Öppna dokumentet - Örebro universitet

NOTISER
FORSKNING
TEXT: Ingrid Lundegårdh
FOTO: HIV-avknoppning Kjell-Olof Hedlund, SMI; Elin Grahn; Jesper Johanson; Dan Lindberg
INTE ENKELT HINDRA MOBBNING
Nio procent av människor som arbetar i Sverige
upplever att de har blivit utsatta för mobbning
på sin arbetsplats. Louise Svensson har i sin
doktorsavhandling mobbade, observatörer och
mobbare. Eftersom mobbningen kan variera så
mycket är svårt att ge ett entydigt svar på hur
den ska förhindras.
– Det finns inga enkla svar
men jag hoppas att varje unik
arbetsplats kan hitta råd
och stöd i min avhandling,
säger Louise Svensson, som
forskar i sociologi vid Örebro
universitet.
Louise Svensson
Den eller de som mobbar
kan både vara chefer, kollegor eller underordnade.
Det vanligaste är att det är någon eller några
få som mobbar snarare än en stor grupp.
– Det kan handla om att man är van vid att
arbeta självständigt men det är inte så man arbetar
på den nya arbetsplatsen. Kanske ifrågasätter
man saker på möten när andra inte är vana vid
att det görs. Självklart kan det också vara så att
man tillhör en minoritet – en kvinna bland många
män, man bland kvinnor eller invandrare bland
svenskar, säger Louise Svensson.
VÄRLDENS FÖRSTA UTBILDNING I AMBASSADMÅLTIDER
– Det här är förmodligen världens
första ambassadmåltidsutbildning.
Jag har frågat runt bland ambassaderna
i Stockholm, men det är ingen
som säger att de har något liknande.
Det säger Richard Tellström, universitetslektor
vid Grythytte Akademi,
Restaurang- och hotellhögskolan
vid Örebro universitet.
Richard Tellström
I vår startar den här kursen, som ska ge studenterna
kunskaper i matens funktion och hur man kan
framhålla svenska livsmedel. Det handlar om att
förstå maten som kultur och inte som närings lära,
maten ska vara ett medel att berätta en historia, i
det här fallet om Sverige. Samtidigt ska det vara mat
som passar diplomatin, som leder till bra samtal.
Den här ambassadmåltidskursen vänder sig till dem
som vill kunna arbeta både på ambassader men
också i representationsmiljöer i Sverige. Kursen sker
i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Restaurang-
och hotellhögskolan i Grythyttan. Den
har gjorts möjlig genom regeringens och Jordbruksverkets
satsning på nya Sverigefrämjande mat- och
måltidsprojekt.
NATIONELLT MÖTE OM ALUMNVERKSAMHET
Ett 50-tal personer från landets olika universitet
och högskolor möttes i två dagar på Örebro universitet
för den årliga Nationella alumnkonferensen.
Att hålla kontakten med före detta studenter
har blivit en allt viktigare fråga för lärosätena
och de här årliga träffarna är ett sätt att både
utbilda och byta erfarenheter om alumnfrågor.
Patrik Westander från den rikligt belönade och
uppmärksammade PR-byrån Westander hade
bjudits in för att berätta om hur man skapar
publicitet kring alumnfrågor. När man vet varför
man vill ha publicitet, ska man göra en handlingsplan
och sedan kommer det allra viktigaste
och det är att formulera det budskap man vill nå
ut med.
Om detta diskuterade deltagarna och lyssnade
på erfarenheter från universitet som hunnit hålla
på några år med denna på många ställen ganska
unga verksamhet. I särskilda seminarier diskuterade
man sociala medier, fundraising , internationalisering
och internt arbete.
Mats Eriksson från Örebro universitet talade
om att bygga nätverk via sociala medier och
Karin Gibson från Linköpings universitet berättade
om den speciella satsning man gjort där
för att bygga upp sitt internationella nätverk för
alumner.
