fulltext - DiVA

3.3.2 Gasproduktion
Under de första sex driftveckorna mättes gasproduktionen genom att bildad gas samlades upp
i påsar om 40 liter vardera som byttes när de blivit fulla. Med denna metod var det
oundvikligt att en påse ibland fick sitta kvar en längre stund trots att den blivit fylld till
bredden. Den bildade biogasen strömmade vid dessa tillfällen ut genom övertrycksskyddet
och blev inte medräknad. Från och med driftvecka sju mättes gasproduktionen med
gasflödesmätare av typ Ritter MGC-1 V3.0, avbildad i Figur 8, vilket gav betydligt bättre
data. Medelvärden för gasproduktionen bildades baserat på data från försöksveckorna 7 – 12
då driften ansågs vara stabil.
Figur 8: Gasmätare Ritter MGC-1 v3.0
Gasproduktionen från en storskalig anläggning beräknades baserat på ett medelvärde mellan
gasproduktionen under drift vecka 7 – 12 från RK1 och RK2 uttryckt i l/kgVS in .
3.3.3 Gaskvalitet
Vid varje beskickningstillfälle mättes den bildade biogasens koldioxidinnehåll med hjälp av
en så kallad Einhorn-saccharometer. Instrumentet kan beskrivas som ett svängt och graderat
provrör fyllt med 7M NaOH-lösning. Vid gaskvalitetsproven samlades 5 ml gas upp och
tillsattes sedan i botten av kröken. Vid kontakt med den kraftigt basiska
natriumhydroxidlösningen tvättas koldioxiden ur vilket medför att endast gasens övriga
beståndsdelar samlas upp i toppen av det täckta röret. Resultatet avlästes och den erhållna
biogasens koldioxidhalt räknades sedan ut genom sambandet
!"#$%"&%$!!"# ! !!!"!!"#!!"!!"#$%
!!!"
! !""!!. (ekvation 3)
Vid byte av gaspåse analyserades den uppsamlade gasens metan-, koldioxid- och
svavelvätehalter med gasanalysinstrument Multitec Sewerin 540.
3.3.4 Analyser utförda på beställarens laboratorium
Varje måndag under driftperioden togs slamprover som analyserades för TS, glödförlust (GF),
pH, alkalinitet och ammoniumkväve av personal på beställarens laboratorium.
15