Öppna dokumentet - Örebro universitet

Nº 1 2010
ÖREBRO
UNIVERSITET
magasin
Global
Journalism
Hela världens journalistutbildning
Vacciner förpackade i
nässpray och morötter
Ylva
har luft under
juristvingarna
Sveriges nya
läkarutbildning
Satsning på kvinnors
företagande
Mötesplats för
maskintekniker

NOTISER
D
u håller nu i handen det första
numret av Örebro universitets
nya tidning som vi skickar till de vi
tror är mest intresserade av att läsa
om universitetet. Vi vill sprida vad
som händer på Örebro universitet
och ge en bild av vårt arbete.
H
ela universitetet och högskolesektorn
är stadd i stark förvandling
och förändring. Knappast
någonsin har så stora förändringar
varit initierade av en sittande regering.
Grundtanken är att universitet
och högskolor ska få en allt större
frihet och mycket av det som hittills
reglerats i högskolelag och högskoleförordning
tas nu bort. Universitetens
styrelse och rektor får större inflytande
och ansvar. En omställning sker nu
till att universitetets verksamhet mer
ska drivas på liknande sätt som verksamheter
utanför universitets- och
högskolesektorn bedrivs. Mycket arbete
återstår innan vi har allt på plats.
U
nder det gångna året har en
hel del hänt på Örebro universitet,
vi har fått läkarutbildning,
vi har inlett ett mycket omfattande
kvalitetsarbete och vi utvärderar nu
all forskning. Antalet studenter som
söker till våra utbildningar går rätt
upp i taket och förra året hade vid
närmare 17 000 studenter. I år kommer
vi säkert att gå över 18 000. Det
www.oru.se
är fler än Uppsala hade när jag själv
började läsa där, visserligen för länge
sedan men ändå.
Vi arbetar stenhårt tillsammans
med Örebro kommun och Örebro
studentkår för att lyfta studentstaden
Örebro. Vi marknadsför oss på
många sätt och vi har erhållit titeln
Årets studentstad. Bostadsgarantin
till alla nya studenter är ett exempel
på vårt gemensamma arbete och insikten
om studenternas och universitetets
betydelse för Örebro.
Läkarutbildningen startar våren
2011. Ett nytt campus byggs vid
universitetssjukhuset med invigning
2012–2013. En oerhörd utmaning
med många blickar på oss.
Våra campus i Grythyttan och
Karlskoga mejslar allt tydligare ut
sina roller och en satsning på båda
dessa gör att vi räknar med att kunna
stärka bådas roll i framtiden.
M
ycket, mycket mer finns att
säga. En del kan du läsa om
i detta och kommande nummer av
denna tidning. Vi vill ha fler åsikter
om vad vi gör och vi vill att fler engagerar
sig i vårt arbete. Ge oss tips
vad Du tycker är bra eller mindre
bra. Vi behöver Ditt engagemang och
Din röst.
Jens Schollin
Rektor
Örebro universitet magasin riktar
sig till dem som intresserar sig för
verksamheten vid Örebro universitet;
alumner, näringsliv, politiker och
övriga högskolesektorn.
Adress:
Externa relationer och kommunikation
Örebro universitet
701 82 Örebro
Redaktör Jörgen Westlin
Ansvarig utgivare Niklas Jälevik
Grafisk form Jesper Johanson
Skribenter i detta nummer:
Agneta Blom
Martin Larsson
Ingrid Lundegårdh
Karin Tideström
Lars Westberg
Tryck:
JMS Mediasystem
Upplaga:
7 000 ex.
4 Sveriges nya läkarutbildning
Det är 25 år sedan en ny läkarutbildning
startade i Sverige. I januari kommer de första
läkarstudenterna till Örebro universitet.
9 Nässpray mot Klamydia
och morötter mot HIV
Att slippa sprutor och sjukvårdspersonal
för att ge vissa vacciner kan bli verklighet
tack vare grönsaker.
13 Global nivå ställer höga krav
Journalister från världens alla hörn möts i
masterutbildningen Global Journalism.
14 Walids program utmanar censuren
En journalist och datatekniker kan bli en nagel
i ögat på regimer med låg pressfrihet.
16 Att omsätta kunnandet till
nytta för omvärlden
Fokus på att nyttiggöra det som produceras
på universitetet.
12 Maskinteknik – en av
50 grupper för alumnerna
18 Hemma i rättssalen
Nu börjar Ylva Wessmans juridiska yrkesbana.
22 Nya alumner i nätverk
21 Krönika: Vem väljer partiledare?
23 Georg Riedel besökte Musikhögskolan
STÖD TILL FÖRÄLDRAR MINSKAR
DRICKANDET
Ungdomar, vars föräldrar
har fått råd och stöd, börjar
dricka alkohol senare och
berusar sig i mindre utsträckning.
Föräldrar som deltar
i föräldrastödsprogrammet
Camilla Pettersson
behåller en restriktiv hållning
till ungdomar och alkohol under högstadietiden.
Det här visar folkhälsoforskaren Camilla Pettersson
vid Örebro universitet, som i sin doktorsavhandling
undersökt vilken effekt olika föräldrastödsprogram
har.
Ett av dem är nykterhetsorganisationen IOGT-
NTO:s program Stark och klar, som riktar sig till
föräldrar till ungdomar mellan 13 och 16 år.
– Programmet har visat sig effektivt och ungdomar
till föräldrar som deltar börjar i genomsnitt
dricka alkohol ett år senare än andra ungdomar
till icke deltagande föräldrar. Dessutom
berusar sig ungdomarna med deltagande föräldrar
mindre i skolår 9, säger Camilla Pettersson.
– Av de föräldrar som deltar anser många att
programmet bidragit till att de pratar mer med
sina barn om alkohol och att det är en hjälp till
hur man ska hantera samtalen.
AVFALL MOT FÖRORENINGAR
Miljökemisten Lotta Sartz vid Örebro universitet
har utvecklat en metod som gör det möjligt
att minska föroreningar från gamla gruvoråden
med hjälp av industriellt restavfall från andra
verksamheter.
Gruvindustrin har lämnat stora mängder överblivet
material i många gruvområden. Lotta Sartz
doktorsavhandling gäller dem där man brutit
metaller ur sulfi dmalm, ungefär tre fjärdedelar av
gruvorna. När sulfi derna oxiderar sänks vattnets
pH. Det blir surare och tungmetaller som koppar,
zink, kadmium och bly lösgörs och sprids i
omgivningen.
Lösningen på problemet, är att höja pH-värdet
med andra industriers restprodukter, som består
av alkaliska ämnen. De har ett högt pH och kan
användas antingen direkt i gruvavfallet, eller
som filter där lakvattnet rinner ut.
– Det är samtidigt en vinst
för de industriföretag som
annars måste betala för att
ta hand om sina avfallsprodukter,
berättar Lotta Sartz,
som nu ska gå vidare och
testa försöken i full skala.
Lotta Sartz

REPORTAGE
Läkarutbildning
REPORTAGE
TEXT: Karin Tideström, frilansjournalist
FOTO: Matton, Magnus Wahman, Hans Jonsson, Linus Grabö, Jesper Johanson, Universitetssjukhuset Örebro, Martin Larsson
Just nu råder febril aktivitet i korridorerna på Örebro universitet.
Lokaler ska inredas, kursplaner och utbildningsmaterial
ska färdigställas och lärare ska utbildas i den
senaste pedagogiken.
Sveriges nya
läkarutbildning
Om några månader slås portarna upp för Örebros 60 första läkarstudenter.
De möts av en modern europeisk utbildning och en stor
entusiasm och pionjäranda.
4 ÖU magasin ◦ 1 2010
Imars kom det efterlängtade beskedet att
Högskoleverket beslutat att godkänna universitets
ansökan om att få starta en läkarutbildning.
