Boendeplan 2010 - 2030.pdf - Borlänge kommun

FALUN
70
50
BORLÄNGE
50 70
Borlänge boendeplan för äldre 2010 - 2030 dec 2009

Innehåll
Inledning
Sid 4
4 Mål för kvalitet, säkerhet och miljö
Sid 15
Historik
Boendeplan, syfte och arbetsgrupp
Mål för kvalitet och miljö
Mål för säkerhet
1 Äldreboende i förändring
Allmänna tendenser
Ekonomi
Vård i förändring
2 Äldreboende i Borlänge 2009
Utbud av vård och omsorg i Borlänge
Befolkning
Seniorbostäder och omsorgsboende 2009
Vård i förändring
Sid 6
Sid 10
5 Utvecklingsplan
Förslag på ombyggda, ersatta och nya enheter
Kv Kungsljuset
Åkershem
Hagbacksgården
Hällsjöhemmet
Gläntan, Utsikten och Bergeby
Tjärnahuset
Mångatan
Sid 18
Sid 20
Sid 23
Sid 24
Sid 26
Sid 28
Sid 30
Sid 32
Sid 34
3 Vision och övergripande mål för äldreboende
Förslag till vision, övergripande mål och ansvar
Sid 13
Ekoxen
Kv Lisselhagen
Haglundshuset och Hagagården
Tunagården
Hessegården
Sid 36
Sid 37
Sid 38
Sid 40
Sid 42
BILAGOR
Bilaga 1: Projektplan Sid 45
Bilaga 2: Ekonomiska effekter Sid 46
3

Inledning
HISTORIK
Äldreomsorgen har på olika sätt byggts ut och utvecklats sedan 1970-talet.
Servicehusbegreppet har från 70-talet använts för äldreboenden med
lägenheter och egna kontrakt. Till detta har funnits gemensam restaurang och
personal.
Hagbacksgården byggdes 1958 med 60 platser. Mellan 1968 och 1971
gjordes en om- och tillbyggnad som resulterade i 44 lägenheter.
Åren 1969 – 70 öppnades ålderdomshem på Tunagården och Åkershem med
totalt 160 platser.
Hagalunds servicehus var klart för inflyttning sommaren 1977. Här fanns 96
lägenheter av olika storlek, terapilokaler och restaurang.
Servicehuset Jakobsgårdarna uppfördes 1979 – 81 med närhet till
vårdcentralen. Hemtjänstpersonal fanns med skolmatsalen som restaurang.
Servicehuset på Tjärna Ängar öppnade 1986 med ett 50-tal lägenheter.
I oktober 1987 stängdes dåvarande Gyllehemmet och pensionärerna flyttade
till Hagbacksgårdens, Tjärna Ängars och Täppgatans servicehus.
Ett antal sjukhemsplatser, 182 st fördelade på 7 avdelningar, överfördes till
kommunen år 1993 vid ÄDEL- reformens införande och 1994 – 95
totalrenoverades dessa. Då fanns 136 rum varav 42 dubbelrum. Idag finns
105 platser varav 9 dubbelrum på Hällsjöhemmet och 16 enkelrum på
Gläntan.
Mellan 1991 och 1994 öppnades ett antal demensplatser. Den senaste
utbyggnaden skedde när Hagagården öppnades 2007 med 17 platser och
Hessegården med 55 platser 2008. För närvarande finns 99 platser för
personer med demensproblematik.
Idag finns endast Hagbacksgården kvar som servicehus i kommunens regi.
Jakobsgårdarnas, Tjärna Ängars och Hagalunds servicehus omvandlades till
eget boende under perioden 2003 – 2005 och kan nu betraktas som seniorboende.
Täppgatans servicehus upphörde då på grund av dålig standard för
äldreboende.
Borlänge kommun har idag en något lägre andel äldre i särskilda boendeformer
och en betydligt högre andel äldre med hemtjänst än genomsnittet av
Dalarnas kommuner. Strukturomvandlingen inom äldreomsorgen i Borlänge
kommun mellan åren 2002 och 2008 har gått i ungefär samma takt som
genomsnittet för länets kommuner.
Från 1970-talet och framåt har hemtjänsten ökat i omfattning. År 1977 fanns
i Borlänge kommun 264 hemsamariter med olika sysselsättningsgrader och
2008 fanns cirka 500 anställda inom hemtjänsten.
REMISS juli-oktober 2009
Cirka 200 förhandskopior sändes ut till främst föreningar och intresseorganisationer.
Remissvaren ger ej anledning till några radikala förändringar.
Önskemål om en översiktlig ekonomisk bedömning framförs, vilket i
slutversionen tillfogats. Boendeplanen överlämnas nu till omsorgsnämnden
för fortsatt politisk beredning.
4

BOENDEPLAN FÖR ÄLDRE 2010 – 2030
SYFTE
AB Stora Tunabyggen har fått uppdraget att i samverkan med kommunens
beställarkansli ta fram en boendeplan för äldre. En teoretisk modell för hur
kommande behov av platser kan räknas ut ska redovisas. Jämförelse ska
göras mellan nybyggnation och ombyggnation gällande ålderdomshemmen. I
en långsiktig plan ska bland annat miljö- och klimataspekter vävas in.
Boendeplanen är en utvecklingsplan och ett levande dokument som ska
uppdateras i syfte att följa upp förutsättningar och väga in förändringar, t.ex. i
befolkningsunderlag. Boendeplanen ska utgöra underlag för lokalisering i
den översiktliga planeringen så att minst 3 år skapas för detaljplaneprocessen
med tid för överklagande.
Boendeplanen föreslår att frågor om finansiering, ägande och drift ska
diskuteras fortsatt inom kommunen.
Arbetsgrupp
Planen har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av:
Gunder Häggström AB Stora Tunabyggen
Pia Joelsson
RE Vård- och gruppbostäder
Inger Olsson Hemstjänst/LSS
Kerstin Hermansson Beställarkansliet
Inger Hellberg
Beställarkansliet
Yvonne Thorell Beställarkansliet, ekonomianalys i slutfasen
Gunilla Hagberg White arkitekter
Emma Eklöf White arkitekter
Boendeplanen ska
• tillgodose Borlängebons behov av äldreboende
• tillgodose kommunens behov av
beslutsunderlag för äldreboende
• vara ett styrinstrument för fysisk planering och
ge minst 3 års planeringstid för detaljplaneprocessen
• redovisa mål för kvalitet, säkerhet och miljö
• stödja verksamhetseffektiva lösningar samt
utgöra underlag för budgetering och ekonomiska
övervägande avseende investeringar
• regelbundet följas upp och revideras
5

