KALLA FAKTA OM SÖTNINGSMEDEL - Coca-Cola
KALLA FAKTA OM SÖTNINGSMEDEL - Coca-Cola
KALLA FAKTA OM SÖTNINGSMEDEL - Coca-Cola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>KALLA</strong> <strong>FAKTA</strong> <strong>OM</strong><br />
<strong>SÖTNINGSMEDEL</strong>
FÖRORD<br />
INNEHÅLL<br />
FÖRORD _______________________________________________________________________________________________________<br />
Vi måste se hälsotrenden som en möjlighet<br />
MED SIKTET PÅ <strong>SÖTNINGSMEDEL</strong>_______________________________________________________________________________<br />
Vill sprida information<br />
3<br />
4<br />
Vi måste se hälsotrenden<br />
som en möjlighet<br />
MATLARM I MEDIA SPEGLAR INTE VERKLIGHETEN______________________________________________________________<br />
LIVSMEDELSTILLSATSER I MAT OCH DRYCK _____________________________________________________________________<br />
Hur vet du vad du får i dig?<br />
Tillsatser måste godkännas<br />
Vad är en tillsats?<br />
Hur kontrollerade är tillsatserna?<br />
6<br />
7<br />
<strong>SÖTNINGSMEDEL</strong>_______________________________________________________________________________________________<br />
Naturliga sötningsmedel<br />
Sockerarter<br />
Sockeralkoholer<br />
Stevia<br />
Syntetiska sötningsmedel<br />
<strong>FAKTA</strong> <strong>OM</strong> ASPARTAM__________________________________________________________________________________________ 10<br />
Vad är aspartam (E 951)?<br />
Aspartam den mest testade livsmedelstillsatsen<br />
Varför använder vi aspartam?<br />
VAD VISAR FORSKNINGEN? _____________________________________________________________________________________ 11<br />
Klinisk utvärdering<br />
Livsmedelsverkets bedömning<br />
VAD SÄGER EXPERTERNA _______________________________________________________________________________________ 12<br />
Vi måste hjälpas åt att stoppa onödiga hälsolarm i media<br />
VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR <strong>OM</strong> <strong>SÖTNINGSMEDEL</strong>_____________________________________________________________ 14<br />
SAMMANFATTNING ____________________________________________________________________________________________ 16<br />
KÄLLFÖRTECKNING ______________________________________________________________________________________________ 17<br />
9<br />
DET HÄNDER ATT folk frågar mig hur våra drycker kan ingå i<br />
en balanserad livsstil. Ofta ligger underförstått två saker bakom<br />
den frågan som båda söker enkla svar. Den ena är lite förenklat:<br />
”Om jag slutar att dricka läsk, har jag då tagit ett steg mot en<br />
hälsosam livsstil?” eller omvänt att läsk inte kan ingå i en hälsosam<br />
livsstil. Båda sätten att närma sig frågan handlar om att<br />
vi människor alltid vill ha enkla svar på komplicerade frågor.<br />
Min syn på saken är att om man har en balanserad livsstil<br />
finns det utrymme för att dricka sockersötad läsk såväl som stilla<br />
drycker, juice och andra drycker med ungefär samma kaloriinnehåll.<br />
Om man däremot inte har en balanserad livsstil räcker<br />
det inte att sluta dricka sockersötad läsk, utan då måste man se<br />
över hela sin livsstil och balansen mellan kost och motion.<br />
Vår uppgift som företag är att erbjuda ett brett sortiment<br />
av drycker, som passar olika personer vid olika situationer. I vårt<br />
sortiment ska det finnas en dryck för varje konsument och tillfälle.<br />
För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta<br />
val måste vi också på ett öppet och tydligt sätt informera<br />
dem om innehållet i våra produkter. Ett bra exempel på detta<br />
är den så kallade GDA-märkningen som nu finns på många av<br />
våra produkter. Den visar enkelt och överskådligt hur stor andel<br />
av det dagliga intaget av olika ämnen såsom kalorier, socker,<br />
fett, och natrium, som våra produkter innehåller. På så sätt underlättar<br />
vi för konsumenten att välja den dryck som passar just<br />
honom eller henne. Ett annat sätt är att på olika sätt stödja en<br />
aktiv livsstil för att uppmuntra våra konsumenter att hitta en<br />
balans mellan sitt kaloriintag och fysisk aktivitet.<br />
KUNSKAP <strong>OM</strong> <strong>SÖTNINGSMEDEL</strong> VIKTIGT<br />
Den senaste tidens larmrapporter och diskussioner i media har<br />
lett till att allt fler blivit mer skeptiska mot sötningsmedel. Okunskap<br />
skapar en rädsla och oro hos svenska konsumenter. Vi arbetar<br />
därför aktivt för att nå ut med konkret och lättillgänglig<br />
fakta om sötningsmedel.<br />
Generellt sett ser vi nu en trend som pekar på en stark underliggande<br />
efterfrågan på naturliga ingredienser. Personligen<br />
tror jag att den här trenden kommer att hålla i sig en lång<br />
tid framöver. Globalt arbetar The <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> Company också<br />
