CBFmagasin_2011_web - Högskolan i Gävle

Centrum för belastningsskadeforskning, CBF • Högskolan i Gävle
CBF magasinet
2011
Syntress vid datorarbete
kan leda till nackbesvär
Personer med kronisk nacksmärta
har minskad fysisk aktivitet
Kvinnor har lägre syresättning
i musklerna under arbete än män
Det är tungt att vara flyglastare
Snabba mätningar kan vara
kostnadseffektiva
Detta är exempel på resultat som
forskats fram av doktorander vid
CBF – en forskningsenhet som
forskar kring belastningsrelaterad
ohälsa i arbetslivet.
I det här magasinet kan du läsa
mer om både forskningsprojekten
och om CBF.

INNEHÅLL
3
Vårt mål – en bättre livsmiljö
för människan
4
CBF:s forskning då,
nu och sen
5
Vi behöver arbetsplatser
med god synergonomi
6
8
Sämre återhämtning och
minskad fysisk aktivitet hos
personer med kronisk smärta
Lägre syresättning i
kvinnors muskler
10
Forskning ska ge flyglastare
bättre arbetsmiljö
12
Lönsamt ibland att vara
mindre noggrann
14
Divyas mål – hitta sätt att
skapa nyttig variation
16
Forskarstuderande vid CBF
17
Axplock ur CBFs verksamhet
2009–2011
Ansvarig utgivare: Nader Ahmadi
Redaktör: Svend Erik Mathiassen
Grafisk form: Marianne Carlsson
Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växjö, 2012
Upplaga: 5 000 ex
Adresskälla: Cegedim Dendrite
Adress: Centrum för belastningsskadeforskning, CBF
Akademin för hälsa och arbetsliv
Högskolan i Gävle, 801 76 Gävle

Vårt mål
– en bättre livsmiljö
för människan
”Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och
utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö”.
Så lyder Högskolans verksamhetsidé och vi är fast beslutna att
låta denna syn genom syra hela verksamheten, från forskning till
utbildning och samverkan.
Vi verkar för att våra forskare, lärare och studenter bär med sig
synsättet ut i samhället och att vi tillsammans försöker förverkliga
visionen om en bättre framtid för människan, nationellt och
internationellt.
En av Högskolans profiler – Hälsofrämjande arbetsliv – hör
till vår akademi, Akademin för hälsa och arbetsliv. Vi har en
i många avseenden unik kompetens inom sådana forskningsoch
utbildningsområden som bidrar till ökade kunskaper om
hur man kan förbättra människans livsmiljö och livsvillkor.
Det kan tyckas att profilens verkningsområde – arbetslivet –
omfattar en begränsad del av människans livsmiljö, men Högskolans
tolkning av profilen är bred.
Högskolan lägger fler aspekter i begreppet hälsa än den
fysiska. Förvisso utgör fysisk hälsa grunden för ett idealt
tillstånd, men ur vår synvinkel är känslan av sammanhang,
känslan av välbefinnande och lycka samt samhällets sociala
och ekonomiska sundhet, andra och lika viktiga aspekter av
en hälsosam livsmiljö. Utifrån denna syn främjar Högskolan
forskning, utbildning och samhällsinsatser – nationellt och
internationellt – som påverkar människans livsvillkor positivt.
På samma sätt har Högskolan ett holistiskt och universellt
perspektiv på arbetslivet. Arbetet är en integrerad del av individens
liv på olika sätt. Hälsa och välbefinnande påverkas
positivt eller negativt både genom eget och andras arbete. Ett
Hälsofrämjande arbetsliv inbegriper därmed stora och viktiga
aspekter. En satsning inom detta område och av denna storlek
visar Högskolans viljekraft att förverkliga idén om en bättre
livsmiljö.
För att uppnå visionerna måste vi se dem i ett globalt sammanhang.
Globalisering lämnar ingen nation opåverkad avseende
effekten av internationella ekonomiska, politiska och
sociala förändringar.
Betydelsen av geografiska gränser minskar för varje dag,
vilket innebär att krafter bortom nationerna får en direkt
inverkan på människors levnadsstandard och ideal. Det är
ingen överdrift att påstå att många frågor som hittills varit
målet för nationell hälso- och socialpolitik samt lokala
sociala arbets metoder som funnits för att besvara dessa
frågor, idag sträcker sig utanför nationalstaten. Vi tror att
en globalisering av människans medvetande är ett faktum
och vi arbetar för att idén om en hållbar livsmiljö för människan
förs ut i världen genom vår forskning och utbildning.
Högskolan i Gävle har satsat stora forskningsanslag för
att främja visionen om ett hälsofrämjande arbetsliv bl.a.
genom att stödja forskning och utbildning inom områden
där belastningsskador förebyggs och åtgärdas. Centrum för
belastnings skadeforskning som tillhör avdelningen för arbetsoch
folkhälso vetenskap, är ett exempel på att Högskolans
satsning har varit framgångsrik. Jag kan stolt konstatera att
satsningarna har lett till många viktiga forskningsprojekt med
betydande resultat, vilket gjort CBF till ett center of excellence
i internationell särklass.
Det här CBF-magasinet ägnas i huvudsak åt forskning
som bedrivs av forskarstuderande vid CBF. Vi vet att det
krävs forskarstuderande i en kreativ forskningsmiljö, och
därför fortsätter vi satsa på att rekrytera nya doktorander vid
akademin och inom profilen Hälsofrämjande arbetsliv.
Dr. Nader Ahmadi, akademichef
vid Akademin för hälsa och arbetsliv
Foto Stéfan Estassy
CBF 2011 | 3

