MILJÖKRAV FÖR FORDONSTVÄTTAR - Borlänge kommun

Miljökontoret informerar om
MILJÖKRAV FÖR
FORDONSTVÄTTAR
Miljöråd och krav för verksamheter med fordonstvätt i Borlänge kommun
Information från miljökontoret våren 2009, reviderad hösten 2011

Inledning
I den här skriften har vi samlat det viktigaste om hur fordonstvättar kan påverka hälsa och miljön. Som
ansvarig för verksamheten måste du ha de kunskaper som krävs för att uppfylla bestämmelserna i
miljöbalken. Att följa råd och krav från myndigheter och branschorganisationer är en förutsättning för
att utsläppen från olika verksamheter ska minska.
Kontakta gärna oss på miljökontoret om du vill veta mer eller om något är oklart.
Källor till skriften: Miljösamverkan i Västra Götaland, Miljöförvaltningen i Stockholms stad (inklusive Käppala-förbundets policy),
Jönköpings kommun, Västerås stad, Mora kommun samt Håll Sverige Rent.
Bildkällor: Clipart online, Käppala-förbundet, Håll Sverige Rent samt Miljökontorets egna bilder .
Innehåll
Vad är en fordonstvätt? 1
Lite fakta om fordonstvättarna i Sverige 1
Miljökvalitetsmål 2
Miljöpåverkan från fordonstvätt 2
Oljeavskiljare 3
Reningsverk 4
Riktvärden för utsläpp till vatten / avloppsnätet 5
Provtagning av utgående vatten 5
Kemikalier 6
Farligt avfall 7
Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla 8
Egenkontroll 9
Tillsyn 9
Mer information (länkar)
baksidan

Vad är en fordonstvätt?
Med fordonstvätt avses en anläggning som
används för att yrkesmässigt tvätta fordon. Det
omfattar såväl manuell som automatisk tvätt.
I manuell tvätt ingår t ex Gör-Det-Själv-hallar.
Krav och rekommendationer som ges i denna
skrift ska tillämpas för fordonstvättar i Borlänge
kommun som yrkesmässigt tvättar bilar. Det
gäller både för mindre och större verksamheter.
Det vill säga både för verksamheter som
är anmälningspliktiga enligt miljöbalken (s k
C-verksamheter) och sådana som inte är
anmälningspliktiga (s k U-verksamheter).
Kraven kan eventuellt frångås vid mindre
verksamheter med oljeavskiljare där ett fåtal
avsköljningar görs utan kemikalier vid enstaka
tillfällen. Det kan t ex vara mindre bilverkstäder
som ibland måste skölja av snö-/isbelagda
fordon. Bedömning får göras från fall till fall.
Anläggningar som är anmälningspliktiga enligt
miljöbalken är där minst 5000 personbilar
tvättas per år eller minst 1000 tvättar av andra
motordrivna fordon per år.
Bildkälla Käppala-förbundet
Lite fakta om fordonstvättarna i Sverige
Enligt SPI (Svenska PetroleumInstitutet) fanns
det år 2005 1100 tvättautomater, varav 400
med eget reningsverk, och 300 Gör-Det-Självhallar
i Sverige.
Under ett år tvättas närmare 30 miljoner
personbilar. En tredjedel av tvättarna sker i
automattvätthallar eller Gör-Det-Själv-hallar.
Två tredjedelar av tvättarna sker på gatan,
främst under sommarhalvåret. Belastningen på
fordonstvättarna blir därmed störst under
vinterhalvåret. Men förutom personbilar så
tvättas en mängd fordon som används
yrkesmässigt såsom lastvagnar.
Sammantaget så släpps det ut en mängd
föroreningar genom tvättvattnet. Information till
privatpersoner om varför bilen inte ska tvättas
på gatan är viktigt eftersom vattnet då går rakt
ut i naturen. Naturligtvis är det även viktigt att
utsläppen minimeras vid de yrkesmässiga
anläggningarna då det är där fordonen bör
tvättas. Därför har många kommuner börjat
ställa tydligare krav på vad som gäller för
fordonstvättarna.
1 (9)