1 Svenskt äldreboende i förändring
En ny generation äldre som är mer individualiserad och mångkulturell kan
förändra äldres behov av boendeformer, service och vård.
Kvarboende med stöd i hemmet från hemtjänst och primärvård har ökat
dramatiskt sedan ädelreformen trädde i kraft under tidigt 1990-tal då
äldreomsorgen kommunaliserades. Befintligt bostadsbestånd har varierande
brister i tillgänglighet och har medfört mindre utevistelse liksom ensamhet i
bostaden för många personer med funktionsnedsättning.
Kraven på kommunerna att tillhandahålla äldreboende med olika serviceoch
vårdnivåer ändras, då andelen äldre än 65 år beräknas öka till cirka 20 %
av befolkningen år 2020.
Äldreboendedelegationen 1 skiljer i sin utredning på ”vård- och
omsorgsboende” och ”seniorbostäder”. ”Trygghetsbostäder” är förslag på en
ny boendeform med syfte att öka kvarboende och ge en värdighetsgaranti
genom ökat stöd.
Äldreboende på entreprenad ökar i många kommuner, i drift, ägande och
förvaltning via olika former av OPS (Offentlig Privat Samverkan).
Kollektivhus utvecklas i mindre omfattning främst i storstäderna och genom
privata initiativ.
I Borlänge finns Intraprenad; en liten kommunal enhet där personalen har
självbestämmande och eget ansvar för driften.
ALLMÄNNA TENDENSER
• Livslängden bedöms öka – t.ex. genom att läkemedel för demens
beräknas finnas om ca 5 år. Det innebär att befolkningen äldre än 80
år kommer att öka.
• Andel anhörigvård och kvarboende bedöms öka. Ökat stöd till
närstående leder till behov av avlastning genom dagverksamhet,
korttidsplatser och utbyggd hemsjukvård.
• Stimulans hemma och dagverksamhet kan öka kvarboende och
livskvalité särskilt för personer med demenssjukdomar.
• Andel vård- och omsorgsboende bedöms kunna minska om
tillgången ökar på bättre senior- och trygghetsbostäder anpassade till
högre ålder och behov av stöd.
• Andelen fattigpensionärer väntas öka 2 .
• Brister i boendet diskuteras angående övermedicinering, utevistelser,
stimulansbrist samt klagomål rörande personaltäthet och bemötande.
• Äldrevård växer som arbetsuppgift och kraven på utbildning samt
språkkunskaper ökar med en åldrad mångkulturell befolkning.
1 ”Bo bra hela livet” SOU 2008:113.
2 Institutet för Hälso- och Sjukvårdekonomi info 2/2209
6

LAGSTIFTNING
Socialtjänstlagen 3 , SOL, ger kommunen ansvaret att inrätta särskilda
boendeformer för äldre med behov av särskilt stöd. Vårdgivaren har ansvar
för funktionen och arbetsplatsens utformning beroende av vårdbehovet. Det
fria valet av bostad/boende beskrivs. För att få plats i vård- och
omsorgsboende krävs ett kommunalt biståndsbeslut.
Lagen om valfrihetssystem 4 , LOV, infördes i januari 2009 vilket innebär att
kommunen kan överlåta valet av utförare av vård- och omsorgstjänster till
invånaren.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vård- och omsorg och prövar även
ansökningar om bidrag för såväl äldrebostäder (senior- och trygghetsbostäder)
som vård- och omsorgsboende (omsorgs/demens och
korttidsboende).
ÄLDREBOSTÄDER
Kvarboende, eventuellt med anhörigstöd kan medföra behov av bostadsanpassning.
Dagverksamhet med social stimulans kan förlänga kvarboende i
känd miljö för personer med demens/demenssjukdomar genom att
belastningen på närstående mildras. Avancerad hemsjukvård kan ge
möjlighet till kvarboende med progressiv sjukdom (som MS och Parkinson)
och vård i livets slutskede.
Servicehus och Seniorbostäder för 55 + byggdes framförallt under 1980-
talet av allmännyttan och som bostadsrättsföreningar. Med tiden har
vårdbehovet ökat vilket skapar behov av ändrade lägenhetsstorlekar och
funktioner.
Trygghetsbostäder föreslås som en utveckling av seniorbostäder vilket
beskrivs av Äldreboendedelegationen 2008. Formen kräver ej biståndsbeslut
av kommunen men kommunala kriterier och fördelning. Förslaget innebär
krav på anpassning för funktionshinder, trygghetslarm och tillgång till
service genom personal samt gemensamhetslokal för mat och samvaro.
Korttidsvård (Korttidsboende) används främst för att avlasta anhöriga i
hemmet och vid utslussning från sluten vård eller efter vård vid skov.
VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE
Vård- och omsorgsboende är ett samlingsbegrepp som omfattar boende med
stöd- och vårdbehov och kan ha olika inriktningar som t.ex. demens.
I vård- och omsorgsboende erbjuds service, personlig omvårdnad och
hälso- och sjukvård med heldygnsomsorg.
Demensboende har ökat och kräver små grupper samt omsorg om lokalernas
utformning och orienterbarhet. Utbyggnaden har under senare år i många
kommuner varit omfattande.
Tidigare boende- och vårdformer före ädelreformen har sedan 90-talet
byggts om för att anpassas till kommunernas ansvar för äldre.
”Ålderdomshem” byggdes under 50- och 60-talet för rörliga relativt pigga
äldre. Rummen är ofta små och hygienrum, särskilt duschar, gemensamma.
”Sjukhem” byggdes ursprungligen under 80-talet som långtidsvård ofta
lokaliserade vid vårdenheter som primärvård för vård även i livets slutskede.
3 Socialtjänstlagen 2001:453
4 LOV med ändring av Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763
7

