Broschyr: Internationellt utbyte och samarbete inom högre utbildning

programkontoret.se

Broschyr: Internationellt utbyte och samarbete inom högre utbildning

4

6

8

10

19

Vikten av att vara

internationell

Lima och Lund

BYTER ERFARENHETER

GENOM arkeologin

Studenternas

fältstudier

Nordisk Jazz

Från Småland

till Zimbabwe

© Copyright Internationella programkontoret 2012.

Texter: Linnea Holtze, Anders Ahlstrand och Jöns Ahlén. Global Reporting

sid 6–9 och sid 19–20. Lennart Köhler sid 12–13. Annika Wallin sid 18.

Foto omslag: GettyImages/Studio Paggy, retusch Alex&Martin.

Foto inlaga: GettyImages/MIXA sid 3. iStockphoto, Shutterstock och

Johnér/Magnus Ragnvid sid 4–5. Jesper Klemedsson sid 6 (övre bild).

Charlotte Carlberg Bärg sid 6 (nedre bild), 7–9 och 14–15. iStockphoto

sid 10. Alex&Martin sid 12. Johnér/Elliot Elliot sid 16. Emil Kieri sid 17.

Alice Tavaya sid 19. Mia Laurén sid 20.

Grafisk form/illustrationer och layout: Matador kommunikation AB.

Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012.


Internationalisering inom högre utbildning

3

Varför är det viktigt med internationalisering?

Det räcker egentligen med att vända på frågan

för att få ett självklart svar: Var skulle vi ha varit

utan internationellt utbyte och inflöde av idéer

och erfarenheter från andra länder?

Inom forskningen har internationella

kontakter länge varit

en viktig del i arbetet. Idag sträcker

sig internationaliseringen inom högre

utbildning mycket längre. Utbytesstudier

är en självklar del i många grundutbildningar,

liksom kurslitteratur

från andra länder och internationella

teman i undervisningen. Och genom

Bolognaprocessen har vi i Europa

skapat ett system med gemensamma

utbildningsnivåer, poängsystem och

examina.

Arbetsmarknaden efterfrågar

personer med internationellt inriktade

utbildningar och internationella

kontakter. Dagens studenter kommer

att ha möjlighet att arbeta utomlands,

i internationella organisationer eller i

företag med internationella kunder.

Regeringens mål är att Sverige ska

vara en ledande kunskapsnation som

präglas av utbildning av hög kvalitet

och livslångt lärande för tillväxt och

rättvisa. I propositionen Ny värld –

ny högskola, 2004, presenterade regeringen

förslag för att öka den högre

utbildningens internationalisering

och attraktivitet. Och i propositionen

Gränslös kunskap – högskolan i

globaliseringens tid, 2008, lämnade

regeringen förslag om gemensamma

examina och redogjorde för hur

internationaliseringen av den högre

utbildningen bör främjas.

Internationellt samarbete ger

möjlighet till fördjupade kunskaper

hos lärare och studenter. Det bidrar

till långsiktig kvalitetsutveckling i

hela organisationen och är grundläggande

för ett samhälle med täta

kontakter över kultur- och nationsgränser.

I den här broschyren kan du läsa

om hur internationella projekt och

utbyten leder till kvalitet och positiv

utveckling för såväl verksamhet som

individer.


4

Internationalisering inom högre utbildning

Vikten av

att vara

internationell

Varför ska ett lärosäte arbeta med internationalisering?

Frågan kan tyckas onödig att ställa i dessa tider

av globalisering och europeisering. Men svaret är essentiellt

för alla institutioner som vill utveckla hållbara strategier.

Särskilt med tanke på att huvudmän och intressenter ställer

allt större krav på lärosätena. I tider av ekonomisk motgång

räknas varje krona.

Jag tycker att det är glädjande att allt fler lärosäten inte

bara har anammat internationalisering som sådant, utan

också tydligt har definierat hur internationalisering bidrar

till att de uppfyller sina uppdrag. Genom detta visar de att

internationalisering inte är ett mål i sig utan en metod som

stödjer dem i arbetet med måluppfyllelse och kvalitetsutveckling

inom utbildning, forskning och sina övriga

samhällsuppdrag.

