ArsenikfÃ¶rgiftat grundvatten LÃ¤rarbrist i framtiden Arkitekt forskar pÃ¥ KI

More documents

Recommendations

Info

Foto: Mette Wärn Ris är fortfarande den viktigaste grödan i området. I Bangladesh upptar risodlingarna cirka 80 procent av jordbruksmarken. Borrandet av brunnar sattes i gång utan att noggrannare undersökningar av jorden och vattnet gjordes. – Huvudsaken då var att få fram vatten, säger Prosun Bhattacharya. I dagsläget finns det cirka 5 miljoner borrade brunnar i Bangladesh och UNICEF hade sänkt dessa brunnar på 10-20 meter eller 30 meter som standard. Dessa akviferer tillhör de yngsta sedimentavlagringarna, som visade sig innehålla stora mängder arsenik. – Tar man därför vatten ur dessa akviferer får man vatten med en hög halt av arsenik. Vår första uppgift blir att kartlägga akvifererna och på så vis kunna ta reda på var man kan sänka brunnarna till akviferer där grundvattnet inte innehåller så stora mängder arsenik. Olika stadier av förgiftning Det tar ett tag innan kroppen visar symptom på att den är förgiftad och det finns olika stadier av förgiftning. Det första Sedan 1996 har Prosun Bhattacharya, forskningsingenjör tillsammans med Groundwater Arsenic Research Group på KTH, jobbat med olika projekt i Västbengalen. Sedan januari i år är de även involverade i ett projekt i Bangladesh. De ska bland annat utreda grundorsaken till arsenikens förekomst i grundvattnet samt utveckla saneringsteknik till låga kostnader. akvifer = sedimentavlagringar med vattenbärande förmåga stadiet, melanos, uppträder som mörka utslag på övre delen av kroppen. I detta stadium av förgiftning går det att bota den drabbade. – Kan man hindra dem att dricka vattnet kan utslagen helt försvinna eftersom inte för stora mängder av arsenik har ackumulerats i kroppen, säger Prosun Bhattacharya. I nästa stadie, keratos, kan den drabbade uppvisa små, kornliknande utslag på händer och fötter. Är förgiftningen så långt gången kan man endast hejda processen, men man kan inte bota den som är förgiftad. Om processen fortgår följer sedan mer avancerade stadier av keratos. Ju längre det går desto smärtsammare är det. I värsta fall utvecklas keratos till cancer. De som bor i städerna är mindre drabbade än de som bor i byar, både vad gäller grad av förgiftning och antalet drabbade. – Det vatten som befolkningen i städer använder är till viss del renat, förklarar Prosun Bhattacharya. Helt rent är det dock inte och egentligen är vattnet inte primärt renat från arsenik utan järn. Det finns nämligen också höga halter av järn i vattnet. – Sannolikt är det så att när man tar bort järnet tar man även bort en del av arseniken. Nödvändigt med vatten För att förhindra att arsenikförgiftningens omfattning blir större gäller det att antingen rena det vatten som finns till hands eller att hitta andra vattentäkter att ta vatten från. – Man kan inte bara säga till människorna där att de ska sluta använda vattnet. Var ska de då ta vatten ifrån, säger Prosun Bhattacharya. Ett alternativ är att borra djupare brunnar så att man hämtar vatten ur äldre akviferer. Frågan då är hur länge grundvattnet räcker i dessa. Till äldre akviferer tillförs <strong>grundvatten</strong> mycket långsamt. Ett annat alternativ är att återanvända regnvatten. – Tekniken för att tillvarata regnvatten finns, men risken är stor att regnvattnet blir förorenat på grund av okunskap bland befolkningen, säger Prosun Bhattacharya. Återstår att rena vattnet. En metod är att låta vattnet stå. Arsenik och järn sjunker då till botten och man blir av med cirka 80 procent av arseniken. En annan reningsmetod består i att använda laterit, ett slags jordart som finns i stora mängder i Västbengalen. – Genom att blanda laterit med vatten kan man binda cirka 80-90 procent av arseniken i jorden och det är det vi främst satsar på nu, säger Prosun Bhattacharya. Tittar man på fötterna ser det ut som om de har gått i lera. I själva verket befinner de sig i det sista stadiet av arsenikförgiftning. I detta stadium av arsenikförgiftning, keratos, kan den drabbade uppvisa små, kornliknande utslag på händer och fötter. Är förgiftningen så långt gången kan man endast hejda processen, men man kan inte bota den som är förgiftad. 4 KTH-nytt 4/99