– Det har blivit viktigare att stärka vårt varumärke
internationellt för att locka fl er internationella
studenter, delvis som en följd av att
studierna inte längre är avgiftsfria. Att ha goda
internationella kontakter har betydelse både för
kvalitén på undervisningen och för samarbetet
med universitet i andra länder.
Nässpray mot Klamydia
och morötter mot HIV
– Örebroforskare utvecklar nya vacciner
Det tar minst tio år att utveckla ett vaccin från idé till färdig och
godkänd produkt, men både när det gäller HIV och klamydia har en
forskargrupp vid Örebro universitet kommit en god bit på väg.
De två potentiella vaccinen har redan testats
på möss som bildat antikroppar mot
sjukdomarna. Och snart är det dags att
börja testa en tredje vaccinkandidat – mot magsårsbakterien
Helicobacter pylori.
Men det krävs mycket tid, tålamod och pengar
för att utveckla nya läkemedel och risken för bakslag
är stor längs hela vägen.
– Man åker berg- och dalbana flera gånger i månaden,
säger Åke Strid, professor i biokemi vid
Örebro universitet, som tillsammans med smittskyddsexperten
Sören Andersson leder universitetets
vaccinforskning inom ramen för forskningsmiljön
Centrum för livsvetenskap.
Just nu går det uppåt. HIV-forskningen har väckt
internationellt intresse och nyligen fick Örebroforskarna
mer bidragspengar för att gå vidare med sin
klamydiaforskning.
– I nuläget har vi uppnått en 70-procentig skyddseffekt
mot klamydia hos försöksdjuren, och vi tror
att vi kan komma upp till 90 procent efter justeringar
och förbättringar, berättar Åke Strid.
Blodanalyser och genmodifiering
Klamydiavaccinet är tänkt att utformas som nässpray.
Eftersom kroppens slemhinnor är sammanlänkade
med varandra genom immunförsvaret når
skyddseffekten på detta sätt könsorganens slemhinnor.
HIV-vaccinet är däremot tänkt att förpackas
på ett radikalt annorlunda sätt för att göras mer
tillgängligt och användbart i u-länder, nämligen i
vanliga grönsaker.
I nuläget har
vi uppnått en
70-procentig
skyddseffekt
mot klamydia
hos försöksdjuren...
– Genmodifierade ätbara grönsaker som innehåller
vaccin är en mycket billigare lösning, som dessutom
kan odlas lokalt. De behöver inte förvaras i
obruten kylkedja från produktion till tillverkning
och det krävs varken sjukvårdspersonal eller steril
utrustning för att hantera dem.
Efter noga övervägande har forskarna bestämt
sig för morot – den kan ätas rå, är lätt att odla i
olika klimat och är accepterad som födoämne i de
flesta kulturer.
Det gemensamma för de båda vaccinkandidaterna
är att de bygger på enstaka proteiner som hämtas
från den bakterie (klamydia) eller det virus (HIV)
som orsakar sjukdomen. Men det fungerar inte med
vilket protein som helst. Bland de runt 5 000 olika
proteiner som en bakterie kan bestå av, är det kanske
bara ett fåtal som sätter i gång kroppens immunförsvar
och därmed fungerar i ett vaccin. Urvalet görs
med hjälp av noggranna analyser av blod, som visar
vilka protein som ger upphov till flest antikroppar.
Magsårsbakterien Helicobacter pylori. I dag behandlas
magsår vanligen med en kombination av tre mediciner,
varav två är antibiotika. Men framtiden är osäker, på
grund av ökande resistens mot antibiotika hos bakterien.
Ett förebyggande vaccin skulle eliminera det problemet.
Nytillverkade HIV-viruspartiklar sprider sig i kroppen
från en invaderad cell. Det som gör HIV-viruset särskilt
svårt att bekämpa är att det muterar, det vill säga
förändras, snabbt. Därför har Örebroforskarnas valt att
arbeta med proteinet p24 (se bild nästa sida) som har
förblivit oförändrat i flera typer av viruset.
8 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 9