Nr 14 2008 (PDF 10,1 MB) - Byggnadsarbetaren

NUMMER 14 / 13 NOVEMBER 2008 / WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE 

Sexmobbning 

skakar 

Skanska 

Stor lönespecial 

- kolla hur du ligger 

till i statistiken 

Ont i ryggen 

– inget vi talar om 

VEM SPARKAS? 

✔ Tusentals byggjobb hotas i hela landet 

✔ Så slår krisen i din region – unika siffror 

✔ Chockstämning på JM efter storvarslet 

VALSPECIAL: OBAMA vs CAIN 

JM: 600 

Kranföraren som kom hem 

1_omslagNY2_14.indd 1 08-11-05 19.23.30

ALLT ÄR REJÄLT, 

TILL OCH MED 

RABATTEN: 

15.000 KRONOR! * 

OMGÅENDE 

LEVERANS. 

JUST NU! SUPERKAMPANJ PÅ TOYOTA HILUX. 

Toyota Hilux är bland det mest slitstarka du kan tänka dig. Bilen är extremt välbyggd. Dessutom är Hilux rena 

sparbössan med låg bränsleförbrukning och högt andrahandsvärde. Just nu får du 15.000 kr exkl. moms i rabatt när 

du köper en Hilux av 2008 års modell. Kanske det trevligaste sättet att få en rejäl slant över just nu. Välkommen in. 

www.toyota.se 

Pris från 193.600 kr exkl moms (X-Cab). Leasingkostnad X-Cab från 1.898 kr/mån, D-Cab från 1.772 kr/mån**. 

* INKLUSIVE MOMS 18.750 KR. 

** FINANSIERING VIA TOYOTA FINANCIAL SERVICES: SAMTLIGA PRISER ÄR EXKL. MOMS. LEASINGAVGIFTEN ÄR BASERAD PÅ RÖRLIG RÄNTA (STIBOR 90 DGR) PER SEPT 08, LEASINGTID 36 MÅN, 

33% FÖRSTA FÖRHÖJD HYRA SAMT 45% RESTVÄRDE (X-CAB) RESP. 50% RESTVÄRDE (D-CAB). UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFTER TILLKOMMER. MED RESERVATION FÖR PRISÄNDRINGAR. 

BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. 

BYG 1408_s02 2 08-11-05 18.34.29

NR 14 2008 ÅRGÅNG 60 13 NOVEMBER 2008 

Kenneth Petterson 

chefredaktör, 

ansvarig utgivare 

08–728 49 70 

070–607 56 97 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

Johan Sjöholm 

redaktionssekreterare 

08–728 49 79 

070–651 62 59 

j.s@byggnadsarbetaren.se 

Peter Önnestam 

layoutansvarig 

08–728 49 77 

070-280 25 35 

p.o@byggnadsarbetaren.se 

Katarina Connheim 

allmänreporter 

08–728 49 87 

070–627 60 84 

k.c@byggnadsarbetaren.se 

Margite Fransson 

arbetsmiljö, hälsa 

08–728 49 74 

070–607 56 89 

m.f@byggnadsarbetaren.se 

Jenny Berggren 

arbetsrätt 

08–728 49 72 

070–664 49 00 

j.b@byggnadsarbetaren.se 

Sandra Lund 


08–728 49 69 

070–248 26 58 

s.l@byggnadsarbetaren.se 

Cenneth Niklasson 


08–728 49 76 

070–607 56 92 

c.n@byggnadsarbetaren.se 

Omslagsfoto: Kerstin Carlsson 

Korrektur: Michelle Bergman 

TS-kontrollerad 

upplaga 2007: 126 400 

Postadress: 10632 Stockholm 

Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm 

Adressändring, medlem i Byggnads: 

Kontakta din lokala avdelning 

Prenumeration: edb, 

telefon 010-588 48 08 

E-post: prenumeration@edb.com 

Pris, helår: 297 kr 

Annons: Swartling & Wranding Media, 

telefon 08–54516067 

Repro: Done 

Tryck: Sörmlands Grafiska AB, 

Katrineholm 

NU HOTAS JOBBEN 

I BYGGSVERIGE 

Byggnadsarbetarna på Hornsbergs strand 

i Stockholm är några av de 600 som riskerar 

sina jobb på JM, sedan företaget lagt ett 

chockvarsel. I resten av landet kan tusentals 

byggnadsarbetare tvingas gå visar 

tidningens granskning. Lågkonjunkturen 

griper nu allt hårdare om Byggsverige. SID 8 

LÖNESPECIAL 

LIGGER DU RÄTT I LÖNESTATISTIKEN? SID 16 

BILDREPORTAGE 

Sex-sms på Skanskabygge polisfall 

BYGGNYTT/ ”Har X knullat sönder dig?” Den sortens sms tvingades en kvinnlig 

snickarlärling stå ut med. Till slut förflyttades och polisanmäldes en kollega. SID 34 

DEBATT SID 4 

Dåligt arbetsgivarförslag 

”De vill omöjliggöra för oss att ha förtroendeuppdrag 

i Byggnads organisation.” 

Vi utser bästa huvudvärmaren 

inför vinterns intåg. 

Aero-line fixar marken för anläggarna. 

NÄSTAN ALLA TIGER 

OM SINA ONDA RYGGAR SID 24 

FRAMTIDEN OVISS FÖR 

DEN SVENSKA MODELLEN 

BYGGFOLK SID 48 

Författardröm 

slog äntligen in 

Vid 53 års ålder släpper 

byggsmeden Micke 

Evhammar sin roman. 

SID 19 

KRANFÖRAREN LARS KOM HEM TILL SLUT SID 28 

TEST SID 43 

Mössa på! 

GREJER OCH GREPP SID 46 

Lättare plattare 

HÄLSA 

FACKLIGT 

5 MISSNÖJDA 

5 NÖJDA 

SID 6 

Ulf – nöjd bland 

missnöjda 

”Ingen vill jobba 

med en surgubbe.” 

RECEPT SID 50 SISTA ORDET SID 54 BILDKRYSSET SID 55 

KERSTIN CARLSSON 

NR 14 NOVEMBER 2008 BYGGNADSARBETAREN 3 

BYG 1408_s03 3 08-11-06 10.14.53

debatt 

frågan 

Har du fått ont 

i ryggen av jobbet? 

Håkan Carlsson, 

56 år, snickare, 

Lerum. 

– Ja, av att lyfta 

stora och tunga 

skivor. Men jag 

har blivit försiktigare, 

man 

tänker sig för och jobbar mer 

med huvudet när man lyfter.Vi 

har morgonjympa här på NCC, 

den är fantastisk, och jag har 

själv börjat med jympa efterjobbet 

på Friskis & Svettis. Det 

hjälper. 

Seth Holstensson, 

61 år, 

förrådare, JM, 

Stockholm. 

– Ja, men det 

var länge sedan, 

över tio år sedan. 

Jag jobbade 

som kranförare och var hemma 

från jobbet då och då för ont i 

ryggen. Jag gick hos sjukgymnast 

tidigare men det hjälpte 

inte. Men så fick jag behandling 

enligt Rosenmetoden, det 

tog en halvtimme, sedan dess 

har jag aldrig haft så ont, bara 

småont. 

Håkan Jarl, 

29 år, murare, 

Piteå. 

– Ja, det är ett 

tungt arbete och 

man tänker inte 

alltid på hur man jobbar. Man 

tar i lite extra och slarvar. Om 

man inte var så bekväm, till exempel 

tar två överfulla hinkar i 

stället för en, eller tar trappan i 

stället för hissen, så hade man 

sparat ryggen. Jag går på gym, 

springer, åker skidor. Regelbunden 

träning hjälper. 

Arbetsgivarnas avtal sämre för oss 

l Arbetsgivarna vill ha medarbetaravtal 

som förhandlas fram 

med lokal part i företaget. Och 

MB-grupperna som i dag behandlas 

som något katten har 

släpat hem ska ombildas till 

fackklubbar. Så vill Antoni och 

hans organisation ha det i framtiden. 

Varför vill man det? 

Och varför vill man att alla 

löneformer ska vara tillåtna i 

avtalet? 

Och varför vill man undvika 

att specialister på avdelningarna 

ska anlitas i löneuppgörelser? 

Stress orsakar 

dödsolyckor 

l Många är våra kamrater 

som fått sätta livet till under 

åren. Det utreds och spekuleras 

om olika anledningar. 

Jag har inte sett att det skrivits 

ett ord om våra byggtider. 

Det handlar om stress, övertid 

och allehanda vansinne för att 

bygget ska stå färdigt i tid så 

att bolagen återigen kan slå 

sig för bröstet och säga vi klarade 

detta. Till vilket pris? 

När såg vi nya ackordsprislistor 

senast? En fråga att ställa 

till våra anställda på förbundet 

som vi avlönar. 

zotarn 

l Det måste få bli ett slut på 

att vi tornkranförare som inte 

är med på ackordet ska behöva 

ställa upp som hjälpredor åt 

snickarna/betongarna. 

Själv anser jag att då ska vi tjäna 

lika mycket vi med. Får man 

en lugn stund så är det inte helt 

ovanligt att man försöker pracka 

på oss sysslor. 

Lönemässigt ligger vi cirka 40 

kronor lägre i timmen. En rörmokare 

springer väl inte runt 

Svaret är givet. Man vill ha 

makt över arbetskraften, det är 

lättare att sätta tryck på sin egen 

planhalva än på oberoende avdelningsföreträdare. 

Att ensam är stark är det bara 

tjänstemännen som tror. Vi ska 

inte köpa arbetsgivarnas medarbetaravtal 

utan fortsätta kämpa 

för vårt kollektivavtal. Vi säljer 

vår arbetskraft, inte vår själ. 

KBJ 

l Nu är det dags att kliva upp 

på barrikaderna och dra i handbromsen 

om EU:s nya grundlag, 

Lissabonfördraget. Efter Lavaldomen 

måste du väl förstå att de 

flesta av Byggnads medlemmar 

är emot denna EU-historia. 

Hans Tilly har legat alldeles 

för lågt i denna fråga. Tror du 

att den nuvarande svenska alliansregeringen 

ska jobba för att 

det blir en lösning som gagnar 

svensk arbetarklass? 

När har moderaterna ställt 

upp för arbetare? Trots att de 

kallar sig arbetarparti. Nu kan 

Byggnads tillsammans med LO 

rädda fackets ansikte och arbeta 

för att den svenska modellen 

skyddas i fördragstexten. Se till 

Kranföraren är ingen hjälpreda 

Dra i handbromsen, Hans Tilly! 

och bär på stämp och städar 

på bygget när han får en minut 

över? 

Nej, vi är till för att köra kranen, 

hålla uppsikt på kranens 

maskineri samt se till att lyftredskapen 

är i bra skick. 

Den som frivilligt hjälper till 

på bygget med arbetsuppgifter 

som inte ingår förstör för oss 

andra. 

kranisen 

l Sveriges Byggindustrier visar 

sitt rätta jag i sitt förslag till nytt 

byggavtal. Det är många negativa 

förändringar som de smyger 

in på olika ställen. Det mest häpnadsväckande 

är deras sätt att 

begränsa vårt grundlagsskydd 

att arbeta politiskt och för vår 

organisation, Byggnads. 

Deras förslag omöjliggör för 

oss att vara fritidspolitiker och 

att ha förtroendeuppdrag i Byggnads 

organisation. 

Bo Antoni och Leif Strid är på 

väg att sätta våra demokratiska 

rättigheter ur spel. 

Upp till kamp på Byggnads 

och visa var skåpet ska stå! 

Kennerth Björn 

att riksdagen inte tar några beslut 

i denna fråga förrän regeringens 

utredare är klar. 

Hans Tilly, anar du inte att 

nu vädrar Sverigedemokraterna 

och Junilistan morgonluft inför 

kommande EU-val. Ta chansen 

att i Byggnadsarbetaren i din 

spalt Sista ordet redogöra hur du 

tänkt dig utvecklingen i denna 

fråga. En fråga som är jätteviktig 

för byggnadsarbetare och svensk 

fackföreningsrörelse. 

Pensionär Johnte 

Vilhelmina 

Fler debattinlägg på webben 

www.byggnadsarbetaren.se 

Orimligt ... 

l Kranförare som inte är 

med på ackord är orimligt. 

De är med på vårt ackord, 

deras tid räknas som p-tid. 

Vid lite körning får de hjälpa 

till bäst de kan. 

Det är orimligt att de 

inte har samma lön som oss 

andra, de är ju en av de viktigare 

kuggarna på arbetsplatsen. 

betongare 

tyck till direkt på nätet! 

Gå in på vår hemsida /Tyck till/ . 

www.byggnadsarbetaren.se. 

E-post: redaktionen@byggnadsarbetaren.se 

Faxa: 08-728 49 80 

Ring: 08-728 48 00 

Glöm inte uppge namn och 

telefonnr (som hemlighålls mellan 

dig och redaktionen om du 

använder signatur). 

4 byggnadsarbetaren nr 14 november 2008 


LEDARE 

Kampen om den 

svenska modellen 

Har tiden åkt ifrån den svenska modellen? 

Så brukar den kallas, den anda av samförstånd 

på arbetsmarknaden som vi levt med i nära 70 år, 

om än allt mer urvattnad och kantstött. 

Det var dagarna före jul 1938 som Svenska Arbetsgivareföreningen 

(SAF) och LO på Grand Hotell i Saltsjöbaden 

gjorde upp om spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden. 

Avtalet reglerade hur förhandlingar ska gå till, rätten 

att ta till konflikter och om vilka strejker som anses samhällsfarliga. 

Det utgör grunden till våra kollektivavtal. 

Kort och gott Saltsjöbadsandan. 

Modellen har stått pall också genom 70-talets vilda strejker 

och oro på arbetsmarknaden. Men förutsättningarna 

förändrades radikalt i och 

” Den närmaste tiden 

innehåller minst tre 

kritiska steg för den 

svenska modellens 

framtid.” 

med EU: s utvidgning. Med 

Vaxholmskonflikten kom 

byggbranschen att bli pilotfallet 

som fick hela systemet i 

gungning. 

Den närmaste tiden innehåller 

minst tre kritiska steg 

för den svenska modellens 

framtid. I december – nästan på dagen 70 år efter det att 

Saltsjöbadsavtalet skrevs under och fyra år efter blockaden 

i Vaxholm – lägger regeringens utredare Claes Stråth fram 

sitt förslag. Hans uppdrag är att hitta en modell med kollektivavtal 

i stället för lagstadgade minimilöner som tilllämpas 

i ett stort antal länder. Samtidigt pågår förhandlingar 

mellan LO och Svenskt Näringsliv om 

ett nytt huvudavtal som ska ersätta Saltsjöbadsavtalet. 

Också här spökar Laval-Vaxholmskonflikten. 

Om inte Laval-frågan 

är löst så blir det inte något nytt huvudavtal, 

det är LO:s linje. 

Redan nästa vecka, den 20 november, 

väntas Sveriges riksdag rösta om Lissabonfördraget, 

som även kallats EU: s 

nya grundlag. Ett mycket omstritt fördrag 

som dock inte lär innebära några 

försämringar för villkoren på arbetsmarknaden 

jämfört med i dag, men som 

kan bli ännu bättre om facken får gehör 

för sina krav, det som brukar kallas ett 

socialt protokoll. 

På sidorna 19–22 reder vi ut begreppen. 

KENNETH PETTERSON 

CHEFREDAKTÖR 

Nästa tidning kommer den 11 december. 

SNICKERS WORKWEAR AND GORE-TEX ® 

CHALLENGING THE WEATHER 

Gör svåra väderförhållanden till sköna 

arbetsförhållanden! Nu lanserar vi vår mest 

avancerade kollektion arbetskläder i GORE-TEX ® , 

skapad för att klara extrema väderförhållanden 

och samtidigt ge maximal arbetskomfort. Med 

våra nya slitstarka GORE-TEX ® -plagg håller du 

dig garanterat varm och torr på jobbet även när 

vädret försöker ta knäcken på dig. 

Läs mer om våra yrkeskläder på hultaforsgroup.com 


5 MISSNÖJDA ● 5 NÖJDA 

Till vem: Snickaren ULF skönvall, 43, anställd på Tage & Söner AB. 

Varför: En ny rapport visar att svenskarna har MINST ARBETSGLÄDJE I NORDEN. 

Men arbetare inom bygg och anläggning är mest nöjda. 

ULFS bästa tips: ”Snacka 

inte jobb på rasten” 

1 

Varför har svenskarna 

minst arbetsglädje i 

Norden? 

– Inte en aning. Jag har inte 

märkt av det. Jag jobbar ju i en 

bransch där folk gillar sitt jobb. 

2Är svenskarna gnälligare 

än andra? 

– Vi uppskattar nog inte 

alltid hur bra vi har det. Vi glömmer 

att vi lever i ett rikt land 

och att det är helt andra villkor i 

andra delar av världen. På byggen 

i Asien, till exempel, jobbar folk i 

flipp-floppsandaler, medan vi här 

har skydd och arbetskläder. 

3 

Är svenskarna dåliga 

på att byta karriär? 

– Ja, till viss del. Folk tänker 

att ”man vet vad man har men 

inte vad man får”. Jag har bytt. 

Jag jobbade med reklam. Jag ville 

först bli snickare, men syokonsulenten 

i skolan sa att eftersom jag 

hade höga betyg skulle jag välja 

något annat. 

4 

Vems är felet att folk 

inte trivs på sina jobb? 

– Svårt att säga, men 

det är väl en kombination. Är det 

något problem på jobbet måste 

man våga ta tag i det och reda ut 

det. Inom bygg är vi väldigt raka 

på sak. Men jag tror att många är 

rädda för att säga ifrån och går 

och mår dåligt. 

5 

Spelar den svenska 

mentaliteten någon 

roll, för att många känner 

mindre arbetsglädje? 

- Jag tror att den svenska avundsjukan 

kan spela in. Jag ser det 

på andra yrken där folk kan jobba 

under samma tak, men har olika 

lön. Då blir det mycket skitsnack 

typ ”Har du hört vad han har?” 

Det problemet har vi inte här på 

bygget. Här tjänar alla lika. 


Ulf Skönvall är sällan missnöjd på jobbet. ”Ingen vill väl jobba med 

en surgubbe,” säger han. 

✘ 

✘ 

Rast 

Karriär 

Rotjobb 

Jobba ute 

Plåt 

ULF väljer 

✘ 

✘ 

✘ 

✘ 

✘ 

Jobb 

Fritid 

Nyproduktion 

Jobba inne 

Trä 

Lisa Hjertén 

1 

Varför känner byggnadsarbetare 

mer arbetsglädje 

och större mening 

i jobbet än andra? 

– Vi byter arbetsplats ganska 

ofta. Det är nya projekt hela tiden 

och vi träffar mycket nytt 

folk. Det funkar inte att vara tjurig. 

Sedan ser vi tydligt resultatet 

av vårt arbete. Vi får en visuell 

belöning. Vi kan säga ”kolla, det 

här har vi gjort”. 

2 

Är du glad varje dag du 

går till jobbet? 

– Ja, det är jag. Vem vill 

jobba med en surgubbe? Det är 

alltid roligt att träffa mina arbetskamrater, 

vi är ett kanongäng. 

3 

Varför har just ni en sådan 

arbetsglädje? 

– Vi trivs med vårt jobb. 

Det är en bra stämning, mycket 

practical jokes, men är det några 

problem tar vi tag i dem direkt. 

Det är en rak kommunikation. 

Det krävs för att det ska funka. 

Vi gör saker ihop på fritiden. Nu 

senast körde vi go-cart. 

4 

Varför är arbetsglädje 

viktigt? 

– Jobbet blir bättre utfört. 

Du är på jobbet en så stor 

del av livet, så varför ha tråkigt? 

Utan arbetsglädje blir det långa 

dagar och ett dåligt jobb. 

5 

Bästa tipsen för arbetsglädje? 

– Ett: Snacka inte jobb på 

rasten. Det är förbjudet här. Inte 

ens arbetsledningen får prata 

jobb med oss på rasten. Två: Behandla 

andra som du själv vill bli 

behandlad. Glädje smittar av sig. 

Och tre: Samarbeta med andra 

yrkesgrupper, så får du hjälp tillbaka. 

margite fransson 



yggkrisen 

Tusentals varsla 

JM:s varsel slog ner som en bomb. 600 personer 

berörs. Och från resten av Byggsverige kommer 

nu uppgifter om tusentals uppsägningshot. 

Frågan är om vi står inför ett nytt 90-tal. 

text: cenneth nicklasson foto: kerstin carlsson 

Klockan 11 fredagen den 24 oktober 

ringer det i Peter Biveruds 

mobiltelefon. Samtalet är från en 

MB-ledamot i JM. Beskedet han 

kommer med är tungt: Bolaget 

har varslat 600 anställda om uppsägning. 

Ungefär hälften av dem är byggnadsarbetare. 

Av dem jobbar 150 på JM Bostad Stockholm, 

där Peter Biverud också är anställd. 

–Jag blev överraskad över omfattningen. 

Visst hade jag det på känn med tanke på alla 

rubriker i tidningarna om finanskrisen. Och 

så har ju bolagets aktiekurs brakat ner ordentligt. 