målmedvetet inom dessa områden för att utveckla nya produkter<br />
och stödja myndigheters godkännande av nya naturliga<br />
ingredienser. Vår uppgift är att följa marknadens svängningar<br />
proaktivt och hela tiden ligga i framkant för att kunna erbjuda<br />
det som konsumenten vill ha i dag och i morgon.<br />
Göran Holm | VD <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> Drycker Sverige AB<br />
2 3
MED SIKTET PÅ<br />
<strong>SÖTNINGSMEDEL</strong><br />
MED SIKTET PÅ<br />
<strong>SÖTNINGSMEDEL</strong><br />
Med siktet på<br />
sötningsmedel<br />
MÅNGA ÄR DE RYKTEN som florerar kring sötningsmedel. En<br />
del påstår att de skulle framkalla cancer eller benskörhet, andra<br />
säger att sötningsmedel ger upphov till miljöskador. Men hur är<br />
det egentligen? Finns det någon sanning bakom myterna?<br />
Det vanligaste sötningsmedlet på marknaden är aspartam<br />
och det är sötningsmedlet som vi använder i våra produkter<br />
som inte är sötade med socker.<br />
Aspartam (E 951) är ett sötningsmedel som är uppbyggt av<br />
de två aminosyrorna fenylanin och asparaginsyra. Aminosyror<br />
finns naturligt som byggstenar i proteiner i vår kost. Aspartam<br />
är cirka 200 gånger sötare än socker och därför behövs bara<br />
väldigt små kvantiteter för att smaksätta en produkt. På Livsmedelsverkets<br />
hemsida finns massor av undersökningar omnämnda,<br />
där aspartam har testats.<br />
Aspartam är ett av de mest grundligt testade matingredienserna<br />
och har godkänts av 100 registreringsmyndigheter<br />
över hela världen, inklusive den europeiska gemenskapens vetenskapliga<br />
kommitté för livsmedel (European Union’s Scientific<br />
Committee on Foods) och den gemensamma expertkommittén<br />
för livsmedelstillsatser inom FNs Livsmedels- och Jordbruksorganisationen<br />
(Joint Expert Committee on Food Additives<br />
of the United Nations Food and Agriculture Organisation) och<br />
Världshälsoorganisationen (World Health Organisation). Alla<br />
studier har kommit fram till samma resultat: att sötningsmedlet<br />
inte medför några hälsorisker.<br />
Eftersom mediebilden är så obalanserad och larmrapporter<br />
samt skrämselpropaganda avlöser varandra, skapar det oro<br />
hos svenskar. Nästan var fjärde svensk uppger att den mest<br />
avgörande parameter till att de väljer bort lågkaloriprodukter,<br />
är att de inte vet tillräckligt om sötningsmedel. Det är en betydligt<br />
större okunskap kring sötningsmedel i Sverige än i till<br />
exempel Danmark.<br />
Vill sprida<br />
information<br />
OKUNSKAP I SAMHÄLLET kring sötningsmedel skapar en rädsla.<br />
<strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> Sverige arbetar aktivt för att öka kunskapen i dessa<br />
frågor och för att kommunicera en för omvärlden lättillgänglig<br />
och konkret fakta kring sötningsmedel, såväl proaktiv som reaktiv<br />
i de fall där det handlar om att respondera på utspel.<br />
Men varför används sötningsmedel i dryckerna, om det är<br />
så omdiskuterat? Borde det inte vara enklare att bara utesluta<br />
det? Nej, <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> Sverige arbetar hela tiden med att bredda<br />
produktportföljen, så att det ska vara möjligt för konsumenten<br />
att välja den dryck som passar för tillfället och vi vill kunna er-<br />
bjuda konsumenterna olika sorters produkter, med eller utan<br />
socker, och följer naturligtvis alla riktlinjer och lagar för märkning.<br />
Det anges tydligt på förpackningarna vilka sötningsmedel<br />
de innehåller. Vi som företag har ett stort förtroende för den<br />
riskanalys som myndigheter gör vid godkännande av tillsatser<br />
och litar på SLV’s och EFTA: s bedömningar av sötningsmedel.<br />
Att värdera säkerheten av sötningsmedel är en myndighetsfråga,<br />
inte en industrifråga. Alla tillsatser som används är säkra<br />
och godkända både för människa och för miljö.<br />
4 5
MATLARM I MEDIA SPEGLAR<br />
INTE VERKLIGHETEN<br />
LIVSMEDELSTILLSATSER<br />
I MAT OCH DRYCK<br />
Matlarm i media speglar<br />
inte verkligheten<br />
Hur vet du vad<br />
du får i dig?<br />
ALLA VET ATT DET FINNS ETT SAMBAND mellan vad vi stoppar i<br />
oss och hur vi mår. Medias ständiga larmrapporterande drabbar<br />
oss direkt och har ökat konstant de senaste åren, vilket har gjort<br />
att många konsumenter är allt mer uppmärksamma på matens<br />
egenskaper. Många kommer nog ihåg larmet om akrylamid, eller<br />
kanske det färska larmet om transfetter. Listan kan göras<br />
lång på tillsatser, färgämnen och konserveringsmedel i mat och<br />
dryck som i media beskrivs som farliga för konsumenten.<br />
I dag har larmrapporternas roll i media trissats upp enormt<br />
och människor blir alltmer förvirrade. Skrämselpropagandan<br />