%
40-talister
2020- 2030
EKONOMI
Särskilt äldreboende ges idag investeringsbidrag 6 för nytillskott genom nyoch
ombyggnad med start senast 2011 och färdigställande inom 2 år. Stödet
omfattar 35 m 2 per boende (50 för par) och 15 m 2 (20 för par) för
gemensamma lokaler som dagrum och hobbyrum. Lokaler för serviceytor
som kommunikation, personal och kök utgör ej bidragsunderlag.
30-talister
2010
2000
2010 2020 2030 2040 2050
Demografiskt betingad behovsförändring
Källa SKL
Ur ”Efter 40-talisterna” Gunnar Wetterberg
Behovet av vård- och omsorgsboende ökar med 50 - 70% 2005- 2040 enligt
Äldreboendedelegationen, baserat på antagande om framtida befolknings- och
hälsoutveckling. Behovet väntas inte öka lika starkt som antal äldre än 85 år.
Andelen fattigpensionärer väntas öka från några till 12-13 % år 2040. 5
I en förordning om trygghetsboende beslutar regeringen (nov 2009) att ge
statligt investeringsstöd till ny- och ombyggnad av hyresrätt, kooperativ
hyresrätt och bostadsrätt för personer över 70 år. Gemensamma utrymmen
ska finnas för måltider, samvaro, hobby och rekreation, vilka ska bemannas
vissa tider av dagen. Höjt Bostadstillägg som stimulerar efterfrågan på
senior- och trygghetsbostäder föreslås av äldreboendedelegationen.
Tillgänglighetsbidrag föreslås i flerfamiljshus kopplat till inventering av
kommunens bostadsbestånd.
Närståendestöd som underlättar kvarboende ges idag till ej pensionerade
anhöriga under 60 dagar, med förslag om en utökning till 100 dagar.
Driftekonomin 7 påverkas utöver investeringsbidrag, hyra, fastighetsdrift
inklusive energi av
• vårdtyngd och gruppstorlekar
• personaltäthet, särskilt under natt
• lokalyta och biytor per boende
• matförsörjning och kvalité
• tränings- och sysselsättningsnivå
5 Institutet för Hälso- och Sjukvårdekonomi info 2/2209 - www.ihe.se
6 Förordningen om investeringsstöd 2007:159
7 Sveriges kostnadsnivå för ett vårdboende uppges idag till ca 500 kkr/ år och i en servicebostad till ca 250 kkr.
8

ÄLDRE INOM SJUKVÅRDEN
Vård i förändring
Sjukvårdens ansvar består i behandling vid akuta sjukdomstillstånd. När
patienten är färdigbehandlad inom slutenvård enligt beslut av läkare övergår
ansvaret till kommunen och primärvården om personen har behov av vårdoch
omsorg. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet.
Trenden inom sjukhusvården är kortare vårdtider, koncentration till
högkvalitativ vård och förflyttning av enklare vård och eftervård till
primärvården.
Stöd till äldreboende och anhörigvård finns inom sjuk- och primärvård
genom t.ex. distriktssköterskor och arbetsterapeuter samt avancerad
hemsjukvård för t.ex. skov vid allvarliga sjukdomstillstånd som MS, tumörer
etc. I särskilda boenden finns kommunalt anställda sjuksköterskor och
rehabiliteringspersonal.
Ur Bo bra hela livet - Bilaga 4
Palliativ vård i livets slutskede finns vid särskilda avdelningar, hospice, och
i hemmet/boendet genom avancerad hemsjukvård. Resursen följer patienten
oavsett om vården sker genom landsting eller kommun. Vården bygger på
lagarbete mellan t.ex. läkare, sköterskor, hemtjänstpersonal, diakon, kurator
och utformas tillsammans med närstående 8 .
8 Nationella riktlinjer – Socialstyrelsen,
9