Men varslet var mycket större än 

väntat, säger Peter Biverud, som jobbat i bolaget 

sedan 1969. 

Fakta Varslet på JM 

l Totalt varslas 600 personer om 

uppsägning. Ungefär häften av dessa är 

byggnadsarbetare. 

l 260 är anställda på JM Bostad 

Stockholm. 

l 250 är anställda på JM Bostad Riks. 

l 80 är anställda på JM Utland. 

Nyheten om varslet spred sig som en löpeld 

på bygget via sms och telefonsamtal. Snabbt 

bildades små grupper av oroliga byggnadsarbetare. 

– Jag hann inte ens gå runt och snacka 

med gubbarna. Det blev väldigt ängsligt och 

det var fruktansvärt av JM att gå ut med ett 

sådant här besked inför helgen, säger Peter 

Biverud. 

Någon timme senare kallades samtliga 

JM-anställda på arbetsplatsen in på platskontoret. 

Där fick de nyheten bekräftad av 

platschefen. 

Flera var förvånade och undrade hur det 

kunnat gå utför så snabbt. I minnet hade de 

företagsträffen i april i år, på JM:s huvudkontor. 

Då var det visor om guld och gröna skogar 

och av vd:n Johan Skoglund fick de höra att 

alla pilar pekade uppåt. 

– Vi fick veta att bolaget hade så gott om 

pengar, så att om konjunkturen skulle vika 

fanns det alla möjligheter för oss att sitta på 

lådan ett tag med full lön. Nu ser vi hur mycket 

de orden var värda, säger Peter Biverud. 

JM har under de senaste årens högkonjunktur 

och skenande bostadspriser gjort mycket 

bra resultat. Något som aktieägarna i bolaget 

har kunnat glädja sig åt. I våras delades det 

ut 1,5 miljarder kronor efter vinsten för 2007. 

Pengar som de anställda på JM arbetade in. 

Varje enskild arbetare bidrog med 950 000 

kronor var till bolagets resultat under 2007. 

Att just JM, som nästan enbart bygger bostäder 

på attraktiva områden i tillväxtområden, 

drabbas så hårt av den finansiella krisen 

är inte överraskande. Orsaken är att de är så 

nära sammankopplade med banksystemet. 

JM-snickarna Martin Svensson, Mattias Dahl, Freddie 

Fehr 

enkät Hur påverkas ni av finanskrisen? Är det några varsel på gång? 

N–E Persson byggnads ab (120 ANSTÄLLDA) 

Vi har märkt att prisbilden har sjunkit och att det 

är färre jobb att räkna på. Bostadsprojekten har 

minskat och det innebär en ökad konkurrens på andra 

jobb, exempelvis inom skolor. Vi har inte behövt varsla. 

– Tobias Persson, vd 


AB oscar hanson vvs 

(120 anställda) 

Efterfrågan på våra 

tjänster har dämpats 

markant. Vi har inga 

varsel på gång, men vi har 

anställningsstopp. 

– Rikard hanson, vd 

Örebro rörmontage 

(12 ANställda) 

Vi är inte påverkade 

i dagsläget. Vi har en 

stadig kundkrets som inte 

är så konjunkturkänslig. 

– Lennart näsholm, vd 


as i hela landet 

die 

Fehrnström och Christoffer Thanger är rädda för att bli av med jobbet. Varselbeskedet slår hårt mot arbetslusten. 

NCC (10 700 anställda) 

När vi får anledning att 

varsla så informerar vi 

om det. 

– Lovisa Lagerström-Lantz, 

presschef 

Senaste nytt om NCC: 


PEAB (12 000 anställda) 

Vi påverkas precis som andra. Vi ser en dämpad 

försäljning av bostäder under hösten, det blev ännu 

mer markant när finansoron nådde Sverige nyligen. Vi 

har lagt fyra varsel under hela hösten som är kopplade till 

konjunkturläget. De omfattar totalt 148 personer, både 

byggnadsarbetare och tjänstemän. Hittills har 51 sagts upp.” 

– Niclas Brantingson, informationschef 

NÄSTA SIDA: 

Så vill 

Byggnads 

hejda krisen 


yggkrisen 

’’ 

Jag är överraskad över att 

byggandet kan rasa så snabbt 

och så kraftigt. Något liknande 

har jag aldrig varit med om. 

’’ 

– BILL BODIN, SNICKARE MED 24 ÅR PÅ JM 

Nu när bostadsspekulanter fått svårare att 

få lånelöften från bankerna om de inte först 

säljer sin andra bostad, drabbar det direkt 

JM. Deras bostadsrätter blir svårare att sälja 

och måste reas ut och ett ökat antal av dem 

som redan skrivit kontrakt hoppar av. Det 

blir helt enkelt tvärnit i byggandet för JM:s 

del. 

De tre kvarteren ute på Hornsbergs strand 

är inget undantag från bolagets koncept. 

De ligger vackert i en sluttning 

med utsikt över Mälaren. 

Det första kvarteret är snart 

klart och där pågår det sista 

inredningsarbetet, på kvarteret 

intill körs betongstommen 

för fullt, men det tredje området 

har däremot flyttats fram i 

tiden och försenas med minst sex 

månader. 

Uppsägningar på JM kommer att ske 

enligt turordningen, vilket innebär att sista 

anställd åker ut först. Och troligen krävs det 

mellan sex och åtta år i bolaget för att sitta 

säkert. Snickaren Martin Svensson, 32 år, 

från Åkersberga har tio år i företaget. Han 

tror att han får behålla jobbet. 

– Det känns ju lite oroligt. Jag har hus och 

familj som kostar en del. Att bli av med jobbet 

nu skulle bli ett hårt ekonomiskt slag för oss, 

berättar han. 

För 28-årige kollegan Mattias Dahl ser det 

värre ut. Han har åtta år på JM. 

– Jag kan inte göra så mycket mer än att 

avvakta och se vad som händer. Skulle jag bli 

arbetslös så klarar man sig nog några månader, 

men sedan blir det kärvt med pengar. 

Mattias Dahl tycker att JM ska erbjuda 

ÄR DU RÄDD 

FÖR ATT FÖR- 

LORA JOBBET? 

Rösta på 

www. 

byggnads 

arbetaren.se 

de äldre i bolaget möjligheten att få sluta i 

förtid. 

– Jag vet inte hur ledningen tänker, men nu 

blir ju stora delar av dem som är runt 30 år 

utsparkade. Det är vi som är stommen i JM 

i dag. Kvar blir de äldre och lärlingar och jag 

vet inte om det är vettigt inför framtiden. 

Nere på kvarteret intill jobbar en av åldermännen 

på JM. Bill Bodin har varit i firmans 

tjänst i 24 år och har två år kvar till pensionen. 

Han skulle omedelbart nappa på 

ett bra erbjudande. 

– Jag har redan frågat, men 

det är tydligen inte aktuellt just 

nu. Men jag vill ha en nivå som 

i princip motsvarar min lön 

i dag. 

Med facit i hand tycker flera 

av byggnadsarbetarna att JM:s 

strategi att bara bygga bostäder 

varit fel. De skulle gärna vilja att bolaget, 

precis som de andra stora byggbolagen 

i landet, även tog andra jobb. Allt för en 

ökad trygghet för de anställda. 

Trots den dystra stämningen på bygget 

måste ändå arbetet fortsätta. Men motivationen 

är låg hos dem som riskerar att få sparken. 

Tidigare denna morgon hade lagbasen 

ett snack med killarna på bygget. Han tyckte 

att de måste börja jobb på lite mer trots den 

uppkomna situationen. 

– Ett par dagar förstår jag går åt till att 

snacka av sig. Men det går inte att lägga sig 

ner och dö. Vi har ju trots allt ett uppdrag som 

vi måste slutföra, säger Peter Biverud. 

De som får sparken går en osäker framtid 

till mötes. De som blir kvar lär läsa löpsedlar 

och fortsätta att oroa sig för jobbet. l 

Bill Bodin kan tänka sig att gå i förtidspension om 

ha 

enkät Hur påverkas ni av finanskrisen? Är det några varsel på gång? 

SKANSKA (11 000 anställda) 

Vi har märkt av en nedgång och förväntar oss än försäm 

rad konjunktur, framförallt när det gäller bostadsbyggandet 

under 2009. Vi har börjat se över våra behov av 

att anpassa verksamheten och med största säkerhet kommer 

ett varsel om uppsägning före årsskiftet. Det gäller främst 

den delen som rör bostadsbyggandet i Norden.” 

10 byggnadsarbetaren nr x 14 xxxxxxx november 2008 2008 

thage anderssons byggnads ab (140 anställda) 

Beställare börjar bli försiktigare. På bostadssidan, 

till exempel, har vi ett projekt där 43 hus skulle 

byggas. Nu läggs projektet på is tills vidare med bara 20 hus 

färdigställda, eftersom försäljningen går trögt. Vi har inte 

behövt varsla än, även om vi har en viss överkapacitet. Vi 

avvaktar åtminstone två månader till. 

– Peter gimbe, pressansvarig – lars-erik nyström, personalchef 

BYG 1408_s10 10 08-11-05 17.28.09

han får ett generöst erbjudande från JM. 

Byggnads: 

”Mönstret 

upprepar sig” 

Byggnads ordförande Hans 

Tilly är bekymrad över den 

senaste tidens varsel. 

– Jag är orolig för att arbetslösheten 

kan komma att stiga 

snabbare än vad vi anar. 

n Finns det anledning för 

byggnadsarbetarna att vara 

oroliga för framtiden? 

– Utvecklingen under de senaste 

veckorna har varit mycket 

negativ. Det kommer allt fler varsel 

för varje vecka, men osäkerheten 

är stor. I ett längre perspektiv 

upprepas samma mönster som 

tidigare. Arbets givarna säger upp 

folk i stället för att vidare utbilda. 

När sedan byggandet tar fart blir 

det brist på kompetent arbetskraft. 

n Vilka åtgärder har Byggnads 

satt in för att rädda jobben? 

– Vi vill att regeringen inför ett 

avdrag för hushållsnära tjänster, 

ett så kallat rot-avdrag. Det finns 

tyvärr ett hårt motstånd mot detta, 

inte minst från regeringen och 

uppförsbacken är lång innan det 

kan bli verklighet. Men vi kommer 

tillsammans med andra parter 

att driva frågan där det finns 

två motiv: dels sysselsättningen, 

dels att underhållet på bland annat 

miljonprogrammet är akut. 

n Hur lång blir lågkonjunkturen 

för byggbranschen? 

– Om man ser tillbaka historiskt 

så gör jag bedömningen att 

det handlar om två till tre år. För 

att göra nedgången så kort som 

möjligt har bankerna ett stort 

ansvar. De har gjort dåliga investeringar 

som kunderna får betala 

via högre bolåneräntor. Utan 

tvekan måste räntan sänkas så 

snabbt som möjligt. l 

JM: 

”Vi måste 

anpassa oss” 

– Vi produktionsstartar inte i samma 

takt som tidigare och be höver 

därför anpassa be manningen. 

Så kommenterar Johan Skoglund, 

JM:s vd, chockvarslet. 

n Om finanskrisen håller i sig, 

kommer det då bli aktuellt med 

fler varsel? 

– Fortsätter den finansiella oron 

kan vi inte utesluta att det kan bli 

aktuellt med ytterligare varsel. 

n Vilket ansvar tar JM för de 

varslade byggnadsarbetarna i 

form av vidareutbildning eller 

jobb på annan ort? 

– Vi undersöker alltid möjligheterna 

till jobb i andra projekt. Vi 

samarbetar också med Trygghetsfonden 

TSL som med ett gott resultat 

har lång erfarenhet av att stödja 

dem som blir av med jobbet. 

n JM har under de senaste 

åren gjort stora utdelningar till 

aktieägarna. Är det ett beslut 

som ni ångrar i dag med tanke 

på utvecklingen? 

– Nej. Hittills gjorda utdelningar 

och utskiftningar till aktieägarna 

har varit väl avvägda. Utmaningen 

i dag är banksystemets förmåga 

att finansiera företag och hushåll 

där bland annat JM:s produktion 

löpande kräver kostnadseffektiv 

likviditetsförsörjning. JM har en 

stark balansräkning. 

n Kan bankkrisen leda till en liknande 

situation i byggsektorn 

som i början på 1990-talet? 

– Banksystemens förmåga att 

finansiera våra projekt tar längre 

tid i dag och bankernas förmåga att 

kunna erbjuda bra villkor för våra 

kunder ser inte ut som det gjort 

tidigare. Bankkrisen har med 

andra ord redan spillt över på byggsektorn. 

l 

VEIDEKKE SVERIGE AB 

(1 150 anställda) 

Konjunkturen går kraftfullt 

nedåt. Det är svårare 

att sälja lägenheter och konkurrensen 

ökar i övriga entreprenadupphandlingar. 

Vi har lagt varsel.” 

– Per-Ingemar Persson , vd 

våtrumsteknik i skandinavien ab (70 anställda) 

Vi är påverkade. Vi hade uppdrag åt två 

bostadsrättsföreningar, då banken ändrade 

utlåningsvillkoren för amortering över en natt. Projekten 

frös inne. Vi har inte fattat beslut om varsel, men det är 

inte otänkbart. 

– PER petré, VD 

NÄSTA SIDA: 

Så slår 

varslen i 

din region 

SAMMANSTÄLLNING: MARGITE FRANSSON, KATARINA CONNHEIM 

nr x xxxxxxxx 2008 byggnadsarbetaren 11 

BYG 1408_s11 11 08-11-06 10.18.37

BYGGKRISEN 

2 531 varsel på två månader* (sep-okt) 

BORÅS: 150 

GÖTEBORG 462 

JÖNKÖPING: 56 

KALMAR: 80 

SUNDSVALL-ÅDALEN: 175 

BYGGETTAN: 231 

LINKÖPING: 57 

SYD (NORRA SKÅNE): 105 

MÄLARDALEN: 220 

SYDOST: 130 

BYGG 6:AN VÄST: 195 

HALMSTAD: 122 

UMEÅ: 65 

NORRBOTTEN: 110 

ÖREBRO: 38 

DALARNA: 103 

HÄLSINGLAND: 40 

PITEÅ-SKELLEFTEÅ: 47 

ÖRNSKÖLDSVIK: 55 

JÄMTLAND-HÄRJEDALEN: 30 

ÖST: 60 

SENASTE NYTT OM VARSLEN: WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE 

KÄLLA: BYGGNADS KOMMUNIKATIONSENHET *Uppgift saknas från Södra Skåne, Värmland, Uppland och Gästrikland 

Ska historien upprepa sig? 

FAKTA 

ARBETS- 

LÖSHETEN 

BLAND 

BYGGNADS- 

ARBETARE (%) 

I september 

2008 var 

motsvarande 

siffra 3,7 

procent. 

1,7 

2,1 

7,8 

17,9 

1989 1990 1991 1992 

Du som har varit med ett tag minns slutet 

av 1980-talet. Byggnadsarbetarna var 

de bland landets arbetare som körde de 

fräckaste bilarna och åkte på de soligaste semestrarna. 

Byggbranschen var en karusell och den 

snurrade allt snabbare. Byggarbetslösheten var 

rekordlåg, på hösten 1989 låg den på 1,7 procent. 

Ett par år senare hade karusellen stannat, rostat 

och rasat ihop. Hösten 1992 var arbetslösheten 

nästan 18 procent. BMW och Mallorca hade bytts 

mot ALU och beredskapsjobb som ibland tangerande 

förnedring. 

Frågan är om grafiken här ovanför betyder att 

historien upprepar sig. Vissa saker känns igen. 

Byggruschen har varat rekordlänge. Inflationen 

har tagit fart, bankerna krisar och många bostadsprojekt 

står klara lagom till att ekonomin 

vänder neråt. Å andra sidan har vi en flytande 

krona som kan dämpa smällen och statsfinanserna 

är bättre än i 1990-talets början. Kanske kan 

en del av statens överskottsmiljarder nu användas 

för bygginvesteringar. Behovet finns. Både för infrastruktur 

och underhåll av gamla miljonprojektskåkar. 

För dem som förlorar jobbet blir det antagligen 

tuffare den här gången. A-kasseskyddet har urholkats 

och Arbetsförmedlingen är strängare. 

Men alla vet att det ändå inte är det värsta. 

Värst är rädslan att behöva möta någon som frågar: 

”Och vad pysslar du med då?”, 

och sakna svar. 

Att vara arbetslös är fortfarande 

en skam i Sverige. Vi har oändligt 

svårt att avliva myten om att utanförskapet 

är självvalt. 

JOHAN SJÖHOLM 

12 BYGGNADSARBETAREN NR 14 NOVEMBER 2008 


Nya Citroën Berlingo. 

Plats för tre fram och två bak. 

Nya Berlingo är en helt ny transportbil, betydligt större än 

föregångaren. Där det förut gick in en Europall får det nu 

plats två (nya Berlingo lastar upp 

till 3,7 m 3 !). Och där det förut 

rymdes två personer går det nu 

in tre (om du väljer till Extensosätet). 

Men det är inte allt. 

Komforten har vuxit, liksom säkerheten – nu finns ESP som 

tillval. Även flexibiliteten är större: till exempel kan Extensosätet 

(tillval) fällas ihop och fällas 

ner så att lastgolvet blir längre. 

Nya Berlingo är helt enkelt 

en stor transportbil i ett 

behändigt format. 

Nya Citroën Berlingo fr 94.900:- 

Familjetradition: Citroën Nemo har utsetts till ”Årets Transportbil 2009.” Storebror Jumpy blev ”Årets Transportbil 2008”. 

Nya Citroën Nemo 

fr 84.900:- 

Lastar 2,5-2,8 m 3 

Nya Citroën Berlingo 

fr 94.900:- 

Lastar 3,3-3,7 m 3 

Citroën Jumper 

fr 173.440:- 

Lastar 8-17 m 3 

Citroën Jumpy 

fr 167.000:- 

Lastar 5-7 m 3 

Miljöbilsklass 2005. 

Blandad körning fr 4,5 l/100 km. 

CO 2 

fr 119 g/km. Alla priser är exkl. moms. 

Bilarna på bilden är extrautrustade. 

För mer information eller närmaste återförsäljare, 

gå in på www.citroen.se, eller ring 020-44 33 22. 


LÖNESPECIAL 

DÄRFÖR HAR VI TID L 

55 minuters tågresa till Stockholm. Det skulle betyda ackordsjobb och 30 kronor 

mer i timmen. Ändå arbetar vvs-montörerna på Oppunda i Katrineholm, liksom 

den stora majoriteten av Byggnads medlemmar, på tidlön. Vi frågade varför. 

TEXT: JOHAN SJÖHOLM MONTAGE: PETER ÖNNESTAM 

... 

’’ 

Så jävla 

mycket 

större får 

skillnaden 

inte bli. 

Då drar 

jag. ’’ 

’’ 

Ackordslönerna gör att 

tidlönerna dras framåt. 

’’ 

NAMN: Janne Eriksson, 48 år. 

■ Tycker du att det är okej att 

ARBETSUPPGIFTER: 

det skiljer så mycket mellan 

Servicejobb inom vvs och el åt 

tidlön och ackord? 

bönder och privatpersoner. 

– Det är okej, eftersom jag tror 

LÖN: 152 kronor i timmen. 

att ackordslönerna gör att tidlönerna 

dras framåt. Ackorden 

■ Varför väljer du tidlön? 

■ Så säger ju alltid Byggnads 

– Att jobba med service 

ombudsmän. Men tycker du 

är omväxlande. Ena verkligen så? 

timmen gör du en sak, 

– Jo, det gör jag faktiskt. Har 

nästa en annan. Sen 

vi inte höga ackordslöner 

tycker jag att det är in- 

måste det göras en prislista 

tressant att fixa grejer 

på servicejobb också. Men 

som krånglar. Och så 

skulle det börja skilja för 

är vi ju på hemorten. 

mycket får man ju över- 

Det betyder en del när väga att gå över. 

man har familj. Visst 

tjänar man mer på ackord, 

men det skulle kräva att jag 

ligger borta måndag till 

torsdag. 

■ Har du jobbat på ackord? 

– Ja. Men jag slutade 

för tio år sedan. 

Det var för familjens 

är loket. 

skull. 

NAMN: Martin Persson, 23 år. 

ARBETSUPPGIFTER: 

Servicejobb inom vvs. Mycket 

handikappanpassning 

och ombyggnation av 

äldreboenden. 



– Jag väljer inte. Tidigare jobbade 

jag i Nyköping på en annan 

firma. Då var det bara ackord. 

Men chefen var dålig så jag flyttade. 

Sedan jag kom till Katrineholm 

har jag inte blivit erbjuden 

ackord. 

■ Varför åker du inte till 

Stockholm? 

– Det är väl så att det finns ändå 

en trygghet på firman. Men 

skulle de börja dumma sig, då 

drar jag. 

■ Vilket arbetssätt är stressigast? 

– Jag tycker att det är stressigare 

med servicejobb, jämfört med 

nybygge. Visst, ackord kan vara 

stressigt men på ett nybygge vet 

du ändå vad du ska göra nästa 

dag. När du sysslar med service 

kan det komma en läcka fem i 

fyra. Grattis, då är det bara att 

åka. 

