Ãppna dokumentet - Ãrebro universitet
Ãppna dokumentet - Ãrebro universitet
Ãppna dokumentet - Ãrebro universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nº 1 2010<br />
ÖREBRO<br />
UNIVERSITET<br />
magasin<br />
Global<br />
Journalism<br />
Hela världens journalistutbildning<br />
Vacciner förpackade i<br />
nässpray och morötter<br />
Ylva<br />
har luft under<br />
juristvingarna<br />
Sveriges nya<br />
läkarutbildning<br />
Satsning på kvinnors<br />
företagande<br />
Mötesplats för<br />
maskintekniker
NOTISER<br />
D<br />
u håller nu i handen det första<br />
numret av Örebro <strong>universitet</strong>s<br />
nya tidning som vi skickar till de vi<br />
tror är mest intresserade av att läsa<br />
om <strong>universitet</strong>et. Vi vill sprida vad<br />
som händer på Örebro <strong>universitet</strong><br />
och ge en bild av vårt arbete.<br />
H<br />
ela <strong>universitet</strong>et och högskolesektorn<br />
är stadd i stark förvandling<br />
och förändring. Knappast<br />
någonsin har så stora förändringar<br />
varit initierade av en sittande regering.<br />
Grundtanken är att <strong>universitet</strong><br />
och högskolor ska få en allt större<br />
frihet och mycket av det som hittills<br />
reglerats i högskolelag och högskoleförordning<br />
tas nu bort. Universitetens<br />
styrelse och rektor får större inflytande<br />
och ansvar. En omställning sker nu<br />
till att <strong>universitet</strong>ets verksamhet mer<br />
ska drivas på liknande sätt som verksamheter<br />
utanför <strong>universitet</strong>s- och<br />
högskolesektorn bedrivs. Mycket arbete<br />
återstår innan vi har allt på plats.<br />
U<br />
nder det gångna året har en<br />
hel del hänt på Örebro <strong>universitet</strong>,<br />
vi har fått läkarutbildning,<br />
vi har inlett ett mycket omfattande<br />
kvalitetsarbete och vi utvärderar nu<br />
all forskning. Antalet studenter som<br />
söker till våra utbildningar går rätt<br />
upp i taket och förra året hade vid<br />
närmare 17 000 studenter. I år kommer<br />
vi säkert att gå över 18 000. Det<br />
www.oru.se<br />
är fler än Uppsala hade när jag själv<br />
började läsa där, visserligen för länge<br />
sedan men ändå.<br />
Vi arbetar stenhårt tillsammans<br />
med Örebro kommun och Örebro<br />
studentkår för att lyfta studentstaden<br />
Örebro. Vi marknadsför oss på<br />
många sätt och vi har erhållit titeln<br />
Årets studentstad. Bostadsgarantin<br />
till alla nya studenter är ett exempel<br />
på vårt gemensamma arbete och insikten<br />
om studenternas och <strong>universitet</strong>ets<br />
betydelse för Örebro.<br />
Läkarutbildningen startar våren<br />
2011. Ett nytt campus byggs vid<br />
<strong>universitet</strong>ssjukhuset med invigning<br />
2012–2013. En oerhörd utmaning<br />
med många blickar på oss.<br />
Våra campus i Grythyttan och<br />
Karlskoga mejslar allt tydligare ut<br />
sina roller och en satsning på båda<br />
dessa gör att vi räknar med att kunna<br />
stärka bådas roll i framtiden.<br />
M<br />
ycket, mycket mer finns att<br />
säga. En del kan du läsa om<br />
i detta och kommande nummer av<br />
denna tidning. Vi vill ha fler åsikter<br />
om vad vi gör och vi vill att fler engagerar<br />
sig i vårt arbete. Ge oss tips<br />
vad Du tycker är bra eller mindre<br />
bra. Vi behöver Ditt engagemang och<br />
Din röst.<br />
Jens Schollin<br />
Rektor<br />
Örebro <strong>universitet</strong> magasin riktar<br />
sig till dem som intresserar sig för<br />
verksamheten vid Örebro <strong>universitet</strong>;<br />
alumner, näringsliv, politiker och<br />
övriga högskolesektorn.<br />
Adress:<br />
Externa relationer och kommunikation<br />
Örebro <strong>universitet</strong><br />
701 82 Örebro<br />
Redaktör Jörgen Westlin<br />
Ansvarig utgivare Niklas Jälevik<br />
Grafisk form Jesper Johanson<br />
Skribenter i detta nummer:<br />
Agneta Blom<br />
Martin Larsson<br />
Ingrid Lundegårdh<br />
Karin Tideström<br />
Lars Westberg<br />
Tryck:<br />
JMS Mediasystem<br />
Upplaga:<br />
7 000 ex.<br />
4 Sveriges nya läkarutbildning<br />
Det är 25 år sedan en ny läkarutbildning<br />
startade i Sverige. I januari kommer de första<br />
läkarstudenterna till Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
9 Nässpray mot Klamydia<br />
och morötter mot HIV<br />
Att slippa sprutor och sjukvårdspersonal<br />
för att ge vissa vacciner kan bli verklighet<br />
tack vare grönsaker.<br />
13 Global nivå ställer höga krav<br />
Journalister från världens alla hörn möts i<br />
masterutbildningen Global Journalism.<br />
14 Walids program utmanar censuren<br />
En journalist och datatekniker kan bli en nagel<br />
i ögat på regimer med låg pressfrihet.<br />
16 Att omsätta kunnandet till<br />
nytta för omvärlden<br />
Fokus på att nyttiggöra det som produceras<br />
på <strong>universitet</strong>et.<br />
12 Maskinteknik – en av<br />
50 grupper för alumnerna<br />
18 Hemma i rättssalen<br />
Nu börjar Ylva Wessmans juridiska yrkesbana.<br />
22 Nya alumner i nätverk<br />
21 Krönika: Vem väljer partiledare?<br />
23 Georg Riedel besökte Musikhögskolan<br />
STÖD TILL FÖRÄLDRAR MINSKAR<br />
DRICKANDET<br />
Ungdomar, vars föräldrar<br />
har fått råd och stöd, börjar<br />
dricka alkohol senare och<br />
berusar sig i mindre utsträckning.<br />
Föräldrar som deltar<br />
i föräldrastödsprogrammet<br />
Camilla Pettersson<br />
behåller en restriktiv hållning<br />
till ungdomar och alkohol under högstadietiden.<br />
Det här visar folkhälsoforskaren Camilla Pettersson<br />
vid Örebro <strong>universitet</strong>, som i sin doktorsavhandling<br />
undersökt vilken effekt olika föräldrastödsprogram<br />
har.<br />
Ett av dem är nykterhetsorganisationen IOGT-<br />
NTO:s program Stark och klar, som riktar sig till<br />
föräldrar till ungdomar mellan 13 och 16 år.<br />
– Programmet har visat sig effektivt och ungdomar<br />
till föräldrar som deltar börjar i genomsnitt<br />
dricka alkohol ett år senare än andra ungdomar<br />
till icke deltagande föräldrar. Dessutom<br />
berusar sig ungdomarna med deltagande föräldrar<br />
mindre i skolår 9, säger Camilla Pettersson.<br />
– Av de föräldrar som deltar anser många att<br />
programmet bidragit till att de pratar mer med<br />
sina barn om alkohol och att det är en hjälp till<br />
hur man ska hantera samtalen.<br />
AVFALL MOT FÖRORENINGAR<br />
Miljökemisten Lotta Sartz vid Örebro <strong>universitet</strong><br />
har utvecklat en metod som gör det möjligt<br />
att minska föroreningar från gamla gruvoråden<br />
med hjälp av industriellt restavfall från andra<br />
verksamheter.<br />
Gruvindustrin har lämnat stora mängder överblivet<br />
material i många gruvområden. Lotta Sartz<br />
doktorsavhandling gäller dem där man brutit<br />
metaller ur sulfi dmalm, ungefär tre fjärdedelar av<br />
gruvorna. När sulfi derna oxiderar sänks vattnets<br />
pH. Det blir surare och tungmetaller som koppar,<br />
zink, kadmium och bly lösgörs och sprids i<br />
omgivningen.<br />
Lösningen på problemet, är att höja pH-värdet<br />
med andra industriers restprodukter, som består<br />
av alkaliska ämnen. De har ett högt pH och kan<br />
användas antingen direkt i gruvavfallet, eller<br />
som filter där lakvattnet rinner ut.<br />
– Det är samtidigt en vinst<br />
för de industriföretag som<br />
annars måste betala för att<br />
ta hand om sina avfallsprodukter,<br />
berättar Lotta Sartz,<br />
som nu ska gå vidare och<br />
testa försöken i full skala.<br />
Lotta Sartz
REPORTAGE<br />
Läkarutbildning<br />
REPORTAGE<br />
TEXT: Karin Tideström, frilansjournalist<br />
FOTO: Matton, Magnus Wahman, Hans Jonsson, Linus Grabö, Jesper Johanson, Universitetssjukhuset Örebro, Martin Larsson<br />
Just nu råder febril aktivitet i korridorerna på Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
Lokaler ska inredas, kursplaner och utbildningsmaterial<br />
ska färdigställas och lärare ska utbildas i den<br />
senaste pedagogiken.<br />
Sveriges nya<br />
läkarutbildning<br />
Om några månader slås portarna upp för Örebros 60 första läkarstudenter.<br />
De möts av en modern europeisk utbildning och en stor<br />
entusiasm och pionjäranda.<br />
4 ÖU magasin ◦ 1 2010<br />
Imars kom det efterlängtade beskedet att<br />
Högskoleverket beslutat att godkänna <strong>universitet</strong>s<br />
