profibus dp

More documents

Recommendations

Info

8. PROFInet PROFInet är omfattande automationskoncept som har uppstått mot bakgrund av trenden inom automationsteknologin mot modulära, återanvändbara maskiner och anläggningar med distribuerad intelligens. Med sin omfattande uppbyggnad (gemensam modell för engineering, drift och migrationsarkitektur i andra kommunikationssystem som PROFIBUS och OPC) uppfyller PROFInet alla de viktigaste kraven på automationsteknik för konsistent kommunikation från fältnivå upp till administrativ nivå på Ethernet tillverkaroberoende anläggningsomfattande engineeringsmodell för hela automationslandskapet öppenhet mot andra system implementering av IT standard integrering av PROFIBUS segment utan ändring av befintliga nät PROFInet finns i form av en specifikation och en öppen systemoberoende mjukvara i källkod. Specifikationen beskriver alla aspekter av PROFInet: objekt- och komponentmodellen, run time kommunikationen, proxy konceptet och engineeringen. PROFInet mjukvaran täcker all run time kommunikation. Med denna kombination av specifikation och mjukvara i form av källkod blir integrationen av PROFInet både enkel och effektiv i ett brett register av produkter och i olika operativsystem. Valet att ta vägen över en mjukvarukällkod på vilken all produktimplementering bygger ger en enastående möjlighet att garantera samma kvalitet för PROFInet interfacet i alla produkter. Proceduren gör att eventuella problem att fungera tillsammans reduceras till ett minimum. PROFInet komponenter Basen för PROFInet är användningen av objektmodellen, redan väl beprövad i programmeringsvärlden, i automationen. För detta ändamål delas maskiner, anläggningar och deras delar in i teknologiska modeller, var och en innehållande mekanisk uppbyggnad, elektrisk uppbyggnad, elektronik och applikationsmjukvara. Funktionen hos den teknologiska modulen är inbyggd i PROFInet-komponenterna och är tillgänglig över gemensamt definierade ”interface”. Komponenterna kan kombineras modulärt via sina interface och kopplas samman till applikationer. I den meningen betyder ”komponenter” inbyggda, återanvändbara mjukvarubyggstenar. PROFInet använder för implementering den mest använda metoden i PC-världen, Microsofts Component Object Model (COM) i form av dess utökning för nätverksbaserade system (DCOM). I detta fall är alla objekt i ett system likvärdiga och utåt sett identiska. Denna typ av distribuerade automationssystem ger möjlighet till en modulär uppbyggnad av anläggningar och maskiner och stöder återanvändningen av anläggnings- och maskindelar. tillverkar/användar-utökningar i form av ”facetter”. PROFInets ingenjörsmodell skiljer mellan programmeringen av styrlogiken hos de individuella teknologiska modulerna och konfigureringen av hela anläggningen till en applikation. Anläggningen konfigureras genom att PROFInet komponenterna Tillverkarspecifikt programmerings-och konfigureringsverktyg En programmering av de individuella objekten, deras konfiguration och parametrering har gjorts i förväg av tillverkaren med tillverkarberoende verktyg. Mjukvaran som skapats vid programmeringen kapslas in i form av en PROFInet komponent med hjälp av det ”Componer-Interface” som också är integrerat i verktyget. Componer interfacet genererar komponentbeskrivningen i form av en XML-fil vars konfigurering och innehåll definierats i PROFInet specifikationen. förbinds med varandra i en applikation med hjälp av PROFInets ingenjörsverktyg (konfigureringseditorn). För att kunna göra detta överförs de genererade PROFInetkomponenterna till konfigureringseditorn genom att XML-filerna importeras och förbindelserna byggs upp av grafiska linjer. Detta tillåter anläggningsövergripande kombinationer av distribuerade applikationer (från olika tillverkare) till en gemensam applikation (se bild 32). De stora fördelarna med detta är att kommunikationen inte längre behöver programmeras. I stället byggs kommunikationsrelationerna mellan komponenterna upp med linjer, så kallade kopplingar (interconnections). Informationen över kopplingarna överförs sedan till PROFInetkomponenterna med ett enkelt musklick. Det innebär att varje PROFInet konfigureringseditor 8.1 PROFInets engineeringmodell Ett tillverkaroberoende ingenjörsverktyg har tagits fram. Detta ger en användarvänlig konfiguration av PROFInet systemen. Det baseras på en objektmodell som möjliggör utvecklingen av konfigureringsverktyg liksom specifikation av XML-fil Bild. 32: Skapa och sammankoppla komponenter 28 PROFIBUS Teknologi och användning