När det nu är budgetnedskärningar på många håll

kommer internationaliseringen inte bara att behöva bevisa

sitt värde, utan också behöva visa på ökad inverkan trots

mindre budget. Att mäta effekterna av internationalisering

får därmed ökad prioritet. Mätningar bör dock göras med

försiktighet, så att man inte blandar ihop det som är kvalitet

inom olika processer (exempelvis studentservice) med

kvaliteten på själva utbildningen (till exempel förväntade

studieresultat).

Vi får inte heller glömma Einsteins ordstäv: ”allt som

räknas går inte att räkna, och allt som går att räkna räknas

inte”. Det mest intressanta är inte siffrorna utan vad

siffrorna antyder. Nu, mer än någonsin, är det dags att titta

på resultat och effekter snarare än bara produkterna av

internationalisering.


Internationalisering inom högre utbildning

5

Framgångsrikt internationaliseringsarbete kräver struktur,

engagemang, tid, och mest av allt: lärare. Forskning har

visat att kvaliteten på lärarna är den, institutionsmässigt,

allra viktigaste faktorn för studenternas lärande. Lärarkåren

är kärnan i utbildningens kvalitet. Därför kan internationalisering

som inte involverar lärarna knappast leda till

att förbättra utbildningens kvalitet. En fråga som därför

ofta ställs är: Hur får vi våra lärare att internationalisera

kursplanen? Som jag ser det bör denna fråga ställas omvänt.

Institutionerna borde regelbundet svara på frågan: Hur

kan internationalisering stödja lärare, forskare och övrig

personal i det dagliga arbetet? Om de gjorde det skulle de se

kraftigt ökade vinster med internationalisering i framtiden.

Adinda van Gaalen, Senior Policy Officer, Nuffic

Adinda van Gaalen ligger bakom

ett flertal rapporter om kvalitetssäkring

inom internationalisering,

utgivna av EAIE (European Association

for International Education).

Nuffic är en icke vinstdrivande,

offentligt finansierad, organisation

som arbetar med internationalisering

av högre utbildning i Nederländerna.


6

Internationalisering inom högre utbildning

Lima och

Lund byter

erfarenheter

genom

arkeologin


Internationalisering inom högre utbildning

7

Utbytet mellan universiteten i Lund och Lima blev en

framgångsrik korsbefruktning mellan två olika arkeologiska

traditioner. De nya influenserna har berikat studenter och

lärare på bägge sidor av Atlanten.

– Arkeologi är ett internationellt

ämne och nästan alla vill ut

och gräva, därför är utbytet med Peru

drömmen för våra studenter. Här får

de egna ansvarsområden på utgrävningsplatsen

och de kan vara med

och bearbeta och analysera fynden

efteråt i universitetets arkeologiska

laboratorium.

Det säger Fanni Faegersten,

internationell koordinator vid Lunds

universitet med ansvar för utbytet

med Universidad Católica i Lima, som

har finansierats genom Linnaeus-

Palmeprogrammet.

Blivit bättre på att

arbeta i fält

Arkeologiutbytet mellan Lund och

Lima har pågått i tre år. Erfarenheterna

av utbytet har varit mycket positiva,

trots att arkeologifakulteterna

arbetar med olika förutsättningar.

I Lund har man exempelvis kunnat

dra fördel av peruanernas kunskap

och erfarenhet i praktiskt fältarbete,

medan Universidad Católica å

andra sidan har haft stort utbyte av

Lundakollegornas kunskaper i digitala

analysverktyg.

Lundastudenten Clara Alfsdotter

berättar att utbildningen i Lima är

mer praktiskt inriktad. Det första som

hände henne var att hon skickades

iväg till en utgrävningsplats i landets

norra delar i en och en halv månad.

Där var det bara att stiga ner i en grav

och börja arbeta.

– I Sverige är vi mer teoretiska, här

blir man väldigt duktig på att arbeta

i fält.

3D-teknik stor vinst för

peruanerna

För arkeologerna på Universidad

Católica i Lima har utbytet inneburit

stora tekniska framsteg tack vare den

kunskap i digital arkeologi som finns

i Lund. Under 2011 har två peruanska

masterstudenter vistats i Lund för att

sätta sig in i hur 3D-teknik kan användas

för att analysera arkeologiska fynd.

– Vi har olika styrkor, olika saker

att erbjuda varandra och massor att

lära. Det är just därför som denna typ

av utbyten är viktiga, säger den peruanske

studenten Julio Saldaño.