ansökan om att få starta en läkarutbildning.<br />
Det blir första gången på 25 år<br />
som en ny läkarutbildning invigs i Sverige.<br />
– Det känns väldigt roligt. Vi är absolut redo. Vi<br />
har arbetat så länge och noggrant med förberedelserna,<br />
säger Jens Schollin, rektor på Örebro <strong>universitet</strong>,<br />
professor i barnmedicin och en av de ursprungliga<br />
initiativtagarna.<br />
Studenterna i Örebro kommer att mötas av en<br />
utbildning som ligger i framkant i Europa. Den är<br />
Bologna-anpassad och har en tydlig uppdelning<br />
mellan grundnivå och avancerad nivå, med möjlighet<br />
till både kandidat- och masterexamen. Alla studenter<br />
gör två självständiga examensarbeten, ett i<br />
slutet på år tre och ett i slutet på år fem.<br />
Problembaserat lärande<br />
Metodiken som används, så kallat problembaserat lärande,<br />
är den senaste pedagogiska utvecklingen inom<br />
det medicinska fältet. I stället för att läsa separata<br />
kurser är utbildningen uppbyggd kring olika kunskapsområden<br />
och teman som integreras från dag ett.<br />
– Alla läkarutbildningar i Europa går åt det här<br />
hållet i dag. I Sverige har Linköping redan kommit<br />
långt, men eftersom vi startar från noll och inte är<br />
bundna av några gamla revirgränser kan vi gå ett<br />
steg längre, säger Ulf Tidefelt, professor i invärtesmedicin<br />
och ordförande i den projektgrupp som nu<br />
arbetar med att sjösätta utbildningen.<br />
Nyckelord för utbildningen är samtidens ohälsa,<br />
bassjukvård, evidensbaserad medicin och klinisk<br />
forskning.<br />
– Vi kommer inte att lägga så stort fokus på exklusiva<br />
och ovanliga sjukdomar utan koncentrerar<br />
oss på vanliga sjukdomar och patientnära forskning,<br />
säger Jens Schollin.<br />
Ökad kunskapsmassa<br />
– Vi har en väldigt tidig och kraftig integration,<br />
både mellan teori och praktik och mellan ämnen<br />
och specialiteter, säger Jens Schollin.<br />
Alla studenter kommer att arbeta i så kallade<br />
basgrupper om cirka åtta personer. Grupperna<br />
träffas ett par gånger i veckan och presenteras då<br />
för olika scenarier och problem.<br />
– Det skulle till exempel kunna vara att Stina, 2<br />
år, har svalt en stenkula. Studenterna får fundera<br />
kring vad det kan få för konsekvenser och gå ut och<br />
söka information, för att sedan komma tillbaka<br />
och diskutera med varandra. Basgrupperna är kärnan<br />
genom hela utbildningen, säger Ulf Tidefelt.<br />
Det övergripande målet är att studenterna ska<br />
lära sig att formulera problem och söka och värdera<br />
information, i stället för att memorera fakta på<br />
Jens Schollin<br />
Ulf Tidefelt<br />
Kerstin Nilsson<br />
ÖU magasin ◦ 1 2010 5
Läkarutbildning<br />
REPORTAGE<br />
2 742<br />
studenter sökte de 60 platserna<br />
och det gör läkarutbildningen<br />
i Örebro till det nionde mest<br />
sökta programmet i hela landet.<br />
302 av de sökande valde Örebro<br />
i första hand.<br />
KUNSKAPSOMRÅDEN<br />
Utbildningen innefattar tre<br />
övergripande kunskapsområden;<br />
biomedicin, klinisk<br />
medicin och professionell<br />
utveckling.<br />
Den är sedan strukturerad<br />
kring olika teman, till exempel<br />
respiration/cirkulation,<br />
reproduktion/utveckling och<br />
sinne/psyke.<br />
De olika pusselbitarna<br />
återkommer i olika moment<br />
genom hela utbildningen.<br />
6 ÖU magasin ◦ 1 2010<br />
traditionella föreläsningar. Det är helt nödvändigt<br />
för att de ska kunna fungera på en framtida arbetsmarknad,<br />
enligt Ulf Tidefelt.<br />
– Kunskapsmassan har ökat något enormt de senaste<br />
årtiondena. Utvecklingen går snabbt framåt,<br />
men läkarutbildningen är fortfarande bara elva terminer.<br />
Vad vi behöver göra är att skicka ut studenter<br />
som vet hur de ska hitta den kunskap de behöver,<br />
säger han.<br />
Professionell utveckling<br />
Kerstin Nilsson är docent i gynekologi och ansvarig<br />
för kunskapsområdet professionell utveckling.<br />
Området innefattar bland annat etik och samtalsmetodik<br />
och kommer att vävas in i alla utbildningens<br />
uppgifter.<br />
– När man läser om hjärtat ska man inte bara<br />
lära sig hjärtats anatomi utan också hur man samtalar<br />
med en hjärtsjuk patient. Vi menar att det är<br />
lika viktigt att träna på samtal som att lära sig det<br />
man ska prata om, säger hon.<br />
Att vara duktig på kommunikation med patienter,<br />
kollegor och andra kommer att bli allt viktigare<br />
i framtiden.<br />
– Vi kommer att ställas inför större och större<br />
krav. Vi lever i ett mångfaldssamhälle och måste se<br />
till att mötena med patienterna blir bra, säger hon.<br />
Det finns en väldig<br />
entusiasm och pionjäranda<br />
hos oss som arbetar med<br />
detta och den tror jag att<br />
studenterna kommer att<br />
märka och smittas av<br />
Internationellt samarbete<br />
Utbildningen i Örebro har även samarbetsavtal<br />
med <strong>universitet</strong>en i Maastricht och Glasgow. Det<br />
kommer att innebära möjlighet till utbyten för både<br />
lärare och studenter. Men redan nu har samarbetet<br />
varit viktigt, bland annat för rekryteringen och vidareutbildningen<br />
av lärare.<br />
– Maastricht är centrum för medicinsk pedagogik<br />
i Europa och Glasgow arbetar också mycket<br />
med pedagogisk utveckling. Självklart är de bra resurser<br />
för oss, säger Ulf Tidefelt.<br />
Den nya utbildningen är resultatet av ett långt<br />
och ambitiöst arbete. Idén föddes i mitten på 90-talet<br />
och började som en diskussion om dåvarande<br />
regionsjukhusets framtid.<br />
De inledande åren av utbildningen är förlagd främst till Bilbergska huset på Campus Örebro.<br />
– Det ledde till ett avtal med Linköpings <strong>universitet</strong><br />
om att ta emot läkarstudenter därifrån. När sjukhuset<br />
sedan blev <strong>universitet</strong>ssjukhus 2001 började<br />
vi undersöka möjligheterna att starta en egen läkarutbildning,<br />
säger Jens Schollin.<br />
edan beskedet i mars 2010 att Örebro <strong>universitet</strong><br />
fick rätt att utfärda läkarexamen har det<br />
gått snabbt framåt. En stor utmaning har varit<br />
att lösa de praktiska bitarna med till exempel lokaler.<br />
De tre första åren läser studenterna på <strong>universitet</strong>sområdet,<br />
men sedan flyttar de ut i vården. Därför<br />
ska ett 6000 kvadratmeter stort hus byggas på sjukhusområdet.<br />
Halva huset ska användas av studenterna<br />
och halva till forskning och utveckling.<br />
– Det har varit många detaljer att hålla reda på,<br />
men nu är alla aktörer på banan och vi känner oss<br />
trygga med att huset kommer att stå klart 2014,<br />
säger Ulf Tidefelt.<br />
Det som nu återstår är bland annat att utbilda lärarna<br />
i det rätta pedagogiska tänkandet och att ta<br />
fram fallstudier till studenterna. Det gäller att hitta<br />
exempel som gör att de verkligen får all nödvändig<br />
grundläggande kompetens.<br />
– Vi vill att de ska få den på ett sätt som är inspirerande<br />
och inte bara genom råplugg. Det finns en<br />
väldig entusiasm och pionjäranda hos oss som arbetar<br />
med detta och den tror jag att studenterna kommer<br />
att märka och smittas av, säger Kerstin Nilsson.<br />
Stor betydelse<br />
Den nya läkarutbildningen kommer att få stor betydelse<br />
för staden Örebro, enligt Jens Schollin.<br />
– Universitetet kommer att stärkas, både grundutbildningsmässigt<br />
och forskningsmässigt. Landstinget<br />
och sjukhuset får in studenter och en akademisk<br />
miljö som de inte haft tidigare. Och sist men<br />
inte minst öppnas möjligheter till industriell utveckling<br />
i anslutning till detta, säger han.<br />
Även på andra håll i landet kommer man att<br />
märka att Sverige har fått en ny läkarutbildning,<br />
försäkrar han.<br />
– Vi har läkarbrist i Sverige och behovet av fler<br />
utbildningsplatser är enormt. Dessutom behövs det<br />
alltid förnyelse i utbildningar som funnits länge.<br />
Det kommer vi att tillföra, säger han. •<br />
Professor Torbjörn<br />
Andersson är en av<br />
arkitekterna bakom den<br />
nya läkarutbildningen och<br />
ansvarar för bland annat<br />
IT-stöd i undervisningen.<br />
– Vår ambition är att skapa en<br />
