SRAT-info 1-2012

l l l Nr 1 – mars 2012 

MSB: Allt från 

spik i foten till 

stora katastrofer 

• • • • • • • • • • 

SRAT Hälsoskydd: 

Hälsoombudet Lena 

Ekerlund berättar om 

det stöd du får om du 

blir långvarigt sjuk 

• • • • • • • • • • 

Ambassadören Barbro Elm om vardagen i Nordkorea 

Medarbetarenkät kan bidra till delaktighet och lärande 

En helt vanlig dag på kansliet 

Värna professionen redan under studietiden

INNEHÅLL 

1 

SRAT-medlemmar på MSB: 

Allt från spik i foten till stora 

katastrofer.......................................................5 

Barbro Elm, ambassadör i 

Nordkorea: Både utmanande 

och intressant att arbeta i ett så 

säreget land...................................................8 

Medarbetarenkät kan bidra till 

delaktighet och lärande......................10 

Lena Ekerlund, hälsoombud: 

Viktigt med tidig kontakt för att 

undvika glapp...........................................12 

Till medlemmarnas tjänst 

En helt vanlig onsdag 

på kansliet....................................................14 

Ta hjälp av lönestatistiken..................17 

Värna professionen redan under 

studietiden..................................................18 

Framtidsanalys från SRATs 

ekonomiska förvaltare 

Försiktig optimism..................................21 

8 

Vardagen i 

Nordkorea 

10 

I varje nummer: 

5 

Ledare............................................................ 3 

Arbetsrätt..................................................... 7 

Student...................................................... 20 

Krönika....................................................... 23 

Fråga & Svar............................................. 24 

Aktuellt från föreningarna............. 25 

Korsord....................................................... 28 

15 

Hälsoombudet Lena 

Ekerlund berättar om din 

medlemsförmån SRAT 

Hälsoskydd 

SRATs kansli 

Förbundsdirektör 

Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 

elisabeth.mohlkert@srat.se 

Bitr. förbundsdirektör 

Ingvar Eriksson, 08-442 44 64 

ingvar.eriksson@srat.se 

Informatör 

Marie Norell, 08-442 44 77 

marie.norell@srat.se 

Redovisningsansvarig 

Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 

kajsa.korsgren@srat.se 

Förbundsjurist 

Sophie Silverryd, 08-442 44 74 

sophie.silverryd@srat.se 

Ombudsmän 

Anders Berndt, 08-442 44 70 

anders.berndt@srat.se 

Martin Berndtsson, 08-442 44 67 

martin.berndtsson@srat.se 

Mats Eriksson, 08-442 44 81 

mats.eriksson@srat.se 

Ann Garö, 08-442 44 79 

ann.garo@srat.se 

Linda Lekander, 08-442 44 78 

linda.lekander@srat.se 

2 

SRAT-informationen nr 1 • 2012

Ledare 

Vårt gemensamma ansvar 

för arbetsglädje 

”Får man ordning på arbetsmiljön får man också en 

bättre verksamhet”. Det säger SRATs vice ordförande 

Anders Jansson i en intervju i den här tidningen. Vi har 

hört det många gånger förr, från forskare, chefer och 

beteendevetare, till exempel – och vi vet, var och en av 

oss, att det ligger mycket i det uttalandet. Utan 

arbetsglädje, stimulans och uppskattning skulle få av 

oss orka tillbringa åtta timmar om dagen på en 

arbetsplats. Vi vet också att en god arbetsmiljö, både 

fysisk och psykosocial, skapar goda cirklar. Den får 

betydelse för vad man förmår, vill och orkar prestera på 

jobbet, men också för hur man mår på fritiden. 

Det är en viktig chefsuppgift att ta tag i de problem 

som dyker upp – för det gör det någon gång på så gott 

som alla arbetsplatser. Men det ansvaret åligger, precis 

som Anders Jansson säger, också medarbetarna. Vi har 

alla, arbetsgivare och arbetstagare, ett moraliskt och ett 

lagstadgat ansvar för hur vi har det på jobbet. 

Ändå går det snett ibland. Det skär sig mellan chef 

och medarbetare och mellan olika grupperingar. 

Arbetsuppgifterna blir för många och för tunga, 

meningarna om hur olika uppgifter ska skötas går isär, 

man går i otakt … Det är nästan alltid lättare att hitta 

lösningen på ett problem om man tar tag i det innan 

det har gått för långt. Som chef vet jag att mycket går 

att lösa på plats, men också att ett bra samspel kräver 

ett visst jobb av alla i laget. Som representant för 

förbundet är jag trygg med att vi har så många skickliga 

och engagerade lokala företrädare, som bistår medlemmarna 

på arbetsplatserna. 

Men vissa frågor kan behöva lyftas från det lokala 

planet, kanske för att det har blivit för känsligt på 

hemmaplan, eller för att det rör en alltför komplicerad 

fråga – och då finns vi på SRATs kansli. Vår målsättning 

är att det ska vara lätt att nå oss och kännas enkelt 

att ta kontakt med oss. Det är därför vi har valt att 

berätta lite om oss själva i ett reportage, där vi ger några 

små glimtar från vår vardag. Ofta är det lättare att ta 

kontakt när man har ett ansikte på och en bild av den 

person man pratar med. Man kommer lite närmare – 

och vi vill vara nära er medlemmar. 

Jag har så många gånger kunnat konstatera att 

störningar på arbetsplatserna ofta handlar om att man 

inte lyckats nå fram till och skapa förståelse för 

varandras olika åsikter. Därmed kan jag också konstatera 

att kommunikation är ett, om än slitet, nyckelord i 

sådana här sammanhang. Det är ett spännande projekt 

som Mats Ardbreck beskiver i reportaget från Myndigheten 

för samhällsskydd och beredskap – om att ord 

faktiskt kan ha helt olika innebörd i olika miljöer, och 

att den insikten har lett till en rad kreativa tankar om 

hur samarbetet kan förenklas och förbättras. Sedan vet 

jag också att det finns problem som kräver andra 

åtgärder än att få till ett samtal. Men det är en bra 

grund. 

På tal om kommunikation, ledarskap och konfliktslösning; 

Att arbeta med och möta så många av SRATs 

medlemmar bidrar i stor utsträckning till min egen 

arbetsglädje. Och rätt ofta får jag mig en nyttig 

tankställare – som nu, när jag tar del av Barbro Elms 

vardag som ambassadör i Nordkorea, till exempel. Det 

hon berättar blir en så tydlig påminnelse om vilken 

frihet det är att få leva i ett land som är så jämförelsevis 

tryggt som vårt, där hungrande barn är tragiska 

undantagsfall, där yttrandefriheten är grundlagsskyddad, 

där vi har tillgång till information, kan resa fritt 

och får tycka vad vi vill. Jag tänker återigen på hur 

viktigt det är att vi värnar om våra rättigheter och med 

bästa förmåga uppfyller våra skyldigheter. Och jag 

påminns om hur viktigt det är att börja gräva där man 

står, och att ta så många gemensamma spadtag som 

möjligt både på jobbet och i facket. n n n 

Vår målsättning 

är att det ska vara 

lätt att nå oss och 

kännas enkelt att ta 

kontakt med oss. 

Elisabeth Mohlkert 

förbundsdirektör 

SRAT-informationen 

ges ut av SRAT som är 

ett av 22 förbund inom 

Sveriges akademikers 

centralorganisation, 

Saco. SRAT-informationen 

distribueras till alla 

medlemmar i förbundet. 

Ansvarig utgivare 

Elisabeth Mohlkert 

Redaktör 

Marie Norell 

Layout 

Marie Norell 

foto 

Ledarbild 

Torbjörn Zadig 

Omslag 

MSB Bildbank 

Tryckeri 

AWJ Tryck AB, Nyköping 

Upplaga 

13.400 ex 

Utgivning 2012 

Nr 1 v.10 

Nr 2 v.19 

Nr 3 v.28 

Nr 4 v.41 

Nr 5 v.50 

Annonsstopp fyra veckor 

före utgivning. 

Annonspriser 

Fyrfärg 

Helsida (180x262) 

16.500 kr 

Halvsida (180x130) 

8.500 kr 

Kvartssida (87x130) 

4.500 kr 

Annonsbokning 

marie.norell@srat.se 

Tidningen är 

momsbefriad. 

IT-samordnare/medlemsregister 

Susanne Rönngren, 08-442 44 72 

susanne.ronngren@srat.se 

Assistent/medlemsregister/vaktmästeri 

Catharina Jansson, 08-442 44 71 

catharina.jansson@srat.se 

Telefon 

Vx 08-442 44 60 

Fax 08-442 44 80 

E-post 

kansli@srat.se 

Webbplats 

www.srat.se 

Post 

Box 1419 

111 84 Stockholm 

Besök 

Malmskillnadsgatan 48, 5 tr 

Öppettider 

Sep–apr 8:00–16:30 

Maj–aug 8:00–15:45 

Lunch 11:30–12:30 

Växeltider fredagar 

Sep–apr 8:00–16:00 

Maj–aug 8:00–15:30 

SRAT-informationen nr 1 • 2012 3

Iscensatt tågolycka under övningen 

Barents Rescue 2011. 

4 


På Myndigheten för samhällsberedskap arbetar närmare tusen anställda med sådant 

som vanligt folk slipper tänka på till vardags. Det handlar om allt från kärnkraftsolyckor, 

naturkatastrofer och terroristangrepp till små olyckor på hemmaplan. 

– Det är allt från en spik i foten till stora katastrofer, sammanfattar Claes-Håkan 

Carlsson, SRAT-medlem och suppleant i styrelsen för föreningen SRAT-A, arbetet på 

myndigheten. 

Text: Birgitta Jakobsson Foto: MSB bildbank, Lasse Forsberg, Marie Norell 

SRAT-medlemmar på MSB: 

Allt från spik i foten 

till stora katastrofer 

Det har gått tre år sedan Krisberedskapsmyndigheten, 

Statens räddningsverk och 

Styrelsen för psykologiskt försvar slogs 

samman och bildade Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap, MSB. Det är 

ingen liten uppgift som åligger de anställda 

på den här myndigheten, ansvarsområdet rör 

allt från vardagsolyckor till naturkatastrofer 

och krig. Uppdraget är att utveckla och stödja 

samhällets förmåga att förebygga och hantera 

de olyckor och kriser som kan inträffa, men 

också att dra lärdom av det som faktiskt har 

inträffat, både här hemma och på andra 

platser runt om i världen. 

Omfattande samarbete 

Det är också så organisationen är uppbyggd, 

med avdelningar för förebyggande, förberedande, 

hanterande och utvärderande av 

olyckor och kriser samt en femte för 

stödverksamhet. Det innebär att olika typer 

av händelser handläggs på flera avdelningar, 

men ur olika aspekter. Och det ställer stora 

krav på samverkan mellan de anställda, som 

finns på flera olika platser i landet – i 

Karlstad, Stockholm, Rosersberg, Revinge 

(utanför Lund) och Sandö i Västernorrland. 

Claes-Håkan Carlsson konstaterar att ”det 

blir en hel del resdagar för många av oss”. 

Varje del av verksamheten har dessutom 

ett omfattande samarbete med externa 

grupper, som på olika sätt kan bli inblandade 

i olyckshändelser. Det är myndigheter, som 

polis, kommuner och landsting, men också 

frivilligorganisationer och företag, till 

exempel inom bank-, it- och elförsörjningsområdena. 

– Vi har också ett omfattande samarbete 

med andra länder, berättar Claes-Håkan 

Carlsson – för att vissa olyckor faktiskt berör 

oss i Sverige, även om de inträffar på andra 

sidan klotet men också för att ett internationellt 

kunskapsutbyte bidrar till vårt eget 

lärande. Som när den italienska kryssaren 

gick på grund, till exempel. Eller i samband 

med kärnkraftsolyckan i Japan förra året. Det 

fanns svenskar i området och svenska 

intressen att skydda, och MSBs uppgift var i 

första hand att stötta Utrikesdepartementet 

med kunskaper om risker med och skydd 

mot strålningen. 

Olyckors miljöpåverkan var ett av 

Claes-Håkan Carlsson specialområden på den 

tid han arbetade på Räddningsverket. Från 

början är han, i likhet med många av sina 

arbetskamrater, yrkesmilitär. 

– Vi är 49 SRAT-medlemmar på MSB. 

Majoriteten är män och flera av oss är före 

detta militärer, konstaterar han. 

Idag arbetar Claes-Håkan Carlsson på 

kontoret i Karlstad, framför allt med 

utbildning och utveckling av räddningstjänst 

och krishantering. 

– Det handlar mycket om attityder, säger 

han. Men att ändra beteenden är svårt och 

det kan ta generationer att förändra sådant 

som sitter i ryggmärgen. Som att man till 

varje pris ska släcka elden och rädda den 

byggnad som brinner – även om man skulle 

kunna undvika andra och större skador, på 

miljö och människor, genom att låta det 

brinna ned till grunden. 

Många inblandade i tågolycka 

Annelie Jansson, som kom till MSB från 

Krisberedskapsmyndigheten, arbetar också 

med att sprida kunskap, men från kontoret 

Mats Ardbreck och Claes-Håkan Carlsson arbetar båda på MSB i Karlstad 

t 


Anneli Jansson sitter på kontoret i Stockholm 

och är projektledare för de övningar som 

MSB genomför. 

på Kungsgatan i centrala Stockholm. Hon är 

projektledare för de övningar som myndigheten 

genomför. 

