av befolkningen 

i Sverige-Finland, 

vilket följs av en lång period av 

ekonomisk nedgång. 

Slutet av 1300-talet: Sverige– 

Finland har omkring 650 000 

invånare. 

1391: Heliga Birgitta, grundare 

av Birgittinerorden, helgonförklaras 

i Rom. Hon var en 

kvinna med ovanligt stor 

makt för sin tid och hade stort 

inflytande över kungar och 

prästerskap. 

1500-talet 

1520: Stockholms blodbad: 

Kristian Tyrann avrättar 100 

personer. 

1523: Gustav Vasas kröning. 

Han fortsätter att centralisera 

makten och Sverige blir en 

enad stat. Befolkningen ökar. 

1527 och framåt: Sverige 

bryter successivt med katolska 

kyrkan i Rom – Reformationen. 

1544: Ärftlig tronföljd införs. 

Mitten av 1500-talet: 1,3 miljoner 

invånare i Sverige-Finland. 

Sverige exporterar järn och 

koppar. 

1593: Svenska kyrkan blir officiellt 

luthersk-protestantisk. 

1600-talet 

1611: Kung Gustav II Adolf 

regerar tillsammans med 

rikskanslern Axel Oxenstierna, 

som genomdriver stora förvaltningsreformer 

i Sverige och gör 

sig ett namn ute i Europa. 

1617–1658: Sverige expanderar 

runt Östersjön. Efter freden 

i Roskilde 1658 är Sverige 

geografiskt som mest omfattande. 

Det tog landet mindre 

än hundra år att gå från fattigt, 

outvecklat och okänt land till 

europeisk stormakt. 

1628: Regalskeppet Vasa 

sjunker på sin jungfrufärd strax 

utanför Stockholms hamn. 

1645: Sveriges första nyhetstidning, 

Ordinari Post Tijdender, senare 

Post- och Inrikes Tidningar, 

börjar ges ut. (Det är världens 

äldsta ännu publicerade tidning, 

numera endast på nätet.) 

Mitten av 1600-talet: 3 miljoner 

invånare i hela riket. 

1668: Världens äldsta fortfarande 

fungerande centralbank, 

numera Riksbanken, grundas. 

Slutet av 1600-talet: Flaggan 

representerar nu hela riket och 

inte bara kungen. 

f 

historia 45

Det bärgade regalskeppet på 

Vasamuseet i Stockholm. 

1700-talet 

f 

1709: Karl XII, som deltagit i 

det Stora nordiska kriget sedan 

1700, förlorar slaget vid Poltava 

mot Peter I av Ryssland. Det 

innebär början på slutet av 

Sveriges stormaktstid. 

1710–1713: Pesten dödar en 

tredjedel av invånarna i Stockholm, 

Göteborg och Malmö. 

1719: En ny grundlag som 

försvagar kungens roll och ger 

tydliga riktlinjer för hur regering 

och riksdag ska arbeta gör 

det svenska statsskicket till det 

mest demokratiska i världen. 

1721: Det svenska stormaktsväldet 

faller i och med att de 

baltiska besittningarna övergår 

till Ryssland efter freden i 

Nystad. 

Mitten av 1700-talet: Blomstrande 

järn- och textilindustrier 

leder till arbetsinvandring från 

Tyskland, Danmark, Holland, 

England och Frankrike när ny 

yrkesskicklighet krävs för att 

sköta fabriker och maskiner. 

1766: Sverige blir först i världen 

med att introducera en grundlag 

om tryckfrihet. 

1786: Svenska Akademien 

grundas för att ”arbeta uppå 

Svenska Språkets renhet, 

styrka och höghet”. Författare 

är ett högt respekterat yrke. 

1789: Sex månader före franska 

revolutionen jämnas skillnaderna 

mellan adel, präster, 

borgare och bönder ut genom 

att nya privilegier ges till dem 

som tillhör ofrälse ständer. 

Bönderna inleder sin politiska 

och ekonomiska klassresa. 

1800-talet 

1809: Sverige förlorar Finland 

efter att landet invaderats av 

ryssarna 1808. 

1809: Sverige blir en konstitutionell 

monarki och makten 

delas mellan kungen, rådet och 

riksdagen. Den lagstiftande 

makten delas mellan kungen 

och ständerna. Justitieombudsmannen 

blir Sveriges första 

ombudsman i ordets moderna 

mening. 

1814: Norge tvingas bilda union 

med Sverige under Karl XIII. 

Den upplöses 1905. 