modern IT-miljö som verkligen<br />
stöder studenterna i deras lärande,<br />
säger Torbjörn Andersson.<br />
ÖU magasin ◦ 1 2010 7
NOTISER<br />
FORSKNING<br />
TEXT: Ingrid Lundegårdh<br />
FOTO: HIV-avknoppning Kjell-Olof Hedlund, SMI; Elin Grahn; Jesper Johanson; Dan Lindberg<br />
INTE ENKELT HINDRA MOBBNING<br />
Nio procent av människor som arbetar i Sverige<br />
upplever att de har blivit utsatta för mobbning<br />
på sin arbetsplats. Louise Svensson har i sin<br />
doktorsavhandling mobbade, observatörer och<br />
mobbare. Eftersom mobbningen kan variera så<br />
mycket är svårt att ge ett entydigt svar på hur<br />
den ska förhindras.<br />
– Det finns inga enkla svar<br />
men jag hoppas att varje unik<br />
arbetsplats kan hitta råd<br />
och stöd i min avhandling,<br />
säger Louise Svensson, som<br />
forskar i sociologi vid Örebro<br />
<strong>universitet</strong>.<br />
Louise Svensson<br />
Den eller de som mobbar<br />
kan både vara chefer, kollegor eller underordnade.<br />
Det vanligaste är att det är någon eller några<br />
få som mobbar snarare än en stor grupp.<br />
– Det kan handla om att man är van vid att<br />
arbeta självständigt men det är inte så man arbetar<br />
på den nya arbetsplatsen. Kanske ifrågasätter<br />
man saker på möten när andra inte är vana vid<br />
att det görs. Självklart kan det också vara så att<br />
man tillhör en minoritet – en kvinna bland många<br />
män, man bland kvinnor eller invandrare bland<br />
svenskar, säger Louise Svensson.<br />
VÄRLDENS FÖRSTA UTBILDNING I AMBASSADMÅLTIDER<br />
– Det här är förmodligen världens<br />
första ambassadmåltidsutbildning.<br />
Jag har frågat runt bland ambassaderna<br />
i Stockholm, men det är ingen<br />
som säger att de har något liknande.<br />
Det säger Richard Tellström, <strong>universitet</strong>slektor<br />
vid Grythytte Akademi,<br />
Restaurang- och hotellhögskolan<br />
vid Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
Richard Tellström<br />
I vår startar den här kursen, som ska ge studenterna<br />
kunskaper i matens funktion och hur man kan<br />
framhålla svenska livsmedel. Det handlar om att<br />
förstå maten som kultur och inte som närings lära,<br />
maten ska vara ett medel att berätta en historia, i<br />
det här fallet om Sverige. Samtidigt ska det vara mat<br />
som passar diplomatin, som leder till bra samtal.<br />
Den här ambassadmåltidskursen vänder sig till dem<br />
som vill kunna arbeta både på ambassader men<br />
också i representationsmiljöer i Sverige. Kursen sker<br />
i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Restaurang-<br />
och hotellhögskolan i Grythyttan. Den<br />
har gjorts möjlig genom regeringens och Jordbruksverkets<br />
satsning på nya Sverigefrämjande mat- och<br />
måltidsprojekt.<br />
NATIONELLT MÖTE OM ALUMNVERKSAMHET<br />
Ett 50-tal personer från landets olika <strong>universitet</strong><br />
och högskolor möttes i två dagar på Örebro <strong>universitet</strong><br />
för den årliga Nationella alumnkonferensen.<br />
Att hålla kontakten med före detta studenter<br />
har blivit en allt viktigare fråga för lärosätena<br />
och de här årliga träffarna är ett sätt att både<br />
utbilda och byta erfarenheter om alumnfrågor.<br />
Patrik Westander från den rikligt belönade och<br />
uppmärksammade PR-byrån Westander hade<br />
bjudits in för att berätta om hur man skapar<br />
publicitet kring alumnfrågor. När man vet varför<br />
man vill ha publicitet, ska man göra en handlingsplan<br />
och sedan kommer det allra viktigaste<br />
och det är att formulera det budskap man vill nå<br />
ut med.<br />
Om detta diskuterade deltagarna och lyssnade<br />
på erfarenheter från <strong>universitet</strong> som hunnit hålla<br />
på några år med denna på många ställen ganska<br />
unga verksamhet. I särskilda seminarier diskuterade<br />
man sociala medier, fundraising , internationalisering<br />
och internt arbete.<br />
Mats Eriksson från Örebro <strong>universitet</strong> talade<br />
om att bygga nätverk via sociala medier och<br />
Karin Gibson från Linköpings <strong>universitet</strong> berättade<br />
om den speciella satsning man gjort där<br />
för att bygga upp sitt internationella nätverk för<br />
alumner.<br />
– Det har blivit viktigare att stärka vårt varumärke<br />
internationellt för att locka fl er internationella<br />
studenter, delvis som en följd av att<br />
studierna inte längre är avgiftsfria. Att ha goda<br />
internationella kontakter har betydelse både för<br />
kvalitén på undervisningen och för samarbetet<br />
med <strong>universitet</strong> i andra länder.<br />
Nässpray mot Klamydia<br />
och morötter mot HIV<br />
– Örebroforskare utvecklar nya vacciner<br />
Det tar minst tio år att utveckla ett vaccin från idé till färdig och<br />
godkänd produkt, men både när det gäller HIV och klamydia har en<br />
forskargrupp vid Örebro <strong>universitet</strong> kommit en god bit på väg.<br />
De två potentiella vaccinen har redan testats<br />
på möss som bildat antikroppar mot<br />
sjukdomarna. Och snart är det dags att<br />
börja testa en tredje vaccinkandidat – mot magsårsbakterien<br />
Helicobacter pylori.<br />
Men det krävs mycket tid, tålamod och pengar<br />
för att utveckla nya läkemedel och risken för bakslag<br />
är stor längs hela vägen.<br />
– Man åker berg- och dalbana flera gånger i månaden,<br />
säger Åke Strid, professor i biokemi vid<br />
Örebro <strong>universitet</strong>, som tillsammans med smittskyddsexperten<br />
Sören Andersson leder <strong>universitet</strong>ets<br />
vaccinforskning inom ramen för forskningsmiljön<br />
Centrum för livsvetenskap.<br />
Just nu går det uppåt. HIV-forskningen har väckt<br />
internationellt intresse och nyligen fick Örebroforskarna<br />
mer bidragspengar för att gå vidare med sin<br />
klamydiaforskning.<br />
– I nuläget har vi uppnått en 70-procentig skyddseffekt<br />
mot klamydia hos försöksdjuren, och vi tror<br />
att vi kan komma upp till 90 procent efter justeringar<br />
och förbättringar, berättar Åke Strid.<br />
Blodanalyser och genmodifiering<br />
Klamydiavaccinet är tänkt att utformas som nässpray.<br />
Eftersom kroppens slemhinnor är sammanlänkade<br />
med varandra genom immunförsvaret når<br />
skyddseffekten på detta sätt könsorganens slemhinnor.<br />
HIV-vaccinet är däremot tänkt att förpackas<br />
på ett radikalt annorlunda sätt för att göras mer<br />
tillgängligt och användbart i u-länder, nämligen i<br />
vanliga grönsaker.<br />
I nuläget har<br />
vi uppnått en<br />
70-procentig<br />
skyddseffekt<br />
mot klamydia<br />
hos försöksdjuren...<br />
– Genmodifierade ätbara grönsaker som innehåller<br />
vaccin är en mycket billigare lösning, som dessutom<br />
kan odlas lokalt. De behöver inte förvaras i<br />
obruten kylkedja från produktion till tillverkning<br />
och det krävs varken sjukvårdspersonal eller steril<br />
utrustning för att hantera dem.<br />
Efter noga övervägande har forskarna bestämt<br />
sig för morot – den kan ätas rå, är lätt att odla i<br />
olika klimat och är accepterad som födoämne i de<br />
flesta kulturer.<br />
Det gemensamma för de båda vaccinkandidaterna<br />
är att de bygger på enstaka proteiner som hämtas<br />
från den bakterie (klamydia) eller det virus (HIV)<br />
som orsakar sjukdomen. Men det fungerar inte med<br />
vilket protein som helst. Bland de runt 5 000 olika<br />
proteiner som en bakterie kan bestå av, är det kanske<br />
bara ett fåtal som sätter i gång kroppens immunförsvar<br />
och därmed fungerar i ett vaccin. Urvalet görs<br />
med hjälp av noggranna analyser av blod, som visar<br />
vilka protein som ger upphov till flest antikroppar.<br />
Magsårsbakterien Helicobacter pylori. I dag behandlas<br />
magsår vanligen med en kombination av tre mediciner,<br />
varav två är antibiotika. Men framtiden är osäker, på<br />
grund av ökande resistens mot antibiotika hos bakterien.<br />
Ett förebyggande vaccin skulle eliminera det problemet.<br />
Nytillverkade HIV-viruspartiklar sprider sig i kroppen<br />
från en invaderad cell. Det som gör HIV-viruset särskilt<br />
svårt att bekämpa är att det muterar, det vill säga<br />
förändras, snabbt. Därför har Örebroforskarnas valt att<br />
arbeta med proteinet p24 (se bild nästa sida) som har<br />
förblivit oförändrat i flera typer av viruset.<br />
