Broschyr: Internationellt utbyte och samarbete inom högre utbildning
Broschyr: Internationellt utbyte och samarbete inom högre utbildning
Broschyr: Internationellt utbyte och samarbete inom högre utbildning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
19<br />
Vikten av att vara<br />
internationell<br />
Lima <strong>och</strong> Lund<br />
BYTER ERFARENHETER<br />
GENOM arkeologin<br />
Studenternas<br />
fältstudier<br />
Nordisk Jazz<br />
Från Småland<br />
till Zimbabwe<br />
© Copyright Internationella programkontoret 2012.<br />
Texter: Linnea Holtze, Anders Ahlstrand <strong>och</strong> Jöns Ahlén. Global Reporting<br />
sid 6–9 <strong>och</strong> sid 19–20. Lennart Köhler sid 12–13. Annika Wallin sid 18.<br />
Foto omslag: GettyImages/Studio Paggy, retusch Alex&Martin.<br />
Foto inlaga: GettyImages/MIXA sid 3. iStockphoto, Shutterstock <strong>och</strong><br />
Johnér/Magnus Ragnvid sid 4–5. Jesper Klemedsson sid 6 (övre bild).<br />
Charlotte Carlberg Bärg sid 6 (nedre bild), 7–9 <strong>och</strong> 14–15. iStockphoto<br />
sid 10. Alex&Martin sid 12. Johnér/Elliot Elliot sid 16. Emil Kieri sid 17.<br />
Alice Tavaya sid 19. Mia Laurén sid 20.<br />
Grafisk form/illustrationer <strong>och</strong> layout: Matador kommunikation AB.<br />
Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012.
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
3<br />
Varför är det viktigt med internationalisering?<br />
Det räcker egentligen med att vända på frågan<br />
för att få ett självklart svar: Var skulle vi ha varit<br />
utan internationellt <strong>utbyte</strong> <strong>och</strong> inflöde av idéer<br />
<strong>och</strong> erfarenheter från andra länder?<br />
Inom forskningen har internationella<br />
kontakter länge varit<br />
en viktig del i arbetet. Idag sträcker<br />
sig internationaliseringen <strong>inom</strong> högre<br />
<strong>utbildning</strong> mycket längre. Utbytesstudier<br />
är en självklar del i många grund<strong>utbildning</strong>ar,<br />
liksom kurslitteratur<br />
från andra länder <strong>och</strong> internationella<br />
teman i undervisningen. Och genom<br />
Bolognaprocessen har vi i Europa<br />
skapat ett system med gemensamma<br />
<strong>utbildning</strong>snivåer, poängsystem <strong>och</strong><br />
examina.<br />
Arbetsmarknaden efterfrågar<br />
personer med internationellt inriktade<br />
<strong>utbildning</strong>ar <strong>och</strong> internationella<br />
kontakter. Dagens studenter kommer<br />
att ha möjlighet att arbeta utomlands,<br />
i internationella organisationer eller i<br />
företag med internationella kunder.<br />
Regeringens mål är att Sverige ska<br />
vara en ledande kunskapsnation som<br />
präglas av <strong>utbildning</strong> av hög kvalitet<br />
<strong>och</strong> livslångt lärande för tillväxt <strong>och</strong><br />
rättvisa. I propositionen Ny värld –<br />
ny högskola, 2004, presenterade regeringen<br />
förslag för att öka den högre<br />
<strong>utbildning</strong>ens internationalisering<br />
<strong>och</strong> attraktivitet. Och i propositionen<br />
Gränslös kunskap – högskolan i<br />
globaliseringens tid, 2008, lämnade<br />
regeringen förslag om gemensamma<br />
examina <strong>och</strong> redogjorde för hur<br />
internationaliseringen av den högre<br />
<strong>utbildning</strong>en bör främjas.<br />
<strong>Internationellt</strong> <strong>samarbete</strong> ger<br />
möjlighet till fördjupade kunskaper<br />
hos lärare <strong>och</strong> studenter. Det bidrar<br />
till långsiktig kvalitetsutveckling i<br />
hela organisationen <strong>och</strong> är grundläggande<br />
för ett samhälle med täta<br />
kontakter över kultur- <strong>och</strong> nationsgränser.<br />
I den här broschyren kan du läsa<br />
om hur internationella projekt <strong>och</strong><br />
<strong>utbyte</strong>n leder till kvalitet <strong>och</strong> positiv<br />
utveckling för såväl verksamhet som<br />
individer.
4<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
Vikten av<br />
att vara<br />
internationell<br />
Varför ska ett lärosäte arbeta med internationalisering?<br />
Frågan kan tyckas onödig att ställa i dessa tider<br />
av globalisering <strong>och</strong> europeisering. Men svaret är essentiellt<br />
för alla institutioner som vill utveckla hållbara strategier.<br />
Särskilt med tanke på att huvudmän <strong>och</strong> intressenter ställer<br />
allt större krav på lärosätena. I tider av ekonomisk motgång<br />
räknas varje krona.<br />
Jag tycker att det är glädjande att allt fler lärosäten inte<br />
bara har anammat internationalisering som sådant, utan<br />
också tydligt har definierat hur internationalisering bidrar<br />
till att de uppfyller sina uppdrag. Genom detta visar de att<br />
internationalisering inte är ett mål i sig utan en metod som<br />
stödjer dem i arbetet med måluppfyllelse <strong>och</strong> kvalitetsutveckling<br />
<strong>inom</strong> <strong>utbildning</strong>, forskning <strong>och</strong> sina övriga<br />
samhällsuppdrag.<br />
När det nu är budgetnedskärningar på många håll<br />
kommer internationaliseringen inte bara att behöva bevisa<br />
sitt värde, utan också behöva visa på ökad inverkan trots<br />
mindre budget. Att mäta effekterna av internationalisering<br />
får därmed ökad prioritet. Mätningar bör dock göras med<br />
försiktighet, så att man inte blandar ihop det som är kvalitet<br />
<strong>inom</strong> olika processer (exempelvis studentservice) med<br />
kvaliteten på själva <strong>utbildning</strong>en (till exempel förväntade<br />
studieresultat).<br />
Vi får inte heller glömma Einsteins ordstäv: ”allt som<br />
räknas går inte att räkna, <strong>och</strong> allt som går att räkna räknas<br />
inte”. Det mest intressanta är inte siffrorna utan vad<br />
siffrorna antyder. Nu, mer än någonsin, är det dags att titta<br />
på resultat <strong>och</strong> effekter snarare än bara produkterna av<br />
internationalisering.