Det blir första gången på 25 år
som en ny läkarutbildning invigs i Sverige.
– Det känns väldigt roligt. Vi är absolut redo. Vi
har arbetat så länge och noggrant med förberedelserna,
säger Jens Schollin, rektor på Örebro universitet,
professor i barnmedicin och en av de ursprungliga
initiativtagarna.
Studenterna i Örebro kommer att mötas av en
utbildning som ligger i framkant i Europa. Den är
Bologna-anpassad och har en tydlig uppdelning
mellan grundnivå och avancerad nivå, med möjlighet
till både kandidat- och masterexamen. Alla studenter
gör två självständiga examensarbeten, ett i
slutet på år tre och ett i slutet på år fem.
Problembaserat lärande
Metodiken som används, så kallat problembaserat lärande,
är den senaste pedagogiska utvecklingen inom
det medicinska fältet. I stället för att läsa separata
kurser är utbildningen uppbyggd kring olika kunskapsområden
och teman som integreras från dag ett.
– Alla läkarutbildningar i Europa går åt det här
hållet i dag. I Sverige har Linköping redan kommit
långt, men eftersom vi startar från noll och inte är
bundna av några gamla revirgränser kan vi gå ett
steg längre, säger Ulf Tidefelt, professor i invärtesmedicin
och ordförande i den projektgrupp som nu
arbetar med att sjösätta utbildningen.
Nyckelord för utbildningen är samtidens ohälsa,
bassjukvård, evidensbaserad medicin och klinisk
forskning.
– Vi kommer inte att lägga så stort fokus på exklusiva
och ovanliga sjukdomar utan koncentrerar
oss på vanliga sjukdomar och patientnära forskning,
säger Jens Schollin.
Ökad kunskapsmassa
– Vi har en väldigt tidig och kraftig integration,
både mellan teori och praktik och mellan ämnen
och specialiteter, säger Jens Schollin.
Alla studenter kommer att arbeta i så kallade
basgrupper om cirka åtta personer. Grupperna
träffas ett par gånger i veckan och presenteras då
för olika scenarier och problem.
– Det skulle till exempel kunna vara att Stina, 2
år, har svalt en stenkula. Studenterna får fundera
kring vad det kan få för konsekvenser och gå ut och
söka information, för att sedan komma tillbaka
och diskutera med varandra. Basgrupperna är kärnan
genom hela utbildningen, säger Ulf Tidefelt.
Det övergripande målet är att studenterna ska
lära sig att formulera problem och söka och värdera
information, i stället för att memorera fakta på
Jens Schollin
Ulf Tidefelt
Kerstin Nilsson
ÖU magasin ◦ 1 2010 5

Läkarutbildning
REPORTAGE
2 742
studenter sökte de 60 platserna
och det gör läkarutbildningen
i Örebro till det nionde mest
sökta programmet i hela landet.
302 av de sökande valde Örebro
i första hand.
KUNSKAPSOMRÅDEN
Utbildningen innefattar tre
övergripande kunskapsområden;
biomedicin, klinisk
medicin och professionell
utveckling.
Den är sedan strukturerad
kring olika teman, till exempel
respiration/cirkulation,
reproduktion/utveckling och
sinne/psyke.
De olika pusselbitarna
återkommer i olika moment
genom hela utbildningen.
6 ÖU magasin ◦ 1 2010
traditionella föreläsningar. Det är helt nödvändigt
för att de ska kunna fungera på en framtida arbetsmarknad,
enligt Ulf Tidefelt.
– Kunskapsmassan har ökat något enormt de senaste
årtiondena. Utvecklingen går snabbt framåt,
men läkarutbildningen är fortfarande bara elva terminer.
Vad vi behöver göra är att skicka ut studenter
som vet hur de ska hitta den kunskap de behöver,
säger han.
Professionell utveckling
Kerstin Nilsson är docent i gynekologi och ansvarig
för kunskapsområdet professionell utveckling.
Området innefattar bland annat etik och samtalsmetodik
och kommer att vävas in i alla utbildningens
uppgifter.
– När man läser om hjärtat ska man inte bara
lära sig hjärtats anatomi utan också hur man samtalar
med en hjärtsjuk patient. Vi menar att det är
lika viktigt att träna på samtal som att lära sig det
man ska prata om, säger hon.
Att vara duktig på kommunikation med patienter,
kollegor och andra kommer att bli allt viktigare
i framtiden.
– Vi kommer att ställas inför större och större
krav. Vi lever i ett mångfaldssamhälle och måste se
till att mötena med patienterna blir bra, säger hon.
Det finns en väldig
entusiasm och pionjäranda
hos oss som arbetar med
detta och den tror jag att
studenterna kommer att
märka och smittas av
Internationellt samarbete
Utbildningen i Örebro har även samarbetsavtal
med universiteten i Maastricht och Glasgow. Det
kommer att innebära möjlighet till utbyten för både
lärare och studenter. Men redan nu har samarbetet
varit viktigt, bland annat för rekryteringen och vidareutbildningen
av lärare.
– Maastricht är centrum för medicinsk pedagogik
i Europa och Glasgow arbetar också mycket
med pedagogisk utveckling. Självklart är de bra resurser
för oss, säger Ulf Tidefelt.
Den nya utbildningen är resultatet av ett långt
och ambitiöst arbete. Idén föddes i mitten på 90-talet
och började som en diskussion om dåvarande
regionsjukhusets framtid.
De inledande åren av utbildningen är förlagd främst till Bilbergska huset på Campus Örebro.
– Det ledde till ett avtal med Linköpings universitet
om att ta emot läkarstudenter därifrån. När sjukhuset
sedan blev universitetssjukhus 2001 började
vi undersöka möjligheterna att starta en egen läkarutbildning,
säger Jens Schollin.
edan beskedet i mars 2010 att Örebro universitet
fick rätt att utfärda läkarexamen har det
gått snabbt framåt. En stor utmaning har varit
att lösa de praktiska bitarna med till exempel lokaler.
De tre första åren läser studenterna på universitetsområdet,
men sedan flyttar de ut i vården. Därför
ska ett 6000 kvadratmeter stort hus byggas på sjukhusområdet.
Halva huset ska användas av studenterna
och halva till forskning och utveckling.
– Det har varit många detaljer att hålla reda på,
men nu är alla aktörer på banan och vi känner oss
trygga med att huset kommer att stå klart 2014,
säger Ulf Tidefelt.
Det som nu återstår är bland annat att utbilda lärarna
i det rätta pedagogiska tänkandet och att ta
fram fallstudier till studenterna. Det gäller att hitta
exempel som gör att de verkligen får all nödvändig
grundläggande kompetens.
– Vi vill att de ska få den på ett sätt som är inspirerande
och inte bara genom råplugg. Det finns en
väldig entusiasm och pionjäranda hos oss som arbetar
med detta och den tror jag att studenterna kommer
att märka och smittas av, säger Kerstin Nilsson.
Stor betydelse
Den nya läkarutbildningen kommer att få stor betydelse
för staden Örebro, enligt Jens Schollin.
– Universitetet kommer att stärkas, både grundutbildningsmässigt
och forskningsmässigt. Landstinget
och sjukhuset får in studenter och en akademisk
miljö som de inte haft tidigare. Och sist men
inte minst öppnas möjligheter till industriell utveckling
i anslutning till detta, säger han.
Även på andra håll i landet kommer man att
märka att Sverige har fått en ny läkarutbildning,
försäkrar han.
– Vi har läkarbrist i Sverige och behovet av fler
utbildningsplatser är enormt. Dessutom behövs det
alltid förnyelse i utbildningar som funnits länge.
Det kommer vi att tillföra, säger han. •
Professor Torbjörn
Andersson är en av
arkitekterna bakom den
nya läkarutbildningen och
ansvarar för bland annat
IT-stöd i undervisningen.
