Öppna dokumentet - Örebro universitet

ALUMN
Porträttet
KRÖNIKA ALUMN
Porträttet
utbildning och har varit flitigt använd för rollspel,
där studenterna får träna olika yrkesroller i en realistisk
miljö och med avancerad teknisk utrustning.
– Ja, här har vi hängt mycket, säger Ylva när vi
blir insläppta av en klasskamrat till henne, Karin
Lundström, som just fått en tjänst som doktorand
vid universitetet och de gratulerar varandra till
framgångarna på arbetsmarknaden.
Efter examen i januari har Ylva hunnit arbeta
som biträdande jurist på MAQS Lawfirm Advokatbyrå
i Stockholm. Byrån sysslar med affärsjuridik
och har kontor i Norden och Baltikum. Bland klienterna
finns flera högskolor och universitet, som
behöver juridisk hjälp av olika slag.
Verkligheten ingen överraskning
– Det handlar om mycket mer än enbart högskolerätt.
Det är arbetsrätt, diskrimineringsfrågor, avtalstvister
och mycket annat som kan bli aktuellt.
Det är klart att man inte kan allt från början när
man kommer dit, men utbildningen känns relevant.
Framför allt har jag haft nytta av att vi haft
så många praktiska övningar, inte bara i rättssalen.
Vi har fått skriva många PM, inlagor och domar
och det har jag haft stor glädje av när jag kommit
ut i ”verkligheten”.
Ja, det är väl för just det här
tillfället man sliter för att få så bra
betyg som möjligt
Ylva känner att hon fått förtroende på sin arbetsplats,
där hon också var på praktik en period. Att
få hand om egna klienter har varit ett stort ansvar.
– Men det är också utvecklande när det inte bara
är på låtsas.
Nu väntar nästa utmaning som tingsnotarie vid
Uppsala tingsrätt. Det låter som en stor framgång
att som jur kand från den färska utbildningen vid
Örebro universitet slå sig in i konkurrens med alla
som läser juridik i Uppsala.
Belönat slit
– Ja, det är väl för just det här tillfället man sliter
för att få så bra betyg som möjligt, men jag har
också fått några extra poäng för att jag arbetat på
advokatbyrån.
Hur ser hon då på sin framtida yrkeskarriär?
Straff- och processrätt har lockat mer än affärsjuridiken,
men arbetet på MAQS var ändå värdefullt
för att få inblick i den.
I sin ungdom ville hon bli polis – ”det gick inte,
jag hade för dålig syn” – men senare var det mer
åklagare hon siktade mot, men under studietiden
har hon hittat annat som också låter spännande.
– Jag är väl inte lika säker längre. Men sitter man
inte ting, stänger man dörrar till att arbeta både
som försvarsadvokat, åklagare och domare. Jag vill
verkligen fortsätta med arbete inom juridiken och
det är också därför jag nu låter politiken vila lite.
För sju år sedan kom Ylva Wessman till Örebro
universitet. Hon lämnar nu staden med ett gott studieresultat
och många andra erfarenheter i bagaget.
Vart den nyss påbörjade resan i arbetslivet går
vidare återstår att se.
Alumn
PORTRÄTTET
Namn: Ylva Wessman
Ålder: 26 år
Civilstånd: Sambo
Examen: Juristexamen 2010
Bor: Flyttar från Örebro till
Uppsala
Arbete: Notarie vid Uppsala
tingsrätt
Vem väljer
partiledare?
et är spännande i svensk politik. Socialdemokraternas
partiledare Mona
Sahlin annonserar sin avgång och uppmanar
hela partistyrelsen att ställa sina platser
till förfogande. Inspirerade av detta (?),
går företrädare för Kristdemokraterna
ut och kräver att deras partiledning ska
göra likadant. Medierna skriver spaltmeter
och sänder reportage efter reportage
om vad som händer. Experter
analyserar och ger råd om
vad som bör hända och vem
som bör få plats i partiernas
ledningar. Åsikterna går i alla
riktningar. Är det partiernas
ensak och ett jobb för interna
valberedningar? Eller är det
en fråga av allmänt intresse?
Ska vi rent av ha folkomröstning
om vilka som ska sitta
i partiledningen för (S) och
(KD) framöver?
För en statsvetare är det i
princip självklart att se partier
som en nödvändig del i en fungerande
politisk demokrati. Vårt demokratiska
system bygger på att det är partier som
ställer upp till val och nominerar kandidater
till riksdag och fullmäktige. I
Regeringsformen, vår främsta grundlag,
definieras parti som en sammanslutning
eller grupp av väljare, som uppträder i
val under särskild beteckning. Lagstiftaren
har mycket medvetet valt att inte ge
en mer detaljerad definition än så. Den
svenska idén är att staten inte ska lägga
sig i hur partier ordnar sin interna verksamhet.
Det finns ingen restriktion om
att partier ska vara utformade enligt någon
demokratisk princip.
ocialdemokraterna och Kristdemokraterna
har i partihänseende det
gemensamt att de kommer ur en folkrörelsetradition
– (S) ur arbetarrörelsen
och (KD) ur frikyrkorörelsen.
Båda partierna
har därmed en likartad grund
för sitt interndemokratiska
liv. Partierna har byggts upp
på medlemskap bland människor
som förenats kring gemensamma
intressen och värderingar.
Partiorganisationen
har byggt på föreningsaktivitet
och medlemsengagemang.
Det har historiskt sett varit
mer eller mindre självklart att
val av de egna företrädarna
skett på ett föreningssätt med valberedningar
och interna omröstningar. Detta
har också uppfattats som helt legitimt av
dem som inte varit med i partierna.
Men tiderna förändras. Partiernas
medlemsantal har minskat. Partierna
vill fånga många väljare och vänder sig
därmed till grupper utanför den trogna
kärnan. Väljarna känner allt mindre
identifikation med ett parti och röstar
olika mellan olika val. Istället för genom
Krönikören
Agneta Blom, docent i stats vetenskap
och akademichef för Handelshögskolan
vid Örebro universitet
aktiv medlemsverksamhet, sprider partierna
sina budskap genom massmedier.
Alltfler kan involveras och det blir logiskt
att interna processer för val av partiledningar
ifrågasätts och inte uppfattas som
självklara.
(S) och (KD) måste själva bestämma sig
för hur mycket de ska hålla fast vid sina
traditioner som medlemsbaserade folkrörelser
och stå för det när det ifrågasätts.
De kommer dock inte undan att också
förhålla sig till hur dagens samhälle ser
ut. Människor långt utanför de egna
medlemsleden är intresserade och bör
rimligen ges rätten att få veta vad partierna
gör internt.
20 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 21
D
S
Den svenska
idén är att
staten inte
ska lägga sig
i hur partier
ordnar sin
interna verksamhet.
Foto: Mujo Korach