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
5<br />
Framgångsrikt internationaliseringsarbete kräver struktur,<br />
engagemang, tid, <strong>och</strong> mest av allt: lärare. Forskning har<br />
visat att kvaliteten på lärarna är den, institutionsmässigt,<br />
allra viktigaste faktorn för studenternas lärande. Lärarkåren<br />
är kärnan i <strong>utbildning</strong>ens kvalitet. Därför kan internationalisering<br />
som inte involverar lärarna knappast leda till<br />
att förbättra <strong>utbildning</strong>ens kvalitet. En fråga som därför<br />
ofta ställs är: Hur får vi våra lärare att internationalisera<br />
kursplanen? Som jag ser det bör denna fråga ställas omvänt.<br />
Institutionerna borde regelbundet svara på frågan: Hur<br />
kan internationalisering stödja lärare, forskare <strong>och</strong> övrig<br />
personal i det dagliga arbetet? Om de gjorde det skulle de se<br />
kraftigt ökade vinster med internationalisering i framtiden.<br />
Adinda van Gaalen, Senior Policy Officer, Nuffic<br />
Adinda van Gaalen ligger bakom<br />
ett flertal rapporter om kvalitetssäkring<br />
<strong>inom</strong> internationalisering,<br />
utgivna av EAIE (European Association<br />
for International Education).<br />
Nuffic är en icke vinstdrivande,<br />
offentligt finansierad, organisation<br />
som arbetar med internationalisering<br />
av högre <strong>utbildning</strong> i Nederländerna.
6<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
Lima <strong>och</strong><br />
Lund byter<br />
erfarenheter<br />
genom<br />
arkeologin
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
7<br />
Utbytet mellan universiteten i Lund <strong>och</strong> Lima blev en<br />
framgångsrik korsbefruktning mellan två olika arkeologiska<br />
traditioner. De nya influenserna har berikat studenter <strong>och</strong><br />
lärare på bägge sidor av Atlanten.<br />
– Arkeologi är ett internationellt<br />
ämne <strong>och</strong> nästan alla vill ut<br />
<strong>och</strong> gräva, därför är <strong>utbyte</strong>t med Peru<br />
drömmen för våra studenter. Här får<br />
de egna ansvarsområden på utgrävningsplatsen<br />
<strong>och</strong> de kan vara med<br />
<strong>och</strong> bearbeta <strong>och</strong> analysera fynden<br />
efteråt i universitetets arkeologiska<br />
laboratorium.<br />
Det säger Fanni Faegersten,<br />
internationell koordinator vid Lunds<br />
universitet med ansvar för <strong>utbyte</strong>t<br />
med Universidad Católica i Lima, som<br />
har finansierats genom Linnaeus-<br />
Palmeprogrammet.<br />
Blivit bättre på att<br />
arbeta i fält<br />
Arkeologi<strong>utbyte</strong>t mellan Lund <strong>och</strong><br />
Lima har pågått i tre år. Erfarenheterna<br />
av <strong>utbyte</strong>t har varit mycket positiva,<br />
trots att arkeologifakulteterna<br />
arbetar med olika förutsättningar.<br />
I Lund har man exempelvis kunnat<br />
dra fördel av peruanernas kunskap<br />
<strong>och</strong> erfarenhet i praktiskt fältarbete,<br />
medan Universidad Católica å<br />
andra sidan har haft stort <strong>utbyte</strong> av<br />
Lundakollegornas kunskaper i digitala<br />
analysverktyg.<br />
Lundastudenten Clara Alfsdotter<br />
berättar att <strong>utbildning</strong>en i Lima är<br />
mer praktiskt inriktad. Det första som<br />
hände henne var att hon skickades<br />
iväg till en utgrävningsplats i landets<br />
norra delar i en <strong>och</strong> en halv månad.<br />
Där var det bara att stiga ner i en grav<br />
<strong>och</strong> börja arbeta.<br />
– I Sverige är vi mer teoretiska, här<br />
blir man väldigt duktig på att arbeta<br />
i fält.<br />
3D-teknik stor vinst för<br />
peruanerna<br />
För arkeologerna på Universidad<br />
Católica i Lima har <strong>utbyte</strong>t inneburit<br />
stora tekniska framsteg tack vare den<br />
kunskap i digital arkeologi som finns<br />
i Lund. Under 2011 har två peruanska<br />
masterstudenter vistats i Lund för att<br />
sätta sig in i hur 3D-teknik kan användas<br />
för att analysera arkeologiska fynd.<br />
– Vi har olika styrkor, olika saker<br />
att erbjuda varandra <strong>och</strong> massor att<br />
lära. Det är just därför som denna typ<br />
av <strong>utbyte</strong>n är viktiga, säger den peruanske<br />
studenten Julio Saldaño.<br />
Lärarna gästföreläser<br />
Gästlärare från Lima föreläser med<br />
jämna mellanrum på kursen i Andean<br />
Archaeology i Lund, som är ett resultat<br />
av Linneaus-Palme<strong>samarbete</strong>t.<br />
Gästlärarna blir en tillgång för alla<br />