■ Du tjänar 152 kronor i timmen 

nu. På ackord skulle du 

troligen kunna tjäna över 180. 

Är det en rimlig skillnad? 

– Så jävla mycket större får skillnaden 

inte bli. Då drar jag. 

BYG 1408_s14 14 08-11-06 10.20.21

LÖN 

... och inte ackord 

’’ 

Det är inte aktuellt med 

ackord. Mina axlar och 

knän håller inte. 

’’ 

NAMN: Bengt Eriksson, 62 år. 

ARBETSUPPGIFTER: Service 

på industrier som till exempel 

Ericsson och SKF. 



– Jag har två år kvar till pension. 

Det är inte aktuellt med 

ackord. Mina axlar och knän 

håller inte. Jag vet hur de 

skulle kännas efter en dag 

på ett nybygge. 

■ Du jobbade på ackord 

i massor av år. Varför 

valde du bort det? 

– Det har blivit så dålig 

ordning på byggena. 

Förr var det en verkmästare, 

en firma. I dag är 

det ingen som styr, ritar 

gör man i efterhand. Plus 

att när du jobbar på ackord 

så måste du engagera 

dig hela tiden. Det gäller att 

passa rasterna på minuten. 

Och rasterna går åt till att 

beställa material för det vill 

du inte göra på arbetstid. Och 

på kvällen åker man in till firman 

för att hämta grejer. Nu 

vill jag kunna skita i jobbet när 

jag kommer hem. 

■ Vad är tyngst, ackord eller 

servicejobb? 

– Ackord är tyngre. Det är fulla 

dagar utan prut. 

■ Är det viktigt att ackorden 

fi n n s k v a r ? 

– Har vi inte höga 

ackord får vi 

inte hög 

tid lön. 

NÄSTA SIDA: 

Hur bra tjänar 

du? Löner för 

hela landet. 



lönespecial 

Lönerna i hela landet 

Träarbetare 

Betong arbetare 

Murare 

Borås 

Dalarna 

Gästrikland 

Göteborg 

Halmstad 

Hälsingland 

Jämtl.-Härjed. 

Jönköping 

Kalmar 

Linköping 

Mälardalen 

Norrbotten 

Norrköping-öst 

Piteå Skellefteå 

Stockholm 

Sundsv.-Ådalen 

Syd (norra Skåne) 

Sydost 

Södra Skåne 

Umeå 

Uppland 

Värmland 

Väst 

Örebro 

Örnsköldsvik 

PRESTATIONSLÖN 

Andel 

av 

timmar 

BÄST SÄMST 

juli–sep 

2008 

(kr/h) 

Ändring 

juli–sep 

2007 

TIDLÖN 

juli–sep 


(kr/h) 

Ändring 

juli–sep 

2007 

33,4 % 171,82 4,7 % 137,05 -5,0 % 

39,6 % 171,49 7,0 % 143,33 7,1 % 

49,4 % 171,86 5,7 % 144,60 6,9 % 

30,3 % 168,55 4,2 % 139,83 -3,0 % 

19,4 % 163,22 6,8 % 145,08 6,4 % 

4,7 % 177,31 9,4 % 142,51 3,2 % 

33,7 % 167,96 12, 3 % 130,51 -1,4 % 

12,1 % 171,05 0,2 % 148,92 3,6 % 

26,8 % 167,70 4,1 % 144,93 3,7 % 

39,3 % 189,12 6,0 % 146,95 -1,3 % 

38,1 % 174,36 5,2 % 148,62 3,4 % 

33,4 % 185,16 0,8 % 146,55 5,1 % 

32,3 % 180,72 6,1 % 146,85 4,4 % 

34,3 % 177,69 6,9 % 146,01 1,1 % 

33,7 % 183,28 3,8 % 143,89 1,4 % 

46,4 % 170,27 9,0 % 143,73 9,4 % 

24,9 % 169,18 5,7 % 139,65 2,6 % 

42,9 % 166,60 3,9 % 141,32 1,3 % 

36,6 % 175,06 3,7 % 144,12 2,2% 

31,8 % 183,10 4,3 % 149,83 5,9 % 

31,0 % 181,10 4,0 % 140,75 -1,1 % 

54,7 % 162,39 1,6 % 146,49 3,8 % 

28,2 % 172,70 4,4 % 143,07 4,6 % 

31,0 % 187,87 13,4 % 135,53 2,2 % 

14,0 % 182,18 4,3 % 147,17 5,4 % 

Löner – yrke för yrke 

juli–september 2008 

TRä, Betong, Mur 

Ackord 

Övrig prestationslön 

Tidlön 

Tid- och prestationslön 

ANLÄGGNING 

Prestationslön 

Tidlön 


Pappläggare 


Tidlön 

golvläggare 


Tidlön 

maskinförare 

Lön per 

timme 

(kr) 

176,28 

167,65 

142,98 

152,15 

181,88 


151,53 

Förändring 

juli–sep 

2007 

4,3 % 

6,9 % 

1,5 % 

4,0 % 

3,1 % 

2,8 % 

1,6 % 

Tidlön 147,97 8,9 % 

undertaksmontör 

Tidlön 

ställningsbyggare 


Glas 


181,16 


136,84 1,5 % 

187,45 


BÄST SÄMST 

12,2 % 

4,6 % 

9,8 % 

4,8 % 

142,44 2,9 % 

142,87 7,9 % 

136,84 1,5 % 

Andel av 

timmar 

28,1 % 

2,9 % 

69,0 % 

11,2 % 

88,8 % 

10 % 

9 0 % 

8,5 % 

91,5 % 

Andel 

ackordstimmar 

2,7 % 

Andel 

ackordstimmar 

3,1 % 

Ackord står fortfarande m 

Varsel och finanskris skakar byggbranschen. 

Under 1990-talskrisen var 

det ackordslönerna som rasade först. 

Men i den senaste statistiken från 

Byggnads syns inga sådana tecken. 

Däremot börjar tidlönerna ta stryk. 

text: JOHAN SJÖholm 

Med tanke på den 

senaste tidens 

turbulens i byggbranschen, 

med 

varsel och inställda 

projekt, kan det kanske kännas 

som om världen håller på att 

rasa ihop. 

För tre nummer sedan berättade 

vi om hur ackordslönerna 

var de löner som dök snabbast, 

när krisen slog till på 1990-talet. 

Men ännu så länge verkar de 

stå emot. 

Det kan du läsa i statistiken 

här ovanför. 

För hela riket var ökningen 

4,3 procent för förhandlat ackord, 

jämfört med samma period 

i fjol. Och i många av landets 

avdelningar var ökningen betydligt 

större än så. Allra bäst 

löne utveckling på prestationslönesidan 

har just nu Örebro 

som ökade med över 13 procent 

jämfört med samma period förra 

året. Det gav en snittförtjänst på 



Löner i bygg och industri 

SCB:s konjunkturstatistik, genomsnittlig timlön 

exklusive övertid, i byggbranschen och i gruvor, 

mineralutvinning samt tillverkningsindustri. 

150 kr 

145 kr 

140 kr 

BYGG 

INDUSTRI 

En nordisk 

lokalpatriot. 

BIG-GRUPPEN är nordens ledande fristående 

bygg- och industrikedja och är leverantör av 

verktyg, maskiner, skydd och förnödenheter till 

proffsmarknaden. 

Vi finns representerade från Finnmark i norra 

Norge till Skåne i södra Sverige. 

Vår styrka är lokalt engagemang och hög 

kompetens i kombination med BIG-gruppens 

stordriftfördelar med starka leverantörsavtal, 

koncept, IT-lösningar, logistik och import. 

Vi erbjuder såväl lokala företag som riks- och 

nordiska kunder branschens största urval av 

kvalitetsprodukter och olika tjänster. 

135 

130 kr 

125 kr 

Aug 

2007 

Nov 

2007 

Feb 


Maj 


Aug 


MOT TRYCKET 

187,87 kronor i timmen. Det är 

bara Linköping som kan matcha 

det. Sämst prestationslöneutveckling 

hade Norrbotten, 

men där tuffade å andra sidan 

tidlöneutvecklingen på bättre än 

på många andra ställen i landet. 

Sett över hela landet ser det 

värre ut för tidlönerna. Riksökningen 

var blygsamma 1,5 

procent och det innebär reallönesänkning. 

Värst är det i Borås 

med omnejd där tidlönerna rasat 

med 5 procent jämfört med tredje 

kvartalet i fjol. Borås är också 

ett av de områden som drabbats 

värst av varsel de senaste månaderna. 

Likadant är det med Göteborg. 

Där har varslen duggat tätt samtidigt 

som tidlönerna i de stora 

yrkesgrupperna nu faller med tre 

procent. 

Så kanske är det tidlönerna, 

snarare än prestationslönerna, 

som får stryka på foten den här 

gången byggkonjunkturen viker. 

● 

Think BIG. Hos oss hittar du Amigas bygg- och 

industriinriktade produkter inom el. 

Sverige 

Eskilstuna IP Industripartner Gislaved Emil P Gävle Afoss Göteborg/Hisings Backa 

Prevex Göteborg/Sisjön Prevex Halmstad IMAB Helsingborg IMAB Kalmar Lundgrens 

Järn Karlshamn Hjelmbergs Järn Ljungby Oskar Sohlbergs Malmö Prevex Stockholm/ 

Bromma Flinks Järn Stockholm/Hornsberg Flinks Järn Stockholm/Solna Lundqvist 

Maskin & Verktyg Stockholm/Sätra Flinks Järn Stockholm/Vällingby Toolcom Uppsala 

Uppsala Maskin & Verktyg Vimmerby Albins Växjö Stål & Verktyg 

Norge 

Albert E Olsen - Tromsø Maskinforretning - Quale - Tingstad - Industrisenteret 

- Kyvik Industrivarehuset 

www.big-gruppen.com 


BIG-gruppen_Byggnarb_prevexbard.indd 1 2008-10-02 14:28:37 


Automatlådor För proffs 

DU SOM HAR BILEN SOM ARBETSPLATS SKA INTE BEHÖVA VÄXLA. Både stora Ducato och kompakta Fiorino finns med automatisk växellåda. 

Nya Fiorino har dessutom nyss utsetts till ”Van Of The Year 2009”. Fiat erbjuder marknadens bredaste utbud av transportbilar med skåp, flak 

eller för byggnation. Fiat har också modeller som ligger under 120 gram CO 2 i utsläpp, miljöbilsgränsen i Sverige. Det är bra för ditt företags image. 

Vinterpaket Ducato 

AC, CD/Radio, vinterhjul. 6.900 kr (värde 24.080 kr) 

Vinterhjul Fiorino 

0 kr (värde 8.000 kr) 

Erbjudandena gäller tom 081231. 2 års nybilsgaranti, 3 års lackgaranti, 8 års rostskyddsgaranti. Bilarna på bilderna är extrautrustade. www.fi at.se 

RENAULT TRAFIC 

JUST NU FRÅN 

169.900 KR 

Inklusive AC och skyddsinklädnad. 

Inklusive AC och skyddsinklädnad. 

www.renault.se 

Renault Trafi c från 169.900 kr inkl. AC och skyddsinklädnad. Renault Trafi c är i allra högsta grad byggd för last av 

alla slag. Trafi c fi nns med två hjulbaser och höjder, så du kan få precis den lastvolym du vill ha. Trafi c går även 

utmärkt att ha som en rullande verkstad. Väljer du Trafi c passenger kan du få upp till 9 sittplatser. Renault har 

även Sveriges största service nät. Välkommen till din närmsta Renault återförsäljare. 

Renault Trafi c: Pris från ca 169.900 exkl. moms. Bränsleförbrukning vid blandad körning 7,9-12,7 l/100 km (2,0 dCi 115 man - 2.0 dCi 90 man). Koldioxidutsläpp 

CO2: 214-229 g/km (2,0 dCi 115 man - 2.0 dCi 90 man). Bilen på bilden är extrautrustad. Lokala prisavvikelser kan förekomma. 


VAXHOLM 

VEM KAN RÄDDA DEN 

SVENSKA 

MODELLEN? 

Kan den svenska avtalsmodellen överleva Vaxholmsdomen? 

Om en månad ger regeringens utredare sitt svar. Men redan nu 

går åsikterna isär om vilken medicin som är den rätta. 

TEXT: JENNY BERGGREN MONTAGE: PETER ÖNNESTAM 



VAXHOLM 

’’ 

Den är överlägsen när det gäller 

att skapa stabilitet och ordning och 

reda på arbetsmarknaden. 

’’ 

– ARBETSMARKNADSMINISTER SVEN OTTO 

LITTORIN (M) OM DEN SVENSKA MODELLEN 

Regeringens utredare 

Claes Stråth ser över 

nödvändigheten av 

svenska lagändringar 

efter Vaxholmsdomen. 

Datumet den femtonde december har 

fått en ny laddning för arbetsmarknadens 

parter i år. Det förknippas med 

såväl spänd förväntan som oro. Den 

som ska möta de känslorna heter 

Claes Stråth och är utredare på statligt uppdrag. 

Fyra år efter att de lettiska arbetarna lämnade 

Vaxholm och Byggnads blockad bakom sig ska han 

presentera förslagen om hur svensk lagstiftning ska 

anpassas till den EG-rätt som senare kom att döma 

ut Byggnads agerande. I debatten inför hans förslag 

tävlar deltagarna, från höger till vänster, i att omfamna 

den svenska modellen. 

Vad är det då för värden i modellen som är så viktiga 

att försvara? 

– Den är överlägsen när det gäller att skapa stabilitet 

och ordning och reda på arbetsmarknaden, 

säger arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin 

(m). 

Modellen bygger på att arbetsgivare och fack 

gör upp om villkoren på arbetsmarknaden med så 

lite statlig inblandning som möjligt. Från fackligt 

håll och från oppositionen betonas att arbetarna får 

makt över sin situation på det sättet. De som bäst 

kan varje bransch ställer upp villkoren i den, utan 

att hållas tillbaka av statliga 

minimilöner. Dessutom kontrollerar 

de att överenskommelserna 

följs. Förhandlingar 

ger också utrymme för att anpassa 

villkoren efter lokala 

förutsättningar. 

– I grund och botten 

handlar det om inflytan- 

de och makt över sina egna villkor och sin lön, sammanfattar 

riksdagsledamoten Josefin Brink (v). 

Frågan är om det är möjligt för Claes Stråth att 

hålla den svenska avtalsmodellen intakt med lösningar 

som inte skapar nytt gnissel i mötet med EU. 

Traditionen att förhandla fram villkor utöver de lagstadgade 

i kollektivavtal och lokala förhandlingar 

krockar nämligen med EU:s krav på att det ska vara 

enkelt för den som vill skicka hit arbetare från ett 

annat land att läsa sig till vilka villkor som kommer 

att gälla. EG-domstolen menar också att det ska finnas 

tydliga miniminivåer gällande löner och en rad 

andra områden, och att man inte kan ställa högre 

krav än så på utländska företag. Men svenska facket 

vill kunna kräva bättre villkor än de allra lägsta. 

Det här fixar Claes Stråth, tror regeringen. Andra 

menar att det är nödvändigt att även ändra i EU:s 

regelverk för att säkra avtalsmodellen och likabehandlingen 

av arbetare. 

– Det är avgörande att vi får in ändringar i bland 

annat utstationeringsdirektivet, säger Byggnads 

ordförande Hans Tilly. 

Enligt kritiker inom såväl fackföreningsrörelsen 

som politiska partier går Sverige troligen miste om 

en unik chans att tvinga fram ändringar på EUnivå 

den 20 november. Allt tyder på att Sverige då 

röstar igenom EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget. 

Vänsterpartiet, miljöpartiet och enstaka socialdemokrater 

hade velat skjuta på godkännandet 

tills man fått garantier gällande de fackliga rättigheternas 

ställning i EU. Så länge man inte har röstat 

igenom fördraget har man en maktposition som 

inte kommer igen, resonerar de. 

LO har dessutom fattat ett kongressbeslut om 

att trycka på för att fördraget inte ska röstas igenom 

innan Claes Stråth har presenterat sina förslag. 

Socialdemokraternas riksdagsgrupp har ändå meddelat 

att den kommer att säga ja den 20 november. 

Då återstår att få igenom eventuella ändringar på 

EU-nivå på andra vägar. (Läs mer om de olika stra- 


Rädda svenska modellen 

... med svenska lagar 

■ Vilka svenska lagar gäller 

det och hur kan de ändras? 

● Utstationeringslagen 

tar upp vilka regler 

utländska arbetsgivare 

måste rätta sig efter. Nu 

hänvisar den till lagar 

såsom arbetstidslagen, 

frågan är om man i stället 

kan kräva villkor på 

kollektivavtalsnivå. EGdomstolen 

menar att krav 

på utländska arbetsgivare 

bara får ligga på miniminivå 

och måste hålla sig inom 

vissa områden. Sverige vill 

få ställa hårdare krav än så. 

● Lex Britannia i medbestämmande 

lagen ger 

svenska fackförbund 

möj lig het att, med stridsåtgärder, 

kräva kollekti v- 

avtal av utländska före tag 

även om de har av tal i hemlan 

det. Frågan är om det går 

att be vara den rätten. Den 

nu varande lagstiftningen är 

diskriminerande enligt EGdomstolen. 

2 RÖSTER 

■ Arbets marknadsminister 

Sven-Otto 

Littorin (m) tror att 

svenska lagändringar 

kan räcka: ”Jag tror att 

vi genom utredningen 

kan hantera situationen 

på den svenska arbetsmarknaden.” 

Sven Otto 

Littorin (m) 

■ Europaparlamentarikern 

Jan Andersson 

(s) menar att 

lagändringar inte 

räcker: ”Det man 

inte kan göra något 

åt i svenska lagar är 

att domstolen har 

Jan Andersson 

(s) 

sagt att man inte har rätt att kräva 

något annat än minimivillkor av 

utländska arbetsgivare. Det måste 

man lösa på EU-nivå.” 


... med ändringar i EG-rätten (främst EU:s utstationeringsdirektiv) 

■ Vad är utstationeringsdirektivet 

och hur skulle 

det kunna ändras? 

● Direktivet anger vilka 

ramar varje EU-land 

ska hålla sig inom då de 

lagstiftar om villkoren för 

utländska företag som 

skickar anställda till landet. 

Direktivet anger ett antal 

områden, som arbetstid och 

lön, inom vilka utländska 

företag ska rätta sig efter 

den nationella miniminivån. 

I Lavaldomen tolkas lagen 

som att facket inte får 

ställa krav som ligger över 

miniminivån eller inom 

andra områden än de som 

direktivet tar upp. 

● Kritikerna ifrågasätter 

tolkningen och vill ha 

rätten att ställa högre krav 

förtydligad. 


RÖSTER 

2■ Europa parlament 

ar i k e r n Eva-Britt 

Svensson (v) är emot 

att förhandla om 

direktivet: ”Att riva 

upp utstationeringsdirektivet 

riskerar Eva-Britt 

tyvärr att sluta med ett Svensson (v) 

direktiv som är än värre 

för löntagarna, med den massiva 

majoritet av marknads liberaler och 

högerkrafter som råder i dag.” 

■ Byggnads 

ordförande Hans 

Tilly menar att 

ändringar i direktivet 

är avgörande. ”Att 

inte vara beredd att 

göra något stämmer Hans Tilly, 

Byggnads 

inte med det politiska 

uppdraget, man måste våga driva 

frågor.” 

... genom att ställa villkor för att godkänna EU:s nya grundlag 

■ Vad är Lissabonfördraget? 

● Lissabonfördraget kan 

kallas EU:s nya grundlag. 

Sveriges riksdag ska rösta 

om fördraget den 20 

november. 

■ Hur kan omröstningen 

användas för att driva 

arbetsrättsliga krav? 

● Sverige skulle kunna 

kräva ett juridiskt bindande 

undantag för sina kollekti v- 

avtal, eller kräva garantier 

i fördraget om att 

fackliga rättigheter inte 

är mindre viktiga än ekonomiska 

intressen. Man 

skulle också kunna ställa 

krav på ändringar i andra 

EG-regelverk för att 

godkänna fördraget. Det 

är dock otroligt att detta 

kommer hända sedan 

socialdemokraterna 

med delat att partiet 

ska rösta ja. 

RÖSTER 

2■ Josefin Brink (v) 

tycker att Sverige ska 

kräva att få inskrivet i 

fördraget att svenska 

kollektivavtal gäller: ”Allt 

annat är att spela bort 

ett kort som man just nu 

har i sin hand.” 

Josefin Brink 

(v) 

■ Jan Andersson (s), 

menar att det vore för 

riskabelt att för handla 

om för draget: ”Det 

kommande för draget 

är mycket bättre än 

det nu varande, de 

här domarna (bl a 

Jan Andersson 

(s) 

Laval, red. anm.) är fattade enligt 

det gamla fördraget. Om inte det 

nya går igenom sitter vi där med ett 

gammalt, sämre fördrag.” 



VAXHOLM 


... genom att få in ett socialt protokoll i Lissabonfördraget 

■ Vad är ett socialt protokoll? 

