Skogsstatistisk årsbok 2006.pdf - Skogsstyrelsen
Skogsstatistisk årsbok 2006.pdf - Skogsstyrelsen
Skogsstatistisk årsbok 2006.pdf - Skogsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3 SKOG OCH SKOGSMARK FOREST AND FOREST LAND<br />
3 Skog och skogsmark<br />
Surendra Joshi<br />
English summary,<br />
see page 308<br />
Sveriges totala landareal är 41,0 milj. ha. Av detta är:<br />
• 22,9 milj. ha skogsmark,<br />
• 4,5 milj. ha myr,<br />
• 0,9 milj. ha berg,<br />
• 3,4 milj. ha fjäll och fjällbarrskog,<br />
• 3,4 milj. ha åker och betesmark.<br />
Det totala virkesförrådet är omkring 3,1 miljarder m 3 sk varav 39 % är tall, 42 % gran,<br />
11 % björk, 6 % är övriga lövträd och 2 % torra träd.<br />
Medelvirkesförrådet per hektar på skogsmark är 128 m 3 sk.<br />
Sedan 1920-talet har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 60 %. I Götaland<br />
har virkesförrådet mer än fördubblats sedan början av 1900-talet.<br />
Medelboniteten på skogsmark är 5,3 m 3 sk per hektar och år.<br />
Tillväxten är ca 106 milj. m 3 sk. På 1920-talet var tillväxten 60 milj. m 3 sk. Den största<br />
ökningen har skett i Götaland.<br />
Beskrivning av statistiken<br />
De redovisade uppgifterna är vanligen medeltal<br />
från fem års riksskogstaxeringar. De flesta uppgifter<br />
förnyas varje år, dvs. det äldsta året i femårsmedeltalet<br />
utesluts och ett nytt år läggs till.<br />
Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering,<br />
vilket medför att uppgifterna är behäftade<br />
med stickprovsfel. Tillsammans med vissa andra<br />
fel ger de upphov till slumpmässiga fel. Ett mått<br />
på dessa är medelfelen. Sådana har senast beräknats<br />
för perioden 1983–1987 (Li & Ranneby, 1992).<br />
Medelfel för vissa huvudresultat har redovisats i<br />
tabellerna 7.1–7.9 i Skogsdata 2004. De slumpmässiga<br />
felen begränsar särskilt våra möjligheter<br />
att utläsa skillnader mellan olika tidsperioder eller<br />
olika grupper. För att konstatera en trendmässig<br />
förändring behöver man vanligen en längre<br />
tidsserie.<br />
Vid sidan av slumpmässiga fel förekommer<br />
andra fel som har olika orsaker, är svåra att upptäcka<br />
och mäta och som är systematiska, dvs.<br />
drar åt ett håll, t.ex. mätfel, läsfel osv. Dessa fel<br />
är, till skillnad från slumpmässiga fel, oberoende<br />
av stickprovets storlek. När man betraktar uppgifter<br />
för hela landet måste man räkna med att<br />
det systematiska felet ibland kan vara större än<br />
medelfelet, medan slumpmässiga fel oftast blir<br />
större än de systematiska för uppgifter som avser<br />
de mindre länen.<br />
Bland fel kan nämnas det fel som beror på att<br />
man vid mätningen och registreringen i fält ibland<br />
inte får med alla träd som står på en provyta.<br />
Av regelmässigt utförda kontrolltaxeringar kan<br />
man dra slutsatsen att virkesförrådet på grund av<br />
sådana fel underskattas något, som medeltal för<br />
landet i storleksordningen 1 %. Betydande variationer<br />
förekommer dock mellan områden och år.<br />
Resultat från kontrolltaxeringen 1973–1977 har<br />
redovisats i en rapport från Riksskogstaxeringen<br />
(Daamen, 1980).<br />
Arealförhållanden<br />
Uppgifter om arealförhållanden redovisas i figur<br />
3.1 och tabellerna 3.2–3.5. De i tabellerna använda<br />
definitionerna är de som gällt inom Riksskogstaxeringen<br />
under de perioder som anges i resp.<br />
tabellrubrik. För närmare detaljer hänvisas till<br />
43
Change language