Arsenikförgiftat grundvatten Lärarbrist i framtiden Arkitekt forskar på KI
Arsenikförgiftat grundvatten Lärarbrist i framtiden Arkitekt forskar på KI
Arsenikförgiftat grundvatten Lärarbrist i framtiden Arkitekt forskar på KI
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KTH-nytt<br />
Kungl Tekniska Högskolans månadstidning<br />
Arsenikförgiftat <strong>grundvatten</strong><br />
100 miljoner drabbas<br />
Lärarbrist i <strong>framtiden</strong><br />
Allvarligt problem för KTH<br />
<strong>Arkitekt</strong> <strong>forskar</strong> på <strong>KI</strong><br />
Designar för hälsan<br />
4/99
KTH-nytt<br />
ges ut av Kungl Tekniska Högskolan, Informationsenheten.<br />
KTH-nytt har en upplaga om 8 000 ex och<br />
utkommer med 11 nummer per år omkring den 25:e<br />
i varje månad (ej juli).<br />
4/99<br />
Ansvarig utgivare<br />
Olle Blomqvist, 08-790 81 89<br />
e-post: olle.blomqvist@kth.se<br />
Redaktör<br />
Magnus Myrén, tjl<br />
Mette Wärn, vik 08-790 70 57<br />
e-post: mette@admin.kth.se<br />
Redaktion<br />
Magnus Myrén,tjl<br />
Mette Wärn, vik, 08-790 70 57<br />
Åsa Johansson, 08-790 61 83<br />
Cecilia Olsson, 08-790 71 83<br />
Redaktionsråd<br />
Anders J Thor, ordf<br />
Eilert Berglind<br />
Olle Blomqvist<br />
Anders Ersson<br />
Jan Grandell<br />
Magnus Myrén<br />
Lennart Persson<br />
Kerstin Severinson-Eklundh<br />
Layout<br />
Åsa Johansson<br />
Annonser<br />
Mette Wärn, 08-790 70 57<br />
Adress<br />
KTH-nytt, Informationsenheten<br />
100 44 Stockholm<br />
Besöksadress: Osquars backe 27<br />
Internet: http://www-mac.kth.se/kth-nytt/<br />
Telefax: 08-790 81 77<br />
Manusstopp KTH-nytt 5/99<br />
Fredag 7 maj 1999<br />
De dricker arsenikförgiftat vatten 3<br />
Kilo är inte alltid kilo 5<br />
Läxhjälp ger goda förebilder 6<br />
Rektors Ruta<br />
Teknik i <strong>framtiden</strong> 7<br />
Lärarbristen viktigaste framtidsfrågan 8<br />
QuarneVALen, studentjippo och folkfest 10<br />
Reflektion och dialog 12<br />
– konkurrenskraftiga vapen<br />
Styrelsen måste synas på KTH 15<br />
Dansk skalle gör akademisk kometkarriär 16<br />
Kortnytt 16-17<br />
Att bygga för hälsan 18<br />
Insänt 20<br />
Debatt 21<br />
Doktorshatten 22<br />
Årsredovisningen – KTHs aktiekurs 22<br />
Glad när det regnar 24<br />
Manusstopp KTH-nytt 6/99<br />
Måndag 31 maj 1999<br />
ISSN 0345-6633<br />
Tryck: Elanders Tofters<br />
KTH-nytt trycks på det Svanengodkända<br />
papperet Silverblade, licensnr 304 013<br />
4–5<br />
8–10<br />
18–19<br />
Arsenikförgiftat vatten<br />
– 100 miljoner drabbade<br />
Lärarbrist i <strong>framtiden</strong><br />
– allvarligt problem för KTH<br />
<strong>Arkitekt</strong> <strong>forskar</strong> på <strong>KI</strong><br />
– designar för hälsan<br />
Omslag<br />
Pererik Åberg, meteorolog på Sveriges television och student på teknisk<br />
fysik på KTH, blickar mot skyarna för en möjlig väderprognos.<br />
Foto Mette Wärn.<br />
2<br />
KTH-nytt<br />
4/99
I Bangladesh och Västbengalen,<br />
Indien, är cirka 100 miljoner människor<br />
beroende av vatten som är<br />
förgiftat av arsenik. Människorna<br />
som drabbas utvecklar i slutstadiet<br />
en form av cancer. KTH deltar sedan<br />
1996 i ett internationellt<br />
forskningssamarbete för att bland<br />
annat kartlägga förgiftningens omfattning.<br />
Behovet av vatten är stort; dels behöver man det till att bevattna risodlingar, som i sig är oerhört vattenintensiva,<br />
dels behöver den växande befolkningen tillgång till dricksvatten. Risodlingar upptar i dag 80<br />
procent av jordbruksmarken i Bangladesh.<br />
Text: Mette Wärn<br />
Foto: Prosun Bhattacharya<br />
De dricker<br />
arsenikförgiftat vatten<br />
ärldens allvarligaste arsenikförgiftning<br />
håller nu på att uppdagas<br />
i Västbengalen i Indien och VBangladesh. Ingen annan stans har man<br />
hittills funnit så omfattande arsenikföroreningar<br />
i grundvattnet som i Västbengalen<br />
och i Bangladesh. Forskare världen<br />
över har nu börjat intressera sig för att<br />
studera <strong>grundvatten</strong>förhållandena där.<br />
De uppnådda resultaten kan man tilllämpa<br />
på vissa områden i Mongoliet,<br />
Chile och Taiwan som också har höga<br />
halter av arsenik i grundvattnet.<br />
Omkring 100 miljoner människor i<br />
Västbengalen och Bangladesh använder<br />
dagligen vatten med en arsenikhalt över<br />
den enligt WHO tillåtna gränsen 0,01mg<br />
per liter. Man uppskattar att cirka 200 000<br />
människor redan uppvisar symptom på<br />
arsenikförgiftning. Till att börja med orsakar<br />
förgiftningen gradvisa hudförändringar,<br />
i senare stadier påverkas olika inre<br />
organ i vilka även cancer gradvis kan utvecklas.<br />
Syrebrist i <strong>grundvatten</strong><br />
Redan på åttiotalet uppmärksammade<br />
man de första fallen av arsenikförgiftning<br />
i Västbengalen som man kunde relatera<br />
till vattenanvändningen. I Bangladesh<br />
hade man också misstankar om att vatt-<br />
net kunde vara förgiftat men sambanden<br />
var inte helt klarlagda.<br />
1995 uppskattade man att det rörde sig<br />
om sex distrikt i Västbengalen med en<br />
befolkning på sammanlagt cirka 33 miljoner<br />
människor som använde det förgiftade<br />
grundvattnet. Men omfattningen<br />
visade sig vara betydligt större.<br />
– Först 1996 var Bangladesh olika<br />
vattentäkter kartlagda och man kunde<br />
konstatera att det fanns arsenik i grundvattnet<br />
även där, berättar Prosun Bhattacharya,<br />
forskningsingenjör på avdelningen<br />
för mark- och vattenresurser på<br />
KTH.<br />
Sedan 1996 har han och hans avdelning<br />
jobbat med olika projekt i Västbengalen.<br />
Sedan januari i år är de även involverade<br />
i ett projekt i Bangladesh.<br />
– Vi kommer att titta på hur vattenkemin<br />
är relaterad till utlösningen av arsenik<br />
från sedimentavlagringarna, alltså<br />
vad det är som orsakar att arseniken löser<br />
ut i grundvattnet, säger han.<br />
Gunnar Jacks, professor på avdelningen<br />
för mark- och vattenresurser, och Prosun<br />
Bhattacharya har sedan 1996 hävdat att<br />
arseniken löser ut på grund av syrebrist i<br />
grundvattnet.<br />
– Har man en hög koncentration av<br />
organiskt kol i sedimenten, skapar man<br />
reducerande förhållanden i akviferer där<br />
järnkomponenten är icke-stabil. Det vill<br />
säga, organiskt material förbrukar det<br />
lösta syret i vattnet, vilket leder till att<br />
både arsenik och järn löser ut, förklarar<br />
Prosun Bhattacharya.<br />
Arsenik i ungt sedimentlager<br />
På sextiotalet började UNICEF borra<br />
brunnar både i Västbengalen och Bangladesh.<br />
Behovet av vatten var stort, dels<br />
behövde man det till att bevattna risodlingar<br />
(som i sig är oerhört vattenintensiva)<br />
dels behövde den växande befolkningen<br />
tillgång till dricksvatten.<br />
En bidragande orsak till det större<br />
vattenuttaget är den så kallade ”gröna<br />
revolutionen” på sjuttiotalet. Då ökade<br />
man kraftigt produktionen av ris och tog<br />
ut så många som fyra risskördar per år.<br />
FAKTA ARSENIK<br />
Arsenik förekommer naturligt i Bengal-deltat,<br />
dvs i Västbengalen och Bangladesh.<br />
Arseniken kommer ursprungligen från<br />
Himalayas berggrund i norr och från berggrunden<br />
i Rajmahals bergstrakter väster om<br />
själva Bengal-deltat. Arseniken finns avlagrad<br />
i sedimenten från sen kvartärtid, dvs<br />
från 18 000 år tillbaka och fram till i dag.<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
3
Foto: Mette Wärn<br />
Ris är fortfarande den viktigaste grödan<br />
i området. I Bangladesh upptar risodlingarna<br />
cirka 80 procent av jordbruksmarken.<br />
Borrandet av brunnar sattes i gång utan<br />
att noggrannare undersökningar av jorden<br />
och vattnet gjordes.<br />
– Huvudsaken då var att få fram vatten,<br />
säger Prosun Bhattacharya. I dagsläget<br />
finns det cirka 5 miljoner borrade<br />
brunnar i Bangladesh och UNICEF hade<br />
sänkt dessa brunnar på 10-20 meter eller<br />
30 meter som standard. Dessa akviferer<br />
tillhör de yngsta sedimentavlagringarna,<br />
som visade sig innehålla stora<br />
mängder arsenik.<br />
– Tar man därför vatten ur dessa akviferer<br />
får man vatten med en hög halt av<br />
arsenik. Vår första uppgift blir att kartlägga<br />
akvifererna och på så vis kunna ta<br />
reda på var man kan sänka brunnarna<br />
till akviferer där grundvattnet inte innehåller<br />
så stora mängder arsenik.<br />
Olika stadier av förgiftning<br />
Det tar ett tag innan kroppen visar symptom<br />
på att den är förgiftad och det finns<br />
olika stadier av förgiftning. Det första<br />
Sedan 1996 har Prosun Bhattacharya,<br />
forskningsingenjör tillsammans med<br />
Groundwater Arsenic Research Group på<br />
KTH, jobbat med olika projekt i Västbengalen.<br />
Sedan januari i år är de även involverade i<br />
ett projekt i Bangladesh. De ska bland annat<br />
utreda grundorsaken till arsenikens förekomst<br />
i grundvattnet samt utveckla saneringsteknik<br />
till låga kostnader.<br />
akvifer = sedimentavlagringar med<br />
vattenbärande förmåga<br />
stadiet, melanos, uppträder som mörka<br />
utslag på övre delen av kroppen. I detta<br />
stadium av förgiftning går det att bota<br />
den drabbade.<br />
– Kan man hindra dem att dricka vattnet<br />
kan utslagen helt försvinna eftersom<br />
inte för stora mängder av arsenik har<br />
ackumulerats i kroppen, säger Prosun<br />
Bhattacharya.<br />
I nästa stadie, keratos, kan den drabbade<br />
uppvisa små, kornliknande utslag<br />
på händer och fötter. Är förgiftningen så<br />
långt gången kan man endast hejda processen,<br />
men man kan inte bota den som<br />
är förgiftad.<br />
Om processen fortgår följer sedan mer<br />
avancerade stadier av keratos. Ju längre<br />
det går desto smärtsammare är det. I värsta<br />
fall utvecklas keratos till cancer.<br />
De som bor i städerna är mindre drabbade<br />
än de som bor i byar, både vad gäller<br />
grad av förgiftning och antalet drabbade.<br />
– Det vatten som befolkningen i städer<br />
använder är till viss del renat, förklarar<br />
Prosun Bhattacharya.<br />
Helt rent är det dock inte och egentligen<br />
är vattnet inte primärt renat från arsenik<br />
utan järn. Det finns nämligen också<br />
höga halter av järn i vattnet.<br />
– Sannolikt är det så att när man tar<br />
bort järnet tar man även bort en del av<br />
arseniken.<br />
Nödvändigt med vatten<br />
För att förhindra att arsenikförgiftningens<br />
omfattning blir större gäller det att<br />
antingen rena det vatten som finns till<br />
hands eller att hitta andra vattentäkter<br />
att ta vatten från.<br />
– Man kan inte bara säga till människorna<br />
där att de ska sluta använda vattnet.<br />
Var ska de då ta vatten ifrån, säger<br />
Prosun Bhattacharya.<br />
Ett alternativ är att borra djupare brunnar<br />
så att man hämtar vatten ur äldre<br />
akviferer. Frågan då är hur länge grundvattnet<br />
räcker i dessa. Till äldre akviferer<br />
tillförs <strong>grundvatten</strong> mycket långsamt.<br />
Ett annat alternativ är att återanvända<br />
regnvatten.<br />
– Tekniken för att tillvarata regnvatten<br />
finns, men risken är stor att regnvattnet<br />
blir förorenat på grund av okunskap<br />
bland befolkningen, säger Prosun Bhattacharya.<br />
Återstår att rena vattnet. En metod är<br />
att låta vattnet stå. Arsenik och järn sjunker<br />
då till botten och man blir av med<br />
cirka 80 procent av arseniken.<br />
En annan reningsmetod består i att<br />
använda laterit, ett slags jordart som finns<br />
i stora mängder i Västbengalen.<br />
– Genom att blanda laterit med vatten<br />
kan man binda cirka 80-90 procent av<br />
arseniken i jorden och det är det vi främst<br />
satsar på nu, säger Prosun Bhattacharya.<br />
Tittar man på fötterna ser det ut som om de<br />
har gått i lera. I själva verket befinner de sig<br />
i det sista stadiet av arsenikförgiftning.<br />
I detta stadium av arsenikförgiftning, keratos, kan den drabbade uppvisa små, kornliknande<br />
utslag på händer och fötter. Är förgiftningen så långt gången kan man endast<br />
hejda processen, men man kan inte bota den som är förgiftad.<br />
4<br />
KTH-nytt<br />
4/99
Text och foto: Thomas Heldmark<br />
Måtten för datakapacitet: kilobyte,<br />
megabyte och gigabyte stämmer<br />
inte. Dataindustrin tänkte fel från<br />
början och ju större dator och program,<br />
desto större blir felet.<br />
Standardiseringsgurun Anders J<br />
Thor har lett expertgruppen som<br />
hittat en lösning.<br />
Kilo är inte alltid kilo<br />
Frågan är hur länge det dröjer innan den amerikanska dataindustrin lär sig de nya korrekta dataprefixen,<br />
