LERUMS-OCH-GÖTEBORGSREGIONENS-UTVECKLING-

Figur 10. Andel pensionärer (65 år-) i Lerum år 1970, 1980, 1990, 2000 och 2013
som andel av total befolkning (procent).
Figur 11. Kostnader för vård och omsorg i Lerum år 1992, 2000 och 2013 (miljoner
kronor).
svaret: det var både önskvärt och logiskt att få en huvudman
för hela den växande åldringsvården. Eftersom det inte heller
av jämförelsen med Kungsbacka i figur 3. Lerum skulle i ett
sådant perspektiv ha skatteintäkter som låg cirka en halv mil-
handlade om sjukvård i traditionell mening var kommunerna
jard högre än idag per år.
den naturliga huvudmannen.
Den tredje delen av problematiken bestod i att den all-
Den stora reformen genomfördes i ett strategiskt känsligt
männa ekonomiska strukturomvandlingen nådde kommunen,
skede, för det var precis i det här läget som befolkningen började
framförallt i form av Allums etablering, som utsatte Lerums
åldras på ett strukturellt sätt i en mängd svenska kommuner. I
centrum för ett omvandlingstryck som det inte gick att neglig-
glesbygden har det handlat om ett närmast systematiskt utfly-
era, men också i form av den utdragna svaghet som den norra
ttande av ungdomar på grund av bristen på arbetstillfällen. I de
kommundelen hamnat i.
större städernas kransregioner har situationen sett annorlunda
Sett i efterhand borde det ha vara lätt att inse att de här förän-
ut: här har det handlat om att 1960- och 70-talens nybyggare
dringarna skulle bli i det närmaste omöjliga att hantera i en
långsamt åldrats i sina villor. Särskilt en aspekt är i det samman-
kommun som på 1990-talet haft svårt att hantera utvidgningen
hanget viktig för Lerums del: det enda som kunnat uppväga det
av en mindre ICA-butik till en normalstor Kvantum-butik, och
placeras alkoholister eller värstingar. Här ska finnas hög standard
för den som vill betala för det…”.
Att undvika större bostads- och utbyggnadsprojekt var den
politiskt minst känsliga strategin, eftersom den inte riskerade
att göra någon upprörd (och de som inte kunde flytta in i de
icke byggda fastigheterna visste ju var sig om de fördröjda planerna
eller kunde protestera mot dem.)
apokalypsens ryttare
De stora riskerna med ”låt gå-strategin” ligger förstås i att det
inleds omfattande omvärldsförändringar som den Rip van
Winkle-sovande kommunen inte kan hantera. I början av
1990-talet startade inte mindre än tre sådana förändringar, och
framemot millennieskiftet började det nya förändringstrycket
anas även i Lerum. Ytterligare ett decennium senare var krisen
i ortens centrum ett faktum, och när vi idag nått 2014 har
kommunen nått en skuldsättning på en miljard, samtidigt som
grälen om framtiden ständigt når nya rekordnivåer.
Den ena av dessa var den stora ÄDEL-reformen, och ungefär
samtidigt genomförde den borgerliga regeringen också den
nya stora LSS-reformen för handikappade.
ÄDEL hade egentligen sin bakgrund i den sedan 1950-talet
stabilt ökande livslängden. Den hade dels gjort att kommunerna
ålades ett växande antal nya åtaganden inom åldrandes
färdtjänst och hemservice, dels också att alltfler som befunnit
sig i sjukvården hamnade i olika former av utdragna service-
och långvårdsboenden inom ramen för landstingen och
sjukvården. Frågan utreddes, och man kom fram till det logiska
strukturella åldrandet (och de därmed stigande omsorgskostnaderna)
har varit en större nyproduktion av bostäder där
aktiva skattebetalare flyttat in. Det faktum att många av de nya
pensionärerna dessutom varit anställda av kommunen gjorde
självklart saken ännu värre, eftersom detta ledde till att den
stora pensionsskulden aktiverades och behövde hanteras.
För Lerums del – där självbilden alltid hade varit att man
var en ”ung kommun”- har förändringen bara beskrivas som
dramatisk (se figur 10). Ökningen är dessutom större än i andra
kommuner, och någon tydlig vändning är svår att se, inte
minst i ljuset av de svårigheterna att nyproducera centrala bostäder
som visat sig de senaste åren. Ökningen av omsorgskostnader
är påtaglig (figur 11) och i grunden ohanterlig. Hur
annorlunda situationen skulle vara med en snabbare inflyttning
där befolkningen också hade bättre skattekraft framgår
där det hade tagit i det närmaste ett decennium att klara alla
överklaganden och bygga klart en några kilometer lång ringled
kring kommunens viktigaste industriområde. På många sätt är
det därför en fascinerande historia som har spelats upp i Lerum
under milleniets första femton år.
fallet med den demografiska
stadsdelen
Efter 1990-talets ytterst långsamma tillväxt fanns det till sist
anledning att släppa fram ytterligare ett perifert område. Som
vi ska se var demografiska skäl viktiga redan från början när
man bestämde sig för att släppa fram det länge uppskjutna
projektet. Att det skulle hamna i ett utkantsliknande läge var
48 49