kategorier av studenter. Ofta håller<br />
professor Kristina Jennbert från Lund<br />
<strong>och</strong> hennes främsta samarbetspart i<br />
Lima, professor Luis Jaime Castillo<br />
Butters, föreläsningar ihop. På båda<br />
sidor Atlanten.<br />
Fanni Faegersten ser projektet som<br />
mer än bara ett vetenskapligt <strong>utbyte</strong>.<br />
Fanni Faegersten, internationell<br />
koordinator Lunds universitet<br />
Enligt henne bygger det på relationer<br />
mellan enskilda människor som med<br />
sitt engagemang kan få projektet att<br />
växa.<br />
– Allt internationellt <strong>utbyte</strong> handlar<br />
om att påverka <strong>och</strong> låta sig påverkas.<br />
Det är inspirerande att se hur<br />
studenter <strong>och</strong> lärare utvecklats <strong>och</strong> hur<br />
både deras vetenskapliga <strong>och</strong> privata<br />
liv ofta har tagit en ny vändning.<br />
Om Linnaeus-Palme<br />
Linnaeus-Palme är ett internationellt<br />
<strong>utbyte</strong>sprogram som<br />
ska stimulera <strong>samarbete</strong> mellan<br />
universitet <strong>och</strong> högskolor i Sverige<br />
<strong>och</strong> i utvecklingsländer. Det ger<br />
ekonomiskt stöd till erfarenhets<strong>utbyte</strong><br />
för lärare <strong>och</strong> studenter<br />
<strong>inom</strong> såväl grund<strong>utbildning</strong> som<br />
avancerade nivåer på universitet<br />
<strong>och</strong> högskolor.
8<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
Studenternas<br />
fältstudier<br />
utvecklar<br />
verksamheten<br />
På Raoul Wallenberg Institutet i Lund<br />
tar många studenter chansen att göra<br />
fältstudier med hjälp av Internationella<br />
programkontorets MFS-stipendium.<br />
Erfarenheterna som studenterna<br />
samlar på sig ute i världen kommer<br />
sedan hela institutet till godo genom<br />
seminarier <strong>och</strong> forskningsprojekt.<br />
– Mänskliga rättigheter är ett utåtriktat ämne <strong>och</strong><br />
jag kan inte tänka mig något som är mer relevant<br />
för MFS-studier. Våra studenter är oerhört intresserade av<br />
att åka ut i världen <strong>och</strong> undersöka hur man kan förändra<br />
genom att uppfylla de mänskliga rättigheterna, säger Linda<br />
Hiltmann, MFS-handläggare på Raoul Wallenberg Institutet,<br />
som är en oberoende akademisk institution med fokus<br />
på mänskliga rättigheter <strong>och</strong> humanitär rätt.<br />
Studenternas utlandserfarenhet viktig<br />
pusselbit i verksamheten<br />
Förutom noggranna förberedelser lägger Raoul Wallenberg<br />
Institutet stor vikt vid att verkligen ta tillvara på studenternas<br />
erfarenheter från sina fältstudier. När studenterna<br />
kommer tillbaka till Sverige arrangeras ett seminarium där<br />
de får presentera sina resultat.<br />
Det händer också att institutet involverar hemvändande<br />
studenter i forskningsprojekt, när det finns pågående<br />
projekt som överensstämmer med studenternas kompetensområden.
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
9<br />
Rekryterar bland studenterna<br />
Tidigare MFS-stipendiater deltar också i informations möten<br />
<strong>och</strong> delar med sig av sina erfarenheter till andra studenter<br />
som funderar på att åka ut i fält. På Raoul Wallenberg<br />
Institutet finns även flera anställda som rekryterats efter<br />
avslutade MFS-studier.<br />
– Det är ofta drivna studenter som kunnat genomföra<br />
en bra fältstudie <strong>och</strong> förutom stort intresse för sitt ämne<br />
har de även en internationell kompetens. Det ser vi förstås<br />
som en merit här.<br />
Har lett till ny kurs på masternivå<br />
Linda Hiltmann menar att MFS också påverkat <strong>och</strong><br />
utvecklat <strong>utbildning</strong>en, bland annat genom att det skapats<br />
en ny kurs på mastersnivå, ”Human Rights in the Field”.<br />
Kursen är mycket uppskattad av studenterna, som efterlyst<br />
praktiska erfarenheter i den akademiska undervisningen.<br />
Här får kursdeltagarna välja ett land, formulera ett fiktivt<br />
projekt <strong>och</strong> skriva en ansökan med relevanta forskningsfrågor<br />
i fält.<br />
Om Minor Field Studies (MFS)<br />
Genom MFS kan studerande vid svenska universitet<br />
<strong>och</strong> högskolor få stipendium för att samla material till<br />
sin uppsats eller sitt examensarbete för en kandidat-,<br />
magister- eller masterexamen. Fältstudien ska utföras<br />
i ett utvecklingsland <strong>och</strong> ämnet ska vara kopplat till<br />
utvecklingsfrågor.