som expertgruppen ledd av Anders J Thor på bilden, arbetat fram. – Metersystemet har man ju inte begripit,<br />
trots att det var 200 år sedan det uppfanns, säger han.<br />
refixen kilo, mega och giga i<br />
datorvärlden är inte desamma<br />
som i metersystemet. I metersystemet<br />
betyder kilo som vi vet P1000, mega betyder en miljon och giga<br />
betyder en miljard. Prefixet tera står för<br />
en biljon, 1 000 000 000 000.<br />
Prefixen i datatekniken är däremot alltid<br />
potenser av talet två. Det som vi kallar<br />
en kilobyte är två upphöjt till tio, det<br />
vill säga 2x2x2x2x2x2x2x2x2x2 = 1024<br />
bytes.<br />
En megabyte är egentligen 1024x1024,<br />
alltså 1 048 576 bytes, vilket betyder<br />
drygt fyra procent mer än vad som anges.<br />
Och ju större datorerna blir desto större<br />
blir felet. På gigabytenivå blir felet så pass<br />
stort som dryga sju procent.<br />
– Redan på den nivån blir felprocenten<br />
helt oacceptabel, säger Anders J Thor,<br />
KTH-lektor i mekanik och standardiseringsguru.<br />
Det uppstår missförstånd<br />
mellan köpare och säljare. Och när datorerna<br />
växer blir felet ännu allvarligare.<br />
Fel från början<br />
Felet har hängt med sedan tidigt åttiotal<br />
när den amerikanska datorindustrin började<br />
sälja persondatorer på allvar. Den<br />
som försöker handla i lösvikt i en amerikansk<br />
livsmedelsbutik vet ju vilka svårigheter<br />
amerikaner har med metersystemet.<br />
Och i det här fallet har det enligt<br />
Anders J Thor blivit ett mischmasch<br />
mellan två olika system.<br />
Anders J Thor är ordförande i expertkommittén<br />
TC 25 inom den internationella<br />
standardiseringsorganisationen,<br />
IEC, som har haft till uppgift att hitta<br />
en lösning på problemet.<br />
Skilj datakilo från vanliga kilo<br />
Det har man nu gjort. För att skilja datakilo<br />
från vanliga kilo har IEC bestämt<br />
att följande ska gälla:<br />
”Det är reklambranschen<br />
som är mest konservativ när<br />
det gäller att ta till sig<br />
nya enheter”<br />
Två upphöjt till tio heter kibi (ur kilobinary)<br />
med symbolen Ki (jämför kilo<br />
och k), två upphöjt till tjugo heter mebi<br />
(ur megabinary) med symbolen Mi (jämför<br />
mega och M) och så vidare; gibi med<br />
symbolen Gi; tebi med Ti; pebi med Pi,<br />
och slutligen exbi med Ei, som är två<br />
upphöjt till sextio.<br />
Hänger du med? Bra. Det gör nämligen<br />
inte databranschen. De nya prefixen<br />
togs i bruk vid årsskiftet, men Anders J<br />
Thor befarar att det kommer att dröja<br />
innan de dyker upp i datorannonserna.<br />
– Metersystemet har ju inte blivit accepterat<br />
fullt ut, trots att det skapades<br />
för exakt 200 år sedan. Än i dag använder<br />
sig amerikanarna av sina otympliga<br />
vikt- och rymdmått som ounce och gallon,<br />
säger Anders J Thor.<br />
Reklambranschen konservativ<br />
Anders J Thor har den erfarenheten att<br />
det är reklambranschen som är mest konservativ<br />
när det gäller att ta till sig nya<br />
enheter. Han påminner om att inkråmet<br />
under bilmotorhuvar fortfarande mäts i<br />
hästkrafter i bilannonser, trots att fackfolk<br />
talar om kilowatt. Det är för att hästkrafter<br />
ger ett högre tal.<br />
Han berättar också att vad som krävdes<br />
för att amerikanska bensinmackar<br />
skulle gå över från gallon till liter var att<br />
bensinpriset per gallon passerade endollarstrecket.<br />
Då blev literpriset lägre<br />
och behändigare.<br />
När det gäller de nya datastorheterna<br />
ger branschorganisationerna tillverkare<br />
och återförsäljare fem år att anpassa sig.<br />
Men redan i dag ska man alltså kunna<br />
fråga efter datorminnen på mebi och<br />
hårddiskar på gibi. ■<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
5
Läxhjälp ger goda förebilder<br />
På KTH i Haninge deltar tio kvinnliga studenter i ett projekt som syftar till att minska<br />
segregationen i Jordbro. En dag i veckan åker KTH-studenter ut till Jordbromalmsskolan<br />
för att hjälpa till med läxläsning. Besöken har blivit populära.<br />
Text och foto: Mette Wärn<br />
– Det handlar till allra<br />
största delen om att ge tjejerna<br />
på Jordbromalmsskolan<br />
självförtroende så att de kan<br />
och vågar läsa både på gymnasiet<br />
och högskolan, säger<br />
Kristina Blomdahl och Katarina<br />
Bjurefors-Giertta, båda<br />
andraårsstudenter på datateknik<br />
respektive elektroteknik<br />
på Ingenjörsskolan i Haninge.<br />
rån början var det tänkt att tjejer i<br />
årskurs nio skulle få hjälp med matten.<br />
För många av dem kan det vara Fviktigt att försöka höja slutbetyget. Den<br />
första kontakten var lite trevande men nu<br />
strömmar eleverna till, både tjejer och killar,<br />
och de får hjälp inte bara med matte<br />
utan med det som behövs.<br />
Samtidigt med läxhjälpen fungerar<br />
KTH-tjejerna som förebilder för flickorna<br />
på Jordbromalmsskolan. I Jordbro är det<br />
ovanligt att ungdomar läser på högskola.<br />
De ser inte vidareutbildning, inte ens<br />
gymnasiet, som något nödvändigt.<br />
– Det är oroväckande och vi ville på det<br />
här sättet visa framför allt flickorna i Jordbroskolan<br />
att det finns möjligheter att<br />
utbilda sig och att tjejerna här är som de<br />
flesta tjejer, berättar Jonas Nyström, informatör<br />
på Ingenjörsskolan i Haninge.<br />
KTH medverkar i Jordbromalmsprojektet<br />
sedan fem år tillbaka, bland annat<br />
genom att anordna teknikbesök för<br />
sjundeklassare. Vid besöken har de fått<br />
bygga hemsidor, surfa på Internet och göra<br />
besök i en AXE-växel.<br />
– Det har handlat om att visa dem hur<br />
det ser ut på en högskola och låta dem<br />
bekanta sig med lokalerna och upptäcka<br />
att det är ganska vanligt folk som går här,<br />
säger Jonas Nyström.<br />
Testa kunskaperna<br />
Läxhjälpen har slagit väl ut och uppskattas<br />
inte bara av eleverna på Jordbromalmsskolan.<br />
KTH-studenterna är minst lika<br />
entusiastiska.<br />
–Vi får så otroligt mycket tillbaka, säger<br />
Kristina Blomdahl, andraårsstudent<br />
på datateknik. Det är roligt också att få<br />
testa vad vi kan egentligen. Kommer vi<br />
över huvud taget att kunna svara på deras<br />
frågor, tänkte vi i början.<br />
Det var tänkt att tio kvinnliga KTHstudenter,<br />
alla i årskurs två eller tre, skulle<br />
turas om att åka till Jordbromalmsskolan<br />
två och två. Men de åker ut oftare än vad<br />
schemat dikterar.<br />
– Det tar ju inte så mycket tid för oss<br />
och det ger så otroligt mycket tillbaka.<br />
Man känner sig ibland som om man är<br />
deras storasyster, säger Katarina Bjurefors-<br />
Giertta, som läser till elingenjör på andra<br />
året.<br />
I början fick de förklara vad KTH är,<br />
om och om igen.<br />
– Saker som är självklara för oss, som<br />
vad tentor och poäng är, har ju ingen riktig<br />
innebörd för dem, säger hon.<br />
Det gäller att ha tålamod, att aldrig<br />
tröttna på att förklara, att inte heller säga<br />
”det är fel” utan i stället fråga ”hur kom<br />
du fram till det?”.<br />
– Man måste också få dem att inse att<br />
det inte är någon vits med att förstå allt<br />
som står i en hel bok utan att det är viktigare<br />
att hitta ett system för att förstå. Det<br />
tar tid, säger Kristina Blomdahl.<br />
– Ju mer man visar att man kan hjälpa<br />
till, desto mer frågar de, säger Katarina<br />
Bjurefors-Giertta.<br />
Båda tror att det är viktigt att visa att de<br />
inte är några kufar bara för att de pluggar<br />
på KTH.<br />
Dubbelt mentorskap<br />
De tjejer på KTH som ger läxhjälpen har<br />
själva fått gå en tredagarskurs i kvinnligt<br />
ledarskap och kvinnliga nätverk. Något<br />
som uppskattades och gav dem råg i ryggen.<br />
Dessutom har de fått varsin mentor<br />
på olika företag.<br />
Nästa steg blir att utveckla mentorskap<br />
mellan studenter och Jordbromalmsskoleelever.<br />
Fast Kristina Blomdahl har tjuvstartat.<br />
– Jag har en adept som hör av sig till<br />
mig när hon vill och inför varje prov träffas<br />
vi och pluggar, berättar hon.<br />
Inför hösten hoppas de kunna fortsätta<br />
med läxhjälpen, något som de också rekommenderar<br />
varmt till andra.<br />
– Man blir lite mera vuxen, säger Kristina<br />
Blomdahl. ■<br />
6<br />
KTH-nytt<br />
4/99
ektors<br />
ruta<br />
Förståelse för komplexa system avgörande för<br />
TEKNIK I FRAMTIDEN<br />
För att kunna arbeta med teknik i <strong>framtiden</strong> krävs kunskap från andra vetenskapsområden.<br />
När andra vetenskapsområden integreras i tekniken bryts också vetenskapliga synsätt mot<br />
varandra och en öppenhet i dialogen mellan olika vetenskapsområden blir en förutsättning<br />
för framgångsrik forskning och utbildning.<br />
Vilka förändringar kan vi förvänta oss av <strong>framtiden</strong>? Då<br />
kommer, liksom nu och tidigare, den tekniska utvecklingen<br />
att öka vår livskvalitet och vara den motor i samhället som<br />
ger ekonomisk tillväxt och som möjliggör en positiv global<br />
utveckling avseende miljö, energi, hälsa och demokrati. Nya<br />
teknikområden kommer att se dagens ljus. Teknikområden<br />
där KTH förväntas vara ledande i forskning och utbildning.<br />
Teknik och teknikforskning blir allt bredare och för att<br />
kunna arbeta med teknik i <strong>framtiden</strong> krävs kunskap från<br />
andra vetenskapsområden. Det vid KTH första (bästa?) exemplet<br />
på det är industriell ekonomi, där kunnande i ekonomi,<br />
organisation och management är en förutsättning för<br />
framgång. Att kommunicera har fått en oerhört mycket<br />
större betydelse i en värld full av datorer, datornät, kunskap<br />
och information.<br />
Kommunikation som vetenskap är en mötesplats för<br />
teknik, medicin, lingvistik, psykologi och pedagogik. Produktionsteknik<br />
som en gång var nästan liktydigt med automatisering<br />
kräver numera kunnande om psykologin mellan<br />
maskiner och människor: både när det gäller design och<br />
produktutveckling, men också i själva produktionsprocessen.<br />
För oss tekniker kan verktygen synas vara mindre precisa<br />
än de vi är vana vid. Vi pratar om ”mjuk” teknik, ibland<br />
som om detta vore en sämre slags teknik. ”Hård” teknik<br />
baseras ofta på naturvetenskap. Lagarna är enkla: Maxwells<br />
ekvationer, Schrödinger ekvationen, Hamilton ekvationen<br />
etc. Världen styrs av dessa enkla lagar och dessa lagar gäller<br />
överallt. Lagarna kan formuleras med enkel matematik –<br />
partiella och ordinära differential ekvationer.<br />
Allt är enkelt och logiskt, naturligtvis med undantag<br />
för världen själv! Den värld som teknisk forskning skall förstå<br />
och påverka på ett förutsägbart sätt. Finansiella system,<br />
biologiska system, klimatsystem, tekniska system, ekologiska<br />
system, det vill säga komplexa system som inte kan delas<br />
upp i sina beståndsdelar och sedan förstås med enkla lagar<br />
och logik.<br />
Framtidens tekniker måste kunna hantera både den hårda<br />
och mjuka tekniken, förstå både det enkla och komplexa.<br />
Konst är numera inte bara en del av arkitekturen utan<br />
också påtagligt närvarande inom medietekniken. Exemplen<br />
kan mångfaldigas. När andra vetenskapsområden integreras<br />
i tekniken bryts också vetenskapliga synsätt mot varandra<br />
och en öppenhet i dialogen mellan olika vetenskapsområden<br />
blir en förutsättning för framgångsrik forskning och<br />
utbildning.<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
7
Lärarbristen viktigaste<br />
framtidsfrågan<br />
Det börjar bli ont om universitetslärare. På KTH ställs allt fler kurser in på<br />
grund av brist på behöriga lärare. Samtidigt visar studier att universitetslärarna<br />
i genomsnitt arbetar över 50 timmar i veckan.<br />
TH riskerar att få rykte om<br />
sig som ett ställe där man sliter<br />
ut sig, säger Björn Lisper, Kproprefekt på institutionen för teleinformatik<br />
i Kista.<br />
Lärarbristen börjar bli ett problem för<br />
universitet och högskolor. Värst är det<br />
för tekniska högskolor inom överhettade<br />
områden som IT, telematik och telekommunikation.<br />
KTH är inte förskonad och särskilt<br />
utsatt är Ingenjörsskolan i Kista med en<br />
stor företagsby precis intill.<br />
På Teleinformatik i Kista har man för<br />
närvarande tre obesatta lektorat. Detta<br />
trots en stor annonskampanj i utländska<br />
branschtidskrifter.<br />
– Det är hopplöst. Och inte första<br />
gången, suckar Björn Lisper. Vi har ingen<br />
chans att konkurrera med näringslivet.<br />
Ericsson och andra företag lockar till sig<br />
ingenjörerna innan de har examinerats.<br />
Dessutom tar de våra doktorer.<br />
