Ãppna dokumentet - Ãrebro universitet
Ãppna dokumentet - Ãrebro universitet
Ãppna dokumentet - Ãrebro universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FORSKNING<br />
Vaccinforskning<br />
Vaccinforskning<br />
FORSKNING<br />
Växtproducerade läkemedel är ett ungt forskningsfält,<br />
och Örebroforskarna är hittills de enda i landet<br />
inom området. De arbetar inte enbart med själva genmodifieringen<br />
av växterna, utan har också fått ekonomiskt<br />
stöd för att i samarbete med näringslivet undersöka<br />
förutsättningar för storskalig odling inom Sverige.<br />
Det handlar dels om att få ut en så hög avkastning som<br />
möjligt, dels att ta fram teknik för att utvinna de farmaceutiska<br />
substanserna ur växterna och omvandla dem<br />
till tabletter utan att de tappar sin biologiska effekt.<br />
Vaccinforskningen vid Örebro<br />
<strong>universitet</strong> är ett tvärvetenskapligt<br />
samarbete där de olika kompetenserna<br />
kompletterar varandra. Professor<br />
Åke Strid (bilden) representerar<br />
biokemi och växtgenetik och<br />
docent Sören Andersson, med lång<br />
erfarenhet från Smittskyddsinstitutet,<br />
står för kompetensen<br />
inom immunologi,<br />
medicin och vaccinologi.<br />
Att hitta ett lämpligt protein är dock<br />
bara ett första steg. Forskarna måste<br />
också försäkra sig om att det är möjligt<br />
att tillverka det i stor skala, utan att det förändras<br />
och förlorar de egenskaper man vill åt. Tillverkningen<br />
av proteinet sker i bakterier eller växter,<br />
som har genmodifierats så att de kan producera andra<br />
proteiner än dem som arten normalt tillverkar.<br />
Och givetvis måste denna förändring i arvsmassan<br />
gå i arv till bakteriens eller växtens avkomma.<br />
Men vissa proteiner visar sig svåra att producera<br />
i sin helhet, och då får man försöka med de viktigaste<br />
delarna av proteinet, vilket alltså kräver nya<br />
analyser på ännu mer detaljerad nivå. Genom att<br />
lägga ihop olika sådana delar av ett eller flera verkningsfulla<br />
proteiner är det möjligt att skapa ett nytt<br />
så kallat fusionsprotein, som är skräddarsytt för att<br />
skapa en lagom stark reaktion hos immunförsvaret<br />
– varken för svag eller för kraftig.<br />
Örebroforskarna har också påbörjat utvecklingen<br />
av ett tredje vaccin, mot magsårsbakterien Helicobacter<br />
pylori. Behovet av ett förebyggande skydd<br />
är stort, eftersom behandlingen av sjukdomen är<br />
dyr och därmed utom räckhåll för en stor del av<br />
jordens befolkning. Dessutom kommer det allt fler<br />
rapporter om en ökad resistens hos bakterien, vilket<br />
hotar att göra dagens mediciner verkningslösa.<br />
Därför har det gjorts flera försök att ta fram vacciner<br />
mot sjukdomen, hittills utan större framgång.<br />
Men nu har forskargruppen vid Örebro <strong>universitet</strong><br />
lyckats ta fram en genmodifierad växt som innehåller<br />
ett Helicobacterprotein och nästa steg är att<br />
testa det på möss.<br />
Billigare och säkrare att använda växter<br />
Växtproducerade läkemedel är ett snabbt växande<br />
område inom läkemedelsindustrin som gör det<br />
möjligt att ta fram mediciner som inte kan tillverkas<br />
med traditionella metoder. Det beror<br />
på att växter kan producera mer<br />
komplexa molekyler än de mikroorganismer<br />
och däggdjursceller som hittills<br />
används för läkemedelsframställning.<br />
Dessutom är de både billigare och säkrare.<br />
Bakterieceller kan innehålla toxiner,<br />
det vill säga ämnen som är giftiga<br />
för oss, medan däggdjursceller kan<br />
bära på oönskade virus.<br />
– Den här tekniken kommer att<br />
göra det möjligt att producera vacciner<br />
och mediciner mot sjukdomar<br />
som vi dag inte kan förebygga eller<br />
bota, säger Åke Strid. •<br />
För att få växter att tillverka HIVproteinet<br />
p24 (bilden) måste den gen<br />
som ligger bakom processen bli en del av<br />
växternas egen arvsmassa. Men eftersom<br />
det inte gick att föra över genen direkt<br />
från virus till växt, fick forskarna ta en<br />
omväg. Först fördes genen in i en bakterie,<br />
som sedan kunde föra den vidare till<br />
växterna – med lyckat resultat.<br />
10 ÖU magasin ◦ 1 2010<br />
ÖU magasin ◦ 1 2010 11