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
11<br />
Få saker är så gränsöverskridande<br />
som musik. På det<br />
sättet är det också en perfekt<br />
utgångspunkt för internationellt<br />
<strong>samarbete</strong> <strong>och</strong> <strong>utbyte</strong>.<br />
Kungliga Musikhögskolan i<br />
Stockholm är grundare <strong>och</strong><br />
samordnare av nätverket<br />
NordPULS – ett <strong>samarbete</strong><br />
<strong>inom</strong> rytmisk musik – rock, pop<br />
<strong>och</strong> jazz – mellan 27 musikhögskolor<br />
i Norden <strong>och</strong> Baltikum.<br />
Genom <strong>samarbete</strong>t, som finansierats med stöd av det<br />
nordiska Nordplusprogrammet, kan lärarna träffas<br />
regelbundet <strong>och</strong> utbyta kunskaper, idéer <strong>och</strong> färdigheter. För<br />
lärarna, som ofta är mycket specialiserade på vissa instrument<br />
<strong>och</strong> typ av musik, är det ovärderligt att kunna träffa kollegor<br />
från andra länder.<br />
– När lärare med specialistkompetens, till exempel en<br />
elgitarr lärare, får möjlighet att träffa andra med samma<br />
inriktning från hela Norden, då uppstår vad vi kallar en kritisk<br />
massa. Det är genom det fysiska mötet som projektet kommer<br />
till liv. Annars blir det bara en teoretisk idé uppifrån, säger<br />
Johan Falk, internationell samordnare.<br />
Har startat internationellt masterprogram<br />
På Kungliga Musikhögskolan har <strong>samarbete</strong>t resulterat i<br />
skapandet av ett nytt <strong>utbildning</strong>sprogram: Nomazz – Nordisk<br />
master i jazz. Utbildningsprogrammet drivs tillsammans med<br />
Kungliga musikakademin i Århus <strong>och</strong> Sibeliusakademin i<br />
Helsingfors. Programmet är utformat så att alla studenter reser<br />
som en grupp, <strong>och</strong> studerar en termin vid respektive universitet.<br />
Under den sista terminen får studenterna återvända till sitt<br />
”hemlärosäte” för att göra examensarbetet.<br />
Mellan 2011–2013 erbjuder man också en intensivkurs på fem<br />
dagar kallad ”Nomazz Meets the Baltics”, med studenter från<br />
det gemensamma masterprogrammet tillsammans med utvalda<br />
studenter från de baltiska länderna.<br />
– Det har varit en unik möjlighet för studenter <strong>och</strong> lärare att,<br />
med sina olika bakgrunder <strong>och</strong> stilar, blanda <strong>och</strong> länka samman<br />
sina kunskaper. Ett utmärkt tillfälle för ömsesidig inspiration<br />
<strong>och</strong> kreativitet på hög nivå.<br />
Om Nordplus Högre <strong>utbildning</strong><br />
Nordplus Högre <strong>utbildning</strong> är ett samarbetsprogram<br />
för universitet <strong>och</strong> högskolor <strong>inom</strong><br />
Norden <strong>och</strong> Baltikum. Det finansieras av<br />
Nordiska ministerrådet <strong>och</strong> ger ekonomiskt<br />
stöd till bland annat student- <strong>och</strong> lärar<strong>utbyte</strong>n,<br />
projekt<strong>samarbete</strong>n <strong>och</strong> nätverksarbete.
12<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
”Våra internationella<br />
studenter gör att vi får<br />
ett annat samtal med<br />
större bredd <strong>och</strong> spänst<br />
i diskussionerna. Det leder<br />
till en mångfald i perspektiv<br />
i undervisningen”
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
13<br />
Internationaliserering<br />
är vägen, inte målet<br />
<strong>Internationellt</strong> <strong>utbyte</strong> för lärare <strong>och</strong> studenter är en framgångsfaktor<br />
för att höja kvaliteten på universitetets <strong>utbildning</strong>ar. Eva<br />
Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, vill att både studenter<br />
<strong>och</strong> lärare ska kunna möta världen under sina studier i Uppsala<br />
– <strong>och</strong> därmed få en multikulturell kompetens.<br />
– Våra internationella studenter gör att vi får ett annat<br />
samtal med större bredd <strong>och</strong> spänst i diskussionerna.<br />
Det leder till en mångfald i perspektiv i undervisningen,<br />
säger Eva Åkesson.<br />
Öppet sinne för andras perspektiv<br />
Själv har Uppsala universitets rektor studerat utomlands<br />
två gånger. Ett halvår under doktorandtiden var hon i Jena<br />
i Östtyskland, för deras framstående laserforskning. Under<br />
två år var hon post doc i Minnesota.<br />
– Min främsta lärdom är att man kan göra saker på väldigt<br />
olika sätt. Det handlar till exempel om hur man jobbar<br />
tillsammans. Jag lärde mig att resultatet verkligen kan bli<br />
bättre om man tar till sig av varandras perspektiv, berättar<br />
Eva Åkesson.<br />
Studenterna spelar en av huvudrollerna i internationaliseringsarbetet<br />
på universitetet. Lärarna är deras motspelare.<br />
Och nu växer det internationella lärar<strong>utbyte</strong>t.<br />
– Nya undervisningsformer <strong>och</strong> nya grepp i undervisningen<br />
är viktiga. Vi lever i en komplex värld <strong>och</strong> lärarna<br />
ska kunna hantera heterogena grupper med studenter från<br />
många olika delar av världen. De ska kunna ta vara på de<br />
erfarenheter som finns i studentgruppen för att höja kvaliteten<br />
på undervisningen, säger Eva Åkesson.<br />
Tålamod, uthållighet <strong>och</strong> allas ansvar<br />
Tålamod <strong>och</strong> uthållighet är framgångsfaktorer för själva<br />
internationaliseringsarbetet. Det tar tid att bygga <strong>och</strong><br />
fördjupa relationer med andra universitet över hela världen,<br />
så att de studenter <strong>och</strong> lärare som kommer dit får en bra <strong>och</strong><br />
givande tid där. Det är också viktigt att inte begränsa arbetet<br />
till <strong>utbyte</strong>n för studenter <strong>och</strong> lärare.<br />
– Jag måste förmedla att det är allas ansvar att arbete<br />
med internationalisering. Det gäller lärare, forskare <strong>och</strong><br />
administratörer. Alla ska delta <strong>och</strong> få erfarenhet av de internationella<br />
<strong>utbyte</strong>na, säger Eva Åkesson.<br />
Eva Åkesson konstaterar att internationaliseringen i<br />
grunden kan stärka demokratin.<br />
– Det är svårare att fostra fördomar <strong>och</strong> aggressioner<br />
gentemot det främmande i en organisation <strong>och</strong> ett samhälle<br />
där många har stor internationell erfarenhet. Därför är<br />
internationaliseringen viktig för att utveckla mångfalden<br />
<strong>och</strong> förståelsen i samhället.