hindrar konsumenten att välja rätt produkter samt att det försvårar<br />
för matvaruproducenterna att utveckla bra produkter.<br />
För två år sedan kom larmet i media om transfetter. En<br />
kvällstidning publicerade en lista på 37 produkter som ansågs<br />
mer eller mindre lämpliga. ”Här finns det farliga fettet – varorna<br />
får fortsätta att säljas”, men vid närmare påsyn visade det<br />
sig att det bara var tre produkter som översteg gränsvärdet.<br />
Pendeln svänger fort i media, ena dagen är det nästan<br />
livsfarligt att äta chips och nästa dag är det sockerrik leverpastej<br />
det varnas för. Det är inte bra konsumentjournalistik<br />
att skapa rubriker på bekostnad av förvirrade konsumenter.<br />
Självklart ska man ha koll på vad man stoppar i sig, men det<br />
är förmodligen mer skadligt att oroa sig för alla olika matlarm<br />
än att äta lite chips eller annat i rimliga mängder. Det är hög<br />
tid att fakta och vetenskap tränger undan osanningar och opportunistiskt<br />
tyckande i media 1 .<br />
COCA-COLA UPPLYSER KONSUMENTEN MED GDA-MÄRKNING<br />
För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta val måste vi på<br />
ett öppet och tydligt sätt informera om innehållet i våra produkter. Ett exempel<br />
på detta är den så kallade GDA-märkningen, Guideline Daily Amount,<br />
som översatt blir vägledande dagligt intag, som nu finns på många av våra<br />
produkter. Syftet med märkningen är att ge en tydlig överblick av innehållet<br />
i produkten för att underlätta så att konsumenten kan göra ett välinformerat<br />
val. GDA visar produktens antal kalorier, socker, fett, mättat fett och<br />
natrium kopplat i procent till det dagliga intaget.<br />
1<br />
Konsumentföreningen Stockholm<br />
Råd och Rön 2008-03-14<br />
Tillsatser måste<br />
godkännas<br />
I EU’S DIREKTIV sägs att en livsmedelstillsats får användas om<br />
den godkänts för livsmedlet i fråga. Det innebär att ett godkännande<br />
för en tillsats aldrig kan ges generellt. Den som vill<br />
använda en ny tillsats eller en tidigare godkänd tillsats till en<br />
ny livsmedelsgrupp måste ansöka om godkännande hos EUkommissionen.<br />
I en sådan ansökan ska användaren lämna ett<br />
antal uppgifter om livsmedelstillsatsen. Där ska bland annat redogöras<br />
för varför man vill använda tillsatsen, i vilket/vilka hänseenden<br />
tillsatsen anses vara av värde för konsumenten m m.<br />
Uppgifter ska också bifogas som gör det möjligt att bedöma<br />
ämnets eventuella skadlighet och som visar att det är ofarligt<br />
att konsumera i de mängder som är aktuella i ansökan.<br />
6 7
LIVSMEDELSTILLSATSER<br />
I MAT OCH DRYCK<br />
<strong>SÖTNINGSMEDEL</strong><br />
Vad är en<br />
tillsats?<br />
Sötningsmedel<br />
DET FINNS FLERA OLIKA slag av sötningsmedel - sockerarter,<br />
sockeralkoholer och andra naturliga och syntetiska ämnen som<br />
ger söt smak men inte ger energi.<br />
Det finns två typer av livsmedelstillsatser<br />
– berikningsmedel och<br />
teknologiska tillsatser.<br />
Berikningsmedel<br />
Berikningsmedel är ämnen som används för att<br />
förbättra livsmedels näringsvärde och syftet är att<br />
undvika vissa bristsjukdomar. Exempel på sådana<br />
tillsatser är järn till mjöl, vitaminer till mjöl, margarin,<br />
lättmjölksprodukter och barnvälling samt jod<br />
till hushållssalt. Användningen av berikningsmedel<br />
är reglerad i Livsmedelsverkets föreskrifter om<br />
berikningsmedel och behandlas inte vidare här.<br />
Hur kontrollerade<br />
är tillsatserna?<br />
FÖR ATT EN TILLSATS ska godkännas räcker det inte med att<br />
den är undersökt och testad på företagets egen forskningsenhet.<br />
För att en tillsats skall få användas inom EU krävs sedan år<br />
2002 att den har godkänts av European Food Safety Authority<br />
(EFSA). Tidigare har EU kommissionens vetenskapliga kommitté<br />
för livsmedel ansvarat för godkännanden.<br />
Ett intensivt internationellt samarbete pågår också på området,<br />
där JECFA spelar en mycket viktig roll. JECFA (Joint<br />
FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) är en oberoende<br />
expertgrupp som arbetar under FN-organen FAO och<br />
WHO. Om JECFA har bedömt en tillsats som icke acceptabel<br />
är det mycket osannolikt att EU-kommissionen skulle kunna acceptera<br />
den.<br />
Teknologiska tilsatser<br />
Teknologiska tillsatser är ämnen som tillsätts<br />
livsmedel för att öka hållbarheten (konserveringsmedel,<br />
antioxidationsmedel) eller för att påverka<br />
konsistens (emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel,<br />
förtjockningsmedel, klumpförebyggande<br />
medel), färg eller smak (smakförstärkare, sötningsmedel,<br />
aromämnen).<br />
NATURLIGA <strong>SÖTNINGSMEDEL</strong><br />
De naturliga sötningsmedlen återfinns i naturen och flera<br />