2 Äldreboende i Borlänge
BEFOLKNING
Borlänge har en befolkning på ca 48 000 personer. Av de cirka 2 600 äldre än
80 år bor ca 14,5 % i vård- och omsorgsboende och 12,7 % i servicelägenheter.
Prognosen för 2010 - 2115 pekar mot en relativt stabil åldersgrupp äldre än 80
år. Inom gruppen ökar de äldre än 90 år med ca 65 personer. Efterfrågan på
äldreboende bedöms totalt inom kommunen vara i balans, medan efterfrågan på
olika boendeformer är ojämn. Kvalitén i beståndet svarar däremot ej mot dagens
eller morgondagens behov.
Perioden 2020- 2030 - då 40-talisterna når 80 år eller mer - visar en kraftig
ökning av äldre än 80 år med ca 135 (2020) till 1290 personer (2030). Jämfört
med den nationella tendensen är det senare i tid. Se sidan 8.
En enkätundersökning i Dalarna 9 redovisar för Borlänges särskilda
äldreboenden medelvärden eller högre för Personaltäthet, Kompetens,
Kontinuitet, Självständighet och Mat. Låga värden noteras för ”Delaktighet i hur
hjälp ges” och ”Ledning - förutsättningar för arbetsledning”. Jämfört med
övriga Dalarna är omsorgsboende en relativt låg andel, medan andel personer
med hemtjänst är betydligt högre.
Kommunens egna årliga kvalitetsmätningar visar höga värden för
”Trygghet”, ”Inflytande” och ”Bemötande”.
2010 2015 2020 2025 2030
+130p >90 år
+1300 p ?
+ 1200 p + 116 p
+1100 p ? 80-89 år
+1000 p
+900 p
+800 p +90p >90 år
+700 p
+600 p + 620 p
+500 p 80-89 år
+400 p
+300 p
+ 200 p +60p >90 år
+ 100 p + 75 p
80-89år
Äldre än
80 år
2582 p 2613 p
(+31 > 80 år)
2717p 3292 p
(+135 > 80 år) (+710 > 80 år)
Ökning av antal personer äldre än 80 år
Källa SCB och Borlänge kommun/Hållbar Samhällsbyggnad 2009-11-05
>90 år (398 p) Nationell prognos enl SKL
80-89
år
30-talister
(2184 p)
40-talister
3872 p
(+1290 > 80 år)
9 Högskolan Dalarna 2009: Särskilt boende för äldre i mellersta Dalarna – Kartläggning av struktur, innehåll och utveckling. Belyser aspekter av kvalitetsindikatorer enligt Socialstyrelsens
Äldreguide.
10

KOMMUNALA SENIORBOSTÄDER OCH OMSORGS-
BOENDEN 2009 - totalt 728 lägenheter och rum
Vård- och omsorgsboende tot. 374 platser inkl. 99 för personer med demens
PRIMÄRVÅRD I BORLÄNGE
- Åkershem 96 pl
- Hällsjöhemmet: 105 pl. (varav 18 personer i dubbelrum)
- Gläntan 16 pl. i enkelrum
- Hagagården 17 pl.i enkelrum demens
- Ekoxen 27 pl. i enkelrum demens
- Tunagården 58 pl. i enkelrum
- Hessegården 55 pl.i lgh demens + 8 pl dagverksamhet
Korttidsvård 25 (34) platser
- Utsikten kortid 25 pl. (varav 18 i dubbelrum)
- (Bergeby korttid 9 pl. enkelrum för närvarande avställt)
Seniorbostäder 55+ tot. 329 lägenheter
- Hagbacksgården 44 lgh.
- Klöverstigen (87 lgh) och
Tjärnahuset (55 lgh) 142 lgh.
- Mångatan 47 lgh.
- Hagalundshuset 96 lgh.
Andra bostäder lämpade för äldre, exempel
- Lindåkersvägen (24 lgh.) och
Vintervägen (5 lgh.) Tunabyggen
- Kv. Vinkelhagen, Riksbyggen 10
- Kv. Hagbacken (Barkargärdet), HSB 11
Landstinget driver primärvård på tre platser. Därutöver finns privata aktörer
som Läkarhuset, Previa och Borlängehälsan.
Kvarnsvedens vårdcentral har distriktsläkare och distriktssköterskor samt
tandvård.
Jakobsgårdarnas vårdcentral är en stor enhet med distriktsläkare,
distriktssköterskor, tandvård och primärvårdsrehab. mm. Den är trångbodd.
Domnarvets vårdcentral i Borlänge sjukhus är en stor enhet i nyligen
ombyggda lokaler. Här finns distriktsläkare, distriktssköterskor mm.
Borlänge sjukhus har kommunens största utbud av vård - och omsorg.
Här finns förutom vårdcentralen och kommunens omsorgsboenden även:
- Landstingets mobila enhet Medicinsk Omfattande Hemsjukvård, MOH 12
- Geriatrisk slutenvård 18- 22 vårdplatser
- Hemrehabilitering, dagvård
- Specialistmottagningar för bl.a. gyn, ögon, öron, barn-och vuxenpsykiatri
- Barn och vuxenhabilitering
- Tandvård, Apotek
- Hår- och fotvård
- Storköket minskar successivt lokalbehovet när tillagningskök införs på
särskilda boenden och skolor/daghem.
10 Byggt för 55+, markbostäder och punkthus, nära vårdcentral, numera på öppna bostadsmarknaden
11 Byggt för 55+, nära vårdcentral, numera på öppna bostadsmarknaden
12
Palliativa vårdavdelningar/hospice finns ej i Borlänge eller inom Dalarnas läns landsting.
11

FALUN
70
KUNGSLJUSET
ÅKERSHEM
70
50
BORLÄNGE
SJUKHUS
HÄLLSJÖHEMMET
BERGEBY
GLÄNTAN/UTSIKTEN
HAGBACKSGÅRDEN
KLÖVERSTIGEN/
TJÄRNA HUSET
HAGAGÅRDEN/
HAGALUNDSHUSET
50
LISSEL-
EKOXEN
HAGEN
VINTERVÄGEN
MÅNGATAN/
JAKOBSGÅRDARNA
CENTRALSTATION
BORLÄNGE
LINDÅKERSVÄGEN
50 70
Vårdcentral
Vård- och omsorgsboende
55+ -boende/trygghetsboende
Riksväg
Järnväg
HESSEGÅRDEN/
TUNAGÅRDEN
Busslinjer
50 70
Borlänge tätort Borlänge kommun
12