8 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 9
FORSKNING<br />
Vaccinforskning<br />
Vaccinforskning<br />
FORSKNING<br />
Växtproducerade läkemedel är ett ungt forskningsfält,<br />
och Örebroforskarna är hittills de enda i landet<br />
inom området. De arbetar inte enbart med själva genmodifieringen<br />
av växterna, utan har också fått ekonomiskt<br />
stöd för att i samarbete med näringslivet undersöka<br />
förutsättningar för storskalig odling inom Sverige.<br />
Det handlar dels om att få ut en så hög avkastning som<br />
möjligt, dels att ta fram teknik för att utvinna de farmaceutiska<br />
substanserna ur växterna och omvandla dem<br />
till tabletter utan att de tappar sin biologiska effekt.<br />
Vaccinforskningen vid Örebro<br />
<strong>universitet</strong> är ett tvärvetenskapligt<br />
samarbete där de olika kompetenserna<br />
kompletterar varandra. Professor<br />
Åke Strid (bilden) representerar<br />
biokemi och växtgenetik och<br />
docent Sören Andersson, med lång<br />
erfarenhet från Smittskyddsinstitutet,<br />
står för kompetensen<br />
inom immunologi,<br />
medicin och vaccinologi.<br />
Att hitta ett lämpligt protein är dock<br />
bara ett första steg. Forskarna måste<br />
också försäkra sig om att det är möjligt<br />
att tillverka det i stor skala, utan att det förändras<br />
och förlorar de egenskaper man vill åt. Tillverkningen<br />
av proteinet sker i bakterier eller växter,<br />
som har genmodifierats så att de kan producera andra<br />
proteiner än dem som arten normalt tillverkar.<br />
Och givetvis måste denna förändring i arvsmassan<br />
gå i arv till bakteriens eller växtens avkomma.<br />
Men vissa proteiner visar sig svåra att producera<br />
i sin helhet, och då får man försöka med de viktigaste<br />
delarna av proteinet, vilket alltså kräver nya<br />
analyser på ännu mer detaljerad nivå. Genom att<br />
lägga ihop olika sådana delar av ett eller flera verkningsfulla<br />
proteiner är det möjligt att skapa ett nytt<br />
så kallat fusionsprotein, som är skräddarsytt för att<br />
skapa en lagom stark reaktion hos immunförsvaret<br />
– varken för svag eller för kraftig.<br />
Örebroforskarna har också påbörjat utvecklingen<br />
av ett tredje vaccin, mot magsårsbakterien Helicobacter<br />
pylori. Behovet av ett förebyggande skydd<br />
är stort, eftersom behandlingen av sjukdomen är<br />
dyr och därmed utom räckhåll för en stor del av<br />
jordens befolkning. Dessutom kommer det allt fler<br />
rapporter om en ökad resistens hos bakterien, vilket<br />
hotar att göra dagens mediciner verkningslösa.<br />
Därför har det gjorts flera försök att ta fram vacciner<br />
mot sjukdomen, hittills utan större framgång.<br />
Men nu har forskargruppen vid Örebro <strong>universitet</strong><br />
lyckats ta fram en genmodifierad växt som innehåller<br />
ett Helicobacterprotein och nästa steg är att<br />
testa det på möss.<br />
Billigare och säkrare att använda växter<br />
Växtproducerade läkemedel är ett snabbt växande<br />
område inom läkemedelsindustrin som gör det<br />
möjligt att ta fram mediciner som inte kan tillverkas<br />
med traditionella metoder. Det beror<br />
på att växter kan producera mer<br />
komplexa molekyler än de mikroorganismer<br />
och däggdjursceller som hittills<br />
används för läkemedelsframställning.<br />
Dessutom är de både billigare och säkrare.<br />
Bakterieceller kan innehålla toxiner,<br />
det vill säga ämnen som är giftiga<br />
för oss, medan däggdjursceller kan<br />
bära på oönskade virus.<br />
– Den här tekniken kommer att<br />
göra det möjligt att producera vacciner<br />
och mediciner mot sjukdomar<br />
som vi dag inte kan förebygga eller<br />
bota, säger Åke Strid. •<br />
För att få växter att tillverka HIVproteinet<br />
p24 (bilden) måste den gen<br />
som ligger bakom processen bli en del av<br />
växternas egen arvsmassa. Men eftersom<br />
det inte gick att föra över genen direkt<br />
från virus till växt, fick forskarna ta en<br />
omväg. Först fördes genen in i en bakterie,<br />
som sedan kunde föra den vidare till<br />
växterna – med lyckat resultat.<br />
10 ÖU magasin ◦ 1 2010<br />
ÖU magasin ◦ 1 2010 11
ALUMN<br />
UTBILDNING<br />
Studenterna vid Global Journalismprogrammet kommer från hela<br />
världen och när de lämnar utbildningen bär det också av i många<br />
olika riktningar. Någon fortsätter forska, andra söker sig ut på arbetsmarknaden<br />
med nya verktyg i bagaget.<br />
TEXT O FOTO: Lars Westberg<br />
– Det är viktigt att alumnerna<br />
också ska känna att<br />
de har nytta av nätverket.<br />
Det kan handla om att<br />
få kontakter i samband<br />
med rekryteringar eller<br />
när man vill ha tag på<br />
personer med en speciell<br />
utbildning, säger Sören<br />
Hilmerby, som är alumnsamordnare<br />
inom Maskinteknikområdet.<br />
TEXT O FOTO: Lars Westberg<br />
Sören Hilmerby är alumnansvarig för de<br />
studenter som läst maskinteknik, en grupp<br />
som ligger högt bland de mest aktiva<br />
alumngrupperna i Örebro <strong>universitet</strong>s nätverk för<br />
alumner.<br />
– Händer det något skriver jag på hemsidan och<br />
då går det iväg ett mail till gruppens medlemmar och<br />
då kanske många går in och kollar vad som hänt.<br />
Han menar att alumnnätverket kan vara till stor<br />
nytta, både för <strong>universitet</strong>et, för de tidigare studenterna<br />
och för dem som just är i färd med att lämna<br />
utbildningen och söka sig ut på arbetsmarknaden.<br />
Maskinteknikgruppen vänder sig till dem som läst<br />
något av programmen Maskiningenjör, Industriell<br />
design & produktutveckling eller CNC-tekniker.<br />
– Det varierar om det är program eller ämnen<br />
som organiserar sig i alumngrupper, det hänger väl<br />
på hur man känner samhörighet.<br />
Över 50 olika grupper<br />
Universitetets mål med alumnverksamheten är att<br />
skapa en mötesplats där de tidigare studenterna<br />
kan hålla liv i sina kontakter från studietiden men<br />
också skapa nya mellan yrkesverksamma som har<br />
en liknande utbildningsbakgrund. Det finns drygt<br />
50 olika grupper inom nätverket för alumner.<br />
– Jag brukar lägga ut information om föreläsningar<br />
som kan var intressanta. Jag tror de flesta<br />
inte är så intresserade av speciella träffar utan mer<br />
av vad som händer på <strong>universitet</strong>et, om det kommer<br />
nya kurser eller om vi utvecklar vår verksamhet<br />
och vill ha ut information om det.<br />
Men Sören Hilmerby ser också alumngruppen<br />
som ett komplement till annan utåtriktad verksamhet<br />
och ett verktyg samverkan med näringslivet<br />
som också är ett av hans uppdrag.<br />
– Vi har många former för kontakter med näringslivet,<br />
det är exempelvis projektkurser, studie besök,<br />
mentorsprogram, examensarbeten och praktikplatser,<br />
säger han. Här kan man gå ut till alumnerna i<br />
kontaktgruppen och fråga om olika saker. Alumnerna<br />
finns på olika arbetsplatser och pratar med<br />
arbetskamrater och på det sättet sprids information<br />
både till och från oss.<br />
Examensarbeten och kontakter<br />
Tidigare studenter är ofta vägen till examensarbeten<br />
för efterföljare.<br />
– De kan ha konkreta uppgifter, som passar bra<br />
att lösa genom ett examensarbete. Därför kan det<br />
också vara bra för studenter att gå med i alumngruppen<br />
redan under studietiden för att söka kontakter<br />
den vägen.<br />
Gruppen kan också vara ett användbart verktyg<br />
om Sören Hilmerby vill ha tag på någon gästföreläsare,<br />
man kan se var olika personer arbetar och<br />
om de sysslar med något som är relevant.<br />
Alumner finns också med i programrådet för<br />
maskinteknik som följer upp och utvecklar utbildningsprogrammen<br />
inom området. I rådet finns också<br />
andra företagsrepresentanter, studenter och programledare<br />
för programmen.<br />
– Jag brukar också använda alumnernas berättelser<br />
om var de hamnat efter utbildningen när vi<br />
informerar om utbildningen i gymnasieskolorna,<br />
säger Sören Hilmerby. Det blir väldigt konkret och<br />
tydligt när man ska berätta om vilken nytta man<br />
har av studierna.<br />
Global nivå<br />
ställer höga krav<br />
– Samarbetet med de andra nordiska <strong>universitet</strong>en är mycket<br />