utvinns industriellt till exempel ur naturligt förekommande växter.<br />
SOCKERARTER<br />
Sockerarterna är vanligt socker (sackaros; utvinns ur sockerbetor<br />
eller sockerrör), fruktsocker (fruktos), druvsocker<br />
(glukos), mjölksocker (laktos) och maltsocker (maltos). Socker<br />
används för den söta smakens skull och - i höga koncentrationer<br />
- som konserveringsmedel för främst frukt och<br />
bär. Fruktsocker är 1,5 gånger sötare än vanligt socker<br />
och används ibland som alternativ till vanligt socker. Sockerarterna<br />
betraktas inte som tillsatser, utan som råvaror.<br />
SOCKERALKOHOLER<br />
Sötningsmedlen sorbitol, mannitol, xylitol, isomalt, laktitol<br />
och maltitol är inte sockerarter, utan sockeralkoholer.<br />
De betraktas alla som livsmedelstillsatser. Sockeralkoholerna<br />
är i allmänhet något mindre söta än vanligt socker.<br />
De ger emellertid, liksom vanligt socker, energi och<br />
är därför inget bra alternativ för diabetiker eller bantare.<br />
STEVIA<br />
Stevia är en ört (Stevia rebaudiana) som tillhör krysantemumsläktet.<br />
Ur örten utvinns glycosider och är 300 gånger sötare än<br />
socker. Växten har sitt ursprung i norra delarna av Sydamerika,<br />
Brasilien och Paraguay. Stevia sägs inte påverka blodsockret<br />
till skillnad från socker och kemiskt framställda sötningsmedel.<br />
Det finns uppskattningsvis 280 olika arter av Stevia, varav Stevia<br />
rebaudiana är den art som fått störst uppmärksamhet för<br />
sina sötande egenskaper. Stevia används som alternativ till<br />
socker och syntetiska sötningsmedel. Accepterat dagligt intag<br />
(ADI- värdet) är 7,9 mg/kg, per dag, men högre doser rekommenderas<br />
inte. Idag är Stevia godkänt för användning i hela<br />
världen utom EU och USA. EU:s livsmedelsmyndighet<br />
ser nu över ansökningar om att<br />
godkänna Stevia både som livsmedel och<br />
tillsats.<br />
Stevia rebaudiana<br />
SYNTETISKA <strong>SÖTNINGSMEDEL</strong><br />
I Sverige: Acesulfamkalium (E 950), Aspartam (E 951), Cyklaminsyra,<br />
cyklamater (E 952), Natriumcyklamat , Sackarin, sackarinater<br />
(E 954) och Sukralos (E 955)<br />
Dessa sötningsmedel är alla framställda och förekommer inte i<br />
naturen i sin nuvarande form. Högst naturliga substanser sätts<br />
ihop och bildar ett nytt, sött ämne. Dessa sötningmedel har<br />
framställts för att ge en mycket stor sötningseffekt och kan vara<br />
tiotals, hundratals eller tusentals gånger sötare än vanligt socker.<br />
De flesta av dessa substanser innehåller lika mycket energi<br />
som socker per gram, men i och med att sötningseffekten är<br />
så god i jämförelse behövs oftast inte mer än några mg för att<br />
ge en utmärkt söt smak att jämföra med motsvarande sockerhaltiga<br />
livsmedel.<br />
8 9
<strong>FAKTA</strong> <strong>OM</strong> ASPARTAM<br />
VAD VISAR FORSKNINGEN?<br />
Vad är aspartam<br />
(E951)?<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Introducerades i början av 1980-talet.<br />
ADI-värde (acceptabelt dagligt intag) är 40 mg/kg<br />
kroppsvikt och dag. Det innebär att en person som<br />
väger 60 kg kan konsumera 2.4g aspartam per dag.<br />
Vilket motsvarar ca 10 liters konsumtion av <strong>Coca</strong>-<br />
<strong>Cola</strong> light eller någon annan av våra sockerfria<br />
drycker per dag och under hela sin livstid<br />
Sötningseffekt 100-200 gånger högre än socker.<br />
Aspartam är ett sötningsmedel som används i<br />
tillexempel <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> light, <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> zero, Mini<br />
Mer, Fanta Free, Sprite zero etc.<br />
ASPARTAM INTRODUCERADES 1965 och har funnits på den svenska<br />
marknaden sedan början av 80-talet. Aspartam är framställt av<br />
de två aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin. Dessa aminosyror<br />
ingår som ”byggstenar” i många proteiner i vår normala<br />
kost som tex. fisk, ägg, frukt och ost. Sötningsmedel används<br />
för att ge en söt smak men färre kalorier. Aspartam används inte<br />
bara i läsk utan är även vanligt förekommande i glass, konditorivaror,<br />
marmelad, sylt och saft.<br />
ASPARTAM DEN MEST TESTADE<br />
LIVSMEDELSTILLSATSEN<br />
JEFCA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives),<br />
som är en oberoende expertgrupp som arbetar<br />
under FN-organen FAO och WHO anser att aspartam<br />
utretts tillräckligt mycket för att bedömas som ofarligt.<br />
Aspartam är ett godkänt sötningsmedel av<br />
såväl den svenska Livsmedelsverket som motsvarigheten<br />
inom EU och i USA. Aspartam<br />
har testats i över 200 större vetenskapliga<br />
studier och alla studier har kommit<br />
till samma slutsats, att aspartam är<br />
ofarligt. Den senaste omfattande<br />
studien som utfördes gällande<br />