Miljökvalitetsmål
Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål och
delmål som syftar till att främja människors
hälsa, värna den biologiska mångfalden och
naturmiljön, ta tillvara kulturmiljön, bevara
ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
samt trygga en god hushållning med naturresurserna.
När det gäller fordonstvättar bedöms
miljömålen Giftfri miljö, Levande sjöar och
vattendrag och God bebyggd miljö vara mest
relevanta.
Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt
hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer
ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga,
biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande
funktion ska bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.
God bebyggd miljö
Giftfri miljö
Miljön ska vara fri från ämnen och metaller
som skapats i eller utvunnits av samhället
och som kan hota människors hälsa eller den
biologiska mångfalden
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska
utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö.
Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas.
Miljöpåverkan från fordonstvätt
Vid fordonstvätt släpps metaller, oljeprodukter
och andra organiska och oorganiska ämnen ut
med avloppsvattnet. Föroreningarna kommer
från smuts från vägbeläggning, fordon och
däck samt från tvättkemikalierna.
Vägsmutsen är säsongsberoende och
påverkas av vägsalt och dubbar. Den innehåller
bland annat partiklar från däck, metaller,
asfalt, oljor, salt, sand och drivmedel.
Vid tvätt kan även metaller frigöras från själva
fordonet, till exempel tungmetaller ( bland
annat kadmium) från vissa lackpigment och
zink från däckpartiklar och gallerdurkar. Även
rester av rostskyddsmedel kan frigöras vid
tvätt. Allmänt kan man säga att utsläppen är
som störst under vinterhalvåret då mera
tvättkemikalier används på grund av svårare
smutsförhållanden.
Utsläppen från fordonstvättar kan variera
kraftigt. Det beror till stor del på val av
tvättkemikalier och skötsel av slam- och
oljeavskiljare och andra reningsanläggningar.
Fordonstvättar som endast har oljeavskiljare
har betydligt högre utsläpp jämfört med
anläggningar med kompletterande rening.
Föroreningarna, särskilt utsläppen av metaller,
har betydelse för om slammet från reningsverken
ska kunna användas på våra åkrar.
Därför finns idag riktlinjer i många kommuner
för utsläpp av avloppsvatten från industrier och
andra verksamheter. I Dalarna har samtliga
dalakommuner (Dala VA, Dala Vatten &
Avlopp) arbetat fram gemensamma riktlinjer
som finns i en broschyr som kom 2008. De
riktvärden som anges bör inte överskridas.
2 (9)