Text och foto: Thomas Heldmark Måtten för datakapacitet: kilobyte, megabyte och gigabyte stämmer inte. Dataindustrin tänkte fel från början och ju större dator och program, desto större blir felet. Standardiseringsgurun Anders J Thor har lett expertgruppen som hittat en lösning. Kilo är inte alltid kilo Frågan är hur länge det dröjer innan den amerikanska dataindustrin lär sig de nya korrekta dataprefixen, som expertgruppen ledd av Anders J Thor på bilden, arbetat fram. – Metersystemet har man ju inte begripit, trots att det var 200 år sedan det uppfanns, säger han. refixen kilo, mega och giga i datorvärlden är inte desamma som i metersystemet. I metersystemet betyder kilo som vi vet P1000, mega betyder en miljon och giga betyder en miljard. Prefixet tera står för en biljon, 1 000 000 000 000. Prefixen i datatekniken är däremot alltid potenser av talet två. Det som vi kallar en kilobyte är två upphöjt till tio, det vill säga 2x2x2x2x2x2x2x2x2x2 = 1024 bytes. En megabyte är egentligen 1024x1024, alltså 1 048 576 bytes, vilket betyder drygt fyra procent mer än vad som anges. Och ju större datorerna blir desto större blir felet. På gigabytenivå blir felet så pass stort som dryga sju procent. – Redan på den nivån blir felprocenten helt oacceptabel, säger Anders J Thor, KTH-lektor i mekanik och standardiseringsguru. Det uppstår missförstånd mellan köpare och säljare. Och när datorerna växer blir felet ännu allvarligare. Fel från början Felet har hängt med sedan tidigt åttiotal när den amerikanska datorindustrin började sälja persondatorer på allvar. Den som försöker handla i lösvikt i en amerikansk livsmedelsbutik vet ju vilka svårigheter amerikaner har med metersystemet. Och i det här fallet har det enligt Anders J Thor blivit ett mischmasch mellan två olika system. Anders J Thor är ordförande i expertkommittén TC 25 inom den internationella standardiseringsorganisationen, IEC, som har haft till uppgift att hitta en lösning på problemet. Skilj datakilo från vanliga kilo Det har man nu gjort. För att skilja datakilo från vanliga kilo har IEC bestämt att följande ska gälla: ”Det är reklambranschen som är mest konservativ när det gäller att ta till sig nya enheter” Två upphöjt till tio heter kibi (ur kilobinary) med symbolen Ki (jämför kilo och k), två upphöjt till tjugo heter mebi (ur megabinary) med symbolen Mi (jämför mega och M) och så vidare; gibi med symbolen Gi; tebi med Ti; pebi med Pi, och slutligen exbi med Ei, som är två upphöjt till sextio. Hänger du med? Bra. Det gör nämligen inte databranschen. De nya prefixen togs i bruk vid årsskiftet, men Anders J Thor befarar att det kommer att dröja innan de dyker upp i datorannonserna. – Metersystemet har ju inte blivit accepterat fullt ut, trots att det skapades för exakt 200 år sedan. Än i dag använder sig amerikanarna av sina otympliga vikt- och rymdmått som ounce och gallon, säger Anders J Thor. Reklambranschen konservativ Anders J Thor har den erfarenheten att det är reklambranschen som är mest konservativ när det gäller att ta till sig nya enheter. Han påminner om att inkråmet under bilmotorhuvar fortfarande mäts i hästkrafter i bilannonser, trots att fackfolk talar om kilowatt. Det är för att hästkrafter ger ett högre tal. Han berättar också att vad som krävdes för att amerikanska bensinmackar skulle gå över från gallon till liter var att bensinpriset per gallon passerade endollarstrecket. Då blev literpriset lägre och behändigare. När det gäller de nya datastorheterna ger branschorganisationerna tillverkare och återförsäljare fem år att anpassa sig. Men redan i dag ska man alltså kunna fråga efter datorminnen på mebi och hårddiskar på gibi. ■ KTH-nytt 4/99 5
Page 1 and 2: KTH-nytt Kungl Tekniska Högskolans
Page 3: I Bangladesh och Västbengalen, Ind
Page 7 and 8: ektors ruta Förståelse för kompl
Page 9 and 10: Text: Thomas Heldmark innevarande l
Page 11 and 12: VERKET Nu tar vi det kallt. På vin
Page 13 and 14: - Erfarenhetsbaserad kunskap byggs
Page 15 and 16: Styrelsen måste synas på KTH För
Page 17 and 18: kortnytt • kortnytt • kortnytt
Page 19 and 20: logiskt olämplig fysisk omgivning
Page 21 and 22: debatt • debatt • debatt • de
Page 23 and 24: Årsredovisningen - KTHs aktiekurs

ArsenikfÃ¶rgiftat grundvatten LÃ¤rarbrist i framtiden Arkitekt forskar pÃ¥ KI

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?