Björn Lisper understryker att det i och<br />
för sig är bra att <strong>forskar</strong>utbildade personer<br />
går till industrin. Problemet är bara<br />
att det skapar temporär lärarbrist.<br />
– Det finns för få doktorer i Sverige<br />
inom vårt ämne, helt enkelt, säger han.<br />
Detsamma tycks gälla på andra högskolor.<br />
Lunds tekniska högskola saknar<br />
sedan i höstas ett tiotal lektorer, luckor<br />
man fyller bäst man kan med tillfälliga<br />
vikariat.<br />
I några fall använder man obehöriga<br />
lärare. Det undviker man på KTH. Där<br />
ställer man hellre in kurser. På Teleinformatik<br />
har man tvingats ställa in två<br />
civilingenjörskurser på grund av lärarbristen<br />
– en kurs i parallella datasystem<br />
och en kurs i datorsystemarkitektur. Inte<br />
heller det är första gången.<br />
Viktigaste frågan<br />
Bo Wahlberg, professor i reglerteknik, tillika<br />
prorektor med ansvar för utveckling<br />
av utbildningen, är också<br />
han bekymrad över<br />
lärarsituationen. Någon<br />
viktigare fråga för KTH<br />
finns inte, menar han.<br />
– Vi letar med ljus och<br />
lykta efter professorer,<br />
lektorer och adjunkter.<br />
Det är samma problem på högskolor och<br />
universitet över hela världen, säger Bo<br />
Wahlberg, som dock understryker att<br />
kvalitetsribban ligger fast.<br />
– Det är inte så att kvaliteten sänks.<br />
Däremot blir verksamheten mindre om<br />
vi har färre lärare. Vi får koncentrera oss,<br />
säger han.<br />
”Vi letar med ljus och lykta<br />
efter professorer, lektorer och<br />
adjunkter. Det är samma<br />
problem på högskolor och<br />
universitet över hela världen”<br />
Lärarbristen kan komma att förvärras<br />
när stora lärargrupper går i pension i<br />
början av nästa sekel. Ett exempel: på<br />
verkstadsteknik pensioneras nio professorer,<br />
en fjärdedel av kåren, inom två år.<br />
Samtidigt kommer åttiotalets talrika<br />
barnkullar snart att knacka på dörren.<br />
Regeringen har bestämt att antalet<br />
studieplatser i naturvetenskapliga och<br />
tekniska ämnen ska öka kraftigt de närmaste<br />
åren. Hur går det ihop?<br />
Universitetslärarfacket, SULF, menar<br />
att lärarbristen har strukturella orsaker,<br />
och att det bara är en tidsfråga innan även<br />
humaniora och medicin drabbas. Ökat<br />
studentantal kombinerat<br />
med hårdare<br />
sparkrav har gjort att<br />
universitetsläraryrket<br />
har fått sämre rykte,<br />
och att det är svårare<br />
att rekrytera <strong>forskar</strong>begåvningar<br />
till yrket.<br />
I dag producerar exempelvis KTH dubbelt<br />
så många högskole- och civilingenjörer<br />
och dubbelt så många doktorer som<br />
för tio år sedan. Men lärarkåren har inte<br />
vuxit nämnvärt.<br />
På andra högskolor är bilden densamma.<br />
I Umeå har studentantalet ökat<br />
från 16 300 läsåret 93/94 till 25 000<br />
8<br />
KTH-nytt<br />
4/99
Text: Thomas Heldmark<br />
innevarande läsår. Antalet lärare har under<br />
samma tid ökat med 2,5 procent.<br />
52 timmar i veckan<br />
Detta ökar givetvis pressen på de lärare<br />
som finns. Undersökningar som facket<br />
gjort visar att en lärare i genomsnitt arbetar<br />
52 (!) timmar i veckan mot de 40<br />
som lönekuvertet avser. Det gäller lärare<br />
av alla kategorier. När ska lärarna ha tid<br />
att forska?<br />
– Forskning får ofta stryka på foten när<br />
föreläsningar och administration tar all<br />
tid. Tyvärr. Det är inte bra om KTH får<br />
rykte om sig att vara en plats där man<br />
sliter ut sig och inte hinner forska, säger<br />
Björn Lisper.<br />
Han tror att utbrända lärare är något<br />
vi kommer att få vänja oss vid.<br />
– Vi har inte sett några exempel hos<br />
oss, ännu, men en del av oss kan ligga<br />
farligt nära, säger han.<br />
Problemet med utbrända lärare är ingen<br />
nyhet för SULF. Jan-Erik Skjöld, ombudsman<br />
på Sveriges universitetslärarförbund,<br />
uppger till exempel att antalet<br />
ärenden om lärare som känner sig mobbade<br />
är mångdubbelt fler i dag än för bara<br />
några år sedan.<br />
– Att lärare känner sig kränkta och särbehandlade<br />
av chefer och arbetskamrater<br />
Foto: Trensmar<br />
är ett tecken på att det inte står rätt till,<br />
säger Jan-Erik Skjöld på Sveriges universitetslärarförbund.<br />
Ett annat tecken är sjukskrivningar. På<br />
Umeå universitet har andelen lärare<br />
bland de långtidssjukskrivna ökat från 10<br />
till 33 procent under perioden 1993-98.<br />
Övergående problem<br />
Anders Eriksson, prorektor, vill dock inte<br />
överdriva svårigheterna. Han menar att<br />
problemet är relativt lokalt, att det är tråkigt<br />
men fullt naturligt att det tillfälligt sak-<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
nas lärare inom vissa attraktiva områden.<br />
– Just nu är det extremt. Men det kommer<br />
att återställas. Det tar tid att bygga<br />
upp högskolans lärarkompetens inom<br />
nya områden där den industriella utvecklingen<br />
galopperar. Vem vet, inom fem år<br />
kanske energiområdet kommer att vara<br />
lika hett, säger han.<br />
Anders Eriksson tror att de ökande kraven<br />
på lärarna gör att vi kommer att se<br />
en annan typ av lärare i <strong>framtiden</strong>. Undervisningen<br />
kommer att bli mer industrialiserad.<br />
Lektorerna kommer att<br />
forts på sid 10<br />
9
forts från sid 9<br />
tvingas bli mera affärsinriktade och att<br />
tydligare dokumentera hur deras tjänster<br />
betalar sig.<br />
Det kan bli fråga om att självständigt<br />
sälja in forskningsprojekt. Detta behöver<br />
inte vara enbart av ondo, menar han.<br />
Även om det minskar möjligheterna för<br />
begrundande kursutveckling.<br />
– Tvärtom kan situationen bli mer dynamisk.<br />
En lektorstjänst eller en professur<br />
kan bli en språngbräda i karriären,<br />
säger han.<br />
Björn Lisper tror även han att KTH<br />
så småningom kommer att lösa lärarproblemet,<br />
men befarar att det kommer<br />
att bli värre innan det blir bättre.<br />
Import av kunskap<br />
Vad gör då högskolorna för att möta<br />
behoven den närmaste <strong>framtiden</strong>?<br />
En strategi tycks vara att skjuta på<br />
pensionen. I dag är cirka 800 verksamma<br />
lektorer återanställda pensionärer.<br />
På KTH satsar man dessutom på import<br />
av kunskap; annonskampanjer i utlandet<br />
är ett led i detta. Frågan är bara<br />
vad man ska locka utländsk kompetens<br />
med. Enligt fackets beräkningar har en<br />
fransk eller engelsk universitetslärare<br />
cirka 40 procent större köpkraft än sin<br />
svenska kollega. Värvningskampanjerna<br />
har, kanske inte oväntat, gett bäst resultat<br />
när de riktats österut.<br />
På Telekommunikation har man exempelvis<br />
nyss gett en ungerska ett lektorsvikariat.<br />
Sedan ett antal år finns en<br />
estnisk professor i programvaruteknik.<br />
Det letas efter matematiker i Kina och<br />
Ryssland.<br />
I sammanhanget nämner Bo Wahlberg<br />
våra invandrare, som han menar är en<br />
glömd resurs. Ungdomsprojekten i Jordbromalm,<br />
Rinkeby och Kista kan vara<br />
ett sätt att på lång sikt säkra återväxten<br />
av kompetens.<br />
– Vi har under alltför lång tid exporterat<br />
kunskap. Det är dags att vi börjar<br />
importera och att vi tar vara på den kompetens<br />
vi har, säger Bo Wahlberg. ■<br />
QuarneVALen<br />
studentjippo<br />
Text: Mette Wärn<br />
Foto: Joel Åsblom<br />
folkfest<br />
&<br />
Den 15 maj startar<br />
karnevalståget med<br />
alla ekipage sin färd<br />
genom Stockholm.<br />
Genom att alla högskolor<br />
medverkar blir<br />
det ett sätt att visa<br />
Stockholm som universitetsstad,<br />
menar<br />
Ragnar Sjödahl,<br />
karnevalsgeneral.<br />
agnar Sjödahl har varit engagerad<br />
som karnevalsgeneral sedan ett år<br />
tillbaka. Under den tiden har stu-<br />
Rdierna fått stå tillbaka. Men det är det värt.<br />
– Ska man vara med på något studentarrangemang<br />
under sin tid på Teknis så<br />
är det QuarneVALen, säger han.<br />
Det är det största studentjippot som<br />
äger rum i Stockholm och för deltagarna<br />
handlar det bara om en veckas, visserligen<br />
intensivt, arbete. I år kommer 108<br />
ekipage och 1 500 deltagare att fylla<br />
Stockholms gator under några timmar,<br />
lördagen den 15 maj.<br />
80 personer har det senaste halvåret arbetat<br />
med alla förberedelser för Quarne-<br />
VALen. Det handlar om att fixa<br />
sponsorer, tigga till sig byggmaterial och<br />
att göra Brux-anvisningen, tidningen som<br />
finansierar hela QuarneVALen. Alla som<br />
deltar med ett ekipage måste sälja ett visst<br />
antal nummer av tidningen.<br />
– När man väl har sålt sina tidningar<br />
får man ett byggkit med allt man behöver<br />
för att klara sig en vecka, säger Ragnar<br />
Sjödahl.<br />
I byggkitet ingår till exempel tandkräm,<br />
tandborste, busskort, deodorant.<br />
– Det är ungefär som en charterresa på<br />
Valhallavägen, allt finns där, säger han.<br />
Dessutom finns på byggplatsen allt<br />
byggmaterial till det ekipage man ämnar<br />
bygga. För att karnevalsstaben i tid ska<br />
hinna få fram alla ekipagens olika byggmaterial<br />
fick deltagarna i år lämna in sina<br />
ritningar i slutet på februari.<br />
Bästa tekniska lösning<br />
– Nytt för i år är att rektor delar ut ett<br />
pris på 10 000 kronor för bästa tekniska<br />
lösning, berättar general Sjödahl.<br />
Priset har tagits fram för att få karnevalen<br />
lite mer tekniskt inriktad, och det<br />
verkar ha gett resultat bland årets deltagande<br />
ekipage.<br />
Ragnar Sjödahl tror inte att det egentligen<br />
avskräcker studenter från icke tekniska<br />
högskolor att medverka.<br />
Förra gången QuarneVALen drog genom<br />
Stockholm, 1996, uppskattade polisen<br />
att 350 000 åskådare stod längs med<br />
QuarneVALstågets väg.<br />
Men det är inte alla som hurrar över<br />
QuarneVALen. På byggarbetsplatsen på<br />
Valhallavägen brukar bilägarna surna<br />
över att de under en veckas tid blir av<br />
med sina parkeringsplatser. Annars upplever<br />
Ragnar Sjödahl det som att de flesta<br />
är positivt inställda och han hoppas att<br />
det kommer minst lika många åskådare<br />
den 15 maj, som förra gången för tre år<br />
sedan. ■<br />
10<br />
KTH-nytt<br />
4/99
VERKET<br />
Nu tar vi det kallt.<br />
På vintern svär vi över den. Heta sommardagar<br />
längtar vi efter den. I hushållet är vi<br />
beroende av den. Likaså på arbetet.<br />
Kyla har sedan urminnes tider använts<br />
i människans tjänst. Länge i form av is.<br />
På 1800-talet uppfanns både kompressoroch<br />
absorptionsteknikerna, vilka vidareutvecklades<br />
under 1900-talets början.<br />
T ex tog två gamla KTH:are, Baltzar von<br />
Platen och Gustav Munters fram en<br />
absorptionskylapparat utan rörliga delar.<br />
Dagens hyresgäster på KTH Campus,<br />
där KTH självklart är den största, har behov<br />
av både process- och komfortkyla. Idag<br />
produceras all kyla lokalt i fastigheterna.<br />
En anslutning av campusområdet till fjärrkyla<br />
medför både ekonomiska, estetiska,<br />
funktionella och miljömässiga fördelar.<br />
En förbindelseledning, kallad Pulsådern,<br />
längs Brinellvägen (se bild nedan) mellan<br />
Maskinkvarteret 43:40 och Värmekraftverket<br />
43:5 är det första steget i byggandet<br />
av det centrala köldbärarnät som är en<br />
förutsättning för att försörja området med<br />
fjärrkyla.<br />
Så ta det bara kallt. Vid millennieskiftet<br />
kommer KTH Campus att ha tillgång till<br />
storskalig och miljövänlig kyla.<br />
www.akademiskahus.se<br />
Vill du veta mer om projekt fjärrkyla på KTH Campus?<br />
Beställ foldern som beskriver projektet på tel 08-402 76 00.<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
11
För Maria Hammarén har många års<br />
erfarenhet som vetenskapsjournalist på<br />
Ny Teknik och lärare i kreativt skrivande<br />
för journalister och andra yrkesgrupper<br />
befäst uppfattningen om språket som en<br />
kreativ kraft utan motstycke. Det har hon<br />
nu utvecklat i sin doktorsavhandling,<br />
”Ledtråd i förvandling – Om att skapa en<br />
reflekterande praxis”, där hon beskriver<br />
utvecklingsprojektet på Combitech<br />
Software.<br />
Reflektion och dialog<br />
– konkurrenskraftiga vapen<br />
Från avancerade systemlösningar åt JAS Gripen till texter av filosofen Ludwig Wittgenstein.<br />
Det var tvära kast när högteknologiföretaget Combitech Software i samarbete med KTH utvecklade en<br />
modell för att överföra kunskap till nya medarbetare. Nio chefer och seniora medarbetare har<br />
genomfört ett annorlunda – och mycket lyckat – projekt med dialogen i centrum.<br />
tt hitta metoder för effektiv<br />