Ibland är det gigantiska sammankomster 

som innebär stora krav på organisation och 

samordning – och som dessutom har inslag 

av stor dramatik. Hon var en av två som hade 

huvudansvaret för den stora och uppmärksammade 

övning som hölls i Norrbotten 

förra året, och som gick under namnet 

Barents Rescue 2011. Då deltog drygt 80 

aktörer och sammanlagt uppemot 4.000 

personer från lokal, regional och nationell 

nivå från de nordliga delarna av Norge, 

Sverige, Finland och Ryssland. Och det var 

sannerligen inte något vanligt litet rollspel. I 

en av delövningarna var det till exempel en 

stor tågolycka som iscensattes, i en annan ett 

allvarligt kemikalieutsläpp. 

– I sådana här sammanhang samövar vi 

med olika statliga myndigheter som omfattas 

av krisberedskapsförordningen, säger Annelie 

Jansson, men målet är att också andra 

organisationer som berörs av scenariot ska 

vara med och öva – kommunerna, till 

exempel och privata aktörer som Vattenfall, 

elbolag och banker. Dessutom deltar olika 

internationella organisationer, som Röda 

korset, och frivilliga försvarsorganisationer. 

– Sverige har aldrig tagit emot internationell 

hjälp i någon större omfattning. Med det 

inte sagt att vi aldrig kommer att behöva det 

– om vi skulle drabbas av stormar, översvämningar 

eller isstormar i sådan omfattning att 

de nationella resurserna inte räcker till – för 

att säkra tillgången till el, bygga vattendammar 

eller nya elledningar, till exempel. 

nära samarbete med andra organisationer. 

Det har bland annat resulterat i att man har 

identifierat sex olika typer av nödlägesscenarier, 

som ska täcka alla tänkbara olyckor. 

– Det gäller framför allt att analysera hur 

framtiden kan se ut, säger han. Att identifiera 

vår beredskap och våra förbättringsområden 

– om det skulle inträffa en olycka vid ett 

kärnkraftverk, i samband med en transport 

eller kanske på ett sjukhus där det finns 

radioaktiva ämnen. 

Mats Ardbreck pratar om sitt arbete som 

”fantastiskt spännande, inspirerande och 

stimulerande”. Men tillägger att ”det kan 

också vara väldigt tråkigt”. 

– Byråkratin kan ibland kännas väl 

omständlig – även om den till viss del 

innebär en kvalitetssäkring. Men med många 

myndigheter inblandade blir det ofta långa 

processer och alldeles för många omtag. 

Vikten av kommunikation 

Men här pågår ett intressant utvecklingsarbete. 

Nyligen har Mats Ardbreck och några 

av hans arbetskamrater dragit igång ett 

projekt som handlar om hur man kommunicerar, 

både internt och externt – och det har 

blivit en riktigt aha-upplevelse, säger han. 

– Vi kommer från olika världar, och vi 

använder olika ord. Det som betyder en sak 

här på MSB har en helt annan innebörd hos 

polisen och en tredje inom sjukvården. Den 

insikten har satt igång en lång rad olika 

kreativa tankar om hur samarbetet kan 

förenklas och förbättras. 

Det han beskriver skulle också kunna 

stämma in på de problem som det kan 

innebära att föra samman olika kulturer från 

flera myndigheter, som skedde när MSB 

bildades och olika uppgifter och arbetssätt 

skulle smältas samman. Det har inte varit en 

alltigenom enkel process, det visar den 

utredning som Stadskontoret överlämnade 

till regeringen strax före jul. Claes-Håkan 

Carlsson och Annelie Jansson instämmer i 

den kritiken och berättar om stora problem 

med samordning, ineffektivitet och en hel del 

frustration bland de anställda. De menar att 

sammanslagningen har gått lite väl fort, och 

att det har saknats kontrollpunkter på vägen. 

Men också i det avseendet pågår ett 

förbättringsarbete. Det berättar Bo Andersson, 

som är ordförande i Saco-S-föreningen 

och därmed representerar ungefär 450 

anställda akademiker. 

– Vi valde, i motsats till övriga fackförbund, 

att förlänga försöksperioden med 

samverkansavtalet med arbetsgivaren, säger 

han. Och efter långa och bra samtal med 

ledningen känner vi att vi har påbörjat ett 

positivt samarbete för att fullt ut ta tillvara 

den kompetens som finns. 

Därmed är det Saco-S-ordförandens 

övertygelse att det nu finns en bra grund för 

att fortsätta att utveckla MSB som organisation 

och arbetsplats, och därmed uppfylla 

den målsättning som ryms i myndighetens 

namn – samhällsskydd och beredskap. Eller 

som Annelie Jansson beskriver det: 

– Jag är här för att medborgarna ska få 

den säkerhet och den trygghet som de betalar 

för via skattsedeln. n n n 

Framtidsanalys och kommunikation 

Hur gör man när det som inte får hända ändå 

händer – när det inträffat nödsituationer, där 

kärnkraft, radiologiska och nukleära ämnen 

är inblandade? 

Det är framför allt sådana frågor som 

Mats Ardbreck arbetar med på Karlstadskontoret. 

Också för hans del blir det en hel del 

SRATs allmänna sektion - SRAT-A 

Ordförande 

Ronny Andersson 

070-620 41 45 

ronny.pia.andersson@telia.com 

Ansvarig ombudsman SRAT 

Ingvar Eriksson 

08-442 44 64 

ingvar.eriksson@srat.se 

www.srat.se 

6 


Aktuellt i avtalsrörelsen 

Den första uppgörelsen i 2012 års 

avtalsrörelse gjordes på industrins område 

mellan Teknikarbetsgivarna och de fackliga 

organisationerna. Detta avtal gäller under 

perioden 1 februari 2012 – 31 mars 2013, 

det vill säga under 14 månader. Avtalet beräknas 

ge minst tre procent löneökningar under 

perioden. Omräknat till 12 månader innebär 

det 2,6 procent. Det anses att det är detta 

utrymme, det så kallade ”märket”, som 

bestämts för den konkurrensutsatta industrin, 

som ska vara vägledande för de centrala 

avtalen på den övriga delen av arbetsmarknaden. 

Vid lönerevisionen på företagen inom 

teknikarbetsgivarnas område ska parterna 

gemensamt förhandla om individuella 

löneökningar för att bibehålla eller uppnå 

önskad lönestruktur och att stimulera till 

goda arbetsinsatser. Det ger möjlighet till 

högre löneökningar lokalt än vad det centrala 

avtalet anger. 

I början av februari träffades ytterligare 

ett avtal. Det var på försäkringsbranschens 

område där FTF – Facket för försäkring och 

finans varslade om konflikt och där sedan 

parterna efter medling träffade ett avtal för 

2012. Avtalet ger en garanterad lönehöjning 

på 2,6 procent det vill säga enligt ”märket”. 

Avtalet bygger dock på att man träffar lokala 

avtal om lönebildningen på företagen och 2,6 

procent gäller om man inte kommer överens 

om annat i lokala avtal. 

En mycket stor del av SRATs medlemmar 

arbetar på områden där vi har så kallat 

processavtal som inte anger något specificerat 

utrymme för löneökningar utan där lönen 

bestäms lokalt för varje individ. Det som 

huvudsakligen avgör vilken lönehöjning man 

får hos arbetsgivare på dessa områden är hur 

man som individ bidrar till att målen för 

verksamheten uppfylls, hur företagets/ 

myndighetens ekonomiska situation är och 

hur marknadslöneläget är. Sådana processavtal 

gäller exempelvis för våra medlemmar på 

det statliga området och på kommun- och 

landstingsområdet. På dessa områden 

kommer inte ”märket” att finnas med i våra 

avtal. Även våra medlemmar inom Postenkoncernen 

omfattas av ett sådant avtal som 

gäller till och med maj 2012. 

Ingvar Eriksson 

bitr. förbundsdirektör 

Arbets 

Rätt 

§ 

Föräldralön i 

kollektivavtal 

I medlemsavgiften till SRAT ingår två 

försäkringar, SRAT Hälsoskydd och SRAT 

Inkomstförsäkring. Hälsoskyddet ger 

möjlighet att få hjälp av ett hälsoombud vid 

frågor gällande rehabilitering eller i kontakt 

med Försäkringskassan (se artikel på sidan 

12). Man kan även få utfyllnad av sjukpenningen 

genom försäkringen. Inkomstförsäkringen 

fyller ut ersättningen från a-kassan. 

SRAT har ingen försäkring som fyller ut 

föräldrapenningen från Försäkringskassan 

utan vi har istället valt att sätta in detta i 

kollektivavtal. Det innebär att de allra flesta 

av SRATs medlemmar får utfyllnad av 

föräldrapenningen, så kallad föräldralön, från 

sin arbetsgivare. Detta har vi förhandlat fram 

på statlig sektor, landstingskommunal sektor 

och i de flesta privata kollektivavtal. På de 

flesta arbetsplatser fungerar det i praktiken så 

att när man får det gröna beskedet från 

Försäkringskassan om utbetalning av 

Kampanjen fortsätter 

föräldrapenning så skickar man in den till 

lönekontoret som då betalar ut skillnaden 

mellan föräldrapenningen och 90 procent av 

den egna lönen. Det finns skillnader mellan 

olika arbetsgivare och olika kollektivavtal. 

Kontrollera med oss på SRAT vilka kollektivavtalsregler 

som gäller för dig och kontrollera 

med ditt lönekontor vilka rutiner de arbetar 

efter. 

Sophie Silverryd, 

förbundsjurist 

Anställd i landsting, 

kommun och region 

Nya uppsägningstider 

Från och med 1 januari 2012 gäller nya 

uppsägningstider för de som varit anställda 

längre tid och har ett års uppsägningstid. 

Personer som fyllt 57 år och har varit 

anställda minst 10 år har ett års uppsägningstid. 

Tidigare regler gav ett års uppsägning 

efter minst 15 års anställning eller om man 

fyllt 40 år och hade minst 10 års anställning. 

Anledningen till uppsägning ska vara 

arbetsbrist. 

Ändringarna har tillkommit på grund av 

det nya omställningsavtalet som också 

började gälla 1 januari 2012. 

Värva en kollega 

Läs mer på www.srat.se/varva_kollega 

Ann Garö, 

ombudsman 

Nya lagar från 

1 januari 2012 

• Momsen på restaurang- och cateringtjänster 

sänktes från 25 till 12 procent. 

• Beloppsgränsen för avdrag för resor 

mellan bostaden och arbetsplatsen höjdes 

från 9.000 kronor till 10.000 kronor. 

• Det nedsatta förmånsvärdet för 

miljöbilar, som har varit tidsbegränsat, 

förlängdes till 2013. 

• Det blev möjligt för båda föräldrarna att 

samtidigt ta ut föräldrapenning i 30 dagar 

innan barnet blir 12 månader. 

• Jämställdhetsbonusen i 

föräldrapenningen förenklades genom att 

den nu kopplas till utbetalningen av 

föräldrapenning. 

GRATTIS! 

Sophie Silverryd, 

förbundsjurist 

Till fem korsordslösare som har chans 

till ännu större vinster. Ni har vunnit 

varsin penninglott. 

Stefan Bellström, Vingåker 

Georg Larsson, Sköndal 

Kerstin Persson, Gävle 

Richard Söderström, Stockholm 

Stefan Wuolikainen, Härnösand 

Korsordslösningen finns på srat.se/ 

sratinformationen 


Barbro Elm, ambassadör i Nordkorea: 

Både utmanande 

och intressant 

att arbeta i ett så 

särpräglat land 

– Är man, som jag, intresserad av utrikespolitik är det väldigt intressant att vara på 

plats för att följa utvecklingen och försöka förstå. 

Det säger Sveriges ambassadör i Nordkorea, Barbro Elm. 

– Men visst är det också påfrestande att arbeta i ett land som är så märkligt och så 

annorlunda. 

Text: Birgitta Jakobsson Foto: Scanpix samt Pawel Flato 

Centralstationen i Pyongyang 

8 


Allt fortsätter som vanligt! Det deklarerade Kim Jong-Un när han 

tog över makten efter sin far, Kim Jong-Il, som avled vid årsskiftet. 

Den samstämmiga, och väntade, bedömningen är därmed att 

Nordkorea också under överskådlig framtid kommer att vara ett 

strängt isolerat land, med fortsatt hårdför diktatur, censur och 

kontroll. 

Det är i den miljön Barbro Elm, ambassadör och SRAT-medlem, 

arbetar. 

– Sverige för en kritisk och långsiktig engagemangspolitik i 

Nordkorea, säger hon. Vårt övergripande mål är naturligtvis att bidra 

till avspänning och fred, att bryta landets isolering och att påverka i 

kärnvapenfrågan. I det arbetet ingår dialog med nordkoreanska 

företrädare, där frågor som rör mänskliga rättigheter och kärnvapen 

ofta står på agendan. 

– Det är svårt att mäta hur mycket vår närvaro kan påverka. Men 

vad är alternativet? Att vi inte har någon kontakt alls? Den svenska 

politiken innebär i stället att vi ska göra vad vi kan för att bidra till en 

förändring – och försöka förstå, fastän mycket är så annorlunda och så 

obegripligt ur vårt perspektiv. 

Koreaner och utlänningar skiljs åt 

Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Nordkorea sedan 1973. 

Under lång tid var Sverige det enda västlandet med obruten diplomatisk 

representation. I dag har sju EU-länder ambassader i huvudstaden 

Pyongyang, alla samlade i ett avskilt område, dit nordkoreanerna inte 

har tillträde. 

Barbro Elm beskriver ambassaden i Pyongyang som en ”miniambassad”. 