Centrum för belastningsskadeforskning, CBF,
inrättades vid Högskolan i Gävle 1 januari 2003.
Verksamheten fördes över från Arbetslivsinstitutet,
och CBF fick i uppdrag att:
Bedriva forskning och utvecklingsarbete inom
belastningsskadeområdet, samverka med andra
forskningsmiljöer och informera om sin verksamhet.
CBF:s forskning
då, nu och sen
Foto Jan Lindmark
Vi har fokuserat vår forskning på frågor som rör hur man
kan förebygga och behandla belastningsbesvär och vilka
mekanismer som ligger bakom. Forskarna vid CBF har
gemensamt identifierat ett antal prioriterade forskningsfält som
är viktiga för samhället och arbetslivet, och där vi på CBF kan
göra en insats i den internationella frontlinjen. Drygt 30 personer
arbetar med forskning vid CBF; 15 av dessa har doktorsexamen.
I september 2009 tilldelades Högskolan i Gävle i hård konkurrens
ett 10-årigt anslag om totalt 50 mkr av Forsknings rådet
för arbets liv och socialvetenskap, FAS, för forskningscentret
Kroppen i arbete – från problem till potential som är integrerat
i CBF. FAS förutsätter att moderinstitutionen prioriterar och
stödjer gruppens forskning både organisatoriskt och ekonomiskt.
Högskolans profilering mot ett Hälsofrämjande arbetsliv
är ett vittnes börd om att viljan finns, och att Högskolan inser att
arbete och arbetsmiljö inte enbart är ett hot mot hälsa, välbefinnande
och välstånd, utan även representerar en framgångspotential
för både individen och organisationen och därmed även för
samhället.
De forskningsfält som i dag är aktiva vid CBF innehåller
en mix av frågor med en lång tradition i gruppen och nya som
står på tillväxt. Vi eftersträvar en lagom blandning av tradition
och förnyelse; stabilitet i kombination med beredskap inför
frågor som växer fram när arbetslivet förändras. Vår forskning
omfattar idag studier av musklernas biokemi och syresättning
vid datormusarbete och mental stress; vi studerar hur synkrävande
arbete påverkar nackens muskler och hur enformigt rörelsemönstret
är i ett repetitivt arbete. Vi försöker svara på frågan
om hur man får mest möjlig information för sina pengar
när man mäter belastningar i arbetslivet. Vi har forskning om
förändringsprocesser inom företagens arbetsmiljöarbete, fysisk
aktivitet och stressreglering, och metoder för behandling
av nacksmärta. Våra nyaste forskningsfält rör hälsofrämjande
ledarskap och måltidens betydelse för prestation och välbefinnande.
Forskningen äger rum både i laboratoriet och det verkliga
arbetslivet, och inom många olika vetenskapliga discipliner.
Ett brett perspektiv är nödvändigt när frågan är så pass omfamnande
som belastningar och hälsa i arbetslivet.
En del av vår forskning presenterar vi här genom några
doktor ander som får sin forskarutbildning vid CBF, och genom
en av våra utländska forskare. Det är en medveten strategi för
CBF att vitalisera forskningen genom att öppna dörrarna mot
omvärlden. Om detta vittnar även våra publikationer och aktiva
forskningssamarbeten som du hittar i slutet av skriften.
Vi tror på att CBF kommer att leva och växa, även i en tid
då konkurrensen om forskningsmedel hårdnar och politikerna
föredrar att spetsforskning äger rum på ett stort universitet
hellre än på en högskola. Vi både kan och vill vara med om
att svara på gamla men obesvarade frågor om hur belastningsbesvär
uppstår, kan förebyggas och behandlas. Vi vill också ta
oss an de nya frågorna i ett arbetsliv som i ökande grad vilar på
en gränslös ekonomi, utnyttjar att den uppkopplade människan
är tillgänglig överallt och närsomhelst, och av både politiska
och pragmatiska skäl tvingas öppna upp för grupper som inte
utan vidare klarar av att prestera på topp.
Svend Erik Mathiassen
Professor; Forskningsledare vid Avdelningen för arbets- och
folkhälsovetenskap
Läs mer på vår webbplats: www.hig.se/cbf
4 | CBF 2011

Doktorand
– Vi behöver arbetsplatser
med god synergonomi
Trötta ögon och tillfällig närsynthet i kombination med värk
i nacke eller skuldror kan drabba personer med monotona
arbets uppgifter vid en dator. Doktoranden Camilla Lodin
försöker ta reda på om besvären beror på en felaktig arbetsställning
och/eller en överansträngning av ögonens muskler.
Text Carin Mannberg-Zackari | Foto Jan Lindmark
Många av oss ser ut som gamar när vi arbetar vid en
dator. Vi kutar med ryggen, drar upp axlarna och
skjuter fram hakan. Det beror på att kroppen försöker
hitta en ställning, där det går bra att läsa på bildskärmen.
Gamnacke drabbar personer med ett ensidigt arbete vid en
dator. De får ont i musklerna i nacke och axlar, de kan också
drabbas av huvudvärk och besvär i ögonen.
Tidigare forskning har visat ett samband mellan synbesvär
och nackbesvär. Men vad är orsak och vad är verkan? Beror
besvären på en felaktig arbetsställning eller på att ögonen blir
överansträngda? Eller en kombination av båda?
Undersöker synstress
Vid CBF pågår forskning om vad som händer vid synstress.
Flera av studierna bygger på en experimentell undersökning
som gjordes på 33 personer med symtom i nacke och skuldror
samt lika många friska försökspersoner.
Före försöket fick deltagarna skatta eventuella ögon- och
nackbesvär. Sedan satte de sig tillrätta i en kontorsstol för att
titta på en bildskärm genom ett par testglasögon, där linserna
byttes ut inför varje synuppgift.
– Bilden som deltagarna tittade på gjordes suddig med
hjälp av de olika linserna. De var tvungna att anstränga sig och
fokusera för att se bilden klart, berättar sjukgymnasten Camilla
Lodin som är doktorand på CBF.
Alla genomförde fyra fixeringsuppgifter om sju minuter
vardera. Under tre av uppgifterna fick de fokusera med endast
ett öga. Det andra ögat var täckt med en svart lins. Ytliga hudelektroder
registrerade samtidigt muskelaktiviteten i nacke och
skuldror. Efter varje synuppgift fick deltagarna göra en ny skattning
av eventuella ögon- och nackbesvär.
Mer ögonbesvär vid stillasittande arbete
Resultatet visar att både ögon- och nackbesvär ökar under stillasittande
arbete både för friska och för personer med symtom i
nacke och skuldror. Den största förändringen för ögonbesvär
märktes redan efter den första synuppgiften. Ögonbesvären
fortsatte att öka – dock inte lika mycket – efter andra, tredje och
fjärde uppgiften. Även nackbesvären ökade.
– Det var oväntat att nackbesvären ökade. Försökspersonerna
sitter bekvämt, och de utför inte något arbete som borde påverka
nacke och skuldror, kommenterar Camilla Lodin. Personer med
tidigare symtom i nacken påverkades mest. De beskrev en stark
Camilla Lodin har gjort en
experimentell undersökning
på synstress i laboratorium,
och hoppas kunna göra
en liknande studie på en
arbetsplats.
smärta i nacken efter den sista synuppgiften. Kontrollgruppen
kände bara lite obehag.
Muskelaktiviteten i nacke och skuldror påverkades mest när
försökspersonerna använde båda ögonen. Ju mer de fokuserade,
desto mer aktiverades musklerna.
– Vi håller på med en vetenskaplig artikel som ska förklara
vad det beror på, berättar Camilla Lodin. Hon försöker tillsammans
med sin handledare Hans Richter beskriva hur muskler i
öga, nacke och skuldror påverkas av ögats ackommodation, det
vill säga närinställning och brytkraft i linsen, i förhållande till
ögats konvergens, det vill säga båda ögonens samtidiga fokusering
mot en gemensam fixeringspunkt.
– Vi tror att en förklaring kan vara en obalans mellan kraven
på brytkraft och blickriktning, förklarar Camilla Lodin.
Hon konstaterar att det är svårt att simulera realistiska
arbets belastningar i laboratoriemiljö. Situationen är konstruerad
och exponeringstiderna korta.
– Vi hoppas kunna göra en liknande forskningsstudie på en
arbetsplats, säger hon.
Efterlyser tvärvetenskapligt samarbete
Det är möjligt att olika typer av terminalglasögon kan påverka
besvären i nacke och skuldror. Progressiva glasögon ger till exempel
ett bra seende både på nära håll och långt bort. Men det
kan vara svårt att hitta rätt fokuseringspunkt i ett progressivt
glas, vilket i sin tur kan leda till en statisk belastning på nackens
muskler. I så fall är enkelslipade glas en bättre lösning.
– Vi behöver ett tvärvetenskapligt samarbete mellan optiker,
sjukgymnaster och ergonomer för att få en samlad kunskap
om arbetsställningar och arbetsglasögon som fungerar bra för
muskler i ögon, nacke och skuldror. Det måste finnas plattformar
där yrkesgrupperna kan mötas. När man utformar
arbets platser är det viktigt att tänka på synergonomin, anser
Camilla Lodin. •
Forskningsprojekt: Besvär i ögon, nacke och skuldror under visuellt
krävande arbete.
Medverkande: Camilla Lodin, Mikael Forsman, Hans Richter, Nisse Larson
Extern finansiering: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
CBF 2011 | 5