Oljeavskiljare
Alla fordonstvättar ska vara utrustade med
oljeavskiljare. I verkstäder där även fordonstvätt
förekommer bör verkstadsdelen vara
avloppslös, alternativt ha separat oljeavskiljare
skilt från fordonstvätten.
Tänk på att vissa tvättmedel och avfettningsmedel
gör att det bildas oljeemulsioner som
inte kan avskiljas. Om inte självspaltande eller
självseparerande avfettningsmedel används
kan stabila emulsioner uppstå, som inte kan
avskiljas i konventionella avskiljare. (Se även
under Kemikalier, sidan 6).
Varför oljeavskiljare?
Oljeavskiljare används för att förhindra att
oljeförorenat avloppsvatten når avloppsreningsverk
eller dagvatten. Avloppsreningsverken
är främst till för att rena avloppsvatten
från hushållen och det är viktigt att övrigt
avloppsvatten inte innehåller ämnen som kan
påverka reningsprocessen.
Avloppsvatten från dagvattenbrunnar kan
innehålla ämnen som skadar djur och växter
och detta vatten avleds ofta till sjöar och
vattendrag utan föregående rening. Det är
därför extra viktigt att detta vatten passerar en
oljeavskiljare så att naturen inte förorenas.
Hur fungerar oljeavskiljaren?
Oljeavskiljaren är en vattenfylld tank som
bygger på principen att olja är lättare än vatten
och därför lägger sig ovanpå vattenytan. Slam
och tyngre partiklar sjunker och lägger sig på
botten.
Det är viktigt att tänka på att vatten som innehåller
andra kemikalier än olja inte renas i en
oljeavskiljare. Avskiljaren ska inte ses som en
reningsanläggning, utan som ett skydd mot
utsläpp av olja till avloppsnätet.
Oljan och slammet kan slamsugas och det
(olje)renade vattnet rinner sedan vidare till
avloppsnätet eller ut i dagvattnet. För att oljan
ska hinna stiga är det viktigt att uppehållstiden
för det förorenade vattnet är tillräckligt, annars
går det orenade vattnet rakt igenom
oljeavskiljaren.
Godkända avskiljare
Oljeavskiljare ska vara av Klass 1-typ och
uppfylla Svensk Standard SS-EN 858, del 1
och 2:
SS-EN 858-1 Avlopp - separationssystem för
lätta vätskor (t ex olja och bensin). Del 1:
Principer för produktutformning, provning,
märkning och kvalitetskontroll.
SS-EN 858-2 Avlopp - separationssystem för
lätta vätskor (t ex olja och bensin). Del 2: Val
av nominell storlek, installation, drift och
underhåll.
Oljeavskiljare ska vara försedd med larm och
en provtagningsenhet. Ett prov visar vad
vattnet som går ut från avskiljaren innehåller.
Om oljeavskiljaren saknar provtagningsenhet
kan prov tas i en brunn efter avskiljaren.
Tömning
Oljeavskiljaren ska tömmas regelbundet.
Beroende på verksamhetens storlek och art
kan tömningsintervallen variera. Efter tömning
ska oljeavskiljaren fyllas med färskvatten,
annars finns det risk för att olja följer med ut
när nivån når avloppsröret.
3 (9)

Reningsverk
De verksamheter som inte klarar av att
uppfylla riktvärdena för utsläpp till avloppsvatten
ska installera ytterligare rening efter
oljeavskiljare.
Det finns olika tekniker för att rena avloppsvattnet
från en fordonstvätt. Kemisk rening i
någon form är en av de vanligaste metoderna,
till exempel kemisk fällning och mikroflotation.
Båda metoderna bygger på tillsats av fällningskemikalier
och medel för pH-justering. Andra
metoder är biologisk rening eller oxidation.
Vid biologisk rening utnyttjar man befintliga
mikroorganismers förmåga att bryta ner
organiska ämnen. Oxidationsmetoder är till
exempel ozonbehandling som innebär en
kraftig oxidation av vattnet genom syresättning.
Metaller reduceras vanligtvis i liten
utsträckning varför metoden kan behöva
kompletteras med annan teknik.
Ett annat exempel är elektrokemisk rening där
flockar bildas genom en likströmsspänning.
Flockarna binder föroreningarna på samma
sätt som vid kemisk rening. Andra reningstekniker
är filtreringsteknik och hydrocyklonrening
som ofta används i kombination med
annan vattenreningsteknik för att få bort
partiklar.
Även om det finns många olika reningstekniker
så är grunden i processen lika; Grovavskiljning
i slam-oljeavskiljare, Flockning/Fällning av
föroreningar, Avskiljning och Efterbehandling.
Oljeavskiljare och reningsverk ska installeras,
tömmas, bytas och skötas i enlighet med
fabrikantens anvisningar så att dess funktion
inte nedsätts.
Det finns möjlighet att Svanenmärka biltvätten.
Här visas en bild från Håll Sverige Rent över en fordonstvätt med oljeavskiljare och reningsverk:
1. Biltvätt
2. Grovslamtank
3. Pumpkammare med oljeavskiljning
4. Lokalt reningsverk
5. Sedimenteringstank med oljeavskiljare
6. Provtagning
7. På väg mot reningsverket
4 (9)