– Vår ambition är att skapa en
modern IT-miljö som verkligen
stöder studenterna i deras lärande,
säger Torbjörn Andersson.
ÖU magasin ◦ 1 2010 7

NOTISER
FORSKNING
TEXT: Ingrid Lundegårdh
FOTO: HIV-avknoppning Kjell-Olof Hedlund, SMI; Elin Grahn; Jesper Johanson; Dan Lindberg
INTE ENKELT HINDRA MOBBNING
Nio procent av människor som arbetar i Sverige
upplever att de har blivit utsatta för mobbning
på sin arbetsplats. Louise Svensson har i sin
doktorsavhandling mobbade, observatörer och
mobbare. Eftersom mobbningen kan variera så
mycket är svårt att ge ett entydigt svar på hur
den ska förhindras.
– Det finns inga enkla svar
men jag hoppas att varje unik
arbetsplats kan hitta råd
och stöd i min avhandling,
säger Louise Svensson, som
forskar i sociologi vid Örebro
universitet.
Louise Svensson
Den eller de som mobbar
kan både vara chefer, kollegor eller underordnade.
Det vanligaste är att det är någon eller några
få som mobbar snarare än en stor grupp.
– Det kan handla om att man är van vid att
arbeta självständigt men det är inte så man arbetar
på den nya arbetsplatsen. Kanske ifrågasätter
man saker på möten när andra inte är vana vid
att det görs. Självklart kan det också vara så att
man tillhör en minoritet – en kvinna bland många
män, man bland kvinnor eller invandrare bland
svenskar, säger Louise Svensson.
VÄRLDENS FÖRSTA UTBILDNING I AMBASSADMÅLTIDER
– Det här är förmodligen världens
första ambassadmåltidsutbildning.
Jag har frågat runt bland ambassaderna
i Stockholm, men det är ingen
som säger att de har något liknande.
Det säger Richard Tellström, universitetslektor
vid Grythytte Akademi,
Restaurang- och hotellhögskolan
vid Örebro universitet.
Richard Tellström
I vår startar den här kursen, som ska ge studenterna
kunskaper i matens funktion och hur man kan
framhålla svenska livsmedel. Det handlar om att
förstå maten som kultur och inte som närings lära,
maten ska vara ett medel att berätta en historia, i
det här fallet om Sverige. Samtidigt ska det vara mat
som passar diplomatin, som leder till bra samtal.
Den här ambassadmåltidskursen vänder sig till dem
som vill kunna arbeta både på ambassader men
också i representationsmiljöer i Sverige. Kursen sker
i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Restaurang-
och hotellhögskolan i Grythyttan. Den
har gjorts möjlig genom regeringens och Jordbruksverkets
satsning på nya Sverigefrämjande mat- och
måltidsprojekt.
NATIONELLT MÖTE OM ALUMNVERKSAMHET
Ett 50-tal personer från landets olika universitet
och högskolor möttes i två dagar på Örebro universitet
för den årliga Nationella alumnkonferensen.
Att hålla kontakten med före detta studenter
har blivit en allt viktigare fråga för lärosätena
och de här årliga träffarna är ett sätt att både
utbilda och byta erfarenheter om alumnfrågor.
Patrik Westander från den rikligt belönade och
uppmärksammade PR-byrån Westander hade
bjudits in för att berätta om hur man skapar
publicitet kring alumnfrågor. När man vet varför
man vill ha publicitet, ska man göra en handlingsplan
och sedan kommer det allra viktigaste
och det är att formulera det budskap man vill nå
ut med.
Om detta diskuterade deltagarna och lyssnade
på erfarenheter från universitet som hunnit hålla
på några år med denna på många ställen ganska
unga verksamhet. I särskilda seminarier diskuterade
man sociala medier, fundraising , internationalisering
och internt arbete.
Mats Eriksson från Örebro universitet talade
om att bygga nätverk via sociala medier och
Karin Gibson från Linköpings universitet berättade
om den speciella satsning man gjort där
för att bygga upp sitt internationella nätverk för
alumner.
– Det har blivit viktigare att stärka vårt varumärke
internationellt för att locka fl er internationella
studenter, delvis som en följd av att
studierna inte längre är avgiftsfria. Att ha goda
internationella kontakter har betydelse både för
kvalitén på undervisningen och för samarbetet
med universitet i andra länder.
Nässpray mot Klamydia
och morötter mot HIV
– Örebroforskare utvecklar nya vacciner
Det tar minst tio år att utveckla ett vaccin från idé till färdig och
godkänd produkt, men både när det gäller HIV och klamydia har en
forskargrupp vid Örebro universitet kommit en god bit på väg.
De två potentiella vaccinen har redan testats
på möss som bildat antikroppar mot
sjukdomarna. Och snart är det dags att
börja testa en tredje vaccinkandidat – mot magsårsbakterien
Helicobacter pylori.
Men det krävs mycket tid, tålamod och pengar
för att utveckla nya läkemedel och risken för bakslag
är stor längs hela vägen.
– Man åker berg- och dalbana flera gånger i månaden,
säger Åke Strid, professor i biokemi vid
Örebro universitet, som tillsammans med smittskyddsexperten
Sören Andersson leder universitetets
vaccinforskning inom ramen för forskningsmiljön
Centrum för livsvetenskap.
Just nu går det uppåt. HIV-forskningen har väckt
internationellt intresse och nyligen fick Örebroforskarna
mer bidragspengar för att gå vidare med sin
klamydiaforskning.
– I nuläget har vi uppnått en 70-procentig skyddseffekt
mot klamydia hos försöksdjuren, och vi tror
att vi kan komma upp till 90 procent efter justeringar
och förbättringar, berättar Åke Strid.
Blodanalyser och genmodifiering
Klamydiavaccinet är tänkt att utformas som nässpray.
Eftersom kroppens slemhinnor är sammanlänkade
med varandra genom immunförsvaret når
skyddseffekten på detta sätt könsorganens slemhinnor.
HIV-vaccinet är däremot tänkt att förpackas
på ett radikalt annorlunda sätt för att göras mer
tillgängligt och användbart i u-länder, nämligen i
vanliga grönsaker.
I nuläget har
vi uppnått en
70-procentig
skyddseffekt
mot klamydia
hos försöksdjuren...
– Genmodifierade ätbara grönsaker som innehåller
vaccin är en mycket billigare lösning, som dessutom
kan odlas lokalt. De behöver inte förvaras i
obruten kylkedja från produktion till tillverkning
och det krävs varken sjukvårdspersonal eller steril
utrustning för att hantera dem.
Efter noga övervägande har forskarna bestämt
sig för morot – den kan ätas rå, är lätt att odla i
olika klimat och är accepterad som födoämne i de
flesta kulturer.
Det gemensamma för de båda vaccinkandidaterna
är att de bygger på enstaka proteiner som hämtas
från den bakterie (klamydia) eller det virus (HIV)
som orsakar sjukdomen. Men det fungerar inte med
vilket protein som helst. Bland de runt 5 000 olika
proteiner som en bakterie kan bestå av, är det kanske
bara ett fåtal som sätter i gång kroppens immunförsvar
och därmed fungerar i ett vaccin. Urvalet görs
med hjälp av noggranna analyser av blod, som visar
vilka protein som ger upphov till flest antikroppar.
Magsårsbakterien Helicobacter pylori. I dag behandlas
magsår vanligen med en kombination av tre mediciner,
varav två är antibiotika. Men framtiden är osäker, på
grund av ökande resistens mot antibiotika hos bakterien.
Ett förebyggande vaccin skulle eliminera det problemet.
Nytillverkade HIV-viruspartiklar sprider sig i kroppen
från en invaderad cell. Det som gör HIV-viruset särskilt
svårt att bekämpa är att det muterar, det vill säga
förändras, snabbt. Därför har Örebroforskarnas valt att
arbeta med proteinet p24 (se bild nästa sida) som har
förblivit oförändrat i flera typer av viruset.