● Europafacket kräver att ett 

socialt protokoll fogas till EU:s nya 

grundlag, Lissabonfördraget. Det 

skulle slå fast att grundläggande 

fackliga rättigheter, som rätten 

att sluta kollektivavtal och 

rätten till stridsåtgärder, inte 

ska stå undan för marknadens 

ekonomiska intressen. 

● Protokollet ska kunna antas i 

efterhand av länder som redan 

godkänt Lissabon fördraget. 

RÖSTER 

2■ Jan Andersson (s) är för en 

sådan strategi: ”Jag tycker att 

det nya fördraget är bättre än 

det gamla. Men hur det tolkas 

kan vi inte veta förrän det finns 

där och tolkas av domstolen. 

Att få in en social klausul är inte 

det viktigaste för mig, men det 

Jan Andersson 

(s) 

är lite livrem och hängslen. När livremmen, det 

nya fördraget, sitter där, vill jag ha hängslen 

också för att vara helt säker på att den fria 

rörligheten inte är överordnad de fackliga 

rättigheterna. Och den sociala klausulen är 

hängslena.” 

■ Josefin Brink (v) är tveksam 

till strategins framgång: 

”Under förutsättning att 

protokollet slår fast strejkrätten 

och rätten att teckna 

kollektivavtal har vi inget 

emot det. Problemet är att när 

fördraget väl är antaget har 

man inget att sätta press med, 

varför ska någon lyssna då?” 

Josefin Brink 

(v) 

’’ 

Vårt system är ett paradis 

för social dumpning om vi 

inte har avtal. 

’’ 

– MARTIN VIREDIUS, 3:E VICE ORDFÖRANDE TRANSPORT 

tegierna för att rädda den svenska modellen i rutorna 

intill reportaget.) 

Samtidigt kramar förstås inte alla den svenska modellen 

fullt lika hårt. Om man kan tänka sig att rucka 

på den vore mer lagstiftning ett sätt att rätta in sig 

i EU-ledet. Den tanken skrämmer 

inte Svenskt Näringslivs 

arbetsrättsjurist Lars Gellner. 

Han menar att det ändå aldrig 

har funnits någon svensk 

modell för att förhandla 

fram villkor för utländsk 

arbetskraft. Han kan 

tänka sig ett system där 

man förhandlar fram 

löner för svenska arbetare, men hänvisar utländska 

arbetare till en lagstiftad miniminivå. 

– Jag ser inget större problem med en särskild lönenivå 

för utländska arbetare, säger Lars Gellner. 

Fackförbundsrörelsen ser det som en fråga om 

likabehandling och rättvis konkurrens att alla ska 

ha samma möjligheter att förhandla sig till lika bra 

villkor. Samtidigt är förhandlingsmodellen inte helt 

ohotad oberoende av Lavaldomen och Stråths slutsatser. 

Andelen svenska arbetstagare som är med i 

facket har minskat med ungefär tio procent på drygt 

tio år, till 75 procent förra året. Och utan starkt fack 

och avtal står man oskyddad i ett system där rättigheterna 

för alla arbetare inte finns i lagarna. 

– Vårt system är ett paradis för social dumpning 

om vi inte har avtal, konstaterade Martin Viredius, 

tredje vice ordförande i Transport, nyligen på ett 

seminarium om rättsläget efter Vaxholmskonflikten. 

● 


Fira jul på fyra hjul 

Bilbana, 360 cm 

299:- 

Kom till Biltema den 

13 december! 

Vi bjuder på fika! Tomten 

finns på plats för att ta 

emot önskelistor. 

10 barn vinner varsin 

julklapp från tomten på 

Biltema! 

Passa på att se hela vårt 

utbud inför julen. Vi har 

ljusslingor, pynt och julklappar. 

Allt för julen! 

Välkommen! 

www.biltema.se 

2008-10-30_195x125_rr_byggnadsarbetaren.indd 1 2008-10-24 11:43:13 

Världspremiär! 

Bahco Handsaw System står för ett helt nytt sätt att såga. 

Du upplever maximal komfort tack vare det avancerade 

ERGO handtaget och full flexibilitet tack vare ett brett 

sortiment av utbytbara klingor. 

10 olika Superior klingor för alla 

vanliga applikationer 

Det mest avancerade ERGO 

handtaget någonsin 

Det robusta aluminiumhandtaget finns 

i två olika storlekar* för bästa grepp, 

komfort och säkerhet 

*samt både höger- (Large & Medium) och vänsterfattning (Large). 

Läs mer om världspremiären på www.bahco.com 


HÄLSA 

”GÅ INTE FÖR 

LÄNGE MED 

KRÄMPOR” 

Hans tvingades steloperera ryggen 

Byggjobb är ett av de slitigaste yrken som finns för ryggen. Ändå 

anmäls bara ett nittiotal ryggskador varje år som arbetssjukdom. 

Att bita ihop och köra på har blivit kultur i branschen. Byggnadsarbetaren 

Hans Gransten hade ont i 15 år innan han sökte hjälp. 

TEXT: KATARINA CONNHEIM FOTO: ANNA SIMONSSON GRAFIK: PETER ÖNNESTAM 

Handslaget är fast. Han är lång och 

reslig, går raskt med bestämda steg 

i trapporna och i korridorerna. I 

fikarummet upplyser han några byggnadsarbetare 

om en kod till materialrummet. 

Rösten är bestämd. 

– Här känner jag mig trygg, säger lagbasen Hans 

Gransten och blickar ner i byggropen. 

Nere i gropen i Liljeholmen i Stockholm, där det 

byggs en galleria och bostäder, är det ett lätt kaos av 

kranar, byggnadsarbetare, byggmaterial och byggbodar. 

Ett dovt buller ligger över byggarbetsplatsen 

och det stora hålet i berget vittnar om ett flertal 

sprängningar 

– Jag är väldigt nöjd att jag är tillbaka. Jag har 

aldrig mått så bra i ryggen som nu, säger Hans. 

Hans Gransten började att arbeta som timmerman 

i mitten av 1960-talet. En timmerman gjorde 

de tyngre jobben som formsättning, brädfodring 

samt byggde stål- och vallform. Hans arbetade hårt 



De flesta jobbar 

trots smärtan 

Antalet anmälda ryggskador i byggbranschen 

är få och mörkertalet 

enormt. Det visar all tillgänglig 

statistik. 

– Att ha ont är en del av jobbet, 

säger Björn Samuelsson på Sveriges 

Byggindustrier. 

Upp mot 80 procent av Sveriges befolkning 

drabbas någon gång av ont i ryggen. 

Ryggont räknas som en belastningsskada 

och inom byggbranschen är belastningsskador 

den vanligaste arbetssjukdomen. 

Ändå är anmälningarna få. 

Senast tillgängliga statistik är från 

2006 och då anmäldes bara 87 ryggskador 

som arbetsskada inom den privata 

bygg- och anläggningsindustrin. Det är 

förstås många fler som lider av ryggont. 

Och det stora flertalet gör inte någon anmälan 

över huvud taget. 

– Det är viktigt att ta itu med problemen 

i tid. Många sätter inte i gång att anmäla 

skadan förrän sjukdomen är etablerad, 

säger Björn Samuelsson, arbetsmiljöansvarig 

på Sveriges Byggindustrier. 

Byggnadsarbetare har mer besvär än 

arbetsledare och tjänstemän, enligt en 

studie vid Lunds och Uppsala universitet. 

De vanligaste besvären är nedre ryggen, 

följt av skuldror, nacke och knän. Särskilt 

bland yrkesgrupperna golvläggare, ställningsbyggare, 

takmontörer, murare och 

isolerare är besvär i nedre rygg vanligast. 

Ryggproblem är också störst bland de 

byggnadsarbetare som slussas ut i arbete 

via rehabiliteringsföretaget Galaxen. 

Cirka 40–50 procent av dem har problem 

med ryggen. 

Hans gillar att ta långa promenader längs Årstaviken 

i Stockholm när han inte jobbar. När han är 

i rörelse känner han inte av smärtan. 

Berndt Stenlund, läkare och vd på Centralgalaxen, 

tycker att byggnadsarbetare 

i allmänhet går alltför länge med onda 

ryggar innan de söker vård. 

– Om byggnadsarbetare söker hjälp i 

tid hos en sjukgymnast kan de få hjälp 

med att komma i gång med ett träningsprogram, 

säger Berndt Stenlund. 

Men det finns hopp. För Galaxenanställda 

byggnadsarbetare, som har 

ryggbesvär, har ungefär 20 procent färre 

besvär ett halvår efter att de har återgått 

till arbete. ● 



HÄLSA 

’’ 

Det har tagit alla de här åren att komma tillbaka. 

Att hitta knep för att klara vardagen 

och undvika att böja på ryggen, som exempelvis 

att gå på knäna när jag plockar lingon. 

’’ 

FAKTA 

SÅ GÅR EN STEL- 

OPERATION TILL: 

● En steloperation 

innebär att man låser 

fast två eller flera kotor 

med varandra. Det finns 

olika tekniker. Antingen 

stelopererar man med 

hjälp av stabiliserande 

instrument (stag) eller 

utan. 

● Om man använder 

stag består fixationspunkterna, 

det vill säga 

de punkter där staget 

låses fast, av krokar 

och/eller skruvar som 

förankras på kotpelaren 

på olika sätt. 

● Sedan transplanteras 

ben från patientens 

eget höftben som läggs 

mellan kotorna. Benet 

växer fast med kotorna 

och därmed förhindras 

rörelse mellan dessa. 

● En steloperation tar 

mellan 1 och 5 timmar. 

● För de flesta som 

stelopereras sker en 

förbättring. Få blir 

dock helt besvärsfria. 

Undersökningar visar 

att trots att de flesta 

blir hjälpta, så blir 

endast cirka tio procent 

helt smärtfria efter 

operationen. 

KÄLLA: PETER FRITZELL, 

RYGGKIRURG OCH FORSKARE 

och redan i 30-årsåldern började ryggbesvären. 

Ryggskotten avlöste varandra. Ändå arbetade han 

för fullt och var aldrig sjukskriven. Räddningen var 

att han arbetade som lagbas och slapp hugga i så 

mycket. Så här efteråt ångrar han att han inte sökte 

hjälp tidigare. 

– Jag levde 15 år med dålig rygg. Gå inte för länge 

med krämpor, uppmanar han därför byggnadsarbetare 

som har dåliga ryggar. 

Men ryggbesvären tilltog. Det blev värre och värre 

och till slut var det riktigt illa. Under våren 1995 genomgick 

Hans en steloperation. 

Själva operationen gick bra och Hans mår i dag 

mycket bättre än före operationen. Men smärtan 

finns där. Och den blir värre när Hans står eller sitter 

för länge. 

– I helgen var jag på speedway och då stod jag för 

länge. Ryggen trycks ihop och jag blir trött och grinig. 

Det sätter sig på humöret. 

Ute hänger regnet i luften. Det är grådaskigt och 

småkyligt. Albin drar i kopplet och Hans går med 

raska steg längs Årstaviken. Det märks att både 

husse och hund gillar promenaderna. När Hans är 

i rörelse känner han inte smärtan. Det blir cirka två 

timmars promenad per dag när han inte jobbar. 

Han berättar om segelbåten, som låg i Årstaviken 

tills för fem år sedan. Efter steloperationen har 

Hans också fått problem med balansen och ramlar 

lätt. 

– Jag ramlade i sittbrunnen och slog mig. Dessutom 

kunde jag inte längre hoppa i båten från klippan. 

I vardagen handlar det om att inte kunna sitta på 

huk med sina barnbarn, vara tvungen att använda 

ena armbågen som stöd när man tvättar sig i handfatet 

och alltid att stå på knäna när man häller i bensinen 

i motorgräsklipparen. 

– Det är många vardagsgrejor som jag inte kan 

göra, säger Hans och rösten låter med ens trött. 

Visst är det smärtsamt. Att känna sig begrän- 

sad och lite halv. Särskilt för Hans som i hela sitt 

liv alltid varit väldigt aktiv; både på jobbet och på 

fritiden. 

Efter steloperationen lämnade Hans byggbranschen. 

Under 2000-talet arbetade han först i en 

färgaffär och sedan på ett byggvaruhus. 

Men han trivdes inte och jobben var inte bra för 

ryggen. Han sökte också flera byggjobb, men fick 

nej. Efter att ha bott några år i Härjedalen kom 

Hans tillbaka till Stockholm förra året. Han tog 

kontakt med några gamla kontakter inom byggbranschen 

och så dök jobbet upp på byggföretaget 

LP Bygg & special snickerier. 

Med hjälp av rehabiliteringsföretaget 

Galaxen kunde en tjänst skräddarsys för 

honom. Sedan årsskiftet arbetar han som 

”alltiallo”, en slags mellanhand mellan arbetsledning 

och arbetare. Han sköter också kommunikationen 

med kranarna, beställer och tar 

emot material, plockar och städar. Företaget får 

lönebidrag och Hans arbetar 50 procent, två och en 

halv dag i veckan. 

Han stormtrivs med arbetsuppgifterna, men också 

med att han ständigt är i rörelse. Stegräknaren 

pekar på cirka 15 000 till 20 000 steg om dagen. 

–Visst kan det ibland bli stressigt, men det här är 

mitt drömjobb. 

Hans har lärt sig att leva med sina ryggproblem. 

I dag vet han sina begränsningar; vad han kan och 

inte kan göra. 

– Det har tagit alla de här åren att komma tillbaka. 

Att hitta knep för att klara vardagen och undvika 

att böja på ryggen, som exempelvis att gå på 

knäna när jag plockar lingon. 

Och självförtroendet, som fick sig en törn, är tillbaka. 

På bygget har Hans hittat tillbaka till sitt 

gamla ”jag”. 

– Det är förbannat kul. Det är en revansch. 

Och psyket och kroppen mår bra. Bättre än på 

mycket länge. ● 



1 

2 

sätt att undvika ont i ryggen 

Använd de hjälpmedel som 

finns på arbetsplatsen. 

Använd rätt lyftteknik. 

Spänn magmusklerna 

före ett lyft, lyft bördorna nära 

kroppen och tänk på kroppens 

lodlinje. Då undviker du skadlig 

belastning på ryggen. 

Bilden är en skiss 

och gör inte anspråk 

på att vara 

exakt skalenlig. 

3 

Ta pauser i arbetet. Tänk på 

att kroppen behöver tid för 

återhämtning. 

4 

Gör en enkel uppvärmnings- 

övning innan du gör ett 

tungt lyft. På så sätt undviker du 

muskelbristningar, sträckningar 

och andra skador. 

BRÖST- 

RYGGEN 

HALS- 

RYGGEN 

LÄND- 

RYGGEN 

Träna allsidigt. Tänk på att 

träna baksidan av kroppen, 

inte bara framsidan. Ett pass på Friskis & Svettis, som 

gympatränar 

upp smidighet och 

rörlighet, är bättre än ett 

styrketräningspass. 

KORS- 

BENET 

Här sitter 

oftast 

besvären. 

5 6 

De 

1 

ONT I RYGGEN 

VAD ÄR DET? 

Ländryggssmärta/lumbago är det som vi till vardags kallar 

ont i ryggen. Det beror på spända muskler, ont i muskelfästen eller ryggens 

småleder, men kan också uppkomma om en nerv, disk eller ryggkota 

påverkas. Om besvären kommer akut, exempelvis vid ett tungt lyft, kallas 

det för ryggskott. 

ORSAK: Oftast en upphakning mellan två kotor i en av ryggens småleder. 

Sedan spänner sig musklerna runtom för att förhindra mer smärta, vilket 

gör ont. 

BESVÄR: Smärtan kan uppstå vid en felaktig rörelse av ryggen, till exempel 

vid tunga lyft med olämplig kroppsställning. Den akuta smärtan kan vara 

svår, men brukar klinga av efter ett par dygn. 

BEHANDLING: Vid vanligt ryggont – vila en dag eller två. Kom 

sedan i gång så fort som möjligt med vardagliga aktiviteter och 

med lättare fysisk träning. En sjukgymnast, kiropraktor eller 

naprapat kan ge behandlingar som minskar smärtan. 

VILKA DRABBAS: 

Vanligaste ryggåkomman bland 

byggnadsarbetare. Alla kan drabbas någon gång under 

yrkeslivet. 

TRÖTTHETSVÄRK 

(RYGGINSUFFICIENS) 

VAD ÄR DET? 

Långvarigt ont i ryggen. 

ORSAK: 

Rygginsufficiens orsakas ofta av 

förslitningsförändringar mellan kotorna och kan 

uppkomma vid långvarig olämplig kroppshållning på grund av 

svaga och otränade muskler och vid tung belastning. 

BESVÄR: Man tål inte belastningar, har svårt att resa sig efter att ha 

suttit. Lätt framåtböjning ger smärta, exempelvis vid tandborstning. 

BEHANDLING: Ryggmuskelträning med ledning av sjukgymnast för att 

stabilisera ryggen kan vara bra. Undvik ställningar som försämrar ryggen. 

VILKA DRABBAS: Äldre byggarbetare med ett långt yrkesliv bakom sig. 

3 

DISKBRÅCK: 

Planera ditt jobb. Tänk efter 

vilka moment som ska göras 

och i vilken ordning. På så sätt 

kan du undvika onödiga lyft. 

Tänk på att din kropp ska 

hålla livet ut. Det går inte 

att hela livet ha högsta fart på 

jobbet. 

KÄLLA: GALAXEN 

vanligaste ryggbesvären 

2 

VAD ÄR DET? 

Ett diskbråck innebär att en av broskskivorna (diskerna) 

mellan kotorna har brustit och det har kommit ut en halvmjuk substans som 

trycker på omgivande vävnad. 

ORSAK: En orsak kan vara tunga lyft i en vriden arbetsställning, men också 

helkroppsvibrationer vid exempelvis dumperkörning. 

BESVÄR: Ett diskbråck i nedre delen av ryggen kan ge så kallad nervrotssmärta 

som strålar ner i benet. Det kallas ischias. Ett diskbråck som trycker 

på nervrötter i halsryggen kan ge utstrålande värk i armarna och ibland ren 

nackvärk. 

BEHANDLING: Till en början vila och sängläge under kortare period. Olika 

former av motion och träning är bra både i förebyggande syfte och för 

rehabilitering av diskbråck. Diskbråck läker oftast ut av sig själv. Operation 

kan bli nödvändigt i vissa fall. 

VILKA DRABBAS: De som lyfter mycket tungt med vriden kroppsställning 

och hos dumper- och traktorförare som kör fordon som skakar kraftigt. 

KÄLLOR: GALAXEN, INTERNETMEDICIN.SE, NETDOKTOR. 

PASSAGEN.SE, SJUKVARDSRADGIVNINGEN.SE 

7 

NR 14 NOVEMBER BYGGNADSARBETAREN 27 


Hem til 



Jag är tillbaka. Sitter i en kranhytt igen och det känns som att 

vara hemma. Jag har saknat det här. Att se bygget som växer bit 

för bit, ha arbetskamrater och raster. När jag kör bil i stan känns 

den rätt stor, här uppifrån är den liten. Man tittar en extra gång, 

ser saker ur ett annat perspektiv. 

TEXT: LARS BÄCKLUND BERÄTTAT FÖR MARGITE FRANSSON 

FOTO: JOCKE SERRANDER 

ill kranen 

FAKTA LARS BÄCKLUND 

Ålder: 54 år. 

Bor: Eskilstuna. 

Förarhistorik: Har kört olika 

maskiner sedan första flakmoppen. 

Började med mobilkran på 

1970-talet, därefter tornkran. 

Arbetar nu på Peabs bygge 

i kvarteret Nomaden, ett 

bostadsbygge. 



Snurra ett varv med Lasse ... 

Så här kan det se ut när kranen vrids 360 grader. 

Observera att bilden är sammansatt av sex olika bilder. 

Vidunderlig utsikt. 35 meter över marken 

har Lars Bäcklund Eskilstuna för 

sina fötter. Närmast syns Kloster kyrka. 



Nyckelpersonen. Utan kranförare stannar bygget. Lars Bäcklund kommer i god tid innan bygget 

i Eskilstuna drar igång 06.45. Sedan är det oftast hektiskt, fast det kan bli väntetider. 

Staden och tiden 

Jag ser staden vakna. Ser mörkret skifta till ljus. Hur dimman lättar. 

Lite halvmolnigt är bästa vädret att köra i, starkt solljus bara bländar. 

På den stora kyrkklockan mitt emot mig passerar tiden, minut för 

minut, under arbetsdagen. Tiden passerar och livet. Jag vill stanna i det 

här jobbet tills jag blir pensionär, men jag längtar inte dit. Det är bra att 

bli äldre, man får mer pondus och nu kan jag lära upp lärlingar. 

När det är lite att göra känns det extra långtråkigt eftersom klockan 

visar hur sakta tiden går. Blir det en stund över löser jag korsord. Håller 

på med Aftonbladets svåra, just nu. Annars tar jag upp mobilen och 

tittar på min skärmbild, med vårt barnbarn Samuel, åtta och en halv 

månad. Han är verkligen efterlängtad. Annars gillar jag när det är 

mycket att göra, men jag tar det lugnt, hetsar inte. Det blir bara fel då. 



