HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND - FUBbloggen

SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE
HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND
Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun
har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service,
omsorg och stöd som bidrar till att skapa bra levnadsvillkor
för personer med funktionsnedsättning.

I vårt arbete möter vi dagligen
människor som behöver samhällets
stöd. Många behöver praktisk service
för att kunna leva det liv de själva vill.
Andra behöver vår hjälp för att kunna
strukturera sin vardag och omsorg och
beskydd för att inte fara illa, men har
samtidigt rätt till stöd att fatta egna
beslut. Det ingår i vårt uppdrag att
alltid möta människor med respekt
och engagemang och att använda de
möjligheter vi har att ge dem goda
livsvillkor. Det är ett uppdrag och en
utmaning att vara stolt över.
Handikappomsorgen i Huddinge är
uppdelad i boende, sysselsättning och
personlig assistans. Det finns också
ett biståndskansli som ansvarar för
att utreda behov av stöd samt besluta
om insatser till den enskilde. De som
har egen bostad kan få service genom
personlig assistans, det mobila teamet
eller hemtjänsten. Man kan också
ha en egen bostad i en gruppbostad
och får då service av personal på
gruppbostaden, det finns även boende
för barn/ungdomar samt korttidshem.
Det finns också ledsagarservice,
kontaktperson och avlösarservice.
Personer med utvecklingsstörning eller
förvärvad hjärnskada kan bli beviljade
sysselsättning vid något av kommunens
aktivitetscenter.
Det här dokumentet beskriver den
värdegrund som vi utgår från i vårt
arbete. Vi har formulerat värdegrunden
gemensamt för att visa vad vi vill
med vårt arbete. Vi som är anställda i
handikappomsorgen gör ett nödvändigt
och svårt arbete och vi vill utföra det så
att vi kan vara stolta över det.
Alla människor har lika värde
Vår värdegrund handlar främst om
vilken människosyn som ska råda
i vårt arbete och om vad som är
viktigast i arbetet. Utgångspunkten
är FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna som slår fast att alla
människor har lika värde och samma
rättigheter. Vi utgår också från FN:s
barnkonvention som slår fast varje
barns grundläggande mänskliga
rättigheter. Barnkonventionen
påminner oss om att vi alltid ska ha ett
barnperspektiv i vårt arbete när barn är
inblandade och att det är barnets bästa
som ska komma först.
Vi och dom
Vad innebär det för vårt arbete att alla
människor har lika värde och lika rätt?
Jo, bland annat att vi ständigt måste se
upp för risken att dela in människor i
”vi” och ”dom”, eftersom det lätt leder
till diskriminering och uteslutning.
Människor med funktionsnedsättning
utsätts ofta för ett vi-och-dom-tänkande
som påverkar hur de bemöts, ja till och
med hur lagar och regler formuleras och
efterlevs. Alltför ofta betraktas de som

en grupp människor som skiljer sig från
andra genom gemensamma egenskaper
och livsvillkor. Men så är det inte,
människor med funktionsnedsättning
är lika olika som andra. Liksom för
alla andra är det en rad faktorer som
bestämmer hur livssituationen ser ut.
Men diskrimineringen som de utsätts
för ser ganska lika ut världen över.
Det är till exempel inte självklart att
de ska kunna göra samma saker som
andra, ta sig dit de vill, komma in där
de vill, kunna läsa den tidning de vill
eller ta del av information, kultur och
aktiviteter som andra.
Vi måste alltid arbeta så att vi minskar
människors funktionsnedsättning
så långt det är möjligt. En
funktionsnedsättning ger problem
i det dagliga livet, men hindren och
problemen står alltid i relation till
miljön. I ett tillgängligt samhälle kan
alla delta och få behöver uppleva
att de har funktionsnedsättningar.
När tillgängligheten brister kan en
funktionsnedsättning ofta kompenseras
med anpassning, hjälpmedel eller med
assistans av andra människor. Därför är
vårt arbete viktigt.