doktorand
Sämre återhämtning
och minskad fysisk aktivitet
hos personer
med kronisk smärta
Text Carin Mannberg-Zackari
Foto Jan Lindmark
Personer med nacksmärta är mer aktiva på morgonen men vilar mer på kvällen än
personer utan nacksmärta. Kan det förklara varför de som har nacksmärta tycks
återhämta sig sämre under natten? säger David Hallman.
6 | CBF 2011

Doktorand
Det autonoma nervsystemet kan vara en nyckel till förståelsen av muskelsmärta
i nacke och skuldror. Personer med kronisk smärta kan inte höja aktivitets nivån
lika mycket som andra, och de har också försämrad förmåga till återhämtning.
David Hallman, som har en examen i psykologi, undersöker
i sitt avhandlingsarbete hur det autonoma nervsystemet
påverkas hos personer med kronisk smärta i
nacke och skuldra.
Det autonoma nervsystemet reglerar hjärta, puls, blodtryck
och andra funktioner som inte är viljestyrda. Det sympatiska
nervsystemet fungerar som gasen i kroppen. När aktiviteten
ökar slår hjärtat snabbare samtidigt som blodtrycket och blodflödet
höjs.
Det parasympatiska systemet kan liknas vid en broms. Det
främjar kroppens processer för återuppbyggnad och tar över när
vi vilar. Hjärtat slår långsammare och blodtrycket sjunker.
Den autonoma regleringen utgör ett nödvändigt samspel
mellan gas och broms.
– Man måste kunna aktivera sig och måste också kunna
slappna av, förklarar David Hallman.
Sämre gas och broms
Mycket tyder på att det autonoma nervsystemet är inblandat vid
kronisk muskelsmärta. För att undersöka mekanismerna har
David Hallman och hans forskarkolleger använt olika metoder
i undersökningen av stressreaktioner hos personer med kronisk
smärta och friska kontrollgrupper med matchande ålder och
kön.
Ett av försöken gick ut på att försökspersonerna skulle gripa
tag i ett handtag med 30 procent av sin maximala förmåga
under tre minuter.
Muskeln behöver syre för att kunna prestera. Hjärtfrekvens
och puls borde alltså öka för att möta belastningen. Men blodgenomströmningen
i musklerna ökade mest i den besvärsfria
gruppen.
David Hallman tycker att resultatet var utslagsgivande.
– Vi såg att de som har ont i musklerna har lägre reaktioner i
både blodtryck och muskelblodflöde. De kan inte höja aktivitetsnivån
lika mycket som den smärtfria gruppen. Det tyder på
minskad sympatisk aktivitet, alltså minskad gas. Vi såg också
att förändringarna i hjärtfrekvens under vila var lägre. Det
tyder på minskad parasympatisk aktivitet, alltså minskad
broms, förklarar han.
Djupandning gav effekt
I ett annat försök fick smärtgruppen delta i tio lektioner om djupandningens
betydelse för hjärtverksamheten. Kontrollgruppen
var bara med under den första och sista lektionen, när samtliga
lärde sig hitta sitt eget mönster för djupandning.
Smärtgruppen fick i uppdrag att utföra djupandningsövningar
en kvart om dagen, medan kontrollgruppen skulle fortsätta att
leva som vanligt.
– Djupandningsövningar gav goda effekter
på försöks personernas upplevelse av sin
egen hälsa. Hjärtat slog också lugnare, berättar
David Hallman.
I ett tredje försök registrerades hjärtaktivitet
och kropps rörelser under arbete,
fritid och sömn i två dygn i sträck. Försökspersonerna
förde också dagbok om
sina upplevelser av stress.
Resultatet visar att smärtgruppen vilar
mer på kvällen och är mer aktiv på morgonen.
– Jag skulle vilja veta om det kan förklara
varför smärtgruppen tycks återhämta
sig sämre under natten, säger David Hallman.
I en ny studie undersöker han 30 personer
med smärta och en kontrollgrupp med
lika många friska personer under sju dygn i
sträck.
– Samtliga rapporterar via mobil telefon
varannan timme hur de mår, och vi kan
jämföra deras smärtdagbok med EKGmätningar
och objektivt registrerad fysisk
aktivitet.
Svårt att varva ned
Muskelsmärta är ett stort samhällsproblem, som orsakar både
ett personligt lidande och en minskad arbetsförmåga. Smärtan
räknas som kronisk om besvären håller i längre än sex månader.
Tunga lyft, repetitiv belastning och statiskt arbete är några
av riskfaktorerna för kronisk muskelsmärta. David Hallman vill
veta vad stress och andra psykosociala faktorer betyder.
– Vi har en biologiskt utvecklad förmåga att kämpa eller
fly. Men det är inte längre björnar vi kämpar emot, och våra
stressreaktioner är kanske inte adekvata för våra dagars arbetsliv.
Kraven är höga, både hemma och på jobbet. Det gör att stressreaktionerna
kan vara påslagna under väldigt lång tid, medan
kroppen är anpassad för kortvariga fysiska stressorer, förklarar
han.
Den som lider av smärta har svårt att varva ned för att vila.
– Vi vet inte om det är smärtan som bidrar till stressnivån
eller tvärtom. Det är troligt att det fungerar åt båda hållen, säger
David Hallman. •
Forskningsprojekt: Det autonoma nervsystemets reglering, stress
och fysisk aktivitet vid kronisk nacksmärta.
Medverkande: David Hallman, Eugene Lyskov
CBF 2011 | 7