viktigt för det internationella perspektivet och det vill vi behålla och<br />
utveckla. Vi vill också ha en fortsatt satsning både på den praktiska<br />
och på den teoretiska utbildningen.<br />
Anna Roosvall är akademiskt ansvarig<br />
för masterutbildningen i Global Journalism<br />
vid Örebro <strong>universitet</strong>. I höst<br />
har hon kunnat hälsa 27 studenter välkomna<br />
från 16 olika länder. Liksom tidigare upplever<br />
hon att studenterna tar sig an studierna med<br />
stor entusiasm.<br />
– Vi kan också se flera exempel att studenter<br />
som gått utbildningen fått sina uppsatser publicerade<br />
som vetenskapliga artiklar eller böcker. Det är<br />
olika om alumnerna fortsätter inom den akademiska<br />
världen eller om de återgår till journalistiken.<br />
Många vill ägna sig åt båda sakerna.<br />
Kurserna i Global Journalism är tvååriga och eftersom<br />
det sker intagning bara vartannat år, möts inte<br />
studenter från olika årgångar på <strong>universitet</strong>et. Men<br />
det finns ett nätverk, Global Journalism Network,<br />
där man kan följa aktiviteter i pågående kurs och<br />
det är också ett forum för gamla och nya studenter.<br />
Webbadressen är http://gjnet.org<br />
Ska utbildningen fortsätta att ha hög kvalité<br />
krävs det förutom satsningar i utrustning och annat<br />
även att det internationella samarbetet kan<br />
fortsätta. Under hösten reser kursdeltagarna till<br />
Finland i en vecka för tre dagar i Helsingfors och<br />
två i Tammerfors.<br />
Nätverk<br />
Utnyttja kunskaper<br />
Hon nämner dels Walid Al-Saqaf, dels Adriana<br />
– Där handlar kurserna om Media and Development<br />
Valle från Nicaragua, som exempel på studenter<br />
och en annan just om klimatförändringar.<br />
som fortsatt forska.<br />
Senare i vinter besöker man Oslo för en kurs som<br />
– Adriana och jag är med i ett nätverk – Media-<br />
kallas War- and peacejournalism. Vi har också ett<br />
Climate network – med forskare som följer hur medierna<br />
Anna Rosvall är program-<br />
utbyte av lärare mellan <strong>universitet</strong>en och studen-<br />
skriver om klimatförändringar, säger hon. ansvarig för Global Journaterna<br />
kan i vissa fall också skriva sina masterupp-<br />
Walid har fortsatt här på <strong>universitet</strong>et och med sin lism och forskar själv bland satser i Norge eller Finland.<br />
bakgrund både som journalist och med datorkunskaper<br />
annat om hur medierna be-<br />
– På det här sättet kan vi utnyttja kunskaper och<br />
är han en tillgång för att kursen ska hålla skriver klimatförändringar. expertis inom journalistikforskningen, som inte<br />
hög nivå både praktiskt och teoretiskt.<br />
bara finns på ett ställe.<br />
12 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 13
UTBILDNING<br />
Global Journalism<br />
Global Journalism<br />
UTBILDNING<br />
Walids program<br />
utmanar censuren<br />
– Internet! Walid Al-Saqaf ler stort när<br />
jag frågar hur han i Jemen kunde ta<br />
reda på att det finns en kurs i Global<br />
Journalistik vid just Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
När vi träffas är han på väg till USA och Stanford<strong>universitet</strong>et<br />
i Kalifornien för att tala om det censurbrytande<br />
dataprogram som han utvecklat i Örebro<br />
och som också är ämnet för det som ska bli<br />
hans doktorsavhandling.<br />
Det var 2006 som Walid kom med sin familj –<br />
fru och två döttrar – till Örebro och Mastersprogrammet<br />
Global Journalism. Under studietiden och<br />
som en del av sin magisteruppsats byggde han upp<br />
en nyhetsportal med fokus på hemlandet Jemen.<br />
Som med mycket annat nuförtiden har internet stor<br />
betydelse för det.<br />
– Den ska vara öppen för all information och alla<br />
ska vara välkomna, det ska råda yttrandefrihet för<br />
alla på den här portalen, säger han. Människor vill<br />
gärna ha information som är ”non government”<br />
och portalen blev framgångsrik.<br />
Men regimen i Jemen tolererar inte vad som helst<br />
och Walids portal fick problem. Den blev censurerad<br />
i Jemen, regimen stängde ned den.<br />
Censurbrytande program<br />
Eftersom Walid Al-Saqaf också har en kandidatexamen<br />
i datorteknik, satte han i gång att konstruera<br />
ett program som skulle kunna bryta regimens<br />
censur.<br />
– Jag kallar programmet Alkasir, som är arabiska<br />
och betyder ”kringgå” eller ”överlista” (circumvent<br />
på engelska). Programmet har blivit välkänt i Jemen<br />
och i hela arabvärlden. Det finns tusentals användare<br />
i många länder som kan ansluta sig till programmets<br />
server via mer än 700 internetleverantörer<br />
i mer än 60 länder.<br />
Men det är inte heller problemfritt med program<br />
som utmanar regimer som inte tycker om yttrandefrihet.<br />
Det positiva är att fler får till gång till information,<br />
som censureras, men det negativa är att<br />
regeringar ser det som ett hot och försöker stoppa<br />
det. Walid beskriver det som en balansgång och en<br />
ständig strid.<br />
– Det är som en katt- och råttalek där det är svårt<br />
att se en vinnare. Men informationen blir allt mer<br />
omöjlig att kontrollera, även om regimerna också<br />
ständigt finner nya vägar till censur, säger han.<br />
Walid Al-Saqaf<br />
De 27 studenterna som nu går på Global Journalism-programmet<br />
kommer från hela världen. Tidigare studenter har startat en<br />
egen hemsida där de håller kontakt och skriver om aktuella frågor,<br />
ofta om yttrandefrihet och journalistikens villkor, gjnet.org.<br />
I september var han i Budapest och talade vid en<br />
konferens, Internet at Liberty, som Google och Central<br />
European University ordnade. Han har också<br />
besökt Oxford, Kairo, Krakow, Sydafrika och flera<br />
andra platser för att berätta om sina projekt. Tidigare<br />
i år fick han Örebro <strong>universitet</strong>s demokratipris.<br />
– För mig är det viktigt att arbeta för att skydda<br />
tillgången till information och att projektet får leva<br />
vidare. Därför är det bra med uppmärksamheten.<br />
Men jag vill också sprida kunskaper om Örebro<br />
<strong>universitet</strong>, som gett mig möjligheter att arbeta med<br />
detta, säger han.<br />
Masterutbildningen Global Journalism vid Örebro<br />
<strong>universitet</strong> ledde Walid Al-Saqaf till doktorandprogrammet<br />
och han erbjöds också deltidsarbete<br />
som lärare.<br />
– Många av studenterna kommer från utvecklingsländer<br />
eller länder med bräcklig demokrati.<br />
Jag tror det kan vara bra för dem att ha en lärare<br />
som själv kommer från ett utvecklingsland, säger<br />
han. Jag kanske har lättare att förstå hur de tänker.<br />
Ahmed Magdy kommer från<br />
Kairo i Egypten.<br />
– Det som lockade mig att söka till<br />
Masterprogrammet i Örebro var att<br />
det sätter in journalistiken i ett globalt<br />
perspektiv och att själva utbildningen<br />
är en smältdegel med studenter från<br />
länder i hela världen. Dessutom har<br />
jag glädje av att utbildningen är avgiftsfri.<br />
Ahmed vill förbättra sin journalistiska<br />
förmåga i både teori och praktik<br />
och dessutom träna sig i att skriva<br />
på engelska, vilket han hoppas ska<br />
ge honom möjligheter att arbeta över<br />
hela världen i framtiden.<br />
– Jag skulle gärna arbeta här i Sverige,<br />
säger han, och helst på en redaktion<br />
för tidningar eller elektroniska medier<br />
eftersom jag föredrar att skriva.<br />
I hemlandet har Ahmed arbetat som<br />
journalist i sju år, dels på webbmagasinet<br />
boswtol.com, dels som skribent<br />
i olika tidningar, som skriver om fordonsindustri.<br />
Alice Kiingi kommer från<br />
Kampala i Uganda.<br />
– Det är flera journalister i Uganda,<br />
som ger Örebro <strong>universitet</strong> toppbetyg<br />
bland europeiska <strong>universitet</strong> för Global<br />
Journalism-utbildningen. Jag har<br />
arbetat i sex år som ekonomireporter<br />
på en tidning som heter The New<br />
Vision. Jag har tidigare utbildat mig<br />
i Kenya och Tyskland och nu vill jag<br />
utveckla mina kunskaper i journalistik<br />
ytterligare.<br />
Alice nämner särskilt möjligheterna<br />
att skaffa sig kunskaper om hur man<br />
samlar information, -analyserar och<br />