3 Vision: ”Möjligheternas äldreboende” 13
ÖVERGRIPANDE MÅL 2010 - 2030
Möjligheternas äldreboende är hållbart och tryggt genom
• utformning för kvarboende i egen bostad
Vilka ska äga och driva ett ökat äldreboende?
Hur kan man anpassa utbudet efter ”puckeln” ?
• ett varierat utbud av boendeformer och stöd
• attraktiva lägen nära service och kollektivtrafik
• generella boendegrupper för flexibelt nyttjande över tid
• kompetent personal och effektiv drift
Kommunen ska ansvara för att
• ställa krav på utformning för kvarboende vid all om - och
nybyggnad av ordinära bostäder
• i den fysiska planeringen hålla planberedskap för framtida
behov som ger ett varierat utbud av äldreboende.
Detaljplaneprocessen med överklaganden kan ta minst 3 år.
• utforma konkreta mål för kvalité, säkerhet och miljö
• besluta om policy för framtida ägande och drift
Kommunen
med bolag ?
Andra bolag och
Stiftelser ?
Bostadsrättsföreningar
och privatpersoner ?
OMSORGS-
BOENDE
SENIOR –
TRYGGHETS
-BOSTÄDER
KVARBOENDE
13 Vision för Borlänge: ”Möjligheternas Borlänge”, Vision för Tunabyggen ”Möjligheternas boende”
13

Vad vill jag i mitt äldreboende ?
Umgås ?
kamrater
andra åldrar
djur
Kultur ?
Musik
Konst & Film
minnas
Vara en
resurs?
yrke & hobby
språk
?
Familj
kärlek
aktivitet
minnas
Äta bra?
näring
doft & smak
laga eget?
Ha hälsa
diagnos
avvägd medicin
motion
sol –D-vitamin
Vara ute?
årstid
ljud & doft
träna
D-vitamin
14

4 Mål för kvalitet, säkerhet och miljö
Översiktsplanen
Den fysiska planeringen bör kompletteras med en sektorsfördjupning som innefattar lokalisering av senior- och trygghetsbostäder och vård- och
omsorgsboende.
Ständiga förbättringar
Äldrebostäder och boenden ska successivt förbättras enligt de handlingsprogram som följer nationella och kommunala mål. De övergripande och
detaljerade målen ska vara vägledande vid lokalisering, underhåll och ny - och ombyggnad samt stödja att investeringar sker på ett långsiktigt hållbart sätt.
De ska följas upp årligen.
De övergripande kvalitetsmålen syftar till att utveckla äldrebostäder och boenden med en stimulerande inre och yttre miljö med hög
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Lokalisering och utformning ska stödja en god vård- och rehabiliterande service. Personalen bör ges
kompetens som motsvarar utvecklingen inom äldrevården.
De övergripande säkerhetsmålen syftar till att säkerställa en säker arbetsmiljö för anställda och en trygg vistelse för boende och besökare.
Fastigheternas tekniska funktion ska successivt förbättras.
De övergripande miljömålen syftar till att äldreboende vid drift och byggande ska bidra till god folkhälsa och ett ekologiskt hållbart Borlänge.
15

Övergripande kvalitetsmål
Lokalisering ska stödja närhet och tillgång till vård- och allmän service samt
social samvaro och utevistelse.
Byggnader, lokaler och naturmiljö kännetecknas av omsorg och hög kvalité
avseende drift, underhåll, arkitektur och formgivning.
Utemiljön och entréer ska vara tillgängliga, lätta att hitta och välkomnande.
Gestaltningen ska ta hänsyn till personer med funktionsnedsättning.
En inventering bör göras av tillgängligheten i hela kommunens bostadsbestånd
med identifiering av områden som prioriteras för tillgänglighetsskapande
åtgärder i flerbostadshus. Vägledande för kvarboende är:
- SABOs nivå framkomlighet i ”Underlätta äldres boende befintliga
fastighetsbeståndet” 14
- Riv Hindren- riktlinjer för tillgänglighet 15 .
Ombyggnation ska inte ske under kvarboende.
Delmål
Vid övervägande om nyetablering respektive avveckling av enheter ska samråd ske med
kommunens fysiska planering, kollektivtrafiken och landstingets planer för nya och befintliga
etableringar. Stadsbuss ska ha hållplats nära och synlig från entrén.
Parkering för rörelsehindrade ska finnas 10 – 25 m från huvudentrén.
Gestaltningsprogram för yttre och inre miljö ska upprättas vid ny -och ombyggnad för att styra
samordning av funktion, konstnärlig artikulering, materialval, färgsättning, skyltning och
belysning.
Vid entréer ska plats finnas för möten och väntande såväl ute som inne.
Promenadvägar i närområdet bör vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Utformningen av helhet och detaljer ska ske med hänsyn till syn – och hörselskadade.
Det befintliga bostadsbeståndet bör generellt anpassas för minst framkomligt med rullator.
I nya äldreboenden bör tillgängligheten vara enligt ”höjd nivå” i Svensk Standard.
Omsorgsboende och lägenheter för äldre ska ha eget RWC med dusch.
Gemensamma rum ska ha avvägd akustik, lågt installationsbuller och hörselslingor.
Belysning och färgsättning ska underlätta för synsvaga och trappa markeras.
Planera för evakuering av hela byggnaden under byggtiden.
Övergripande säkerhetsmål
Brand ska förhindras
Personsäkerheten ska vara hög
Delmål
All personal ska vara utbildad, väl förtrogen med samt tillämpa Systematiskt
Brandskyddsarbete.
Brandskyddsdokumentation ska hållas ständigt aktuell.
Vid placering och utformning av belysning och kommunikationer, parkering och gångvägar
ska trygghetsaspekten beaktas.
14 SABO: ”Underlätta äldres boende i det befintliga fastighetsbeståndet” – en pilotstudie inom EU-projektet ”e- IRFPP”. Trycksak 13588/2009.08
15 SFS 2001:526 Statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken. ”Enkelt avhjälpt 2008” sammanfattar en strategi för genomförande av tillgänglighetsmålen i nationella
handlingsplanen för handikappolitik. Alla lokaler ska vara tillgängliga för personer med varierande funktionshinder. Handisam är myndighet för handikappolitisk samordning.
16