Delaktighet och jämlikhet
Delaktighet är ett nyckelord i
Huddinge kommuns vision, samt i
socialförvaltningens verksamhetsplan.
Vad är delaktighet? Det är en fråga
om mänskliga rättigheter, om att alla
ska kunna delta efter sin förmåga och
önskan samt på sina villkor.
Delaktighet förändrar också
attityder. Ju fler människor med
funktionsnedsättning som är delaktiga
och aktiva samhällsmedborgare desto
mer självklart blir det för allmänheten
att delaktighet är en mänsklig rättighet
för alla.
Respekt, öppenhet, stolthet och
engagemang
Målet för handikappomsorg-ens arbete
är goda och jämlika levnadsvillkor och
våra grundläggande värden är respekt,
öppenhet, stolthet och engagemang. Att
visa respekt innebär bland annat:
• att vi arbetar i solidaritet med
vårt uppdrag och med målet för
handikappomsorgens verksamhet.
• att vi arbetar med individen i
centrum. Vi ska anpassa vårt arbete
efter varje individs förutsättningar
och önskningar. Det är inte
individens liv som ska anpassas
efter våra arbetsrutiner.
För att vi ska kunna ha individen i
centrum måste vi arbeta i öppenhet.
Det innebär bland annat:
• att vi skapar ett tillåtande klimat
bland oss som arbetar ihop och för
dem vi arbetar för, brukarna och
deras anhöriga. Om vi alla vågar
släppa prestigen kan vi tänka nytt
och kreativt tillsammans och vara
öppna för förändringar.
• att vi samråder och samarbetar
med kolleger på andra enheter och
förvaltningar.
Med medarbetare som är stolta över sitt
arbete och arbetar med engagemang
kan vi göra ett bra jobb!
Stolthet och engagemang innebär bland
annat:
• att vi alla känner oss delaktiga i
ansvaret för att arbetet ska bli bra.
• att vi planerar långsiktigt. Det
skapar trygghet, mening och
regelbundenhet för brukarna. Det
ger också oss anställda en större
tillfredsställelse och ett djupare
innehåll i arbetet.
• att vi sätter upp mål som utgår från
våra grundläggande värden, och
att vi diskuterar och utvärderar
resultatet av vårt arbete.
Hur möter vi människor?
Det finns god kompetens i vår
förvaltning. Det finns både

yrkesskicklighet och kunskap om lagar
och om svensk handikappideologi
bland oss anställda. Brukarna och deras
familjer möter oftast personal som
lyssnar, visar respekt och bemödar sig
om att arbeta utifrån den etik som vi
vill ska råda i vår förvaltning.
Men både kompetens och arbetsetik är
färskvara. Vårt förhållningssätt är aldrig
färdigutvecklat, utan måste ständigt
förnyas. Det krävs ett långsiktigt arbete
och en kontinuerlig dialog, så att
ideologin bakom de handikappolitiska
målen hålls levande. Vårt arbete kan
alltid bli bättre.
Vår värdegrund handlar om hur vi
ser på de människor vi arbetar för.
Hur talar vi om dem på möten och i
kaffepauser? Har vi en så trygg relation
till varandra att vi kan säga ifrån om
någon av oss brister i sitt bemötande?
Hur reagerar arbetslaget om någon
utifrån klagar på vårt arbetssätt? Kan
vi ta emot kritiken och rannsaka vårt
arbete tillsammans? Våra personliga
värderingar finns alltid med i vårt
arbete. Därför måste vi vara medvetna
om vårt eget förhållningssätt till dem
vi möter i arbetet. Vi behöver försöka
förstå varför vi handlar som vi gör i
olika situationer. Det är nödvändigt
att vi får tillfälle att reflektera över
vår egen arbetsetik tillsammans
med arbetskamraterna. Det behöver
finnas trygghet i arbetslaget, så att vi,
anställda och arbetsledare tillsammans,
kan diskutera vårt arbete och vår
gemensamma värdegrund. Det kan
också behövas handledning.
Det behövs tid för att vi ska kunna göra
ett bra arbete. Om det finns tid kan den
som behöver hjälp i lugn och ro berätta
om sin situation och sina önskningar.
Och vi kan lyssna och ställa frågor, så
att vi får den kunskap vi behöver för
att fatta rätt beslut i samråd med den
som behöver stöd. Tiden att göra ett bra
jobb finns om det finns tillräckligt med
personal och ekonomiska resurser. Det
är både en fråga om politiskt ansvar och
om hur vi organiserar vårt arbete.
Vi har makt
Vilka arbetsuppgifter vi än har i
handikappomsorgen fattar vi varje
dag beslut som har betydelse för andra
människors vardag och för deras
livsvillkor. Det betyder att vi har makt.
Vi har makt över andra människors
liv när de är beroende av vårt stöd. Att
vara beroende innebär alltid att man
är utsatt och sårbar. Vi har både ett
personligt och ett kollektivt ansvar för
att inte missbruka vår makt
gentemot dem vi ska hjälpa och stödja.
Många av oss arbetar i andra
människors hem. Det kräver förmåga
till inlevelse och anpassning. När någon
behöver särskilt stöd för att ta initiativ
och fatta beslut ska vi kunna stödja utan
att styra, hjälpa utan att utöva makt.