publicerar med hjälp av multimedia.<br />
Hon vill också lära sig att se lokala<br />
och regionala nyheter i ett globalt perspektiv.<br />
– De flesta journalisterna i Uganda<br />
saknar kunskaper om hur man arbetar<br />
med multimedia, säger hon. Den<br />
utbildning jag kan få här hade jag inte<br />
kunnat få någon annan stans även om<br />
jag hade varit tvungen att betala för<br />
den.<br />
Internationell uppmärksamhet<br />
Alkasir och Walids arbete med nyhetsportalen har<br />
väckt stor uppmärksamhet på olika håll i världen.<br />
14 ÖU magasin ◦ 1 2010<br />
ÖU magasin ◦ 1 2010 15
INNOVATION<br />
Porträttet<br />
INNOVATION<br />
Att omsätta<br />
kunnandet till<br />
nytta för omvärlden<br />
16 ÖU magasin ◦ 1 2010<br />
– Det finns massor av idéer och kunnande,<br />
men frågan är vem som ska<br />
driva fram ett företagande. Det är en<br />
stor utmaning för framtiden och jag<br />
tror att vi har ett verktyg, som är användbart.<br />
Det handlar om att fokusera<br />
på rätt saker för att nyttiggöra det<br />
som produceras på <strong>universitet</strong>et.<br />
Anna Ragén är företagare i Karlskoga. Men<br />
hon är också en alumn från Örebro <strong>universitet</strong><br />
(dåvarande högskola) med en examen<br />
som innehåller företagsekonomi och produktionsteknik.<br />
– Alumner ska känna att de kan återvända till<br />
<strong>universitet</strong>et för att utveckla sig. Alla känner inte<br />
till det som finns här och den som varit borta några<br />
år blir överraskad över hur mycket som hänt. Här<br />
finns en fantastisk miljö och stora möjligheter.<br />
Anna har själv återvänt till en kurs i ledarskap på<br />
Handelshögskolan vid Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
– Den är så bra och det vet jag, för jag har gått<br />
många andra kurser, som inte är i närheten av den<br />
här.<br />
Men hon har också återvänt på ett annat sätt.<br />
Hon fick en förfrågan om att utveckla Örebro <strong>universitet</strong>s<br />
omvärldskontakter*, att alla goda tankar<br />
och idéer också kan växa vidare utanför <strong>universitet</strong>et<br />
men också att omvärlden inser vilket kunnande<br />
som finns att hämta på <strong>universitet</strong>et.<br />
Kvinnors företagande<br />
Det slutade med att hon kom in på deltid och tog<br />
med sig ett projekt som syftade till att få kvinnors<br />
företagsamhet att växa. Universitetet blev medfinansiär<br />
och Tillväxtverket, Länsstyrelsen och Business<br />
Science Arena är andra medaktörer.<br />
23 deltagare som vill utveckla eller förnya sina<br />
produkter, som vill starta företag eller som kommer<br />
från <strong>universitet</strong>et och vill nyttiggöra sin forskning<br />
har mötts i seminarier och workshops under<br />
hösten. Målet är att inom 18 månader öka omsättningen<br />
och starta minst fem nya företag.<br />
– Det är idéerna som behöver utvecklas, ett arbete<br />
som måste ske innan man börjar tänka på affärsoch<br />
marknadsplaner. Vi vill skapa ett verktyg för<br />
att systematiskt arbeta med behovsanalys och produktutveckling,<br />
när det är gjort löser det sig ofta<br />
automatiskt med fortsättningen, säger Anna Ragén,<br />
som är mycket nöjd med hur projektet utvecklats.<br />
Redan nu har fyra nya företag startats och deltagarna<br />
kommit långt i att utveckla sina projekt.<br />
Fokus på kvalité<br />
Örebro <strong>universitet</strong> har växt kraftigt under en period<br />
och har nu huvudfokus på ett kvalitetsarbete.<br />
Ett program för att omsätta idéer till arbetstillfällen<br />
och företagande måste också hålla en viss nivå när<br />
det är kopplat till <strong>universitet</strong>et.<br />
– Det här är ett professionellt paketerat projekt,<br />
som håller en tillräcklig höjd för att ge akademiska<br />
poäng. Vi kan fortsätta att utveckla det och inte<br />
bara med inriktning på kvinnligt företagande, säger<br />
Anna Ragén.<br />
Framgång och tillväxt<br />
Hon betonar behovet av växelverkan mellan näringslivet<br />
och <strong>universitet</strong>et. Det är bra om näringslivet<br />
får en insikt om vad <strong>universitet</strong>et kan erbjuda,<br />
att <strong>universitet</strong>et förknippas med framgång och nytänkande<br />
och att kunskap förknippas med tillväxt.<br />
Vi vill skapa ett verktyg för att<br />
systematiskt arbeta med behovsanalys<br />
och produktutveckling<br />
Ett sätt att öka den ömsesidiga kunskapen om varandras<br />
miljöer är den grupp som fått det provisoriska<br />
namnet Entrepreneurs in Residence, som utom<br />
Anna själv också består av Åke Olofsson, som är<br />
ordförande för Örebro Promotion och VD:n för<br />
Arbesko, Peter Geisler, som har ett stort engagemang<br />
i olika näringslivsorganisationer och även i<br />
Forum för småföretagarforskning.<br />
– Det här är ett bra forum för en diskussion om<br />
vad som är viktigt att prioritera i arbetet med att<br />
utveckla Örebro <strong>universitet</strong>s omvärldskontakter. •<br />
* Anna Ragén är från 1 december<br />
2010 chef för avdelningen<br />
Externa relationer och kommunikation<br />
vid Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
ÖU magasin ◦ 1 2010 17
ALUMN<br />
Porträttet<br />
ALUMN<br />
Hemma i<br />
rattegangssalen<br />
FAKTA RÄTTEGÅNGSSALEN:<br />
69 platser på 125 kvadrateter.<br />
Salen är U-formad och läraren<br />
kan röra sig väl synlig för alla<br />
studenter. Där fi nns allt som<br />
gör miljön så realistisk som<br />
möjlig, påropstavla, individuella<br />
bildskärmar, vittnesbord, stor<br />
bildskärm och filmduk, videoprojektor,<br />
mikrofoner som nås<br />
av alla, hörselslinga och golv i<br />
olika nivåer för att alla ska se<br />
så bra som möjligt. Salen blev<br />
klar 2006.<br />
– Det går bra för många av oss som läst juridik vid Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
Vi blev väl omhändertagna från början och utbildningen känns<br />
som en stabil grund när man kommer ut i verkligheten.<br />
18 ÖU magasin ◦ 1 2010<br />
Y<br />
lva Wessman blev jur kand i januari i år<br />
efter fyra och ett halvt år på juristprogrammet.<br />
Just nu är hon i färd med att<br />
lämna studentmiljön, hon och sambon<br />
flyttar till Uppsala där Ylva fått tjänst som tingsnotarie<br />
vid Uppsala tingsrätt.<br />
Hon kom till Örebro <strong>universitet</strong> med ett samhällsintresse<br />
och politiskt engagemang i bagaget från<br />
hemstaden Borlänge där hon tog studenten 2003.<br />
– Jag var inriktad på att läsa juridik, men eftersom<br />
jag hade gått engelskspråkigt gymnasium och<br />
inte ville tappa engelskan, så började jag med att<br />
läsa engelska ett år. Att jag valde Örebro <strong>universitet</strong><br />
var lite av en slump, det var ämnesvalet som styrde.<br />
Jag var inte så sugen på de konventionella <strong>universitet</strong>en<br />
med alla gamla traditioner.<br />
Stort samhällsengagemang<br />
För en person med samhällsengagemang är det<br />
ganska naturligt att engagera sig bredare än bara<br />
i studierna. För Ylvas del ledde det till att hon arbetade<br />
ett år på studentkåren som också ledde till<br />
andra uppdrag under studietiden. Hon har bland<br />
annat suttit med som studentrepresentant i <strong>universitet</strong>ets<br />
arbete med att få läkarutbildningen.<br />
Dessutom har hon hunnit med ett politiskt engagemang.<br />
Hon hade politiska uppdrag för vänsterpartiet<br />
redan i Borlänge. I Örebro blev hon invald<br />
i fullmäktige 2006 och har bland annat suttit i socialnämnden.<br />
Det är uppdrag hon inte kan ha kvar<br />
när hon flyttar från kommunen.<br />
Juristprogrammet startade 2005 och Ylva fanns<br />
med i den första gruppen på drygt 60 studenter.<br />
Ompysslad premiärkull<br />
– Vi var en liten grupp med god sammanhållning.<br />
Det är klart att det fanns lite barnsjukdomar, men<br />
<strong>universitet</strong>et månade mycket om att det skulle bli<br />
bra. Vi hade engagerade lärare med stora kunskaper<br />
och en vilja att ge oss en bra utbildning.<br />
När vi ska ta bilder, söker vi upp rättegångssalen<br />
i Teknikhuset. Den blev klar i början av Ylvas<br />
ÖU magasin ◦ 1 2010 19
ALUMN<br />
Porträttet<br />
KRÖNIKA ALUMN<br />
Porträttet<br />
utbildning och har varit flitigt använd för rollspel,<br />