1842: Allmän skolplikt mellan 7 

och 13 års ålder införs. 

Mitten av 1800-talet: Medellivslängden 

i Sverige är 41 år för 

män och 44 för kvinnor; medellängden 

för män är 165 cm. 

1850–1930: 1,3 miljoner 

svenskar emigrerar, främst till 

Nordamerika. 

1862: Västra stambanan mellan 

Stockholm och Göteborg 

öppnas. 

1864: Näringsfrihet införs, 

vilket lägger grunden till den 

svenska marknadsekonomin. 

1876: Lars Magnus Ericsson 

öppnar en telegrafverkstad – 

det blir början till det telekombolag 

som har uppkallats efter 

honom. 

1900-talet 

Början av 1900-talet: Medellivslängden 

i Stockholm är 39 

år för män och 47 för kvinnor 

(53 och 54 på landsbygden). 

Över 5 miljoner invånare i Sverige 

trots stor utvandring. 

1906: LM Ericssons huvudfabrik 

har nästan 1 500 anställda. 

1918–1921: Allmän rösträtt 

införs, först för män och sedan 

för kvinnor. 

1932: Statsminister Per Albin 

Hansson inleder 40 år av 

socialdemokratiskt styre. Hans 


idéer om ”folkhemmet” ger 

upphov till välfärdsstaten och 

den svenska modellen. 

1939–1945: Sverige förhåller 

sig neutralt under andra 

världskriget, men svensk press 

censureras och man tillåter 

transport av tyska soldater och 

vapen genom Sverige till det 

ockuperade Norge. Matransonering 

och surrogatprodukter 

införs. 

1944: Den svenske diplomaten 

Raoul Wallenberg räddar ett 

stort antal judar från nazisterna 

i Budapest, Ungern. I slutet av 

kriget lyckas en medlem av 

kungafamiljen, Folke Bernadotte, 

förhandla fram frigivningen 

av 21 700 personer från tyska 

koncentrationsläger. 

1946: Sverige går med i FN. 

Dag Hammarskjöld är FN:s 

generalsekreterare 1953–1961. 

Efter andra världskriget utvecklas 

Sverige till en av Europas 

ledande industrinationer. 

1979: Sverige blir först i världen 

med att förbjuda barnaga. 

1980: Kvinnlig (dvs. så kallad 

fullt kognatisk) tronföljd införs. 

1986: Den socialdemokratiske 

statsministern Olof Palme mördas 

i centrala Stockholm. 

Början av 1990-talet: Fastighetsbubblan 

spricker och leder 

tillsammans med den rådande 

lågkonjunkturen till finanskris. 

1995: Sverige går med i EU. 

1999: Ny lagstiftning förbjuder 

köp av sexuella tjänster. 

Olof Palme, statsminister 1969– 

1976 och återigen från 1982 fram 

till mordet på honom 1986. 

2000-talet 

2001 (och 2009): Sverige har 

ordförandeskapet i EU. 

2003: Utrikesminister Anna 

Lindh mördas i centrala Stockholm. 

2003: Sverige röstar i en folkomröstning 

nej till att införa 

euron. 

2009: Åttionio procent av alla 

svenskar mellan 16 och 74 har 

tillgång till internet i hemmet 

och 86 procent använder internet 

minst en gång i veckan. 

2020: Nittio procent av alla 

hushåll och företag i Sverige 

ska kunna kommunicera med 

en hastighet av minst 100 MB 

per sekund enligt regeringens 

bredbandspolitik. 

2008: Riksdagen inför FRAlagen 

som ger försvarsmakten 

rätt att avlyssna all telefon- och 

internettrafik som går över 

Sveriges gränser i syfte att 

förhindra terrorism. 

Äktenskapslagstiftningen blev 

könsneutral 2009. 

2008: Ny arbetsinvandringslagstiftning 

gör det lättare att 

flytta till och arbeta i Sverige 

för personer utanför EU/EES 

och icke-nordiska medborgare. 

historia 47

Norrsken i 

nordliga Sverige.

Svenska institutet (SI) är en statlig myndighet som verkar för att öka 

omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom strategisk kommunikation 

och utbyte inom kultur, utbildning, vetenskap och näringsliv 

främjar vi samarbete och långsiktiga relationer med andra länder. 

Verksamheten bedrivs i nära samarbete med svenska ambassader och 

konsulat. 

Sweden.se, Sveriges officiella webbplats, drivs och utvecklas av SI. 

Den inbjuder besökare att läsa om och uppleva det samtida Sverige på 

många olika språk. 

