Skogsstatistisk årsbok 2006.pdf - Skogsstyrelsen

4 SKADOR PÅ SKOGEN FOREST DAMAGE
4 Skador på skogen
Anders Hildingsson
English summary,
see page 309
Kronutglesningen 2005 ligger i nivå med tidigare år både på tall och gran. På tall verkar
det som om en ny nivå har infunnit sig efter de svampangrepp (främst Gremmeniella abietina)
som började 2001. Granens kronutglesningen ligger på en fortsatt hög nivå utan att
visa på några tydliga trender.
Älgbetningsstatistik redovisas fr.o.m. i år med utgångspunkt i riksskogstaxeringens inventering
med ÄBIN-metodik. Inventeringen har inte pågått tillräckligt länge för visa på några
trender. Under perioden 2003–2004 är nästan 50 % av de inventerade tallarna påverkade
av älgbetning.
Beskrivning av statistiken
Kronutglesning
Kronutglesningen anger hur stor andel av trädens
barr- eller bladmassa som bedöms saknas
eller ha förlorats. Bedömningen är subjektiv och
för att få en enhetlig och konstant bedömning
genomförs återkommande kalibreringar och kontroller.
Kronutglesning används sedan början av
1980-talet som ett mått på trädens hälsotillstånd.
Vanligtvis redovisas medeltalet av provträdens
kronutglesning eller andelen träd inom en viss
kronutglesningsklass.
I Sverige har traditionellt upp till 20 % kronutglesning
ansetts normalt, medan högre kronutglesning
anses indikera att trädet är stressat eller skadat.
Kronutglesning har ingen specifik orsak, utan kan
bero på olika stressfaktorer t.ex. väderlek, vattentillgång,
luftföroreningar och angrepp av skadegörare,
men kan också orsakas av kraftig blomning eller
frösättning och av naturligt åldrande.
Variationer mellan enskilda år kan bero på
tillfällig påverkan, men delvis även av osäkerheter
i observationerna. Eventuella långsiktiga trender
är därför kanske mer intressanta när det gäller
miljöpåverkan på skogens hälsa.
De data som redovisas här baseras på observationer
dels inom riksskogstaxeringen och dels på
Skogsstyrelsens obsytor. Dessa verksamheter ingår
även i ett alleuropeiskt program för skogsskadeövervakning
med delfinansiering från EU.
I den ordinarie riksskogstaxeringen har kronutglesning
bedömts sedan 1984 på provträd inom
permanenta och tillfälliga ytor. Från och med
1995 utförs inom riksskogstaxeringen årligen
även en separat skogsskadeinventering på drygt
700 av de permanenta ytorna. Resultaten bygger
sedan 1995 till 60 % på träd från denna särskilda
skogsskadeinventering och resterande data kommer
från den ordinarie riksskogstaxeringen (figur
4.2 och tabellerna 4.3 och 4.4).
Den större mellanårsvariationen före 1995
beror troligen till stor del på att hela stickprovet
då baserades på olika träd varje år.
Skogsstyrelsen utför miljöövervakning på fasta
observationsytor där också kronutglesning ingår
(Skogsstyrelsens obsytor). Ett nytt system med
totalt 223 obsytor etablerades successivt under
1995–1997. Ytorna är objektivt utlagda efter
särskilda kriterier på bl.a. trädslag, beståndsålder,
marktyp, exponering och homogenitet.
Barrträdsytorna representerar huvudsakligen
medelålders skog (40–80 år) i relativt homogena
bestånd. Ytorna är geografiskt fördelade för att
representera depositionsgradienten för svavel och
kväve. Därmed ökar tätheten av ytor från norr till
söder. Av ekonomiska skäl inventerades fr.o.m.
2003 endast knappt hälften av de ytor som har
gran som huvudträdslag. Resultaten redovisas i
tabellerna 4.5 och 4.6.
Älgbetning
Fr.o.m. 2003 registrerar rikskogstaxeringen älgbetning
efter liknande principer som Skogsstyrelsens
69