kunskapsöverföring är en trend<br />
världen över – inte minst i kun-<br />
Askapsintensiva företag, berättar Maria<br />
Hammarén, som nyligen disputerade<br />
med projektet som bas.<br />
– En stor del av den kunskap som dessa<br />
företag säljer kan inte överföras med hjälp<br />
av formaliserade utvecklingsprocesser,<br />
hävdar hon. Denna tysta kunskap bygger<br />
på erfarenhet och kan bara överföras<br />
i det språkliga spelet mellan människor.<br />
En förutsättning är att ord och begrepp<br />
verkligen betyder samma sak för alla inblandade.<br />
Att vara medveten om hur man<br />
använder sina ord är en förutsättning för<br />
att kunna beskriva ett problem och urskilja<br />
olika synsätt, menar hon. Medarbetarna<br />
skapar en gemensam begreppsgrund<br />
att stå på, för att snabbare kunna<br />
gå vidare.<br />
För Combitech Software betyder en<br />
modell för att snabbt föra över kunskap<br />
från erfarna medarbetare till nyanställda<br />
mycket, eftersom företaget växer snabbt.<br />
Från 60 till 160 medarbetare sedan<br />
1996.<br />
Högläsning skapar allvar<br />
Tomas Sandén, chef för företagets Göteborgskontor<br />
och en av projektdeltagarna,<br />
formulerar det som att accelerera<br />
en erfarenhetsuppbyggnad:<br />
12<br />
KTH-nytt<br />
4/99
– Erfarenhetsbaserad kunskap byggs<br />
upp genom att man reflekterar över olika<br />
problemställningar. Genom att skapa<br />
processer där deltagarna tillåts och tvingas<br />
reflektera, som i den metod Bosse och<br />
Maria använder, kan människor med stor<br />
erfarenhet dela med sig av den och därigenom<br />
påskynda erfarenhetsuppbyggnaden<br />
hos andra, säger han.<br />
”Bosse” är Bo Göranzon, professor i<br />
Yrkeskunnande och teknologi, vid KTH.<br />
I samarbete med Dramaten har han sedan<br />
1986 utvecklat dialogseminarietekniken<br />
som ligger till grund för utvecklingsprojektet.<br />
Läsande, skrivande och kollektiv reflektion<br />
har varit nyckelord i arbetet. Men<br />
också en annorlunda syn på kunskap.<br />
Maria Hammarén menar att kunskap<br />
måste arbetas upp i varje enskild miljö<br />
och i denna process är reflektionen en<br />
viktig del.<br />
Konkret innebär det att projektdeltagarna<br />
läser texter, ämnesanknutna men<br />
också filosofiska och närmast skönlitterära,<br />
och antecknar sina tankar och reflektioner<br />
kring dessa. Utifrån sina reflektioner<br />
skriver de egna texter på ett visst<br />
tema. Dessa diskuteras vid heldagsseminarier<br />
där alla läser sin text högt för övriga,<br />
varpå man gemensamt diskuterar<br />
varje text under ledning av en diskussionsledare.<br />
– Högläsningen skapar en koncentration<br />
och ett allvar som man sällan når<br />
annars, konstaterar Maria Hammarén.<br />
– Metoden för erfarenhetsöverföring är<br />
en viktig komponent. Att också få en<br />
annan syn på kunskap och att få insikt i<br />
hur vi människor fungerar som lärande<br />
varelser har givit mig mycket. Få människor<br />
behandlar kunskap på ett riktigt<br />
seriöst sätt och att bli guidad in i denna<br />
värld har varit roligt och intressant.<br />
En svårighet är att hitta texter och leda<br />
diskussionen så att kopplingen till företagets<br />
verklighet är tydlig men samtidigt<br />
tillför en ny dimension.<br />
– Här var Bo Göranzons stora kunnande<br />
och erfarenhet på området ovärderlig,<br />
påpekar Maria Hammarén.<br />
En form av produktutveckling<br />
Hur får man hårt arbetande datakonsulter<br />
att satsa så mycket tid och energi<br />
på ett utvecklingsarbete med så humanistisk<br />
grundton?<br />
– Inom företaget fanns redan ett genuint<br />
intresse för att hitta ett gemensamt<br />
språk. Det fanns också en stark känsla<br />
för laget och en vilja till kollektiv reflektion,<br />
berättar Maria.<br />
Hon betonar att resultatet är helt beroende<br />
av deltagarnas egna insatser och<br />
de inblandade på Combitech Software<br />
har lagt ner enormt med tid och energi.<br />
Tomas Sandén bekräftar:<br />
– Det har handlat om hårt intellektuellt<br />
arbete och mycket tid. Förutom att<br />
alla har tyckt att det har varit kul så handlar<br />
det om en koppling till våra affärer –<br />
en ekonomisk vinst för företaget, helt<br />
En viss skepsis fanns även på Combitech<br />
Software.<br />
– Huvudsakligen fanns två invändningar<br />
– inom företaget snarare än inom<br />
gruppen – till en början, berättar Tomas<br />
Sandén. Den ena frågan var vad vi skulle<br />
med filosofi till i företaget. Den andra<br />
gällde kunskapssynen och huruvida man<br />
bara ska negligera all den erfarenhet och<br />
de goda tankar som finns dokumenterade.<br />
Det handlar som så ofta om en balans<br />
– att ta till sig delar av ett annat synsätt<br />
och därigenom utveckla och berika<br />
sin egen kultur.<br />
Ledarskapsutbildning på gång<br />
Nu går Combitech Software vidare och<br />
sprider modellen inom hela företaget.<br />
Två nya grupper med femton deltagare<br />
är i gång under ledning av Bo Göranzon<br />
och Maria Hammarén. Alla anställda har<br />
också vid två tillfällen fått pröva samma<br />
metod att läsa, reflektera, skriva och diskutera<br />
sina texter – om än i mindre djuplodande<br />
form. Två av de nio från pilotprojektet<br />
är i färd med att som industridoktorander<br />
i ämnet Yrkeskunnande och<br />
teknologi ta sin licentiatexamen i ämnet.<br />
Deras betydelse för den fortsatta utvecklingen<br />
inom företaget är naturligtvis<br />
mycket stor, konstaterar Maria Hammarén.<br />
Yrkeskunnande och teknologi ingår i<br />
forskningsmiljön kring KTH School of<br />
Industrial Management (KSIM). Erfarenheterna<br />
från projektet kommer att<br />
”Tyst kunskap bygger på erfarenhet och kan bara<br />
överföras i det språkliga spelet mellan människor”<br />
Ny syn på kunskap<br />
Hon är noga med att poängtera att diskussionerna<br />
som förs kring texterna inte<br />
är ett löst tyckande utan ett ganska strikt<br />
samtal där diskussionsledaren styr samtalet.<br />
Utöver ett gemensamt språk söker<br />
man nya infallsvinklar och idéer – något<br />
som underlättas genom det breda<br />
spektrat av litteratur man läser.<br />
Tomas Sandén tycker att just bredden<br />
i projektet har gjort det riktigt intressant<br />
och annorlunda jämfört med andra utvecklingsprojekt.<br />
enkelt. Eftersom vi säljer både systemlösningar<br />
och kunskap om hur man bygger<br />
bra system och tillgodogör sig det<br />
kunnande som finns i branschen, kan<br />
vårt utvecklingsarbete likställas med en<br />
produktutveckling.<br />
– Det här är en riktig solskenshistoria,<br />
konstaterar Maria Hammarén. Motsvarande<br />
projekt inom Statoil lades ner på<br />
ett tidigt stadium eftersom deltagarna<br />
förväntade sig ett mer traditionellt utvecklingsarbete<br />
med färdiga lösningar.<br />
utgöra grunden i den ledarskapsutbildning<br />
som KSIM utvecklar. Den kommer<br />
att resultera i en vidareutbildning med<br />
namnet ”Managing reflective practice”.<br />
En serie böcker planeras också, totalt<br />
åtta stycken. Den första – skriven av<br />
Combitech Softwares VD Christer Hoberg<br />
– har redan kommit ut.<br />
Maria Hammaréns avhandling är en<br />
annan av böckerna i serien. ■<br />
Text och foto: Magnus Myrén<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
13
Vidareutbildning på KTH 1999/2000<br />
Kostnadsfria kurser för yrkesverksamma.<br />
Se: http://www.vidareutbildning.kth.se (kurserna läggs in successivt under febr).<br />
Beställ katalog (fr o m v 10) på telefon 08-673 55 00, fax 08-790 68 87.<br />
Hämtfax: 08-789 03 80 (ring från knapptelefon, beställ till fax).<br />
Kurskod Anmälan Kurstid Fart Distans Fax-/<br />
webbkod<br />
AR<strong>KI</strong>TEKTUR, LANTMÄTERI OCH VÄG- OCH VATTENBYGGNAD<br />
Anläggning och miljö<br />
Berg, vatten, tätning och tunnlar, I:<br />
Berg och tunnlar, 3 p 1B4015 990515 991001–991215 Halv Delvis 3366<br />
Berg, vatten, tätning och tunnlar, II:<br />
Vatten och tunnlar, 3 p 1B4019 990515 991001–991215 Halv Delvis 3367<br />
Berg, vatten, tunnlar och tätning, III:<br />
Tätning och tunnlar, 3 p 1B4020 990515 991001–991215 Halv Delvis 3368<br />
Efterbehandling av förorenad mark 1B4106 000215 000410–001120 Kvarts Delvis 3022<br />
(marksanering), 6 p<br />
Grundvattenmodellering, 5 p 1B4126 990515 991101–000530 Kvarts Delvis 3376<br />
Grundvattenövervakning, 5 p 1B4116 990515 990901–991215 Kvarts 3023<br />
Grundvattenskydd, 5 p 1B4117 991115 000124–000519 Kvarts Delvis 3024<br />
Grundvattnets kemi och känslighet 1B4018 991115 000214–000530 Kvarts Delvis 3025<br />
för förorening, 6 p<br />
Miljökonsekvensbeskrivning, teori och 1B4086 000215 000508–000605 Hel Delvis 3081<br />
praktik, 4 p<br />
Miljöövervakning av <strong>grundvatten</strong> i 1B4115 991115 000201–000516 Kvarts 3021<br />
Sverige och EU, 5 p<br />
Risker i tekniska system, 5 p 1B4120 990515 990915–991115 Kvarts Helt 3373<br />
<strong>Arkitekt</strong>urens form och teknik<br />
Kreativ fastighetsförvaltning, 5 p 1K4374 991115 000215–000515 Halv 3370<br />
Byggteknik o byggmatr. i tiden, 20 p 1K4011 990515 990927–000609 Halv 3369<br />
Träbyggnadskonst, 40 p 1K4010 990515 990901-010501 Halv Delvis 3340<br />
Byggkonstruktion<br />
Drift, underhåll och förstärkning av 1C4204 990515 990915–991101 Halv Delvis 3375<br />
infrastrukturkonstr., 5 p<br />
Byggnader och installationer<br />
Fukt i byggnader, 5 p 1D4257 990915 991115–000201 Halv 3362<br />
Kemifrågor med betydelse för 1D4258 990915 991115–991215 Halv 3363<br />
byggandet, 5 p<br />
Modern takteknik, 5 p 1D4259 991115 000125–000515 Halv 3585<br />
Ventilation i industriella lokaler, 5 p 1D4316 990515 990901–991208 Kvarts 3584<br />
Geodesi och fotogrammetri<br />
Analytisk fotogrammetri, 10 p 1E4410 991115 000313–001020 Halv Delvis 3710<br />
Diplom i GIS, 20 p 1E4200 990515 990901–010530 Kvarts Helt 3713<br />
GPS-teknik för kommunala behov och 1E4140 990515 991001–991215 Kvarts Delvis 3421<br />
vägbyggnad, 4 p<br />
Teknisk fotografi, 5 p 1E4810 990515 990901–991215 Kvarts 3712<br />
Infrastruktur och samhällsplanering<br />
Arts Management – Kulturföreta- 1H4429 990515 991027–991212 Kvarts Delvis 3389<br />
gande, 5 p<br />
Centrumfunktion II, 5 p 1H4440 991115 000117–000305 Halv Delvis 3381<br />
Drift och underhåll av trafikanlägg- 1H4310 990915 991115–991212 Hel Delvis 3420<br />
ningar, 5 p<br />
Logistik, 5 p 1H4215 990515 990901–991212 Kvarts Helt 3702<br />
Stadspolitik och stadsutveckling, 5 p 1H4428 991115 000313–000521 Kvarts Delvis 3364<br />
Kurser i Jönköping:<br />
Etablerings- och tillgänglighetsmo- 1H4442 990515 991027–991212 Halv Delvis 3383<br />
deller C2a, 5 p<br />
Fastighets- och centrumförvaltning 1H4443 990515 991027–991212 Halv Delvis 3384<br />
C2b, 5 p<br />
Kommersiella strategier C3a, 5 p 1H4444 991115 000117–000305 Halv Delvis 3385<br />
Regionala varu- och tjänsteförsörj- 1H4445 991115 000117–000305 Halv Delvis 3386<br />
ningsstrategier C3b, 5 p<br />
Samverkans- o ledn.processer C1, 5 p 1H4441 990515 990901–991017 Halv Delvis 3382<br />
Övergripande utveckl.strategier C4, 5 p 1H4446 991115 000313–000521 Halv Delvis 3387<br />
Ingenjörsskolan<br />
Byggekologi, 5 p 6A4012 990515 991015–000115 Kvarts Helt 3812<br />
ELEKTROTEKNIK OCH INFORMATIONSTEKNIK<br />
Data- och systemvetenskap<br />
Lingvistiska principer för informations- 2I4066 991115 000301–000601 Hel Helt 3612<br />
system, 4 p<br />
Relationsdatabasdesign, 4 p 2I4067 990515 990901–991231 Halv Delvis 3767<br />
Numerisk analys och datalogi<br />
Algoritmer och datastrukturer, I, 5 p 2D4115 990515 990816–990910 Halv 3492<br />
Algoritmer och datastrukturer, II, 5 p 2D4115 990915 000117–000218 Halv 3492<br />
Databasteknik, 5 p 2D4128 990915 000124–000225 Halv 3498<br />
Datateknisk grundkurs, 10 p 2D4110 990515 990823–991210 Halv 3491<br />
Datorarkitektur och C, 5 p 2D4120 990515 990920–991022 Halv 3494<br />
Datornät, 5 p 2D4148 991115 000306–000506 Halv 3489<br />
Objektorient. programmering i Java, 5 p 2D4134 991115 000313–000414 Halv 3490<br />
Objektorient. programutv. i C++, 5 p 2D4144 990915 991115–991217 Halv 3495<br />
Operativsystem, speciellt Unix, 5 p 2D4124 990915 000110–000211 Halv 3496<br />
Visualisering, datorgrafik och avanc. 2D4138 991115 000403–000512 Halv 3500<br />
interaktion, 5 p<br />
Ingenjörsskolan<br />
Datornät och datorkommunikation, 4 p 6A4008 991115 000102–000430 Kvarts Delvis 3814<br />
Design av webbaserade verktyg för 6B4005 991115 000201–000515 Kvarts Delvis 3830<br />
informationshantering, 5 p<br />
Design och konstruktion av applika- 6B4002 990515 990910–000515 Kvarts Delvis 3811<br />
tioner för relationsdatabaser, 10 p<br />
Konstruktion med digitala kretsar och 6E4002 990515 990901–991217 Halv 3821<br />