enhet känner till sina kommunikationspartner och relationen till dessa samt vilken information som skall utbytas. Engineering, HMI 8.2 PROFInet kommunikationsmodell PROFInets kommunikationsmodell definierar en tillverkaroberoende standard för kommunikation på Ethernet med standard IT mekanismer (run time kommunikation). Den använder TCP/IP och COM/DCOM, den mest använda standarden i PC-världen. Den ger direkt access från kontorsvärlden genom hela automationshierarkin och omvänt (vertikal integration) Med PROFInet beskrivs datautbytet över Ethernet mellan komponenter från olika tillverkare med hjälp av uppkopplingsprotokollet för DCOM tillsammans med den ovannämnda standarden. Dessutom finns det en optimerad kommunikationsmekanism för applikationsområden som kräver realtidskommunikation. Produkter som skall arbeta på Ethernet behöver få inbyggt kommunikationsmekanismen som beskrivs i PROFInet standarden (se bild 33). Anslutningstekniken som behövs för kopplingen till Ethernet finns i form av en handledning både för IP20 och för IP65/67. 8.3 PROFInets migrationsmodell Integrationen av PROFIBUS segment i PROFInet sker med ”proxy” (se bild 34). Denna förser varje enhet som är ansluten till Bild 33.: PROFInet produktstruktur PROFIBUS med en proxyfunktion. Det betyder att när anläggningar byggs om eller utökas kan hela spektrat av PROFIBUS enheter, inklusive PROFIsafe och PROFIdrive produkter, integreras oförändrade, vilket ger maximalt skydd för gjorda investeringar. Proxyteknologin tillåter också att andra fältbussystem integreras. 8.4 XML PLC XML (EXtensible Markup Language) är ett flexibelt databeskrivningsspråk baserat på en enkel ASCII-kod. XML dokument kan bytas mellan applikationer på flera sätt, till exempel på diskett, via e-mail, med TPC/IP eller med http över Internet. XML har stor betydelse i automationsteknologin bland annat för parameterbeskrivning i FDT, som import- och exportformat för fältenhetsparametrar i ingenjörsverktyg och som ett sätt att åstadkomma vertikal integration (datautbyte oberoende av operativsystem). 8.5 OPC och OPC DX Intelligent fältenhet Bild 34: PROFInet migrationsmodell OPC (OLE for Process Control) är ett standardinterface som introducerades 1996 för access av Windowsbaserade applikationer i automationen. Införandet av OPC ger en tillverkarövergripande kommunikation. Det ger användaren flexibilitet i valet av komponenter och deras sammankoppling utan någon programmering. PLC Fältenhet Drive OLE, och därmed OPC, är baserat på Microsofts DCOM-modell. Sedan 2000 är OPC data och OPC tjänster mappade i XML. Det betyder att OPC data även kan utbytas mellan icke-Windowsbaserade plattformar i form av läsbara XML dokument. OPC DX (Data Exchange) utvecklas inom OPC Foundation med målet att få fram ett protokoll för utbytet av icke tidskritiska användardata mellan automationssystem från olika tillverkare och typer (PLC, DCS, PC) OPC DX är baserat på den existerande specifikationen OPC DA (Data Access). Samtidigt har ett engineeringinterface definierats, som gör det möjligt att konfigurera de anslutna systemen. Till skillnad från PROFInet, är inte OPC DX objektorienterat utan tag-orienterat, med andra ord är inte automationskomponenterna tillgängliga som COM objekt utan endast dess variabler i form av (tag) namn. OPC DX kommer att kunna koppla samman olika automationssystem i en anläggning via Ethernet. Det kan dock inte nå fältbussnivån varför existerande fältbussystem och PROFInet inte påverkas på något sätt. PROFIBUS Teknologi och användning 29
Page 3: Commitment We are and will remain t
Page 7 and 8: 1. Kommunikation inom automation Al
Page 9 and 10: Profil 3/1 Profil 3/2 Profil 3/3 Da
Page 11 and 12: PI utgör den största användarorg
Page 13 and 14: 3. PROFIBUS kommunikation 3.1 Över
Page 15 and 16: teknologier inklusive MBP. Därför
Page 17 and 18: 3.2 Kommunikationsprotokoll DP Komm
Page 19 and 20: I ett multimaster system är flera
Page 21 and 22: PROFIBUS-DP Master klass 1 Token PR
Page 23 and 24: 4. Allmänna applikationsprofiler A
Page 25 and 26: 5. Speciella applikationsprofiler P
Page 27 and 28: Process Fältenheter Signal 2 Signa
Page 29 and 30: 6. Systemprofiler Profiler inom aut
Page 31 and 32: 7. Stationskonfigurering Moderna f
Page 33: Nya utvecklingssteg Liksom GSD komm
Page 37 and 38: 10. Implementering Detta kapitel in
Page 39 and 40: 11. PROFIBUS användarorganisation
Page 41 and 42: 12. Index A Acyklisk datakommunikat
Page 43 and 44: PROFIBUS Systembeskrivning Version

profibus dp

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?