8 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 9

FORSKNING
Vaccinforskning
Vaccinforskning
FORSKNING
Växtproducerade läkemedel är ett ungt forskningsfält,
och Örebroforskarna är hittills de enda i landet
inom området. De arbetar inte enbart med själva genmodifieringen
av växterna, utan har också fått ekonomiskt
stöd för att i samarbete med näringslivet undersöka
förutsättningar för storskalig odling inom Sverige.
Det handlar dels om att få ut en så hög avkastning som
möjligt, dels att ta fram teknik för att utvinna de farmaceutiska
substanserna ur växterna och omvandla dem
till tabletter utan att de tappar sin biologiska effekt.
Vaccinforskningen vid Örebro
universitet är ett tvärvetenskapligt
samarbete där de olika kompetenserna
kompletterar varandra. Professor
Åke Strid (bilden) representerar
biokemi och växtgenetik och
docent Sören Andersson, med lång
erfarenhet från Smittskyddsinstitutet,
står för kompetensen
inom immunologi,
medicin och vaccinologi.
Att hitta ett lämpligt protein är dock
bara ett första steg. Forskarna måste
också försäkra sig om att det är möjligt
att tillverka det i stor skala, utan att det förändras
och förlorar de egenskaper man vill åt. Tillverkningen
av proteinet sker i bakterier eller växter,
som har genmodifierats så att de kan producera andra
proteiner än dem som arten normalt tillverkar.
Och givetvis måste denna förändring i arvsmassan
gå i arv till bakteriens eller växtens avkomma.
Men vissa proteiner visar sig svåra att producera
i sin helhet, och då får man försöka med de viktigaste
delarna av proteinet, vilket alltså kräver nya
analyser på ännu mer detaljerad nivå. Genom att
lägga ihop olika sådana delar av ett eller flera verkningsfulla
proteiner är det möjligt att skapa ett nytt
så kallat fusionsprotein, som är skräddarsytt för att
skapa en lagom stark reaktion hos immunförsvaret
– varken för svag eller för kraftig.
Örebroforskarna har också påbörjat utvecklingen
av ett tredje vaccin, mot magsårsbakterien Helicobacter
pylori. Behovet av ett förebyggande skydd
är stort, eftersom behandlingen av sjukdomen är
dyr och därmed utom räckhåll för en stor del av
jordens befolkning. Dessutom kommer det allt fler
rapporter om en ökad resistens hos bakterien, vilket
hotar att göra dagens mediciner verkningslösa.
Därför har det gjorts flera försök att ta fram vacciner
mot sjukdomen, hittills utan större framgång.
Men nu har forskargruppen vid Örebro universitet
lyckats ta fram en genmodifierad växt som innehåller
ett Helicobacterprotein och nästa steg är att
testa det på möss.
Billigare och säkrare att använda växter
Växtproducerade läkemedel är ett snabbt växande
område inom läkemedelsindustrin som gör det
möjligt att ta fram mediciner som inte kan tillverkas
med traditionella metoder. Det beror
på att växter kan producera mer
komplexa molekyler än de mikroorganismer
och däggdjursceller som hittills
används för läkemedelsframställning.
Dessutom är de både billigare och säkrare.
Bakterieceller kan innehålla toxiner,
det vill säga ämnen som är giftiga
för oss, medan däggdjursceller kan
bära på oönskade virus.
– Den här tekniken kommer att
göra det möjligt att producera vacciner
och mediciner mot sjukdomar
som vi dag inte kan förebygga eller
bota, säger Åke Strid. •
För att få växter att tillverka HIVproteinet
p24 (bilden) måste den gen
som ligger bakom processen bli en del av
växternas egen arvsmassa. Men eftersom
det inte gick att föra över genen direkt
från virus till växt, fick forskarna ta en
omväg. Först fördes genen in i en bakterie,
som sedan kunde föra den vidare till
växterna – med lyckat resultat.
10 ÖU magasin ◦ 1 2010
ÖU magasin ◦ 1 2010 11

ALUMN
UTBILDNING
Studenterna vid Global Journalismprogrammet kommer från hela
världen och när de lämnar utbildningen bär det också av i många
olika riktningar. Någon fortsätter forska, andra söker sig ut på arbetsmarknaden
med nya verktyg i bagaget.
TEXT O FOTO: Lars Westberg
– Det är viktigt att alumnerna
också ska känna att
de har nytta av nätverket.
Det kan handla om att
få kontakter i samband
med rekryteringar eller
när man vill ha tag på
personer med en speciell
utbildning, säger Sören
Hilmerby, som är alumnsamordnare
inom Maskinteknikområdet.
TEXT O FOTO: Lars Westberg
Sören Hilmerby är alumnansvarig för de
studenter som läst maskinteknik, en grupp
som ligger högt bland de mest aktiva
alumngrupperna i Örebro universitets nätverk för
alumner.
– Händer det något skriver jag på hemsidan och
då går det iväg ett mail till gruppens medlemmar och
då kanske många går in och kollar vad som hänt.
Han menar att alumnnätverket kan vara till stor
nytta, både för universitetet, för de tidigare studenterna
och för dem som just är i färd med att lämna
utbildningen och söka sig ut på arbetsmarknaden.
Maskinteknikgruppen vänder sig till dem som läst
något av programmen Maskiningenjör, Industriell
design & produktutveckling eller CNC-tekniker.
– Det varierar om det är program eller ämnen
som organiserar sig i alumngrupper, det hänger väl
på hur man känner samhörighet.
Över 50 olika grupper
Universitetets mål med alumnverksamheten är att
skapa en mötesplats där de tidigare studenterna
kan hålla liv i sina kontakter från studietiden men
också skapa nya mellan yrkesverksamma som har
en liknande utbildningsbakgrund. Det finns drygt
50 olika grupper inom nätverket för alumner.
– Jag brukar lägga ut information om föreläsningar
som kan var intressanta. Jag tror de flesta
inte är så intresserade av speciella träffar utan mer
av vad som händer på universitetet, om det kommer
nya kurser eller om vi utvecklar vår verksamhet
och vill ha ut information om det.
Men Sören Hilmerby ser också alumngruppen
som ett komplement till annan utåtriktad verksamhet
och ett verktyg samverkan med näringslivet
som också är ett av hans uppdrag.
– Vi har många former för kontakter med näringslivet,
det är exempelvis projektkurser, studie besök,
mentorsprogram, examensarbeten och praktikplatser,
säger han. Här kan man gå ut till alumnerna i
kontaktgruppen och fråga om olika saker. Alumnerna
finns på olika arbetsplatser och pratar med
arbetskamrater och på det sättet sprids information
både till och från oss.
Examensarbeten och kontakter
Tidigare studenter är ofta vägen till examensarbeten
för efterföljare.
– De kan ha konkreta uppgifter, som passar bra
att lösa genom ett examensarbete. Därför kan det
också vara bra för studenter att gå med i alumngruppen
redan under studietiden för att söka kontakter
den vägen.
Gruppen kan också vara ett användbart verktyg
om Sören Hilmerby vill ha tag på någon gästföreläsare,
man kan se var olika personer arbetar och
om de sysslar med något som är relevant.
Alumner finns också med i programrådet för
maskinteknik som följer upp och utvecklar utbildningsprogrammen
inom området. I rådet finns också
andra företagsrepresentanter, studenter och programledare
för programmen.
– Jag brukar också använda alumnernas berättelser
om var de hamnat efter utbildningen när vi
informerar om utbildningen i gymnasieskolorna,
säger Sören Hilmerby. Det blir väldigt konkret och
tydligt när man ska berätta om vilken nytta man
har av studierna.