Lärarna gästföreläser

Gästlärare från Lima föreläser med

jämna mellanrum på kursen i Andean

Archaeology i Lund, som är ett resultat

av Linneaus-Palmesamarbetet.

Gästlärarna blir en tillgång för alla

kategorier av studenter. Ofta håller

professor Kristina Jennbert från Lund

och hennes främsta samarbetspart i

Lima, professor Luis Jaime Castillo

Butters, föreläsningar ihop. På båda

sidor Atlanten.

Fanni Faegersten ser projektet som

mer än bara ett vetenskapligt utbyte.

Fanni Faegersten, internationell

koordinator Lunds universitet

Enligt henne bygger det på relationer

mellan enskilda människor som med

sitt engagemang kan få projektet att

växa.

– Allt internationellt utbyte handlar

om att påverka och låta sig påverkas.

Det är inspirerande att se hur

studenter och lärare utvecklats och hur

både deras vetenskapliga och privata

liv ofta har tagit en ny vändning.

Om Linnaeus-Palme

Linnaeus-Palme är ett internationellt

utbytesprogram som

ska stimulera samarbete mellan

universitet och högskolor i Sverige

och i utvecklingsländer. Det ger

ekonomiskt stöd till erfarenhetsutbyte

för lärare och studenter

inom såväl grundutbildning som

avancerade nivåer på universitet

och högskolor.


8

Internationalisering inom högre utbildning

Studenternas

fältstudier

utvecklar

verksamheten

På Raoul Wallenberg Institutet i Lund

tar många studenter chansen att göra

fältstudier med hjälp av Internationella

programkontorets MFS-stipendium.

Erfarenheterna som studenterna

samlar på sig ute i världen kommer

sedan hela institutet till godo genom

seminarier och forskningsprojekt.

– Mänskliga rättigheter är ett utåtriktat ämne och

jag kan inte tänka mig något som är mer relevant

för MFS-studier. Våra studenter är oerhört intresserade av

att åka ut i världen och undersöka hur man kan förändra

genom att uppfylla de mänskliga rättigheterna, säger Linda

Hiltmann, MFS-handläggare på Raoul Wallenberg Institutet,

som är en oberoende akademisk institution med fokus

på mänskliga rättigheter och humanitär rätt.

Studenternas utlandserfarenhet viktig

pusselbit i verksamheten

Förutom noggranna förberedelser lägger Raoul Wallenberg

Institutet stor vikt vid att verkligen ta tillvara på studenternas

erfarenheter från sina fältstudier. När studenterna

kommer tillbaka till Sverige arrangeras ett seminarium där

de får presentera sina resultat.

Det händer också att institutet involverar hemvändande

studenter i forskningsprojekt, när det finns pågående

projekt som överensstämmer med studenternas kompetensområden.


Internationalisering inom högre utbildning

9

Rekryterar bland studenterna

Tidigare MFS-stipendiater deltar också i informations möten

och delar med sig av sina erfarenheter till andra studenter

som funderar på att åka ut i fält. På Raoul Wallenberg

Institutet finns även flera anställda som rekryterats efter

avslutade MFS-studier.

– Det är ofta drivna studenter som kunnat genomföra

en bra fältstudie och förutom stort intresse för sitt ämne

har de även en internationell kompetens. Det ser vi förstås

som en merit här.

Har lett till ny kurs på masternivå

Linda Hiltmann menar att MFS också påverkat och

utvecklat utbildningen, bland annat genom att det skapats

en ny kurs på mastersnivå, ”Human Rights in the Field”.

Kursen är mycket uppskattad av studenterna, som efterlyst

praktiska erfarenheter i den akademiska undervisningen.

Här får kursdeltagarna välja ett land, formulera ett fiktivt

projekt och skriva en ansökan med relevanta forskningsfrågor

i fält.

Om Minor Field Studies (MFS)

Genom MFS kan studerande vid svenska universitet

och högskolor få stipendium för att samla material till

sin uppsats eller sitt examensarbete för en kandidat-,

magister- eller masterexamen. Fältstudien ska utföras

i ett utvecklingsland och ämnet ska vara kopplat till

utvecklingsfrågor.