Knappast höjdrädd. Lars får 

alltid klättra sista biten då 

hissen inte når ända upp. 



Höjden och lågkonjunkturen 

Visst förstår jag alla som är rädda för att klättra upp i en kran. Själv 

skulle jag vara lika rädd för att åka ner i en gruva. Att ha något över sig 

skrämmer. Höjden tänker jag inte på. 

”Lasse, kan du ta ett lyft?” Det är pelare i dag, rätt knepigt. Lättast är 

tunga saker, som väggarna vi ska lyfta på 14 ton. De är stilla i luften. 

Efter Globen i Stockholm har jag varit ifrån kranjobbet. Det var tvärslut 

med jobb på 1990-talet. Nu är det ont om kranförare, en hel generation 

har gått förlorad i arbetslösheten. Annars är detta ett ungt bygge. Jag är 

äldst. 

Fönstret och foten. Ett rent fönster är ett måste för att se ut. Lars har till och med en liten dammsugare 

i hytten. Han känner fortfarande av en idrottsskada. Ena foten måste stelopereras. 

Blommorna och dollarn 

Min fru saknar blommorna. En gång kom jag hem med 350 röda rosor. 

Jag har kört långtradare i 14 år. Körde blommor och kom hem med 

rosor, tulpaner och andra snittblommor efter varje tur. De kunde ringa 

när som helst mellan 24 och 05 och så skulle jag upp och köra. Som 

längst ända upp till Haparanda, när de skulle inviga Ikeabygget. Fast 

om Siw, min fru, inte är så nöjd med blommorna är hon glad att jag är 

hemma. 

Vi dricker kaffe ihop vid 05.30-tiden på morgonen, det har vi inte 

kunnat göra under alla åren med lastbil. Kanske pratar vi lite om 

semestern. Om Harley Davidsonträffen i Daytona, USA. 150 000 

motorcyklar är där. Jag har redan köpt lite dollar. 

Fakta 

kranen 

Typ: Fransk kran av 

märket Potain. 

Höjd: 35 meter. 

Lyftkapacitet: 

16 ton. 


BYGGNYTT 

13 NOVEMBER 2008 

Sextrakasserier skakar S 

Den 22-åriga snickarlärlingen 

har fått stå 

ut med grova sexuella 

trakasserier, bland annat 

via sms. (Observera att 

bilden är ett montage.) 

SMS 

KVINNAN VITTNAR också om 

sexuella trakasserier. Hon har 

muntligt och via sms fått frågor 

som ”vad håller ni på med i sängen” 

och ”har du sidenkallingar för 

att X har knullat sönder dig?” 

Fram till slutet av augusti var 

kvinnan sjukskriven i omgångar 

på grund av bland annat rygg- 

Har du 

sidenkallingar 

för att 

har knullat 

sönder dig? 

Lärling polis an 

Arbetsrätt/ 

Grova sex-sms och utfrysning. 

Det fick den 22-åriga kvinnan 

stå ut med på sin lärlingsanställning 

hos Skanska. Nu har 

saken lett till polisanmälan. 

I januari anställdes en 22-årig 

kvinna som traditionell snickarlärling 

av Skanska i Dalarna. I en 

JämO-anmälan, som hon skickade 

in i början av september, står 

det att hon kände sig utfryst och 

sexuellt trakasserad redan från 

början. Vid flera tillfällen råkade 

hon ut för mystiska olyckor. Enligt 

anmälan fick hon vid ett tillfälle 

ett rör i huvudet så att hjälmen 

sprack. Ingen kunde förklara 

olyckan och det skrevs ingen rapport. 

En annan gång hamnade 

hon under en trave staketdelar 

och ådrog sig rygg smärtor. Ingen 

frågade om hon behövde besöka 

läkare och inte heller denna gång 

gjordes någon anmälan. 

Mamman riktar h 

Hos Byggnads fanns ingen 

hjälp att få. Det säger mamman 

till den sextrakasserade 

lärlingen. Men på avdelningen 

i Dalarna håller man inte med. 

– Vi är mitt inne i förhandlingar 

om fallet och kan inte säga så 

mycket nu, säger Christer Lars- 



läs de senaste 

byggnyheterna på 


Skanska 

s anmäler snickare 

’’ 

Jag försökte hjälpa min dotter på 

alla sätt. Vi fick inget gensvar från 

Byggnads eller Skanska. Därför 

tvingades vi göra en anmälan till 

JämO och dessutom en polisanmälan 

för sexuella trakasserier. 

problem. I slutet av augusti kom 

distriktschefen och personalchefen 

ut på arbetsplatsen och 

varslade henne om uppsägning. 

Orsaken var, enligt JämO-anmälan, 

att hon var tjej, för klen, 

var arbetsskadad och inte hade 

gått på gym för att bli starkare. 

– Jag försökte hjälpa min dotter 

på alla sett. Vi fick inget gensvar 

från Byggnads eller Skanska. 

Därför tvingades vi göra en 

anmälan till JämO och dessutom 

en polisanmälan för sexuella trakasserier, 

berättar mamman till 

den 22-årige snickarlärlingen. 

Det var först när de lyfte frågan 

från den lokala Skanskaavdelningen 

till den regionala 

som det började hända saker. 

– Skanska har reagerat starkt. 

Hotet om uppsägning har dra- 

’’ 

gits tillbaka och medarbetarna 

på arbetsplatsen har blivit informerade 

om vad som gäller, 

berättar mamman. 

– MAMMAN TILL DEN 22-ÅRIGA SNICKARLÄRLINGEN 

DEN PERSON SOM utsatt hennes 

dotter för sexuella trakasserier 

har förflyttats till en annan arbetsplats. 

Ingen på Skanska vill 

uttala sig i frågan. 

– Jag kommer inte säga någonting 

om vad som hänt i det 

aktuella fallet, säger Per-Lennart 

Berg, pressansvarig på Skanska 

Sverige. 

De förbättringar som nu skett 

för snickarlärlingen har inneburit 

att hon tills vidare har dragit 

tillbaka anmälan till JämO. 

Däremot kvarstår polisanmälan 

om sextrakasserierna. 

CENNETH NIKLASSON 

r hård kritik mot Byggnads 

son, ombudsman på Byggnads i 

Dalarna. 

Kritiken mot Byggnads för 

att de inte stöttat och hjälpt den 

unga kvinnan tidigare är hård, 

från kvinnans mamma. Men 

Christer Larsson hävdar att avdelningen 

fick kännedom om fallet 

först efter sommaren. I alla 

fall så vitt han känner till. 

– Jag vet inte om hon haft kontakt 

med någon annan här tidigare, 

men jag har uppfattningen 

att vi blev inkopplade i samband 

med att hon blev varslad om 

uppsägning. Om vi missat något 

så har det inte varit avsiktligt. 

CENNETH NIKLASSON 

I KORTHET 

Stort slarv med 

riskbedömning … 

Arbetsmiljö/ Sex av tio mindre 

byggföretag saknade eller 

hade brister i riskbedömningar 

av arbetsmiljön. Det ledde till 

drygt 700 inspektionsmeddelanden 

och 990 krav. Det visar 

en sammanställning av inspektionerna 

under Arbetsmiljöverkets 

arbetsmiljövecka. 

Totalt har 1 150 arbetsplatser 

besökts hos byggarbetsgivare 

med mellan tre och 50 anställda. 

… och skyddsombud 

stängs ute 

Arbetsmiljö/ En majoritet av 

skyddsombuden har inte fått 

vara med och göra riskanalyser 

och handlingsplaner på bygget. 

Det visar siffror i en enkät 

som gått ut bland skyddsombuden 

i Stockholm i samband 

med arbetsmiljöveckan. 

– Arbetsgivaren ser inte 

skyddsombuden som en resurs, 

säger Tomas Kullberg, 

arbetsmiljöombudsman på 

Byggettan i Stockholm. 

Hotell byggt för 

svältlöner 

Utrikes/ Bakom många hotellbyggen 

i Thailand finns en utsatt 

grupp av burmeser, som 

flyr från svåra förhållanden i 

hemlandet. Ofta får de arbeten 

som ingen annan vill ha, med 

löner som det är omöjligt att 

försörja sig på och upp till 14 

timmars arbetsdagar. De arbetar 

med farliga jobb utan säkerhetsutrustning 

och de saknar 

ofta kontrakt och rättigheter. 

Det visar en ny rapport från 

Swedwatch och Fair Trade Center 

i samarbete med tidningen 

Råd & Rön. 

NÄTFRÅGAN 

Vi frågade: Ska du resa 

till fjällen i vinter? 

Inhyrda får 

bättre villkor 

Bemanning/ Europaparlamentet 

har beslutat att anställda 

som hyrs in från bemanningsföretag 

har rätt till samma 

behandling som övriga anställda 

från första arbetsdagen. 

Rättigheterna gäller bland 

annat lön och rätten att representeras 

i fackliga diskussioner. 

Lagstiftningen måste tilllämpas 

i medlemsländerna inom 

tre år. 

Sämre tider 

stoppar bygge 

Investeringar/ Nyligen fick 

Preem ja från Miljööverdomstolen 

till utbyggnaden av 

raffinaderiet i Lysekil. En investering 

på åtta miljarder kronor 

som skulle ha gett 1 000 jobb 

under byggtiden. Men nu stoppas 

projektet. 

Orsaken är den allt sämre 

konjunkturen som medfört att 

det inte är lika lätt att hitta finansiärer. 

Strängare regler 

för takjobb 

Arbetsmiljö/ Nu ska det finnas 

fästanordningar för säkerhetslinor 

även på villor och mindre 

byggnader, där fasadhöjden är 

tre meter eller mer. 

Det slås fast i nya taksäkerhetsregler. 

Tidigare var gränsen 

fyra meter. 

Det är numera också krav 

att det ska finnas fotstöd, ett 

räcke, vid takfoten. Fotrännor 

är inte längre tillåtna som 

fotstöd. Det är också ökade 

krav på att det ska finnas gångbryggor 

längs taknocken. De 

nya reglerna ingår i Boverkets 

byggregler om taksäkerhet. 

NEJ 

72 % 

28 % 

JA 



BYGGNYTT NOVEMBER 2008 

✆ 

HALLÅ DÄR! 

Erland Olausson 

på LO som 

nu förhandlar 

med Svenskt 

Närings liv och 

tjänste männens 

för handlingskartell 

(PTK) om 

ett nytt huvud avtal för svensk 

arbetsmarknad. Avtalet ska 

ersätta Saltsjöbadsavtalet från 

1938. 

Förhandlar nytt 

Saltsjöbadsavtal 

När kan man vänta sig 

resultat? 

– Någon gång under vintern 

får vi klarhet i om det blir något 

eller inte. Och om vi inte 

får en tillfredsställande lösning 

gällande Laval blir det inget 

huvudavtal, grunden är ju att 

man ska kunna reglera arbetsmarknaden 

med kollektivavtal. 

Förhandlar ni om konflikträtten 

just nu? 

– Inte bara konflikträtten, utan 

vilka regler som ska gälla när 

man förhandlar om riksavtal. 

Arbetsgivarna har krävt förändringar 

av konflikträtten. Vi 

kan inte tänka oss inskränkningar, 

däremot kan man diskutera 

hur man utnyttjar den 

rätt vi har. Det kan finnas lagliga 

beteenden från båda sidor 

som kan vara mindre lämpliga. 

Vad är det viktigaste du hoppas 

uppnå med ett nytt avtal? 

Arbetsgivarna har försökt bekämpa 

kollektivavtal, bland 

annat genom att finansiera 

Lavalrättegången. Det viktiga 

är att återgå till ett läge där 

man är överens om att parterna 

sköter reglerna på arbetsmarknaden, 

och att vi ser 

till att reglerna omfattar så 

många som möjligt. 

Vilka andra områden är centrala? 

– Vi har synpunkter på hur förhandlingar 

ska gå till, som att 

man verkligen ska förhandla 

och inte bara vänta på medlare. 

Det är viktigt att de som behöver 

kan få rehabilitering, och 

att de som sägs upp för 

arbetsbrist har bra omställningsförsäkringar. 

JENNY BERGGREN 

JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX 

Byggnads öppnar kassan 

för sparkade Peab-snickare 

Arbetsrätt/ 

Snickarna Björn Peterson och 

Lars Fredricson som avskedats 

av Peab får ersättning av 

Byggnads. Förbundet utnyttjar 

en paragraf i stadgarna 

som ger medlemmar rätt till 

pengar efter trakasserier. 

I förra numret berättade vi om 

snickarna Lars Fredricson och 

Björn Peterson som på oklara 

grunder blev av med sina jobb 

på Peab . 

Peabs agerande har fått Byggnads 

förbundsstyrelse att fatta 

det ovanliga beslutet att betala 

ut ersättning, då företagets agerande 

ställt snickarna utan inkomst. 

Förbundsstyrelsen lutar 

sig mot en paragraf i förbundets 

stadgar som ger möjlighet att betala 

ut ersättning då medlemmar 

förlorat jobbet i samband med 

trakasserier. 

– Det är jättebra. Det handlar 

ju om vår överlevnad, säger Lars 

Fredricson och Björn Peterson. 

Byggnads ordförande, Hans 

Tilly, tycker att beslutet var lätt 

att fatta. 

– Detta är ett huvudlöst beteende 

av Peab. Vi bedömer det 

som solklart att våra medlemmar 

har rätt och vi går nu in för 

att hjälpa dem, säger han. 

Förhandlingar pågår om Lars 

Fredricsons och Björn Petersons 

anställningar. Byggnads hävdar 

att de ska ha dem kvar och kommer 

att kräva skadestånd. Frågan 

är nu uppe på central nivå, 

eftersom de lokala förhandlingarna 

strandat. 

– Peabs sätt att behandla anställda 

är åt helvete. Här visar de en 

fullständigt vidrig människosyn, 

säger Torbjörn Johansson, chef på 

den enhet på Byggnads som ansvarar 

för förhandlingarna. 

Peabs personalchef i Växjö sa i 

förra numret av Byggnadsarbetaren 

att företaget aldrig uttalar sig 

om en oavslutad förhandling. 

... och ännu en Peabsnickare avstängd 

Ännu en Peabsnickare har blivit 

avstängd. Detta sedan han 

velat förhandla om en utlåning 

till Malmö. 

– Jag lever mellan hopp och förtvivlan. 

Morgondagen är oviss 

för mig, säger den nu permitterade 

Bennet Justusson. 

Han är lagbas, skyddsombud 

och MB-ledamot på Peab i 

Helsingborg. Fredagen den 24 

oktober fick han reda på att han 

skulle jobba i Malmö måndag 

morgon. Han och facket krävde 

förhandling. Något som bör ske 

om ett företag vill låna ut en 

facklig förtroendeman. Så han 

åkte inte på måndagen, men blev 

då permitterad. 

För att inte riskera sitt jobb 

åkte han till Malmö på tisdagen. 

Där väntade en rejäl utskällning 

av platschefen som inte tyckte att 

FAKTA DETTA HAR HÄNT 

● Tidigare i höst blev Kalmarsnickarna 

Lars Fredricson och Björn 

Peterson av Peab skickade på arbete 

i Malmö. Byggnads hävdar att de 

skickades iväg utan att arbetsbrist 

förelåg och att Peab inte förhandlade 

om utlåningen. Snickarna fick heller 

ingen hjälp med boende. 

● Dessutom plockade Peab in 

andra personer i Kalmar under tiden 

Fredricson och Peterson var i Malmö, 

trots att skälet ska ha varit arbetsbrist 

i Kalmar. 

● Efter tre veckor saknade de 

uppgifter om var i Malmö de skulle 

jobba vidare. Då åkte de hem till 

Kalmar. I knappt tre dagar satt de på 

kontoret och väntade på att få jobb. 

Under den tredje dagen fick de varsel 

om avsked för arbetsvägran. 

KRISTINA WIRÉN 

Bennet Justusson kunde arbeta 

fackligt på arbetstid. Byggnads 

ser permitteringen som brott 

mot förtroendemannalagen. 

– Jag vet inte vad Peab håller 

på med, men det senaste året har 

vi märkt av flera trakasserier mot 

MB-ledamöter, säger Robert 

Nilsson på Byggnads Syd. 

Peab vill inte kommentera fallet. 

SANDRA LUND 



Byggnadsarbetare 

rädda för att dö 

Arbetsmiljö/ 

Var femte byggnadsarbetare 

känner oro varje vecka för att 

råka ut för en arbetsolycka. 

Det visar en ny undersökning. 

Undersökningen är gjord av 

Byggnads och Byggcheferna 

och har besvarats av knappt 900 

byggnadsarbetare och byggchefer. 

Förra året omkom 13 personer 

i byggolyckor. Redan är den 

siffran högre i år. Förutom rädslan 

som arbetarna känner, har 

var fjärde övervägt att byta jobb 

på grund av dålig arbetsmiljö. 

– Situationen är djupt oroande 

och vi kan inte sitta passiva 

och se på hur våra medlemmar 

utsätts för psykisk och fysisk 

ohälsa. Ingen människa ska behöva 

vara rädd när de vistas på 

sin arbetsplats, säger Byggnads 

ordförande Hans Tilly. 

VARANNAN PERSON i byggbranschen 

är dessutom orolig för att 

dödsolyckorna kommer att öka 

ännu mer när Arbetsmiljöverket 

tvingas dra ner antalet inspektioner. 

Det framgår av enkäten. 

Åtta av tio anser att utländsk 

arbetskraft löper större risk att 

råka ut för olyckor på svenska 

byggen. Orsaken, anser de som 

svarat, är att de har sämre trygghet 

och känner rädsla för att 

ställa krav. 

Bara hälften av byggcheferna 

anser att de har utrymme att arbeta 

med arbetsmiljöfrågorna 

och ta det ansvar de är skyldiga 

att göra. Fyra av tio byggchefer 

känner oro för att de själva ska 

råka ut för olyckor vid några tillfällen 

varje månad. Fem procent 

är oroliga varje dag. 

STRESS OCH SLARV är de faktorer 

som både chefer och byggnadsarbetare 

anser vara de främsta 

orsakerna bakom olyckor. 

Striktare upphandlingar och 

bättre tidsramar anser var fjärde 

tillfrågad är den viktigaste 

åtgärden för att hindra dödsolyckor. 

Nästan lika många anser 

att introduktion på arbetsplatsen 

är viktigt för att hindra 

olyckor. 

Byggnads och Byggcheferna 

ställer därför flera krav på förändringar. 

Organisationerna anser att 

det måste bli striktare regler 

för upphandlingar så att det 

blir rimligare byggtider. Vidare 

kräver organisationerna att 

byggherrar måste ta med arbetsmiljöfrågorna 

redan i början av 

byggprocessen. De anser att regeringen 

måste satsa mer pengar 

på Arbetsmiljöverket, så att det 

kan bli fler inspektioner. 

Vidare anser de att inspektörerna 

ska få laglig rätt att 

utfärda böter direkt vid en inspektion, 

om det finns brister i 

arbetsmiljön. 

MARGITE FRANSSON 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LINUS 

PETER 

NCC bygger Ullevi Park, Tingsrätten, Göteborg. Läs nedan hur det är att 

bygga med Minerit Windstopper® som Peter Arvidsson valt för att undvika 

fuktproblem i fasader. 

Intet nytt 

under solen 

Smidigt på bygget 

“Minerit Windstopper® är lätt och 

bra att jobba med. Windstopper 

håller när man lyfter. Smular inte 

som gips som jag jobbat med tidigare. 

Därför lätta att montera. Den VI HAR PUSSELBITARNA 

går bra att skruva upp och har I FIBERCEMENT FÖR 

fungerat rent praktiskt på bygget. ROBUS T BYGGANDE: 

Vi har stålstomme så vi kan inte 

skjuta. Eftersom skivorna är 900 

mm breda och lätta kan jag fästa 

en skiva själv. Räcker att hålla fast 

med foten i underkant. Det enda 

är att man skall komma ihåg att 

koppla på dammsugare när man 

sågar. Här har vi fått skivorna i färdigkapade 

format.” Snickare, Linus 

Larsson, NCC, Region Väst. 

FUKT BRAND FAS AD 

www.cembrit.se 


adv_210x297WS_VT_under_byggare_95x255_variant1 NCC.indd 1 2008-09-18 12:02:29 


BYGGNYTT NOVEMBER 2008 

I KORTHET 

Hälften så 

många bostäder 

Konjunktur/ Boverket spår en 

kraftig minskning av bostadsbyggandet 

i år och nästa år. 

Stellan Lundström, professor i 

fastighetsekonomi, tror på en 

halvering av bostadsbyggandet 

från 30 000 till 15 000 nästa år. 

Och redan nu har flera byggbolag 

stoppat planerade byggprojekt, 

eftersom få vill köpa. 

Fängelsestraff 

i svarthärva 

Domstol/ En 30- och en 50- 

årig man har dömts för grovt 

bokförings- och skattebrott 

i Göta hovrätt. De har sysslat 

med uthyrning av svart arbetskraft 

och falska fakturor inom 

byggbranschen. Huvudmannen, 

en 30-årig man från Älmhult, 

dömdes till fem års fängelse 

och en 50-årig man från 

Ljungby, dömdes till fängelse i 

ett år och fyra månader. 