mikrodatorer, 12 p<br />
Modern PLC-programmering, 4 p 6B4003 990515 990901–991031 Halv Delvis 3820<br />
Modern PLC-programmering, 4 p 6B4003 991115 000201–000430 Halv Delvis 3820<br />
Objektorient. programmering med 6A4007 990515 991001–000130 Halv Delvis 3815<br />
C++, 5 p<br />
Tillämpad oskarp logik, 4 p 6B4006 990515 991015–991215 Halv Delvis 3831<br />
Webbservrar baserade på SQL-data- 6B4004 990915 991101–000215 Kvarts Delvis 3829<br />
baser, 5 p<br />
Kurskod Anmälan Kurstid Fart Distans Fax-/<br />
webbkod<br />
KEMI OCH KEMITEKNIK<br />
Kemi<br />
Allmän kemi, 5 p 3B4320 990515 991023–000320 Kvarts Helt 3677<br />
Processanalytisk kemi – fördjupnings- 3B4025 990515 990901–000630 Halv Delvis 3675<br />
kurs, 6 p<br />
Vattenkemi, 5 p 3B4310 991115 000317–000601 Halv Delvis 3662<br />
Kemiteknik och miljövård<br />
Agenda 21 – villkor för en hållbar 3C4360 990515 990904–000115 Kvarts Helt 3486<br />
utveckling, 5 p<br />
"- 3C4360 991115 000122–000520 Kvarts Helt 3486<br />
Miljöeffekter och miljöstrategier, 5 p 3C4355 991115 000119–000520 Kvarts 3483<br />
Miljökontroll och miljöledning, 7 p 3C4316 990515 990913–991112 Halv 3473<br />
Miljöskyddsteknik, kvällskurs, 5 p 3C4350 990515 990913–991130 Halv 3482<br />
Processäkerhet, 10 p 3C4090 990515 990908–000607 Kvarts Delvis 3681<br />
Säkerhet - Hälsa - Miljöledning, 4 p 3C4091 990515 990902–991021 Kvarts Delvis 3679<br />
KTHB, Ämnessökning IDC<br />
Datorbaserad informationssökning 9E4001 990515 990810–991031 Kvarts Delvis 3649<br />
inom kemi, 1 p<br />
"- 9E4001 991115 000314–000531 Kvarts Delvis 3649<br />
Struktursökn. i kemiska databaser, 1 p 9E4002 990515 990812–991031 Kvarts Delvis 3650<br />
"- 9E4002 991115 000316–000531 Kvarts Delvis 3650<br />
TEKNIK – MÄNNISKA – SAMHÄLLE<br />
KTHB, Ämnessökning IDC<br />
Datorbaserad informationssökning för 9E4000 990515 990810–991031 Kvarts Delvis 3648<br />
ingenjörer, 1 p<br />
"- 9E4000 991115 000314–000531 Kvarts Delvis 3648<br />
Ingenjörsskolan<br />
Elektronisk publ. i olika medier, 10 p 6A4005 990515 990819-000114 Halv Delvis 3481<br />
Entreprenörsskap - att leda teknik- 6B4007 990515 990901–000115 Halv 3828<br />
baserade företag, 5 p<br />
"- 6A4015 991115 000115–000515 Halv 3828<br />
Industriell marknadsföring, 4 p 6A4010 990515 990917–991210 Halv Delvis 3808<br />
Internationell industriell marknads- 6A4011 991115 000114–000325 Halv Delvis 3809<br />
föring, 5 p<br />
Kvalitet i produktframtagning, 4 p 6E4012 990515 991101–991222 Halv 3833<br />
Kvalitetsstyrning, 5 p 6E4005 990515 990901–991101 Halv 3803<br />
Kvantitativ riskanalys, 4 p 6E4006 991115 000115–000228 Halv 3748<br />
Management, 4 p 6E4007 991115 000115–000228 Halv 3804<br />
Multimediautvecklare, 10 p 6A4013 990515 991010–000401 Halv Delvis 3480<br />
Simulering av produktionssystem, 4p 6E4009 990515 990901–991020 Halv 3826<br />
Teknikinformatör, 10 p 6A4014 991115 000115–000530 Halv Delvis 3484<br />
Tillämpad logistik, 4 p 6E4010 990515 990901–991115 Kvarts Helt 3832<br />
MAS<strong>KI</strong>N- OCH MATERIALTEKNIK<br />
Energiteknik<br />
Kylning av elektronik, 2 p 4A4102 990515 990915–991030 Kvarts 3073<br />
Maskinkonstruktion<br />
Givare o ställdon för rörelsestyrn., 5 p 4F4013 991115 000315–000530 Halv Delvis 3011<br />
Gk i digital- o mikrodatorteknik, 10 p 4F4001 990515 991015–000131 Halv Delvis 3003<br />
Grundläggande realtidsprogrammering 4F4010 990515 991015–991220 Halv Delvis 3008<br />
av inbyggda mekatroniska system, 5 p<br />
Konstr. av inbyggda distribuerade 4F4011 991115 000120–000415 Halv Delvis 3009<br />
mekatroniska system, 5 p<br />
Konstruktion, design och implemen- 4F4012 991115 000220–000615 Halv Delvis 3010<br />
tering av mekatroniska reglersyst., 5 p<br />
Materialens processteknologi<br />
Intro till ytfinish och ljusspridning, 4 p 4G4004 991115 000301–000531 Hel Delvis 3550<br />
Svetsningens grunder, 2p 4G4207 990915 991101–991215 Halv 3687<br />
European Welding Engineer 4G4299 Hel Delvis 3688<br />
(7 st delkurser à 4 p), 28 p<br />
Lasermätteknik och oförstörande 4G4202 990515 991001–991231 Hel 3686<br />
provning, 4 p<br />
Svetsteknologi ak, 4 p 4G4200 990515 990901–991030 Hel Delvis 3683<br />
Svetsteknologi fk, 4 p 4G4201 990515 991001–991231 Hel Delvis 3684<br />
Svetsteknologi, hk I, 4 p 4G4203 990515 991101–991231 Hel 3685<br />
Svetsteknologi, hk II, 4 p 4G4204 990915 000101–000331 Hel Delvis 3689<br />
Svetsteknologi, hk III, 4 p 4G4205 000215 000501–000531 Hel Delvis 3690<br />
Svetsteknologi påb.kurs för EWE, 4 p 4G4206 000215 000601–000630 Hel Delvis 3680<br />
Påbyggnadsutbildning i materialens processteknologi<br />
(delkurser om 2–6 p vardera) 40 p 4G4099 Hel Delvis 3033<br />
Fogning (delkurs K), 5 p 4G4305 991115 000315–000531 Halv Delvis 3551<br />
Kristallisationsprocesser (delk. B), 4 p 4G4308 990515 991101–991231 Hel Delvis 3542<br />
Oförstörande provning (delk. O), 2 p 4G4208 990915 991201–991231 Hel 3101<br />
Simulering o modellering (delk. N), 4 p 4G4001 991115 000115–000315 Hel Delvis 3102<br />
Verkstadsteknisk mätteknik (delk. I), 4 p 4G4003 991115 000301–000531 Hel Delvis 3549<br />
TEKNISK FYSIK<br />
Fysik<br />
Biodynamik, 5 p 5A4111 000215 000601–000630 Hel 3741<br />
Medicinsk fysik nu och i <strong>framtiden</strong>, 5 p 5A4074 991115 000301–000601 Kvarts Helt 3745<br />
Miljöfysik, 5 p 5A4110 991115 000301–000601 Kvarts Delvis 3742<br />
Praktisk laserfysik, 4 p 5A4027 990515 990906–991213 Kvarts Delvis 3436<br />
Matematik<br />
Algebra, 5 p 5B4003 991115 000115–000401 Halv Delvis 3434<br />
Analys, 10 p 5B4001 990515 990822–991218 Halv Delvis 3431<br />
Linjär algebra, 5 p 5B4002 990515 990828–991211 Kvarts Delvis 3432<br />
Matematisk modellering, 5 p 5B4005 991115 000122–000527 Kvarts Delvis 3435<br />
Mekanik<br />
Mekanik baskurs på distans, 6 p 5C4104 990515 990915–000531 Kvarts Helt 3744<br />
Ingenjörsskolan<br />
Ingenjörsmatematik med datorstöd, 4 p 6B4001 990915 991115–000215 Kvarts Helt 3810<br />
Programkurser<br />
I mån av plats finns möjlighet för yrkesverksamma att delta i de kurser som ges i den reguljära högskoleingenjörs-, civilingenjörs- och arkitektutbildningen på KTH.<br />
Förfrågningar ställs till studievägledarna nedan vid de olika delfakulteterna.<br />
Aktuella programkurser finns beskrivna på webbadressen: http://www.kth.se/utbildning/studerandeinformation.html<br />
<strong>Arkitekt</strong>ur: tel 08-790 85 47, e-post martha@arch.kth.se<br />
Väg- och vattenbyggnad: tel 08-790 80 37, e-post asacar@ce.kth.se<br />
Lantmäteri: tel 08-790 790 83 00, e-post maija@l.kth.se<br />
Elektroteknik och informationsteknik: tel 08-790 84 87, e-post stvl-e@eit.kth.se,<br />
stl-d@nada.kth.se<br />
Kemi och kemiteknik: tel 08-790 90 51, e-post berit@k.kth.se<br />
Maskin- och materialteknik: tel 08-790 91 60, e-post exp@mmt.kth.se<br />
Teknisk fysik: tel 790 68 91, e-post carin@tfy.kth.se<br />
Ingenjörsskolan: tel 790 70 71, e-post KEJON@admin.kth.se<br />
14<br />
KTH-nytt<br />
4/99
Styrelsen måste synas på KTH<br />
För ut styrelsens arbete i organisationen och förankra besluten. Låt<br />
prorektorerna vara föredragande då styrelsen sammanträder. Det är några<br />
av de viktigaste frågorna för universitetsstyrelsens två nya ledamöter.<br />
Text och foto: Mette Wärn<br />
rån och med 1 januari i år har<br />
universitetsstyrelsen fått två nya ledamöter.<br />
Elisabeth Rachlew, biträdande<br />
professor i atom- och mole- Fkylfysik på Fysiska institutionen och Fred<br />
Nilsson, professor i hållfasthetslära och<br />
vice dekanus på fakulteten för maskinoch<br />
materialteknik.<br />
– Vi är så få som representerar själva<br />
verksamheten. Därför är det jätteviktigt<br />
att vi är aktiva, säger Elisabeth Rachlew.<br />
Hon betonar att styrelsen just på grund<br />
av de många externa representanterna är<br />
intressant.<br />
– Samtidigt är det svårt eftersom dessa<br />
kan ha helt olika perspektiv. För oss är<br />
den långsiktiga planeringen viktig för vår<br />
undervisning och forskning. Vi kan inte<br />
bara hänga med i populära svängningar<br />
i samhället. De vi utbildar i dag kommer<br />
att leda Sverige om 30 år!<br />
Synlig styrelse<br />
Både hon och Fred Nilsson talar om vikten<br />
av att sprida informationen om styrelsens<br />
arbete ut i organisationen.<br />
– Styrelsens arbete ska vara synligt. Det<br />
handlar inte bara om att sprida informationen<br />
på ens egen institution utan över<br />
institutions- och fakultetsgränserna, säger<br />
Elisabeth Rachlew.<br />
Protokollen finns att läsa på KTHs<br />
hemsida, men dit är det inte många som<br />
söker sig.<br />
– Det allra bästa och effektivaste är att<br />
gå ut och informera personligen, via samtal,<br />
säger Fred Nilsson.<br />
Båda tycker sig ha tid till det. Elisabeth<br />
uppmanar KTH:are att ta kontakt<br />
med KTHs egna representanter för att<br />
genom dem kunna påverka styrelsen.<br />
– Det finns ju en hel del anställda som<br />
går runt och har funderingar men som<br />
ingen av oss kommer i kontakt med annars,<br />
säger hon.<br />
Elisabeth Rachlew<br />
Elisabeth Rachlew understryker vikten<br />
av att föra diskussioner på verksamhetsnivå.<br />
På så sätt engagerar man fler och<br />
besluten får en bredare förankring.<br />
– Det är olyckligt om KTH toppstyrs,<br />
säger hon.<br />
Fred Nilsson menar att det gäller att<br />
agera i tid.<br />
– Det viktigaste för mig som styrelseledamot<br />
är att på ett tidigt stadium bli<br />
informerad och att på så vis påverka, det<br />
vill säga diskutera olika förslag med förvaltningen<br />
och andra berörda. När väl<br />
förslaget kommer upp på ett styrelsemöte<br />
är det inte säkert att man har så stora<br />
möjligheter att påverka beslutet, säger<br />
Fred Nilsson.<br />
Prorektorerna föredragande<br />
Även om det bara sitter tre lärarrepresentanter<br />
i styrelsen tycker Fred Nilsson<br />
att KTH dominerar dess arbete.<br />
– Vid sammanträdena deltar även kårens<br />
respresentanter och dessutom finns<br />
ofta förvaltningen med som föredragande.<br />
Även om de senare inte har rösträtt<br />
så påverkar de styrelsens arbete, säger<br />
han.<br />
Några som borde synas i styrelsen, även<br />
om de inte ska sitta med som ledamöter,<br />
är enligt Elisabeth Rachlew KTHs fyra<br />
prorektorer.<br />
– Man kan tänka sig att de har ett slags<br />
rapporteringsskyldighet till styrelsen.<br />
Speciellt viktigt är det med tanke på<br />
deras uttalade uppdrag att utveckla verksamheten.<br />
Än så länge har de hunnit med ett sammanträde;<br />
då behandlades bland annat<br />
årsredovisningen. Vid nästa möte, som<br />
hålls i maj, kommer styrelsen att fatta<br />
beslut angående Kista.<br />
– Det är det viktigaste på kort sikt, att<br />
vara med i diskussionerna kring satsningen<br />
i Kista. Allting är inte IT på KTH<br />
och pengarna måste tas någonstans ifrån.<br />
Frågan är vad som kommer att få stryka<br />
på foten, säger Fred Nilsson. ■<br />
LEDAMÖTER I UNIVERSITETSSTYRELSEN<br />
Fred Nilsson<br />
Ulf J Johansson, ordf, Anders Flodström, rektor.<br />
Allmänrepr: Bo Berggren, Ulf Dinkelspiel, Per-<br />
Olof Eriksson, Christer Erlandsson, Levi<br />
Svenningsson, Monica Ulfhielm, Ebba Witt-<br />
Brattström. Lärarrepresentanter: Arne Johansson,<br />
Fred Nilsson, Elisabeth Rachlew.<br />
Studeranderepresentanter: Folke Anger,<br />
Amanda Horwitz, Gitte Ekdahl. Representanter<br />
för de anställda: Jan Johansson, SEKO, Clas<br />
Siltberg, ATF, Anders J Thor, SACO.<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
15
kortnytt • kortnytt • kortnytt • kortnytt<br />
Adoptera ett förslag<br />
Nu är det dags för alla ute på KTH att fatta<br />
stafettpinnen och föra arbetet vidare! På<br />
KTHs hemsida under Administration &<br />
service finns hemsidan ”Jakten på den Röda<br />
Tråden” ( http://www2.admin.kth.se/utbildning/RodaTraden).<br />
Där återfinns slutrapporten<br />
och även alla förslag bearbetade och<br />
kategoriserade. Allt som allt 78 förändringsförslag<br />
grupperade i 14 kategorier.<br />
KTH:are av alla kategorier uppmanas därför<br />
att leta sig fram till Röda Trådens hemsida<br />
och adoptera ett förslag.<br />
D E N<br />
R Ö D A<br />
P Å<br />
J A K T E N<br />
T R Å D E N<br />
KTH som värdhögskola<br />
Kemister och kemitekniker vid flera svenska<br />
universitet och högskolor startar ett nytt<br />
forskningsprogram för selektiv framställning<br />
av finkemikalier och läkemedel.<br />
En huvudidé är samverkan mellan <strong>forskar</strong>e<br />
i organisk kemi och i kemiteknik och kopplingen<br />
till industriellt intressanta problem.<br />
Programmet innehåller också en tvärvetenskaplig<br />
<strong>forskar</strong>skola, koordinerad av Christina<br />