doktorand
Lägre syresättning i
kvinnors muskler
Forskare vid Högskolans verksamhet i Umeå har visat att
syresättningen i muskler under arbete är något lägre hos
kvinnor jämfört med män.
– Det kan ha betydelse för vår förståelse av mekanismerna
bakom belastningsskador och varför kvinnor drabbas oftare
än män, säger doktoranden Guilherme H Elcadi.
Text Carin Mannberg-Zackari | Foto Jan Lindmark
Kronisk smärta i nacke, skuldror och armar leder ofta till
långa sjukskrivningar, särskilt bland kvinnor. Guilherme
H Elcadi, som är doktorand vid CBF, försöker tillsammans
med sina forskarkolleger ta reda på orsaken till besvären.
De har koncentrerat sig på två muskler, som ofta är inblandade
i muskuloskeletala besvär i samband med arbete på kontor eller
tillverkningsindustrins löpande band.
Trapezius-muskeln i ryggens övre del är viktig för axelns
sträckning uppåt och bakåt.
Extensor carpi radialis är en muskel på underarmen som har
till uppgift att räta ut handleden.
– I vårt laboratorium har vi länge varit intresserade av sambandet
mellan lågintensivt arbete under lång tid och kronisk
muskelsmärta i nacke, skuldror och armar, förklarar Guilherme
H Elcadi.
Mäter blodets syresättning
Nära infraröd spektroskopi, NIRS, är en metod som utvecklades
i slutet av 1970-talet för att undersöka syresättningen i hjärnvävnad.
Sedan dess har den använts i hundratals vetenskap liga
studier i hela världen.
Forskarna använder metoden för att mäta syret och hemoglobinets
belägenhet i musklerna. Hemoglobin är ett protein som
transporterar syre i blodet till muskler och andra vävnader i
kroppen.
Ett tjugotal friska försökspersoner, varav hälften kvinnor,
medverkade i en studie som bland annat skulle utvärdera om
metoden är tillförlitlig.
Under experimentet får försökspersonen sitta bekvämt i en
stol medan en NIRS-mätare placeras först på höger underarm
och sedan axeln.
NIRS-sändaren har två optoder. En som skickar signaler
genom muskler och blodkärl, och en annan som tar emot och
skickar signalerna vidare till maskinen som registrerar förändringar
i blodets syresättning.
Pålitlig metod
I tillförlitlighetsstudien fick deltagarna spänna underarmsmusklerna
med olika styrka i fyra perioder om 20 sekunder
vardera med två minuters paus emellan.
Hela tiden går ljussignaler igenom underarmen och
registrerar den dynamiska balansen mellan transport och
8 | CBF 2011

Doktorand
I laboratoriet mäter Guilherme Elcadi musklernas syreupptagning vid statisk belastning hos försökspersoner.
förbrukning av syre i blodomloppet. Studien genomfördes
vid två tillfällen. Alla deltagare utförde exakt samma rörelser
med samma positioner och mätutrustning när försöken upprepades
fyra till sex dagar senare.
Resultatet visar hur flera parametrar, som skapats med
NIRS, varierar vid olika tillfällen. Forskarna anser att studien
ger mer information om hur NIRS kan användas i forskningen i
framtiden.
Skillnader i syresättning
I en annan studie märktes ingen skillnad mellan syresättningen
i trapezius-muskeln hos kvinnor och män när de utförde samma
rörelser. Syresättningen var något lägre i extensor carpi radialis
på kvinnor.
I en ny studie jämförs 18 personer med arbetsrelaterad
kronisk smärta med lika många friska försökspersoner av
matchande ålder och kön. Datainsamlingen är redan färdig,
och materialet håller på att bearbetas.
– Det blir mycket intressant att se om det finns skillnader
mellan friska och personer med kronisk arbetsrelaterad smärta,
säger Guilherme H Elcadi.
Screening på jobbet
Han hoppas att NIRS ska kunna utvecklas ytterligare för att
längre fram användas till att förutsäga belastningsskador. I så
fall bör utrustningen kunna tas med till arbetsplatser för att
screena personalen.
– Vi behöver en bättre förståelse av fysiologin bakom arbetsrelaterad
kronisk muskelsmärta, säger Guilherme H Elcadi. •
Forskningsprojekt:
Tillämpning av Nära infraröd
spektroskopi för att fastställa
syresättningen i armarna
hos friska och personer med
arbetsrelaterad muskelsmärta.
Medverkande:
Albert G Crenshaw, Mikael Forsman
och Svend Erik Mathiassen.
extern finansiering:
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap.
CBF 2011 | 9

doktorand
Forskning ska ge flyglastare
bättre arbetsmiljö
Buller, stress och upprepade tunga lyft sliter hårt på flyglastare.
Forskare vid CBF undersöker deras arbetsvillkor i samarbete med både
fack och arbetsgivare för att komma med förslag på förbättringar.
Text Carin Mannberg-Zackari | Foto Jan Lindmark
Vid incheckningen inför en flygresa lyfter vi upp våra
väskor på ett rullband, och efter landningen får vi själva
hämta bagaget. Men det krävs många handtag för att väskorna
ska komma fram. Olika flyglastare har lyft allt pick och
pack upp till fyra, fem, sex gånger. Först från bagagebandet till
en vagn eller container, som dras ut till rampen där flygplanet
står parkerat. Sedan till ett lastband och en kollega som sitter i
lastutrymmets lucka och tar emot för att langa vidare till nästa
person längre in i flygplanets buk.
På ankomstorten upprepas proceduren i motsatt ordning.
Trånga utrymmen
I många lastutrymmen är takhöjden knappt en meter. Lastarna
sitter dubbelvikta när de lyfter väskor som kan väga 20 kilo och
mer. Och fort ska det gå.
– Belastningsskador och olycksfall drabbar många flyglastare,
berättar Eva Bergsten som är sjukgymnast, ergonom
och doktorand vid CBF. Hon är en av flera forskare som håller
på att undersöka arbetsmiljön för flyglastare.
Sammanlagt arbetar 1400 lastare i ramptjänst i Sverige.
Enligt Sas Ground Service på Arlanda hanterar varje lastare
10 | CBF 2011