Här finns bara två utsända, förutom hon själv också första 

ambassadsekreteraren Michaela Wilhelmsson. Och eftersom arbetet 

medför en hel del resor är det inte ovanligt att bara en av dem finns på 

plats. Men vid ambassaden arbetar också flera nordkoreaner, anställda 

av den nordkoreanska staten. Det vanliga är att lokalanställda ute i 

världen är anställda av ambassaderna och beskickningarna, som alltså 

både betalar löner och har arbetsgivaransvar för dem. Att det inte är så 

i Nordkorea är bara ett av många tecken på hur staten håller utlänningar 

och nordkoreaner åtskilda åt. 

– Vi vet inte var våra lokalanställda bor och vi kan inte kontakta 

dem utanför arbetstid, säger Barbro Elm. I det här landet finns två 

mobiltelefonsystem – ett för utlänningar och ett för invånarna, och det 

går inte att ringa mellan dem. Och censuren innebär att koreanerna 

inte har tillgång till den information som vi har, till exempel via 

internet. 

– För ambassaderna finns förstås inga sådana förbud. 

Undernäring och ekonomiskt förfall 

Ambassadören berättar också att hon och ambassadsekreteraren har 

kunnat röra sig ganska fritt i landet – även om det inte är tal om några 

spontana utflykter. Varje resa planeras noga, eftersom de måste ha med 

sig en guide när de rör sig utanför Pyongyang. Nyligen gjorde Barbro 

Elm till exempel en resa till de nordöstra delarna av landet, ett område 

som få utlänningar har besökt eftersom det är svårt att ta sig dit. 

Hennes besök syftade bland annat till att följa upp FNs livsmedelsprogram. 

I samband med det fick hon tillfälle att prata med människor i 

de allra fattigaste delarna av landet, via tolk förstås. Och det hon 

beskriver från den resan är så långt ifrån en nöjesresa man kan komma. 

– Här, i Pyongyang, är det relativt väl ställt, berättar hon. Det är 

främst på landsbygden som man ser det stora ekonomiska förfallet och 

människors umbäranden. Där sköter koreanerna fortfarande sina 

jordbruk manuellt med hjälp av oxar – traktorer är oerhört sällsynta. 

Och där lider många människor av kronisk undernäring. Det har varit 

illa ställt under lång tid, och jag har själv sett hur undernäringen har 

gått så långt att den har orsakat en hög grad av kortvuxenhet. 

Sverige ger ett ganska omfattande humanitärt stöd till Nordkorea, 

både via EU, FN och enskilda organisationer, som Röda korset till 

exempel. Vi bidrar också med kunskapsöverföring, exempelvis inom 

områdena ekonomi och klimat. Den svenska ambassaden bistår med 

organisationen av den Sida-finansierade utbildningen som genomförs 

med hjälp av olika experter, bland annat från svenska myndigheter. 

Uppdrag för andra länder 

Den svenska representationen har också uppdrag för en rad andra 

länder. Sedan1995 är Sverige till exempel skyddsmakt för USA, som 

inte har några diplomatiska förbindelser med Nordkorea. Det innebär 

att den svenska ambassadpersonalen representerar USA i konsulära 

frågor. Några av de ärenden de har haft har varit riktigt tunga – som i 

fallen med de amerikanare som fängslades 2009 och 2010 för att ha 

tagit sig in i landet olovandes och nu senast ett ärende under våren 

förra året. Då fanns personal på svenska ambassaden på plats för att 

bevaka att allt skulle gå rätt till. 

Sverige har dessutom konsulär representation för övriga nordiska 

länder, för Kanada och Australien samt Schengenrepresentation också 

för Italien, Spanien, Grekland och de nordiska länderna, vilket innebär 

att man utfärdar viseringar för nordkoreaner som ska åka till vissa 

länder i Schengenområdet. 

– Det konsulära arbetet är ändå inte särskilt omfattande här, 

eftersom det är så få turister, säger Barbro Elm. Men viseringsverksamheten 

tar en hel del resurser i anspråk. 

Hon har hört att intresset för resor till Nordkorea har ökat, men 

än är det inget som de har märkt av på ambassaden. Och hon 

uppmanar svenskar som vill åka dit att planera sin resa mycket noga, 

och att inte ge sig av på egen hand. Det är inte möjligt att ta sig hit om 

man inte gör det i välorganiserade och bevakade turer. 

– Arbetet här är väldigt speciellt – och det innebär naturligtvis en 

hel del stora påfrestningar, inte minst mentalt, att arbeta i ett så 

särpräglat land, säger Barbro Elm, som nu är inne på den sista 

fjärdedelen av sitt tvåårsförordnande. Förutom de hemresor som 

regleras i avtalet med arbetsgivaren blir det därför en hel del ”rest- och 

recovery-resor” till Kina. 

– Vi stöttar varandra, både anställda vid olika ambassader och 

representanter för FN. Men man måste ändå ge sig ut för andas annan 

luft mellan varven. n n n 

UPFS kansli 

08-405 51 38, 08-401 51 40 

Årsmöte den 29 mars då ny 

ordförande väljs. 

Barbro Elm, Sveriges ambassadör i Nordkorea 

Utrikesförvaltningens Personalförening, 

UPF – en del av SRAT 


Mats Eriksson 

08-442 44 81 


www.srat.se 


Medarbetarenkät 

kan bidra till delaktighet 

och lärande 

Under flera år i rad har Arbetsförmedlingen haft uppseendeväckande hög svarsfrekvens 

på sin återkommande medarbetarundersökning. SRATs förste vice ordförande 

Anders Jansson, tillika ordförande i yrkesföreningen SRAT Arbetsmarknad, menar att 

det uttrycker ett stort engagemang i arbetsmiljöfrågor. 

– Får man ordning på arbetsmiljön får man också en bättre verksamhet, säger 

han. Allt hänger ihop. 

Text: Birgitta Jakobsson Foto: Arbetsförmedlingens bildbank (Lennart Perlenhem), 

Denny Lorentzen, Colourbox 

10 


De numera årliga medarbetarundersökningarna på Arbetsförmedlingen 

har blivit en självklar del av underlagen till arbets- och 

verksamhetsplaneringen. Nu pågår arbetet med att gå igenom och 

analysera de senaste undersökningsresultaten vid de olika arbetsplatserna. 

Tanken är att alla medarbetare ska ha möjlighet att delta i 

arbetet med att förbättra arbetssituationen på sina respektive arbetsplatser. 

– Det är viktigt att den processen fungerar, säger Anders Jansson, 

både för att det bidrar till ökat inflytande och till ett lärande i 

organisationen. 

Svarsfrekvensen på den enkät som nu analyseras är hög – 91 

procent. Anders Jansson konstaterar inte bara att den har fått stort 

gensvar utan påpekar också att de som har svarat förväntar sig att deras 

synpunkter ska tas på allvar och bidra till förbättringar. 

– Genom att ta väl hand om resultatet ökar man legitimiteten, 

samtidigt som man bidrar till både delaktighet och lärande, säger han. 

Den senaste undersökningen, som gjordes i höstas, visar att de 

anställda på det stora hela är ganska nöjda med arbetssituationen. På 

minussidan konstaterar man emellertid att många känner sig stressade 

av alltför hög arbetsbelastning och att hot och våld har blivit vanligare. 

Anders Jansson menar att det är särskilt alarmerande att det förekommer 

fler fall av kränkande behandling mellan chef och medarbetare. 

– Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Både från ledningens och 

fackets håll tar vi det på största allvar och kräver självklart nolltolerans 

mot sådana beteenden. 

Undersökningen visar också att många vill ha högre lön. 

– Det finns nog ingen som tycker sig ha rätt lön, säger Anders 

Jansson, som också påpekar att lön och prestation måste hänga 

samman. 

» Att man tar kontakt med 

facket om man har kört fast på 

något sätt, eller om man mår 

pyton på jobbet « 

– Det viktiga är att lön och prestation hänger samman. Att varje 

medarbetare vet på vilka grunder lönen sätts och att chef och 

medarbetare diskuterar det – för att var och en ska få ökad förståelse 

för den lön hon eller han faktiskt har, men också för att få besked om 

vad som ska till för att förändra den. 

1500 nyrekryteringar 

Det är ingen överdrift att påstå att det har varit en turbulent tid för de 

anställda på Arbetsförmedlingen – och att det har inneburit påfrestningar 

för många av dem. 

– Vi som arbetar på myndigheten står i centrum för de arbetsmarknadsåtgärder 

som regeringen beslutat om, säger Anders Jansson, 

som delar sin arbetstid mellan jobbet som arbetsförmedlare och de 

fackliga förtroendeuppdragen. Det betyder bland annat att vi hela 

tiden måste se framåt och vara beredda på snabba omställningar, 

samtidigt som arbetet med klienterna ofta kräver både långsiktighet 

och kontinuitet. 

För att klara av de nya krav som regeringen har lagt på myndigheten, 

som under de gångna åren till stor del har handlat om att hjälpa 

långtidsarbetslösa och nyanlända att få jobb, anställer man nu 1500 

nya medarbetare. 

– Det är en stor uppgift, både att anställda och att ta emot så 

många nya arbetskamrater och få dem att känna sig välkomna till en 

trygg och bra arbetsplats, säger Thomas Lundqvist, SRAT-medlem och 

anställd vid den centrala personalavdelningen, men med arbetsplatser 

både i Göteborg och i Stockholm. Han är väl insatt i medarbetarundersökningen, 

både för att han har arbetat med den tekniska delen av 

den och för att han har varit med 

och analyserat resultatet på den 

egna arbetsplatsen. 

– Det viktiga nu är att 

identifiera vari stressen består, 

säger han, och att ta chansen att 

lära av varandra. Vi kan vinna 

mycket bara genom att ta oss tid 

att resonera med kollegor om hur 

de arbetar för att lösa olika 

problem. 

– Och det är naturligtvis 

viktigt att man verkligen jobbar 

igenom resultaten i hela 

organisationen, så att vi 

förhoppningsvis kan läsa av 

förbättringarna i nästa undersökning. 

Fokus på problemlösning 

Undersökningen har alltså visat 

på olika förbättringsområden, 

och nu påpekar Anders Jansson 

vikten av att gå från ett problemorienterat 

arbetssätt till lösningsfokuserat. 

– Nu är det viktigt att vi ser 

framåt, säger han, och att vi 

Thomas Lundqvist 

koncentrerar oss på hur vi kan 

lösa de problem som finns. Det 

gäller både arbetsgivaren och 

facket, eftersom vi ju har ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön. Men 

det gäller också de enskilda medarbetarna. 

– Vi pratar ofta om chef- och ledarskapsfrågor. Men det finns 

också ett medarbetarskap, en skyldighet att ta eget ansvar för sin 

arbetssituation. Att prata igenom arbetsbelastningen och ha en dialog 

med chefen om prioriteringar, till exempel – och att göra det tidigt, 

innan det brister. 

Han menar att ett sådant synsätt också kan stödja fackets nya roll, 

som han beskriver i termer av fler individuella lösningar och mer 

personligt stöd till de enskilda medlemmarna. 

– Det är viktigt att medlemmarna också ser och tar tillvara den 

möjligheten, säger han. Att man verkligen tar kontakt med facket om 

man har kört fast på något sätt, eller om man mår pyton på jobbet – 

och det gäller förstås alla SRAT-medlemmar, oavsett var de arbetar. Det 

är sällan någon bra idé att sitta stilla och tro att problemen bara ska 

lösa sig. Känns det marigt att ta diskussionen på den egna arbetsplatsen 

är det bara att slå en signal till förbundskansliet. Längre än så är det 

inte till hjälpen. 

– Sedan måste vi förstås arbeta vidare på bred front – med stressen, 

problemen med hot och våld, med chefernas situation och lönerna – 

och annat som kan störa trygghet, arbetsglädje och effektivitet. n n n 

SRAT Arbetsmarknad 

– en del av SRAT 

Ordförande 

Anders Jansson 

010-247 08 53 

anders.jansson@arbetsformedlingen.se 



Mats Eriksson 

08-442 44 81 


www.srat.se 


Lena Ekerlund, hälsoombud 

Viktigt med tidig 

kontakt för att 

undvika glapp 

Ring! Den uppmaningen riktar hälsoombudet Lena 

Ekerlund till SRAT-medlemmar som blir sjukskrivna mer 

än 14 dagar. Då träder nämligen försäkringen SRAT 

Hälsoskydd i kraft, som innefattar både rådgivning och 

ekonomisk ersättning. 

Text: Nina Enström Foto: Denny Lorentzen 

Hälsoombudet är en del av det 

Hälsoskydd som alla medlemmar 

i SRAT har i sitt avtal. 

Grundtanken med hälsoombudet 

är att få hjälp att komma 

tillbaka i arbete snabbare och 

under rätt förutsättningar. 

Försäkringen är tecknad hos 

SalusAnsvar, där Lena Ekerlund 

är anställd. I sin egenskap av 

sjuksköterska har hon flera 

arbetsuppgifter; hon stödjer 

handläggarna på personskadeavdelningen 

i medicinska 

spörsmål, och har även kontakt 

med skadade försäkringstagare. 

Hon har också hand om friskoch 

sjukskrivningar av anställda, 

ser till att rehabiliteringsutredningar 

görs och att arbetsplatser 

anpassas vid behov. Dessutom är 

hon alltså hälsoombud för 

SRATs medlemmar, en funktion 

som kanske inte är så känd som 

den borde vara. 

– Eftersom försäkringen 

Hälsoskydd ligger i medlemskapet 

är den lite dold och därför är 

det inte alla som känner till 

denna viktiga förmån. Min 

uppgift är att informera om 

sjukskrivningsprocessen, om 

rättigheter och skyldigheter så 

att medlemmen verkligen får 

den hjälp som behövs från 

sjukvården och arbetsgivaren. 