Moberg, professor i organisk kemi vid<br />
KTH.<br />
Stiftelsen för strategisk forskning stöder<br />
programmet med minst sju miljoner kronor<br />
per år under fem år. Det betyder tio doktorander<br />
som kan starta 1999. KTH blir värdhögskola<br />
för programmet och det koordineras<br />
av en styrelse med industrirepresentanter<br />
och såväl utländska som svenska <strong>forskar</strong>e.<br />
■<br />
Dansk skalle<br />
gör akademisk<br />
kometkarriär<br />
Kören vann, igen<br />
Vid en internationell körtävling i Budapest<br />
har teknologkören, under ledning av Helene<br />
Stureborg, vunnit första pris i klassen<br />
för blandad kör och kom på andra plats i<br />
folkloreklassen. I tävlingen deltog 63 körer<br />
från hela världen.<br />
Det är inte första gången kören vinner. För<br />
två år sedan fick den pris för bästa framförande<br />
och andra pris totalt vid en annan internationell<br />
körtävling på Irland.<br />
KTH-Ekot<br />
Han är ung, han är dansk, han är framgångsrik.<br />
Det finns likheter mellan Henrik<br />
Christensen, nybliven professor på KTH,<br />
och den danska filmvåg som gör succé<br />
världen över. Även Henrik sysslar med<br />
synintryck, ljud och rörelser. Men huvudrollerna<br />
i Henriks forskning innehas inte<br />
av människor utan av robotar.<br />
li inte förvånad om du blir hälsad<br />
välkommen av en robot när du<br />
besöker Centrum för autonoma Bsystem (CAS) på KTH. Tala bara om vem<br />
du söker så visar roboten vägen – kanske<br />
till Henrik Christensen som med sina 36<br />
år är den yngsta professorn på KTH. Han<br />
är föreståndare för CAS, en tvärvetenskaplig<br />
korsning mellan maskinteknik,<br />
tillämpad matematik, Nada (institutionen<br />
för numerisk analys och datalogi)<br />
16<br />
KTH-nytt<br />
4/99
kortnytt • kortnytt • kortnytt • kortnytt<br />
Text: Cecilia Olsson<br />
Foto: Mette Wärn<br />
samt S3 (Signaler, sensorer och system).<br />
– Här <strong>forskar</strong> vi fram robotar som både<br />
kan se och höra och anpassa sina rörelser till<br />
intrycken, säger Henrik Christensen.<br />
Städande robot<br />
Industrin har ett stort intresse av CAS forskning,<br />
vilket resulterar i många samarbetsprojekt.<br />
Ett sådant är en robot som självständigt<br />
städar simbassänger. Den har tagits fram<br />
i samarbete med Weda Poolcleaner.<br />
– Det har tagit ett par år att färdigställa<br />
städroboten, så komplicerad är tekniken som<br />
ligger bakom, säger han.<br />
Han menar att människors förväntningar<br />
på vad robotar kan åstadkomma är alldeles<br />
för stora. De hämtas från filmens fantastiska<br />
värld, där robotar som Terminator och<br />
R2D2 utför de mest avancerade handlingar.<br />
Dagens verkliga robotar är betydligt mer<br />
primitiva. Och frågan är om vi verkligen vill<br />
ha biodukens robotar i verkligheten. Henrik<br />
är inte så säker på det.<br />
– CAS har ett intensivt samarbete med avdelningen<br />
för människa-maskinsystem för<br />
att utreda vilka konsekvenser ny teknik får<br />
för människan och vad som är en önskvärd<br />
utveckling.<br />
Själv tror han att det i <strong>framtiden</strong> blir vanligt<br />
med en liten robot i hemmet som utför<br />
tråkiga vardagssysslor. Roboten kan till exempel<br />
värma lite mat i micron, leta fram<br />
fjärrkontrollen, bära hem kassar från affären<br />
och städa.<br />
– Jag tror vi kommer att se på den som<br />
vitvara, inte som en robot, säger han. Vi tänker<br />
ju till exempel inte på att vi programmerar<br />
en dator när vi värmer mat i mikrovågsugnen.<br />
Sålde sprit till svenskarna<br />
Henrik är uppvuxen i Frederikshavn i Danmark.<br />
Teknikintresset har alltid funnits där,<br />
som barn plockade han isär allt som kom i<br />
hans väg. Skolan däremot tyckte han var<br />
mindre kul.<br />
– Jag var väl ingen plugghäst direkt, men<br />
matte och fysik var roligt. De ämnena hade<br />
jag lätt för och behövde inte plugga för att<br />
få bra resultat.<br />
Teknikintresset drev Henrik till att läsa vidare,<br />
och slutligen också doktorera i bildanalys<br />
vid Aalborgs universitet. Henrik finansierade<br />
studierna genom att jobba extra<br />
på ett stort snabbköp som invaderades av<br />
svenskar och norrmän på jakt efter billig mat<br />
och sprit.<br />
– Genom att arbeta där lärde jag mig förstå<br />
och prata svenska, något som jag har haft<br />
stor nytta av senare i livet, säger Henrik och<br />
ler åt minnena.<br />
Avhandling på rekordfart<br />
Henrik skrev sin avhandling om bildanalys<br />
på två och ett halvt år och doktorerade vid<br />
26 års ålder.<br />
– Jag tillbringade sex månader av doktorandtiden<br />
i USA. Där kunde jag fokusera<br />
enbart på avhandlingen, ingen tid gick bort<br />
till umgänge med vänner eller undervisning,<br />
säger Henrik.<br />
Avhandlingen handlar om hur man kan<br />
estimera rörelser i realtid med hjälp av datorseende.<br />
Henrik får finna sig i att alltid vara yngst<br />
vid professorssammankomster av olika slag.<br />
De som har nått lika långt i den akademiska<br />
karriären är i regel 10-15 år äldre. ”Vem är<br />
han den där unga”, undrar många.<br />
– Men fördomarna brukar försvinna när<br />
jag börjar prata med någon. Då handlar det<br />
mer om kompetens än om ålder, säger han.<br />
Henriks kometkarriär har inneburit mycket<br />
hårt arbete, och det sociala livet har ibland<br />
blivit lidande. Men han har många goda vänner<br />
som han träffar regelbundet och då är<br />
mat en viktigt del av samvaron.<br />
–Det är oftast jag som lagar maten när vi<br />
träffas. Matlagning, vin och fotografering är<br />
mina stora intressen här i livet, säger Henrik.<br />
Det önskar jag att jag hade mer tid till.<br />
För det krävs både tid och energi att bli<br />
professor vid 36 års ålder. Frågan är vad det<br />
finns kvar att sträva efter i sitt yrkesliv?<br />
– Jag har aldrig lockats av fina titlar, säger<br />
Henrik. För mig ligger utmaningen i att<br />
komma på nya och bättre lösningar. Att konstruera<br />
en hyfsad teori. Men framför allt är<br />
det nyfikenheten som driver mig att forska<br />
vidare. ■<br />
Rättelse Jacob Gramenius<br />
I nummer 3/99 skrev KTH-nytt på sidan 6<br />
om nya kurser i patenträtt för studenterna<br />
som kommer i gång hösten 1999. I samband<br />
med artikeln publicerade vi ett foto<br />
som dessvärre inte föreställde Jacob<br />
Gramenius, lektor på industriell ekonomi,<br />
som uttalar sig i artikeln. Vi ber om ursäkt<br />
och publicerar här ett foto på just Jacob<br />
Gramenius. ■<br />
Gemensamt<br />
bioinformatikcentrum<br />
Stockholms universitet blir värd för ett nytt<br />
centrum för bioinformatik. Bakom centret<br />
står förutom universitet KTH och Karolinska<br />
institutet.<br />
Det är Stiftelsen för strategisk forskning<br />
(SSF) som har beslutat att Stockholms universitet<br />
ska bli värd för centret som när det<br />
är fullt utbyggt kommer att ha 20-25 personer<br />
anställda.<br />
Tre lektorat tillsätts av de tre högskolorna<br />
och kring lektorstjänsterna kommer <strong>forskar</strong>assistenttjänster,<br />
doktorandutbildning med<br />
mera att byggas upp. Programmet är tänkt<br />
att vara i gång under en femårsperiod, därefter<br />
tas lektoraten över av de tre högskolorna.<br />
Centret ska syssla med grundforskning<br />
inom bioinformatikområdet och försöka<br />
utveckla metoder att analysera den<br />
snabbt växande kunskapsmassan om våra<br />
och andra levande organismers arvsmassa.<br />
KTH bidrar med datalogi och datavetenskap.<br />
Hittills har 16 miljoner kronor avsatts för<br />
de första två åren. ■<br />
Film från KTH i SVT<br />
Onsdagen den 28 april kl 21.15 visar SVT 2<br />
den film som barn och ungdomar i åldrarna<br />
6-18 år har gjort på KTH (se KTH-nytt nr 3/<br />
99). Filmen är helt gjord i virtual reality. ■<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
17
Att bygga<br />
för<br />
HÄLSAN<br />
– Forskning inom psykosomatisk medicin kan ge insikt<br />
i hur man åstadkommer ett ”hälsohus” i stället<br />
för dagens sjukhus, säger Alan Dilani, arkitekt från<br />
KTH som <strong>forskar</strong> på Karolinska institutet.<br />
Vem mår egentligen bra av att bo i<br />
något av miljonprogrammets hus?<br />
Hur många nya, spännande tankar<br />
föds i en sådan miljö och hur mår<br />
människorna som bor där? Hur<br />
bygger man i stället för att stimulera<br />
hälsa och bidra till känslan av<br />
trygghet? Alan Dilani, arkitekt från<br />
KTH, <strong>forskar</strong> på Karolinska institutet<br />
(<strong>KI</strong>) för att länka samman hälsa<br />
och design.<br />
Text och foto: Mette Wärn<br />
lan Dilani disputerade hösten<br />
1998 på avhandlingen<br />
Design och omsorg i sjukhusplaneringen<br />
på institutionen Aför arkitektur och stadsbyggnad. I drygt<br />
femton år har han arbetat med vårdbyggnadsplanering<br />
och sedan 1990 har<br />
han forskat i ämnet. Han har under årens<br />
lopp skaffat sig gedigna kunskaper i<br />
sjukhusplanering med ett stort internationellt<br />
nätverk. Nu vill han bygga upp<br />
kunskaper kring psykiska aspekter av<br />
hälsa och hur den fysiska miljön som<br />
befrämjar densamma ser ut. Därför ser<br />
han tiden på institutionen för psykosocial<br />
miljömedicin på <strong>KI</strong> som mycket värdefull.<br />
– Forskning innebär att man bygger på<br />
sina kunskaper och vidareutvecklar dem,<br />
säger Alan Dilani.<br />
Utformningen av våra sjukhus har<br />
länge styrts av av att verksamheten ska<br />
vara funktionsuppdelad. Därför har miljön<br />
blivit steril och institutionspräglad<br />
och ofta dåligt anpassad till de psykosociala<br />
behoven hos patienter, personal<br />
och besökare. Den hälsofrämjande utformningen<br />
har fått stå tillbaka.<br />
– Design ska inte bara vara funktionell<br />
utan även hälsofrämjande, säger han och<br />
förklarar:<br />
– Nästan alla rum på ett sjukhus byggs<br />
med hänsyn till funktionen och utrustningen,<br />
inte till patienten som man hoppas<br />
ska tillfriskna eller personalen som<br />
arbetar där.<br />
Han menar att i modern tid har vården<br />
allt mer kommit att styras av den<br />
medicinska och tekniska utvecklingen.<br />
Man ska bli snabbt och effektivt behandlad<br />
i dagens sjukvård. Men kanske att<br />
människan skulle må bättre, tillfriskna<br />
fortare och behålla hälsan längre om utformningen<br />
av vårdmiljöer, och även andra<br />
byggnader, tog större hänsyn till<br />
människan som helhet där man ser till<br />
både kropp och själ och kanske även<br />
ande.<br />
Design som omsorg<br />
Tidigare forskning har visat på sambandet<br />
mellan dålig fysisk miljö eller psyko-<br />
18<br />
KTH-nytt<br />
4/99
logiskt olämplig fysisk omgivning och<br />
sjukdomsutfall som ökad oro, depression,<br />
ökat behov av smärtstillande mediciner,<br />
förhöjt blodtryck och sömnlöshet. Det<br />
är i glappet mellan design och psykisk<br />
hälsa som Alan Dilanis forskning kommer<br />
in. Tanken är att han huvudsakligen<br />
ska vinkla in på den fysiska miljöns<br />
effekter på människans hälsa.<br />
– Utifrån begreppen och sambanden<br />
mellan hälsa och design kommer jag att<br />
bygga upp forskningen. En del handlar<br />
helt enkelt om att utveckla en användbar<br />
begreppsapparat för sambandet mellan<br />
hälsa och design, säger han.<br />
En viktig frågeställning handlar till exempel<br />
om hur man identifierar stressfaktorer<br />
i en byggnad och hur man därefter,<br />
med hjälp av god design, motverkar<br />
dessa faktorer och i stället skapar en<br />
lugn och trygg miljö. Kan man med hjälp<br />
av design skapa miljöer som till exempel<br />
fördröjer Alzheimers sjukdom? Eller kan<br />
design användas som viktigt hjälpmedel<br />
för att stimulera hjärnan för dessa människor?<br />
– När man behandlar patienter talar<br />
man dels om den teraupeutiska behandlingen,<br />
det vill säga medicinering eller<br />
dylikt, men också om den så kallade placeboeffekten.<br />
Den som handlar om att<br />
patienten tror på behandlingen. Det gäller<br />
då att förstärka placeboeffekten. Här<br />
borde också den byggda miljön vara stödjande<br />
i läkningsprocessen, säger Kristoffer<br />
Konarski, professor i psykosomati<br />
på institutionen för psykosocial miljömedicin<br />
på Karolinska institutet och<br />
Alan Dilanis närmaste chef.<br />
Bred definition av hälsa<br />
På institutionen för psykosocial miljömedicin<br />
på Karolinska institutet (<strong>KI</strong>) har<br />
man sedan länge arbetat tvärfack-ligt. Här<br />
arbetar läkare sida vid sida med sjukgymnast,<br />
psykolog, beteendevetare med flera<br />