Doktorand
mellan 13 och 17 ton bagage per dag. Det sliter hårt på axlar,
rygg, handleder och händer.
Många flygplatser har ett lastband, så kallad rampsnake, som
transporterar bagaget upp till lastutrymmet.
– Många tycker att en rampsnake underlättar arbetet. Men
den är dyr i inköp och finns inte överallt. Och den krånglar ofta.
Det är en anledning till att den inte alltid används, berättar Eva
Bergsten.
I flygplan med en så kallad sliding carpet åker lasten ända
in i lastutrymmet på ett rullband. Men flygbolagen tycker att
utrustningen är för tung och tar för mycket plats.
– Och det är ju flygbolagen som bestämmer hur flygplanen
ska byggas, konstaterar Eva Bergsten.
Olika bolag med olika regler
Lastning och lossning av bagage och fraktgods är en tjänst
som flygbolagen köper upp av så kallade handlingsbolag.
På Arlanda dominerar Sas Ground Service som hanterar 70
procent av allt bagage. Nordic Aero och Menzies är störst
bland konkurrenterna.
Flygbolagen har olika regler. En del tillåter bara en incheckad
väska per passagerare. Det uppmuntrar resenärerna att skaffa
större väskor. Vissa flygbolag accepterar kollin på 40 kg.
– För lastarna är det bättre med två lätta väskor än en som är
tung, säger Eva Bergsten.
Stor studie av arbetsvillkoren
Hösten 2010 påbörjade CBF en större studie av lastare i 14
handlingsbolag på sex flygplatser i Sverige. Målsättningen är
att granska arbetsförhållanden och risken för belastningsskador
samt komma med förslag på förbättringar. Flera olika undersökningar
ingår i studien.
Ett tusental av landets 1400 flyglastare har redan deltagit i en
omfattande enkät. Deras svar håller som bäst på att bearbetas.
Uppgifter om sjukfrånvaro och arbetsskador samlas också in.
Preliminära resultat visar att lastarna är nöjda med arbetsgemenskapen
men inte med ledarskap, inflytande, feedback och
information på arbetsplatsen.
I en annan undersökning används mätutrustning för att
registrera arbetsställningar och rörelser under en hel arbetsdag.
Mätningarna kompletteras med videoupptagningar.
Intervjuer med lastare och chefer kompletterar datainsamlingen.
Analyserna ska också visa om det finns skillnader
mellan olika flygplatser eller handlingsbolag och vad de i så
fall beror på.
Studien genomförs i samarbete mellan CBF, Transportarbetareförbundet
och Flygarbetsgivarna. Transportfackens
yrkes- och arbetsmiljönämnd hjälper till med samordning
och administration. Handlingsbolagen, Arbetsmiljöverket och
Luftfartsverket deltar också på olika sätt. •
Belastningsskador och olycksfall drabbar många
flyglastare, berättar Eva Bergsten, som i ett
forskningsprojekt undersöker deras arbetsmiljö.
Forskningsprojekt: Lastning av flygplan – arbetsförhållanden,
produktivitet och hälsa.
Medverkande: Eva Bergsten och Svend Erik Mathiassen.
Extern finansiering: Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd,
AFA försäkring.
CBF 2011 | 11

doktorand
Lönsamt ibland
att vara mindre
noggrann
Ögonmått är en kostnadseffektiv metod
för att ställa in kroppsvinkeln vid
undersökningar av muskelaktiviteten
hos försökspersoner.
Text Carin Mannberg-Zackari | Foto Jan Lindmark
Det är viktigt att veta i framtida fältstudier att man inte
behöver använda mätinstrument för att få kroppen i rätt
position inför sina mätningar, kommenterar doktoranden
Jennie Jackson vid CBF.
Mätmetodernas precision står i centrum för Jennie Jacksons
avhandlingsarbete, som undersöker aktiviteten i ländryggens
muskler vid yrkesarbete.
– I nedre delen av ryggen är anatomin synnerligen knepig.
Där finns massor med muskler. Därför är det svårt att få till bra
och tillförlitliga metoder för att mäta musklernas aktivitet, berättar
hon.
För bara 50 år sedan fick många slita ont i hårt kroppsarbete
inom industrin. Det var inte konstigt om kroppen tog stryk. Idag
har de flesta ett stillasittande arbete.
– Många sitter i samma ställning hela dagen. Muskelaktiviteten
är låg. Ändå är det många som får ont i ryggen, konstaterar
Jennie Jackson.
Runt om i världen pågår många undersökningar för att försöka
förklara mekanismerna bakom muskelsmärta. Men det
är inte lätt att jämföra resultaten från den ena studien till den
andra, eftersom muskelaktiviteten inte mätts på samma sätt.
Jennie Jackson har undersökt om det är kostnadseffektivt att vara
mycket noggrann vid mätningar av muskelaktivitet i ländryggen
Svårt att standardisera muskelstudier
Elektromyografi, EMG, är en mätmetod som registrerar elektriska
spänningsförändringar i muskelceller under arbete. EMG
används både inom sjukvården och ergonomin för att ställa
diagnos på muskelbesvär eller pröva ut nya arbetsställningar.
EMG kan mätas med hjälp av elektroder inne i muskeln
eller på huden. Det finns många felkällor. Hudens tjocklek
och muskelfibrernas läge inom musklerna kan skilja rejält
mellan en försöksperson och en annan. Det betyder att EMGmätningarna
måste normaliseras för varje enskild individ. De
12 | CBF 2011

Doktorand
Många sitter i samma ställning hela dagen på jobbet och muskelaktiviteten är låg. Ändå får många ont i ryggen, säger Jennie Jackson.
måste uttryckas i förhållande till muskelaktiviteten hos just
den personen när hon utför en standardiserad kroppsrörelse.
Att hitta den bästa möjliga normaliseringen för EMGmätningar
skulle betyda mycket för forskningen om muskul o-
skeletala sjukdomar.
– En bra metod är pålitlig och exakt, konstaterar Jennie
Jackson. Men hur nödvändigt är det att lägga ned extra tid och
kraft på att mätningarna ska kunna utföras med största möjliga
precision, om det finns en något mindre exakt metod som är
mycket billigare? Jennie Jackson har försökt ta reda på det i en
studie av musklernas aktivitet vid normalisering, där försökspersonernas
standardiserade arbetsställning bestäms antingen
med hjälp av mätutrustning eller ögonmått.
En noggrann metod – och en snabb
Ytelektroder sattes fast på olika ryggkotor i ländryggen på försökspersonen,
som står lutad i 50 graders vinkel med hantlar på
5 kilo i vardera handen. En assistent använder en inklinometer,
som anger kroppsvinkeln i förhållande till lodlinjen, för att
hjälpa försökspersonen att hitta exakt rätt position. Samtidigt är
forskaren fullt upptagen med att registrera muskelaktivitet och
andra variabler i sin dator.
Noggrannheten är alltså resurskrävande. Jennie Jackson har
därför undersökt vad som händer om ryggens lutning justeras
enbart med hjälp av forskarens ögonmått i förhållande till stödlinjer
på väggen bakom försökspersonen.
– Forskaren sitter vid datorn och säger till när ställningen är
perfekt, förklarar hon.
Båda metoderna upprepas fyra gånger inom tre dagar med
samma försökspersoner.
Små skillnader mellan metoderna
En jämförelse av resultaten visar att muskelaktiviteten blev
högre när lutningen bestämdes med hjälp av inklinometer.
– Det är möjligt att deltagarna anade att det ställdes högre
krav på precisionen när en assistent satt bredvid dem under hela
försöket, och att de ansträngde sig mer för att hitta den exakta
positionen, säger Jennie Jackson.
Tvärt emot alla förväntningar var skillnaden i kroppsvinkeln
större mellan de försök som gjordes med den noggranna mätningsmetoden.
– De två forskarna lyckades trots sina ansträngningar inte få
en bättre kvalitet på mätningarna, kommenterar Jennie Jackson.
Skillnaden mellan de båda metoderna för normalisering var dock
mycket liten. Jennie Jackson är mycket nöjd med det fyndet.
– När man planerar studier måste man tänka kostnadseffektivt.
Det krävs två personer för att både ställa in inklinometern och
sköta datainsamlingen. Det tar också längre tid. Om det inte ger
bättre resultat är det inte mödan värt, säger hon.
Sparar tid och pengar
En enda person kan alltså sköta all datainsamling om försökspersonens
kroppsställning justeras enbart med ögonmått. Det är
också en snabbare metod.
– Vår studie visar att den minst arbetsintensiva metoden är
lika bra och ibland till och med bättre än det mer exakta mätinstrumentet.
Den är alltså mer kostnadseffektiv. Fyndet är
uppmuntrande med tanke på fältstudier, där det inte går att
genomföra strikta och precisa mätningar. Det kan också vara
en tidsbesparande metod för laboratoriestudier. Tid är alltid ett
problem när man forskar, kommenterar Jennie Jackson.
Utvecklar metodologin
Jennie Jackson har en magisterexamen i biomekanik från
University of Guelph i Kanada och är sedan våren 2011 doktorand
vid CBF i Gävle, där hon är inblandad i flera forskningsprojekt.
Studien om effektiv normalisering ingår i ett större projekt,
där testpersoner sitter eller står framåtlutade i olika kroppsvinklar.
De undersöks också med EMG när de ligger på mage
på ett bord med överkroppen sträckt i en rak vinkel utanför
bordskanten.
– Vi måste utveckla metodologin för att kunna utföra pålitliga
mätningar av musklernas belastning under lågintensivt
muskelarbete. Det behöver vi för att kunna förstå vilka belastningar
som ger ökad risk för muskuloskeletala besvär. Vi vet att
folk får ont i ryggen av stillasittande arbete, men vi har inte ett
tillräckligt underlag för att förstå sjukdomsutvecklingen, säger
Jennie Jackson. •
Forskningsprojekt: Relationen mellan noggrannhet och metodologisk
varians vid normalisering av EMG-mätningar i ländryggen.
Medverkande: Jennie Jackson och Svend Erik Mathiassen.
Extern Finansiering: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap,
Liberty Mutual Research Institute for Safety
CBF 2011 | 13

