fulltext - DiVA

3.2.2 Förtjockning
För att nå önskad TS-halt blandades mesofilt rötat slam från den ordinarie processen med
avvattnat dito. För detta användes murarhink och en skruvdragare med betongblandarvisp. De
rätta proportionerna av respektive slamfraktion beräknades utifrån uppmätta TS-halter för
dessa.
Det avvattnade slammet togs ifrån den av Kungsängsverkets två centrifuger som för dagen
var i drift. Tyvärr visade det sig att karaktären på den framtagna blandningen var starkt
beroende av vilken centrifug det avvattnade slammet tagits från. Slam från den ena
centrifugen genererade ett lättflytande, grynigt slam medan slam från den andra centrifugen
gav ett trögflytande och mer homogent slam.
3.2.3 Beskickning
Rötkamrarna beskickades en gång varje vardag under den 15 veckor långa försöksperioden
genom tappning via bottenkranen och toppmatning via en tratt. RK1 matades med 5 liter slam
och RK2 med 2,5 liter vilket medförde en hydraulisk uppehållstid på 9,8 respektive 19,6
dygn. För matningen och avtappningen användes ett graderat kärl med volymen fem liter. De
första fem driftveckorna matades rötkamrarna med slam med 7 % TS. Från och med
driftvecka sex höjdes belastningen och rötkamrarna matades med 8 % TS. Den organiska
belastningen (OLR) räknades ut med hjälp av Kungsängsverkets egna mätningar av TS och
GF enligt sambandet
!"# ! ! !"#$
! !
!!" ! !"!. (ekvation 2)
!"#$ %&'()$ &*+#$ ,-#$ &'()./0&1*/*$ 21'3/0$ &(**/&$ *1''$ 1000 kg/m3 och T r står för hydraulisk
uppehållstid. Som Figur 6 illustrerar fick denna metod konsekvensen att den organiska
belastningen varierade något under projektets gång.
>=