och nu senast anländ alltså en arkitekt.<br />
På institutionen finns både docenter,<br />
doktorander och <strong>forskar</strong>e.<br />
Det tvärvetenskapliga arbetssättet har<br />
pågått sedan 1994 och Kristoffer tycker att<br />
man vinner mycket på en bredare ansats.<br />
– Jag trodde nog ibland att man genom<br />
tvärvetenskaplighet skulle förlora i<br />
djup. Men genom den övergripande<br />
helhetssynen vi får kan vi ibland arbeta<br />
effektivare än annars. Vi ligger långt<br />
framme inom flera områden, säger han.<br />
På institutionen definerar man hälsa<br />
som något helt skilt från sjukdom.<br />
– Traditionellt har vi sysslat med sjukdomar<br />
och pratar då i termer av att ta<br />
bort risker som kan ge upphov till sjukdomar.<br />
Hälsa är något annat och styrs av<br />
vad vi skulle kunna kalla friskfaktorer, säger<br />
Kristoffer Konarski.<br />
Dessa utgörs bland annat av vårt arbete,<br />
vårt sociala nätverk, känslan av sammanhang<br />
i tillvaron med mera.<br />
Runt som i naturen<br />
Vilka miljöer är då hälsofrämjande?<br />
– Ett hus där människan känner sig<br />
trygg och där känslor som bottnar i våra<br />
sinnen kommer till uttryck, svarar Alan<br />
Dilani. Allt kan man inte få fram enbart<br />
genom design, det måste också till belysning,<br />
färg och natur och sambanden<br />
som skapar helheten har avgörande betydelse<br />
i sammanhanget.<br />
En känd neurolog uttalade sig om det<br />
nybyggda nationalbiblioteket i Paris och<br />
menade att den raka och fyrkantiga arkitekturen<br />
tar död på tankens glädje.<br />
Hjärnan stimuleras inte utan blockeras i<br />
stället av räta, skarpa vinklar.<br />
Kristoffer Konarski och Alan Dilani<br />
uttrycker sig inte riktigt lika kategoriskt<br />
men menar att naturens mjuka runda<br />
former är att föredra. En skamfläck i Sveriges<br />
arkitektoniska historia är miljonprogrammets<br />
fyrkantiga jätteklossar.<br />
Alan menar att i Sverige har arkitekten<br />
Ralph Erskine radikalt brutit mot det<br />
traditionella tänkandet med sin känsla för<br />
naturen och människan.<br />
– Hans byggnader är något helt annat.<br />
Se bara på Stockholms universitets bibliotek,<br />
utformat som en båt, Aula Magna,<br />
den nya hörsalen och Juristernas hus som<br />
alla är integrerade med naturen och omgivningen.<br />
Gemensamt för alla byggnaderna<br />
är att de i en eller annan mening<br />
följer naturens rundare former, säger han.<br />
Alan Dilani är kritisk till så kallade ”läkande<br />
miljöer” eller ”hemliknande” miljöer.<br />
– Man kan aldrig skapa en hemliknande<br />
miljö men däremot en hälsosam<br />
miljö. Läkande miljö kan man möjligen<br />
säga om en helhet där arkitektur, natur<br />
och terapi med mera spelar in. ■<br />
Exempel på bostäder i Flemingsberg från miljonprogrammets tid.<br />
Universitetsbiblioteket vid Stockholms universitet. <strong>Arkitekt</strong>: Ralph Erskine.<br />
Foto: Erich Stering, Pressens bild<br />
Foto: Rikard Collsiöö, Pressen bild<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
19
Tema energi<br />
KTH-nytt nummer 3/99 hade energi som tema och sällan har redaktionen mottagit så många reaktioner.<br />
Flera har tyckt att KTH-nytt gjorde ett alltför snävt urval.<br />
Vi har inte gjort anspråk på att i ett och samma nummer kunna spegla all den forskning kring energi som<br />
bedrivs på KTH. Frågan är därtill alltför viktig och mångfacetterad. Dessutom är det en fråga som engagerar<br />
och där åsikterna går vitt isär. Vi kommer därför att följa upp förra temanumret med fler artiklar i<br />
ämnet. I förra numret frågade vi hur vi framställer vår energi i <strong>framtiden</strong>. Att det inte finns något entydigt<br />
och enkelt svar på den frågan föranleder oss att fortsätta ställa den. Red.<br />
insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt<br />
Bästa redaktör,<br />
I KTH-nytt nummer 3/99 läser jag under<br />
förskräckt häpnad på sid 11: ”I en<br />
förbränningsmotor är det bara 25-30<br />
procent av energin i bränslet som omvandlas<br />
till hästkrafter. Resten går förlorad<br />
på grund av friktion”.<br />
Uttalandet görs av en professor vid<br />
namn Pehr Björnbom.<br />
Jag frågar mig: Krävs ej längre de mest<br />
grundläggande kunskaper i energiteknik<br />
av en professor som uppenbarligen arbetar<br />
inom detta område?<br />
Claes Allander<br />
prof. emeritus<br />
SVAR: Som gammal elev till Claes<br />
Allander, professor emeritus i värmeteknik<br />
vid KTH, tror jag mig ha fått nog så<br />
gedigna kunskaper i termodynamik. Artikeln<br />
i KTH-nytt motsäger knappast<br />
detta även om vissa ordvändningar kan<br />
kritiseras. Jag har inte skrivit artikeln men<br />
jag har, under stor tidspress, sakgranskat<br />
densamma, så jag får ta ansvar för de sakfel<br />
som finns. Ett sådant fel, som jag har missat<br />
i min granskning, är just påståendet att<br />
alla förluster i bilmotorn beror på friktion.<br />
Även en tänkt friktionslös bilmotor skulle<br />
nämligen av principiella termodynamiska<br />
skäl begränsas av den så kallade Carnotverkningsgraden.<br />
Vidare står i artikeln att bränsleenergin<br />
i bilmotorn omvandlas till hästkrafter i<br />
stället för att använda termen arbete. Jag<br />
hoppas att denna oegentlighet ur rent<br />
vetenskaplig synpunkt inte upprör Claes<br />
Allander alltför mycket. Jag anser i varje<br />
fall att det är riktigt att en journalist uttrycker<br />
sig så i en populärt inriktad artikel.<br />
Jag har i varje fall själv inte glömt<br />
den gamla käpphästen om att inte blanda<br />
ihop energi och effekt.<br />
Vi kan naturligtvis tvista om hur stor<br />
del av energin i bränslet som omvandlas<br />
till arbete i en bilmotor. Vi borde kunna<br />
vara eniga om att en stor del av bränslets<br />
energi omvandlas till värme på grund av<br />
de begränsningar andra huvudsatsen ger.<br />
En bränslecell begränsas däremot inte av<br />
andra huvudsatsen (Carnot-verkningsgraden)<br />
eftersom den omvandlar den<br />
kemiska energin direkt till arbete utan<br />
omvägen över värmeenergi. Därför möjliggör<br />
bränslecelldrivna bilar en högre<br />
verkningsgrad än bilar med Otto- eller<br />
dieselmotorer.<br />
Pehr Björnbom<br />
professor, kemisk teknologi<br />
TEKNIKHÖJDEN<br />
Teknologipark för Kungliga Tekniska Högskolan<br />
och Stockholms universitet i samverkan<br />
för nya produkter och företag!<br />
Teknikhöjden erbjuder kostnadsfri<br />
patent- och affärsrådgivning<br />
STOCKHOLMS TEKNIKHÖJD AB, Björnnäsvägen 21, 113 47 Stockholm<br />
Tel: 790 97 00 (vx) Fax: 15 85 52 E-post: info@teknikhojden.se www.teknikhojden.se<br />
20<br />
KTH-nytt<br />
4/99
debatt • debatt • debatt • debatt• debatt • debatt • debatt• debatt • debatt • debatt• debatt<br />
Teknologinflytande<br />
– förutsättning för hög kvalitet<br />
KTH har gett teknologerna goda förutsättningar för ett reellt inflytande genom<br />
representation i ett antal beslutande och rådgivande organ inom KTH.<br />
Men det finns tre stötestenar som kan försvåra teknologernas upplevelse av<br />
verkligt inflytande, skriver Mats Hanson, dekanus på MMT i ett svar på<br />
teknologernas debattartikel i KTH-nytt nr 1/99.<br />
Foto: Mette Wärn<br />
ebattinlägget ”Teknologer på<br />
MMT saknar inflytande” i<br />
januarinumret av KTH-nytt Dmottogs av lärar- och industrirepresentanterna<br />
i MMTs grundutbildningsråd<br />
samt undertecknad med stor förvåning.<br />
Inte för att vi inte kände till farkostteknologernas<br />
förslag och argument för<br />
ett alternativt antagningssystem till kompetensinriktningarna<br />
utan för att teknologerna<br />
menade att vi inte behandlat deras<br />
förslag på ett seriöst och demokratiskt<br />
sätt. Jag avslutade mitt korta svar i<br />
samma nummer på deras inlägg med att<br />
”intresserade kunde höra av sig om man<br />
önskade tillgång till fakta i fallet”. Ingen<br />
har hittills hört av sig.<br />
I stället för att gå in på detaljer i det<br />
enskilda ärendet ska jag försöka ge några<br />
generella synpunkter på teknologinflytandet<br />
i grundutbildningen. Högskolelagen<br />
och -förordningen ger studenterna<br />
större möjligheter till inflytande än vad<br />
till exempel studenterna i Tyskland och<br />
Italien har. Att studenterna är organiserade<br />
i studentkårer med ett kårobligatorium<br />
ger dem förutsättningar att framföra<br />
sina åsikter och påverka utbildningen<br />
på ett effektivt sätt. Tekniska högskolans<br />
studentkår (THS) och dess sektioner<br />
är också välorganiserade och driver<br />
en mycket aktiv och bra verksamhet, inte<br />
minst i studienämnderna.<br />
Enligt min mening har KTH (och staten)<br />
också givit teknologerna goda förutsättningar<br />
för ett reellt inflytande genom<br />
representation i universitetsstyrelse,<br />
ledningsgrupper, fakultetsnämnder, institutionsstyrelser<br />
med mera. Inom MMT<br />
har också beslutats att teknologer ska be-<br />
redas representation i alla kommittéer<br />
och arbetsgrupper som behandlar grundutbildningsfrågor.<br />
Underliggande strukturer<br />
Vilka är då stötestenarna? Jag ser tre<br />
områden. Det första gäller förståelsen för<br />
hur ett universitet, det akademiska systemet<br />
och KTH fungerar. Det finns en<br />
officiell organisation med fyrkantiga rutor<br />
på ett papper, men vi har också underliggande<br />
strukturer. Det kan gälla de<br />
akademiska strukturerna kontra den administrativa<br />
organisationen. Vi har också<br />
en otydlighet i vad som är beslutande<br />
organ respektive rådgivande organ. Så<br />
kan ibland vara fallet när det gäller<br />
MMTs grundutbildningsråd. Ibland tar<br />
vi upp frågor där rådet tar beslut på delegation<br />
av fakultetsnämnden, ibland ger<br />
grundutbildningsrådet råd till dekanus/<br />
prodekanus, som sedan tar beslut. Att<br />
som teknolog (och som lärare) förstå exakt<br />
hur detta fungerar är inte lätt. Vi försöker<br />
dock finna konsensus och förankring<br />
för alla beslut vi tar.<br />
Olika tidsperspektiv<br />
Det andra problemet gäller det som<br />
teknologerna tar upp i debattartikeln,<br />
nämligen att teknologrepresentanterna<br />
byts ut varje år. Eftersom det är svårt att<br />
sätta sig in i de olika strukturerna och<br />
arbetssätten underlättas inte teknologernas<br />
situation av att sektionsfunktionärerna<br />
byts ut efter ett år. (Inom kårstyrelsen<br />
byts vissa funktionärer ut på<br />
sommaren och andra vid nyår. Man har<br />
också dubbelbesättning under en månad<br />
för avlämning och upplärning. En viss<br />
kontinuitet garanteras.) Som teknolog<br />
kan man tycka att ett år är en lång tid,<br />
men för oss lärare är det ett kort perspektiv.<br />
När vi gör förändringar i ett helt utbildningsprogram,<br />
periodsystem (från<br />
åtta till tre till fyra) eller ändrade antagningsregler<br />
till kompetensinriktningarna<br />
tar det ofta något år eller mer att bereda<br />
och sedan kanske ytterligare fem år att<br />
genomföra. Den nu inledda översynen<br />
av farkostprogrammet är ett exempel på<br />
hur vi i en arbetsgrupp arbetar med en<br />
förändringsprocess.<br />
Intresset varierar<br />
Den sista frågan handlar om teknologernas<br />
möjligheter och intresse att<br />
engagagera sig i studiefrågor. Min erfarenhet,<br />
efter att bland annat ha arbetat<br />
sex år som prodekanus och fem år som<br />
THS inspektor, är att den gemene teknologens<br />
intresse och engagemang för<br />
studienämndsfrågor är mycket varierande.<br />
På THS styrelsenivå är kunskapen,<br />
professionalismen, intresset och<br />
engagemanget alltid stort, men på sektionerna<br />
mer varierande. Ofta är det bra<br />
och positivt. Ser vi till enskilda råd/styrelser,<br />
arbetsgrupper, kursnämnder etcetera<br />
är variationen mycket stor och i högsta<br />
grad relaterad till enskilda individer.<br />
Det gör att vi i MMTs grundutbildningsråd<br />
ibland har mycket engagerade teknologer<br />
och tidvis helt saknar teknologrepresentation.<br />
Jag ser ett reellt teknologinflytande, i<br />
demokratisk ordning, som en förutsättning<br />
för en utbildning av hög kvalitet.<br />
Mats Hanson<br />
Dekanus MMT<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
21
Doktorshatten<br />
Under perioden 2 mars – 16 april 1999 har följande<br />
disputationer ägt rum vid Kungl Tekniska Högskolan<br />
Mer information om avhandlingarna finns på följande adress<br />
på webben: http://www.lib.kth.se/media/kthpub.html<br />
Delfakultet ALV<br />
Titel: Assessing groundwater vulnerability –<br />
the adification case<br />
Respondent: Lena Maxe, Grundvattenkemi<br />
Opponent: Dr Tomas Paces, Czech geological<br />
survey, Prag, Tjeckiska republiken<br />