14<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
”Allt internationellt <strong>utbyte</strong> handlar om<br />
att påverka <strong>och</strong> låta sig påverkas. Det<br />
är inspirerande att se hur studenter<br />
<strong>och</strong> lärare utvecklas <strong>och</strong> hur både<br />
deras vetenskapliga <strong>och</strong> privata liv<br />
ofta tar en ny vändning”
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
15
16<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
Förståelse, säkerhet<br />
<strong>och</strong> trovärdighet<br />
Internationella programkontoret erbjuder möjlighet<br />
till internationella kontakter för alla som arbetar <strong>inom</strong><br />
<strong>utbildning</strong>s området. Det vet Christina Wessman Engberg,<br />
administrativ koordinator på Högskolan på Gotland, som<br />
genom Erasmusprogrammet fått möjlighet att jobbskugga<br />
i Nice.<br />
– En fantastisk möjlighet! Jag åker gärna igen om<br />
jag får chansen, säger hon.
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
17<br />
År 2009 började Högskolan<br />
på Gotland sin anpassning till<br />
<strong>utbildning</strong>smodellen Liberal Arts<br />
Education, en amerikansk modell<br />
som även finns vid europeiska<br />
lärosäten <strong>och</strong> kännetecknas av djupa<br />
ämneskunskaper <strong>och</strong> bred bildning<br />
kombinerat med engagemang i aktuella<br />
samhällsfrågor, flexibelt lärande<br />
<strong>och</strong> vetenskaplig mångfald. Att främja<br />
internationalisering genom <strong>utbyte</strong>n<br />
länder emellan är en viktig del.<br />
Christina Wessman Engberg, som<br />
då huvudsakligen arbetade med handläggning<br />
av examensärenden, kände<br />
att hon i samband med förändringsarbetet<br />
ville ta reda på mer om hur<br />
administrationen fungerar vid andra<br />
lärosäten som använder modellen.<br />
Och hon ville veta hur det i praktiken<br />
gick till med tillgodoräknande av<br />
poäng <strong>och</strong> examina när studenter flyttar<br />
runt i Europa. Bolognaprocessen<br />
hade tio år på nacken, men klaffade<br />
verkligen samordningen av högre<br />
<strong>utbildning</strong> i Europa?<br />
Fick följa de franska<br />
kollegornas arbete<br />
Via en egen kontakt i Frankrike kom<br />
Christina Wessman Engberg till<br />
en engelsktalande avdelning med<br />
många internationella studenter vid<br />
universitetet Sofia Antipolis i Nice.<br />
Där skuggade hon under två veckor ett<br />
helt team administratörer som sysslade<br />
med uppgifter som motsvarade<br />
hennes egna på hemmaplan.<br />
– Jag var med <strong>och</strong> tittade på när<br />
de arbetade, studerade deras process<br />
<strong>och</strong> jämförde med hur jag gjorde<br />
hemma. Det var skönt<br />
att få bekräftat att samordningen<br />
fungerar<br />
i praktiken, säger hon.<br />
Känner större trovärdighet<br />
i sin yrkesroll<br />
Efter hemkomsten ville Christina<br />
Wessman Engberg gärna dela med<br />
sig av sina upplevelser. Självklart<br />
till kollegerna, men framförallt till<br />
sina studenter. Nu kunde hon på ett<br />
helt annat sätt främja deras rörlighet<br />
<strong>och</strong> hjälpa dem till internationella<br />
erfarenheter.<br />
– Alla upplevelser berikar, men<br />
när jag möter studenter vill jag kunna<br />
inspirera, uppmuntra <strong>och</strong> vägleda<br />
med en säkerhet <strong>och</strong> ett engagemang.<br />
Efter min vistelse i Nice kände jag att<br />
jag fått en mycket större förståelse för<br />
studiesystemet i Europa. Jag kunde<br />
med säkerhet säga att såhär kan du<br />
göra – jag vet att det fungerar!<br />
Om Erasmus för lärare<br />
<strong>och</strong> administratörer<br />
Erasmus för lärare <strong>och</strong> administratörer<br />
vänder sig till lärare <strong>och</strong><br />
övrig personal vid universitet <strong>och</strong><br />
högskolor. Genom programmet<br />
kan du söka stipendium för att<br />
bland annat undervisa, arbeta<br />
med kursutveckling eller delta<br />
i fortbildning <strong>och</strong> jobbskuggning<br />
vid ett partneruniversitet i Europa.<br />
Christina Wessman<br />
Engberg
18<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
Internationella<br />
finansstudier<br />
i Milano<br />
Genom Erasmusprogrammet tog Andreas Karlsson<br />
chansen att utveckla sin engelska, få bra meriter <strong>och</strong><br />
roliga upplevelser. Han fick också vänner från hela<br />