aspartam utfördes av EFSA<br />
(European Food Safety Authority)<br />
och publicerades<br />
den 5:e maj 2006.<br />
VARFÖR ANVÄNDER VI ASPARTAM?<br />
Aspartam är ett alternativ till socker och främst avsett för<br />
människor som väljer att undvika socker och andra sötningsmedel<br />
som ger energi. Eftersom det är 100-200 gånger sötare<br />
än vanligt socker behöver endast mycket små mängder<br />
användas för att man ska uppnå tillräcklig sötningseffekt.<br />
Vi använder aspartam som sötningsmedel för att vi vill<br />
att konsumenten ska kunna välja den dryck som passar<br />
för tillfället och vi vill erbjuda konsumenten olika<br />
sorters produkter, med socker eller sockerfria alternativ,<br />
och följer naturligtvis alla riktlinjer och<br />
lagar för märkning.<br />
Klinisk utvärdering<br />
ÅR 1983 UNDERSÖKTE expertorganet Centers for Disease Control<br />
(CDC) på begäran av Food and Drug Administration (FDA) ett<br />
antal misstänkta biverkningar som rapporterats av aspartamkonsumenter.<br />
Slutsatsen blev att det inte fanns några specifika<br />
symptom som var klart relaterade till konsumtion av aspartam.<br />
De rapporterade symptomen var milda och av sådan karaktär<br />
som är normalt förekommande bland befolkningen. Några<br />
nyare studier som skulle kunna ändra denna bedömning har<br />
inte presenterats.<br />
ASPARTAM I DJURFÖRSÖK<br />
Aspartam är en av de mest testade av alla livsmedelstillsatser.<br />
Resultat från djurförsök tyder på att aspartam inte är cancerframkallande.<br />
Sammantaget har man utfört tre carcinogenicitetsstudier<br />
på råtta. I samtliga studier handlar det om s k livslång<br />
exponering (två år för råtta) och med doser upp till 8 g<br />
aspartam/kg kroppsvikt och dag. Denna dos, omräknat till en<br />
vuxen människa, motsvarar cirka 2 400 burkar aspartamsötad<br />
läsk varje dag under en livstid. Utvärderingen av JECFA 1981<br />
baserades på en tidig studie utförd på råtta. Slutsatsen blev att<br />
det inte fanns några fynd som talade för att aspartam skulle ha<br />
en cancerframkallande effekt.<br />
Livsmedelsverkets<br />
bedömning<br />
LIVSMEDELSVERKET HAR INGA speciella rekommendationer<br />
vad gäller konsumtion av aspartam, förutom de generella rekommendationerna<br />
att det av JECFA föreslagna ADI-värdet inte<br />
bör överskridas. En användning av begränsade mängder aspartam<br />
som sötningsmedel kan alltså betraktas som acceptabel<br />
från hälsosynpunkt.<br />
Alla använda tillsatser ska kunna identifieras av konsumenten.<br />
Tillsatser ska därför anges i livsmedlens ingrediensförteckning<br />
med funktionsnamn, i detta fall sötningsmedel, och identitetsnummer,<br />
s k E-nummer. Numret för aspartam är E 951. I<br />
stället för E-numret får namnet aspartam anges. Som en upplysning<br />
till personer som lider av fenylketonuri ska livsmedel<br />
som innehåller aspartam även märkas med information om att<br />
de innehåller en “fenylalaninkälla” 2 .<br />
2<br />
www.livsmedelsverket.se<br />
10 11
VAD SÄGER EXPERTERNA?<br />
VAD SÄGER EXPERTERNA?<br />
Vi måste hjälpas åt att stoppa<br />
onödiga hälsolarm i media<br />
- Ragnar Lofstedt PhD, Professor and Director<br />
VI ÖVERSKÖLJS AV LARMRAPPORTER om mat och folkhälsa i media.<br />
Ena dagen är det en löpsedel om att för mycket vitaminer<br />
är skadligt för din hälsa, näst dag säger experterna att nudlar<br />
orsakar cancer. Undersökningar visar att varje dag publiceras<br />
inte mindre än två folkhälsolarm i europeiska medier. Två nya<br />
larm om dagen, varenda dag, inte konstigt att människor oroar<br />
sig. Men, betyder det verkligen att maten vi äter, dryckerna vi<br />
dricker och medicinen vi tar är mindre säkra än tidigare? Om<br />
inte, varför ökar då antalet larmrapporter i media?<br />
Faktum är att verkligheten är helt annorlunda, den mat,<br />
dryck och medicin vi använder är lika säker som den alltid varit,<br />
om inte säkrare. Det som har hänt är att de myndigheter som<br />
reglerar marknaden för dessa produkter i ökande grad tappat<br />
allmänhetens förtroende, oavsett om vi talar om Sverige, andra<br />
europeiska länder eller USA.<br />
De senaste tio åren har vi sett ett antal skandaler som sträckt<br />
sig över förorenat blod i Frankrike, BSE i Storbritannien och andra<br />
länder, återkallelse av läkemedel i USA och akrylamid i Sverige.<br />
På grund av dessa skandaler och andra har allmänhetens<br />
förtroende för de reglerande och lagstiftande myndigheterna<br />
minskat. Tidigare har dessa myndigheter kunnat kontrollera de<br />
områden de satts att bevaka och begränsa. Informationsflödena<br />
var långsammare, forskare var mindre intresserade av att få<br />
medias uppmärksamhet än idag när kampen om forskningsbidrag<br />
hårdnat, media var själva mer försiktiga och myndigheterna<br />