Internationalisering inom högre utbildning

11

Få saker är så gränsöverskridande

som musik. På det

sättet är det också en perfekt

utgångspunkt för internationellt

samarbete och utbyte.

Kungliga Musikhögskolan i

Stockholm är grundare och

samordnare av nätverket

NordPULS – ett samarbete

inom rytmisk musik – rock, pop

och jazz – mellan 27 musikhögskolor

i Norden och Baltikum.

Genom samarbetet, som finansierats med stöd av det

nordiska Nordplusprogrammet, kan lärarna träffas

regelbundet och utbyta kunskaper, idéer och färdigheter. För

lärarna, som ofta är mycket specialiserade på vissa instrument

och typ av musik, är det ovärderligt att kunna träffa kollegor

från andra länder.

– När lärare med specialistkompetens, till exempel en

elgitarr lärare, får möjlighet att träffa andra med samma

inriktning från hela Norden, då uppstår vad vi kallar en kritisk

massa. Det är genom det fysiska mötet som projektet kommer

till liv. Annars blir det bara en teoretisk idé uppifrån, säger

Johan Falk, internationell samordnare.

Har startat internationellt masterprogram

På Kungliga Musikhögskolan har samarbetet resulterat i

skapandet av ett nytt utbildningsprogram: Nomazz – Nordisk

master i jazz. Utbildningsprogrammet drivs tillsammans med

Kungliga musikakademin i Århus och Sibeliusakademin i

Helsingfors. Programmet är utformat så att alla studenter reser

som en grupp, och studerar en termin vid respektive universitet.

Under den sista terminen får studenterna återvända till sitt

”hemlärosäte” för att göra examensarbetet.

Mellan 2011–2013 erbjuder man också en intensivkurs på fem

dagar kallad ”Nomazz Meets the Baltics”, med studenter från

det gemensamma masterprogrammet tillsammans med utvalda

studenter från de baltiska länderna.

– Det har varit en unik möjlighet för studenter och lärare att,

med sina olika bakgrunder och stilar, blanda och länka samman

sina kunskaper. Ett utmärkt tillfälle för ömsesidig inspiration

och kreativitet på hög nivå.

Om Nordplus Högre utbildning

Nordplus Högre utbildning är ett samarbetsprogram

för universitet och högskolor inom

Norden och Baltikum. Det finansieras av

Nordiska ministerrådet och ger ekonomiskt

stöd till bland annat student- och lärarutbyten,

projektsamarbeten och nätverksarbete.


12

Internationalisering inom högre utbildning

”Våra internationella

studenter gör att vi får

ett annat samtal med

större bredd och spänst

i diskussionerna. Det leder

till en mångfald i perspektiv

i undervisningen”


Internationalisering inom högre utbildning

13

Internationaliserering

är vägen, inte målet

Internationellt utbyte för lärare och studenter är en framgångsfaktor

för att höja kvaliteten på universitetets utbildningar. Eva

Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, vill att både studenter

och lärare ska kunna möta världen under sina studier i Uppsala

och därmed få en multikulturell kompetens.

– Våra internationella studenter gör att vi får ett annat

samtal med större bredd och spänst i diskussionerna.

Det leder till en mångfald i perspektiv i undervisningen,

säger Eva Åkesson.

Öppet sinne för andras perspektiv

Själv har Uppsala universitets rektor studerat utomlands

två gånger. Ett halvår under doktorandtiden var hon i Jena

i Östtyskland, för deras framstående laserforskning. Under

två år var hon post doc i Minnesota.

– Min främsta lärdom är att man kan göra saker på väldigt

olika sätt. Det handlar till exempel om hur man jobbar

tillsammans. Jag lärde mig att resultatet verkligen kan bli

bättre om man tar till sig av varandras perspektiv, berättar

Eva Åkesson.

Studenterna spelar en av huvudrollerna i internationaliseringsarbetet

på universitetet. Lärarna är deras motspelare.

Och nu växer det internationella lärarutbytet.

– Nya undervisningsformer och nya grepp i undervisningen

är viktiga. Vi lever i en komplex värld och lärarna

ska kunna hantera heterogena grupper med studenter från

många olika delar av världen. De ska kunna ta vara på de

erfarenheter som finns i studentgruppen för att höja kvaliteten

på undervisningen, säger Eva Åkesson.