världen <strong>och</strong> ett jobb i London.<br />
Namn: Andreas Karlsson<br />
Ålder: 25 år<br />
Studerat: Master of Science in<br />
Finance, vid Handelshögskolan i<br />
Göteborg. Examen våren 2012.<br />
Andreas Karlsson har varit på<br />
två Erasmus<strong>utbyte</strong>n. Det första<br />
gjorde han när han läste sin Bachelor of<br />
Science. Då studerande han nationalekonomi<br />
på engelska, tillsammans med<br />
belgiska studenter i staden Leuven.<br />
– När jag fick chansen att göra<br />
ännu ett <strong>utbyte</strong> ville jag plugga i en<br />
internationell miljö tillsammans med<br />
folk från hela världen.<br />
Anderas valde därför att göra delar<br />
av sin master<strong>utbildning</strong> vid Bocconi<br />
i Milano. Det är ett universitet med<br />
inriktning mot ekonomi, finans <strong>och</strong><br />
juridik där många av kurserna på<br />
masternivå ges på engelska.<br />
Vänner från hela världen<br />
Andreas blev en del av ett gäng på<br />
trettio <strong>utbyte</strong>sstudenter som kom från<br />
bland annat Australien, Nya Zeeland,<br />
Argentina, Kina, Kanada, USA,<br />
Tyskland, Norge <strong>och</strong> Sverige.<br />
– Vi blev väldigt tighta <strong>och</strong> vännerna<br />
är min största behållning från<br />
<strong>utbyte</strong>t. Att möta personer från andra<br />
länder gör att man får nya insikter. Jag<br />
blev också sporrad av att höra hur det<br />
fungerar i andra länder när man vill<br />
skaffa sig meriter <strong>och</strong> praktik.<br />
Erfarenheter som gav jobb<br />
Nyligen blev Andreas klar med sin<br />
examen <strong>och</strong> han har redan fått jobb<br />
på ett konsultföretag i London.<br />
Erfarenheterna från Erasmus hade<br />
stor betydelse för att han fick jobbet.<br />
Konsult företaget är multinationellt<br />
<strong>och</strong> det krävs att medarbetarna har<br />
varit i en internationell miljö tidigare.<br />
– Det är en fördel att ha insikt<br />
om att personer från olika kulturer<br />
samarbetar på olika sätt. Jag märkte i<br />
våra grupparbeten i Italien att jag som<br />
svensk gärna vill styra upp saker <strong>och</strong><br />
arbeta strukturerat i längre processer.<br />
Så gör man inte i en del andra kulturer,<br />
säger Andreas <strong>och</strong> skrattar.<br />
Andreas Karlssons tre<br />
tips till blivande Erasmusstudenter.<br />
• Våga kliva ur din ”comfort zone” <strong>och</strong><br />
se till att du får kompisar i det nya<br />
landet. Kom ihåg att alla <strong>utbyte</strong>sstudenter<br />
som du träffar på plats<br />
sitter i samma båt – alla vill ha nya<br />
vänner.<br />
• Försök att hitta boende på egen hand<br />
(inte studentkorridor). Då kommer<br />
man lättare in i den inhemska<br />
kulturen eftersom man får försöka<br />
kommunicera med grannar <strong>och</strong><br />
andra i omgivningen.<br />
• Res så mycket du kan <strong>inom</strong> landet.<br />
Åk till små städer <strong>och</strong> byar som du<br />
inte hade besökt om du hade varit<br />
på en vanlig turistresa.<br />
Om Erasmus för<br />
studenter<br />
Som Erasmusstudent läser du på<br />
en högskola eller ett universitetet<br />
i ett annat europeiskt land i 3–12<br />
månader, på samma villkor som<br />
de inhemska studenterna, dock<br />
utan att behöva betala någon<br />
terminsavgift. Genom Erasmus<br />
kan studenter också praktisera på<br />
ett företag eller en organisation<br />
i Europa. Samtliga Erasmusstudenter<br />
får ett stipendium<br />
från Europeiska kommissionen.
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
19<br />
Från Småland<br />
till Zimbabwe<br />
– via FN i Genève<br />
Att praktisera på ett FN-högkvarter står högt<br />
på önskelistan hos många studenter. För affärsjuristen<br />
Madeleine Sundell blev praktiken på<br />
International Labour Organization, ILO, möjlig<br />
tack vare Sidas resestipendium. Kunskaperna<br />
från praktiken i Genève fick hon användning för<br />
under ett skolprojekt i Zimbabwe.<br />
När 27-åriga Madeleine Sundell från Småland hade avslutat<br />
sin <strong>utbildning</strong> i affärsjuridik på Handelshögskolan i Göteborg,<br />
bestämde hon sig för att söka praktik. Valet föll på ILO, FN:s fackorgan<br />
för sysselsättnings- <strong>och</strong> arbetslivsfrågor.<br />
– De arbetar med spännande frågor som jag är intresserad av.<br />
Sidas resestipendium gjorde att jag kunde finansiera uppehället på<br />
ett tryggt sätt, vilket annars hade varit för dyrt i Genève, berättar<br />
Madeleine.