åtnjöt större förtroende från alla parter. Detta innebar att om<br />
forskning som visade på en möjlig hälsofara publicerades i en<br />
vetenskaplig tidsskrift kunde de berörda myndigheterna agera<br />
proaktivt och kontrollera vederhäftigheten. På så sätt kunde<br />
många onödiga hälsolarm stoppas innan de fått bred medieuppmärksamhet.<br />
Idag når dessa forskningsresultat ofta allmänheten i en<br />
nära nog helt ofiltrerad form. Det har till och med gått så<br />
långt att de reglerande och lagstiftande myndigheterna behandlas<br />
som vilken intressegrupp som helst. Det är snarare<br />
akademiker och forskare, de som drar igång larmen eller i<br />
vissa fall andra intressegrupper som får medias uppmärksamhet.<br />
Det är dessa grupper som i en ökande omfattning blir de<br />
så kallade ”nya reglerarna”. Det som är oroande med denna<br />
utveckling är att i många fall har dessa aktörer inte allmänhetens<br />
bästa som högsta prioritet.<br />
Ett mycket tydligt exempel är forskarna som låg bakom<br />
aspartamlarmet 2005, som var mer intresserade av att skapa<br />
uppmärksamhet kring sig själva än att skydda allmänheten.<br />
Genom att avsiktligt förstärka tveksamma forskningsresultat<br />
på presskonferenser, i intervjuer och i press releaser – samtidigt<br />
som man vägrade att vara transparenta med sina resultat<br />
– skapades ett informationsvakuum. Detta vakuum<br />
fylldes snabbt av grupper med intressen av att misskreditera<br />
aspartam, vissa politiker och andra intressentgrupper som<br />
samlades i en anti-aspartam-kampanj. Så länge informationsvakuumet<br />
bestod ökade kraften i kampanjen i media. När<br />
EU:s reglerande och folkhälsovårdande myndigheter sedan<br />
reagerade och visade att forskarnas uppgifter var felaktiga<br />
blåstes förvisso larmet över men skadan var redan gjord. Än<br />
idag är svenskarna oroade över att sötningsmedel, inklusive<br />
aspartam, är skadliga för hälsan, trots att inga vetenskapliga<br />
belägg finns för detta.<br />
Detta är inte sunt. Allmänheten runt om i Europa har tillräckligt<br />
mycket att oroa sig för ändå, särskilt i dessa socialt<br />
och ekonomiskt turbulenta tider. Det sista de behöver är att<br />
oroas av en massa pseudovetenskapliga forskningslarm som<br />
förstärkts av massmedia som sällan eller aldrig har en chans<br />
att belägga larmens vederhäftighet. Dessa missförhållanden<br />
måste snabbt åtgärdas.<br />
Kanske kan Sverige när man tar över ordförandeskapet i<br />
EU under andra halvan av 2009 spela en viktig roll genom att<br />
arbeta för införandet av ett Europeiskt Vetenskapsråd med<br />
uppgift att stävja och på sikt eliminera att pseudovetenskap<br />
som oroar människor i onödan presenteras som sanningar<br />
i media. På samma sätt som USA har skapat en nationell<br />
vetenskapsakademi med uppdrag att sprida sanning och<br />
begränsa desinformation, så borde vi i Europa kunna ha en<br />
liknande institution.<br />
Som ett andra steg vore det vara bra om europeiska medier,<br />
i nära samarbete med den akademiska världen kunde<br />
utveckla gemensamma kommunikationsriktlinjer för att<br />
säkerställa att vetenskap, risk och osäkerhet kommuniceras<br />
mer korrekt i media. I dagsläget är det bara brittiska BBC<br />
som tagit fram sådana riktlinjer kring hur vetenskapliga rön<br />
och forskning skall och bör kommuniceras, dessa rullas nu<br />
ut över samtliga deras redaktioner. Varför skulle inte andra<br />
medieföretag kunna utveckla liknande riktlinjer och policies?<br />
Som tredje och sista steg måste också myndigheterna<br />
själva bli bättre på att kommunicera skillnaden på fara,<br />
risk och osäkerhet. Läser man svenska tidningar så får man<br />
lätt intrycket att svenska medier lärt väldigt lite vad gäller<br />
risk- och vetenskapskommunikation sedan akrylamidkrisen<br />
2002.<br />
Till dessa åtgärder har införts så är det vår plikt som<br />
akademiker att arbeta med myndigheter, media och andra<br />
intressegrupper för att hjälpa dem att bättre skilja ut riktig<br />
vetenskap från pseudovetenskap och på så sätt minska antalet<br />
onödiga larmrapporter i media.<br />
Ragnar Lofstedt PhD, Professor and Director,<br />
King’s Centre for Risk Management,<br />
King’s College London.<br />
12 13
FRÅGOR OCH SVAR<br />
FRÅGOR OCH SVAR<br />
Vanliga frågor och svar<br />
om sötningsmedel<br />
?<br />
Är det så att läsk egentligen inte ger<br />
något annat än tomma kalorier?<br />
?<br />
Jag har hört att lågkaloriprodukter stimulerar<br />
aptiten och gör att du har lättare<br />
att gå upp i vikt?<br />
!<br />
Nej, det finns inga vetenskapliga belägg<br />
för att hungern påverkas av att dricka<br />
sockerfria produkter. Problemet med övervikt<br />
har inte att göra med vad man äter eller<br />
