Arsenikförgiftat grundvatten Lärarbrist i framtiden Arkitekt forskar på KI

kortnytt • kortnytt • kortnytt • kortnytt
Text: Cecilia Olsson
Foto: Mette Wärn
samt S3 (Signaler, sensorer och system).
– Här forskar vi fram robotar som både
kan se och höra och anpassa sina rörelser till
intrycken, säger Henrik Christensen.
Städande robot
Industrin har ett stort intresse av CAS forskning,
vilket resulterar i många samarbetsprojekt.
Ett sådant är en robot som självständigt
städar simbassänger. Den har tagits fram
i samarbete med Weda Poolcleaner.
– Det har tagit ett par år att färdigställa
städroboten, så komplicerad är tekniken som
ligger bakom, säger han.
Han menar att människors förväntningar
på vad robotar kan åstadkomma är alldeles
för stora. De hämtas från filmens fantastiska
värld, där robotar som Terminator och
R2D2 utför de mest avancerade handlingar.
Dagens verkliga robotar är betydligt mer
primitiva. Och frågan är om vi verkligen vill
ha biodukens robotar i verkligheten. Henrik
är inte så säker på det.
– CAS har ett intensivt samarbete med avdelningen
för människa-maskinsystem för
att utreda vilka konsekvenser ny teknik får
för människan och vad som är en önskvärd
utveckling.
Själv tror han att det i framtiden blir vanligt
med en liten robot i hemmet som utför
tråkiga vardagssysslor. Roboten kan till exempel
värma lite mat i micron, leta fram
fjärrkontrollen, bära hem kassar från affären
och städa.
– Jag tror vi kommer att se på den som
vitvara, inte som en robot, säger han. Vi tänker
ju till exempel inte på att vi programmerar
en dator när vi värmer mat i mikrovågsugnen.
Sålde sprit till svenskarna
Henrik är uppvuxen i Frederikshavn i Danmark.
Teknikintresset har alltid funnits där,
som barn plockade han isär allt som kom i
hans väg. Skolan däremot tyckte han var
mindre kul.
– Jag var väl ingen plugghäst direkt, men
matte och fysik var roligt. De ämnena hade
jag lätt för och behövde inte plugga för att
få bra resultat.
Teknikintresset drev Henrik till att läsa vidare,
och slutligen också doktorera i bildanalys
vid Aalborgs universitet. Henrik finansierade
studierna genom att jobba extra
på ett stort snabbköp som invaderades av
svenskar och norrmän på jakt efter billig mat
och sprit.
– Genom att arbeta där lärde jag mig förstå
och prata svenska, något som jag har haft
stor nytta av senare i livet, säger Henrik och
ler åt minnena.
Avhandling på rekordfart
Henrik skrev sin avhandling om bildanalys
på två och ett halvt år och doktorerade vid
26 års ålder.
– Jag tillbringade sex månader av doktorandtiden
i USA. Där kunde jag fokusera
enbart på avhandlingen, ingen tid gick bort
till umgänge med vänner eller undervisning,
säger Henrik.
Avhandlingen handlar om hur man kan
estimera rörelser i realtid med hjälp av datorseende.
Henrik får finna sig i att alltid vara yngst
vid professorssammankomster av olika slag.
De som har nått lika långt i den akademiska
karriären är i regel 10-15 år äldre. ”Vem är
han den där unga”, undrar många.
– Men fördomarna brukar försvinna när
jag börjar prata med någon. Då handlar det
mer om kompetens än om ålder, säger han.
Henriks kometkarriär har inneburit mycket
hårt arbete, och det sociala livet har ibland
blivit lidande. Men han har många goda vänner
som han träffar regelbundet och då är
mat en viktigt del av samvaron.
–Det är oftast jag som lagar maten när vi
träffas. Matlagning, vin och fotografering är
mina stora intressen här i livet, säger Henrik.
Det önskar jag att jag hade mer tid till.
För det krävs både tid och energi att bli
professor vid 36 års ålder. Frågan är vad det
finns kvar att sträva efter i sitt yrkesliv?
– Jag har aldrig lockats av fina titlar, säger
Henrik. För mig ligger utmaningen i att
komma på nya och bättre lösningar. Att konstruera
en hyfsad teori. Men framför allt är
det nyfikenheten som driver mig att forska
vidare. ■
Rättelse Jacob Gramenius
I nummer 3/99 skrev KTH-nytt på sidan 6
om nya kurser i patenträtt för studenterna
som kommer i gång hösten 1999. I samband
med artikeln publicerade vi ett foto
som dessvärre inte föreställde Jacob
Gramenius, lektor på industriell ekonomi,
som uttalar sig i artikeln. Vi ber om ursäkt
och publicerar här ett foto på just Jacob
Gramenius. ■
Gemensamt
bioinformatikcentrum
Stockholms universitet blir värd för ett nytt
centrum för bioinformatik. Bakom centret
står förutom universitet KTH och Karolinska
institutet.
Det är Stiftelsen för strategisk forskning
(SSF) som har beslutat att Stockholms universitet
ska bli värd för centret som när det
är fullt utbyggt kommer att ha 20-25 personer
anställda.
Tre lektorat tillsätts av de tre högskolorna
och kring lektorstjänsterna kommer forskarassistenttjänster,
doktorandutbildning med
mera att byggas upp. Programmet är tänkt
att vara i gång under en femårsperiod, därefter
tas lektoraten över av de tre högskolorna.
Centret ska syssla med grundforskning
inom bioinformatikområdet och försöka
utveckla metoder att analysera den
snabbt växande kunskapsmassan om våra
och andra levande organismers arvsmassa.
KTH bidrar med datalogi och datavetenskap.
Hittills har 16 miljoner kronor avsatts för
de första två åren. ■
Film från KTH i SVT
Onsdagen den 28 april kl 21.15 visar SVT 2
den film som barn och ungdomar i åldrarna
6-18 år har gjort på KTH (se KTH-nytt nr 3/
99). Filmen är helt gjord i virtual reality. ■
KTH-nytt
4/99
17