ArsenikfÃ¶rgiftat grundvatten LÃ¤rarbrist i framtiden Arkitekt forskar pÃ¥ KI

More documents

Recommendations

Info

Lärarbristen viktigaste framtidsfrågan Det börjar bli ont om universitetslärare. På KTH ställs allt fler kurser in på grund av brist på behöriga lärare. Samtidigt visar studier att universitetslärarna i genomsnitt arbetar över 50 timmar i veckan. TH riskerar att få rykte om sig som ett ställe där man sliter ut sig, säger Björn Lisper, Kproprefekt på institutionen för teleinformatik i Kista. Lärarbristen börjar bli ett problem för universitet och högskolor. Värst är det för tekniska högskolor inom överhettade områden som IT, telematik och telekommunikation. KTH är inte förskonad och särskilt utsatt är Ingenjörsskolan i Kista med en stor företagsby precis intill. På Teleinformatik i Kista har man för närvarande tre obesatta lektorat. Detta trots en stor annonskampanj i utländska branschtidskrifter. – Det är hopplöst. Och inte första gången, suckar Björn Lisper. Vi har ingen chans att konkurrera med näringslivet. Ericsson och andra företag lockar till sig ingenjörerna innan de har examinerats. Dessutom tar de våra doktorer. Björn Lisper understryker att det i och för sig är bra att forskarutbildade personer går till industrin. Problemet är bara att det skapar temporär lärarbrist. – Det finns för få doktorer i Sverige inom vårt ämne, helt enkelt, säger han. Detsamma tycks gälla på andra högskolor. Lunds tekniska högskola saknar sedan i höstas ett tiotal lektorer, luckor man fyller bäst man kan med tillfälliga vikariat. I några fall använder man obehöriga lärare. Det undviker man på KTH. Där ställer man hellre in kurser. På Teleinformatik har man tvingats ställa in två civilingenjörskurser på grund av lärarbristen – en kurs i parallella datasystem och en kurs i datorsystemarkitektur. Inte heller det är första gången. Viktigaste frågan Bo Wahlberg, professor i reglerteknik, tillika prorektor med ansvar för utveckling av utbildningen, är också han bekymrad över lärarsituationen. Någon viktigare fråga för KTH finns inte, menar han. – Vi letar med ljus och lykta efter professorer, lektorer och adjunkter. Det är samma problem på högskolor och universitet över hela världen, säger Bo Wahlberg, som dock understryker att kvalitetsribban ligger fast. – Det är inte så att kvaliteten sänks. Däremot blir verksamheten mindre om vi har färre lärare. Vi får koncentrera oss, säger han. ”Vi letar med ljus och lykta efter professorer, lektorer och adjunkter. Det är samma problem på högskolor och universitet över hela världen” Lärarbristen kan komma att förvärras när stora lärargrupper går i pension i början av nästa sekel. Ett exempel: på verkstadsteknik pensioneras nio professorer, en fjärdedel av kåren, inom två år. Samtidigt kommer åttiotalets talrika barnkullar snart att knacka på dörren. Regeringen har bestämt att antalet studieplatser i naturvetenskapliga och tekniska ämnen ska öka kraftigt de närmaste åren. Hur går det ihop? Universitetslärarfacket, SULF, menar att lärarbristen har strukturella orsaker, och att det bara är en tidsfråga innan även humaniora och medicin drabbas. Ökat studentantal kombinerat med hårdare sparkrav har gjort att universitetsläraryrket har fått sämre rykte, och att det är svårare att rekrytera forskarbegåvningar till yrket. I dag producerar exempelvis KTH dubbelt så många högskole- och civilingenjörer och dubbelt så många doktorer som för tio år sedan. Men lärarkåren har inte vuxit nämnvärt. På andra högskolor är bilden densamma. I Umeå har studentantalet ökat från 16 300 läsåret 93/94 till 25 000 8 KTH-nytt 4/99
Text: Thomas Heldmark innevarande läsår. Antalet lärare har under samma tid ökat med 2,5 procent. 52 timmar i veckan Detta ökar givetvis pressen på de lärare som finns. Undersökningar som facket gjort visar att en lärare i genomsnitt arbetar 52 (!) timmar i veckan mot de 40 som lönekuvertet avser. Det gäller lärare av alla kategorier. När ska lärarna ha tid att forska? – Forskning får ofta stryka på foten när föreläsningar och administration tar all tid. Tyvärr. Det är inte bra om KTH får rykte om sig att vara en plats där man sliter ut sig och inte hinner forska, säger Björn Lisper. Han tror att utbrända lärare är något vi kommer att få vänja oss vid. – Vi har inte sett några exempel hos oss, ännu, men en del av oss kan ligga farligt nära, säger han. Problemet med utbrända lärare är ingen nyhet för SULF. Jan-Erik Skjöld, ombudsman på Sveriges universitetslärarförbund, uppger till exempel att antalet ärenden om lärare som känner sig mobbade är mångdubbelt fler i dag än för bara några år sedan. – Att lärare känner sig kränkta och särbehandlade av chefer och arbetskamrater Foto: Trensmar är ett tecken på att det inte står rätt till, säger Jan-Erik Skjöld på Sveriges universitetslärarförbund. Ett annat tecken är sjukskrivningar. På Umeå universitet har andelen lärare bland de långtidssjukskrivna ökat från 10 till 33 procent under perioden 1993-98. Övergående problem Anders Eriksson, prorektor, vill dock inte överdriva svårigheterna. Han menar att problemet är relativt lokalt, att det är tråkigt men fullt naturligt att det tillfälligt sak- KTH-nytt 4/99 nas lärare inom vissa attraktiva områden. – Just nu är det extremt. Men det kommer att återställas. Det tar tid att bygga upp högskolans lärarkompetens inom nya områden där den industriella utvecklingen galopperar. Vem vet, inom fem år kanske energiområdet kommer att vara lika hett, säger han. Anders Eriksson tror att de ökande kraven på lärarna gör att vi kommer att se en annan typ av lärare i framtiden. Undervisningen kommer att bli mer industrialiserad. Lektorerna kommer att forts på sid 10 9
Page 1 and 2: KTH-nytt Kungl Tekniska Högskolans
Page 3 and 4: I Bangladesh och Västbengalen, Ind
Page 5 and 6: Text och foto: Thomas Heldmark Måt
Page 7: ektors ruta Förståelse för kompl
Page 11 and 12: VERKET Nu tar vi det kallt. På vin
Page 13 and 14: - Erfarenhetsbaserad kunskap byggs
Page 15 and 16: Styrelsen måste synas på KTH För
Page 17 and 18: kortnytt • kortnytt • kortnytt
Page 19 and 20: logiskt olämplig fysisk omgivning
Page 21 and 22: debatt • debatt • debatt • de
Page 23 and 24: Årsredovisningen - KTHs aktiekurs

ArsenikfÃ¶rgiftat grundvatten LÃ¤rarbrist i framtiden Arkitekt forskar pÃ¥ KI

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?