Stödjande och bekräftande 

Lena Ekerlunds roll som 

hälsoombud är, förutom att 

informera, framför allt rådgivande, 

stöttande och vägledande. 

Hon är tillgänglig alla vardagar, 

och får i snitt två–tre samtal om 

dagen. Just nu har hon ungefär 

40-50 ärenden på sitt bord, där 

hon har regelbunden kontakt 

med SRAT-medlemmar. 

När medlemmen ringer och 

berättar om sin sjukskrivning 

informerar hälsoombudet om 

» Hälsoombudets roll är framför 

allt rådgivande, stöttande och 

vägledande. « 

vad försäkringen innehåller, och 

tar reda på vilket kollektivavtal 

vederbörande arbetar under. 

– Jag försöker skapa mig en 

bild av personens läge och behov 

utifrån sjukdomsdiagnosen. Jag 

kan inte boka behandlingar, men 

stötta personen att ta egna 

kontakter. Sedan ringer jag med 

jämna mellanrum, beroende på 

behov. 

Den vanligaste diagnosen 

bakom sjukskrivningarna är 

stress/utmattning och därefter 

cancer. När det gäller utbrändhet 

blir det mycket stödjande och 

bekräftande samtal. Att till 

exempel när det är aktuellt med 

arbetsträning ge rådet att se till 

att få konkreta arbetsuppgifter, 

så att inte ramen blir för lös. 

– Jag är av och till med på 

rehabiliteringsplaneringar också. 

När läkare inte är med kan jag 

hjälpa medlemmen att förklara 

sina problem utifrån det 

medicinska perspektivet. 

Nu tycker Lena Ekerlund att 

diagnosen utmattningssyndrom 

minskat något, vilket kan hänga 

ihop med förändringen av 

sjukförsäkringen. Man hittar 

andra lösningar när sjukskrivning 

inte godkänns, till exempel 

går ner i tid. 

Tidig kontakt 

– Det är viktigt med en tidig 

kontakt, så att rådgivningen 

kommer i gång så snart som 

möjligt. För den som till 

exempel ska genomgå en 

operation kan det vara skönt att 

reda ut allt praktiskt i förväg, så 

då kan man med fördel ringa 

innan de två veckorna gått. 

Till det praktiska hör 

”pappersexercisen”, bland annat 

anmälningsblankett med 

uppgifter om konto, kollektivavtal 

med mera och läkarintyg. 

Det är också bra att räta ut alla 

frågetecken i samband med en 

längre sjukskrivning – om vem 

som gör vad, karenstidens längd, 

när ersättningen kommer och så 

vidare. 

– Det är bra att få bilden 

klar från början – så det inte blir 

några glapp. Jag får ibland höra 

”tänk om jag vetat om detta 

tidigare”. 

12 


Därför är hälsoombudets 

viktigaste råd till SRATs 

medlemmar som är sjukskrivna 

mer än 14 dagar att kontakta 

henne så tidigt som möjligt – efter 

30 dagar kan karenstiden 

förskjutas ytterligare. 

– Ibland hör man ju just att 

man måste var frisk för att orka 

vara sjuk, då det är så mycket att 

hålla reda på. Där kan jag hjälpa 

till och avlasta lite, säger Lena 

Ekerlund, som alltså finns 

tillgänglig per telefon dagligen. 

n n n 

Fakta SRAT Hälsoskydd 

Försäkringen ingår i medlemsavgiften för yrkesverksamma 

medlemmar och består av två delar: 

• Tillgång till ett hälsoombud om du insjuknar eller skadar dig. 

Anmälan till hälsoombudet efter 14 dagars sjukskrivning och 

senast inom 30 dagar. 

• Sjukinkomstersättning som ersätter lönebortfall – under längst 

nio månader och vid minst 50 procents sjukskrivning, efter en 

karenstid om antingen tre eller tolv månader beroende på 

avtalsområde. 

Telefon till SRATs hälsoombud: 0200-87 50 70. 

Telefontid: vardagar klockan 8-16.30. 


Till medlemmarnas tjänst 

En helt vanlig 

onsdag på 

kansliet 

Klockan är kvart i nio en helt vanlig onsdag och doften av nybryggt kaffe lockar. En 

efter en kommer kansliets medarbetare ut ur sina arbetsrum, och snart är samtalen i 

gång runt bordet. Kommentarer om gårdagens tv-program varvas med diskussioner 

om svårlösta frågor och om varför datorn beter sig som den gör. 

Text: Birgitta Jakobsson Foto: Stefan Bohlin 

14 


Stående från vänster: Marie Norell, Catharina 

Jansson, Elisabeth Mohlkert, Linda Lekander, Martin 

Berndtsson, Sophie Silverryd och Ingvar Eriksson. 

Sittande från vänster: Ola Blomqvist, Anna Ericsson, 

Ann Garö, Anders Berndt, Kajsa Korsgren, Sofia Eriksson, 

Mats Eriksson och Susanne Rönngren. Vi finns på 

srat.se också! 

Just den här förmiddagen handlar det mycket om Martin. För Martin 

Berndtsson, som är SRATs nye ombudsman, gör sin första arbetsdag 

på SRATs kansli och alla är inblandade i introduktionen av honom. 

Själv känner han sig rätt omtumlad, säger han, men också glad och 

lugn för att allt är så väl förberett. Tulpanerna på skrivbordet, det nya 

telefonabonnemanget, datorn som är på väg ... Men han säger också 

att det första intrycket är att han har kommit till en trevlig arbetsplats 

med kompetenta arbetskamrater. 

– Det har han helt rätt i, säger Susanne Rönngren och berättar att 

hon ofta tänker på hur roligt det är att komma till jobbet. Det beror 

både på arbetsuppgifterna och på arbetskamraterna, ”att alla är så 

trevliga och hjälpsamma och att det är så minimalt med konflikter och 

aldrig något skitsnack”. 

Som ansvarig för medlemsregistret är Susanne är lite av en första 

instans för de medlemmar som hör av sig till kansliet. Det hinner bli 

många telefonsamtal och ännu fler e-postmeddelanden under en vanlig 

dag. Och de handlar inte bara om registerfrågor, det händer rätt ofta 

att hon också har diskussioner om värdet av medlemskap, till exempel. 

Men just den här dagen, när det är månadsskifte, är det en hel del 

frågor om medlemsavgiften. Och redan när hon kom på morgonen 

kunde hon notera att det var ovanligt många, framför allt tandhygienister, 

som hade varit inne på hemsidan och uppdaterat sina kontaktuppgifter. 

Som it-samordnare deltar Susanne i arbetet med att utveckla 

förbundets datasystem, och rycker in när tekniken krånglar hos någon 

av arbetskamraterna. Så efter förmiddagskaffet är det dags att efterlysa 

Martins nya dator, som ska installeras. 

Några rum bort sitter Catharina Jansson, och en av dem som har 

bäst koll på vad som händer på kansliet. Jobbet ”ärvde” hon efter en 

kompis och nu delar hon sin arbetstid mellan SRAT och Sveriges 

Tandhygienistförening Sedan elva år tillbaka är det hon som öppnar 

posten, tar emot kansliets e-post och sköter en stor del av vardagsruljansen. 

Hon arbetar också tillsammans med Susanne med medlemsregistret 

och ser till att medlemsavgifterna kommer in och hon har 

mycket medlemskontakter. Och när det är stopp i kopieringsmaskinen 

är det ofta hon som rycker in. 

– Jag är nog lite som spindeln här, och det passar mig bra. Jobbet 

är varierat, det är kul med alla medlemskontakter och jag behöver inte 

sitta stilla hela dagarna, säger hon och innan hon tar på sig ytterkläderna 

för att, tillsammans med Marie Norell och Martin, köpa lite 

kontorsmaterial. 

Stort och smått 

Det är så det är på SRAT-kansliet, att de som har möjlighet rycker in 

där det behövs. Dessa dagar har Marie fullt upp med att planera 

innehållet i den här tidningen och uppdatera hemsidan som för övrigt 

ska göras om under året. Som informatör är hon till och från 

inblandad i många områden. Dagens pensum innebär också att hon 

ska göra SRAT Arbetsmarknads presentationsfolder klar för tryck, 

producera en kallelse till förbundsmötet som går av stapeln den 8 juni 

och uppdatera e-postadresser, som är så viktiga för kommunikationen 

med medlemmarna. Hon ska också hjälpa HälsoAkademikerna med 

lite praktiskt inför föreningens försenade 25-årsjubileum. 

– Det är stort och smått, konstaterar hon. 

Kajsa Korsgren tillhör också dem som har bra koll på verksamheten, 

men för hennes del handlar det om pengar. Kajsa är civilekonom 

t 


och som redovisningsansvarig är det hon som håller ordning på 

varenda krona som kommer in och betalas ut. Årsbokslutet är i full 

gång och nu sitter hon vid datorn och stämmer av konton, räknar på 

den särskilda löneskatten på pensioner och på semesterskulden. Så här 

års blir det en hel del frågor från de yrkesföreningar som inte har egen 

ekonomi utan tilldelas driftsmedel av förbundet. 

Kajsa kom hit via ett ”lyckligt bananskal”, säger hon, genom en 

kompis som stötte på förbundsdirektören på tunnelbanan och fick 

frågan om han kände någon ekonom. Det gjorde han … 

Den helhetssyn hon talar om gäller hela kansliet – också ombudsmännen, 

även om de också har sina specialområden och ansvar för 

olika medlemsgrupper. Ingvar Eriksson, biträdande förbundsdirektör, 

är den som har varit här längst. Det är mer än 30 år sedan han tog 

plats på det då betydligt mindre kansliet. Numera har han börjat 

trappa ned och är ledig på fredagar. Veckans övriga dagar ägnar han sig 

åt ”samma frågor som alla andra”, säger han, och pekar mot telefon 

och dator. Det är medlemmar som undrar över semesterlön, arbetsgivare 

som inte har förhandlat ordentligt inför en omorganisation och 

frågetecken kring regler för uppsägning, för att ta några exempel. 

Ingvar ägnar också mycket tid åt diskussioner med arbetsgivarrepresentanter 

om övergripande villkorsfrågor – för att klara ut arbetsmarknadsläget 

och för att diskutera nödvändiga satsningar på 

förbundets medlemsgrupper. 

I dag missar han förmiddagskaffet, eftersom han var på Karolinska 

sjukhuset i Huddinge för att hitta en bra lösning för en hälsovetare 

som inte längre behövs på sin arbetsplats. Men vid tiotiden tar han 

plats i det rum, som han numera delar med Sofia Eriksson, tidigare 

anställd som assistent, som lämnade jobbet för några år sedan för att 

läsa psykologi. Nu rycker hon in då och då och hjälper till med 

administrativa uppgifter när det hopar sig på Susannes och Catharinas 

bord. 

Blöjor, rehabmöten och hardship 

Flera av korridorens rum står tomma denna onsdagsförmiddag. Linda 

Lekanders är ett av dem. Hon är hemma och byter blöjor och kokar 

gröt och läser ”Råttan och grodan” ungefär femtio gånger. Det är 

dottern Elma, nu femton månader, som har hennes totala uppmärksamhet 

tre dagar i veckan. Men måndagar och tisdagar är hon på plats 

på kansliet och ägnar sig åt förhandlingar, coachning av medlemmar, 

rådgivning och annat ombudsmannajobb. 

Också Ann Garös rum är tomt. Hon har lämnat kansliet för att 

delta i ett rehabiliteringsmöte ute i landet. Det gäller att skapa en bra 

återgång till arbetet för en medlem som har varit sjuk under en längre 

period. På plats finns också arbetsgivaren, en representant från 

Försäkringskassan och företagshälsovårdens läkare. 

För Mats Eriksson blir det en snabbfika, sedan ger han sig iväg till 

ett möte med UPF, Utrikesförvaltningens Personalförening. På 

dagordningen står bland annat en uppföljning av förberedelserna inför 

RALS, ramavtalet om löner med mera inom staten, diskussioner om 

nya villkor för hardship och frågan om vad som händer med den stora 

utredningen om utrikesförvaltningen. Några timmar senare är Mats 

tillbaka, och ger sig iväg för att luncha tillsammans med ”nya” Martin, 

”gamla” Nils-Bertil Rosén, som gick i pension för några år sedan efter 

32 år på SRAT, Ingvar, Anders Berndt och Ola Blomqvist. 

Anders har tillbringat den tidiga förmiddagen tillsammans med 

lokala företrädare på Saco-Postens kontor och efter lunch väntar ett 

annat möte utanför kansliet. Men det kändes viktigt att komma hit en 

stund och välkomna Martin, säger han. 

Allt handlar om människor 

Ola arbetar två dagar i veckan som ombudsman för SRAT på 

flygteknikernas område. Resten av veckan delar han mellan uppdraget 

som ordförande i Svensk Flygteknikerförening och arbetet som 

flygtekniker. Innan han går iväg på det som i dag blir en herrlunch 

förbereder han en tvisteförhandling för medlemmar som inte får 

avtalsenliga löneökningar – en uppgift som också förbundsjuristen 

Sophie Silverryd är involverad i. 

Men nu är hon på väg till en privattandläkarmottagning. Det är 

tandläkaren, tillika arbetsgivaren, som har hört av sig för att det har 

uppstått problem mellan honom och en anställd tandhygienist. 

– Det är alltid bra när vi kommer in tidigt, säger Sophie. Det ökar 

chanserna att klara ut saker och ting, innan det har gått för långt. 