Global nivå
ställer höga krav
– Samarbetet med de andra nordiska universiteten är mycket
viktigt för det internationella perspektivet och det vill vi behålla och
utveckla. Vi vill också ha en fortsatt satsning både på den praktiska
och på den teoretiska utbildningen.
Anna Roosvall är akademiskt ansvarig
för masterutbildningen i Global Journalism
vid Örebro universitet. I höst
har hon kunnat hälsa 27 studenter välkomna
från 16 olika länder. Liksom tidigare upplever
hon att studenterna tar sig an studierna med
stor entusiasm.
– Vi kan också se flera exempel att studenter
som gått utbildningen fått sina uppsatser publicerade
som vetenskapliga artiklar eller böcker. Det är
olika om alumnerna fortsätter inom den akademiska
världen eller om de återgår till journalistiken.
Många vill ägna sig åt båda sakerna.
Kurserna i Global Journalism är tvååriga och eftersom
det sker intagning bara vartannat år, möts inte
studenter från olika årgångar på universitetet. Men
det finns ett nätverk, Global Journalism Network,
där man kan följa aktiviteter i pågående kurs och
det är också ett forum för gamla och nya studenter.
Webbadressen är http://gjnet.org
Ska utbildningen fortsätta att ha hög kvalité
krävs det förutom satsningar i utrustning och annat
även att det internationella samarbetet kan
fortsätta. Under hösten reser kursdeltagarna till
Finland i en vecka för tre dagar i Helsingfors och
två i Tammerfors.
Nätverk
Utnyttja kunskaper
Hon nämner dels Walid Al-Saqaf, dels Adriana
– Där handlar kurserna om Media and Development
Valle från Nicaragua, som exempel på studenter
och en annan just om klimatförändringar.
som fortsatt forska.
Senare i vinter besöker man Oslo för en kurs som
– Adriana och jag är med i ett nätverk – Media-
kallas War- and peacejournalism. Vi har också ett
Climate network – med forskare som följer hur medierna
Anna Rosvall är program-
utbyte av lärare mellan universiteten och studen-
skriver om klimatförändringar, säger hon. ansvarig för Global Journaterna
kan i vissa fall också skriva sina masterupp-
Walid har fortsatt här på universitetet och med sin lism och forskar själv bland satser i Norge eller Finland.
bakgrund både som journalist och med datorkunskaper
annat om hur medierna be-
– På det här sättet kan vi utnyttja kunskaper och
är han en tillgång för att kursen ska hålla skriver klimatförändringar. expertis inom journalistikforskningen, som inte
hög nivå både praktiskt och teoretiskt.
bara finns på ett ställe.
12 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 13

UTBILDNING
Global Journalism
Global Journalism
UTBILDNING
Walids program
utmanar censuren
– Internet! Walid Al-Saqaf ler stort när
jag frågar hur han i Jemen kunde ta
reda på att det finns en kurs i Global
Journalistik vid just Örebro universitet.
När vi träffas är han på väg till USA och Stanforduniversitetet
i Kalifornien för att tala om det censurbrytande
dataprogram som han utvecklat i Örebro
och som också är ämnet för det som ska bli
hans doktorsavhandling.
Det var 2006 som Walid kom med sin familj –
fru och två döttrar – till Örebro och Mastersprogrammet
Global Journalism. Under studietiden och
som en del av sin magisteruppsats byggde han upp
en nyhetsportal med fokus på hemlandet Jemen.
Som med mycket annat nuförtiden har internet stor
betydelse för det.
– Den ska vara öppen för all information och alla
ska vara välkomna, det ska råda yttrandefrihet för
alla på den här portalen, säger han. Människor vill
gärna ha information som är ”non government”
och portalen blev framgångsrik.
Men regimen i Jemen tolererar inte vad som helst
och Walids portal fick problem. Den blev censurerad
i Jemen, regimen stängde ned den.
Censurbrytande program
Eftersom Walid Al-Saqaf också har en kandidatexamen
i datorteknik, satte han i gång att konstruera
ett program som skulle kunna bryta regimens
censur.
– Jag kallar programmet Alkasir, som är arabiska
och betyder ”kringgå” eller ”överlista” (circumvent
på engelska). Programmet har blivit välkänt i Jemen
och i hela arabvärlden. Det finns tusentals användare
i många länder som kan ansluta sig till programmets
server via mer än 700 internetleverantörer
i mer än 60 länder.
Men det är inte heller problemfritt med program
som utmanar regimer som inte tycker om yttrandefrihet.
Det positiva är att fler får till gång till information,
som censureras, men det negativa är att
regeringar ser det som ett hot och försöker stoppa
det. Walid beskriver det som en balansgång och en
ständig strid.
– Det är som en katt- och råttalek där det är svårt
att se en vinnare. Men informationen blir allt mer
omöjlig att kontrollera, även om regimerna också
ständigt finner nya vägar till censur, säger han.
Walid Al-Saqaf
De 27 studenterna som nu går på Global Journalism-programmet
kommer från hela världen. Tidigare studenter har startat en
egen hemsida där de håller kontakt och skriver om aktuella frågor,
ofta om yttrandefrihet och journalistikens villkor, gjnet.org.
I september var han i Budapest och talade vid en
konferens, Internet at Liberty, som Google och Central
European University ordnade. Han har också
besökt Oxford, Kairo, Krakow, Sydafrika och flera
andra platser för att berätta om sina projekt. Tidigare
i år fick han Örebro universitets demokratipris.
– För mig är det viktigt att arbeta för att skydda
tillgången till information och att projektet får leva
vidare. Därför är det bra med uppmärksamheten.
Men jag vill också sprida kunskaper om Örebro
universitet, som gett mig möjligheter att arbeta med
detta, säger han.
Masterutbildningen Global Journalism vid Örebro
universitet ledde Walid Al-Saqaf till doktorandprogrammet
och han erbjöds också deltidsarbete
som lärare.
– Många av studenterna kommer från utvecklingsländer
eller länder med bräcklig demokrati.
Jag tror det kan vara bra för dem att ha en lärare
som själv kommer från ett utvecklingsland, säger
han. Jag kanske har lättare att förstå hur de tänker.
Ahmed Magdy kommer från
Kairo i Egypten.
– Det som lockade mig att söka till
Masterprogrammet i Örebro var att
det sätter in journalistiken i ett globalt
perspektiv och att själva utbildningen
är en smältdegel med studenter från
länder i hela världen. Dessutom har
jag glädje av att utbildningen är avgiftsfri.
Ahmed vill förbättra sin journalistiska
förmåga i både teori och praktik
och dessutom träna sig i att skriva
på engelska, vilket han hoppas ska
ge honom möjligheter att arbeta över
hela världen i framtiden.
– Jag skulle gärna arbeta här i Sverige,
säger han, och helst på en redaktion
för tidningar eller elektroniska medier
eftersom jag föredrar att skriva.
I hemlandet har Ahmed arbetat som
journalist i sju år, dels på webbmagasinet
boswtol.com, dels som skribent
i olika tidningar, som skriver om fordonsindustri.
Alice Kiingi kommer från
Kampala i Uganda.
– Det är flera journalister i Uganda,
som ger Örebro universitet toppbetyg
bland europeiska universitet för Global
Journalism-utbildningen. Jag har
arbetat i sex år som ekonomireporter
på en tidning som heter The New
Vision. Jag har tidigare utbildat mig
i Kenya och Tyskland och nu vill jag
utveckla mina kunskaper i journalistik
ytterligare.
Alice nämner särskilt möjligheterna
att skaffa sig kunskaper om hur man
samlar information, -analyserar och
publicerar med hjälp av multimedia.
Hon vill också lära sig att se lokala
och regionala nyheter i ett globalt perspektiv.