Tålamod, uthållighet och allas ansvar

Tålamod och uthållighet är framgångsfaktorer för själva

internationaliseringsarbetet. Det tar tid att bygga och

fördjupa relationer med andra universitet över hela världen,

så att de studenter och lärare som kommer dit får en bra och

givande tid där. Det är också viktigt att inte begränsa arbetet

till utbyten för studenter och lärare.

– Jag måste förmedla att det är allas ansvar att arbete

med internationalisering. Det gäller lärare, forskare och

administratörer. Alla ska delta och få erfarenhet av de internationella

utbytena, säger Eva Åkesson.

Eva Åkesson konstaterar att internationaliseringen i

grunden kan stärka demokratin.

– Det är svårare att fostra fördomar och aggressioner

gentemot det främmande i en organisation och ett samhälle

där många har stor internationell erfarenhet. Därför är

internationaliseringen viktig för att utveckla mångfalden

och förståelsen i samhället.


14

Internationalisering inom högre utbildning

”Allt internationellt utbyte handlar om

att påverka och låta sig påverkas. Det

är inspirerande att se hur studenter

och lärare utvecklas och hur både

deras vetenskapliga och privata liv

ofta tar en ny vändning”


Internationalisering inom högre utbildning

15


16

Internationalisering inom högre utbildning

Förståelse, säkerhet

och trovärdighet

Internationella programkontoret erbjuder möjlighet

till internationella kontakter för alla som arbetar inom

utbildnings området. Det vet Christina Wessman Engberg,

administrativ koordinator på Högskolan på Gotland, som

genom Erasmusprogrammet fått möjlighet att jobbskugga

i Nice.

– En fantastisk möjlighet! Jag åker gärna igen om

jag får chansen, säger hon.


Internationalisering inom högre utbildning

17

År 2009 började Högskolan

på Gotland sin anpassning till

utbildningsmodellen Liberal Arts

Education, en amerikansk modell

som även finns vid europeiska

lärosäten och kännetecknas av djupa

ämneskunskaper och bred bildning

kombinerat med engagemang i aktuella

samhällsfrågor, flexibelt lärande

och vetenskaplig mångfald. Att främja

internationalisering genom utbyten

länder emellan är en viktig del.

Christina Wessman Engberg, som

då huvudsakligen arbetade med handläggning

av examensärenden, kände

att hon i samband med förändringsarbetet

ville ta reda på mer om hur

administrationen fungerar vid andra

lärosäten som använder modellen.

Och hon ville veta hur det i praktiken

gick till med tillgodoräknande av

poäng och examina när studenter flyttar

runt i Europa. Bolognaprocessen

hade tio år på nacken, men klaffade

verkligen samordningen av högre

utbildning i Europa?

Fick följa de franska

kollegornas arbete

Via en egen kontakt i Frankrike kom

Christina Wessman Engberg till

en engelsktalande avdelning med

många internationella studenter vid

universitetet Sofia Antipolis i Nice.

Där skuggade hon under två veckor ett

helt team administratörer som sysslade

med uppgifter som motsvarade

hennes egna på hemmaplan.

– Jag var med och tittade på när

de arbetade, studerade deras process

och jämförde med hur jag gjorde

hemma. Det var skönt

att få bekräftat att samordningen

fungerar

i praktiken, säger hon.

Känner större trovärdighet

i sin yrkesroll

Efter hemkomsten ville Christina

Wessman Engberg gärna dela med

sig av sina upplevelser. Självklart

till kollegerna, men framförallt till

sina studenter. Nu kunde hon på ett

helt annat sätt främja deras rörlighet

och hjälpa dem till internationella

erfarenheter.

– Alla upplevelser berikar, men

när jag möter studenter vill jag kunna

inspirera, uppmuntra och vägleda

med en säkerhet och ett engagemang.

Efter min vistelse i Nice kände jag att

jag fått en mycket större förståelse för

studiesystemet i Europa. Jag kunde

med säkerhet säga att såhär kan du

göra – jag vet att det fungerar!

Om Erasmus för lärare

och administratörer

Erasmus för lärare och administratörer

vänder sig till lärare och

övrig personal vid universitet och

högskolor. Genom programmet

kan du söka stipendium för att

bland annat undervisa, arbeta

med kursutveckling eller delta

i fortbildning och jobbskuggning

vid ett partneruniversitet i Europa.