Dragkampen om det 

nya avtalet har börjat 

Avtalsrörelsen/ 

Sveriges Byggindustrier (BI) 

har lämnat över ett förslag 

till Byggnads om hur det nya 

bygg- och anläggningsavtalet 

kan se ut. Bland annat vill BI 

att ackordet ska förlora sin 

status som huvudlöneform. 

I och med att BI nu lämnat över 

detta förslag kan man säga att 

avtalsrörelsen kommit i gång. 

I förslaget konstaterar arbetsgivarna 

att Byggnads har betonat 

att de vill förenkla och förbättra 

avtalen. 

– Det faktum att både medarbetare 

och företag ska tjäna 

på förändringarna medför att 

förhandlingarna måste präglas 

av samsyn i de principiellt viktiga 

frågorna, säger Bo Antoni, 

vd på BI. 

ARBETSGIVARNA LYFTER i sin 

trevare fram frågan om fackklubbar 

ute på företagen. De menar 

att det i andra sektorer i näringslivet 

finns fackklubbar och att de 

hanterar de flesta frågor med sina 

arbetsgivare direkt på plats. 

– Byggarbetsgivarna vill att 

fackklubbar ska kunna etableras 

även i byggföretagen. Som ett 

första steg vore det bra om MBgrupperna 

fick ett utökat mandat 

att träffa överenskommelser 

med sina arbetsgivare, säger Bo 

Antoni. 

När det gäller den ständiga 

tvistefrågan om löneformerna så 

anser BI nu att alla löneformer 

– även ackord – ska vara tillåtna 

på byggarbetsplatserna, men 

utan att någon löneform prioriteras 

framför någon annan. BI 

anser även att denna fråga kan 

hanteras lokalt av MB-grupperna 

och företagen. 

ATT DET BLIR EN avtalsrörelse 

nu beror på att Byggnads nyligen 

sade upp det treåriga avtal som 

egentligen skulle ha löpt till den 

31 mars 2010. Men det avtalet 

innehöll en möjlighet för parterna 

att säga upp avtalet inför 

det tredje och sista året, vilket 

Byggnads utnyttjade. 

CENNETH NICKLASSON 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Ytterligare dödsolyckor 

skakar byggbranschen 

Olyckor/ 

Byggnadsarbetaren Mihaly 

Nagy, 31, dog nyligen i en fallolycka 

i Göteborg. Han föll 

åtta meter ner i ett betonggolv. 

Olyckan hände vid 18-tiden den 

23 oktober. Rumänske Mihaly 

Nagy och hans svärfar arbetade 

med rivningsarbeten på byggnaden 

till en före detta bilhall. 

Båda var projektanställda av 

Muhréns Västsvenska Bygg och 

Anläggnings AB. 

- De hade arbetat med att ta 

loss plåtar på taket, då byggnadsarbetaren 

föll genom ett 

hål, berättar Hans Kirudd, vid 

Arbetsmiljöverket i Göteborg. 

- Det finns uppgifter om att 

arbetet nästan var avslutat och 

att de precis skulle gå ner. 

Under Arbetsmiljöverkets 

fortsatta utredning kommer 

man nu att undersöka hur det 

var med skydd. Också polisen 

har inlett en förundersökning. 

Förhör kommer att hållas, bland 

annat med svärfadern som återvänt 

till Rumänien. 

Under onsdagen den 29 oktober 

inträffade ytterligare ett dödsfall. 

En man i 60-årsåldern blev 

överkörd av en grävmaskin under 

ett mindre anläggningsarbete i 

Kinda, söder om Linköping. 

I skrivande stund är det oklart 

vilket yrke den avlidne mannen 

hade, exakt hur den tragiska 

händelsen gick till och om det 

ska rubriceras som brott eller 

olyckshändelse. Polisen och 

Arbetsmiljöverket har varit på 

plats, men polisen vill inte hålla 

några förhör förrän åklagaren 

tagit ställning till om förundersökning 

ska inledas eller inte. 

SANDRA LUND 

MARGITE FRANSSON 

 

 

 

 

En vindtät och vattenavvisande byxa med 

andasfunktion som har alla fickor du är van vid. 

 

IM90i-paket: 

• Paslode spikverktyg IM90i med unik 

bränsleteknologi för regelverk, utvändig 

panel och takstolar. För spik 51-90 mm. 

2 batterier ingår. 

• Spit Easy Laser 50 avståndsmätare 

som mäter längd. Räknar ut yta, volym 

& höjd. 

 

| 

 

 

IM90i’s unika 

bränsleteknologi känner 

automatiskt av gällande 

temperatur och ställer 

in sig för att avge rätt 

mängd gas. 

PANGPANG 

6 

MASSOR AV 

VINTER 

ERBJUDANDEN 

KÖP PASLODES UNIKA 

SPIKVERKTYG IM90i & 

FÅ AVSTÅNDSMÄTAREN 

PÅ KÖPET! 

Fler erbjudanden & köpställen på www.pangpang.nu 

PANGPANG NR 6. 

Gäller t.o.m. 1 mars 2009 



yggnytt november 2008 

i korthet 

LKAB:s satsning 

ger 100-tals jobb 

Konjunktur/ Trots krisen presenterar 

LKAB sin största 

satsning någonsin. Drygt 400 

anläggningsarbetare per år 

kommer att behövas när arbetet 

är som intensivast. En ny 

huvudnivå ska byggas i järnmalmsgruvan 

i Kiruna. Ett projekt 

som beräknas kosta tolv 

miljarder kronor. En miljard 

ska gå till vägar, ventilation 

och uppfodring och generera 

400-450 anläggningsjobb. 

Driftstart beräknas till 2012. 

Småhusbyggen 

minskar kraftigt 

Konjunktur/ Nästa år kommer 

småhusbyggandet att 

rasa med 39 procent. Det 

innebär att 7 000 småhus 

kommer byggas 2009, enligt 

beräkningar av branschorganisationen 

Trä- och möbelindustriförbundet, 

(TMF). 

Montörer arga på avtalsbyte 

Skanska-anställda: ”Vi fick inte veta ett skit” 

Avtal/ 

Montörerna på Skanska inneklimat 

är irriterade på facket. 

De anser att en del av deras 

arbetstidsförkortning går 

förlorad efter en överflyttning 

från IF-Metalls till Byggnads 

avtal. 

I februari i år skrevs ventilationsmontörerna 

på Skanska 

inneklimat över från If Metalls 

till Byggnads avtal. Orsaken är 

att LO centralt har beslutat att 

ventilationsmontörer numer ska 

gå på Byggnads avtal. Men överflyttningen 

har lett till missnöje 

bland montörerna. De anser att 

de förlorar sex dagars arbetstidsförkortning 

under 2008. Orsaken 

är att IF-Metalls avtal innehåller 

mer arbetstidsförkortning 

än Byggnads avtal. 

– Från 2009 får vi ekonomisk 

kompensation för det. Men i år 

förlorar vi över sex dagar, säger 

Roger Wendel, en av Skanskamontörerna. 

Han och hans kollegor är 

också missnöjda med att flytten 

mellan avtalen gjordes utan 

montörernas vetskap. 

– Vi fick inte veta ett skit, säger 

han. 

Tillsammans med ett 40-tal 

kollegor skrev han en protestlista 

till Byggnads. Där uttrycktes 

också missnöje med 

hur semesterpengarna betalas 

ut enligt Byggnads avtal. Protesterna 

ledde till ett möte med 

ombudsmän från IF-Metall och 

Byggnads. Efter det mötet har en 

del av missnöjet mildrats. 

Men åsikterna går fortfarande 

isär när det gäller hur stor förlusten 

är för montörerna. 

– De får ekonomisk kompensation 

från och med den 1 april 

i år. Finns det ett bortfall så är 

det inte i närheten av sex dagar. 

Mindre än en procent skulle jag 

säga, säger Rolf Levin, ombudsman 

på Byggnads. 

Han ska nu gå igenom avtalet 

för att se om montörerna förlorar 

på avtalsbytet och hur stor 

förlusten i så fall är. 

– Min ambition är att det ska 

ske på den här sidan nyår. Och 

finns det en skillnad i avtalen så 

ska vi ta upp det med Skanska, 

säger Rolf Levin. 

Det krångliga semesterutbetalningssystemet 

blir däremot 

kvar, åtminstone till 2010, när 

en ny avtalsrörelse drar i gång. 

– Till avtalsrörelsen är alla 

medlemmar fria att skriva motioner, 

säger Rolf Levin. 

Johan Sjöholm 

40 byggnadsarbetaren nr 14 November 2008 


51-åring fick tung 

grävskopa i huvudet 

Maskinen var inte besiktigad 

Sysselsättningen på väg ner 

Konjunktur/ Närmare 70 procent av byggföretagen räknar med 

en försämring av byggmarknaden på ett års sikt. Det visar konjunkturinstitutets 

konjunkturbarometer. I hela industrin har 

orderingången minskat under det tredje kvartalet i år. Det gäller 

även inom byggsektorn. Över hälften av byggföretagen anger att 

bristen på efterfrågan och finansiella restriktioner är det största 

hindret för verksamheten. 

Olycka/ 

En 51-årig byggnadsarbetare 

skadades allvarligt när en 180 

kilos skopa lossnade från en 

grävmaskin och träffade 

honom i huvudet och över 

kroppen. 

Olyckan inträffade på i Näshulta 

utanför Eskilstuna den 17 oktober. 

På arbetsplatsen höll ägaren 

av företaget Hammarby 

mark & bygg och den anställde 

51-årige byggnadsarbetaren på 

med markarbeten. De hade lastat 

en grävmaskin på en lastbil 

och skulle även lasta på en rulle 

markduk. 

Byggnadsarbetaren stod med 

raka armar och höll upp rullen. 

Skopan var ovanför hans huvud. 

Plötsligt lossnade skopan från 

sitt fäste och slog till mannen i 

huvudet, på axeln och ryggen. 

Byggnadsarbetaren fördes 

till Mälarsjukhuset med allvarliga 

skador. Han fick bland annat 

frakturer på fotleder och smalben. 

Arbetsmiljöverket utreder nu 

hur skopan kunde lossna från 

grävmaskinen. 

Verket har ställt ett flertal 

krav för att förbättra säkerheten 

och överväger att göra en åtalsanmälan 

på grund av att maskinen 

inte är besiktigad. 

Margite Fransson 

Katarina Connheim 

Finnes: Trygg arbetsgivare 

Sökes: Platschefer 

Se vår annons på www.vatrumsteknik.se 

Vatrumsteknik_95x60nr14-08.indd 1 08-10-23 09.34.38 

Sätta fast 

Tryck in knoppen och 

rotera medurs. 

Ta av 

Dra ut knoppen. 

Tryck plösen framåt. 

The right click 

Premiär för Boa® system! 

Ta en första titt på våra nyheter! Traxx 212, 213 och 214 har begåvats 

med det unika Boa® systemet. Bata skyddsskor ger en trygghet för 

säkerhet och komfort. Med det stötabsorberande Tunnelsystem®, 

den greppsäkra QuattroTech®-sulan, energisparande Easy rolling 

System® samt FlexGuard ett mjukt spiktrampskydd. Boa® systemet ger 

dig maximal komfort, jämnt tryck på foten och gör slut på lösa 

skosnören som hänger. Det ger färre olyckor och nöjda användare. 

Passa på och köp ett par du med! 

För info om närmaste inköpsställe eller intresse av att bli återförsäljare 

för Bata, kontakta: info@bata.nl. 

Kontakt i Sverige; ring 070-3512829 eller faxa på: 0340-10375 

Bata Industrials Europe • PL10050 • NL-5680 DB Best • Nederländerna 

www.bataindustrials.com 

Nr 14 november 2008 byggnadsarbetaren 41 


yggnadsarbetare bor på hälsofarlig arbetsplats 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nställda id skandalbygge besikna på rbetsmiljöerket oh yggnads 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TIPSA OSS! 

 

 

 

 

 

 

 

De bästa nyheterna bygger ofta på läsarnas tips. Har 

du sett något upprörande, eller kanske har du bara en 

spännande historia? Vi är lika intresserade. Tips som 

leder fram till en artikel belönas med en trisslott. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

R FERR 2008 R FERR 2008 

 

 

42-49byg3byggnytt.indd 42-43 08-05-27 13.13.30 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

● Halmstad kommun ga det tyska företaget E i uppdrag 

att sköta en omfattande renoering a runnsåkerskolan. 

● E tar i sin tur in bland annat polska, ryska oh kurdiska 

byggnadsarbetare. Det nns okså era senska entreprenörer 

inom s, entilation oh el. 

● Renoeringen, som börjar i augusti 200, har kantats a stora 

oh allarliga arbetsmiljö- oh samordningsproblem. rojektet är 

okså tå månader försenat. 

● Den dåliga arbetsmiljön kulminerar när rörlärlingen er- 

la trand får en smäll på käften a en tysk platshef den 20 

september. 

● Eftersom arbetsmiljön är så dålig beslutar rbetsmiljöerket 

att samordningsansaret ska gå öer från det tyska företaget 

E till kommunen från oh med den 8 oktober. Det är en 

myket oanlig åtgärd a rbetsmiljöerket. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

R TER 2007 R 

28-33 byggnytt 1507.indd 28-29 

 

 

 

Ring: 08-728 49 79 

E-posta: j.s@byggnadsarbetaren.se 

Faxa: 08-728 49 80 

2_egenannons_09.indd 1 08-06-23 14.41.54

TEST MÖSSOR 

VARMAST VINNER 

Vintern står för dörren och då gäller det att vara varm 

om hjässan. Rånarluva och fodrad hjälmhuva är vinnare 

när byggnads arbetare fick testa mössmodeller. 

TEXT: INGEMAR DAHLKVIST FOTO: ANDERS LIND 


BYG 1408_s43 43 08-11-03 17.45.10

TEst mössor 

Fodrad hjälmhuva (Jobman) 

Rånarluva (Helly Hansen) 

Toppluva (Fristads) 

Pris (inkl. moms) 

52,50 kr 

191,25 kr 

75,00 kr 

Passform 

4 

4 

3,5 

Köldskydd 

4,5 

4 

3,5 

Vindskydd 

4 

3,5 

2 

Utseende 

3,5 

3,5 

3,5 

Trivsel 

3,5 

4 

3 

Kommentarer 

Lika säker som missionärsställningen. 

Bra att den går ner i nacken. 

Kanonbra favoritmodell. 

Skön men för liten. 

Ring Stenmark. 

Betyg 

’’ 

Den sluter åt som en 

kondom. Det är inte 

avsett som ett bra 

betyg 

’’ 

– JAN BOBERG OM HJÄLMHÄTTAN 

FRÅN HUSKY SWISSPILE 

Det är en varm höst och JM-laget 

som bygger bostäder i södra 

Stockholm är mest inomhus. 

Men de är ändå angelägna om 

att testa olika mössmodeller så 

noga som möjligt. 

– Vi ska snart ut till ett bygge i Hammarby 

sjöstad. Där är det blåsigt, säger Stefan Kinnestam, 

betongarbetare och lagbas. 

På JM i Stockholm får de anställda 1 600 

kronor per år att köpa arbetskläder för. 

Skyddshandskar och skor är undantagna. 

– Det är för lite, säger Stefan Kinnestam. 

– Bara ett underställ kostar ju 600 kronor 

minst. 

Så mössor försöker de hitta gratis. Och 

de lyckas oftast. Så det är inte tack vare 

priset som den billigaste mössan vinner 

testet. Däremot spelar det ingen roll att 

testvinnaren är ful. Det kanske beror på att 

testpatrullen är ett erfaret gäng. Ingen är 

under 30 år. Det är mer passform och funktion 

än utseende som avgör. Utom i ett fall då. 

Jan Boberg vägrar ta på sig den neongula, 

fodrade öronlappsmodellen från Fristads. 

– Den är ju ful som stryk, säger han och 

skriver för säkerhets skull in det i testprotokollet 

så att det ska komma med i testresultatet. 

Öronlappsmodell är ingen vinnare oavsett 

utseende. Den är svår att kombinera med 

hjälm, konstaterar Stefan Kinnestam. 

Han, och flera i testpatrullen, håller den 

fodrade klassiska hjälmhuvan som klar etta. 

Kanske på grund av att de är vana vid den. 

Den känns bekant. 

Men också för att den Jobman-modell de 

testar går ner långt bak i nacken och skyddar 

när iskall nordöstan så småningom viner in 

över grunden vid Stockholms hamninlopp. 

Nästan lika bra betyg får rånarluvan. Det 

enda som oroar med den är hur den klarar att 

leda bort fuktig utandningsluft i tio minusgrader 

utan att det blir istappar. 

Rånarluvan från Helly Hansen verkar 

lovande, tycker de, men de kan inte veta det 

säkert i tio plusgrader i slutet av oktober. 

Stickade toppluvor får varierande betyg. 

Lasse Persson har en egen av den modell som 

går ner i nacken, Flinks hjälmluva. Lasse 

och Jan Boberg får ett nostalgiskt skimmer 

i ögonen av den mössan. Den väcker minnen 

om OS-guld på skridskor (Jonny Nilsson) 

och klassiska femmilslopp på skidor (Assar 

Rönnlund med flera). 

Men den klarar inte att skydda mot vind. 

Detsamma gäller Fristads modell av Stenmarkluva. 

Modellen är för liten, tycker flera. 

Och så är den svår att ha under hjälmen. 

Sämst i testet klarar sig hårnätsmodellen 

från Huskey. Ingen i testpatrullen gillar den. 

Den finns bara i en storlek som är för liten. 

Det enda den duger till är att skydda håret 

från smuts från hjälmen. 

– Den sluter åt som en kondom, säger 

Jan Boberg. Det är inte avsett som ett bra 

betyg. l 

44 byggnadsarbetaren nr 14 november 2005 

BYG 1408_s44 44 08-11-03 17.45.14

Stickad hjälmhuva (Flinks) 

Fodrad öronlappsmössa 

(Fristads Airtech) 

Hjälmhätta typ hårnät 

(Husky Swisspile) 

Pris (inkl. moms) 

53,75 kr 

223,75 kr 

148,75 kr 

Passform 

3,5 

3 

2 

Köldskydd 

2,5 

3,5 

1,5 

Vindskydd 

2,5 

3,5 

1,5 

Utseende 

2,5 

2,5 

1,5 

Trivsel 

3,5 

2 

1 

Kommentarer 

Sådan alla gamla skidåkare 

hade. 

Passar bra under hjälm. 

Ful som stryk. 

Svår att ha ihop med hjälm. 

Sluter åt som en kondom. 

Alldeles för liten modell. 

Betyg 

Lasse Persson, Jan Boberg, Rolf Åkerström, Kjelle Hansson, Stefan Kinnestam och Peter Axelsson. 

FAKTA Så gjorde vi testet 

Urval 

● Vi valde att testa vilka modeller av 

mössor som passar bäst på byggen. 

● Vi köpte mössor i fackhandeln till 

ordinarie pris. 

● Vi valde sex mössmodeller som skiljer 

sig kraftigt åt. En del av dem finns i olika 

utförande, som till exempel Jobmans 

hjälmhuva som flera fabrikat erbjuder 

också utan foder. 

Metod 

● Fyra byggnadsarbetare använde de 

olika mössorna under en vecka. 

Betyg 

● Betygen på respektive testfaktor är 

ett medelvärde av testpiloternas betyg. 

Slutbetyget är en helhetsbedömning 

som sätts av redaktionen. Där vägs 

kommentarer och pris in. 

nr 14 november 2008 byggnadsarbetaren 45 


GREJER & GREPP 

FAKTA: MARKARBETEN 

● Där underlaget består av 

lera eller jord läggs först en 

fiberduk. 

● Därefter läggs ett 20–40 

centimeter tjockt lager som 

består av grovt grus med 

en diameter på upp till 40 

millimeter (Typ 0/40). 

● Efter det läggs ett lager 

fin kornig sand, diameter 2–5 

milli meter. (Typ 2/5). 

● Nu är det dags att sätta 

ytlagret av markplattor. 

● Fogarna tätas med finkornig 

sand, 0/2 milli meter 

i diameter. (Typ 0/2) 


Bergslagspanel stryks redan i fabriken med två lager färg. 

Fasadbrädornas underkant blir ett perfekt stöd för Patriks uppfinning. Nu slipper han rör och vattenpass. 

Enkelt men genialt, Patrik! 

● Full fart – omfördela tid, är 

mottot för markanläggaren 

Patrik Alexandersson. Hans 

egna verktyg sparar både tid 

och material. 

Aero-line kallar han sin uppfinning 

som används för att jämna ut 

marken innan markplattor läggs 

närmast husgrunden. Verktyget, 

tillverkat av plyfa, fungerar som 

en spackelspade med stabilisator. 

Det placeras under fasadbrädornas 

underkant och dras längs 

marken så att man får en jämn 

slät bana som underlag för markstenen. 

Genom att använda fasadbrädornas 

underkant som stöd får 

han direkt ett jämnt underlag på 

exakt avstånd mellan fasaden och 

marken runt hela huset. 