På Swedenbookshop.com kan du beställa den här och andra publikationer 

av Svenska institutet på ett flertal språk. 

Svenska institutet +46-8-453 78 00 

Box 7434 

si@si.se 

SE-103 91 Stockholm 

www.si.se 

Har du några synpunkter på den här skriften? 

Kontakta oss i så fall gärna på books@si.se. 

Författarna 

Rikard Lagerberg är författare och redaktör. 

Han har tillbringat större delen av 

sitt vuxna liv i USA och Irland. Efter att 

ha återvänt till Sverige väcktes ett nytt 

intresse hos honom för hemlandet. Författaren 

och redaktören Emma Randecker 

har tillbringat längre tider i Frankrike och 

Storbritannien. Det var framförallt längtan 

efter årstidernas växlingar som fick henne 

att återvända hem till Sverige. 

© 2013, Rikard Lagerberg, Emma Randecker och Svenska institutet. 

De åsikter som uttrycks i denna publikation är författarnas egna. 

Foto: Omslag Kerstin Jonsson / Azote, sid. 1 Lotten Pålsson / Folio, sid. 2 Ulf Huett Nilsson, 

sid. 4–5 Tomas Utsi, sid. 6 Håkan Hjort / Johnér, sid. 7 Lola Akinmade, sid. 8 Doris Beling / 

Folio, sid. 9 Berndt-Joel Gunnarsson /Nordicphotos, sid. 11 Kenneth Hellman / Johnér, 

sid. 12–13 Adam Ihse / Scanpix, sid. 14 Ulf Huett Nilsson, sid. 16 Lena Granefelt / Johnér, 

sid. 17 Johan Alp / Johnér, sid. 18 Mikael Dubois / Johnér, Susanne Walström / Johnér, 

sid. 19 Felix Odell / Linkimage, Ester Sorri / Folio, sid. 20 Leif R Jansson / Scanpix,  

sid. 21 Matton Collection, sid. 22, Lise Åserud / Scanpix, sid. 23 Werner Nystrand / Folio, 

sid. 24 H&M, sid. 25 Jessica Gow / Scanpix, sid. 26 Koenigsegg, MyFC, Solvatten, 

Hannes Söderlund / imagebank.sweden.se, Matton collection, sid. 27 Ulf Huett Nilsson, 

sid. 28–29 Jesper Frisk / Rockfoto, sid. 30 Anders Wiklund/Scanpix, sid. 31 Illustration från 

Gittan gömmer bort sig av Pija Lindenbaum, sid. 32 Emma Svensson/Rockfoto, Masquerade,  

sid. 33 Carl Thorborg, sid. 34 Sofia Sabel / Imagebank.sweden.se, Front Design, Alexander 

Landergren, sid. 36 Acne, sid. 37 Sergei Grits / Scanpix, sid. 38 Jann Lipka / Nordicphotos, 

sid. 39 Michael Jönsson / Folio, sid. 40 Jonas Ingerstedt / Johnér, Lieselotte van der Meijs / Folio, 

sid. 41 Michael Engman / Nordicphotos, sid. 42 Göran Assner / Johnér, sid. 43 Santa Maria, 

sid. 44 Werner Nystrand / Folio, sid. 45 Peter Gerdehag / Folio, sid. 46 Bengt Jansson / Scanpix, 

sid. 47 Andreas Bylund / Folio, Arne Jönsson / Scanpix, sid. 48 Anders Ekholm / Folio, 

omslagets insida: Ylva Sundgren. 

Översättning från engelska: Katarina Trodden 

Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå  

Typografi: Stag, Stag Stencil och Minion  

Papper: Tom & Otto Gloss och Arctic Volume High White 

Tryck: Ineko, Stockholm, 2013 

ISBN: 978-91-86995–20-1

Här ligger Sverige 

Svenskar är stolta över sina historiska rötter 

samtidigt som vi hör till de länder som snabbast 

i världen tar till sig nya trender. Vi följer ivrigt 

med vad som händer utomlands, men vi är stolta 

över våra egna prestationer. Vi njuter av solen i 

sydligare länder, men är rörande överens om att den 

svenska sommaren trots allt är bäst. Vi är öppna 

för inflytande utifrån, men vill också att andra ska 

följa vårt exempel när det gäller viktiga frågor som 

jämställdhet, mänskliga rättigheter och miljövård. 

Det här är Sverige reder ut begreppen och be skriver 

Sverige som det ser ut i dag – ett land som ibland 

överraskar och ibland helt och hållet motsvarar 

förväntningarna.

Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?