Allt hon gör handlar på något sätt om människor. Under åren har 

hon tagit del av ett ganska stort antal människoöden – och det är en av 

de saker som gör jobbet här så spännande, säger hon. 

– Ibland råder vi medlemmar att byta jobb, men på den här arbetsplatsen 

gör många tvärtom och stannar väldigt länge. Det säger väl 

något om vad vi tycker, både om jobbet och om varandra. 

I det avseendet är biträdande förbundsjuristen Anna Ericsson ett 

undantag. Hon håller på att avsluta sina ärenden innan hon börjar sitt 

nya jobb som jurist och utredare på Diskrimineringsombudsmannens 

arbetslivsenhet. 

– Diskrimineringsfrågorna ligger mig så varmt om hjärtat, och det 

ska bli roligt både att driva dem och att lära mig mer om dem, säger 

hon. Men det har varit fyra väldigt roliga år här, och det var ett 

fantastiskt ställe att komma till direkt efter examen – både lärorikt och 

kul. 

Det är en av de saker som Elisabeth Mohlkert, förbundsdirektören, 

strävar efter i sitt chefskap, att det ska kännas bra att komma till 

jobbet. 

– Många som arbetar på fackliga organisationer har väldigt utsatta 

positioner, särskilt när de ska stötta människor med svåra problem, 

säger hon. Det gör det extra viktigt att få till ett bra samarbete och att 

ha en bra stämning på jobbet. 

Elisabeths eget arbete består, i stora drag, av tre delar. Det är 

förberedelsearbete inför förbundsstyrelsens möten, det är exempelvis 

flera stora uppdrag i närstående organisationer – som vice ordförande 

för Saco-S, styrelseledamot i Trygghetsstiftelsen och som suppleant i 

styrelsen för inkomstförsäkringen – och det är chefskapet på kansliet. 

– När jag är på kansliet tillbringar jag mycket tid i korridoren, 

säger hon. De är då vi löser många av de problem som uppstår. Och så 

klarar vi förstås ut en del vid förmiddagsfikat ... 

n n n 

Martin 

– ny på 

SRAT 

Den 1 februari 2012 började 

Martin Berndtsson som ny 

ombudsman på SRATs kansli. Så 

här beskriver Martin sig själv: 

”Jag får ofta hör att jag är glad, 

social, envis och har mycket kaffe i 

mjölken. Mitt ursprung har jag i en bruksort i Småland, nu bor jag 

i Stockholm sedan 25 år tillbaka. Jag är beteendevetare och har läst 

sociologi med inriktning på arbetsliv och arbetsmarknad. 

Sedan 1980-talet har jag arbetat med hr-frågor, först 10 år 

inom Stockholms läns landsting, därefter 10 år i teknikkonsultföretaget 

ÅF AB och senast inom Rikspolisstyrelsen. Mina arbetsuppgifter 

har varit alla typer av hr-frågor som kan förekomma på en 

arbetsplats, från rekrytering till avslut. Mitt intresse har dock alltid 

varit arbetsrätt, något som jag nu hoppas få bidra med och lära mig 

mer om här på SRAT.” 

Vi hälsar Martin välkommen till SRAT! 

Marie Norell 

informatör 

16 


Saco LöneSök uppdaterad 

Ta hjälp av 

lönestatistiken 

Din 

Beställ på www.srat.se 

eller kansli@srat.se 

LÖN 

Nu har Saco LöneSök uppdaterats med den 

senaste lönestatistiken från SRATs löneenkät. 

Under mars månad kommer Saco LöneSök 

även att uppdateras med statistik för stat, 

kommun och landsting som samlats in via 

arbetsgivare, så kallad partsgemensam 

statistik. 

Hur hittar jag Saco LöneSök? 

Saco LöneSök är en service till dig som är 

medlem och du hittar Saco LöneSök via 

SRATs hemsida där du loggar in för att få 

tillgång till statistiken. 

Vad kan jag göra i Saco LöneSök? 

• Studera lönenivån och lönespridningen för 

olika åldrar, examensår, utbildningar, yrken, 

befattningar, sektorer, och regioner 

• Studera ingångslöner och löneutveckling för 

olika yrken 

• Jämföra din lön med andra kollegor och 

andra akademiker, du kan exempelvis skriva 

in din egen lön och se den i ett diagram 

• Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov 

• Spara eller skriva ut tabeller och diagram 

När har jag nytta av Saco LöneSök? 

Lönestatistiken du hämtar från Saco LöneSök 

Så här använder du Saco Lönesök 

1 

2 

förser dig med viktig kunskap om löneläge 

och lönespridning i din omvärld. Lönestatistik 

visar inte vilken lön du ska ha, men ger en 

fingervisning om löneläget för andra vid en 

viss tidpunkt! Det är ändå bra att ha statistik 

som ett underlag. Tillsammans med annan 

information från SRAT, exempelvis lönerådgivning 

eller broschyren DIN LÖN, kan du 

med hjälp av Saco LöneSök förbereda dig i 

olika situationer som handlar om lön: 

• När du söker nytt jobb 

• När du ska ha lönesamtal 

• När du får en ny tjänst/nya arbetsuppgifter 

• När du väljer eller funderar på att byta yrke 

Tack till er som bidragit 

Stort tack till alla er som har tagit er tid att 

svara på SRATs löneenkät. 

Baserat på uppgifterna från årets 

löneenkät har vi tagit fram en sammanställning 

och analys för de grupper som omfattas 

av enkäten. Den finns att ladda ner på SRATs 

webbplats: www.srat.se/lon 

Välj källa. Löner från enkät visar data från den insamlade 

löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun, 

landsting och Svenska Kyrkan. 

Gör ditt urval i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men 

ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presenteras. 

Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller 

privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv). 

Susanne Rönngren 

IT-samordnare 

2 

Fakta SRATs löneenkät 

• Yrkesverksamma medlemmar i sju 

föreningar omfattas av enkäten 

– Audionomerna 

– HälsoAkademikerna 

– Saco-förbundens personalförening, 

SFP 

– SRATs allmänna avdelning, SRAT-A 

– Svensk Flygteknikerförening, SFF 

– Svensk Optikerförening 

– Sveriges Tandhygienistförening, 

STHF 

• 58 % svar, varav arbetar 

– 46 % i privat sektor, 34 % inom 

landsting, 16 % i statlig sektor och 4 % 

i kommun 

– 68 % arbetade heltid, 32 % deltid 

– 64 % har haft lönesamtal 

– 7 % har bytt arbetsgivare/arbetsställe 

och 13 % har bytt befattning/ 

tjänst sedan september 2010 

1 

4 

3 

4 

5 

Resultatet av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan 

olika typer av diagram. 

Du kan också ändra presentationssätt, exempelvis visa 

examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du 

välja ännu fler presentationssätt! 

Du kan e-posta, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram. 

5 

3 


Värna professionen 

redan under studietiden 

Två studentföreningar. Den ena relativt nybildad, den andra etablerad. Den ena 

nationell, den andra lokal. Två studenter, lika engagerade i sina respektive utbildningar 

och yrken – audionom respektive optiker. Båda med övertygelsen att det 

studentfackliga arbetet är nödvändigt, och kommer att bära frukt. Här ger de sina 

bilder från Lund respektive Stockholm – Tobias Kastberg och Martina Lagerström. 

Text: Nina Enström Foto: Adam Haglund och privat 

Hör av dig till din 

yrkesförening 

om du är studentmedlem 

och 

vill engagera 

dig! Kontaktuppgifter 

till alla 

våra föreningar 

finns längst bak 

i tidningen. Eller 

slå en signal till 

SRATs kansli. 

18 


i samarbete med 

Förutom engagemanget och målmedvetenheten har de flera saker 

gemensamt. De efterlyser båda ett större engagemang bland studenterna, 

och de blev båda medlemmar i SRAT på ett tidigt stadium. 

Martina Lagerström för att hon fick hjälp av facket när hon arbetade i 

industrin. Och så fick hon ett trevligt brev från SRAT i början av 

utbildningen. 

– Facket kan verkligen stötta, det är viktigt att vara med. Och det 

ger så mycket. 

Även för Tobias Kastberg har engagemanget ett värde i sig. Därför 

gick han med i SRAT och därför var han med och bildade NOAS, 

Nationella organisationen för Audiologistuderande, för två år sedan. 

– Det får inte bli något glapp mellan studier och yrke. Vi måste 

värna om professionen redan under studietiden, säger han. 

Rätt från början 

Föreningen NOAS föddes som ett resultat av ett möte mellan 

studenter från Lund och Örebro – och insikten att det inte fanns något 

nationellt samarbete för audionomstudenter. 

– Vi var nyfikna på varandra och kände att det behövdes bättre 

sammanhållning mellan studenter på olika studieorter. Så var bollen i 

rullning! 

Initiativtagarna lade ner mycket tid på utformningen av organisationen, 

och om man skulle ansluta sig till ett fackförbund eller någon 

befintlig studentförening på universitetet. 

– Vi ville göra rätt från början och kom fram till att vi inte ville 

vara knutna till någon organisation. 

Och det fanns mycket att göra. Bland annat ville man ta reda på 

vad som skiljer de olika studieorterna åt, och vilken betydelse det har 

för professionen. Det händer mycket inom yrkesområdet och 

studenterna vill vara med och påverka. I höstas startade audionomutbildningen 

i Göteborg efter att ha varit nedlagd och NOAS åkte dit för 

att berätta om föreningen – och för att rekrytera förstås. 

Arbetet i NOAS består till stor del av möten, lokala och nationella, 

ibland webbmöten. Tobias Kastberg och hans styrelsekamrater 

organiserar också studiebesök, för att ge tillfälle att träffa andra 

studenter, knyta kontakter och lära känna sitt blivande yrke. 

Men en mycket viktig del av arbetet är opinionsbildande. När 

beslutet kom att lägga ned masterprogrammet i Lund protesterade 

NOAS skriftligt till universitetsledningen, ett brev som också gick till 

audionomstudenterna. 

– Det känns viktigt att säga ifrån från studenthåll, så att det inte 

bara kommer från yrkesföreträdarna. Vi vill bidra till en bättre 

kommunikation inom hela professionen, till exempel genom att bilda 

nätverk, säger NOAS informationsansvarige. 

Facebook och Twitter 

Även Martina Lagerström, ordförande i optikerstudenternas förening 

Kaustika i Stockholm, betonar kontakten med professionen, med 

optikerbranschen, som hon anser kunde ta ett större ansvar för att 

marknadsföra yrket i skolorna. 

– Det är inte bara utbildningens ansvar att visa att den finns. 

Många unga vet inte ens om att optikerprogrammet existerar. 

Idag är inte alla 45 platser i årskursen besatta, både på grund av 

avhopp och för få sökande. Därför anser Martina Lagerström att en av 

Kaustikas viktigaste uppgifter är att sprida kunskap om möjligheten till 

ett intressant yrke. Förra året var de runt i gymnasieskolor för att 

informera, men i år tänker man framför allt satsa på sociala medier 

som Facebook och Twitter. 

– Undersökningar visar att det är där unga människor letar efter 

utbildningar, säger ordföranden för Kaustika, en förening som bildades 

1976 och sorterar under Medicinska föreningen på Karolinska 

institutet i Stockholm. 

Förutom att marknadsföra utbildningen deltar Kaustika i 

programrådet på skolan, de organiserar mottagandet av de nya 

”nollorna”, arrangerar examensfester och delar ut pris till Årets bästa 

lärare. Men den viktigaste uppgiften är att se till att utbildningen är 

seriös och att den utvecklas. Just nu går den mot mer kliniskt arbete 

med mer betoning på 

ögonhälsa samtidigt som 

verkstadsarbetet minskar. 

– Vi har fått jättegod 

respons och kan se effekt av 

vårt arbete. Vi ställer till 

exempel krav på hur en 

ögonundersökning ska gå 

till – 20 minuter räcker inte, 

anser vi. Och att erbjuda 

synundersökning för en 

krona, som en del lågprisföretag 

gör, är att sälja ut vårt 

yrke. 

Mycket att vinna 

Både Martina Lagerström 

och Tobias Kastberg menar 

att det finns mycket att 

vinna på att engagera sig 

studentfackligt, förutom att 

det är roligt och givande. 

Att arbeta i en organisation 

ger kontakter och möjligheter 

att synas, det ger 

kunskap och goda erfarenheter 

– något som en 

arbetsgivare förhoppningsvis 

förstår att uppskatta. 

– Man får inspiration 

till olika inriktningar inom 

vår profession, eftersom 

kunskapen om hörsel blir 

större och utbildningen 

djupare och bredare. Det 

Tobias Kastberg från NOAS 

och Martina Lagerström 

från Kaustika. 

sker många förändringar inom professionen, till exempel på rehabiliteringsområdet, 

säger Tobias Kastberg. 

Ett aktuellt exempel på just det är regeringsförslaget (som nu är ute 

på remiss) att införa fritt val på hjälpmedel i hela Sverige. Det skulle 

innebära att hörapparater jämställs med övriga hjälpmedel, något som 

NOAS anser vore mycket negativt. 

– Vi är inte tillfrågade, men tänker svara ändå. Det är viktigt att ha 

koll på vad som händer, och att vi är enade inom professionen, säger 

Tobias Kastberg, som inom kort åker till San Diego för att delta i en 

tre veckor lång kurs. 

Martina Lagerström, som går sitt andra år, vet redan vart hon ska 

när hon är klar. Siktet är inställt på en optikerbutik i hemstaden 

Nyköping, där hon sommarjobbat. Att engagera sig i Kaustika är för 

henne en viktig del i yrkesutvecklingen. 