– De flesta journalisterna i Uganda
saknar kunskaper om hur man arbetar
med multimedia, säger hon. Den
utbildning jag kan få här hade jag inte
kunnat få någon annan stans även om
jag hade varit tvungen att betala för
den.
Internationell uppmärksamhet
Alkasir och Walids arbete med nyhetsportalen har
väckt stor uppmärksamhet på olika håll i världen.
14 ÖU magasin ◦ 1 2010
ÖU magasin ◦ 1 2010 15

INNOVATION
Porträttet
INNOVATION
Att omsätta
kunnandet till
nytta för omvärlden
16 ÖU magasin ◦ 1 2010
– Det finns massor av idéer och kunnande,
men frågan är vem som ska
driva fram ett företagande. Det är en
stor utmaning för framtiden och jag
tror att vi har ett verktyg, som är användbart.
Det handlar om att fokusera
på rätt saker för att nyttiggöra det
som produceras på universitetet.
Anna Ragén är företagare i Karlskoga. Men
hon är också en alumn från Örebro universitet
(dåvarande högskola) med en examen
som innehåller företagsekonomi och produktionsteknik.
– Alumner ska känna att de kan återvända till
universitetet för att utveckla sig. Alla känner inte
till det som finns här och den som varit borta några
år blir överraskad över hur mycket som hänt. Här
finns en fantastisk miljö och stora möjligheter.
Anna har själv återvänt till en kurs i ledarskap på
Handelshögskolan vid Örebro universitet.
– Den är så bra och det vet jag, för jag har gått
många andra kurser, som inte är i närheten av den
här.
Men hon har också återvänt på ett annat sätt.
Hon fick en förfrågan om att utveckla Örebro universitets
omvärldskontakter*, att alla goda tankar
och idéer också kan växa vidare utanför universitetet
men också att omvärlden inser vilket kunnande
som finns att hämta på universitetet.
Kvinnors företagande
Det slutade med att hon kom in på deltid och tog
med sig ett projekt som syftade till att få kvinnors
företagsamhet att växa. Universitetet blev medfinansiär
och Tillväxtverket, Länsstyrelsen och Business
Science Arena är andra medaktörer.
23 deltagare som vill utveckla eller förnya sina
produkter, som vill starta företag eller som kommer
från universitetet och vill nyttiggöra sin forskning
har mötts i seminarier och workshops under
hösten. Målet är att inom 18 månader öka omsättningen
och starta minst fem nya företag.
– Det är idéerna som behöver utvecklas, ett arbete
som måste ske innan man börjar tänka på affärsoch
marknadsplaner. Vi vill skapa ett verktyg för
att systematiskt arbeta med behovsanalys och produktutveckling,
när det är gjort löser det sig ofta
automatiskt med fortsättningen, säger Anna Ragén,
som är mycket nöjd med hur projektet utvecklats.
Redan nu har fyra nya företag startats och deltagarna
kommit långt i att utveckla sina projekt.
Fokus på kvalité
Örebro universitet har växt kraftigt under en period
och har nu huvudfokus på ett kvalitetsarbete.
Ett program för att omsätta idéer till arbetstillfällen
och företagande måste också hålla en viss nivå när
det är kopplat till universitetet.
– Det här är ett professionellt paketerat projekt,
som håller en tillräcklig höjd för att ge akademiska
poäng. Vi kan fortsätta att utveckla det och inte
bara med inriktning på kvinnligt företagande, säger
Anna Ragén.
Framgång och tillväxt
Hon betonar behovet av växelverkan mellan näringslivet
och universitetet. Det är bra om näringslivet
får en insikt om vad universitetet kan erbjuda,
att universitetet förknippas med framgång och nytänkande
och att kunskap förknippas med tillväxt.
Vi vill skapa ett verktyg för att
systematiskt arbeta med behovsanalys
och produktutveckling
Ett sätt att öka den ömsesidiga kunskapen om varandras
miljöer är den grupp som fått det provisoriska
namnet Entrepreneurs in Residence, som utom
Anna själv också består av Åke Olofsson, som är
ordförande för Örebro Promotion och VD:n för
Arbesko, Peter Geisler, som har ett stort engagemang
i olika näringslivsorganisationer och även i
Forum för småföretagarforskning.
– Det här är ett bra forum för en diskussion om
vad som är viktigt att prioritera i arbetet med att
utveckla Örebro universitets omvärldskontakter. •
* Anna Ragén är från 1 december
2010 chef för avdelningen
Externa relationer och kommunikation
vid Örebro universitet.
ÖU magasin ◦ 1 2010 17

ALUMN
Porträttet
ALUMN
Hemma i
rattegangssalen
FAKTA RÄTTEGÅNGSSALEN:
69 platser på 125 kvadrateter.
Salen är U-formad och läraren
kan röra sig väl synlig för alla
studenter. Där fi nns allt som
gör miljön så realistisk som
möjlig, påropstavla, individuella
bildskärmar, vittnesbord, stor
bildskärm och filmduk, videoprojektor,
mikrofoner som nås
av alla, hörselslinga och golv i
olika nivåer för att alla ska se
så bra som möjligt. Salen blev
klar 2006.
– Det går bra för många av oss som läst juridik vid Örebro universitet.
Vi blev väl omhändertagna från början och utbildningen känns
som en stabil grund när man kommer ut i verkligheten.
18 ÖU magasin ◦ 1 2010
Y
lva Wessman blev jur kand i januari i år
efter fyra och ett halvt år på juristprogrammet.
Just nu är hon i färd med att
lämna studentmiljön, hon och sambon
flyttar till Uppsala där Ylva fått tjänst som tingsnotarie
vid Uppsala tingsrätt.
Hon kom till Örebro universitet med ett samhällsintresse
och politiskt engagemang i bagaget från
hemstaden Borlänge där hon tog studenten 2003.
– Jag var inriktad på att läsa juridik, men eftersom
jag hade gått engelskspråkigt gymnasium och
inte ville tappa engelskan, så började jag med att
läsa engelska ett år. Att jag valde Örebro universitet
var lite av en slump, det var ämnesvalet som styrde.
Jag var inte så sugen på de konventionella universiteten
med alla gamla traditioner.
Stort samhällsengagemang
För en person med samhällsengagemang är det
ganska naturligt att engagera sig bredare än bara
i studierna. För Ylvas del ledde det till att hon arbetade
ett år på studentkåren som också ledde till
andra uppdrag under studietiden. Hon har bland
annat suttit med som studentrepresentant i universitetets
arbete med att få läkarutbildningen.
Dessutom har hon hunnit med ett politiskt engagemang.
Hon hade politiska uppdrag för vänsterpartiet
redan i Borlänge. I Örebro blev hon invald
i fullmäktige 2006 och har bland annat suttit i socialnämnden.
Det är uppdrag hon inte kan ha kvar
när hon flyttar från kommunen.
Juristprogrammet startade 2005 och Ylva fanns
med i den första gruppen på drygt 60 studenter.
Ompysslad premiärkull
– Vi var en liten grupp med god sammanhållning.
Det är klart att det fanns lite barnsjukdomar, men
universitetet månade mycket om att det skulle bli
bra. Vi hade engagerade lärare med stora kunskaper
och en vilja att ge oss en bra utbildning.
När vi ska ta bilder, söker vi upp rättegångssalen
i Teknikhuset. Den blev klar i början av Ylvas
ÖU magasin ◦ 1 2010 19

ALUMN
Porträttet
KRÖNIKA ALUMN
Porträttet
utbildning och har varit flitigt använd för rollspel,
där studenterna får träna olika yrkesroller i en realistisk
miljö och med avancerad teknisk utrustning.
– Ja, här har vi hängt mycket, säger Ylva när vi
blir insläppta av en klasskamrat till henne, Karin
Lundström, som just fått en tjänst som doktorand
vid universitetet och de gratulerar varandra till
framgångarna på arbetsmarknaden.