Då behövs det god självkännedom och
lyhördhet.
Politikerna, cheferna och vi
Vi som arbetar med stöd till människor
med funktionsnedsättning är inte
ensamma om ansvaret att förverkliga
intentionen om full delaktighet.
Politikerna har det grundläggande
ansvaret. De förtroendevalda i
riksdag, regering, kommuner och
landsting ska arbeta efter den svenska
handikappolitiska ideologin om
jämlikhet och delaktighet. Det är
deras ansvar att fördela resurser så att
politiken kan förverkligas. Chefer på
alla nivåer måste också dela den
handikappolitiska ideologin och arbeta
efter den.
Om de gör det skapar de förutsättningar
för de anställda att ge människor de
insatser de behöver.
Samtidigt har var och en av
oss som möter personer med
funktionsnedsättning i vårt dagliga
arbete ansvar för att se, reagera och
tala om när vi ser brister. Chefer och
politiker är beroende av att vi säger
ifrån när regler, resurser eller annat,
som de har ansvar för, inte fungerar.
Det kan gälla brukarnas livsvillkor
eller våra egna arbetsförhållanden,
men också exempelvis tillgängligheten

och förutsättningarna för delaktighet i
kommunen.
Handikapporganisationerna har en
viktig uppgift i att påpeka hinder
för delaktighet och vi kan stödja
deras arbete utifrån vår kunskap och
kompetens.
Att vi som arbetar i handikappomsorgen
har ansvar för att ge
personer med funktionsnedsättning
stöd i det dagliga livet innebär
inte att allt i deras liv hör till vårt
arbetsområde. Allt som kan inträffa i
kommuninvånarnas liv som innebär
att de behöver stöd från kommunen
kan hända också den som har en
funktionsnedsättning.
Det kan vara psykiska problem,
missbruk, ett barn som far illa i sin
familj eller en kvinna som misshandlas.
Sådant är andra förvaltningars ansvar.
Detta är en fråga om inkludering, att ha
samma rättigheter som andra och att
inte särbehandlas utan skäl.
Byråkrati och professionalism
behöver förenas
Samtidigt ska vi arbeta professionellt.
Vi ska fatta beslut som bygger på en
professionell bedömning och i den
bedömningen ska vi väga in det vi
vet om individens situation. Ofta kan
man tycka att det är enklast och mest
rättvist att göra samma bedömning i
alla ärenden, att ”inte ge någon mer
än andra”. Men med det arbetssättet
kan det hända att människor inte får
det stöd de behöver och har rätt till.
Vi måste lyssna till varje människas
kunskap om sin egen situation. Inlevelse
och empati är en förändringskraft i
arbetet.
Offentligt anställda ska alltså vara goda
byråkrater och samtidigt professionella
yrkespersoner. Vi ska både vara neutrala
och engagerade. Vi ska både behandla
lika fall lika och se det särskilda i varje
människas situation. Det är svårt, men
för att göra ett bra arbete måste vi klara
den balansakten i varje enskilt fall.
Sammanställt av Malena Sjöberg
oktober 2006.
Lagar och regler är utformade så att
alla ska behandlas lika. Systemet ska
vara förutsägbart för medborgarna
och en garanti mot godtycke. Vi som
är offentligt anställda ska förhålla oss
neutrala och opartiska i relation till
enskilda medborgare. Vi får inte handla
godtyckligt eller favorisera någon.

Socialförvaltningen
Telefon: 08-535 300 00
www.huddinge.se