ArsenikfÃ¶rgiftat grundvatten LÃ¤rarbrist i framtiden Arkitekt forskar pÃ¥ KI

More documents

Recommendations

Info

Tema energi KTH-nytt nummer 3/99 hade energi som tema och sällan har redaktionen mottagit så många reaktioner. Flera har tyckt att KTH-nytt gjorde ett alltför snävt urval. Vi har inte gjort anspråk på att i ett och samma nummer kunna spegla all den forskning kring energi som bedrivs på KTH. Frågan är därtill alltför viktig och mångfacetterad. Dessutom är det en fråga som engagerar och där åsikterna går vitt isär. Vi kommer därför att följa upp förra temanumret med fler artiklar i ämnet. I förra numret frågade vi hur vi framställer vår energi i <strong>framtiden</strong>. Att det inte finns något entydigt och enkelt svar på den frågan föranleder oss att fortsätta ställa den. Red. insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt • insänt Bästa redaktör, I KTH-nytt nummer 3/99 läser jag under förskräckt häpnad på sid 11: ”I en förbränningsmotor är det bara 25-30 procent av energin i bränslet som omvandlas till hästkrafter. Resten går förlorad på grund av friktion”. Uttalandet görs av en professor vid namn Pehr Björnbom. Jag frågar mig: Krävs ej längre de mest grundläggande kunskaper i energiteknik av en professor som uppenbarligen arbetar inom detta område? Claes Allander prof. emeritus SVAR: Som gammal elev till Claes Allander, professor emeritus i värmeteknik vid KTH, tror jag mig ha fått nog så gedigna kunskaper i termodynamik. Artikeln i KTH-nytt motsäger knappast detta även om vissa ordvändningar kan kritiseras. Jag har inte skrivit artikeln men jag har, under stor tidspress, sakgranskat densamma, så jag får ta ansvar för de sakfel som finns. Ett sådant fel, som jag har missat i min granskning, är just påståendet att alla förluster i bilmotorn beror på friktion. Även en tänkt friktionslös bilmotor skulle nämligen av principiella termodynamiska skäl begränsas av den så kallade Carnotverkningsgraden. Vidare står i artikeln att bränsleenergin i bilmotorn omvandlas till hästkrafter i stället för att använda termen arbete. Jag hoppas att denna oegentlighet ur rent vetenskaplig synpunkt inte upprör Claes Allander alltför mycket. Jag anser i varje fall att det är riktigt att en journalist uttrycker sig så i en populärt inriktad artikel. Jag har i varje fall själv inte glömt den gamla käpphästen om att inte blanda ihop energi och effekt. Vi kan naturligtvis tvista om hur stor del av energin i bränslet som omvandlas till arbete i en bilmotor. Vi borde kunna vara eniga om att en stor del av bränslets energi omvandlas till värme på grund av de begränsningar andra huvudsatsen ger. En bränslecell begränsas däremot inte av andra huvudsatsen (Carnot-verkningsgraden) eftersom den omvandlar den kemiska energin direkt till arbete utan omvägen över värmeenergi. Därför möjliggör bränslecelldrivna bilar en högre verkningsgrad än bilar med Otto- eller dieselmotorer. Pehr Björnbom professor, kemisk teknologi TEKNIKHÖJDEN Teknologipark för Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet i samverkan för nya produkter och företag! Teknikhöjden erbjuder kostnadsfri patent- och affärsrådgivning STOCKHOLMS TEKNIKHÖJD AB, Björnnäsvägen 21, 113 47 Stockholm Tel: 790 97 00 (vx) Fax: 15 85 52 E-post: info@teknikhojden.se www.teknikhojden.se 20 KTH-nytt 4/99
debatt • debatt • debatt • debatt• debatt • debatt • debatt• debatt • debatt • debatt• debatt Teknologinflytande – förutsättning för hög kvalitet KTH har gett teknologerna goda förutsättningar för ett reellt inflytande genom representation i ett antal beslutande och rådgivande organ inom KTH. Men det finns tre stötestenar som kan försvåra teknologernas upplevelse av verkligt inflytande, skriver Mats Hanson, dekanus på MMT i ett svar på teknologernas debattartikel i KTH-nytt nr 1/99. Foto: Mette Wärn ebattinlägget ”Teknologer på MMT saknar inflytande” i januarinumret av KTH-nytt Dmottogs av lärar- och industrirepresentanterna i MMTs grundutbildningsråd samt undertecknad med stor förvåning. Inte för att vi inte kände till farkostteknologernas förslag och argument för ett alternativt antagningssystem till kompetensinriktningarna utan för att teknologerna menade att vi inte behandlat deras förslag på ett seriöst och demokratiskt sätt. Jag avslutade mitt korta svar i samma nummer på deras inlägg med att ”intresserade kunde höra av sig om man önskade tillgång till fakta i fallet”. Ingen har