Efter examen i januari har Ylva hunnit arbeta
som biträdande jurist på MAQS Lawfirm Advokatbyrå
i Stockholm. Byrån sysslar med affärsjuridik
och har kontor i Norden och Baltikum. Bland klienterna
finns flera högskolor och universitet, som
behöver juridisk hjälp av olika slag.
Verkligheten ingen överraskning
– Det handlar om mycket mer än enbart högskolerätt.
Det är arbetsrätt, diskrimineringsfrågor, avtalstvister
och mycket annat som kan bli aktuellt.
Det är klart att man inte kan allt från början när
man kommer dit, men utbildningen känns relevant.
Framför allt har jag haft nytta av att vi haft
så många praktiska övningar, inte bara i rättssalen.
Vi har fått skriva många PM, inlagor och domar
och det har jag haft stor glädje av när jag kommit
ut i ”verkligheten”.
Ja, det är väl för just det här
tillfället man sliter för att få så bra
betyg som möjligt
Ylva känner att hon fått förtroende på sin arbetsplats,
där hon också var på praktik en period. Att
få hand om egna klienter har varit ett stort ansvar.
– Men det är också utvecklande när det inte bara
är på låtsas.
Nu väntar nästa utmaning som tingsnotarie vid
Uppsala tingsrätt. Det låter som en stor framgång
att som jur kand från den färska utbildningen vid
Örebro universitet slå sig in i konkurrens med alla
som läser juridik i Uppsala.
Belönat slit
– Ja, det är väl för just det här tillfället man sliter
för att få så bra betyg som möjligt, men jag har
också fått några extra poäng för att jag arbetat på
advokatbyrån.
Hur ser hon då på sin framtida yrkeskarriär?
Straff- och processrätt har lockat mer än affärsjuridiken,
men arbetet på MAQS var ändå värdefullt
för att få inblick i den.
I sin ungdom ville hon bli polis – ”det gick inte,
jag hade för dålig syn” – men senare var det mer
åklagare hon siktade mot, men under studietiden
har hon hittat annat som också låter spännande.
– Jag är väl inte lika säker längre. Men sitter man
inte ting, stänger man dörrar till att arbeta både
som försvarsadvokat, åklagare och domare. Jag vill
verkligen fortsätta med arbete inom juridiken och
det är också därför jag nu låter politiken vila lite.
För sju år sedan kom Ylva Wessman till Örebro
universitet. Hon lämnar nu staden med ett gott studieresultat
och många andra erfarenheter i bagaget.
Vart den nyss påbörjade resan i arbetslivet går
vidare återstår att se.
Alumn
PORTRÄTTET
Namn: Ylva Wessman
Ålder: 26 år
Civilstånd: Sambo
Examen: Juristexamen 2010
Bor: Flyttar från Örebro till
Uppsala
Arbete: Notarie vid Uppsala
tingsrätt
Vem väljer
partiledare?
et är spännande i svensk politik. Socialdemokraternas
partiledare Mona
Sahlin annonserar sin avgång och uppmanar
hela partistyrelsen att ställa sina platser
till förfogande. Inspirerade av detta (?),
går företrädare för Kristdemokraterna
ut och kräver att deras partiledning ska
göra likadant. Medierna skriver spaltmeter
och sänder reportage efter reportage
om vad som händer. Experter
analyserar och ger råd om
vad som bör hända och vem
som bör få plats i partiernas
ledningar. Åsikterna går i alla
riktningar. Är det partiernas
ensak och ett jobb för interna
valberedningar? Eller är det
en fråga av allmänt intresse?
Ska vi rent av ha folkomröstning
om vilka som ska sitta
i partiledningen för (S) och
(KD) framöver?
För en statsvetare är det i
princip självklart att se partier
som en nödvändig del i en fungerande
politisk demokrati. Vårt demokratiska
system bygger på att det är partier som
ställer upp till val och nominerar kandidater
till riksdag och fullmäktige. I
Regeringsformen, vår främsta grundlag,
definieras parti som en sammanslutning
eller grupp av väljare, som uppträder i
val under särskild beteckning. Lagstiftaren
har mycket medvetet valt att inte ge
en mer detaljerad definition än så. Den
svenska idén är att staten inte ska lägga
sig i hur partier ordnar sin interna verksamhet.
Det finns ingen restriktion om
att partier ska vara utformade enligt någon
demokratisk princip.
ocialdemokraterna och Kristdemokraterna
har i partihänseende det
gemensamt att de kommer ur en folkrörelsetradition
– (S) ur arbetarrörelsen
och (KD) ur frikyrkorörelsen.
Båda partierna
har därmed en likartad grund
för sitt interndemokratiska
liv. Partierna har byggts upp
på medlemskap bland människor
som förenats kring gemensamma
intressen och värderingar.
Partiorganisationen
har byggt på föreningsaktivitet
och medlemsengagemang.
Det har historiskt sett varit
mer eller mindre självklart att
val av de egna företrädarna
skett på ett föreningssätt med valberedningar
och interna omröstningar. Detta
har också uppfattats som helt legitimt av
dem som inte varit med i partierna.
Men tiderna förändras. Partiernas
medlemsantal har minskat. Partierna
vill fånga många väljare och vänder sig
därmed till grupper utanför den trogna
kärnan. Väljarna känner allt mindre
identifikation med ett parti och röstar
olika mellan olika val. Istället för genom
Krönikören
Agneta Blom, docent i stats vetenskap
och akademichef för Handelshögskolan
vid Örebro universitet
aktiv medlemsverksamhet, sprider partierna
sina budskap genom massmedier.
Alltfler kan involveras och det blir logiskt
att interna processer för val av partiledningar
ifrågasätts och inte uppfattas som
självklara.
(S) och (KD) måste själva bestämma sig
för hur mycket de ska hålla fast vid sina
traditioner som medlemsbaserade folkrörelser
och stå för det när det ifrågasätts.
De kommer dock inte undan att också
förhålla sig till hur dagens samhälle ser
ut. Människor långt utanför de egna
medlemsleden är intresserade och bör
rimligen ges rätten att få veta vad partierna
gör internt.
20 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 21
D
S
Den svenska
idén är att
staten inte
ska lägga sig
i hur partier
ordnar sin
interna verksamhet.
Foto: Mujo Korach

NOTISER
ALUMN
KULTUR
Nya Alumner
Agnes Palinski, Företagsekonomi,
Pressekreterare, Regeringskansliet, Stockholm
Ninja Revelj, Måltidskunskap och värdskap,
Köksmästare, Wij Trädgårdar, Ockelbo
Kajsa Persson, Rättsvetenskap,
Jurist, Götmars Juridik, Örebro
Botox mot tennisarmbåge
Örebroforskaren Eva Oskarsson har med
hjälp av Botoxbehandling kunnat minska
smärtan och öka armfunktionen hos långtidssjuka
med tennisarmbåge, som annan
behandling inte haft någon effekt på.
KVINNOR BEHÖVS I IT-BRANSCHEN
Att IT-branschen är mansdominerad
är ingen nyhet, men
nu börjar företagen själva bli
bekymrade. Pia Engwall, VD
vid Nethouse i Örebro, och
Karin Hedström, universitetslektor
vid Handelshögskolan
vid Örebro universitet, har
Karin Hedström
påbörjat ett arbete för att öka kvinnors intresse
för IT-branschen.
Vid en första träff var drygt hälften av det
20-tal kvinnliga studenter som läser Datateknik
och Systemvetenskap med tillsammans med tre
lärare och en handfull personer från Nethouse.
– Det kan handla om att ordna mentorskap eller
arbeta i andra former, men det är viktigt att
blir något som är hållbart.
– Kvinnor får lätt jobb inom IT, det ringer före tag
till oss och frågar särskilt efter kvinnliga studenter
som närmar sig examen, säger Karin Hedström.