– Föreningsarbete ger erfarenhet och övning i ledarskap och 

ansvarstagande. Det kan öppna möjligheter till en framtida chefsroll, 

säger Martina Lagerström som i februari har undervisningen förlagd 

till S:t Eriks ögonsjukhus, där optikerstudenterna ska få tillämpa sina 

kunskaper på ”riktiga” patienter. n n n 

Kostnadsfri sjukförsäkring 

för SRATs studentmedlemmar 

Du som blivit studentmedlem i SRAT under 

ditt första studieår får – utan kostnad –Sjukförsäkring 

Student under hela din studietid (max 

48 månader). Läs mer om villkoren i försäkringen 

och om andra försäkringar på vår 

webbplats www.srat.se/formaner 

Infördes 1 januari 2011 

SRAT:s Gruppförsäkringar 

– Speciellt framtagna för dig som är student. 


Student 

Ny ordförande i 

Saco Studentråd 

Maria Ehlin Kolk, läkarstudent och medlem i Sveriges 

läkarförbund, blir ny ordförande för Saco Studentråd. 

Maria är tidigare ordförande för Medicine 

Studerandes Förbund och studerar till läkare vid Umeå 

universitet. 

Vilken fråga har Saco Studentråd valt att 

fokusera på under 2012? 

– Vår externa fokusfråga heter ” Studielinjen – studenters 

inkludering i socialförsäkringarna ” säger Maria 

Ehlin Kolk. 

Studielinjen är en kampanj för att uppmärksamma 

studenters bristande inkludering i de traditionella 

trygghetssystemen. Idag står en sjuk student utan 

försörjning under sommaren. En student som blir 

förälder kan ha så lite som 4.000 kr efter skatt i 

föräldrapenning. En student som blir arbetslös efter 

examen får leva på sparpengar, familj eller ekonomiskt 

bistånd. Det vill Saco Studentråd ändra på. 320 000 

studenter förtjänar en tryggare tillvaro. 

Läs mer på studielinjen.wordpress.com 

Förbättrade villkor för 

studerande föräldrar när 

ett barn avlider 

Idag saknar en studerande förälder rätt att behålla 

studiestöd om han eller hon avstår från studier i 

samband med att ett barn har avlidit. Regeringen har i 

en proposition föreslagit förbättrade villkor för dessa 

studerande föräldrar. 

Förslagen innebär att en förälder som studerar med 

studiemedel ska ha rätt att behålla studiemedlen under 

två veckor när han eller hon helt avstår från studier i 

samband med att ett barn under 18 år har avlidit. 

Studielån för den här tiden ska kunna skrivas av. 

Ändringarna i studiestödslagen föreslås träda i kraft 1 

juli 2012. 

Källa: Utbildningsdepartementet 

Kvinnor presterar bättre 

än män i högskolan 

Oavsett ålder, studieform, distans- eller campusstudier, 

presterar kvinnor bättre än män i högskolan. Kvinnorna 

står även för högst examensfrekvens, också på mansdominerade 

utbildningar. Det visar ny statistik från 

Högskoleverket och SCB. 

Kvinnor tar examen i högre utsträckning än män 

på nästan alla yrkesexamensprogram. Även på de 

mansdominerade ingenjörsutbildningarna hade 

kvinnorna högre examensfrekvens än männen. På 

civilingenjörsprogrammet var examensfrekvensen 59 

procent för kvinnor och 49 för männen. 

Källa: SCB 

Källa: Saco Studentråd 

Manliga akademiker 

etablerar sig snabbare 

Läsåret 2007/08 examinerades 52.000 personer från 

högskolan. Bland dem som följdes upp hade över 78 

procent etablerat sig på arbetsmarknaden ett och ett 

halvt år senare. Men hur snabbt nyutexaminerade 

akademiker etablerar sig skiljer sig både mellan kön och 

mellan olika utbildningsgrupper. Det visar analysen 

Etableringen på arbetsmarknaden 2009 som publicerades 

den 7 december 2011. 

Andelen män som var etablerade var drygt fyra 

procent högre än andelen kvinnor, 81,3 mot 76,8 

procent. För att analysera skillnaderna har kvinnors och 

mäns etablering jämförts under flera år för samma 

examensgrupper. I fyra examensgrupper har det varit en 

större skillnad, minst fyra procentenheter, mellan 

könen fyra år i följd. Störst skillnader till männens 

fördel är det bland dem med kandidatexamen i teknik, 

sjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeexa- 

Läs mer om villkoren i försäkringen och 

men. Den enda examensgruppen där kvinnorna SRAT:s har en Gruppförsäkringar 

om andra på vår webbplats 

högre etableringsgrad är kandidatexamen inom 

www.srat.se/formaner 

medicin/vård. 

– Speciellt framtagna för dig som är student. 

Infördes 1 januari 2011 

Källa: Högskoleverket 

Kostnadsfri sjukförsäkring 

för SRATs 

studentmedlemmar 

Du som blivit studentmedlem i SRAT 

under ditt första studieår får – utan 

kostnad –Sjukförsäkring Student under 

hela din studietid (max 48 månader). 

20 

SRAT-informationen nr 1 • 2012 

i samarbete med

Framtidsanalys från SRATs ekonomiska förvaltare 

Försiktig optimism 

Foto: Scanpix 

Optimisterna har slagit pessimisterna under årets inledning. 

Överallt har aktiekurserna stigit medan rörelserna på ränteoch 

valutamarknaderna har varit små. Varför? 

En första viktig förklaring är att den amerikanska ekonomiska 

statistiken utan att glänsa ändå under flera månader har överraskat 

klart positivt. På sistone har den viktiga arbetsmarknaden piggnat 

till. Företagen har goda vinster och de anställer nu allt flera. Här är 

nyckeln till om konjunkturen kommer att förstärkas eller inte. 

Stimulanserna är många. Räntorna har nästan aldrig varit så låga och 

dollarn aldrig så billig som idag. Därtill gäller att tiden läker alla sår. 

Det är ändå fem år sedan huspriserna toppade. Efter ett stort ras 

under kort tid har huspriserna legat rätt stilla under snart tre år. 

En andra förklaring är att många tillväxtmarknader verkar vara 

på rätt väg. Den största ekonomin Kina bromsar farten och dämpar 

inflationen precis i lagom takt helt i linje med politikernas önskemål 

åtminstone enligt den officiella statistiken. 

En tredje förklaring avser att ECB äntligen agerar kraftfullt för 

att förhindra en kaotisk förvärring av Euroområdets finansiella kris. 

Centralbanken låter till mycket låg ränta Europas banker under ett 

par år låna så mycket som de vill. På så sätt ger ECB andrum så att 

politikerna med stram finanspolitik ska kunna styra upp statsfinanserna. 

Till var och en av de tre positiva faktorerna fäster också en 

osäkerhet. USAs statsfinanser är i lika uselt skick som Euroområdets. 

De amerikanska politikerna måste under nästa presidentperiod till 

slut ta sig an detta problem. Är expansionen då tillräckligt stark för 

att klara utgiftsminskningar och skattehöjningar? Kinas politiker vill 

inte minst att priserna på bostadsmarknaden ska slå in på en lugnare 

bana. Går det verkligen så galant som statistiken antyder? Skillnaderna 

inom Euroområdet är enorma. Det går hyfsat för Tyskland och 

några länder till. Andra rasar. Grekland är värst ute. Ekonomin är i 

direkt fritt fall. Klarar politikerna och folken ytterligare många 

magra år när redan idag var fjärde spanjor och var femte grek är 

arbetslös? 

Sverige har uppnått nästintill statusen safe haven. Idag lånar 

Konungariket till en av globens lägsta räntor och kronan är starkare 

än sina historiska genomsnitt under perioden med flytande valuta 

gentemot både dollarn och euron. Det är inte bara men fram för allt 

fina statsfinanser som sticker ut i förhållande till nästan alla andra 

länder som vi brukar jämföra oss med. 

Därför behöver de svenska politikerna inte ta till drakoniska 

åtstramningar. Tvärtom skulle de kunna släppa fram vissa lättnader 

ifall motorn visar tendens till att helt stanna. Där verkar vi inte vara 

även om en rejäl inbromsning ägde rum mot slutet av ifjol. I alla fall 

visar den första statistiken från december att både detaljhandeln och 

industriproduktionen lätt expanderade. Samma budskap kommer 

från enkäter i januari. 

Rider USA, Kina och Euroområdet ut sina problem eller tar 

någon av de negativa osäkerhetsfaktorerna över? Osvuret är bäst, 

men tills vidare dominerar optimismen! 

Dag Lindskog, 

Chefekonom för DNB 

kapitalförvaltning i Sverige 


Saco-förbunden fortsätter 

att locka nya 

medlemmar 

De flesta Sacoförbunden – däribland SRAT – fortsätter 

att öka sitt medlemsantal. Sacos samlade medlemsantal 

ökade med 2,6 procent under 2011. Det betyder att 

Sacofederationen vid årsskiftet hade knappt 634.000 

medlemmar, en ökning med drygt 16.000 på ett år. 

SRAT ökade med 1,15 procent. 

Källa: Saco/SRAT 

Sjöbefälen lämnar Saco 

Sveriges Fartygsbefälsförening har gått samman med 

Sveriges Sjöbefälsförbund och bildat Sveriges Sjöbefälsförening-O, 

SBF-O, som en del av Ledarna. 

En enig stadgekommitté och en enig styrelse har 

kommit till slutsatsen att det inte är förenligt med 

Sacos stadgar att vara med i både Ledarna och Saco. 

Det går inte att sitta på två stolar samtidigt. 

Därför beslutade Sacos extra kongress den 31 

januari 2012 att utesluta SBF-O ur Saco. 

Källa: saco.se 

Tidiga insatser för 

sjukskrivna 

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvecklar ett 

samarbete med tidiga och gemensamma insatser. 

Målgruppen är personer som har behov av samordnade 

insatser för att kunna återgå till arbete. 

Källa: forsäkringskassan.se 

Årlig skyddsombudsdag 

På Arbetsmiljöriksdagen den 28 oktober 2011 

beslutade Saco, TCO och LO med respektive medlemsförbund 

att utlysa en årlig skyddsombudsdag, första 

onsdagen i vecka 43 varje år. 

Tydligare arbetslöshetsförsäkring 

Regelverket i arbetslöshetsförsäkringen ska förtydligas 

så att det blir tydligare för arbetssökande vad som 

förväntas av honom eller henne för att få ersättning. 

Dessutom ska beslut som innebär att en arbetssökande 

mister sin ersättningsrätt kunna överklagas i fler fall än i 

dag. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 

2013. 

Källa: regeringen.se 

Ett friskare Sverige 

Statens Folkhälsoinstitut ordnar åter en uppmärksamhetsvecka 

för goda matvanor och fysisk aktivitet – Ett 

friskare Sverige. 2012 genomförs satsningen den 15-21 

oktober. 

Källa: Statens Folkhälsoinstitut 

Plockat 

Företagare inom Saco 

Var tionde medlem i ett Sacoförbund är företagare. Det 

visar en stor enkät som Saco gjort bland medlemsförbundens 

medlemmar. 

Akademikerna blir företagare för att det ger större 

frihet att styra arbetet och för att få större möjligheter 

att utvecklas. Många gånger ligger missnöje med 

utvecklingsmöjligheterna som anställd bakom. Bara en 

tredjedel har startat eget för att de tror att de ska tjäna 

mer som företagare. Nästan hälften av företagarna 

planerar att utöka verksamheten. 

Ta del av undersökningen på saco.se 

Så skapar vi tillväxt 

I januari 2012 genomfördes en konferens där deltagarna 

fick ta del av resultatet av forskningsprojektet Så 

skapar vi tillväxt. Ordet för dagen var entreprenörskap. 

Vilka drivkrafter finns det, vilka är hindren och vad kan 

politiker och andra aktörer göra för att få fler akademiker 

att ta steget? 

På konferensen deltog bland andra näringsminister 

Annie Lööf (C). 

– Jag som näringsminister brinner för att Sverige 

ska bli ett mer entreprenöriellt land. Ett land där fler 

svenskar vill och vågar starta och driva företag, sade 

hon. 

Inspirationsdagar för kunskapsföretagare 

Saco i samarbete med SRAT och andra Sacoförbund. 

Läs mer och anmäl dig på saco.se 

Källa: saco .se 

Sätt igång en rejäl 

pensionsrenovering! 

Det är utmärkt att statsminister Fredrik Reinfeldt 

flaggar för en mänskligare arbetsmarknad och att 

människor ska kunna jobba längre upp i åldrarna. Men 

för att statsministerns vision ska bli verklighet krävs att 

politikerna bakom pensionsuppgörelsen samlar sig till 

en rejäl renovering av pensionssystemet. Det säger Sacos 

ordförande Göran Arrius. 

Källa: saco.se 

Nu startar 

Omställningsfonden 

– för en miljon anställda inom kommuner och 

landsting 

Den 2 januari 2012 får drygt en miljon anställda inom 

kommuner, landsting, kommunalförbund och företag 

sin egen omställningsorganisation för uppsagda 

medarbetare. 

Omställningsfondens uppdrag är att aktivt hjälpa 

anställda inom kommuner och landsting, samt 

kommunalförbund och företag som är medlemmar i 

Pacta, som blir uppsagda på grund av arbetsbrist 

tillbaka till ett nytt jobb. Huvudkontoret ligger i 

Stockholm och rådgivare med regionansvar finns 

utplacerade över landet. 