Sammanfattning: Tre metoder för att bedöma<br />
grundvattnets sårbarhet för försurning<br />
har studerats. En jämförelse med <strong>grundvatten</strong>kemin<br />
i S. Sverige visade att områden med<br />
låg sårbarhet kunde identifieras men att i områden<br />
med svag mineralogi spelade den lokala<br />
hydrologin större roll för brunnarnas sårbarhet.<br />
Delfakultet EIT<br />
Titel: Nonlinear pulse propagation and gain<br />
saturation gratings in optical fiber devices<br />
Respondent: Evgeny Vanin, Fotonik<br />
Opponent: Professor Erich Ippen, Massachusetts<br />
Institute of Technology, Cambridge, USA<br />
Titel: Dynamic projective geometry<br />
Respondent: Harald Winroth, Datalogi<br />
Opponent: Professor Benjamin Bederson,<br />
University of Maryland, USA<br />
Sammanfattning: Dynamisk geometri är<br />
ett nytt sätt att visualisera komplicerade geometriska<br />
samband med rörlig, interaktiv grafik.<br />
Avhandlingen behandlar plan, projektiv<br />
geometri och beskriver ett nyutvecklat program,<br />
matematiken bakom det och dess användargränssnitt.<br />
Delfakultet KKT<br />
Titel: Constitution, dynamics and structure<br />
of binary and termary actinide complexes<br />
Respondent: Wenche Aas, Oorganisk kemi<br />
Opponent: Professor Norman Edelstein, Lawrence<br />
Berkeley National Laboratory, Berkeley,<br />
USA<br />
Sammanfattning: Kemin hos tre radioaktiva<br />
aktinider, torium, uran och curium studeras.<br />
Arbetet behandlar kemiska reaktioner<br />
mellan aktinider och olika organiska och oorganiska<br />
komplexbildare. Jämviktstudier har<br />
visat att ternära fluoridkomplex kan bildas i<br />
vissa yt- och <strong>grundvatten</strong>system och därmed<br />
medverka till transport av uran från t.ex. kärnavfallsdeponier.<br />
Titel: Bisindoles, synthesis and reactions<br />
Respondent: Eva Koch, Organisk kemi<br />
Opponent: Professor Gilbert Kirsch, Université<br />
de Metz, Frankrike<br />
Titel: Towards an accurate determination of<br />
lignin of chemical pulps. The meaning of<br />
kappa number as a tool for analysis of oxidizable<br />
groups.<br />
Respondent: Jiebing Li, Pappers- och massateknik<br />
med inriktning mot träkemi.<br />
Opponent: Professor Bjarne Holmbom, Åbo<br />
Akademi, Finland.<br />
Sammanfattning: En molär ekvivalent till<br />
lignin och en modifierad kappanummer-bestämning<br />
har upptäckts. Detta tyder på att<br />
nuvarande standardmetod borde ändras, vilket<br />
skulle medföra en lovande förbättring av<br />
framtida laboratorieförsök såväl som industriella<br />
kontrollmetoder.<br />
Delfakultet MMT<br />
Titel: Underwater shock loaded sandwich<br />
structures<br />
Respondent: Kjell Mäkinen, Lättkonstruktioner<br />
Opponent: Dr Brian Hayman, Det Norske<br />
Veritas A.S., Norge<br />
Titel: Computation tools for simulation of<br />
phase transformations – applications to massive<br />
transformations and solidification<br />
Respondent: Mikael Schalin, Materialvetenskap<br />
Opponent: Suzana Fries, ACCESS e. V.<br />
RWTH-Aachen, Tyskland<br />
Titel: The sick building syndrome: Thermal,<br />
acoustic and other aspects<br />
Respondent: Tyrell S. Burt, Uppvärmningsoch<br />
ventilationsteknik<br />
Opponent: Professor J Owen Lewis, University<br />
College Dublin<br />
Sammanfattning: Ventilationssystem kan<br />
alstra lågfrekvent buller och infraljud. Symptom<br />
orsakade av infraljud kan vara huvudvärk,<br />
illamående och trötthet, vilka liknar<br />
några symptom av sjuka hussyndromet. Allergiker<br />
och kvällsmänniskor hade flest symptom.<br />
Delfakultet TFY<br />
Titel: Local atomic and magnetic structure<br />
studied by neutron scattering and RMC modelling<br />
Respondent: Anders Mellergård, Materialfysik<br />
Opponent: Dr Niels Hessel Andersen, Riso<br />
National Laboratory, Roskilde, Danmark<br />
Övrigt<br />
Titel: Ledtråd i förvandling – Om att skapa<br />
en reflekterande praxis<br />
Respondent: Maria Hammarén, Yrkeskunnande<br />
& teknologi<br />
Opponent: Professor Tore Nordenstam, Filosofisk<br />
Institutt, Bergen<br />
ärför är det värt att traggla<br />
sig igenom årsredovisningens<br />
alla tabeller och uppställningar<br />
och en hel del Dlöpande text. Det tycker i alla fall Anders<br />
Flodström, rektor på KTH.<br />
– Om inte annat så är ju detta<br />
egentligen det enda tillfälle man har<br />
att få en samlad bild av KTHs verksamhet,<br />
säger han.<br />
Hur gick det då för Teknis under<br />
förra året?<br />
Ungefär en tredjedel av Sveriges<br />
alla civilingenjörer utexaminerades<br />
från KTH. Lika stor andel av landets<br />
<strong>forskar</strong>e inom den tekniska sektorn<br />
bedriver sin forskning på KTH.<br />
– Det framgår också tydligt att det<br />
finns en direkt koppling mellan<br />
KTHs framgångar och Sveriges industriella<br />
utveckling, säger Anders<br />
Flodström.<br />
Förutom den samlade bilden av<br />
KTH pekar rektorn på några enskilda<br />
saker som gör det värt att läsa<br />
årsredovisningen.<br />
– Man ser tydligt att KTH är på<br />
väg att bli en global teknisk högskola.<br />
Vårt utbyte med andra högskolor<br />
runtom i världen är högt och ökar<br />
hela tiden.<br />
1998 tog KTH till och med emot<br />
något flera utländska gäststudenter/<br />
22<br />
KTH-nytt<br />
4/99
Årsredovisningen<br />
– KTHs aktiekurs<br />
Ett företags årsredovisning läser man för att se vilket värde<br />
företagets aktie står i. I KTH äger ingen aktier, men likväl<br />
är årsredovisningen ett sätt att värdera den kungliga tekniska<br />
högskolan.<br />
<strong>forskar</strong>e än vad som lämnade KTH. Det<br />
betyder, menar Anders Flodström, att<br />
KTH är attraktivt även utanför Sverige.<br />
Förändrad forskning<br />
En annan viktig iakttagelse är att forskningen<br />
har förändrats. I dag är det vanligare<br />
med tvärvetenskaplig inriktning och<br />
forskningsprojekt i olika centra tillsammans<br />
med industrin.<br />
– Det är mycket tack vare förändring i<br />
arbetssätt som vi har lyckats behålla både<br />
volym och kvalitet, säger han.<br />
Vad som oroar är naturligtvis det finansiella<br />
läget. En av de stora utgifter KTH<br />
har är lokalkostnaderna som är oproportionerligt<br />
höga, enligt många. Det vore<br />
därför önsvärt att KTH ägde sina egna<br />
lokaler, menar rektor. Däremot är KTHs<br />
administrativa kostnader inte högre än<br />
för ett företag inom industrin.<br />
Om du inte har fått någon<br />
Årsredovisning för 1998<br />
i din hand ännu så kontakta<br />
Informationsavdelningen på<br />
tel: 08-790 61 78.<br />
Det går också bra att titta på<br />
årsredovisningen på KTHs webb.<br />
http://www.admin.kth.se/service/<br />
KTH då och nu<br />
Om man jämför<br />
olika siffror för<br />
1998 med vad<br />
KTH presterade<br />
och kostade för tio år sedan får<br />
man en ganska positiv bild av utvecklingen.<br />
Antalet examinerade i <strong>forskar</strong>utbildningen<br />
har under den senaste tioårsperioden<br />
mer än fördubblats. 1988 ägde<br />
62 disputationer rum på KTH. År<br />
1998 har antalet stigit till 139. Tittar man<br />
på licentiatavhandlingar är uppgången<br />
ännu större, från 52 licavhandlingar år<br />
1988 till 145 stycken tio år senare, en<br />
ökning på 179 procent! Antalet studerande<br />
har ökat från 7 500 år 1988 till 17<br />
500 år 1998, vilket innebär en ökning<br />
med 133 procent.<br />
– Ökningen av studerande har framför<br />
allt skett på sådana utbildningar som<br />
är kortare än 180 poäng, till exempel<br />
Ingenjörsskolan, säger Nils-Fredrik<br />
Ankarcrona, chef på planerings- och<br />
budgetsekretariatet.<br />
Här kan man notera att personalstyrkan<br />
inte har ökat i samma utsträckning<br />
som KTHs verksamhet i övrigt.<br />
– Med en tämligen måttlig ökning av<br />
personalen har vi ändå mer än fördubblat<br />
antalet examinationer, säger han. Vi<br />
måste helt enkelt ha blivit väldigt effektiva.<br />
Sedan kan man diskutera till vilket pris<br />
och hur långt effektiviseringen kan drivas?<br />
Situtationen på KTH speglar väl arbetsmarknaden<br />
i stort där ett mindre<br />
antal personer utför en ökad mängd arbetsuppgifter<br />
under allt större press.<br />
Noterbart vid jämförelse tio år bakåt i<br />
tiden är också att den externa finansieringens<br />
andel av forskningen har ökat.<br />
– Det är på sätt och vis bra att de externa<br />
<strong>forskar</strong>anslagen ökar, men samtidigt<br />
ökar också risken för att forskningen<br />
blir för styrd därigenom, säger Nils-Fredrik<br />
Ankarcrona.<br />
Därför föreslås i budgetunderlaget för<br />
de kommande åren att de statliga anslagen<br />
ökar.<br />
Anders Flodström menar dock att<br />
KTH på kort sikt kommer att klara sitt<br />
förnyelsearbete tack var den volym skolan<br />
har och genom vissa omprioriteringar.<br />
– KTH kommer att styra över till en<br />
mer hållbar utveckling både vad gäller<br />
miljöaspekter och industriproduktion,<br />
säger han. ■<br />
Text: Mette Wärn<br />
KTH-nytt<br />
4/99<br />
23
Posttidning B<br />
SE 100 44 STOCKHOLM<br />
Vid adressändring eller ändring av andra uppgifter, klipp bort den här delen och skicka in den tillsammans med nya adressuppgifter.<br />
Glad<br />
när det regnar<br />
Teknisk fysik och meteorologi har<br />
vissa gemensamma nämnare. Åtminstone<br />
om man får tro Pererik<br />
Åberg, meteorolog på Rapport<br />
TV2, Sveriges television, tillika student<br />
på teknisk fysik på KTH.<br />
Text och foto: Mette Wärn<br />
är man kört en prognos är<br />
man nöjd om den slår ut.<br />
Har man sagt att det ska Nregna och det gör det, så är jag väl troligen<br />
den enda som visslar och är nöjd,<br />
säger Pererik Åberg.<br />
Efter meteorologutbildning jobbade<br />
han som meteorolog på F-16 i två och<br />
ett halvt år och tyckte att det var dags<br />
att göra något annat.<br />
– Jag tyckte inte att jag fick använda<br />
de kunskaper jag hade samtidigt som<br />
försvaret började göra stora nedskärningar,<br />
berättar han.<br />
I stället sökte han in på KTH, kom in<br />
och tog tjänstledigt. I samma veva<br />
sprang han på Pär Holmgren, meteorolog<br />
på Sveriges television, som undrade<br />
ifall Pererik kunde tänka sig att göra<br />
några inhopp på morgonsändningarna.<br />
Det kunde han.<br />
Samtidigt drog KTH-studierna i gång.<br />
– Jag tror aldrig att jag har pluggat så<br />
mycket i hela mitt liv som den första<br />
terminen. Jag läste allt, helt oprioriterat<br />
och första terminen tog jag inte mer än<br />
sju poäng, säger han och fnissar lite.<br />
Men efterhand fick han styr på studierna<br />
och håller nu på att avsluta årskurs<br />
tre. Eller rättare, skulle ha avslutat årskurs<br />
tre om det inte vore för väderpresentationerna<br />
i TV. Han hade dessutom planer<br />
på en fortsättningskurs i spanska. Men<br />
av den blev det inget och KTH-studierna<br />
hinns inte riktigt med. För inhoppen blev<br />
allt fler och i dag har han en projektanställning<br />
på 85 procent, fast det brukar<br />
bli mer ändå.<br />
Teknisk fysik i TV<br />
Varför det blev teknisk fysik förklarar han<br />
med att han gillar teori. Inte så att han<br />
egentligen är teoretiskt lagd, men han<br />
tycker att det är kul. Under studierna har<br />
han allt mer börjat dras mot strömningsmekanik.<br />
– Det har väl att göra med likheterna<br />
med meteorologi, säger han.<br />
För meteorologi, menar han, är egentligen<br />
strömningsmekanik fast i större<br />
skala.<br />
Nu för tiden gör varken han eller de<br />
Pererik Åberg, meteorolog och student på KTH,<br />
är en av Sveriges cirka 300 meteorologer<br />
andra TV-meteorologerna så mycket<br />
egna prognoser. SMHI (Sveriges meteorologiska<br />
och hydrologiska institut) förser<br />
de flesta radio- och TV-stationer med<br />
utförliga väderprognoser. Men det hindrar<br />
inte att Pererik Åberg och de andra<br />
meteorologerna försöker få en uppfattning<br />
om väderläget.<br />
– Vi tittar på radar- och satellitbilder<br />
och studerar SMHIs prognoser för att<br />
bilda oss en uppfattning om vädret. Sedan<br />
ritar vi egna väderkartor, säger han.<br />
Även om TV-jobbet tar ganska mycket<br />
tid har han inte lagt examensplanerna på<br />
hyllan, än.<br />
– Jag ska ta examen, men det kommer<br />
att ta tid. ■<br />
STRÖMNINGSMEKANIK: läran om fluiders rörelse<br />
under inverkan av krafter. Strömningsmekaniken<br />
har stor betydelse inom den tillämpade<br />
mekaniken. En mycket vanlig problemställning<br />
är att uppskatta de krafter som verkar<br />
på en kropp som rör sig i luft eller vatten.<br />
METEOROLOGI:<br />
läran om det som finns i luften.<br />
24<br />
KTH-nytt<br />
4/99