Strålsäkert nr 1, 2011 (Tidskrift) - Strålsäkerhetsmyndigheten

FOTO: ROBERT HENRIKSSON / SCANPIX
Allvarlig strålningsolycka
i Aitikgruvan
Olyckan en
INES-tvåa
Händelsen i Aitikgruvan
klassas som en
tvåa på den internationella
INES-skalan.
INES graderar strålsäkerhetsbetydelsen
av händelser med
joniserande strålning.
Skalan går från 1–7
där sju är allvarligast.
INES-skalan började
användas 1990 och
omfattar händelser
vid kärnkraftverk och
övriga kärntekniska
anläggningar samt
händelser med strålkällor
och vid transporter.
Förra året utsattes flera medarbetare
vid Bolidens gruva i Aitik, Gällivare, för
röntgenstrålning.
– Det var bara tur att olyckan inte
blev värre, säger Jan Lillhök, utredningsledare.
Strålsäkerhetsmyndigheten har
anmält Boliden Mineral AB för brott
mot strålskyddslagen och myndighetens
föreskrifter.
YRKESVERKSAMHET I slutet av förra året behövde
17 medarbetare vid Bolidens gruva
i Aitik, utanför Gällivare, åka till sjukhus.
De befarades ha utsatts för röntgenstrålning.
Personal från olika yrkeskategorier
hade under flera dagar felsökt och reparerat
en röntgenutrustning som används
för att mäta metallhalten i malm. Några av
dem kände sig trötta, yra och mådde illa,
och någon hade irriterade ögon – symtom
som kan vara tecken på akuta strålskador.
I efterhand visade det sig att fyra personer
kan ha utsatts för högre stråldoser
än vad en arbetare, enligt myndighetens
föreskrifter, får ta emot under ett helt år.
– Jag har haft kontakt med läkaren och
i dag mår alla inblandade bra. Det var
bara tur att olyckan inte blev värre. Det
här visar hur viktigt det är att ha bra rutiner
för sitt strålsäkerhetsarbete, säger Jan
Lillhök, Strålsäkerhetsmyndigheten, en av
dem som utredde olyckan i Aitikgruvan.
När Boliden Mineral AB blev medvetna
om att röntgenröret troligen var påslaget
vid reparationen kontaktade företaget
Strålsäkerhetsmyndigheten. En grupp
utredare reste till Gällivare.
På plats i gruvan intervjuade utredarna
arbetsledningen och gjorde mätningar för
att ta reda på hur stor stråldos de drabbade
fått. De intervjuade samtliga drabbade för
att få ytterligare information om vad som
hänt och för att kunna beräkna stråldoserna.
–Det går inte att hitta en enskild anledning
till olyckan, säger Jan Lillhök. Det var
flera samverkande orsaker, bland annat
otydlig ansvarsfördelning, brister i kompetens
och utbildning samt otydlig information.
Det fanns också en arbetskultur där
alla hjälps åt att lösa problem. En sådan
arbets kultur förutsätter en tydlig ansvarsfördelning
och en fungerande kommunikation.
Malin Nääs
FOTO: BOSSE ALENIUS
Strålsäkerhetsmyndighetens utredningsgrupp
bestod av Jan Lillhök, utredningsledare,
Jan-Erik Grindborg, mätexpert, och
Petra Sjöström, MTO-expert (samspelet
mellan människa, teknik och organisation).
Myndigheten konstaterade att Boliden
Mineral AB hade flera brister i sitt strålsäkerhetsarbete
och att bolaget kan ha brutit
mot myndighetens föreskrifter. Därför
förbjöds Boliden att utföra service och
underhållsarbete på sin röntgenutrustning.
Bolaget får dock fortsätta använda utrustningen,
under förutsättning att de:
• säkerställer att skyltning och märkning
av röntgenutrustning uppfyller kraven i
myndighetens föreskrifter
• upprättar rutiner för att skydda gravida
kvinnor från strålning och
• tar fram instruktioner för hur röntgenutrustningen
ska hanteras och se till att
personalen känner till instruktionerna.
Du kan läsa utredningen på
www.stralsakerhetsmyndigheten.se
JONISERANDE
STRÅLNING
Joniserande strålning uppkommer
när radioaktiva ämnen sönderfaller,
men kan också produceras på konstgjord
väg med hjälp av exempelvis
röntgenapparater.
Risken för en bestrålad person att i
framtiden få cancer beror på dos och
typ av joniserande strålning.
De flesta företag som bedriver
arbete med joniserande strålning
måste ha tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten.
STRÅLSÄKERT #1–2011 3