Hennes studie visar på vikten av att öka blodfl
ödet i muskeln hos patienter som lider av tennisarmbåge.
Behandlingen har visat hålla i sig
ännu efter ett år.
– Redan efter tre månader har blodfl ödet och
därmed syretillförseln förbättrats. Patienterna
är mindre smärtpåverkade och upplever att de
har en bättre armfunktion, säger Eva Oskarsson,
som har skrivit en doktorsavhandling
i medicin vid Örebro
universitet.
Patienter som lider av tennisarmbåge
har ont i yttre
delen av armbågen och orsaken
är överansträngning av
underarmens sträckmuskler.
Eva Oskarsson
– Det kan handla om små rörelser som till exempel
att greppa någonting med handen. Bland
tennisspelarna, som gett namn åt problemet,
drabbas så många som 30 till 40 procent av
detta. Men tennisarmbåge kan även orsakas av
lyft – jag har till exempel en dagisfröken med i
min studie.
FÖRSTAHANDSVAL FÖR ÅTTA AV TIO
Örebro universitet har gjort en enkät bland
höstens nya studenter. Den visar bland annat
att 82 procent av dem som svarat, sökte Örebro
universitet som förstahandsval. De som inte valt
Örebro i första hand har haft Uppsala, Lund och
Stockholm som sina förstahandsval.
– Det här visar att arbetet med att etablera
oss i en högre division bland svenska lärosäten
börjat ge resultat, säger Jens Schollin, rektor vid
Örebro universitet.
Årets Nybörjarenkät genomfördes som en e-
postdistribuerad webbenkät, som skickades ut
till 4 393 personer av vilka 1 178 svarade. Det
vanligaste skälet att börja studera i Örebro är
valet av utbildning och att universitetet ligger
nära hemorten.
Liksom andra universitet och högskolor är kvinnor
i majoritet av dem som börjat studera i höst,
två tredjedelar är kvinnor. Ungefär lika stor andel
är under 26 år och drygt hälften har minst en förälder
som studerat vid högskola eller universitet.
Jonas Palsten, Musik/Musikpedagogik/Musikalisk gestaltning,
Trumpetare, Kungliga Operan
Henrik Överstam, Maskinteknik,
Avdelningschef, Alstom Power Sweden AB, Västerås
Fredrik Östbom, Företagsekonomi,
Politiskt sakkunnig, Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm
Kimia Yousefi, Medicin,
Konsult, Medhouse AB, Stockholm
Xianjing Ye, Statistik,
Deputy director of the Clerks hangzhou government
Maria Vörde, Omvårdnadsvetenskap,
Distriktssköterska, Örebro Läns Lansting
Kerstin Winge, Personalvetare/PA-linje,
Kvalitetschef, Clear Edge Sweden, Högsjö
Pernilla Jansson, Hörselvetenskap,
Avdelningschef, Landstinget Kronoberg
Maria Sidén, Automatiseringsteknik,
Kvalitetsingenjör, GB Glace, Flen
Alexandra Wiklund, Rättsvetenskap,
Länsjurist, Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand
Maria Viduss, Statskunskap,
Politisk sekreterare, Örebro läns landsting
Kristina Wallin, Personalvetare/PA-linje,
Produktchef, Tele2
Robert Brundin, Statistik,
Statistiker, Markör Marknad och Kommunikation, Örebro
Katarina Blom, Arbetsterapi,
Arbetsterapeut, Karlskoga kommun
Anette Wallin, Musik/Musikpedagogik/Musikalisk gestaltning,
violinpedagog, riksspelman, Varbergs kulturskola
Naghme Torkaman, Rättsvetenskap,
Bolagsjurist, Eniro
Claes Svensson, Maskinteknik,
Teknisk projektledare, Bombardier Transportation
Andreas Stenberg, Måltidskunskap och värdskap,
Köksmästare, Djurönäset
Annika Skarle, Statistik,
Senior Programmer, AstraZeneca, Södertälje
Lise Wållberg, Rättsvetenskap,
Tingsnotarie, Stockholms tingsrätt
Sofi a Samuelsson, Socialt arbete/Social linje,
Kurator, Barn- och utbildningförvaltningen, Kristianstad
Marina Vangstad, Medie- och kommunikationsvetenskap,
Strategisk informatör, Regionplanekontoret, Stockholm
Fredrik Wandus, Idrott,
Idrottschef, Försvarsmakten, Linköping
Georg Riedel
besökte Musikhögskolan
Musikens betydelse för barns hjärna, utveckling, identitet och rehabilitering
får allt större stöd i forskningen. Detta var också temat
för en heldagskonferens på Musikhögskolan vid Örebro universitet.
Georg Riedel, välkänd musiker och kompositör till bland annat
många älskade Astrid Lindgren-sånger, gav sin syn på vad som
krävs av en barnvisa.
Georg Riedel var från början en ganska avantgardistisk
och publikfrånvänd jazzmusiker
innan han började det svåra arbetet med att skriva
barnvisor. Han tyckte från början att barnvisor var
ganska meningslösa och att sång var helt onödigt,
eftersom man ju kunde spela istället. När han väl
tackat ja till att skriva Astrid Lindgren-sånger oroade
han sig för att det skulle bli för banalt. Till exempel
var han övertygad om att en så uppskattad
visa som ”Pippis sommarsång” var för banal för
att använda. Med tiden insåg han att det finns något
vackert i det enkla och raka. Hans gamla jazzkompisar
ställde också upp med stor entusiasm vid
inspelningarna av dessa sånger.
Georg Riedel menar också att det finns en kvalitet
i att få sina sånger framförda av oskolade barnröster,
att det på flera sätt är befriande. Han lyfter
också fram textens betydelse för en bra barnvisa.
Texten är enligt honom grunden för det musikaliska
materialet.
JOHN LIND
Konferensen på Musikhögskolan var ett samarrangemang
mellan universitetet och John Lindstiftelsen.
John Lind var en världsberömd barnläkare
och en pionjär inom nyföddhetsmedicin.
Hans särskilda intresse var att se det nyfödda
barnet som en individ och hans arbete var
ofta radikalt för sin tid. Till exempel arbetade
han för samvård på BB, där föräldrar och det
nyfödda barnet får umgås oavbrutet direkt från
födelsen. Han framhävde behovet av vaggvisor
på BB och om musikens betydelse även innan
födelsen. Han kämpade också hårt för att barn
på sjukhus skulle får tillgång till lekterapi. John
Lind-stiftelsen har till uppgift att arrangera
vetenskapliga symposier i John Linds anda.
22 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 23

Returadress:
Örebro universitet
Externa relationer
701 82 Örebro
B
SVERIGE
PORTO BETALT
PORT PAYÉ
HUR HITTAR DU SVERIGES
BÄSTA UNIVERSITET?
Gör du det genom att titta efter
färgglada overaller med lustiga
märken på? Eller genom att
bläddra i glassiga kataloger, där
studenter skrattar med böcker
under armen? Eller genom att
helt enkelt läsa det här?
Till Örebro universitet ska du söka
för utbildningens skull. Det är så vi
ser det, och det är så vi vill ha det.
Vårt universitet är en arena för
kunskap, bildning och kritik och
genomsyras av en kvalitetskultur
som står sig väl i jämförelse med
andra ledande universitet.
Vi har de kompetenta programmen
och en studiemiljö som borgar
för goda resultat.
Att du på köpet får ett av Sveriges
finaste campus, bostadsgaranti och
nöjeslivet i Årets Studentstad,
Örebro, är bara ett stort plus.
Örebro universitet kan möta och
förverkliga dina drömmar. Med
hårt slit och en liten portion
envishet kan vi tillsammans se till
att Örebro universitet blir Sveriges
bästa universitet – för dig.
www.oru.se