Referenshantering i Pedagogik - DiVA

Muntliga källor
Jag funderade över om resonemanget från Kerstin Skog-Östlins
föreläsning (2001) också kan tillämpas på andra typer av skrivande.
Jag kontaktade henne och hon svarade att så var fallet (personlig
kommunikation, 2001-12-17).
Tomas Englund lade fram ett manus vid PACT-konferensen i Hong
Kong (januari 1999). I samband med presentationen sa han att …
En muntlig källa som har någon grad av offentlighet, som exempelvis en
föreläsning, förtecknas i referenslistan och i löpande text anges författare och
årtal på vanligt sätt [Skog-Östlin 2001)]. Se även s 21.
Muntliga källor som inte är offentliga anges i löpande text genom en parentes
[(personlig kommunikation, datum)]. Detta gäller alla olika typer av
kommunikation, exempelvis telefon, brev, e-post eller att man träffats. Källan
anges inte i referenslistan.
Det är inte vanligt att man refererar andra typer av muntliga källor och några
egentliga regler finns ej. Om man ändå vill använda en sådan källa bör
sammanhanget, tidpunkt och i förekommande fall den enskilda deltagarens
namn förekomma. Denna typ av källor anges inte i referenslistan. Man kan
exempelvis behandla dessa fall som nedan:
I ett efterföljande seminarium (i grupp 3, i kursen Pedagogik med
didaktisk inriktning A, 2001-12-17) diskuterade vi skrivandet och
fokus i diskussionen kom då att ligga på hur man strukturerar sitt
innehåll.
Ingrid Öst (Högre seminariet i pedagogik och utbildningsforskning,
2001-12-05) menar att uttrycket ”akademisk socialisation” kan
missuppfattas.
30