CBFmagasin_2011_web - HÃ¶gskolan i GÃ¤vle

More documents

Recommendations

Info

doktorand Lönsamt ibland att vara mindre noggrann Ögonmått är en kostnadseffektiv metod för att ställa in kroppsvinkeln vid undersökningar av muskelaktiviteten hos försökspersoner. Text Carin Mannberg-Zackari | Foto Jan Lindmark Det är viktigt att veta i framtida fältstudier att man inte behöver använda mätinstrument för att få kroppen i rätt position inför sina mätningar, kommenterar doktoranden Jennie Jackson vid CBF. Mätmetodernas precision står i centrum för Jennie Jacksons avhandlingsarbete, som undersöker aktiviteten i ländryggens muskler vid yrkesarbete. – I nedre delen av ryggen är anatomin synnerligen knepig. Där finns massor med muskler. Därför är det svårt att få till bra och tillförlitliga metoder för att mäta musklernas aktivitet, berättar hon. För bara 50 år sedan fick många slita ont i hårt kroppsarbete inom industrin. Det var inte konstigt om kroppen tog stryk. Idag har de flesta ett stillasittande arbete. – Många sitter i samma ställning hela dagen. Muskelaktiviteten är låg. Ändå är det många som får ont i ryggen, konstaterar Jennie Jackson. Runt om i världen pågår många undersökningar för att försöka förklara mekanismerna bakom muskelsmärta. Men det är inte lätt att jämföra resultaten från den ena studien till den andra, eftersom muskelaktiviteten inte mätts på samma sätt. Jennie Jackson har undersökt om det är kostnadseffektivt att vara mycket noggrann vid mätningar av muskelaktivitet i ländryggen Svårt att standardisera muskelstudier Elektromyografi, EMG, är en mätmetod som registrerar elektriska spänningsförändringar i muskelceller under arbete. EMG används både inom sjukvården och ergonomin för att ställa diagnos på muskelbesvär eller pröva ut nya arbetsställningar. EMG kan mätas med hjälp av elektroder inne i muskeln eller på huden. Det finns många felkällor. Hudens tjocklek och muskelfibrernas läge inom musklerna kan skilja rejält mellan en försöksperson och en annan. Det betyder att EMGmätningarna måste normaliseras för varje enskild individ. De 12 | CBF 2011
Doktorand Många sitter i samma ställning hela dagen på jobbet och muskelaktiviteten är låg. Ändå får många ont i ryggen, säger Jennie Jackson. måste uttryckas i förhållande till muskelaktiviteten hos just den personen när hon utför en standardiserad kroppsrörelse. Att hitta den bästa möjliga normaliseringen för EMGmätningar skulle betyda mycket för forskningen om muskul o- skeletala sjukdomar. – En bra metod är pålitlig och exakt, konstaterar Jennie Jackson. Men hur nödvändigt är det att lägga ned extra tid och kraft på att mätningarna ska kunna utföras med största möjliga precision, om det finns en något mindre exakt metod som är mycket billigare? Jennie Jackson har försökt ta reda på det i en studie av musklernas aktivitet vid normalisering, där försökspersonernas standardiserade arbetsställning bestäms antingen med hjälp av mätutrustning eller ögonmått. En noggrann metod – och en snabb Ytelektroder sattes fast på olika ryggkotor i ländryggen på försökspersonen, som står lutad i 50 graders vinkel med hantlar på 5 kilo i vardera handen. En assistent använder en inklinometer, som anger kroppsvinkeln i förhållande till lodlinjen, för att hjälpa försökspersonen att hitta exakt rätt position. Samtidigt är forskaren fullt upptagen med att registrera muskelaktivitet och andra variabler i sin dator. Noggrannheten är alltså resurskrävande. Jennie Jackson har därför undersökt vad som händer om ryggens lutning justeras enbart med hjälp av forskarens ögonmått i förhållande till stödlinjer på väggen bakom försökspersonen. – Forskaren sitter vid datorn och säger till när ställningen är perfekt, förklarar hon. Båda metoderna upprepas fyra gånger inom tre dagar med samma försökspersoner. Små skillnader mellan metoderna En jämförelse av resultaten visar att muskelaktiviteten blev högre när lutningen bestämdes med hjälp av inklinometer. – Det är möjligt att deltagarna anade att det ställdes högre krav på precisionen när en assistent satt bredvid dem under hela försöket, och att de ansträngde sig mer för att hitta den exakta positionen, säger Jennie Jackson. Tvärt emot alla förväntningar var skillnaden i kroppsvinkeln större mellan de försök som gjordes med den noggranna mätningsmetoden. – De två forskarna lyckades trots sina ansträngningar inte få en bättre kvalitet på mätningarna, kommenterar Jennie Jackson. Skillnaden mellan de båda metoderna för normalisering var dock mycket liten. Jennie Jackson är mycket nöjd med det fyndet. – När man planerar studier måste man tänka kostnadseffektivt. Det krävs två personer för att både ställa in inklinometern och sköta datainsamlingen. Det tar också längre tid. Om det inte ger bättre resultat är det inte mödan värt, säger hon. Sparar tid och pengar En enda person kan alltså sköta all datainsamling om försökspersonens kroppsställning justeras enbart med ögonmått. Det är också en snabbare metod. – Vår studie visar att den minst arbetsintensiva metoden är lika bra och ibland till och med bättre än det mer exakta mätinstrumentet. Den är alltså mer kostnadseffektiv. Fyndet är uppmuntrande med tanke på fältstudier, där det inte går att genomföra strikta och precisa mätningar. Det kan också vara en tidsbesparande metod för laboratoriestudier. Tid är alltid ett problem när man forskar, kommenterar Jennie Jackson. Utvecklar metodologin Jennie Jackson har en magisterexamen i biomekanik från University of Guelph i Kanada och är sedan våren 2011 doktorand vid CBF i Gävle, där hon är inblandad i flera forskningsprojekt. Studien om effektiv normalisering ingår i ett större projekt, där testpersoner sitter eller står framåtlutade i olika kroppsvinklar. De undersöks också med EMG när de ligger på mage på ett bord med överkroppen sträckt i en rak vinkel utanför bordskanten. – Vi måste utveckla metodologin för att kunna utföra pålitliga mätningar av musklernas belastning under lågintensivt muskelarbete. Det behöver vi för att kunna förstå vilka belastningar som ger ökad risk för muskuloskeletala besvär. Vi vet att folk får ont i ryggen av stillasittande arbete, men vi har inte ett tillräckligt underlag för att förstå sjukdomsutvecklingen, säger Jennie Jackson. • Forskningsprojekt: Relationen mellan noggrannhet och metodologisk varians vid normalisering av EMG-mätningar i ländryggen. Medverkande: Jennie Jackson och Svend Erik Mathiassen. Extern Finansiering: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Liberty Mutual Research Institute for Safety CBF 2011 | 13
Page 1 and 2: Centrum för belastningsskadeforskn
Page 3 and 4: Vårt mål - en bättre livsmiljö
Page 5 and 6: Doktorand - Vi behöver arbetsplats
Page 7 and 8: Doktorand Det autonoma nervsystemet
Page 9 and 10: Doktorand I laboratoriet mäter Gui
Page 11: Doktorand mellan 13 och 17 ton baga
Page 15 and 16: gästforskare Utmaningen är att f
Page 17 and 18: Axplock ur CBFs verksamhet 2009-201
Page 19 and 20: Urval av internationella konferense

CBFmagasin_2011_web - HÃ¶gskolan i GÃ¤vle

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?