gästforskare
Varken kyla eller mörker
har avskräckt 27-åriga
Divya Srinivasan.
Divya som är född i Indien, kom
via Michigan till Högskolan i
Gävle på en tvåårig post-doc.
Hon uppskattar att arbeta
i Sverige; här finns starka
vetenskapliga miljöer och en
sund balans mellan arbetsliv
och privatliv.
Divyas mål
– hitta sätt att skapa nyttig variation
En rörelse som upprepas om och om igen är inte densamma hela tiden
– forskning visar att vi har en inbyggd variation i rörelsemönstren.
Kan denna naturliga variabilitet användas för att skapa nyttig
belastningsvariation, t.ex i arbeten med repetetiva arbetsmoment?
Text Lena Åminne | Foto Jan Lindmark
14 | CBF 2011

gästforskare
Utmaningen är att få till ett någorlunda varierat rörelsemönster
utan att det påverkar produktionen.
Det säger Divya Srinivasan, som har kommit till
Högskolan i Gävle för en tvåårig post-doc.
Att sk motorisk variabilitet skiljer sig mellan människor
och att den ändras vid smärta och av träning, har forskning
visat. Forskare har också sett att faktorer som arbetstempo och
precisions krav påverkar den motoriska variabiliteten. Divya är
mitt uppe i förberedelserna av en studie som handlar om att
skapa nyttig belastningsvariation.
Från Madras till Michigan
Divya föddes och växte upp i södra Indien, i Madras. Madras,
som numera heter Chennai, är en myllrande storstad med
drygt 4 miljoner invånare. Snabb modernisering har inneburit
att staden idag är en av Asiens största centrum för biltillverkning
och tillverkning av datorer, både hårdvara och mjukvara.
Värmen kan bli intill olidlig på sommaren, men å andra sidan
ligger staden vid den näst längsta stranden i världen.
– Chennai är en av mina favoritstäder, mest för den smakrika,
kryddiga maten och stadens status som kulturcentrum i
södra Indien.
I Indien tog Divya Bachelor’s i Electrical Engineering, och
med målet att fortsätta studera reste hon till Michigan, USA.
Vid universitet i Michigan, där det finns bortåt 600 studieprogram
varav flertalet räknas bland de 20 bästa i USA, tog
Divya mastersexamen i både Biomedical Engineering och
Industrial Engineering i 2008.
Målet att fortsätta på den akademiska banan växte fram,
och nästa steg blev forskarstudier inom biomedicinsk teknik.
I a vhandlingsarbetet studerade Divya öga-hand-koordination
hos personer som arbetade med båda händerna samtidigt. Hon
utvecklade en modell som simulerar hur människor rör sig,
och modellen kan användas för att analysera ergonomiska förhållanden
inom industrin.
Från Michigan till Gävle
Efter disputationen fick Divya via kollegor, samarbetspartners
och världsomspännande nätverk kontakt med professor Svend
Erik Mathiassen. Det öppnade möjligheten att dels börja forska
inom området belastningsskador, dels komma till en etablerad
och stark forskningsmiljö. Det var CBFs forskning inom
motorisk kontroll som lockade Divya Srinivasan till Sverige.
Hon kom i september 2010 och det är ett val hon inte ångrar.
Den forskning hon planerar och förbereder tillsammans med
Svend Erik Mathiassen och andra forskare vid CBF, handlar
om hur belastningen vid repetitivt arbete kan förbättras genom
ökad variabilitet. Arbetsrotation och pauser är idag vanliga åtgärder,
men inom vissa branscher kan de leda till störningar i
produktionen. Och då återstår att försöka ändra i själva arbetsuppgiften.
Mäta variation och kraft i rörelserna
Målet med Divyas forskning är därför att hitta metoder att öka
variabiliteten i själva rörelsen genom att justera faktorer som
arbetstakt, svårighetsgrad, mentala uppgifter, arbetsstationens
utformning.
I studien ska komplexa rörelser och dess precision mätas.
Divya förbereder en studie i laboratoriet där 30–40 försökspersoner
ingår i första testfasen. Hon har skapat en modell av
en arbetsplats för pipettering av vätskor till provrör, där försökspersonerna
– biomedicinska analytiker som inte har belastningsskador
– ska utföra sitt monotona, repetitiva arbete som
kräver både precision och viss kraft.
Under tiden mäts t.ex. variation och hastighet i rörelsen med
hjälp av ett avancerat sk Motion tracking system. Förutom rörelserna
kommer EMG, EKG och den kraft som används vid pipetteringen
att mätas.
Ytterligare en pipetteringslab kommer att byggas i CBF:s
laboratorier i Umeå. Där ska andra frågor studeras, exempelvis
hur likadant en person arbetar under två olika dagar.
Divya samarbetar i sin forskning med tidigare kollegor vid
universitet i Michigan och med en forskargrupp vid universitet
i Aalborg, Danmark. Hennes post-doc finansieras av ett anslag
från EU:s Marie Curie satsning på forskarmobilitet.
Trivs över förväntan
Divya trivs med jobbet och arbetskamraterna, det märks, och
hon trivs med staden och faktiskt också klimatet. Hon flyttade
till Gävle med sin man Shyam, som är forskarstuderande inom
tillämpad matematik vid Uppsala universitet.
I sin nya tillvaro har de funnit sig så väl tillrätta att de
mycket väl kan tänka sig att stanna längre än de två år Divya
har som post-doc. Det hon gillar mest är att människorna här är
både vänliga och lättsamma, liksom den sunda balansen mellan
arbetslivet och privatlivet.
Både Divya och hennes man gillar historia och besöker
därför gärna historiska platser och museer. Vårt nordliga läge
och klimatet bjuder också på intressanta upplevelser. Divya har
köpt ett teleskop så att hon kan studera stjärnhimlen och i vinter
planerar de att resa till Kiruna för att se norrskenet.
Men visst, innerst inne finns en längtan tillbaka till Indien.
– Vi kommer nog att flytta tillbaka någon gång, men det blir
när vi har etablerat oss som forskare. •
CBF 2011 | 15