Övergripande miljömål
Kommunens övergripande folkhälsomål ska följas:
- Ökad delaktighet och inflytande
- Ökad fysisk aktivitet
- Goda matvanor med hänsyn till ekologisk, ekonomisk och social utveckling
Kommunens miljöprogram ska följas liksom intentionerna i Grönplanen
Biltrafiken ska begränsas och kollektivtrafiken öka.
Intentionerna i cykelplanen ska följas
Byggnader ska utformas för mycket god energieffektivitet och resurssnålhet
Lokaler ska utformas för en miljöanpassad drift med låga utsläpp av skadliga
ämnen
Utformningen ska medge goda förutsättningar för källsortering
Delmål
Utforma lokaler och utemiljö för socialt deltagande och fysisk aktivitet som träning och
promenader med gånghjälpmedel. Öka tillgängligheten till grönområden.
Uteplatser placeras trafikskyddat med gott mikroklimat.
Val av växtlighet ska ta hänsyn till allergiker.
Utforma lokaler och verksamhet för goda matvanor och måltidssituationer.
80 % av brukarna ska anse att luft, värme, ljud- och ljusförhållande ska vara bra eller
acceptabla enligt standardiserad enkät.
Fastigheternas drift och skötsel ska ske miljöanpassat.
Byggmaterial ska helst vara återvunnet eller producerat ur förnyelsebara råvaror. Byggmaterial
ska vara granskat och godkänt enligt ett godkänt miljöbedömningssystem.
Biotoper ska sparas och tillskapas. Dagvatten bör synliggöras.
Hållplatser och turtäthet ska underlätta val av kollektivresande.
Cykelvägnätet planeras och utformas attraktivt.
Cykelställ utformas med tak nära entré.
Energideklarationer ska följas av ett tidsatt åtgärdsprogram.
Den specifika energianvändningen 16 ska vid ombyggnad vara 30% lägre än nybyggnadskraven
enl. BBR. Vid nybyggnad är kravet max 70 kWh/m 2 år vilket motsvarar lågenergihus.
Max 40% ska komma från el.
Farliga ämnen som hotar att läcka ska saneras och kylmedia bytas.
Ev. förekomst av PCB och tungmetaller mm. ska kartläggas och saneras.
Dagvatten från trafik ska infiltreras eller renas före anslutning till dagvattenledning. Innehåll
av miljöpåverkande medicinrester i spillvatten ska minimeras.
Allt avfall ska källsorteras. För riskavfall ska särskild rutin utarbetas.
16 Se även Miljöstyrningsrådets förslag. www.mrs.se
17

5 Utvecklingsplan 2010 – 2030
BEHOV 2030 17
Vård- och omsorgsboende behöver öka från 374 till ca 550 platser 18 .
Korttidsvård, exkl. integrerade, behöver öka från 25 till ca 40 platser.
Trygghetsbostäder behöver öka från 329 till ca 490 lägenheter.
Tillgången till äldreboende för äldre än 80 år är då i nivå med år 2010.
Av personer äldre än 80 år har idag ca 14,5 % ett vård- och omsorgsboende,
1 % är på korttidsvård och 12,7 % i servicelägenheter.
Vård- och omsorgsboende växlar över tid avseende profilering, omfattning
och önskemål. Medelboendetiden är knappt 1½ år. Behovet av ombyggnad
av Åkershem och Tunagården är akuta.
Trygghetsbostäder kräver tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning och bra arbetsmiljö för hemsjukvård och hemtjänst.
Den egna bostaden utgör den största delen av äldres boende. Den kan även
vara en senior- eller trygghetsbostad med tillräckligt stöd för kvarboende
länge och i livets slutskede. Av de ca 24 000 ordinära bostäderna är knappt
hälften småhus. Kvarboendet har ökat vilket ställer krav på anpassningar 19
och stöd i hemmet genom såväl kommunen som sjukvården.
Kriteria för lokalisering är
• närhet till kollektivtrafik, annan service och
natur
• stimulerande omgivning och besöksmål samt
dagverksamhet nära boendet
Kriteria för utformning är
• generell och flexibel användning över tid för
olika grupper och gruppstorlekar
• god tillgänglighet till utevistelse, byggnad
och boende, även för ordinära bostäder
• egna hygienrum utformade för att minska
fallolyckor, behålla förmåga att sköta sin egen
hygien och minska behovet av stöd
LCC- analyser, jämförande livscykelkostnadsanalyser, ska utgöra
beslutsstöd inför val mellan större ombyggnad eller nybyggnad.
17 Beräkningar grundas på dagens behov, dvs. 14,5 % i omsorgsboende, 1% i kortidsboende och 12,7 % i trygghetsbostäder av personer över 80 år.
18 Beräkning för > 80 år ger ett behov på min 520 och max 580 pl., beroende på verklig utnyttjandegrad respektive antal fysiska platser för omsorgsboende 2009.
19
Bostadsanpassningsbidrag Borlänge 2008: 3,4 mkr (1,9 mkr i flerbostadshus, 1,5 mkr i småhus. > 300 kkr är autom. dörröppnare, kök, hiss, dusch/bad, utv. ramper mm.)
18