Normalt används dubbla rör, 

som läggs ut intill fasaden med 

cirka två decimeters mellanrum, 

som en järnvägsräls. Rören justeras 

med vattenpass varefter 

sanden jämnas ut. Slutligen tas 

rören bort och spåren fylls igen 

med sand innan markplattorna 

kan läggs ut. 

Dessa moment försvinner nu. 

Däremot finns det ett arbetsmiljöproblem 

som fortfarande 

är olöst. Patrik har arbetat som 

markanläggare sedan 1990 och 

tvingas fortfarande krypa på 

knäna där andra byggnadsarbetare 

har urinerat. Därför vädjar 

han: använd toaletterna i stället. 

Plattplocker. Två slangklämmor 

böjda så att de fungerar som lyftkrokar. 

Krokarna är tillräckligt 

små för att de ska kunna träs ner 

i skarven mellan plattorna – och 

samtidigt tillräckligt djupa för 

att få grepp om markplattan. 

Med dem tar han lätt upp 

marksten som behöver justeras, 

till exempel efter en besiktningsanmärkning 

där en markplatta 

ligger djupare än de intilliggande. 

Normalt används ett par moraknivar 

för att pilla loss plattan 

och lyfta den. 

– När den är nästan uppe så 

tappar man den lätt, det behöver 

man inte nu, säger 

Patrik, som arbetar hos 

NCC i Göteborg. 


TIPSA GREJER & GREPP! 

Ring 08-728 49 70 

GREJER & GREPP PÅ INTERNET 

Gå in på vår hemsida 


Hej då, morakniv. 

Patriks lyftkrokar 

justerar 

markste 

narna 

lättare. 



För drevning av fönster & dörrar! 

Ring för Prover! 

P R O V N 

I N G 

F O R S K NI N G 

• 

Expanderar från 

2 till 30 mm! 

3-C Production AB • Porsevägen 27-29 • S-311 32 Falkenberg 

Tel: +46 (0)346-587 54 • Fax: +46 (0)346-587 84 • E-mail: info@3c.nu 

www.3c.nu 

NYHET! VILLAKORG 

För snabbare montage av vot-armering 

med våra färdigsvetsade armeringsbalkar. 

Finns i två utföranden för L-element höjd 

300 mm respektive 400 mm. 

Skarvas enkelt i längdriktningen. 

Säljes genom byggmaterialhandeln. 

Mattias Österskog på Österskogs Bygg i Hook säger: 

"– Det här är en mycket glad nyhet på marknaden 

för oss byggare. Jag monterade 54 löpmeter votarmering 

på 20 minuter, helt fantastiskt!" 

Tel 08-761 74 40, fax 08-761 60 27 

www.thuresson.se 

Hos oss hittar du bara auktoriserade 

liftutbildningsföretag! 

www.liftutbildning.se 


BYGGFOLK 

En tjurskalles seger 

Mickes författardröm slog in – vid 53 

Byggnadssmeden Micke Evhammar hade en dröm: Att bli författare. 

Som 53-åring är han framme vid målet. Debutromanen ”Thick as a 

brick” släpps till våren. TEXT: CENNETH NICKLASSON FOTO: IDHA LINDHAG 

Micke Evhammar från Stockholm 

har jobbat på bygge 

sedan början av 1970-talet. 

Jobbet har varit tufft, tungt 

och slitit hårt på kroppen. Själv 

säger han att han är mogen för att sluta nu 

på grund av diverse krämpor, kroppen håller 

inte länge till. 

Vid sidan av att kånka på otympliga järnbalkar 

har Micke på fritiden utvecklat sin talang 

för att skriva. När han gick i plugget var 

skolresultaten inte över drivet lysande, men 

den uppmärksamhet han ändå fick gällde 

ofta hans uppsatser. 

– Jag tyckte om att skriva redan i skolan. 

Att plita ned en berättelse var roligt och jag 

hade ett behov av att uttrycka mig på något 

sätt. 

Till en början trodde Micke att detta skulle 

ske genom musiken. Han är en rockare från 

det hårda till det mjuka och det fanns en 

fantasi om ett liv som rockstar. Men ganska 

snart upptäckte han att färdigheten inte riktigt 

räckte till. I stället förflyttades musikintresset 

över till den mer passiva formen med 

stereo och hörlurar. Kvar fanns fortfarande 

en önskan att uttrycka en historia. Men längtan 

skulle ta en törnrosasömn innan den fick 

utrymme att börja växa. 

– Jag är gift och har fyra barn. Att ha familj 

tar mycket tid och det var först när barnen 

blivit äldre och börjat flytta som jag fick tid 

över. Då började jag skriva igen. 

Det började med några noveller i början 

av 1990-talet. Blanda annat publicerade 

i Byggnadsarbetaren 

och Dagens Arbete. 

Efter några år 

kände 

han sig mogen att ge sig på att skriva en roman. 

Efter flera försök som refuserades så 

blev det napp för drygt ett år. 

– Jag skickade som vanligt in till flera förlag. 

Men det var Ordfront som var mest intresserat. 

Vi bollade manuset lite fram och 

tillbaka. Redaktören kom 

med lite synpunkter och 

efter lite omarbetningar 

så fick jag till slut beskedet 

att romanen skulle ges ut. 

Även om jag hade det lite på 

känn så blev jag naturligtvis 

mycket glad. 

Boken har fått titeln ”Thick 

as a brick” efter en låt av den 

brittiska guppen Jethro Tull, 

utgiven 1972. En låt som betyder 

mycket för Micke och 

som ungefär kan översättas 

med ”tjurskallig, envis eller 

håller på sitt”. Det är också 

något av temat i boken. 

– Jag vet inte om det går 

att placera in boken i någon 

genre, men förr skulle man nog sagt socialrealism. 

Jag skulle nog säga vardagsrealism. 

Den handlar om väldigt vanliga människor 

med alldagliga problem, vilket kan låta tråkigt. 

Men det tror jag verkligen inte att boken 

är. 

Micke Evhammar har lånat en hel del från 

sin egen verklighet under de senaste dryga 30 

åren. Huvudkaraktären Leo jobbar nämligen 

som byggnadssmed. Han har ett förhållande 

med en kvinna som till en början arbetar som 

dagisfröken, men med tiden jobbar hon sig 

uppåt och gör karriär. Till Leos stora förtret 

blir hon även chef. 

– Leo har stora problem med detta och vet 

inte riktigt hur han ska hantera klassresan 

som hans kvinna gör. Den delvis 

misslyckade relationen gör att 

Leo tar revansch genom arbetet som 

... och nu är han redo att 

släppa sin första roman. 

smed och därmed förstärks 

klasskillnaderna ytterligare. 

Det hela ställs så småningom 

på sin spets och jag tror verkligen 

att byggnadsarbetare 

gillar slutet, säger Micke Evhammar. 

”Thick as a brick” 

vänder sig inte till någon 

speciell läsekrets. Men 

Micke Evhammar hoppas 

och tror att hans kolleger 

i branschen kommer 

att uppskatta boken. 

– Det finns många män- 

niskor ute i byggbodarna 

som är intresserade av existentiella 

frågor. Bilden av 

byggnadsarbetaren som bara 

pratar om knulla och trav är 

helt fel. Det är i alla fall min 

uppfattning. Jag tycker vi 

ganska ofta diskuterar relationer, 

politik och andra 

djupare frågor. 

I dag har han gått ner lite i tid 

med arbetet som smed och försöker 

skriva en timme om dagen. 

Till en början gör han 

alltid hantverket med hjälp 

av papper och penna. 

– Jag tycker det fungerar 

bättre. Jag skriver snabbare 

med penna än på 

datorn och när idéerna 

kommer gäller det att 

snabbt få ner dem. 

Arbetet med nästa 

roman är långt framskridet 

och förlaget 

har redan fått ett 

första utkast. Fast 

det är en helt annan 

historia … ● 

Det började med noveller 

i Byggnadsarbetaren (från 1998) ... 


HAKI spar tid och pengar. 

Och ryggar! 

M Y L L A . S E 

STARTPAKET 

TILL 

SPECIALPRIS 

HAKI Universal 

Fzv och AL 

Hudiksvall 

Stefan Kühne 

0705-50 42 92 

stefan.kuhne@haki.se 

Stockholm Norr 

Jonas Andersson 

0706-97 84 15 

jonas.andersson@haki.se 

Stockholm Syd 

Gunnar Ahlbin 

0705-52 71 77 

gunnar.ahlbin@haki.se 

Göteborg 

Lars Strande 

0730-25 01 07 

lars.strande@haki.se 

Med HAKI monterar och demonterar 

du ställningar snabbare och mer kostnadseffektivt. 

Helt enkelt för att HAKI 

klarar varje ställningsbehov med 30% 

färre komponenter. 

Men den största fördelen är kanske 

att med HAKI är du mer rädd om din 

personal. För vi tillverkar vår HAKI 

Universal i höghållfast stål, som är 

upp till 30% lättare. Lättare att lyfta 

och hantera, utan att försämra styrka 

och stabilitet. Och vill du göra det 

ännu lättare väljer du HAKI Universal 

i aluminium. 

Just nu har vi ett kanonerbjudande 

på ett HAKI Universal startpaket. 

Varmförzinkat stål eller aluminium. 

FAKTA MICKE EVHAMMAR 

Ålder: 53. 

Bor: Stockholm. 

Yrke: Byggnadssmed och 

författare. 

Aktuell: Släpper sin första roman 

i vår. 

Malmö 

Lars Olin 

0705-45 63 60 

lars.olin@haki.se 

Kontakta din HAKI-säljare redan idag. 

Läs mer om vårt starka erbjudande på 

www.HAKI.se 

HAKI AB · SE-280 63 Sibbhult, Sweden 

Tel +46 (0)44 494 00 · Fax +46 (0)44 494 72 · info@haki.se · www.HAKI.com 


BYGGFOLK 

● 400 g färdigstekt kycklingkött 

● 10 st färska champinjoner 

● 1 gul lök 

● 2 dl matlagningsgrädde 

● 0,5 dl ljus kalvfond 

● 1 dl vitt vin 

● 1 knivsudd senapspulver 

Socialdemokratin 

måste 

se och förstå 

den klassresa som 

många av arbetarerörelsens 

barn har 

gjort. Utan stödet av 

medelklassen kan 

inte s fortsätta att 

vara det stora statsbärande 

partiet.” 

Margareta Winberg, s-kändis (Di/ 

Weekend) 

Jag vet hur otroligt trångsynt 

det kan vara, att man skulle 

vara lite finare kulturmänniska och 

konstnär som vänstersympatisör.” 

Wille Crafoord, moderat kulturarbetare 

(Vi) 

Tipsa oss om smått och stort, 08-728 48 00. 

TOBIAS LUNDGREN / SCANPIX 

ILLUSTRATION: BJERKING ARKITEKTER INGENJÖRER 

Jumbojeten ska rymma 85 bäddar samt en lyxsvit i cockpiten. 

Jumbojet blir 

vandrarhem 

Jumbojeten Liv kommer 

aldrig lyfta igen. Men hon 

får stå kvar på Arlanda, fast 

med nya arbetsuppgifter. 

Runt jul ska de första 

vandrarhemsgästerna checka 

in för en natt eller flera. 

Det byggs för fullt just nu inne i 

flygplanet av typen Boeing 747- 

200 som sedan i somras står 

parkerad på ett betongfundament 

vid infarten till Arlanda 

flygplats utanför Stockholm. 

Till jul hoppas ägaren Oscar 

Diös kunna öppna flygplansdörrarna 

för världens första 

vandrarhem i en jumbojet. 

– Jag letade efter lokaler för ett 

vandrarhem vid Arlanda, men 

det fanns inte särskilt många 

hus. Så fick jag höra talas om en 

jumbojet som stod parkerad där. 

Det är lite utmaningar med ventilationen 

men det löser vi. 

Byggnadsarbetare har rivit 

ut de 450 flygstolarna och nu 

byggs innerväggar, och värme 

och ventilation installeras. 85 

bäddar ska det bli, de flesta i 

trebäddsrum till en kostnad av 

400 kronor. På en tv-skärm i 

varje rum kan man kolla aktuella 

flygtider. 

Den riktiga flygnörden kan 

för ett par tusenlappar boka 

cockpiten som är omgjord till 

lyxsvit och blicka ut över flygplatsen, 

eller pilla på bevarad 

originalutrustning. ● 

JUMBO HOSTEL 

BÖCKER 

Maffian i Havanna 

av TJ English 

Historia/ 

Fantastisk skildring 

av hur den 

amerikanska maffian 

byggde upp en 

gigantisk spel- och 

nöjesvärld i Kubas huvudstad 

Havanna. 

Horder av rika och berömda 

amerikaner, inklusive presidenten 

John F Kennedy, besökte på 

50-talet dessa syndens nästen 

som till slut bokstavligen slogs i 

spillror av Castros revolutionsstyrkor. 

Mycket läsvärt och allmänbildande. 

JS 

Pittstim 

av Zanyar Adami m.fl. 

Artiklar/ 

Ett gäng pojkar, 

de flesta födda på 

1980-talet, reder ut 

vad det är att vara 

man. 

Visst är det 

lovvärt att de försöker 

utmana den traditionella mansrollen. 

Problemet är bara att många 

av texterna är så grymt taffligt 

skrivna att man bara rodnar 

av att läsa dem. Och det måste 

faktiskt också vägas in, även om 

syftet är gott. 

JS 

MATS FOGEMAN 

● 1 kg stor potatis 

MATLÅDAN 

Kycklinggryta med champinjoner & rösti 

4 port. 

Röstin 

➊ Skala och koka potatisen. 

➋ Låt kallna ett dygn,riv sedan på 

grova sidan på rivjärnet. 

➌ Värm pannan och lägg i 

potatisen. Stek några minuter på 

varje sida. Salta, peppra. 

Kycklinggrytan 

➊ Bryn champinjonerna med 

hackad gul lök. 

➋ Tillsätt kycklingkött och 

sedan vin, grädde, kalvfond och 

senapspulver. 

➌ Salta, peppra, koka upp. 

Pain 

Cynic Paradise 

MUSIK 

Eurometal/ 

H an har hållit på 

nu ett tag, Peter 

Tätgren, mannen 

bakom Pain, med sin egensinniga 

men medryckande blandning 

av E-Type och Entombed. 

På nya plattan kan anas en 

smula nedtoning av eurodiscon 

till förmån för mer bluesiga 

toner. 

Resultatet blir en snabb 

och häftig aktivering av 

headbangar nerven. 

JS 



För stolp/balkgjutning 

lätt att hantera 

valfri dimension 

ställbar höjd 

www.thuresson.se 

 

 

 

 

 

STEGAR OCH STÄLLNINGAR 

www.stegcentralen.se Tel: 070-32 18 186 

Eftersom jag dagligen utsätter mina 

händer för mekaniska faror och risken 

för skärskador är stor behöver jag det 

bästa skyddet! Handskar som ger mig 

ett säkert skydd men samtidigt rörelsefrihet 

och maximal komfort. 

Därför väljer jag Showa! 

 

 

 

Det tog oss närmare bestämt 83 år. 

Det är sådana vi är – petiga. 

Vi har arbetskläder för alla typer av yrken. 

Och nu skor som matchar. 

Välkommen in och prova hos din återförsäljare. 

www.showa-glove.com 

www.procurator.net 

Tel 0200 811 000 


information från ditt fackförbund 

INBLICK 

Nr 14 Redaktör Humla Einarsdóttir Adress Byggnads, 106 32 Stockholm E-post humla.einarsdottir@byggnads.se Tel 08–728 48 34 www.byggnads.se 

Vad har du för trygghet 

om du blir uppsagd? 

Om företaget varslar om uppsägning på grund av arbetsbrist 

så sker lokala förhandlingar. I förhandlingarna konstateras att 

det finns arbetsbrist och man kommer överens om arbetsbristens 

storlek. Det är MB-gruppen och företaget som förhandlar. 

Finns ingen MB-grupp är det avdelningen som är part. 

l Omställningsstöd 

enligt kollektivavtal 

Enligt kollektivavtalet är du berättigad 

till hjälp att hitta ett 

nytt arbete. Företag och den lokala 

fackliga organisationen kan 

ansöka om omställningsstöd för 

arbetare som blivit uppsagda på 

grund av arbetsbrist och som 

vid anställningens upphörande 

har haft en tillsvidareanställning 

med minst 16 timmar i 

genomsnitt per vecka under ett 

år. 

l Avgångsbidrag för dig 

som är över 40 år 

Är du över 40 år och har varit 

anställd minst 50 månader hos 

ett företag som är anslutet till 

AGB-försäkringen kan du ha 

rätt till avgångsbidrag. Den sista 

anställningen ska ha varit en 

tillsvidareanställning och du 

måste bli uppsagd på grund av 

arbetsbrist. 

Ersättningens storlek beror 

på din ålder och betalas ut som 

ett engångsbelopp då anställningen 

upphör. 

l Om du blir arbetslös 

Det är viktigt att du anmäler dig 

till arbetsförmedlingen din första 

arbetslösa dag. Det är endast 

de dagar du är anmäld på arbetsförmedlingen 

som du kan få 

ersättning från a-kassan för. (Är 

du inte med i Byggnads a-kassa 

prata med Arbetsförmedlingen.) 

Inom en vecka från att du 

har anmält dig på arbetsförmedlingen 

kommer du att få 

kassakort hemskickade. Dessa 

skickas till den förtryckta adressen 

på korten. 

Se till att få in rätt blanketter 

rätt ifyllda till a-kassan så 

snabbt som möjligt. Det är först 

då a-kassan fått alla handlingar 

som behövs som de kan pröva 

rätten till ersättning. Handlingarna 

skickas till Byggnadsarbetarnas 

Arbetslöshetskassa, 

930 88 Arjeplog. 

De handlingar som behövs är 

följande: 

n Blanketten ”Anmälan om 

arbetslöshet”. 

n Arbetsgivarintyg för de tolv 

månader som du senast arbetat. 

n Om du har studerat; intyg 

från skolan för den tid som du 

har studerat. Du ska också fylla 

i ”Intyg om studier”. 

Blanketterna Anmälan om 

arbetslöshet, Arbetsgivarintyg 

och Intyg om studier finns att 

hämta på Byggnads arbetslöshetskassas 

hemsida under 

”Blanketter”. www.byggnads.se/ 

a-kassan.cs eller via Arbetsförmedlingen. 

l Beslut från Byggnads 

A-kassa 

När samtliga handlingar som 

behövs som underlag för beslut, 

inklusive kassakort, har kommit 

in, kommer ditt ärende att 

handläggas så snart som möjligt 

och beslut fattas om din rätt till 

arbetslöshetsersättning. 

l Byggnads Internetkassa 

Om du väljer att använda 

Internetkassan så är det där du 

deklarerar dina kassakort och 

fyller i vissa av blanketterna. Du 

kan på en gång se att kassakortet 

kommit in och hur mycket 

pengar det genererar. Du kan 

också se inskickade intyg och 

tidigare utbetalningar. Om du 

väljer att använda Byggnads 

Internetkassa så måste du 

teckna ett avtal med Byggnads 

a-kassa. 

Din underskrift på avtalet 

byts ut mot ett lösenord som du 

får hemskickat. 

Användaravtalet hittar du på 

https://www.internetkassan. 

com/36/ 

l Inkomstförsäkring 

Inkomstförsäkringen säkerställer 

att de som tjänar över 18 700 

kronor och upp till 35 000 kronor 

i månaden ska få ut 80 procent 

av den ersättningsgrundande 

inkomsten i högst 

hundra dagar. Ett krav är att 

man har ett oavbrutet medlemskap 

i Byggnads och a-kassan 

sedan minst 12 månader. 

Inkomstförsäkringen, som 

gäller från den 1 juli 2008, omfattar 

alla som är medlemmar i 

Byggnads och a-kassan och gäller 

till och med månaden innan 

man fyller 65 år. 

Ersättningen från inkomstförsäkringen 

grundas på den 

ersättningsgrundande inkomst 

som a-kassan fastställt vid arbetslöshetens 

inträde. 

För att du ska få ersättning 

gäller att: 

n Du har haft ett oavbrutet 

medlemskap i Byggnads och 

a-kassan i minst 12 månader. 

n Du inte har varit arbetslös 

under kvalifikationstiden 

n Du måste ha rätt till ersättning 

från a-kassan och ha blivit 

ofrivilligt arbetslös 

n Din ersättningsgrundade 

inkomst ska vara över 18 700 

kronor, dock inte över 35 000 

kronor, per månad. 

n Du inte är avtalspensionerad 

Ersättningen utgår i 100 dagar 

(efter sju karensdagar). 

Utbetalningen följer a-kassans 

regler, dvs maximalt fem ersättingsdagar 

per vecka, 22 dagar 

per månad. 

l Startregel 

Du som redan har påbörjat en 

ersättningsperiod i a-kassan 

under tiden 1 juli 2007–30 juni 

2008, kan söka ersättning från 

försäkringen. 

Ersättningen från försäkringen 

(100 dagar) kan maximalt 

utbetalas till och med dag 200 i 

a-kassans ersättningsperiod. 