Riktvärden för utsläpp till vatten / avloppsnätet
Miljöbalken ställer krav på att minska
utsläppen så långt det är möjligt. Vid tillsyn
vid fordonstvättar ställer miljö- och byggnadsnämnden
bland annat krav på analys av
utgående vatten och krav på åtgärder för att
minska utsläppen.
Dala VA, där Borlänge Energi ingår, har tagit
fram riktvärden för utsläpp av avloppsvatten
från industrier och andra verksamheter i
Dalarna (broschyr finns).
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att de
riktvärden som anges här i tabellen ska gälla
för fordonstvättar. Överskridande av riktvärde
medför krav på åtgärder.
Dala VA har lägre utsläppsvärden för kadmium
och zink. Det är huvudmannen, Borlänge
Energi, som avgör vad som får släppas till
avloppsnätet. Miljö- och byggnadsnämnden
bedömer genom tillsyn varje verksamhet och
ser att det i dagsläget inte är tekniskt möjligt
för alla fordonstvättar, oavsett storlek, att
uppfylla de lägre riktvärdena.
Bly
Krom
Nickel
Kadmium
Zink
Koppar
Oljeindex
50 µg/liter
50 µg/liter
50 µg/liter
0,5 µg/liter
500 µg/liter
200 µg/liter
50 mg/liter
pH 6,5-10
Konduktivitet
500 mS/m
Målet är att åtgärderna vid fordonstvättarna
ska resultera i att Dala VAs riktvärden uppnås.
Ytterligare övervakning och underlag behövs
för att avgöra om det är rimligt.
Provtagning av utgående vatten
Alla fordonstvättar ska under vinterhalvåret,
perioden november – mars, ta prov på det
spillvatten som släpps ut till avloppsnätet.
Minst ett prov på utgående vatten ska
analyseras på samtliga parametrar som anges
i tabellen med riktvärden för utsläpp.
Provet ska vara ett samlingsprov taget under
minst sex timmar.
Provtagning ska utföras av certifierad
provtagare och analyseras av ackrediterat
laboratorium.
Analyssvaret från provtagningen ska redovisas
för miljökontoret senast 30 april årligen.
Bilden visar orenat biltvättvatten (till vänster) passerat
genom biltvättens reningsverk som filtrerar bort 80 procent
av föroreningarna (mitten). Vanligt dricksvatten till höger.
(Källa: Håll Sverige Rent)
5 (9)

Kemikalier
Inom bilvård förekommer många olika kemikalier
med olika stor miljöpåverkan. Idag
finns flera miljömärkta eller miljöanpassade
produkter på marknaden vilket minskar
belastningen på miljön och människors hälsa.
Avfettningsmedel
Avfettningsmedel innehåller ofta aromatiska
lösningsmedel och tensider som är skadliga
både för oss människor och för livet i vattnet.
Det finns tre grupper av avfettningsmedel:
petroleumbaserade (s k kallavfettningsmedel),
vattenbaserade och miljöanpassade. Sämst
för miljön är petroleumbaserade som ofta
innehåller lacknafta. Lacknafta är miljöfarligt
och skadligt för människor. Miljöanpassade
produkter är minst skadliga och bryts lättare
ner i naturen.
Tvättmedel
Alla bilschampon innehåller tensider som ofta
är svåra att bryta ner i naturen. Tensider har
egenskaper som gör att de ansamlas kring
fiskarnas gälar och hämmar andningen. Miljöfarliga
tensider är dessutom fettlösliga och
svåra att bryta ner. Miljöanpassade schampon
innehåller tensider som snabbare bryts ner i
reningsverk och i naturen.
Säkerhetsdatablad
Aktuella säkerhetsdatablad ska finnas för
alla miljö- och/eller hälsofarliga produkter
som hanteras vid verksamheten. Leverantören
av kemikalier ska lämna nya säkerhetsdatablad
kostnadsfritt. Bladen ska vara på
svenska.
Förvaring
Kemiska produkter ska lagras och hanteras
så att det inte finns risk för spridning till avlopp.
Kemiska produkter ska förvaras och hanteras
skilda från farligt avfall.
Rensa bort gamla produkter
Produkter som inte längre används ska rensas
bort och tas omhand på lämpligt sätt. I säkerhetsdatabladen
ska det framgå om miljöegenskaperna
är sådana att produkten ska
hanteras som farligt avfall. Tveksamma fall bör
lämnas som farligt avfall.
Krav på produktval av fordonstvättmedel
och avfettningsmedel
Vid val av kemiska produkter ska miljöbalkens
produktvalsprincip tillämpas. Det innebär att en
kemikalie ska ersättas med en mindre farlig
om det finns att tillgå.
Alla kemiska produkter som används vid
fordonstvätt ska antingen uppfylla kraven för
miljömärkning med Svanen eller Bra miljöval
eller ingå i Kemikaliesvepets aktuella listor
över godkända fordonstvättmedel eller
särskilda avfettningsmedel.
(Kemikaliesvepet var ett projekt som drevs av
miljöförvaltningen i Göteborg och som
resulterade i att särskilda kriterier togs fram för
bilvårdsprodukter. Naturskyddsföreningen har
numera ansvaret för att hålla listorna aktuella).
6 (9)