hittills hört av sig. I stället för att gå in på detaljer i det enskilda ärendet ska jag försöka ge några generella synpunkter på teknologinflytandet i grundutbildningen. Högskolelagen och -förordningen ger studenterna större möjligheter till inflytande än vad till exempel studenterna i Tyskland och Italien har. Att studenterna är organiserade i studentkårer med ett kårobligatorium ger dem förutsättningar att framföra sina åsikter och påverka utbildningen på ett effektivt sätt. Tekniska högskolans studentkår (THS) och dess sektioner är också välorganiserade och driver en mycket aktiv och bra verksamhet, inte minst i studienämnderna. Enligt min mening har KTH (och staten) också givit teknologerna goda förutsättningar för ett reellt inflytande genom representation i universitetsstyrelse, ledningsgrupper, fakultetsnämnder, institutionsstyrelser med mera. Inom MMT har också beslutats att teknologer ska be- redas representation i alla kommittéer och arbetsgrupper som behandlar grundutbildningsfrågor. Underliggande strukturer Vilka är då stötestenarna? Jag ser tre områden. Det första gäller förståelsen för hur ett universitet, det akademiska systemet och KTH fungerar. Det finns en officiell organisation med fyrkantiga rutor på ett papper, men vi har också underliggande strukturer. Det kan gälla de akademiska strukturerna kontra den administrativa organisationen. Vi har också en otydlighet i vad som är beslutande organ respektive rådgivande organ. Så kan ibland vara fallet när det gäller MMTs grundutbildningsråd. Ibland tar vi upp frågor där rådet tar beslut på delegation av fakultetsnämnden, ibland ger grundutbildningsrådet råd till dekanus/ prodekanus, som sedan tar beslut. Att som teknolog (och som lärare) förstå exakt hur detta fungerar är inte lätt. Vi försöker dock finna konsensus och förankring för alla beslut vi tar. Olika tidsperspektiv Det andra problemet gäller det som teknologerna tar upp i debattartikeln, nämligen att teknologrepresentanterna byts ut varje år. Eftersom det är svårt att sätta sig in i de olika strukturerna och arbetssätten underlättas inte teknologernas situation av att sektionsfunktionärerna byts ut efter ett år. (Inom kårstyrelsen byts vissa funktionärer ut på sommaren och andra vid nyår. Man har också dubbelbesättning under en månad för avlämning och upplärning. En viss kontinuitet garanteras.) Som teknolog kan man tycka att ett år är en lång tid, men för oss lärare är det ett kort perspektiv. När vi gör förändringar i ett helt utbildningsprogram, periodsystem (från åtta till tre till fyra) eller ändrade antagningsregler till kompetensinriktningarna tar det ofta något år eller mer att bereda och sedan kanske ytterligare fem år att genomföra. Den nu inledda översynen av farkostprogrammet är ett exempel på hur vi i en arbetsgrupp arbetar med en förändringsprocess. Intresset varierar Den sista frågan handlar om teknologernas möjligheter och intresse att engagagera sig i studiefrågor. Min erfarenhet, efter att bland annat ha arbetat sex år som prodekanus och fem år som THS inspektor, är att den gemene teknologens intresse och engagemang för studienämndsfrågor är mycket varierande. På THS styrelsenivå är kunskapen, professionalismen, intresset och engagemanget alltid stort, men på sektionerna mer varierande. Ofta är det bra och positivt. Ser vi till enskilda råd/styrelser, arbetsgrupper, kursnämnder etcetera är variationen mycket stor och i högsta grad relaterad till enskilda individer. Det gör att vi i MMTs grundutbildningsråd ibland har mycket engagerade teknologer och tidvis helt saknar teknologrepresentation. Jag ser ett reellt teknologinflytande, i demokratisk ordning, som en förutsättning för en utbildning av hög kvalitet. Mats Hanson Dekanus MMT KTH-nytt 4/99 21
Page 1 and 2: KTH-nytt Kungl Tekniska Högskolans
Page 3 and 4: I Bangladesh och Västbengalen, Ind
Page 5 and 6: Text och foto: Thomas Heldmark Måt
Page 7 and 8: ektors ruta Förståelse för kompl
Page 9 and 10: Text: Thomas Heldmark innevarande l
Page 11 and 12: VERKET Nu tar vi det kallt. På vin
Page 13 and 14: - Erfarenhetsbaserad kunskap byggs
Page 15 and 16: Styrelsen måste synas på KTH För
Page 17 and 18: kortnytt • kortnytt • kortnytt
Page 19: logiskt olämplig fysisk omgivning
Page 23 and 24: Årsredovisningen - KTHs aktiekurs

ArsenikfÃ¶rgiftat grundvatten LÃ¤rarbrist i framtiden Arkitekt forskar pÃ¥ KI

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?