Källa: omställningsfonden.se 

22 


Så här kom 

staten till... 

I början av året fyllde den moderna svenska staten 400 

år. Den 6 januari 1612 utnämndes Axel Oxenstierna till 

Sveriges rikskansler. 

Karl IX hade dött på hösten. Änkedrottningen 

förhandlade fram Gustav II Adolfs myndighet på 

riksdagen vid årsskiftet. Villkoret var att högadeln fick 

Oxenstierna som kansler. Han avgick med döden den 

28 augusti 1654. Ingen svensk har utövat så mycket 

makt under så lång tid som han. 

När jag började skriva hans biografi (i kortversion 

”Axel Oxenstierna. Makten och klokskapen”, Atlantis 

2010) fanns det med ett rejält stråk pojkboksromantik. 

Sverige har sällan varit så illa ute som då. ”Alla våra 

grannar är våra fiender”, skrev kanslern på våren 1612, 

och så var det – Danmark, Ryssland, Polen, så småningom 

trettioåriga kriget. När han dog var det tvärtom. 

Sverige och Frankrike garanterade freden i Europa – till 

priset av 100.000 stupade knektar på drygt en miljon 

invånare. 

Men halvvägs igenom de 10.000 avsända brev som 

finns kvar begrep jag att det fanns en annan historia. 

Inte bara vad som hände, utan också hur det gick till. 

Kriget var huvuduppgiften. Det pågick nästan hela 

tiden. Men kriget krävde resurser, knektar och skatter, 

och det var så staten kom till. Oxenstierna lade den ena 

byggstenen till varandra. Först freder och stillestånd, så 

att kungen kunde ta ett krig i taget. Sedan rättegångsordningen 

1614 och Svea hovrätt, så att det blev lag 

och ordning i landet. 

Sedan följde på ett pärlband de centrala ämbetsverken, 

landshövdingarna för att hålla rätt på fogdarna, de 

nya skatterna och upprustningen av utbildningsväsendet, 

så att gymnasierna och Uppsala kunde göra 

ämbetsmän av driftiga mjölnarsöner och trossdrängar. 

Kanslerns tid vid makten blev nyadlingarnas förlovade 

tid. 

Han var inte bara som institutionernas och 

regelverkens upphovsman. Det minst lika intressanta – 

och kanske väl så svenska – är det etos han ingöt i 

förvaltningen. Jäv, oväld, meritokrati – det är han som 

etablerar normerna, även om han inte alltid levde upp 

till dem. När staten skakas om på 1700- och 1800-talen 

är det Oxenstierna man griper tillbaka till när det ska 

skrivas nya grundlagar 1720 och 1809. 

Det stannade inte vid Sverige. Den danske 

historikern Leon Jespersen har skildrat hur Axels stat 

senare under 1600-talet blev mönstret för Danmark, 

Preussen och Peter den store – den effektiva formen 

blev ett mönster, som sedan kom att rymma helt olika 

innehåll. 

Han var en föredömlig intellektuell. Han kombinerade 

ett makalöst läsande av tidens stora verk med en 

väldig nyfikenhet på vad han reste, såg och samtalade 

sig till. Han prövade och förkastade och filade och 

stöttade det som verkade lovande med kloka bisaker. 

Staten byggdes med trial-and-error, inte efter en på 

förhand given ritning. 

Visst hade solen sina fläckar. Han blev rätt rik, 

kriget gick bättre när han åkte hem från Tyskland 1636 

och lämnade det åt generalerna, han manövrerade fram 

sin slashas till son som chefsförhandlare i Westfalen. Å 

andra sidan – på kuppen fick vi en lysande serie brev, 

där fadern undervisar den oförbätterlige sonen om hur 

statskonst ska bedrivas. n n n 

Krönika 

Gunnar 

Wetterberg, 

samhällspolitisk 

chef på Saco 


Allt fler ska kunna 

göra lönekarriär 

Det råder stor enighet inom Sacoförbunden 

om att lönespridning är bra för såväl individ 

som samhälle. Men vägen dit ser olika ut. 

Det står klart efter ett seminarium som hölls 

med anledning av Sacos antologi Livslön. 

”Alla” är där. I den fullsatta lokalen på 

Sacos kansli trängs representanter från i 

princip samtliga förbund inom Sacofederationen. 

Det är förtroendevalda, kanslichefer och 

pressfolk. Orsaken till trängseln är Sacos 

seminarium om lönespridning, ett begrepp 

som seglat upp som en av vinterns hetaste. 

Strax innan jul släppte SNS, Studieförbundet 

näringsliv och samhälle, en rapport 

som visar att inkomstskillnaderna har ökat 

kraftigt i Sverige. Samtidigt är en av Sacos 

hjärtefrågor ökad lönespridning, det vill säga 

att ansvar, utbildning och prestation ska 

märkas mer i lönekuvertet. 

Det har av vissa tolkats som att Saco är 

för ökade klyftor. Men det är helt fel, enligt 

Sacos ordförande Göran Arrius som inleder 

seminariet. 

– Ingen vill ha ökade klyftor i samhället. 

Men det måste löna sig mer att ta ansvar och 

vara duktig på sitt jobb, säger han. 

Sacoekonomerna Lena Granqvist och 

Thomas Ljunglöf tar därefter plats vid podiet. 

Det är bland annat deras forskning som 

ligger till grund för antologin. 

Det finns ett tydligt samband mellan 

lönespridning och individens karriärmöjligheter, 

förklarar de. Yrken med låg lönespridning 

har också låg avkastning på utbildning 

och vice versa. Inom yrken som läkare och 

ekonomer med höga löner finns det även stor 

lönespridning. 

En arbetsterapeut kan när han eller hon 

går i pension se fram emot en lön som endast 

är 1,3 gånger så hög som den för en 

nyutexaminerad. Det trots all den kunskap 

och erfarenhet personen förvärvat under 

yrkeslivet. För ekonomer är motsvarande 

siffra 2,9. 

Dessutom har lönespridningen mellan 

högskoleutbildade och gymnasieutbildade 

minskat, förklarar Lena Granqvist. 

– Det är inte så att de högskoleutbildades 

löner har dragit ifrån även om det ibland 

framförs sådana argument. Det stämmer inte, 

säger hon. 

Och att en god lönespridning är något 

att sträva efter är de inbjudna talarna överens 

om, Ursula Berge från Akademikerförbundet 

SSR, Edel Karlsson Håål från Jusek/Saco-S, 

Jan Lindström från Civilekonomerna och 

Birgitta Rydell från Dik. 

För Ursula Berge är dock själva begreppet 

problematiskt. 

– Det finns ett pedagogiskt problem med 

ordet 

lönespridning. 

För 

många 

människor 

förknippas 

det med 

ökade 

klyftor, 

säger Ursula 

Berge som 

istället 

förordar ett 

annat 

begrepp: 

– Jag tycker ”lönekarriär” är bättre. Det 

signalerar något positivt och tydliggör vad det 

faktiskt handlar om. Allt fler ska kunna göra 

lönekarriär, säger hon och många i publiken 

nickar bekräftande. 

Av Civilekonomernas medlemmar är 

drygt en tredjedel chefer. Medlemmarna är 

dessutom ambitiösa karriärister och tre 

fjärdelar arbetar inom privat sektor. Det gör 

att det finns en konkurrens om talangerna 

vilket sätter ett tryck uppåt på lönerna, även 

inom offentlig sektor, förklarar Jan Lindström. 

– Våra medlemmar har dessutom många 

karriärsteg vilket bidrar till den höga 

lönespridningen. De kan börja som 

assistenter och sluta som ekonomidirektörer, 

säger han. 

Sacoekonomen Thomas Ljunglöf 

instämmer. Möjligheten att göra karriär inom 

ett yrke underlättar lönespridningen. Till 

exempel kan en läkare ha många befattningar 

inom ett yrkesliv, en arbetsterapeut få. Och 

det märks på lönen. 

Från publiken kommer ett exempel från 

vården där en grupp sjukhusfysiker på kort 

tid lyckats lyfta sina löner med tiotusentals 

kronor. Hemligheten var införandet av en 

karriärtrappa som möjliggjorde för cheferna 

att få mer pengar att fördela. Chefen kunde 

då visa på att personen uppnått en viss nivå 

och därför var förtjänt av högre lön, ett 

system som tilltalar Ursula Berge. 

– Jag tror att det är helt rätt. Lönetrappor 

med tydliga tjänstebeskrivningar som ett sätt 

att öka lönespridningen, att kodifiera 

kompetensen, säger hon. 

Birgitta Rydell från Dik är inte lika 

förtjust. 

– Jag tror mer på att det är individens 

kompetens som ska vara avgörande, inte 

tjänstebeskrivningen. Situationen i dag beror 

till stor del på att arbetsgivarna är dåliga på 

att sätta lön, säger hon och får medhåll från 

stora delar av församlingen. 

FRÅGA: Jag 

och mina 

kollegor har 

diskuterat det 

här med rast 

och paus, men 

vi får ingen 

klarhet i detta. 

Jag hoppas du 

kan hjälpa oss 

med att få rätsida på vissa saker som 

vi undrar över. Vad är det för skillnad 

på rast och paus? När har vi rätt att ta 

våra raster och pauser? Hur långa ska 

dessa vara? 

SVAR: Det ni ska göra är att först och 

främst undersöka om det finns eller om 

ni följer något kollektivavtal på er 

arbetsplats. I kollektivavtalet kan det 

framgå vad som gäller för just er 

angående rast och paus. 

Saknar arbetsplatsen kollektivavtal, 

om det inte är reglerat i kollektivavtalet 

eller det inte finns en överenskommelse 

med er arbetsgivare om vad som ska 

gälla, får man titta i arbetstidslagen. En 

rast har ni rätt till senast efter fem 

timmars arbete och enligt Arbetsmiljöverket 

riktlinjer bör den, om det bara 

finns en rast under dagen, vara minst 30 

minuter. Rasten räknas inte som 

arbetstid utan ni förfogar fritt över den 

tiden, ni kan exempelvis lämna 

arbetsplatsen eller stänga av telefonen. 

Utöver rast ska ni kunna ta paus i ert 

arbete. Det innebär att ni tar ett kortare 

avbrott från ert arbete som räknas in i 

arbetstiden. Under pausen får ni, i 

jämförelse med rasten, inte utan 

överenskommelse lämna arbetsplatsen. 

Lagen säger inget om hur ofta eller hur 

långa dessa pauser ska vara, de regleras 

enbart som kortare avbrott arbetet i mån 

det är möjligt. Det är dock viktigt att ur 

ett arbetsmiljöperspektiv kunna ta paus. 


08-442 44 60 


www.srat.se 

Fråga 

& 

Svar 

Det är också ett resonemang som präglar 

slutskedet av seminariet. Att fackförbunden 

måste skapa förutsättningar för cheferna att 

sätta rätt lön, att hjälpa dem att göra ett 

bättre jobb med lönesättningen helt enkelt. 

Och då gäller det för de fackliga organisationerna 

att vara tydliga i sin kommunikation, 

enligt Göran Arrius. 

– Vi måste vara tydliga med att den som 

är bättre på sitt jobb också ska tjäna mer. 

Lönespridning leder till att det blir en större 

kaka för alla att dela på. 

Thomas Jartsell, Saco 

24 


Föreningarna 

Äldrepedagoger 

– en ny yrkesgrupp inom SRAT 

och HälsoAkademikerna 

Det ligger i tiden att fokusera på äldres 

hälsa. I år är det Europaåret för ett aktivt 

åldrande, vilket inleddes i samband med 

mässan ”Seniorliv i världsklass” i Stockholm. 

Och äldres hälsa är ett område där det behövs 

större ansträngningar för att motarbeta 

ohälsa. I Nationella folkhälsoenkäten uppger 

endast femtio procent av kvinnorna och 

sextio procent av männen i åldern 65-84 år 

att de har ett bra hälsotillstånd. Det finns 

alltså stora möjligheter att förbättra livskvalitet 

och minska samhällets kostnader för vård 

och omsorg genom fler hälsofrämjande och 

sjukdomsförebyggande insatser. 

För att möta behoven från den växande 

gruppen äldre krävs fler yrkesroller som 

jobbar med äldre inom såväl offentlig och 

privat sektor som inom frivilligorganisationer. 

Därför startade Malmö Högskola redan 2003 

Äldrepedagogprogrammet – Hälsa och 

Samhälle, som den första i sitt slag. Utbildningen 

är tvåårig, och möjlighet finns att läsa 

en ettårig påbyggnadskurs i äldrepedagogisk 

fördjupning. 

En äldrepedagog arbetar hälsofrämjande 

och fokuserar på det sociala innehållet. 

Tanken är inte att lära ut något utan att vara 

ett stöd i en pedagogisk process där den 

äldres egna förmågor, önskemål och idéer tas 

tillvara. Exempel på arbetsuppgifter för en 

äldrepedagog är att organisera aktiviteter för 

äldre på öppna verksamheter och boenden, 

samordna anhörigstöd, skapa nätverk för 

Missa inte 

medlemsutskick! 

Anmäl din 

e-postadress 

på MIN SIDA 

på www.srat.se 

eller skicka till 


äldre, samordna samarbetet mellan kommuner, 

frivilligorganisationer och exempelvis 

bostadsbolag, uppsökande verksamhet, 

handleda och utbilda omsorgspersonal. 

Äldrepedagogerna är, med sitt fokus på 

hälsofrämjande arbete med inriktning mot 

äldre, en given yrkesgrupp inom HälsoAkademikerna. 