Farligt avfall
Farligt avfall har egenskaper som är farliga för
hälsan eller miljön. Även övrigt avfall måste
hanteras så att man undviker skador på hälsa
eller miljö.
Hantering av farligt avfall
Farligt avfall får inte blandas med annat avfall
eller annat farligt avfall. Det ska således vara
ett emballage för varje typ av farligt avfall.
Emballaget ska märkas med innehåll samt
texten ”Farligt avfall”. Till exempel ”Spillolja –
Farligt avfall”.
Förvara farligt avfall i emballage som inte
påverkas av innehållet och på sådant sätt
att det inte finns risk för utsläpp.
För anteckningar om den mängd och de slag
av avfall som uppkommer årligen, var avfallet
transporteras och av vem.
Farligt avfall ska hämtas av transportör med
tillstånd från länsstyrelsen. Transportdokument
eller kopior på fakturor ska sparas och kunna
uppvisas för tillsynsmyndighet.
Exempel på farligt avfall från
bilvårdsanläggningar
• Fast avfall från sandfång och från oljeavskiljare
• Slam från slam-/oljeavskiljare
• Olja från oljeavskiljare
• Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare
• Spillolja
• Oljefilter
• Bilbatterier
• Lysrör
• Elektronikskrot
7 (9)

Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla
Miljöbalken inleds med orden:
”Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer ska tillförsäkras en god och hälsosam miljö. En sådan utveckling bygger
på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är
förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl.”
Fordonstvätt är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet. Förutom hanteringen av kemikalier och
farligt avfall så är det utsläpp av spillvatten som medför risker för människors hälsa och miljön.
Hänsynsreglerna anger bland annat att bästa möjliga teknik ska användas om det inte kan anses
orimligt.
I miljöbalkens andra kapitel finns hänsynsreglerna som gäller för alla:
1 § Beviskrav
Det är verksamhetsutövaren som ska visa
att hänsynsreglerna följs och att tillräckliga
skyddsåtgärder för människors hälsa eller
miljön vidtagits.
2 § Krav på kunskap
Verksamhetsutövaren ska kontinuerligt
skaffa sig behövlig kunskap för att skydda
människors hälsa och miljön mot skada eller
negativ påverkan.
4 § Produktvalsprincipen
Om det är möjligt att ersätta en kemikalie eller
produkt med en mindre skadlig för människors
hälsa och miljön ska man göra det.
5 § Hushållnings- och kretsloppsprincipen
Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror
och energi samt utnyttja möjligheterna
till återanvändning och återvinning.
6 § Lokaliseringsprincipen
Platsen där verksamheten bedrivs ska vara
lämplig. En sådan plats ska vara vald så att
ändamålet kan uppnås med minsta ingrepp
och negativ påverkan på människors hälsa
och miljön.
3 § Försiktighetsprincipen
Om det finns skäl att anta att en verksamhet
kan medföra skada för människors hälsa eller
miljön ska verksamhetsutövaren vidta de
skyddsåtgärder och försiktighetsmått som
behövs för att förebygga, hindra eller motverka
skadan. I samma syfte ska bästa möjliga
teknik användas vid yrkesmässig verksamhet.
7 § Skälighetsregeln
Krav på hänsyn enligt hänsynsreglerna gäller
inte om det kan anses vara orimligt att uppfylla
dem. Vid bedömningen ska nyttan av åtgärden
jämföras med kostnaden.
8 § Skadeansvaret
Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet
som medfört skada på miljön är
ansvariga för att skadan avhjälps.
8 (9)