Perioden 2010 - 2020 bör utnyttjas för att
• anpassa anläggningar som bedöms
utvecklingsbara
• skapa planberedskap för ökande behov åren
2020 - 2030 i en fördjupad översiktsplan för
äldreboende
• söka lokalisering för 6-7 nya omsorgsboende
à ca 30 - 50 platser
• Inventera bostadsbeståndet och prioritera
områden för tillgänglighetsskapande åtgärder i
flerbostadshus
• Upprätta kriterier och krav på trygghetsboende
i Borlänge
• uppdra åt bostadsbolagen att planera för ett
tillskott på ca 160 trygghetsbostäder
• regelbundet följa upp befolkningsprognosen och
revidera boendeplanen
MÖJLIGHETER
Hällsjöhemmet med närhet till MOH och geriatrisk vård vid sjukhuset ska
finnas som tyngdpunkt i en långsiktig plan för utveckling av vård- och
omsorgsboenden i kommunen.
Vård- och omsorgsboenden med generella grupper (8-12 p) för flexibelt
nyttjande är en hållbar strategi. Olika boenden ska under en period kunna
användas för profilerad vård, t.ex. för diagnosen ”åldersrelaterat
demensbeteende” eller som avlastningsplatser och korttidsvård.
Demensprofil är lämplig att utveckla i Tuna med Hessegårdens nya
demensboende och vid utveckling av Tunagården.
Stimulans kan skapas genom att underlätta att träffa andra åldrar, se
sportaktiviteter, besöka bibliotek eller affärer osv. Samlokalisering med andra
verksamheter t.ex. förskola med gemensamt kök bör prövas.
Flera trygghetsbostäder med stöd - som skjuter upp behovet av omsorgsboende-
bör tidigt utvecklas av befintliga seniorbostäder och i nyetablering.
God tillgänglighet kan underlätta kvarboende vid all om - och nybyggnad av
ordinarie bostäder, särskilt avseende hiss och hygienrum 20 .
Dagverksamhet kan förlänga kvarboendet och avlasta anhörig, särskilt för
dementa. De bör övervägas vid omsorgsboenden och trygghetsbostäder.
20 Ex: Bano har utvecklat ett totalkoncept för hygienrum med optimering av mått och utrustning - för att sköta den egna hygienen och minska fallolyckor samt
personalinsatser. www.bano.no
19

Förslag till ombyggnad
• Totalt + 14 vård- och omsorgsplatser
(Gläntan)
- 25 korttidsplatser
(exkl Bergeby)
• Utsikten - Gläntan byggs om till ca 30 vård- och
omsorgsplatser med större balkong, rum och eget
RWC/D.
70
KUNGSLJUSET
ÅKERSHEM
• Bergeby (9 pl. korttid) kan behövas om några år för
evakuering och som reserv.
BORLÄNGE
SJUKHUS
HÄLLSJÖHEMMET
BERGEBY
GLÄNTAN/UTSIKTEN
HAGBACKSGÅRDEN
• Hällsjöhemmet samlar korttidsvård samt tyngre
omsorgsboende.
• Tunagården byggs om till ca 48 vård- och
omsorgsplatser med större balkonger, rum och eget
RWC/dusch. Krav finns på LCC- analys.
Komplettering med markbostäder, ev. som
trygghetsbostäder och förskola för samnyttjad service
som kök.
KLÖVERSTIGEN/
TJÄRNA HUSET
MÅNGATAN/
HAGAGÅRDEN/
HAGALUNDSHUSET
EKOXEN
LISSEL-
HAGEN
VINTERVÄGEN
CENTRALSTATION
LINDÅKERSVÄGEN
50
• Hagalundshuset rustas som trygghetsbostäder.
Restaurang med beredningskök bör ges attraktiv
utformning för externa matgäster och uthyrning.
• Mångatan rustas som trygghetsbostäder med tillgång
till skolrestaurang mm.
Vårdcentral
Vård- och omsorgsboende
55+ -boende/trygghetsboende
Riksväg
Järnväg
50 70
HESSEGÅRDEN/
TUNAGÅRDEN
• Tjärnahuset rustas som trygghetsbostäder.
20

Förslag till enheter som ersätts
• Totalt - 123 vård- och omsorgsplatser
• Åkershem - 96 vård- och omsorgsplatser
Ersättning utreds och vägs mot nybyggnad på
plats. Kv. Kungsljuset ersätter 1/3 av platserna.
70
KUNGSLJUSET
ÅKERSHEM
BORLÄNGE
SJUKHUS
HÄLLSJÖHEMMET
BERGEBY
GLÄNTAN/UTSIKTEN
HAGBACKSGÅRDEN
• Ekoxen - 27 vård- och omsorgsplatser
Övergår på sikt till annat boende med lägre krav
på tillgänglighet. Flyttas t.ex. till Kv. Lisselhagen.
Förslag till nya och tillbyggda enheter
KLÖVERSTIGEN/
TJÄRNA HUSET
JAKOBSGÅRDARNA
HAGAGÅRDEN/
HAGALUNDSHUSET
EKOXEN
LISSEL-
HAGEN
VINTERVÄGEN
CENTRALSTATION
50
• Totalt + ca 295 vård- och omsorgsplatser
+ ca 40 korttidsplatser
+ ca 160 trygghetsbostäder
Dessa söks i en fördjupad översiktsplan utöver:
LINDÅKERSVÄGEN
• Kv. Kungsljuset + 30 vård- och omsorgsplatser
Detaljplanen är överklagad till regeringen.
50 70
Vårdcentral
Vård- och omsorgsboende
55+ -boende/trygghetsboende
Riksväg
• Hagbacksgården + 12 trygghetsbostäder
Studeras för utbyggnad.
• Jakobsgårdarna + 50 vård- omsorgsplatser
Lokalisering studeras i Tunabyggens utvecklingsplan
för stadsdelen.
Järnväg
HESSEGÅRDEN/
TUNAGÅRDEN
• Kv. Lisselhagen +25/alt 50 trygghetsplatser
ev. 27 omsorgsplatser/demens
Detaljplanen är överklagad till regeringen.
21

