10.05.2014 Views

Öppna dokumentet - Örebro universitet

Öppna dokumentet - Örebro universitet

Öppna dokumentet - Örebro universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

FORSKNING<br />

Vaccinforskning<br />

Vaccinforskning<br />

FORSKNING<br />

Växtproducerade läkemedel är ett ungt forskningsfält,<br />

och Örebroforskarna är hittills de enda i landet<br />

inom området. De arbetar inte enbart med själva genmodifieringen<br />

av växterna, utan har också fått ekonomiskt<br />

stöd för att i samarbete med näringslivet undersöka<br />

förutsättningar för storskalig odling inom Sverige.<br />

Det handlar dels om att få ut en så hög avkastning som<br />

möjligt, dels att ta fram teknik för att utvinna de farmaceutiska<br />

substanserna ur växterna och omvandla dem<br />

till tabletter utan att de tappar sin biologiska effekt.<br />

Vaccinforskningen vid Örebro<br />

<strong>universitet</strong> är ett tvärvetenskapligt<br />

samarbete där de olika kompetenserna<br />

kompletterar varandra. Professor<br />

Åke Strid (bilden) representerar<br />

biokemi och växtgenetik och<br />

docent Sören Andersson, med lång<br />

erfarenhet från Smittskyddsinstitutet,<br />

står för kompetensen<br />

inom immunologi,<br />

medicin och vaccinologi.<br />

Att hitta ett lämpligt protein är dock<br />

bara ett första steg. Forskarna måste<br />

också försäkra sig om att det är möjligt<br />

att tillverka det i stor skala, utan att det förändras<br />

och förlorar de egenskaper man vill åt. Tillverkningen<br />

av proteinet sker i bakterier eller växter,<br />

som har genmodifierats så att de kan producera andra<br />

proteiner än dem som arten normalt tillverkar.<br />

Och givetvis måste denna förändring i arvsmassan<br />

gå i arv till bakteriens eller växtens avkomma.<br />

Men vissa proteiner visar sig svåra att producera<br />

i sin helhet, och då får man försöka med de viktigaste<br />

delarna av proteinet, vilket alltså kräver nya<br />

analyser på ännu mer detaljerad nivå. Genom att<br />

lägga ihop olika sådana delar av ett eller flera verkningsfulla<br />

proteiner är det möjligt att skapa ett nytt<br />

så kallat fusionsprotein, som är skräddarsytt för att<br />

skapa en lagom stark reaktion hos immunförsvaret<br />

– varken för svag eller för kraftig.<br />

Örebroforskarna har också påbörjat utvecklingen<br />

av ett tredje vaccin, mot magsårsbakterien Helicobacter<br />

pylori. Behovet av ett förebyggande skydd<br />

är stort, eftersom behandlingen av sjukdomen är<br />

dyr och därmed utom räckhåll för en stor del av<br />

jordens befolkning. Dessutom kommer det allt fler<br />

rapporter om en ökad resistens hos bakterien, vilket<br />

hotar att göra dagens mediciner verkningslösa.<br />

Därför har det gjorts flera försök att ta fram vacciner<br />

mot sjukdomen, hittills utan större framgång.<br />

Men nu har forskargruppen vid Örebro <strong>universitet</strong><br />

lyckats ta fram en genmodifierad växt som innehåller<br />

ett Helicobacterprotein och nästa steg är att<br />

testa det på möss.<br />

Billigare och säkrare att använda växter<br />

Växtproducerade läkemedel är ett snabbt växande<br />

område inom läkemedelsindustrin som gör det<br />

möjligt att ta fram mediciner som inte kan tillverkas<br />

med traditionella metoder. Det beror<br />

på att växter kan producera mer<br />

komplexa molekyler än de mikroorganismer<br />

och däggdjursceller som hittills<br />

används för läkemedelsframställning.<br />

Dessutom är de både billigare och säkrare.<br />

Bakterieceller kan innehålla toxiner,<br />

det vill säga ämnen som är giftiga<br />

för oss, medan däggdjursceller kan<br />

bära på oönskade virus.<br />

– Den här tekniken kommer att<br />

göra det möjligt att producera vacciner<br />

och mediciner mot sjukdomar<br />

som vi dag inte kan förebygga eller<br />

bota, säger Åke Strid. •<br />

För att få växter att tillverka HIVproteinet<br />

p24 (bilden) måste den gen<br />

som ligger bakom processen bli en del av<br />

växternas egen arvsmassa. Men eftersom<br />

det inte gick att föra över genen direkt<br />

från virus till växt, fick forskarna ta en<br />

omväg. Först fördes genen in i en bakterie,<br />

som sedan kunde föra den vidare till<br />

växterna – med lyckat resultat.<br />

10 ÖU magasin ◦ 1 2010<br />

ÖU magasin ◦ 1 2010 11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!