20<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
Att vara nära makten<br />
häftigt <strong>och</strong> frustrerande<br />
Praktiken på ILO innebar att hon fick<br />
sitta med på toppmöten <strong>och</strong> ta fram<br />
underlag till konventioner. Att befinna<br />
sig nära makten är häftigt men också<br />
komplicerat, eftersom det är svårt att<br />
skapa förändring <strong>inom</strong> en stor <strong>och</strong><br />
byråkratisk organisation. Madeleine<br />
som också har varit delegat på FN i<br />
New York, tyckte inte att hon kunde<br />
nöja sig med att stoppa in mänskliga<br />
rättighetskonventioner i arkivskåpet.<br />
– FN-högkvarteren har den bästa<br />
informationen, men den når inte alltid<br />
ut dit den behövs – på fältet. Så om<br />
den inte når ut till dem som jobbar i<br />
praktiken, vad är den då värd?<br />
Folkbildningsprojekt<br />
i Zimbabwe<br />
Madeleine beslöt sig för att ta saken i<br />
egna händer <strong>och</strong> använda sina kunskaper<br />
i Zimbabwe. När hon åkte dit hade<br />
hon ett tydligt uppdrag: Att informera<br />
lärare <strong>och</strong> studenter på en grundskola<br />
om mänskliga rättigheter, hiv/aids <strong>och</strong><br />
barnrättsfrågor. Projektet, som bedrevs<br />
i huvudstaden Harare, kom Madeleine<br />
i kontakt med genom Frälsningsarmén<br />
<strong>och</strong> Scouterna där hon engagerat sig<br />
under många år.<br />
– Erfarenheterna från praktiken i<br />
Genève har förstås betytt jättemycket.<br />
Jag fick verktygen för att kommunicera<br />
ut den världsunika information som<br />
FN besitter. Man måste kunna leva<br />
ut sina rättigheter <strong>och</strong> det är viktig<br />
att de barn jag hade kontakt med vet<br />
om det. De behöver drömma om en<br />
bättre framtid. Om de vet att de får lov<br />
att drömma <strong>och</strong> agera själva kanske<br />
det öppnar möjligheter för dem i<br />
framtiden.<br />
Engagerar sig även på<br />
hemma plan<br />
Madeleine poängterar att problemen<br />
inte bara finns i utvecklingsländerna.<br />
Även i Sverige behöver arbetet med<br />
barns rättigheter förbättras. Hon<br />
har engagerat sig i <strong>och</strong> arbetat för<br />
Nätverket för barnkonventionen, som<br />
granskar hur Sverige tillämpar FN:s<br />
konvention om barnets rättigheter.<br />
– Endast var fjärde barn i Sverige<br />
vet om sina rättigheter, säger hon.<br />
Just nu arbetar Madeleine Sundell<br />
som jurist på egna byrån i Göteborg.<br />
Men det är uppenbart att hon i framtiden<br />
kommer att ha världen som sin<br />
arbetsplats.<br />
Om Sidas<br />
resestipendium<br />
Sidas resestipendium riktar sig till<br />
studenter <strong>och</strong> nyutexaminerade<br />
som fått obetald praktik utomlands,<br />
företrädesvis <strong>inom</strong> FN <strong>och</strong><br />
EU. Syftet är att främja intresset<br />
för utvecklingsfrågor bland yngre<br />
akademiker.
1 000<br />
0<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
21<br />
Deltagandet<br />
i programmen<br />
Inom högre <strong>utbildning</strong> handlägger<br />
Internationella programkontoret<br />
program som ger stöd till student<strong>och</strong><br />
lärarmobilitet, personal<strong>utbildning</strong><br />
för anställda på lärosäten,<br />
stipendier för fältstudier, praktik<strong>utbyte</strong>n,<br />
intensivprogram <strong>och</strong> olika<br />
samarbets- <strong>och</strong> kursutvecklingsprojekt.<br />
Här följer en statistisk översikt<br />
över deltagandet i programmen,<br />
med fokus på mobiliteten.<br />
Intresset för att studera <strong>och</strong> praktisera utomlands<br />
<strong>inom</strong> Internationella programkontorets<br />
program har ökat de senaste läsåren. Statistiken visar<br />
på en stadig ökning sedan 2009/10. Detta är också i<br />
linje med uppgifter från Högskoleverket <strong>och</strong> SCB,<br />
som visar på en generell ökning av antalet studenter<br />
som väljer att studera utomlands.<br />
Lärar- <strong>och</strong> personal<strong>utbyte</strong>t gick däremot ner<br />
mellan läsåren 2009/10 <strong>och</strong> 2010/11. Till stor del beror<br />
detta på en nedgång i antalet lärare som deltog i<br />
Nordplusprogrammet <strong>och</strong> en nedgång i personal<strong>utbyte</strong>t<br />
<strong>inom</strong> Erasmusprogrammet. Det är svårt<br />
att värdera dessa förändringar på kort sikt. Främst<br />
på grund av den tillfälliga Mobilitetssatsningen<br />
(se faktaruta), där Internationella programkontoret<br />
fick särskilda medel att fördela under 2010 <strong>och</strong> 2011.<br />
Sannolikt bidrog detta till att lärare tog del av möjligheterna<br />
<strong>inom</strong> den satsningen istället för att söka<br />
<strong>inom</strong> de ordinarie programmen. Om man räknar<br />
med Mobilitetssatsningen i statistiken så har istället<br />
antalet lärare som åkt på <strong>utbyte</strong> ökat under dessa år.<br />
Den långsiktiga trenden <strong>inom</strong> lärar- <strong>och</strong> personal<strong>utbyte</strong>t<br />
är ganska stabil.<br />
5 000<br />
5 000<br />
4 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
1 000<br />
0<br />
0<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