dricker utan med antalet kalorier man stoppar i<br />
sig. Äter du mer kalorier än vad du förbränner<br />
riskerar du att bli överviktig.<br />
?<br />
Är det sant att mängden socker och<br />
sötningsmedel i läsk är så hög att du<br />
riskerar att få diabetes om du dricker läsk<br />
dagligen?<br />
!<br />
Diabetes uppstår när kroppen inte längre bildar<br />
insulin eller när kroppen inte kan ta vara<br />
på din kropps insulin på ett bra sätt. Insulin<br />
är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Det<br />
finns två typer av diabetes; typ 1 och typ 2. Typ 1<br />
upptäcks oftast hos barn och typ 2 hos vuxna. Typ<br />
2 diabetes drabbar oftast personer med fetma.<br />
Enligt National Instituts of Health och American<br />
Diabetes Association är läsk ingen produkt som<br />
listas som orsak till någon form av diabetes 3 .<br />
!<br />
Kolsyrad dryck är ett bra komplement till vätskeintaget<br />
då den fungerar som törstsläckare<br />
och hjälper till så att du har en bra vätskebalans<br />
i kroppen. Dessutom får du i dig kolhydrater<br />
som ger energi. Det viktigaste av allt är att du har<br />
en varierad kost så att du får i dig all näring du<br />
behöver och har koll på det totala intaget av kolhydrater.<br />
Angående ”tomma kalorier” så är namnet väldigt<br />
missledande och är en inkorrekt beskrivning av vad<br />
det egentligen handlar om. För kroppen räknas<br />
alla kalorier.<br />
• Två nationella undersökningar i USA visar att läsk<br />
inte är orsaken till att barn blir överviktiga, har en<br />
dålig diet eller har en lägre fysisk aktivitet.<br />
• Enligt en studie av mer än 100 000 skolbarn från<br />
34 olika länder finns ingen relation mellan de som<br />
dricker läsk och fetma.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att läsk kan vara<br />
en del av en balanserad diet och att kaloriintag<br />
inte ska vara högre än vad din kropp behöver om<br />
du vill ha en hälsosam vikt 4 .<br />
3<br />
National Soft Drink As -<br />
sive. June 2004. http://www.nsda.org<br />
Dietary Guidelines Advisory Committee Report (2005), Department of Health and Human Services and Department of Agriculture. http://www.health.gov/dietryguidelines/dga2005/report<br />
Institute of Medicine/National Academy of Sciences. Dietary Reference Intakes for Energy, Carbohydrate, Fiber, Fat, Fatty acids, Cholesterol, Protein and<br />
Amino Acids. 2002. http://www.iom.edu/report.asp?id=4340<br />
American Diabetes Association. http://diabetes.org<br />
American Dietetic Association. http://www.eatright.org<br />
4<br />
Sigman-Grant MJ and Hsieh G. Reported use of reduced –sugar foods and beverages reflect high-quality diets, Journal Food Science, 70: S42-46, 2005.<br />
Storey ML, Forshee RA, Weaver AR, Sansalone WR. Demographic and lifestyle factors associated with body mass index among children and adolescents.<br />
International Journal of Food Sciences and Nutrition 2003, 54:491-503.<br />
Janssen I, et al. Comparison of overweight and obesity prevalence in school-aged youth from 34 countries and their relationships with physical activity and<br />
dietary patterns. Obesity Reviews 6:123-132, 2005.<br />
Forshee RA, et al. The role of beverage consumption, physical activity sedentary behaviour, and demographics on body mass index of adolescents. International<br />
Journal of Food Sciences and Nutrition, 55: 437-478, 2004.<br />
Kvaavik E, et al. The stability of soft drinks intake from adolescence to adult age and the association between long-term consumption of soft drinks and lifestyle<br />
factors and body weight. Public Health Nutrition, 8: 149-157, 2005.<br />
Blum JW, et al. Beverage consumption patterns in elementary school aged children across a two-year period. Journal American Collage Nutrition, 24: 93-98,<br />
2005.<br />
Nweby PK, et al. Beverage Consumption is not associated with changes in weight and body mass index among low-income preschool children in North Dakota.<br />
Journal American Dietetic Association, 104: 1086-1094, 2004.<br />
14 15
ONYANSERAD DEBATT <strong>OM</strong> <strong>SÖTNINGSMEDEL</strong><br />
- ETT HOT MOT FOLKHÄLSAN<br />
KÄLLFÖRTECKNING<br />
Sammanfattning<br />
Länkar<br />
• Medias uppgift är att granska makthavarna och rapportera<br />
om vad som händer i världen så att medborgarna får ett brett<br />
underlag för att bilda kunskap och ta ställning i olika frågor. Dagens<br />
medieklimat har dock gett upphov till att media allt oftare<br />
tenderar att förmedla nyheter av alarmerande karaktär.<br />
• I dag har larmrapporternas roll i media trissats upp. Listan<br />
kan göras lång på tillsatser, färgämnen och konserveringsmedel<br />
i mat och dryck som i media beskrivs som farliga för konsumenten.<br />
Konsumenten blir alltmer förvirrad och oro hindrar<br />
