fulltext - DiVA

2.9 Slamavvattning
Utrötat avloppsslam genomgår vanligen en avvattningsprocess innan det lämnar reningsverket
(Svenskt Vatten AB 2010b). Målet är att nå en så hög TS-halt som möjligt och därmed
minimera slamvolymerna. Låg suspensionshalt i rejektvattnet är också av stor vikt. Vid större
reningsverk sker detta ofta via så kallade dekantercentrifuger eller silbandspressar (Svenskt
Vatten AB 2010b). Ju mindre de sammanhängande slampartiklarna är, desto starkare blir de
kapillära vattenbindande krafterna, varför stora slampartiklar är önskvärda (Svenskt Vatten
AB 2010b). Slampartiklarna är ofta elektriskt laddade och för att motverka repulsion
genomgår slammet ofta en så kallat konditionering, vilket i Sverige oftast innebär tillsatts av
kemikalier (Svenskt Vatten AB 2010b). Antingen tillsätts oorganiska ämnen i syfte att
neutralisera slampartiklarnas laddningar eller så används organiska och ofta laddade
polymerer för att neutralisera och samtidigt binda samman slampartiklarna. När
slampartiklarna kommer tillräckligt nära varandra blir de allestädes närvarande van der
Waals-krafterna tillräckligt starka för att ytterligare binda samman partiklarna och avskilja
kapillärt bundet vatten (Svenskt Vatten AB 2010b). Sammantaget är ett slams
avvattningsegenskaper alltså beroende av slampartiklarnas storlek och laddning.
Dokumenterad kunskap saknas i dagsläget beträffande hur ett slams avvattningsegenskper
förändras genom termofil efterrötning.
2.10 Energibalans vid reningsverk
Olsson skriver (2008) att konventionella svenska reningsverk är nettokonsumenter av energi.
Luftningsbassänger och biobäddar utgör oftast de största energiförbrukarna men olika former
av pumpning är också en stor energikonsument (Olsson 2008). Ofta tas energi tillvara genom
biogasproduktion men en stor potential finns också i form av utvinning av värmeenergi från
det utgående vattnet. Denna potential är ofta underutnyttjad och skulle sammantaget kunna
medföra att reningsverk blir nettoproducenter av energi (Olsson 2008). Inom avdelningen
slambehandling kan energivinster göras genom en ökad TS-halt på slammet vilket medför att
mer slam kan rötas på samma volym och att mindre energi åtgår till uppvärmning av slam
(Olsson 2008). Vidare är valet av och justering av lämpliga pumpar grundläggande för att
hålla elenergibehovet lågt. Intresset för biogasproduktion har under de senare åren ökat
markant, både vad gäller stor- och småskaliga anläggningar (SGC 2011), den allmänna
acceptansen för biogaslösningar har alltså ökat den senaste tiden. Sammantaget finns ofta
potential till energimässiga förbättringar vid reningsverken, både genom införande av nya
processteg och regleringsstrategier men också genom optimering av befintlig utrustning
(Olsson 2008). Det är önskvärt att utvinna så mycket biogas som möjligt ur avloppsslammet,
då detta inte bara genererar minskade slammängder utan också en koldioxidneutral
energikälla.
11