Christina Wessman

Engberg


18

Internationalisering inom högre utbildning

Internationella

finansstudier

i Milano

Genom Erasmusprogrammet tog Andreas Karlsson

chansen att utveckla sin engelska, få bra meriter och

roliga upplevelser. Han fick också vänner från hela

världen och ett jobb i London.

Namn: Andreas Karlsson

Ålder: 25 år

Studerat: Master of Science in

Finance, vid Handelshögskolan i

Göteborg. Examen våren 2012.

Andreas Karlsson har varit på

två Erasmusutbyten. Det första

gjorde han när han läste sin Bachelor of

Science. Då studerande han nationalekonomi

på engelska, tillsammans med

belgiska studenter i staden Leuven.

– När jag fick chansen att göra

ännu ett utbyte ville jag plugga i en

internationell miljö tillsammans med

folk från hela världen.

Anderas valde därför att göra delar

av sin masterutbildning vid Bocconi

i Milano. Det är ett universitet med

inriktning mot ekonomi, finans och

juridik där många av kurserna på

masternivå ges på engelska.

Vänner från hela världen

Andreas blev en del av ett gäng på

trettio utbytesstudenter som kom från

bland annat Australien, Nya Zeeland,

Argentina, Kina, Kanada, USA,

Tyskland, Norge och Sverige.

– Vi blev väldigt tighta och vännerna

är min största behållning från

utbytet. Att möta personer från andra

länder gör att man får nya insikter. Jag

blev också sporrad av att höra hur det

fungerar i andra länder när man vill

skaffa sig meriter och praktik.

Erfarenheter som gav jobb

Nyligen blev Andreas klar med sin

examen och han har redan fått jobb

på ett konsultföretag i London.

Erfarenheterna från Erasmus hade

stor betydelse för att han fick jobbet.

Konsult företaget är multinationellt

och det krävs att medarbetarna har

varit i en internationell miljö tidigare.

– Det är en fördel att ha insikt

om att personer från olika kulturer

samarbetar på olika sätt. Jag märkte i

våra grupparbeten i Italien att jag som

svensk gärna vill styra upp saker och

arbeta strukturerat i längre processer.

Så gör man inte i en del andra kulturer,

säger Andreas och skrattar.

Andreas Karlssons tre

tips till blivande Erasmusstudenter.

• Våga kliva ur din ”comfort zone” och

se till att du får kompisar i det nya

landet. Kom ihåg att alla utbytesstudenter

som du träffar på plats

sitter i samma båt – alla vill ha nya

vänner.

• Försök att hitta boende på egen hand

(inte studentkorridor). Då kommer

man lättare in i den inhemska

kulturen eftersom man får försöka

kommunicera med grannar och

andra i omgivningen.

• Res så mycket du kan inom landet.

Åk till små städer och byar som du

inte hade besökt om du hade varit

på en vanlig turistresa.

Om Erasmus för

studenter

Som Erasmusstudent läser du på

en högskola eller ett universitetet

i ett annat europeiskt land i 3–12

månader, på samma villkor som

de inhemska studenterna, dock

utan att behöva betala någon

terminsavgift. Genom Erasmus

kan studenter också praktisera på

ett företag eller en organisation

i Europa. Samtliga Erasmusstudenter

får ett stipendium

från Europeiska kommissionen.


Internationalisering inom högre utbildning

19

Från Småland

till Zimbabwe

– via FN i Genève

Att praktisera på ett FN-högkvarter står högt

på önskelistan hos många studenter. För affärsjuristen

Madeleine Sundell blev praktiken på

International Labour Organization, ILO, möjlig

tack vare Sidas resestipendium. Kunskaperna

från praktiken i Genève fick hon användning för

under ett skolprojekt i Zimbabwe.

När 27-åriga Madeleine Sundell från Småland hade avslutat

sin utbildning i affärsjuridik på Handelshögskolan i Göteborg,

bestämde hon sig för att söka praktik. Valet föll på ILO, FN:s fackorgan

för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.

– De arbetar med spännande frågor som jag är intresserad av.

Sidas resestipendium gjorde att jag kunde finansiera uppehället på

ett tryggt sätt, vilket annars hade varit för dyrt i Genève, berättar

Madeleine.