0<br />
Antal utresande studenter <strong>inom</strong> Internationella<br />
programkontorets program, exkl Mobilitetssatsningen<br />
4 246 4 078 4 798<br />
Studier<br />
Läsår 2010/11<br />
2 846<br />
3 161<br />
314<br />
162<br />
511<br />
552 470<br />
Praktik<br />
Läsår 2009/10<br />
32<br />
714<br />
182<br />
24<br />
4 548<br />
Utresande<br />
studenter totalt<br />
Utresande studenter <strong>inom</strong> respektive program<br />
läsåret 2010/11, exkl Mobilitetssatsningen<br />
5 000<br />
Linnaeus-Palme<br />
Nordplus*<br />
IAESTE**<br />
MFS**<br />
Sida rese-stipendium**<br />
Comenius.assistenter<br />
ASEM-DUO<br />
Erasmus<br />
Praktik Studier Totalt<br />
12<br />
4 246<br />
4 798<br />
552<br />
Totalt, exl mobilitetsatsningen<br />
* Inkl. korttidsmobilitet, så kallad expressmobilitet<br />
** Gäller kalenderåret 2011
22<br />
0<br />
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
1 200<br />
900<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
Utresande lärare/personal <strong>inom</strong> respektive program<br />
läsåret 2010/11, exkl Mobilitetssatsningen<br />
1 126<br />
600<br />
300<br />
0<br />
Fullständig statistik över deltagandet i våra<br />
program hittar du på vår webbplats,<br />
www.programkontoret.se<br />
!<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
623<br />
309<br />
161<br />
Erasmus<br />
Linnaeus-Palme<br />
Nordplus<br />
Tempus förberedande besök*<br />
15 18<br />
Erasmus Mundus förberedande<br />
Totalt, exkl mobilitetssatsningen<br />
* Inkl. korttidsmobilitet, så kallad expressmobilitet<br />
Förändring i antal utresande lärare/personal<br />
1 500<br />
600<br />
1 200<br />
500<br />
1 228 1 126<br />
400 900<br />
300<br />
600<br />
Om mobilitetssatsningen<br />
Mobilitet för lärare <strong>och</strong> studenter på högskola<br />
var en tillfällig satsning för svenska lärosäten<br />
under 2010 <strong>och</strong> 2011, med syfte att ge fler svenska<br />
lärare <strong>och</strong> studenter möjlighet att undervisa <strong>och</strong><br />
studera utomlands. Förutom att vara ett bidrag<br />
till utresande lärare <strong>och</strong> studenter fick även<br />
medlen användas för vikariekostnader för lärare<br />
som deltog <strong>inom</strong> programmen Linnaeus-Palme,<br />
Erasmus <strong>och</strong> Nordplus Högre <strong>utbildning</strong>.<br />
Lärosätena har nu slutrapporterat sina aktiviteter<br />
<strong>inom</strong> satsningen. Det var totalt 36 lärosäten som<br />
utnyttjade möjligheterna. Ett stort antal studenter<br />
<strong>och</strong> lärare fick del av medlen, vilket gjorde satsningen<br />
lyckosam. I synnerhet visar siffrorna över<br />
antalet deltagande lärare att satsningen bidrog<br />
positivt till lärosätenas internationalisering.<br />
200<br />
300<br />
100<br />
0<br />
0<br />
Läsåret 2009/10 Läsåret 20010/11<br />
Nedgång framförallt <strong>inom</strong> Nordplus <strong>och</strong> personalmobiliteten<br />
<strong>inom</strong> Erasmus.<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Antal utresande <strong>inom</strong> Mobilitetssatsningen 2010–2011<br />
261<br />
Utresande studenter<br />
509<br />
Utresande lärare
Internationalisering <strong>inom</strong> högre <strong>utbildning</strong><br />
23<br />
Internationella<br />
programkontoret<br />
Internationella programkontoret ansvarar för flera program som ger<br />
möjlighet till internationellt <strong>samarbete</strong> <strong>och</strong> <strong>utbyte</strong> för lärosäten i Sverige.<br />
Det kan handla om allt ifrån internationellt student- <strong>och</strong> lärar<strong>utbyte</strong>,<br />
till större utvecklingsprojekt mellan institutioner vid lärosäten i olika<br />
länder. Vi ansvarar också för ett av de stipendieprogram som vänder sig<br />
till avgiftsskyldiga studenter från länder utanför Europa.<br />
Hitta ditt program<br />
All information om hur ditt lärosäte ansöker till de olika programmen<br />
hittar du på vår webbplats, www.programkontoret.se. Där finns också<br />
information om rapportering <strong>och</strong> administration av projekt <strong>inom</strong> programmen,<br />
<strong>och</strong> kontaktuppgifter till ansvariga handläggare. Du är alltid<br />
välkommen att kontakta oss om du behöver mer information.<br />
För dig som arbetar som internationaliserings ansvarig<br />
Behöver du stöd i arbetet med att informera kollegor <strong>och</strong> studenter om<br />
internationalisering <strong>och</strong> vad det kan leda till? På programkontoret.se<br />
hittar du uppgifter om olika lärosätens deltagande i våra program, liksom<br />
uppföljningar <strong>och</strong> utvärderingar av internationaliseringens effekter.<br />
Där finns också broschyrer, filmer <strong>och</strong> annat informationsmaterial du<br />
kan använda för att informera studenter <strong>och</strong> lärare om möjligheter till<br />
studier, praktik <strong>och</strong> kompetensutveckling utomlands.
Internationella programkontoret för <strong>utbildning</strong>sområdet<br />
Box 220 07, 104 22 Stockholm<br />
Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01<br />
registrator@programkontoret.se www.programkontoret.se
Change language