52 INBLICK NR 14 NOVEMBER 2008 


Veteransemestrar upphör 

n Förbundsstyrelsen har beslutat 

att veteransemestrarna till 

Italien ska upphöra från och 

med 2009. 

(Veteransemestrarna startade 

under 60-talet där man som 

en belöning för ett långt medlemskap 

och ideellt arbete 

kunde ansöka om en semesterresa 

till La Serra i Italien.) 

a-kassan 

n Ersättning från A-kassan 

betalas ut den 13, 20 och 27 

november. 

autogiro 

n Betalar du medlemsavgift 

via autogiro måste pengar 

finnas på ditt konto senast den 

27 november. 

Möten & sånt 

Avd 3, Byggnads Sydost 

Rådjursvägen 1, Växjö 

Tfn 0470-75 35 30, fax 0470-202 19 

sydost@byggnads.se 

Alvestasektionen: möte måndag 

den 24 nov kl. 19.00, Alvesta 

Folkets Hus, Avd.budget. 

Karlskronasektionen: medlemsmöte 

fredag den 21 nov kl 19.00, 

Cyberzone, Utövägen 1 Saltö. 

Efter mötet en bit mat och sedan 

bowling. Välkommen, Styrelsen. 

Avd 9, Bygg 9:an Öst 

Fackens Hus, Slottsgatan 116, 

Norrköping 

Tfn 011-19 04 20, 011-19 04 39 

bygg9an@byggnads.se 

Nyköpingsektionen: möte tisdag 

den 18 nov kl. 18.30, ABF Hörnan, 

Östra Kvarngatan 8 

Avd 10, Kalmar 

Radarvägen 9, Kalmar 

Tfn 0480-42 90 90, 0480-510 11 

kalmar@byggnads.se 

Emmabodasektionen: möte 

torsdag 13 nov kl. 19.00, 

Emmaboda Bowlinghall. 

Hultsfredsektionen: möte 

måndag 17 nov kl. 18.30, Valhall. 

Mönsteråssektionen: möte fredag 

den 5 dec kl. 18.30, ABF-lokalen 

Mönsterås. 

Avd 11, Byggnads 

Mälardalen 

Hemdalsvägen 1, Västerås 

Tfn 021-17 87 00, fax 021-41 04 13 

malardalen@byggnads.se 

Strängnässektionen: medlemsmöte 

tisdag den 25 nov kl. 19.00, 

Arbetarrörelsens Hus, Strängnäs. 

Avd 18, Örebro 

Riagatan 51, Örebro 

Tfn 019-603 24 00, fax 019-603 24 19 

orebro@byggnads.se 

Askersundsektionen: sektionsmöte 

torsdag den 27 nov kl. 18.30, 

Hotell Norra Vättern 

Degerforssektionen: sektionsmöte 


Folkets hus C-sal. 

Fjugestasektionen: sektionsmöte 


Svenska Byggnadsarbetareför bundet 106 32 Stockholm 

Besöksadress: Hagagatan 2, Stockholm Tel: 08-728 49 00 

Fjugesta Café. 

Frövisektionen: sektionsmöte 

torsdag den 27 nov kl. 18.30, Kofallsvägen 

1. 

Hallsbergsektionen: sektionsmöte 

torsdag den 20 nov kl. 

18.00, Bowling Nytorget. 

Hälleforssektionen: sektionsmöte 

torsdag den 13 nov kl. 18.30, Hällefors 

Herrgård. 

Karlskogasektionen: sektionsmöte 

torsdag den 20 nov kl. 

18.30, Exp. Karlskoga. 

Kopparbergsektionen: sektionsmöte 


Bångbro Folkets Hus. 

Kumlasektionen: sektionsmöte 

torsdag den 27 nov kl. 19.00, Restaurang 

Sokrates. 

Lindesbergsektionen: sektionsmöte 

måndag den 24 nov kl. 

19.00, Folkets Hus. 

Norasektionen: sektionsmöte 


Folkets Hus. 


Halmstad 

Anderbergsringen 104, Halmstad 

Tfn 035-17 41 00, fax 035-17 41 98 

halmstad@byggnads.se 

Falkenbergsektionen och 

Varbergsektionen: gemensamt 

budgetoch medlemsmöte 

torsdag 20 nov kl. 19.00, Björkängs 

motell. 

Getingesektionen: budgetoch 

medlemsmöte tisdag 2 dec kl. 

18.30, Harplinge Värdshus. 

Halmstadsektionen och Laholmsektionen: 

gemensamt budgetoch 

medlemsmöte torsdag 20 

nov kl. 18.30 på Fackens Hus, 

Andersbergsringen i Halmstad. 

Oskarströmsektionen: budgetoch 

medlemsmöte torsdag 20 

nov kl. 18.30, Pizzeria Alexandra 

i Oskarström. Alla medlemmar 

hälsas varmt välkomna! 


Norrbotten 

Nygatan 3, Luleå 

Tfn 0920-940 80, fax 0920-948 79 

norrbotten@byggnads.se 

Luleåsektionen: möte om budget 

onsdag den 19 nov kl. 18.00, 

Byggnads exp. Nygatan 3 i Luleå. 

Gällivaresektionen: möte onsdag 

den 19 nov kl. 18.30, Byggnads 

exp. Postgatan 1 i Gällivare. 

Haparandasektionen: möte torsdag 

20 nov kl 18.00, Sporthallen 

(styrelserum), Haparanda. 

Kalixsektionen: möte måndag 24 

nov kl 18.00, ABF Kalix. Tema: 

Budget 2009. 

Överkalixsektionen: möte fredag 

21 nov kl 18.00, Barskens, Överkalix. 

Budget 2009. Vi äter en 

matbit. 

Övertorneåsektionen: möte tisdag 

18 nov kl 18.00, Pizzeria La 

Bonte, Övertorneå. 


Gästrikland 

Södra Kansligatan 26, Gävle 

Tfn 026-65 04 50, 026-65 30 35 

gastrikland@byggnads.se 

Gävlesektionen: representantmöte 

torsdag den 27 nov kl. 18.30. 

Avd 29, Bygg 29:an 

Värmland 

Posthornsgatan 8, Karlstad 

Tfn 054-87 58 00, 054-83 47 42 

bygg29an@byggnads.se 

Arvikasektionen: möte torsdag 

den 20 nov kl. 18.30, LO-sekt. 

Park hallen, Arvika. 

Filipstadsektionen: möte torsdag 

den 13 nov kl. 18.00, Folkets Hus, 

Filipstad. 

Säfflesektionen: möte fredag den 

5 dec kl. 18.30, plats ej bestämd. 

Torsbysektionen: möte tors den 

20 nov kl. 18.00, ABF-lokalen. 

Grumssektionen: möte tisdag den 

25 nov kl. 18.00, Folkets Hus. 

Hagforssektionen: möte torsdag 

den 13 nov kl. 18.00, LO-Lokalen 

(metall). 

Karlstadsektionen: möte torsdag 

den 13 nov kl. 17.00, Bygg 29:an. 

Kristinehamnsektionen: möte 

tisdag den 18 nov kl. 18.00, Folkets 

Hus. 

Årjängsektionen: möte tisdag 

den 25 nov kl. 19.00, ABF. 

Storforssektionen: möte måndag 

den 24 nov kl. 18.30 Folkets Hus. 

Sunnesektionen: möte tisdag den 

25 nov kl. 19.00 LO-lokalen. 

Bygg 29:ans repskapsmöte lördagen 

den 29 nov på Frykenstrand. 


Dalarna 

Wallingatan 15, Borlänge 

Tfn 0243-678 75, 0243-824 88 

dalarna@byggnads.se 

Avestasektionen: möte onsdag 

26 nov 19.00, Metallhuset. 

Borlängesektionen: möte torsdag 

27 nov kl. 18.30, ”meddelas senare”. 

Falunsektionen: möte tisdag 2 

dec kl. 17.00, Falu Folkets Hus. 

Gagnefsektionen: möte torsdag 

27 nov kl. 19.00, Lindbergshallen. 

Hedemorasektionen: möte torsdag 

27 nov kl. 18.30, Restaurang 

Hyttan. 

Leksandsektionen: möte måndag 

1 dec kl. 19.00, Hotell Moskogen. 

Malungsektionen: möte torsdag 

27 nov kl. 19.00, Folkets Hus. 

Morasektionen: möte torsdag 27 

nov kl. 18.30, Bowlinghallen Orsa. 

Rättviksektionen: möte torsdag 

27 nov kl. 18.30, ”Plats ej bestämt” 

Smedjebackensektionen: möte 

torsdag 4 dec kl. 19.00, Fritidsgården 

Morgårdshammar. 

Sätersektionen: möte torsdag 4 

dec kl. 18.30, LO lokalen. 

Vansbrosektionen: möte torsdag 

20 nov kl. 18.00, Herrgården, 

Vansbro. 

Älvdalensektionen: möte torsdag 

20 nov kl. 19.00, Hotell Älvdalen. 

Orsasektionen: möte torsdag 27 

nov kl. 19.00 Orsa Hotell. 

Ludvikasektionen: möte torsdag 

27 nov kl. 19.00, Folkets Hus, 

våning 7. 

Vill du annonsera 

om möten eller andra 

aktiviteter? 

Mejla: asa.kemkes@byggnads.se 

NR 14 NOVEMBER 2008 INBLICK 53 


SISTA ORDET 

SÅ KAN KRISEN LINDRAS 

I 

finanskrisens kölvatten kan vi nu 

konstatera att varslen ökar på den 

svenska arbetsmarknaden. LO-ekonomerna 

spår att vi får en nolltillväxt 

under 2009 och att runt 3 000 

av Byggnads medlemmar kan komma 

att varslas under det kommande året. 

Vi har också gjort en förfrågan hos våra 

avdelningar landet runt och 

sammantaget ser bilden 

ganska dyster ut med ett 

ökat antal varslade byggnadsarbetare. 

Även om det är så att alla 

varsel inte leder till reella 

uppsägningar, så känner jag 

en stor oro. Ser man bakåt så 

brukar det tyvärr bli värre än vad prognoserna 

visar. Till detta kommer också 

att Boverkets senaste siffror visar att 

byggandet viker kraftigt. Detta vet vi slår 

direkt mot våra medlemmar. 

Det finns flera åtgärder som nu bör 

vidtas för att förhindra att våra medlemmar 

behöver gå ut i arbetslöshet. Först 

och främst måste Riksbanken sänka 

räntan! Det finns inget i den svenska 

ekonomin som motiverar dagens höga 

ränteläge. Får vi ner räntan vågar företag 

satsa på nya projekt och hjulen kan rulla 

i gång igen. Den höga räntan drabbar 

också Byggnads medlemmar genom 

”Aldrig har väl 

behovet av 

rot-avdrag 

varit större 

än nu.” 

dyrare boendekostnader och det ger stora 

hål i plånboken. 

Utöver räntesänkning behövs också 

ett antal åtgärder direkt riktade mot 

byggbranschen. Jag brukar ofta ta upp 

behovet av ett rot-avdrag, och aldrig har 

väl behovet av rot varit större än nu. Genom 

rot-avdrag får vi svarta jobb vita, 

samtidigt som vi stimulerar 

byggandet. Vi vet också att 

ett byggjobb genererar tre 

ytterligare arbetstillfällen. 

Jag vill uppmana regeringen 

att nu ta chansen till ett 

bra politiskt initiativ. 

Även om vi vet 

att Mats Odell inte 

har något större intresse av bostadspolitik 

måste även han inse 

att våra bostadsområden i miljonprogrammen 

står inför stora 

upprustningsbehov. De som 

bor i dessa områden har all 

rätt till en boendemiljö som är 

både säker och trivsam. Här 

behövs en stor satsning och 

politiska initiativ för att möta 

upp behovet av upprustning. 

En satsning som också ligger 

helt rätt i tiden. 

Uppvärmning är en betydande 

kostnad för de flesta 

hushåll. Många av de äldre bo- 

städer vi har i dag byggdes då energi och 

uppvärmning var billigt och med de krav 

vi ställer i dag är de inte särskilt energieffektiva. 

Det finns därför också ett stort 

behov av att bygga om på ett sådant sätt 

att konsumtionen av energi blir lägre, 

dels för att ta ansvar för miljön men även 

för att minska uppvärmningskostnaderna. 

Att gå ut i arbetslöshet är oerhört 

kännbart för den som drabbas. Vi måste 

göra allt för att förhindra fler varsel och 

att människor förlorar sina jobb. Det är 

först och främst byggföretagen som nu 

måste ta ett ansvar för sina anställda, 

som är företagens största resurser. En 

hög a-kasseersättning borde vara en 

självklarhet och är ett viktigt ekonomiskt 

stöd under en svår period. 

Men vi måste sätta in åtgärder 

innan vi kommer så långt 

som till ett förlorat jobb. 

Jag har här nämnt några 

viktiga insatser och hoppas 

att ansvariga politiker 

tar sitt ansvar. 

Hans Tilly 

förbundsordförande 

Telefon 08-728 48 10 

Mobil 070-552 67 40 

E-post hans.tilly@byggnads.se 

tilly tycker till … 

... OM marknaden ... om företagsklubbar 

l Marknaden har fallit och staten och dess 

skattebetalare får gripa in för att reda upp 

finanskrisen. Nu måste det väl äntligen bli 

stopp på omotiverade bonusar till en massa 

direktörer. 

l Byggarbetsgivarna vill ha företagsklubbar 

för att anställda ska få mer inflytande. Eller är 

det så att företagen genom detta ska få mer 

makt över lönebildningen? Fan vet. 

... om att bara prata 

l Arbetsmarknadsministrarna i Europa hyllar 

kollektivavtal och strejkrätt, samtidigt är 

de inte intresserade av att göra något för att 

säkra rätten till detta. Jag som trodde att politik 

är att vilja och våga, inte bara prata. 



TECKEN- 

SPEL 

SCEN- 

KONST 

GÅR TILL 

BOTTEN 

LYXBIL 

KORT 

OROLIG 

NATUR 

MOTIGT 

HADE VIGA 

FLICKOR 

LÅNGT 

UNDER 

MINUS 

FRAM- 

STÅENDE 

VERK AV 

HOMEROS 

KRUKVÄXT 

MYNNING- 

EN 

GRIPA 

JORDART 

SAGOSLUT 

HABIT 

KÅRE 

BUBBLA 

SOM 

SPRACK 

SPANSKT 

MYNT 

HÄRK 

TORKHUS 

PASSAGE I 

MONOPOL 

VANLIGT 

MÖBEL- 

TYG 

STARK- 

VARA 

ANVÄNDS 

INGA 

VAPEN I 

KURDISKT 

PARTI 

BAND- 

MÄRKE 

BETUTTAD 

KLUBBA 

VÄSTER- 

BOTTEN 

PRO- 

NOMEN 

GOLDA 

SKJUTER 

MAN I 

AFFÄRER 

HET 

MASSA 

ELEKTRO- 

NIKFIRMA 

SPELAR IN 

JÄTTE I 

VÄST 

TÖSANAMN 

UPP- 

RIKTIG 

STOFT 

VIRKE 

LAND I 

AFRIKA 

STORK 

KUTYM 

TOKYO 

FÖRR 

POTATIS- 

VÄXT 

HJÄLP- 

SPRÅK 

PATRIARK 

FÖR- 

FALL 

VINTER- 

SÖMNEN 

TRIVS TILL 

SJÖSS 

TILLÄGG 

UPPHETTAD 

VILL FRI- 

ARE HÖRA 

STAD I 

SKOTTLAND 

GRAVERA 

VIKTENHET 

KÄRN- 

POSITION 

ÄRKE- 

ÄNGEL 

FÖRE 

ÅRTAL 

HAR LOTTA 

SOM HUS- 

KORS 

SKIDORT 

ALPDRAG 

SÄTTA 

FAST 

SJÖ I 

MELLAN- 

SVERIGE 

BANBOLAG 

FÅNTRATT 

BALETT- 

SLÄKT 

DEN 

FATTIGES 

KO 

BÄR PÅ 

ANLAG 

LIGGER 

KAMPALA I 

SÄSONGS- 

BOSTAD 

KNUFFAS 

MAN I 

KOST- 

HÅLLNING 

HÄSTSPEL 

BOND- 

DOKTOR 

DUMAS- 

FIGUR 

KEJSAR- 

DÖME I 

ÖSTASIEN 

BRUKAR 

MAN LIGGA 

PÅ 

HAR ETTAN 

GÖR SÅR 

I NATUREN S OVANLIG OCH TVÅAN 

KANTON I S FÖRBRUK- 

NING 

TROR EN 

HJÄLP I Å DEL PÅ Ö 

SCHWEIZ 

BADET 

S K R U V S T Ä D 

HÅLLER 

HÅRT I 

SAKER O A R T I G FASTNAR 

MAN 

TÖLPAKTIG LÄTT I 

E 

SKÄPPA 

HÅRD- 

Vinnare i bildkryss 11 

E G R I 

GUMMI 

M Å T T 

UNGERSKT 

VIN S JÄMNA DAME PÅ 

TV 

ÄR LÄTT- 

MED 

KORT FÖR 

MARKEN 

E D N A RODD 

MÖ 

KAN KRÄVA 

SLUTSTEN 

Björn Roslund, Västerhaninge, Vanessa 

ÖRTKRYDDA 

B R O B Y G G E 

D R A G O N Rubin, Lycke, Ulla Jansson, Norrtälje, Allan 

KLUBB 

GRIPA 

G K 

KADAVER 

FÅR MAN 

BLOD- 

DE SMÅ 

BRIST 

A S 

BELÖNING 

N A T T A 

GUILLOU- 

Andersson, Torslanda, Lennart Pettersson, 

FIGUR 

A N E M I 

KRÖGARE 

A R N 

Glanshammar, Monica Månsson, Fjärås, 

K FÖRTÄTA 

GAMMAL KRYSSA 

KNARR 

S BLIR KAN HAN 

RÄTT 

HETA 

HÄR 

P HANDBOLLS- 

HÖR TILL 

LAG 

KORRO- 

MÅRD- 

D R O T T 

DERA SLÄKTET 

Å FÖR- 

ORSAKA 

D O N 

ÄTS MÅNG- 

E F T E R A R R I D Å 

Thorun Kuoppala, Gällivare, Brita Svensson, 

EN I ASIEN 

BLEV 

OLIK 

SJÄLV- 

KAN VARA 

STÅR EN 

STÄNDIGT N O R G E PÅ HJÄLP R O P DEL DANS- O V A L D 

KVALSTER 1905 ARE PÅ 

EXER- 

CERA 

Enskede, Rune Andersson, Alfta, Bengt- 

D R I L L A NOTERAT 

STINA- 

OCH 

BRITTA S E T T RENAR 

RIVS 

HADE VIGA K L O R 

ROOS FLICKOR 

STACK- 

H E T S A 

FÖRFÖLJA 

Ove Eriksson, Nyköping, Janne Karlsson, 

DEL 

ÖDES- S T R Å CYKEL- 

FLOPP 

VITVARU- I T E R A 

GUDINNA JÄTTE 

TRÅNGT 

SUND 

N O R SÄNDEBUD 

VILLE 

KÄRVAR PÅ 

FÖRSTÖRA A M B A S S A D Ö R KRAKE G 

KARTAGO 

TYSK BIL 

ORDADE 

BLÖTDJUR 

KARL- 

ACKORD 

Hägersten, Harry Tovman, Kristianstad, 

S N Ä C K O R ANTON O P E L GRILLER VASA- 

EKLUND VIRKE 

S A 

V E 

Mattias Johansson, Kil, Ingrid Persson, 

JOBBAR 

MED 

FILMARE 

STÄMNING 

T A T I KROPPEN K N E G A R E N FÄRSK 

VARUHUS 

STÅR PÅ 

HAR KOLL 

JP 2008 KARGT 

MENYN 

FODRAL 

R Ä T T E R N A PÅ BLADEN T ©PERSSON OMRÅDE Ö K E N 

KAN MAN 

FÅ AV 

Götene, Jackie Torpman, Degerfors. V A R 

ALLVETARE 

O R A K E L S V A R S Y 

TRÅCKLA 

HABIT 

bildkryss #14 

Dragning den 16 december. 15 med rätt lösning vinner var sin 

dubbeltriss lott med chans att få upp till 7,5 miljoner kronor. 

Sänd lösningen till Bildkryss 14, Byggnadsarbetaren, 

Box 196 15, 104 32 Stockholm. 

Namn.................................................................................................. 

Adress................................................................................................ 

Postadress......................................................................................... 

nr 14 november 2008 byggnadsarbetaren 55 


Skulle bara... 

Rätt skyddsutrustning för arbete på 

höga höjder är en bra livförsäkring. 

Och vi menar verkligen ”liv”. 

Vi på Procurator kan det här med 

fallskydd. Vi säljer utrustningen och 

hjälper dig att använda den på rätt 

sätt. När den behöver service så 

löser vi det med. 

Kontakta oss gärna så ser vi över 

din arbetssituation. 

www.procurator.net 

Ytterligare information: 0200 811 000 

www.blaklader.com 

BYG 1408_s56 56 08-11-05 18.33.22 

byg0807 annonser.indd 48 07-04-30 17.31.16

Nr 14 2008 (PDF 10,1 MB) - Byggnadsarbetaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?