Sverige

Eftersom både Anna och Lars betalar in till en arbetslöshetskassa
får de ersättning beräknad på sin tidigare lön om de
skulle bli arbetslösa. Skulle de inte göra det är de fortfarande
berättigade till ett lägre belopp från Försäkringskassan.
Ett försörjningsstöd skyddar dem som inte är berättigade
till arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller sjukersättning.
Detta bidrag är tänkt att fungera som en korttidslösning som
ska hjälpa människor att komma tillbaka till arbetslivet. Låginkomsttagare
kan även ansöka om bostadsbidrag.
Trots att de har lång tid kvar till pensionen har Lars och
Anna redan börjat diskutera hur de ska trygga sin ålderdom.
Som tur är avsätter Sverige en större andel av sin bruttonationalprodukt
åt pensionärer än något annat land i världen. Alla
som bor i landet är berättigade till statlig garantipension från
65 års ålder, vilket är den vanliga pensionsåldern i Sverige.
Eftersom Lars och Anna båda arbetar kommer de i stället att
automatiskt få inkomstpension samt en tjänstepension som
deras arbetsgivare betalar in till under hela deras arbetsliv.
Men för att vara säkra på att de ska kunna behålla sin relativt
höga levnadsstandard kompletterar de med en privat pensionsförsäkring.
Medellivslängden i Sverige ligger på 83 år för kvinnor och
79 för män, vilket lär vara näst högst i världen efter Japan.
Annas föräldrar närmar sig 75, och familjen Johansson har
börjat fundera på hur föräldrarna ska tas omhand så småningom.
Svenskar är så vana vid sin självständiga livsstil
att detta helt och hållet handlar om att hitta en lösning som
låter föräldrarna fortsätta leva ett aktivt liv. Annas föräldrar
kommer troligen att kunna bo kvar hemma med tillgång till
olika hjälpinsatser, till exempel matleveranser, städhjälp och
färdtjänst samt social- och hälsovård om de skulle behöva det.
Skulle deras hälsotillstånd komma att kräva det finns det även
tillgång till äldreboenden med dygnetruntvård. Äldrevården
är oftast kommunal, men det finns alltfler privata anordnare.
Ett fortsatt aktivt liv
efter pensionen.
Arbetsmarknaden
Atmosfären på svenska arbetsplatser är i allmänhet öppen
och informell. Vi tilltalar chefen med förnamn, uppmuntrar
lagarbete, har flexibel arbetstid, klär oss ledigt och strävar
efter jämställdhet mellan könen. En lång tradition av arbetsmarknadsåtgärder
och starka fackföreningar har resulterat i
ett starkt skydd och många förmåner för anställda.
De första svenska fackföreningarna grundades redan i
slutet av 1800-talet. Nästan 80 procent av alla arbetstagare är
medlemmar i någon fackförening, även Lars, som arbetar i
den privata sektorn, och den offentliganställda Anna. En av
fackföreningarnas viktigaste uppgifter är att driva centrala
förhandlingar om kollektivavtal. Det betyder att fack förening
arna förhandlar med arbetsgivarna om de rättigheter
som gäller alla anställda på en arbetsplats. Det kan vara
alltifrån lön och semester till strejkrätt.
Anna är anställd av landstinget i Kronobergs län. Hon
får hela 31 dagars betald semester per år efter att hon fyllt
40. Lars, som arbetar i tillverkningsindustrin, har avtalad
minimisemester på 25 dagar.
Både Anna och Lars blir erbjudna att gå på kurs minst två
gånger om året. Det är en del i ett väl utvecklat system där
alla anställda ges möjlighet till både professionell och personlig
utveckling.
samhälle 17