där studenterna får träna olika yrkesroller i en realistisk<br />
miljö och med avancerad teknisk utrustning.<br />
– Ja, här har vi hängt mycket, säger Ylva när vi<br />
blir insläppta av en klasskamrat till henne, Karin<br />
Lundström, som just fått en tjänst som doktorand<br />
vid <strong>universitet</strong>et och de gratulerar varandra till<br />
framgångarna på arbetsmarknaden.<br />
Efter examen i januari har Ylva hunnit arbeta<br />
som biträdande jurist på MAQS Lawfirm Advokatbyrå<br />
i Stockholm. Byrån sysslar med affärsjuridik<br />
och har kontor i Norden och Baltikum. Bland klienterna<br />
finns flera högskolor och <strong>universitet</strong>, som<br />
behöver juridisk hjälp av olika slag.<br />
Verkligheten ingen överraskning<br />
– Det handlar om mycket mer än enbart högskolerätt.<br />
Det är arbetsrätt, diskrimineringsfrågor, avtalstvister<br />
och mycket annat som kan bli aktuellt.<br />
Det är klart att man inte kan allt från början när<br />
man kommer dit, men utbildningen känns relevant.<br />
Framför allt har jag haft nytta av att vi haft<br />
så många praktiska övningar, inte bara i rättssalen.<br />
Vi har fått skriva många PM, inlagor och domar<br />
och det har jag haft stor glädje av när jag kommit<br />
ut i ”verkligheten”.<br />
Ja, det är väl för just det här<br />
tillfället man sliter för att få så bra<br />
betyg som möjligt<br />
Ylva känner att hon fått förtroende på sin arbetsplats,<br />
där hon också var på praktik en period. Att<br />
få hand om egna klienter har varit ett stort ansvar.<br />
– Men det är också utvecklande när det inte bara<br />
är på låtsas.<br />
Nu väntar nästa utmaning som tingsnotarie vid<br />
Uppsala tingsrätt. Det låter som en stor framgång<br />
att som jur kand från den färska utbildningen vid<br />
Örebro <strong>universitet</strong> slå sig in i konkurrens med alla<br />
som läser juridik i Uppsala.<br />
Belönat slit<br />
– Ja, det är väl för just det här tillfället man sliter<br />
för att få så bra betyg som möjligt, men jag har<br />
också fått några extra poäng för att jag arbetat på<br />
advokatbyrån.<br />
Hur ser hon då på sin framtida yrkeskarriär?<br />
Straff- och processrätt har lockat mer än affärsjuridiken,<br />
men arbetet på MAQS var ändå värdefullt<br />
för att få inblick i den.<br />
I sin ungdom ville hon bli polis – ”det gick inte,<br />
jag hade för dålig syn” – men senare var det mer<br />
åklagare hon siktade mot, men under studietiden<br />
har hon hittat annat som också låter spännande.<br />
– Jag är väl inte lika säker längre. Men sitter man<br />
inte ting, stänger man dörrar till att arbeta både<br />
som försvarsadvokat, åklagare och domare. Jag vill<br />
verkligen fortsätta med arbete inom juridiken och<br />
det är också därför jag nu låter politiken vila lite.<br />
För sju år sedan kom Ylva Wessman till Örebro<br />
<strong>universitet</strong>. Hon lämnar nu staden med ett gott studieresultat<br />
och många andra erfarenheter i bagaget.<br />
Vart den nyss påbörjade resan i arbetslivet går<br />
vidare återstår att se.<br />
Alumn<br />
PORTRÄTTET<br />
Namn: Ylva Wessman<br />
Ålder: 26 år<br />
Civilstånd: Sambo<br />
Examen: Juristexamen 2010<br />
Bor: Flyttar från Örebro till<br />
Uppsala<br />
Arbete: Notarie vid Uppsala<br />
tingsrätt<br />
Vem väljer<br />
partiledare?<br />
et är spännande i svensk politik. Socialdemokraternas<br />
partiledare Mona<br />
Sahlin annonserar sin avgång och uppmanar<br />
hela partistyrelsen att ställa sina platser<br />
till förfogande. Inspirerade av detta (?),<br />
går företrädare för Kristdemokraterna<br />
ut och kräver att deras partiledning ska<br />
göra likadant. Medierna skriver spaltmeter<br />
och sänder reportage efter reportage<br />
om vad som händer. Experter<br />
analyserar och ger råd om<br />
vad som bör hända och vem<br />
som bör få plats i partiernas<br />
ledningar. Åsikterna går i alla<br />
riktningar. Är det partiernas<br />
ensak och ett jobb för interna<br />
valberedningar? Eller är det<br />
en fråga av allmänt intresse?<br />
Ska vi rent av ha folkomröstning<br />
om vilka som ska sitta<br />
i partiledningen för (S) och<br />
(KD) framöver?<br />
För en statsvetare är det i<br />
princip självklart att se partier<br />
som en nödvändig del i en fungerande<br />
politisk demokrati. Vårt demokratiska<br />
system bygger på att det är partier som<br />
ställer upp till val och nominerar kandidater<br />
till riksdag och fullmäktige. I<br />
Regeringsformen, vår främsta grundlag,<br />
definieras parti som en sammanslutning<br />
eller grupp av väljare, som uppträder i<br />
val under särskild beteckning. Lagstiftaren<br />
har mycket medvetet valt att inte ge<br />
en mer detaljerad definition än så. Den<br />
svenska idén är att staten inte ska lägga<br />
sig i hur partier ordnar sin interna verksamhet.<br />
Det finns ingen restriktion om<br />
att partier ska vara utformade enligt någon<br />
demokratisk princip.<br />
ocialdemokraterna och Kristdemokraterna<br />
har i partihänseende det<br />
gemensamt att de kommer ur en folkrörelsetradition<br />
– (S) ur arbetarrörelsen<br />
och (KD) ur frikyrkorörelsen.<br />
Båda partierna<br />
har därmed en likartad grund<br />
för sitt interndemokratiska<br />
liv. Partierna har byggts upp<br />
på medlemskap bland människor<br />
som förenats kring gemensamma<br />
intressen och värderingar.<br />
Partiorganisationen<br />
har byggt på föreningsaktivitet<br />
och medlemsengagemang.<br />
Det har historiskt sett varit<br />
mer eller mindre självklart att<br />
val av de egna företrädarna<br />
skett på ett föreningssätt med valberedningar<br />
och interna omröstningar. Detta<br />
har också uppfattats som helt legitimt av<br />
dem som inte varit med i partierna.<br />
Men tiderna förändras. Partiernas<br />
medlemsantal har minskat. Partierna<br />
vill fånga många väljare och vänder sig<br />
därmed till grupper utanför den trogna<br />
kärnan. Väljarna känner allt mindre<br />
identifikation med ett parti och röstar<br />
olika mellan olika val. Istället för genom<br />
Krönikören<br />
Agneta Blom, docent i stats vetenskap<br />
och akademichef för Handelshögskolan<br />
vid Örebro <strong>universitet</strong><br />
aktiv medlemsverksamhet, sprider partierna<br />
sina budskap genom massmedier.<br />
Alltfler kan involveras och det blir logiskt<br />
att interna processer för val av partiledningar<br />
ifrågasätts och inte uppfattas som<br />
självklara.<br />
(S) och (KD) måste själva bestämma sig<br />
för hur mycket de ska hålla fast vid sina<br />
traditioner som medlemsbaserade folkrörelser<br />
och stå för det när det ifrågasätts.<br />
De kommer dock inte undan att också<br />
förhålla sig till hur dagens samhälle ser<br />
ut. Människor långt utanför de egna<br />
medlemsleden är intresserade och bör<br />
rimligen ges rätten att få veta vad partierna<br />
gör internt.<br />
20 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 21<br />
D<br />
S<br />
Den svenska<br />
idén är att<br />
staten inte<br />
ska lägga sig<br />
i hur partier<br />
ordnar sin<br />
interna verksamhet.<br />
Foto: Mujo Korach
NOTISER<br />
ALUMN<br />
KULTUR<br />
Nya Alumner<br />
Agnes Palinski, Företagsekonomi,<br />
Pressekreterare, Regeringskansliet, Stockholm<br />
Ninja Revelj, Måltidskunskap och värdskap,<br />
Köksmästare, Wij Trädgårdar, Ockelbo<br />
Kajsa Persson, Rättsvetenskap,<br />
Jurist, Götmars Juridik, Örebro<br />
Botox mot tennisarmbåge<br />
Örebroforskaren Eva Oskarsson har med<br />
hjälp av Botoxbehandling kunnat minska<br />
smärtan och öka armfunktionen hos långtidssjuka<br />
med tennisarmbåge, som annan<br />
behandling inte haft någon effekt på.<br />
KVINNOR BEHÖVS I IT-BRANSCHEN<br />
Att IT-branschen är mansdominerad<br />
är ingen nyhet, men<br />
nu börjar företagen själva bli<br />
bekymrade. Pia Engwall, VD<br />
vid Nethouse i Örebro, och<br />
Karin Hedström, <strong>universitet</strong>slektor<br />
vid Handelshögskolan<br />
vid Örebro <strong>universitet</strong>, har<br />
Karin Hedström<br />
påbörjat ett arbete för att öka kvinnors intresse<br />
för IT-branschen.<br />
Vid en första träff var drygt hälften av det<br />
20-tal kvinnliga studenter som läser Datateknik<br />
och Systemvetenskap med tillsammans med tre<br />
lärare och en handfull personer från Nethouse.<br />