20

Internationalisering inom högre utbildning

Att vara nära makten

häftigt och frustrerande

Praktiken på ILO innebar att hon fick

sitta med på toppmöten och ta fram

underlag till konventioner. Att befinna

sig nära makten är häftigt men också

komplicerat, eftersom det är svårt att

skapa förändring inom en stor och

byråkratisk organisation. Madeleine

som också har varit delegat på FN i

New York, tyckte inte att hon kunde

nöja sig med att stoppa in mänskliga

rättighetskonventioner i arkivskåpet.

– FN-högkvarteren har den bästa

informationen, men den når inte alltid

ut dit den behövs – på fältet. Så om

den inte når ut till dem som jobbar i

praktiken, vad är den då värd?

Folkbildningsprojekt

i Zimbabwe

Madeleine beslöt sig för att ta saken i

egna händer och använda sina kunskaper

i Zimbabwe. När hon åkte dit hade

hon ett tydligt uppdrag: Att informera

lärare och studenter på en grundskola

om mänskliga rättigheter, hiv/aids och

barnrättsfrågor. Projektet, som bedrevs

i huvudstaden Harare, kom Madeleine

i kontakt med genom Frälsningsarmén

och Scouterna där hon engagerat sig

under många år.

– Erfarenheterna från praktiken i

Genève har förstås betytt jättemycket.

Jag fick verktygen för att kommunicera

ut den världsunika information som

FN besitter. Man måste kunna leva

ut sina rättigheter och det är viktig

att de barn jag hade kontakt med vet

om det. De behöver drömma om en

bättre framtid. Om de vet att de får lov

att drömma och agera själva kanske

det öppnar möjligheter för dem i

framtiden.

Engagerar sig även på

hemma plan

Madeleine poängterar att problemen

inte bara finns i utvecklingsländerna.

Även i Sverige behöver arbetet med

barns rättigheter förbättras. Hon

har engagerat sig i och arbetat för

Nätverket för barnkonventionen, som

granskar hur Sverige tillämpar FN:s

konvention om barnets rättigheter.

– Endast var fjärde barn i Sverige

vet om sina rättigheter, säger hon.

Just nu arbetar Madeleine Sundell

som jurist på egna byrån i Göteborg.

Men det är uppenbart att hon i framtiden

kommer att ha världen som sin

arbetsplats.

Om Sidas

resestipendium

Sidas resestipendium riktar sig till

studenter och nyutexaminerade

som fått obetald praktik utomlands,

företrädesvis inom FN och

EU. Syftet är att främja intresset

för utvecklingsfrågor bland yngre

akademiker.


1 000

0

Internationalisering inom högre utbildning

21

Deltagandet

i programmen

Inom högre utbildning handlägger

Internationella programkontoret

program som ger stöd till studentoch

lärarmobilitet, personalutbildning

för anställda på lärosäten,

stipendier för fältstudier, praktikutbyten,

intensivprogram och olika

samarbets- och kursutvecklingsprojekt.

Här följer en statistisk översikt

över deltagandet i programmen,

med fokus på mobiliteten.

Intresset för att studera och praktisera utomlands

inom Internationella programkontorets

program har ökat de senaste läsåren. Statistiken visar

på en stadig ökning sedan 2009/10. Detta är också i

linje med uppgifter från Högskoleverket och SCB,

som visar på en generell ökning av antalet studenter

som väljer att studera utomlands.

Lärar- och personalutbytet gick däremot ner

mellan läsåren 2009/10 och 2010/11. Till stor del beror

detta på en nedgång i antalet lärare som deltog i

Nordplusprogrammet och en nedgång i personalutbytet

inom Erasmusprogrammet. Det är svårt

att värdera dessa förändringar på kort sikt. Främst

på grund av den tillfälliga Mobilitetssatsningen

(se faktaruta), där Internationella programkontoret

fick särskilda medel att fördela under 2010 och 2011.

Sannolikt bidrog detta till att lärare tog del av möjligheterna

inom den satsningen istället för att söka

inom de ordinarie programmen. Om man räknar

med Mobilitetssatsningen i statistiken så har istället

antalet lärare som åkt på utbyte ökat under dessa år.

Den långsiktiga trenden inom lärar- och personalutbytet

är ganska stabil.