HälsoAkademikerna har 

kontaktat Malmö Högskola och föreningen 

Äldrepedagogerna för att nå ut till deras 

studenter respektive medlemmar, och 

framöver kan SRAT berikas med ännu en 

yrkesgrupp inom hälsovetarområdet. 

Postadress 

Box 3536 

103 69 Stockholm 

Telefon 

08-412 33 00 

tfn tid mån-tor 9 – 16, 

fre 13-16 

Fax 

08-24 78 79 

E-post medlemsfrågor 

Medlemsfrågor: 

medlem@aea.se 

Försäkringsfrågor: 

post@aea.se 

www.aea.se 

Daniel Ainestrand, 

HälsoAkademikerna 

Foto: Colourbox 


i samarbete med 

Föreningen Svensk 

Företagshälsovård 

Svensk Företagshälsovård (FSF) är en 

branschförening för företagshälsovård i 

Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell, 

obunden organisation som på ett samlat sätt 

tillvaratar företagshälsovårdens (fhv) 

intressen. Inom FSF finns cirka 170 

medlemsföretag. Tillsammans driver de 

ungefär 450 företagshälsovårdscentraler runt 

om i landet, med sammantaget cirka 4.000 

anställda 

HälsoAkademikerna blev för 12 år sedan 

inbjudna att delta i Företagshälsovårdens 

program- och utvecklingsråd. Det är en 

sammanslutning av branschens olika 

yrkesföreningar: Företagsläkarföreningen, 

Riksföreningen för Företagssköterskor, 

Företagssjukgymnasterna Ergonomisektionen, 

Beteendevetarföreningen, FTF 

Arbetsmiljö (Arbetsmiljöingenjörer). 

Rådets syfte var att tillsammans med FSF 

driva frågor om utbildning, yrkesroller, 

tvärvetenskapligt samarbete, med mera. 

För HälsoAkademikerna var detta bästa 

tänkbara sammanhang att verka i för att lyfta 

fram den kompetens en hälsovetare har och 

hur den kan komplettera den befintliga 

kompetensen. 

Några exempel på aktiviteter/resultat: 

• Deltagande på samtliga branschträffar 

sedan 2000 där kontakter knutits. 

• Deltagande med monter i Hälsokonventets 

utställning – FSF arrangör. 

• Deltagande på remissbasis av samtliga 

nationella utredningar av företagshälsovården 

sedan år 2000. 

• Hälsopedagog (den vanligaste 

yrkestiteln som används inom FHV) 

nämns i flera styrande dokument där 

företagshälsovård definieras, det vill 

säga är numera en av de sex huvudsakliga 

kompetenserna en företagshälsovård 

bör bestå av. 

• Antalet anställda Hälsopedagoger är 

över 200 vid senaste mätningen av 

FSF. 

• Prognosen för nyanställningar inom 

företagshälsovården inom en treårsperiod 

pekar på att behovet av Hälsopedagoger 

är procentuellt högst av alla de 

sex yrkesgrupperna. Ungefär 50-60 

nya hälsovetartjänster de kommande 

tre åren. 

Andreas Lövdahl, 



Föreningarna 

Kallelse 

Sektionsmöte 

SRAT-A 

HälsoAkademikerna firar 25 år 

Bjöd på inspirerande föreläsning 

Nåväl, HälsoAkademikerna fyllde ju faktiskt redan förra året, men i februari valde de att ha 

sitt jubileumsfirande. Alla medlemmar bjöds in till en eftermiddag och kväll i Stockholm med 

föreläsning, mingel och nätverkande, en förhoppningsvis lärande frågetävling och en avslutande 

middag. 

Till föreläsningen bjöds även några andra av SRATs medlemsgrupper – boende i Stockholmstrakten 

– in. Ett trettiotal audionomer, optiker, tandhygienister och arbetsförmedlare 

hörsammade inbjudan. 

Föreläsningen hölls av Michael Södermalm som själv kallar sig Mannen som talar med 

människor. Föreläsningen för dagen handlade om Konsten att motivera sig själv och andra. 

Micke är en otroligt inspirerande, entusiastisk, humoristisk och energigivande föreläsare. 

Hans mantra genom hela föreläsningen var ”Vad är skillnaden som GÖR skillnaden”. Mycket 

förenklat: Det är bara du själv som kan påverka om du har framgång/motgång, flyt/oflyt, är 

vinnare/förlorare, glad/sur, pigg/trött. Du själv ÄR skillnaden. Bestäm dig för vad du egentligen 

vill, arbeta med dina rädslor, sätt upp inspirerande målbilder etc. Det och oerhört mycket mer 

fick vi med oss hem. 

Som leg. optiker Mari Ljungblad sade: 

– Jag är minst en halvmeter längre efter den här föreläsningen! 

Efter föreläsningen tog HälsoAkademikernas årsmöte och jubileumsfirande för medlemmarna 

vid. 

Text och foto: 

Marie Norell, informatör 

Kallelse 

Årsmöte 

SRAT-Posten 

SRAT-Posten håller årsmöte tisdagen den 20 

mars 2012 kl 17.30 i SRATs lokaler, 

Malmskillnadsgatan 48 i Stockholm. 

Sedvanliga årsmötesförhandlingar. Efter 

mötet bjuder SRAT på en lättare förtäring. 

Alla medlemmar hälsas välkomna! 

Kallelse har skickats per e-post. Anmälan till 

roger.l.larsson@posten.se 

Hälsovetare Tanja Tomson och leg. optiker Mari Ljungblad 

i glatt samspråk i en paus under Michael Södermalms föreläsning. 

Kallelse 

Årsmöte Svensk 

Optikerförening 

Svensk Optikerförening håller årsmöte 

söndagen den 25 mars på SRATs kansli i 

Stockholm. Start kl. 12 med föreläsning om 

keratoconus av Lars Karlsson, syncentralen 

Ryhov i Jönköping. Därefter mingel med 

lunch och kl. 14 startar årsmötet. Kallelse 

skickas till alla medlemmar. 

Anmälan till anders.berndt@srat.se 

Kallelse 

Årsmöte UPF 

Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF håller årsmöte den 29 mars kl. 17.00 på Rosenbad. 

Kallelse skickas till alla medlemmar. 

Medlemmarna i SRATs Allmänna 

Sektion, SRAT-A, kallas härmed till 

sektionsmöte tisdagen den 27 mars 2012 

kl 17.30. 

Du ingår i SRAT-A om du arbetar på 

en arbetsplats som inte har någon egen 

SRAT-förening. 

Mötet hålls på SRATs kansli på 

Malmskillnadsgatan 48 i Stockholm. 

Handlingar till årsmötet finns i 

kalendariet på www.srat.se 

Efter mötet bjuder SRAT på en lättare 

måltid. Detta brukar vara ett bra tillfälle 

att träffa ombudsmän, styrelseledamöter 

och övriga medlemmar i sektionen. 

Ombudsman Ingvar Eriksson informerar 

om aktuella frågor. 

Resor med mera 

Eventuella kostnader för resa (2a klass tåg) 

och hotell för dem som bor utanför 

Storstockholmsområdet betalas av 

SRAT-A. Den som vill få ersättning för 

resa och/eller hotell skall kontakta 

förbundskansliet i förväg för godkännande. 

För att sänka kostnaderna sker kallelse 

endast i SRAT-Informationen. Första 

kallelsen fanns med i SRAT-Informationen 

5/2011. 

Anmälan senast den 19 mars 2012 till 

kansli@srat.se, fax 08-442 44 80 eller tfn 

08-442 44 80. Ange e-post och telefonnummer 

för information om eventuellt 

byte av lokal. 

Välkommen! 

Styrelsen 

Ny styrelse 


Vid årsmöte den 16 februari valdes följande 

styrelse: 

Ordförande 

Andreas Lövdahl 

Ledamöter 

Daniel Ainestrand 

Martina Alexandersson (nyval) 

Maria Karlsson 

Eric Persson (nyval) 

Sofia Zibell (nyval) 

Veronica Ölund 

26 


Föreningarna 

Kontakter 

AEAs personalförening 

Ordförande 

Lisbeth Lindberg 

Tfn arb 08-412 33 36 

lisbeth.lindberg@aea.se 

Audionomerna 

Ordförande 

Ann-Marie Andela 

Tfn arb 031-343 21 03 

ann-marie.andela@vgregion.se 

www.audionomerna.nu 

Föreningen FRA-tjänstemän 

Ordförande 

Kenneth Wase 

Tfn 084714600 

kenneth.wase@fra.se 

Föreningen Statens Justerare av mått och vikt 

Ordförande 

Christer Persson 

Tfn arb 08-10 94 70 

christer.persson@sp.se 

Medlemsregister 

Staffan Lundin 

Tfn arb 033-16 56 31 

staffan.lundin@sp.se 

HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker 

inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa 

Ordförande 

Andreas Lövdahl 

Mobil 0704-38 51 63 

ordforande@halsoakademikerna.nu 

www.halsoakademikerna.nu 

Legitimerade Kiropraktorers 

Riksorganisation, LKR 

Ordförande 

Tobias Lauritsen 

Mobil 076-0505134 

tobias.lauritsen@lkr.se 

www.kiropraktik.se 

Kansli 

Ellinore Andersson 

Tfn 0171-311 85 

Mobil 070-6891179 

Fax 0171-375 20 

kansli@lkr.se 

Lotsförbundet 

Ordförande /medlemsregister/kassör 

Patrik Wikand 

Mobil 0708-63 39 12 

patrik.wikand@sjofartsverket.se 

www.lotsforbundet.se 

Riksförbundet för Podiatrisk Medicin 

Ordförande 

Ulf Sundberg 

ulf.sundberg@podiatri.eu 

www.podiatri.eu 

Sacoförbundens personalförening, SFP 

Ordförande 

Anne-Marie Johansson 

anne-marie.johansson@slf.se 

Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR 

Ordförande 

Åsa Rundquist 

Tfn bost 08-836777 

asa.rundquist@gmail.com 

SRATs allmänna sektion, SRAT-A 

Ordförande 

Ronny Andersson 

Mobil 070-6305280 

ronny.pia.andersson@telia.com 

SRAT Arbetsmarknad 

Ordförande 


Tfn arb 010-4864753 

Mobil 070-247 08 53 

anders.jansson@arbetsformedlingen.se 

SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket 

Ordförande 

Kari Gråsten 

Tfn arb 010-44 44 220 

kari.grasten@fortv.se 

SRAT-föreningen vid Kustbevakningen 

Ordförande 

Jan Olsson 

jan.olsson@kustbevakningen.se 

SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR 

Ordförande 

Hans Fotmeijer 

Tfn arb 011-191083 

Mobil 0734-321083 

hans.fotmeijer@sjofartsverket.se 


Kjell Johansson 

Tfn arb 011-19 12 05 

kjell.johansson@sjofartsverket.se 

SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL 

Ordförande 

Christer Nilsson 

Tfn arb 040-661 31 61 

Mobil 070-350 08 22 

Fax 040-661 31 76 

christer.j.nilsson@tullverket.se 

SRAT-Posten 

Ordförande 

Roger Larsson 

Tfn arb 08-781 13 52 

roger.l.larsson@posten.se 

Statens kriminaltekniska lab. 

SRAT-förening, SKL-SR 

Ordförande 

Helene Andersson 

Tfn arb 013-24 17 09 

helene.andersson@skl.polisen.se 

Svensk Flygpersonalförening, SFPF 

Ordförande 

Lisbeth Nilsson 

Tfn bost 08-651 13 71 

Svensk Flygteknikerförening, SFF 

Ordförande 

Ola Blomqvist 

Mobil 070-574 43 53 

ola.blomqvist@flygtekniker.se 


Niclas Roos 

Tfn arb/fax 0150-519 55 

Mobil 0768-55 24 90 

niclas.roos@flygtekniker.se 

www.flygtekniker.se 

Svensk Optikerförening 

Ordförande 

Carina Lönnkvist 

Mobil 070-3930739 

E-post carinalonnkvist@hotmail.com 

Svensk Perfusionistförening 

Ordförande 

Kerstin Björk 

Tfn arb 031-342 77 31 

Mobil 070-633 60 96 

kerstin.bjork@vgregion.se 

Sveriges Tandhygienistförening, STHF 

Ordförande 

Yvonne Nyblom 

Mobil 0733-666399 

yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 

Kontaktperson 

Ingela Jägestrand 

Mbt 0701-44 32 74 

08-442 44 73 (onsdagar) 

ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 

info@tandhygienistforening.se 

www.tandhygienistforening.se 

Trafikflygarhögskolans 

SRAT-förening 

Ordförande 

Christoffer Lantz 

Tfn arb 0435-445468 

christoffer.lantz@tfhs.lu.se 

Utrikesförvaltningens personalförening, UPF 

Ordförande 

Anna Block Mazoyer 

08-405 82 63 

anna.block-mazoyer@foreign.ministry.se 

Kansli 

Anneli Behrens 

Tfn arb 08-405 51 38 

anneli.behrens@foreign.ministry.se 

Ylva Isaksson 

Tfn arb 08-405 51 40 

ylva.isaksson@foreign.ministry.se 

Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, 

Akademikerföreningar 

På de flesta arbetsplatser med fler Sacomedlemmar 

finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. 

Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar 

på arbetsplatsen och svarar bland annat för de 

lokala löne- och MBL-förhandlingarna. 

Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post kansli@srat.se eller tfn 08-442 44 60. 


Avsändare: 


Box 1419 

SE-111 84 Stockholm 

POSTTIDNING B 

Konstruktör: Daniel Svensson 

Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 23 mars 2012. 

Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: 

SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM

SRAT-info 1-2012

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?