Egenkontroll – ett krav och ett kvalitetsverktyg
Kravet på egenkontroll är ett generellt krav
som gäller alla verksamheter. Du som driver
verksamheten har ansvaret för att se till att
lagstiftningens och myndighetens krav följs
genom egenkontroll.
Ansvar
Inom en verksamhet ska det finnas en
fastställd och dokumenterad fördelning
av ansvaret för de frågor som regleras av
miljöbalken.
Rutiner
Dokumenterade rutiner ska finnas för att
kontinuerligt kontrollera att utrustning och
annat är i gott skick samt att drift och underhåll
fungerar.
Även i andra lagstiftningar finns krav på
egenkontroll. Exempel är systematiskt arbetsmiljöarbete
och krav på förebyggande brandskyddsarbete.
Dessa kontroller granskas av
andra myndigheter än miljönämnd. De olika
kontrollsystemen berör i flera fall samma saker
och det är därför en fördel att man arbetar ihop
de olika systemen i ett gemensamt kontrolldokument.
Exempel på rutiner som bör finnas dokumenterade
hos en fordonstvätt är antal tvättar,
förbrukning av vatten och kemikalier, hantering
av avfall, skötsel och funktion hos tekniska
installationer, som t ex oljeavskiljare.
Risker
Riskerna med verksamheten ska systematiskt
bedömas och undersökas ur hälso- och miljösynpunkt.
Rutiner för att minska riskerna ska
utarbetas.
Tillsyn
Kommunen har tillsyn över fordonstvättar.
Tillsyn kan innebära både till exempel besök
och granskning av handlingar. Kontrollen kan
omfatta hela eller delar av verksamheten. Ofta
görs en granskning av vilka försiktighetsåtgärder
som gjorts för att förhindra utsläpp.
Granskningen omfattar också den egenkontroll
som verksamhetsutövaren är skyldig att utföra.
Tillsynsavgift
Regeringen har beslutat att den som bedriver
miljöfarlig verksamhet ska betala för det arbete
som tillsynsmyndigheterna utför.
Tillsynsavgiften kan vara utformad som en
fast årlig avgift eller beräknad enligt en timtaxa.
I Borlänge kommun följer man SKLs
(Sveriges Kommuner och Landsting) riktlinjer.
Det innebär att från och med år 2009 har alla
fordonstvättar en fast årlig avgift. Avgiften
varierar beroende på anläggningens storlek.
9 (9)

Mer information:
Dala Vatten & Avlopp nås genom Borlänge Energi www.borlange-energi.se
Energimyndigheten www.energimyndigheten.se
Håll Sverige Rent www.hsr.se
Kemikalieinspektionen www.kemi.se
Kemikalieinspektionens föreskrifter www.kemi.se
Naturskyddsföreningen, Kemikaliesvepets listor över godkänd miljömärkning
www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/kopa/kemikaliesvepet
Miljöbalken, förordningen om egenkontroll och annan lagtext www.notisum.se
Miljömålsportalen www.miljomal.nu
Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se
Svanen www.svanen.nu
Svensk Standard www.sis.se
Svenska Petroleuminstitutet www.spi.se
Vattenmyndigheterna www.vattenmyndigheterna.se
Kontakt med Borlänge kommuns miljökontor:
0243-740 00 (vxl)
miljokontoret@borlange.se