Övriga forskarstuderande vid CBF
Magasinet har presenterat axplock ur den
forskning som bedrivs av forskar studerande vid CBF.
Övriga forskarstuderande är:
Per Liv
… utvecklar strategier för hur datainsamlingar av fysisk belastning
i arbetslivet ska utföras på ett effektivt sätt, särskilt hur
olika sätt att placera mätningar över tid påverkar precisionen
vid skattningar av medelvärden och varianskomponenter av
exponering. Per studerar även olika sätt att observera fysisk belastning
från videoinspelningar av personer i arbete, och hur
säkert man kan översätta observationerna till data som samlas
in med mätinstrument.
Huvudhandledare: Svend Erik Mathiassen
Jenny Hadrevi
… forskar om biokemiska mekanismer bakom kronisk smärta,
och har utvecklat och testat reliabiliteten av en protein kemisk
metod.
Huvudhandledare: Albert Crenshaw
Hasse Nordlöf
… följer och stödjer ett företag i dess arbete med att realisera
arbetsmiljömål. Genom etnografiska studier skapas en bild av
hur säkerhetskulturen ser ut. Hasse tittar också på hur före taget
implementerar BBS (Beteende baserat säkerhetsarbete) och
vilka arbetsmiljöeffekter det får i verksamheten.
Handledare: Birgitta Wiitavaara
Mahmoud Rezagholi
… forskar om kostnadseffektiv insamling och bearbetning av belastningsdata
i arbetslivet. Mahmoud jämför olika mätmetoder
när det gäller kostnad och statistisk prestanda, samt utvecklar
matematiska modeller för att optimera resursallokering vid
studier av arbetsbelastning.
Huvudhandledare: Svend Erik Mathiassen
Thomas Rudolfsson
… forskar om hur man kan karakterisera sensomotoriska funktionsnedsättningar
hos personer med nack-skulder besvär och utvärdera
effekten av olika behandlingsmetoder på sensomotorisk
funktion. Thomas jobbar främst med att utveckla metoder för
rörelseregistrering, t.ex. för nackens rörlighet, precision av målriktade
armrörelser och balans funktion.
Huvudhandledare: Mats Djupsjöbacka
16 | CBF 2011

Axplock ur CBFs verksamhet 2009–2011
utvalda publikationer från CBF
Biokemiska markörer
och blodflöde vid muskelarbete
Crenshaw AG, Komandur S, Johnson PW (2010). Finger
flexor contractile properties and hemodynamics following a
sustained submaximal contraction: A study using electrical
stimulation and near-infrared spectroscopy. International
Journal of Industrial Ergonomics 40: 153-160.
Elcadi GH, Forsman M, Crenshaw AG (2011). The relationship
between oxygenation and myoelectric activity in the forearm
and shoulder muscles of males and females. European
Journal of Applied Physiology 111: 647-658.
Flodgren G, Crenshaw AG, Gref M, Fahlström M (2009).
Changes in interstitial noradrenaline, trapezius muscle activity
and oxygen saturation during low-load work and recovery.
European Journal of Applied Physiology 107: 31-42.
Hadrevi J, Hellström F, Kieselbach T, Malm C, Pedrosa-
Domellöf F (2011). Protein differences between human trapezius
and vastus lateralis muscles determined with a proteomic
approach. BMC Musculoskeletal Disorders 12: 181.
Synstress och besvär i nacke och skuldra
Richter H, Bänziger T, Abdi S, Forsman M (2010). Stabilization
of gaze: A relationship between ciliary muscle contraction
and trapezius muscle activity. Vision Research 50: 2559-2569.
Richter H, Bänziger T, Forsman M (2011). Eye-lens accommodation
load and static trapezius muscle activity. European
Journal of Applied Physiology 111: 29-36.
Richter H, Röijezon U, Björklund M, Djupsjöbacka M
(2010). Long-term adaptation to neck/shoulder pain and
perceptual performance in a hand laterality motor imagery
test. Perception 39: 119-130.
Variation i fysisk belastning
Bosch T, Mathiassen SE, Visser B, De Looze M, van Dieën
J (2011). The effect of work pace on workload, motor variability
and fatigue during simulated light assembly work.
Ergonomics 54: 154-168.
Dempsey PG, Mathiassen SE, Jackson JA, O’Brien NV
(2010). Influence of three principles of pacing on the temporal
organization of work during cyclic assembly and disassembly
tasks. Ergonomics 53: 1347-1358.
Straker L, Mathiassen SE (2009). Increased physical work
loads in modern work – a necessity for better health and performance?
Ergonomics 52: 1215-1225.
Wahlström J, Mathiassen SE, Liv P, Hedlund P, Ahlgren C,
Forsman M (2010). Upper arm postures and movements in
female hairdressers across four full working days. Annals of
Occupational Hygiene 54: 584-594.
Fysisk aktivitet och stress
Hallman DM, Lindberg LG, Arnetz BB, Lyskov E (2011).
Effects of static contraction and cold stimulation on cardiovascular
autonomic indices, trapezius blood flow and muscle
activity in chronic neck-shoulder pain. European Journal of
Applied Physiology 111: 1725-1735.
Hallman DM, Olsson EM, von Schéele B, Melin L, Lyskov
E (2011). Effects of heart rate variability biofeedback in subjects
with stress-related chronic neck pain: a pilot study. Applied
Psychophysiology and Biofeedback 36: 71-80.
Kalezic N, Noborisaka Y, Nakata M, Crenshaw AG, Karlsson S,
Lyskov E, Eriksson PO (2010). Cardiovascular and muscle
activity during chewing in whiplash-associated disorders
(WAD). Archives of Oral Biology 55: 447-453.
Riva R, Mork PJ, Westgaard RH, Lundberg U (2012).
Comparison of the cortisol awakening response in women
with shoulder and neck pain and women with fibromyalgia.
Psychoneuroendocrinology 37: 299-306.
Kostnadseffektiv mätning av fysisk belastning
Jackson JA, Mathiassen SE, Dempsey PG (2009). Methodological
variance associated with normalization of occupational
upper trapezius EMG using sub-maximal reference contractions.
Journal of Electromyography and Kinesiology 19:
416-427.
Liv P, Mathiassen SE, Svendsen SW (2011). Theoretical and
empirical efficiency of sampling strategies for estimating upper
arm elevation. Annals of Occupational Hygiene 55: 436-449.
CBF 2011 | 17