konsumenten att välja rätt produkter och försvårar för mat- och<br />
dryckesproducenterna att utveckla bra produkter.<br />
• Nästan var fjärde svensk uppger att den mest avgörande<br />
parameter till att de väljer bort lågkaloriprodukter, är att de inte<br />
vet tillräckligt om sötningsmedel. Ingen annanstans i världen<br />
är okunskapen om och rädslan för sötningsmedel så stor som<br />
i Sverige.<br />
• <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> arbetar aktivt med att nå ut med konkret och<br />
lättillgänglig fakta om innehållet i våra produkter, däribland<br />
sötningsmedel, därför att vi vet att kunskap skapar trygghet.<br />
• När det gäller sötningsmedel så är aspartam, det vill<br />
säga det sötningsmedel som finns i våra sockerfria produkter,<br />
världens mest testade ersättningsmedel. Oberoende forskningsinstitut<br />
har testat aspartam i över 20 år på över 100<br />
marknader. Inga studier visar på negativ inverkan på hälsan.<br />
Det tycker vi är viktig kunskap att förmedla.<br />
• Vår uppgift som företag är att erbjuda ett brett sortiment<br />
av drycker, som passar olika personer vid olika situationer. I<br />
vårt sortiment ska det finnas en dryck för varje konsument och<br />
tillfälle. En annan viktigt uppgift som vi har är att på olika sätt<br />
stödja en aktiv livsstil för att uppmuntra våra konsumenter att<br />
hitta en balans mellan sitt kaloriintag och fysisk aktivitet.<br />
• <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> är ett företag som bryr sig om sina konsumenter<br />
och har en stor medvetenhet om hur trender och tankar går i<br />
samhället. Det är av största intresse för oss vad konsumenterna<br />
tycker om produkterna. Vi arbetar kontinuerligt med att ta<br />
fram nya produkter och följer på nära håll såväl forskning relaterad<br />
till dessa som konsumenternas behov och önskemål.<br />
KÄLLOR<br />
Livsmedelsverket<br />
www.slv.se<br />
Barndietisten<br />
www.barndietisten.se<br />
Swedish Nutrition Foundation<br />
www.snf.ideon.se/snf/presentation<br />
Konsumentföreningen Stockholm<br />
www.konsumentforeningenstockholm.se<br />
COCA-COLA C<strong>OM</strong>PANY<br />
www.coca-cola.se<br />
www.thecoca-colacompany.com/citizenship/european_union.html<br />
www.thecoca-colacompany.com/citizenship/well-being.html<br />
www.beverageinstitute.org<br />
• För att göra det enklare för våra konsumenter att göra upplysta<br />
val måste vi på ett öppet och tydligt sätt informera om<br />
innehållet i våra produkter. Ett exempel på detta är den så kallade<br />
GDA- märkningen som nu finns på våra produkter. Den<br />
visar enkelt och överskådligt hur stor andel av rekommenderat<br />
dagligt intag av olika ämnen såsom kalorier, socker, fett, och<br />
natrium, som våra produkter innehåller.<br />
EFSA (EUROPEISKA MYNDIGHETEN FÖR LIVSMEDELSSÄKERHET)<br />
www.efsa.europa.eu<br />
EXPERTORGAN<br />
Sveriges Bryggerier<br />
www.sverigesbryggerier.se<br />
SCF – Europakommissionens vetenskapliga kommitté för livsmedel (Scientific Committee on Food)<br />
ec.europa.eu/food/food/index_en.htm<br />
Senaste bedömningen av aspartam( 2002)<br />
ec.europa.eu/food/fs/sc/scf/out155_en.pdf<br />
JECFA - Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives<br />
www.codexalimentarius.net/web/jecfa.jsp<br />
JECFAs, Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives, bedöming av aspartam (1980):<br />
www.inchem.org/documents/jecfa/jecmono/v16je03.htm<br />
COC – Committee on Carcinogenicity of Chemicals in Food (UK)<br />
www.advisorybodies.doh.gov.uk/coc<br />
FDA – Food and Drug Administration (USA)<br />
www.fda.gov<br />
16 17
KÄLLFÖRTECKNING<br />
Kontakt<br />
Konsumentkontakt <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> Drycker Sverige AB<br />
Tel: 020-65 60 70<br />
18
<strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> Drycker Sverige AB producerar, distribuerar och säljer icke alkoholhaltiga drycker på den svenska marknaden. Några<br />
av varumärkena är <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong>, Fanta, Sprite, MER, Burn, Nestea, Bonaqua Silver, Powerade och Minute Maid. Cirka 800 personer<br />
arbetar på <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> i Sverige, varav cirka 600 i Jordbro utanför Stockholm. Här produceras cirka 1 miljon liter dryck varje dag.<br />
<strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> Drycker Sverige AB ägs av The <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> Company som har verksamhet i mer än 200 länder. Receptet på <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong><br />
skapades 1886 av apotekaren John S. Pemberton i Atlanta, USA. I Sverige lanserades <strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong> 1953. För ytterligare information,<br />
besök gärna www.<strong>Coca</strong>-<strong>Cola</strong>.se.