5 000

5 000

4 000

4 000

3 000

3 000

2 000

2 000

1 000

1 000

0

0

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Antal utresande studenter inom Internationella

programkontorets program, exkl Mobilitetssatsningen

4 246 4 078 4 798

Studier

Läsår 2010/11

2 846

3 161

314

162

511

552 470

Praktik

Läsår 2009/10

32

714

182

24

4 548

Utresande

studenter totalt

Utresande studenter inom respektive program

läsåret 2010/11, exkl Mobilitetssatsningen

5 000

Linnaeus-Palme

Nordplus*

IAESTE**

MFS**

Sida rese-stipendium**

Comenius.assistenter

ASEM-DUO

Erasmus

Praktik Studier Totalt

12

4 246

4 798

552

Totalt, exl mobilitetsatsningen

* Inkl. korttidsmobilitet, så kallad expressmobilitet

** Gäller kalenderåret 2011


22

0

Internationalisering inom högre utbildning

1 200

900

1 200

1 000

800

Utresande lärare/personal inom respektive program

läsåret 2010/11, exkl Mobilitetssatsningen

1 126

600

300

0

Fullständig statistik över deltagandet i våra

program hittar du på vår webbplats,

www.programkontoret.se

!

600

400

200

0

623

309

161

Erasmus

Linnaeus-Palme

Nordplus

Tempus förberedande besök*

15 18

Erasmus Mundus förberedande

Totalt, exkl mobilitetssatsningen

* Inkl. korttidsmobilitet, så kallad expressmobilitet

Förändring i antal utresande lärare/personal

1 500

600

1 200

500

1 228 1 126

400 900

300

600

Om mobilitetssatsningen

Mobilitet för lärare och studenter på högskola

var en tillfällig satsning för svenska lärosäten

under 2010 och 2011, med syfte att ge fler svenska

lärare och studenter möjlighet att undervisa och

studera utomlands. Förutom att vara ett bidrag

till utresande lärare och studenter fick även

medlen användas för vikariekostnader för lärare

som deltog inom programmen Linnaeus-Palme,

Erasmus och Nordplus Högre utbildning.

Lärosätena har nu slutrapporterat sina aktiviteter

inom satsningen. Det var totalt 36 lärosäten som

utnyttjade möjligheterna. Ett stort antal studenter

och lärare fick del av medlen, vilket gjorde satsningen

lyckosam. I synnerhet visar siffrorna över

antalet deltagande lärare att satsningen bidrog

positivt till lärosätenas internationalisering.

200

300

100

0

0

Läsåret 2009/10 Läsåret 20010/11

Nedgång framförallt inom Nordplus och personalmobiliteten

inom Erasmus.

600

500

400

300

200

100

0

Antal utresande inom Mobilitetssatsningen 2010–2011

261

Utresande studenter

509

Utresande lärare


Internationalisering inom högre utbildning

23

Internationella

programkontoret

Internationella programkontoret ansvarar för flera program som ger

möjlighet till internationellt samarbete och utbyte för lärosäten i Sverige.

Det kan handla om allt ifrån internationellt student- och lärarutbyte,

till större utvecklingsprojekt mellan institutioner vid lärosäten i olika

länder. Vi ansvarar också för ett av de stipendieprogram som vänder sig

till avgiftsskyldiga studenter från länder utanför Europa.

Hitta ditt program

All information om hur ditt lärosäte ansöker till de olika programmen

hittar du på vår webbplats, www.programkontoret.se. Där finns också

information om rapportering och administration av projekt inom programmen,

och kontaktuppgifter till ansvariga handläggare. Du är alltid

välkommen att kontakta oss om du behöver mer information.

För dig som arbetar som internationaliserings ansvarig

Behöver du stöd i arbetet med att informera kollegor och studenter om

internationalisering och vad det kan leda till? På programkontoret.se

hittar du uppgifter om olika lärosätens deltagande i våra program, liksom

uppföljningar och utvärderingar av internationaliseringens effekter.

Där finns också broschyrer, filmer och annat informationsmaterial du

kan använda för att informera studenter och lärare om möjligheter till

studier, praktik och kompetensutveckling utomlands.


Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Box 220 07, 104 22 Stockholm

Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01

registrator@programkontoret.se www.programkontoret.se

More magazines by this user
Similar magazines