Mathiassen SE, Bolin K (2011). Optimizing cost-efficiency
in mean exposure assessment – cost functions reconsidered.
BMC Medical Research Methodologies 11: 76.
Mathiassen SE, Paquet V (2010). The ability of limited
exposure sampling to detect effects of interventions that
reduce the occurrence of pronounced trunk inclination.
Applied Ergonomics 41: 295-304.
Rezagholi M, Mathiassen SE (2010). Cost-efficient design
of occupational exposure assessment strategies – a review.
Annals of Occupational Hygiene 54: 858-868.
Ergonomiska interventionsprocesser
Wijk K, Mathiassen SE (2011). Explicit and implicit theories
of change when designing and implementing preventive
ergonomics interventions in working life: a systematic review.
Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 37:
363-375.
Rehabilitering av nackbesvär
Rudolfsson T, Björklund M, Djupsjöbacka M (2012). Sagittal
range of motion in the upper and lower cervical spine in
people with chronic neck pain. Manual Therapy 17: 53-59.
Röijezon U, Björklund M, Djupsjöbacka M (2011). The
slow and fast components of postural sway in chronic neck
pain. Manual Therapy 16: 273-278.
Röijezon U, Djupsjöbacka M, Björklund M, Häger-Ross
C, Grip H, Liebermann D (2010). Kinematics of fast cervical
rotations in persons with chronic neck pain: a cross-sectional
and reliability study. BMC Musculoskeletal Disorders 11: 222.
Wiitavaara B, Björklund M, Brulin C, Djupsjöbacka M
(2009). How well do questionnaires on symptoms in neckshoulder
disorders capture the experiences of those who suffer
from the disorders? A content analysis of questionnaires and
interviews. BMC Musculoskeletal Disorders 10: 30.
Lärobok
Toomingas A, Mathiassen SE, Wigaeus Tornqvist E (2011):
Occupational Physiology. CRC Press, London.
Större externa anslag till CBF
2009
FAS-centrum: Kroppen i arbete – från problem till potential
Finansiär: FAS
Belopp: 50,000 kkr, fördelade över 10 år
Rehabilitering för personer med nackbesvär:
Effekter av individanpassad behandling baserad på
prognostiska indikatorer och funktionstest
Finansiär: FAS
Belopp: 1,350 kkr, fördelade över 3 år
Rehabilitering för personer med nackbesvär: Effekter av
individanpassad behandling baserad på prognostiska
indikatorer och funktionstest
Finansiär: AFA
Belopp: 1,700 kkr, fördelade över 3 år
2010
Effekter av guidad basal kroppskännedom för reducering av
smärta i nacke och axlar hos personer med synnedsättning
Finansiär: REHSAM (Försäkringskassan)
Belopp: 1,200 kkr, fördelade över 3 år.
Projektet administreras av Örebro läns landsting; 320 kkr
tillfaller CBF.
Skadefria cargo- och flyglastare
Finansiär: AFA
Belopp: 2,850 kkr, fördelade över 3 år.
Projektet administreras av Transportsektorns yrkes- och
arbetsmiljönämnd; 1,950 kkr tillfaller CBF.
Ett nytt verktyg för objektiva mätningar av rubbningar
i öga-hand rörelser
Finansiär: AFA
Belopp: 1,686 kkr, fördelade över 2 år
Kostnadseffektiv modellering av fysisk arbetsbelastning
– en empirisk studie av arbetsställningar i industrin
Finansiär: FAS
Belopp: 2,000 kkr, fördelade över 3 år
2011
Motorisk variabilitet i yrkesarbete: determinanter och
fysiologisk betydelse
Finansiär: FAS, på vägnar av EU:s Marie Curie program
Belopp: 2,039 kkr, fördelade över 2 år
Internationalisering av forskningen
Finansiär: FAS
Belopp: 500 kkr, fördelade över 2 år
18 | CBF 2011

Urval av internationella konferenser
där CBF presenterat sin forskning
2009
Annual Meeting of the Nordic Ergonomics Society. Helsingør
17th Triennial Congress of the International Ergonomics
Association. Beijing
14th World Congress of Psychophysiology. St. Petersburg
2010
Annual Meeting of the Nordic Ergonomics Society. Stavanger
American College of Sports Medicine Annual Meeting.
Baltimore
18th Congress of the International Society of Electrophysiology
and Kinesiology (ISEK). Ålborg
7th Triennial Conference on Prevention of Musculoskeletal
Disorders (Premus). Angers
2011
Annual Meeting of the Nordic Ergonomics Society. Oulu
2nd International Conference on Ambulatory Monitoring of
Physical Activity and Movement (ICAMPAM). Glasgow
16th International World Confederation for Physical Therapy
(WCPT) Congress. Amsterdam
Urval av CBF:s samarbetspartner
• Umeå universitet
• Uppsala universitet
• Stockholms universitet
• Karolinska Institutet
• Kungliga Tekniska Högskolan
• Göteborgs universitet
• Lunds universitet
• Århus universitet, Danmark
• Köpenhamns universitet, Danmark
• Statens arbeidsmiljøinstitutt, Oslo, Norge
• Arbetshälsoinstitutet, Helsinki, Finland
• Vrije Universiteit Amsterdam
• Erasmus Medical Center, Rotterdam
• Saint Petersburg State University, Ryssland
• Tel Aviv University
• National Institute of Occupational Safety and Health, Pittsburgh
• University at Buffalo, USA
• University of Michigan, USA
• University of Waterloo, Canada
• University of British Columbia, Canada
• Curtin University, Perth, Australien
CBF 2011 | 19

Posttidning B
Avsändare:
Centrum för belastningsskadeforskning, CBF
Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap
Akademin för hälsa och arbetsliv
Högskolan i Gävle
801 76 Gävle
David Hallman
Eva Bergsten
Albert G Crenshaw Nader Ahmadi Birgitta Wiitavaara
Camilla Lodin
Guilherme Elcadi
Eugene Lyskov Svend Erik Mathiassen Mats Djupsöbacka
Divya Srinivasan
Jennie Jackson
Högskolan i Gävle
Kungsbäcksvägen 47 • 801 76 Gävle • 026-64 85 00
www.hig.se/cbf