– Det kan handla om att ordna mentorskap eller<br />
arbeta i andra former, men det är viktigt att<br />
blir något som är hållbart.<br />
– Kvinnor får lätt jobb inom IT, det ringer före tag<br />
till oss och frågar särskilt efter kvinnliga studenter<br />
som närmar sig examen, säger Karin Hedström.<br />
Hennes studie visar på vikten av att öka blodfl<br />
ödet i muskeln hos patienter som lider av tennisarmbåge.<br />
Behandlingen har visat hålla i sig<br />
ännu efter ett år.<br />
– Redan efter tre månader har blodfl ödet och<br />
därmed syretillförseln förbättrats. Patienterna<br />
är mindre smärtpåverkade och upplever att de<br />
har en bättre armfunktion, säger Eva Oskarsson,<br />
som har skrivit en doktorsavhandling<br />
i medicin vid Örebro<br />
<strong>universitet</strong>.<br />
Patienter som lider av tennisarmbåge<br />
har ont i yttre<br />
delen av armbågen och orsaken<br />
är överansträngning av<br />
underarmens sträckmuskler.<br />
Eva Oskarsson<br />
– Det kan handla om små rörelser som till exempel<br />
att greppa någonting med handen. Bland<br />
tennisspelarna, som gett namn åt problemet,<br />
drabbas så många som 30 till 40 procent av<br />
detta. Men tennisarmbåge kan även orsakas av<br />
lyft – jag har till exempel en dagisfröken med i<br />
min studie.<br />
FÖRSTAHANDSVAL FÖR ÅTTA AV TIO<br />
Örebro <strong>universitet</strong> har gjort en enkät bland<br />
höstens nya studenter. Den visar bland annat<br />
att 82 procent av dem som svarat, sökte Örebro<br />
<strong>universitet</strong> som förstahandsval. De som inte valt<br />
Örebro i första hand har haft Uppsala, Lund och<br />
Stockholm som sina förstahandsval.<br />
– Det här visar att arbetet med att etablera<br />
oss i en högre division bland svenska lärosäten<br />
börjat ge resultat, säger Jens Schollin, rektor vid<br />
Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
Årets Nybörjarenkät genomfördes som en e-<br />
postdistribuerad webbenkät, som skickades ut<br />
till 4 393 personer av vilka 1 178 svarade. Det<br />
vanligaste skälet att börja studera i Örebro är<br />
valet av utbildning och att <strong>universitet</strong>et ligger<br />
nära hemorten.<br />
Liksom andra <strong>universitet</strong> och högskolor är kvinnor<br />
i majoritet av dem som börjat studera i höst,<br />
två tredjedelar är kvinnor. Ungefär lika stor andel<br />
är under 26 år och drygt hälften har minst en förälder<br />
som studerat vid högskola eller <strong>universitet</strong>.<br />
Jonas Palsten, Musik/Musikpedagogik/Musikalisk gestaltning,<br />
Trumpetare, Kungliga Operan<br />
Henrik Överstam, Maskinteknik,<br />
Avdelningschef, Alstom Power Sweden AB, Västerås<br />
Fredrik Östbom, Företagsekonomi,<br />
Politiskt sakkunnig, Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm<br />
Kimia Yousefi, Medicin,<br />
Konsult, Medhouse AB, Stockholm<br />
Xianjing Ye, Statistik,<br />
Deputy director of the Clerks hangzhou government<br />
Maria Vörde, Omvårdnadsvetenskap,<br />
Distriktssköterska, Örebro Läns Lansting<br />
Kerstin Winge, Personalvetare/PA-linje,<br />
Kvalitetschef, Clear Edge Sweden, Högsjö<br />
Pernilla Jansson, Hörselvetenskap,<br />
Avdelningschef, Landstinget Kronoberg<br />
Maria Sidén, Automatiseringsteknik,<br />
Kvalitetsingenjör, GB Glace, Flen<br />
Alexandra Wiklund, Rättsvetenskap,<br />
Länsjurist, Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand<br />
Maria Viduss, Statskunskap,<br />
Politisk sekreterare, Örebro läns landsting<br />
Kristina Wallin, Personalvetare/PA-linje,<br />
Produktchef, Tele2<br />
Robert Brundin, Statistik,<br />
Statistiker, Markör Marknad och Kommunikation, Örebro<br />
Katarina Blom, Arbetsterapi,<br />
Arbetsterapeut, Karlskoga kommun<br />
Anette Wallin, Musik/Musikpedagogik/Musikalisk gestaltning,<br />
violinpedagog, riksspelman, Varbergs kulturskola<br />
Naghme Torkaman, Rättsvetenskap,<br />
Bolagsjurist, Eniro<br />
Claes Svensson, Maskinteknik,<br />
Teknisk projektledare, Bombardier Transportation<br />
Andreas Stenberg, Måltidskunskap och värdskap,<br />
Köksmästare, Djurönäset<br />
Annika Skarle, Statistik,<br />
Senior Programmer, AstraZeneca, Södertälje<br />
Lise Wållberg, Rättsvetenskap,<br />
Tingsnotarie, Stockholms tingsrätt<br />
Sofi a Samuelsson, Socialt arbete/Social linje,<br />
Kurator, Barn- och utbildningförvaltningen, Kristianstad<br />
Marina Vangstad, Medie- och kommunikationsvetenskap,<br />
Strategisk informatör, Regionplanekontoret, Stockholm<br />
Fredrik Wandus, Idrott,<br />
Idrottschef, Försvarsmakten, Linköping<br />
Georg Riedel<br />
besökte Musikhögskolan<br />
Musikens betydelse för barns hjärna, utveckling, identitet och rehabilitering<br />
får allt större stöd i forskningen. Detta var också temat<br />
för en heldagskonferens på Musikhögskolan vid Örebro <strong>universitet</strong>.<br />
Georg Riedel, välkänd musiker och kompositör till bland annat<br />
många älskade Astrid Lindgren-sånger, gav sin syn på vad som<br />
krävs av en barnvisa.<br />
Georg Riedel var från början en ganska avantgardistisk<br />
och publikfrånvänd jazzmusiker<br />
innan han började det svåra arbetet med att skriva<br />
barnvisor. Han tyckte från början att barnvisor var<br />
ganska meningslösa och att sång var helt onödigt,<br />
eftersom man ju kunde spela istället. När han väl<br />
tackat ja till att skriva Astrid Lindgren-sånger oroade<br />
han sig för att det skulle bli för banalt. Till exempel<br />
var han övertygad om att en så uppskattad<br />
visa som ”Pippis sommarsång” var för banal för<br />
att använda. Med tiden insåg han att det finns något<br />
vackert i det enkla och raka. Hans gamla jazzkompisar<br />
ställde också upp med stor entusiasm vid<br />
inspelningarna av dessa sånger.<br />
Georg Riedel menar också att det finns en kvalitet<br />
i att få sina sånger framförda av oskolade barnröster,<br />
att det på flera sätt är befriande. Han lyfter<br />
också fram textens betydelse för en bra barnvisa.<br />
Texten är enligt honom grunden för det musikaliska<br />
materialet.<br />
JOHN LIND<br />
Konferensen på Musikhögskolan var ett samarrangemang<br />
mellan <strong>universitet</strong>et och John Lindstiftelsen.<br />
John Lind var en världsberömd barnläkare<br />
och en pionjär inom nyföddhetsmedicin.<br />
Hans särskilda intresse var att se det nyfödda<br />
barnet som en individ och hans arbete var<br />
ofta radikalt för sin tid. Till exempel arbetade<br />
han för samvård på BB, där föräldrar och det<br />
nyfödda barnet får umgås oavbrutet direkt från<br />
födelsen. Han framhävde behovet av vaggvisor<br />
på BB och om musikens betydelse även innan<br />
födelsen. Han kämpade också hårt för att barn<br />
på sjukhus skulle får tillgång till lekterapi. John<br />
Lind-stiftelsen har till uppgift att arrangera<br />
vetenskapliga symposier i John Linds anda.<br />
22 ÖU magasin ◦ 1 2010 ÖU magasin ◦ 1 2010 23
Returadress:<br />
Örebro <strong>universitet</strong><br />
Externa relationer<br />
701 82 Örebro<br />
B<br />
SVERIGE<br />
PORTO BETALT<br />
PORT PAYÉ<br />
HUR HITTAR DU SVERIGES<br />
BÄSTA UNIVERSITET?<br />
Gör du det genom att titta efter<br />
färgglada overaller med lustiga<br />
märken på? Eller genom att<br />
bläddra i glassiga kataloger, där<br />
studenter skrattar med böcker<br />
under armen? Eller genom att<br />
helt enkelt läsa det här?<br />
Till Örebro <strong>universitet</strong> ska du söka<br />
för utbildningens skull. Det är så vi<br />
ser det, och det är så vi vill ha det.<br />
Vårt <strong>universitet</strong> är en arena för<br />
kunskap, bildning och kritik och<br />
genomsyras av en kvalitetskultur<br />
som står sig väl i jämförelse med<br />
andra ledande <strong>universitet</strong>.<br />
Vi har de kompetenta programmen<br />
och en studiemiljö som borgar<br />
för goda resultat.<br />
Att du på köpet får ett av Sveriges<br />
finaste campus, bostadsgaranti och<br />
nöjeslivet i Årets Studentstad,<br />
Örebro, är bara ett stort plus.<br />
Örebro <strong>universitet</strong> kan möta och<br />
förverkliga dina drömmar. Med<br />
hårt slit och en liten portion<br />
envishet kan vi tillsammans se till<br />
att Örebro <strong>universitet</strong> blir Sveriges<br />
bästa <strong>universitet</strong> – för dig.<br />
www.oru.se