Kv. Kungsljuset - Förslag
Fastighetsägare:
AB Stora Tunabyggen
KUNGSLJUSET
Läge:
Kvarnsveden
Samlingslokaler och flerbostadshus finns i
samma kvarter
Busshållplats ca 100 m
Flygfoto
Funktion:
I kv. Kungsljuset planeras omsorgsboende i två
plan för 30 personer.
Framtid:
Detaljplanen är överklagad till regeringen.
Projektering och bygge återstår.
Illustration från detaljplan
23

Åkershem - Befintligt
Plan 3
Fastighetsägare:
Borlänge Kommun
Byggt 1970, ombyggt 1992 för mindre avdelningar och
handikappanpassning.
Läge:
Kvarnsveden
Närhet till naturområde vid älven
Grönyta i äldre bruksbostadsområde och kommunens depåträdgård
Olämplig infart via smal bostadsgata
CA 800 m till lokalt centrum, Kvarnforsplan med vårdcentral
Busshållplats ca 150 m
Gång- och cykelvägar finns
Stor parkering vid souterrängplan, långt och lutande för besök
Handikapparkering vid entrén
Entré med god tillgänglighet
Uteplatser i markplan
Gemensamma balkonger på övre plan är grunda med täta räcken
Plan 2
Funktion:
96 omsorgsboende
Största enheten i kommunen, svårarbetat
Saknar samband mellan övre planen vilket försvårar arbetet
Rum 22 m² med RWC men utan dusch, arbetskrävande
Gemensam dusch
Avd kök och matrum trånga
Stor samlingssal
Äldre mottagningskök i souterräng
Plan 1
Teknisk status:
Slitet även tekniskt
Bärande mellanväggar av betong
OVK ej godkänd
El underkänd
Hiss ej godkänd, korgmått okända, slagdörr
Miljö/Hälsa okänt
Arbetsmiljö med synpunkter från fack
24

Åkershem - Förslag
Åkershem bör ersättas på grund av tekniska brister,
låsande betongstomme och ineffektiv planlösning.
ÅKERSHEM
Funktion:
Ombyggnad för färre större rum, ca 55-60 stycken, har
studerats och bedöms mindre lämpligt med hänsyn till
ytkrävande dubbelkorridorsystem och souterränglokaler,
mellanväggar av betong och stort behov av
renovering.
Flygfoto
Tekniska åtgärder:
Elsystemet måste upprustas omgående för fortsatt
drift.
KVARNSVEDSVÄGEN
DEPÅ-
TRÄDGÅRD
ÅKERSHEM
BEFINTLIG BYGGNAD
GRÖNSTRÅK
DALÄLVEN
Framtid:
Området som helhet bör studeras för alternativ
användning.
- Grön kontakt bör skapas mot strandzonen
- Markbostäder/odlingslotter/koloniområde
- Förskola
- Alt. läge för nytt marknära mindre omsorgsboende
Möjligt exploateringsområde
25

Hagbacksgården - Befintligt
Fastighetsägare:
AB Stora Tunabyggen
Byggår 1957
Om - och tillbyggt 1987 till lägenheter
1½ plansbyggnad med källare under en del
Läge:
Nära sjukhuset
Utsikt mot grönska
Upplevelserik närmiljö med sjukhus och bostadsområde
Förskola i närheten
Busshållplats ca 200 m vid Sjukhuset
Gång- och cykelvägar finns, delvis branta
Handikapparkering och parkeringar finns
Entré med god tillgänglighet
Gemensam uteplats mot grön gård
Egna balkonger
.
Bef funktion:
44 Servicebostäder 1-2 Rok 28 – 45 (64) m² med kök
RWC -D, delvis trånga
6 lägenheter med höj - sänkbara kök
6 lgh med dörröppnare
Snål entréyta där många vill vistas
Dagrum i korridorslut
Sköljrum och avfallsrum saknas
Beredningskök
Trång matsal
Stor samlingssal förbinder huskropparna på övre plan via ramper.
Plan 0
Plan 1
Plan 2
Teknisk status:
OVK okänd
Hisskorg för möbler med slagdörr
Miljö/hälsa okänd
Arbetsmiljö okänd
26

HÄLLSJÖHEMMET
GLÄNTAN
BERGEBY
UTSIKTEN
HEMGATAN
HAGBACKSGÅRDEN
Hagbacksgården - Förslag
Hagbacksgården bör prövas för utbyggnad i två plan
med ca 12 lägenheter och rubriceras
trygghetsbostäder.
Omsorgsboende, landstingets geriatrik och vårdcentral
finns nära vid sjukhuset.
Gällande detaljplan finns.
HAGBACKSGÅRDEN
Flygfoto Möjlig tillbyggnad
Funktion:
Utvecklas till trygghetsbostäder.
Förstora entrén så att fler kan vistas där.
Utred förstorade lägenheter.
Tydligare
Huvudentré
Tekniska åtgärder:
Testa små hygienrum som pilot för optimerad funktion
t.ex. enl. Banos koncept.
Ombyggnad entré
Utbyggd matsal
Tillbyggd bostadsenhet
totalt 12 lgh i två plan
Trappa/hiss
Utrymning
Meter
5 10
Plan med möjlig tillbyggnad
27

Hällsjöhemmet - Befintligt
Plan 4
Fastighetsägare:
Borlänge Kommun
Byggt 1949, 1994- 95 ombyggnad för enkel/dubbelrum
Tre plan
Läge:
I sjukhuset plan 2-4 hus 3
Upplevelserik närmiljö, vacker utsikt
Inom bilavstånd finns Bergeby fritidsområde och
motionsanläggning
Vårdcentral, geriatrik, MOH, specialistmottagningar, apotek,
cafeteria
Busshållplats vid entré till hus 3 och 5
Gång- och cykelväg finns
Handikapparkering och parkeringar finns
Entré med god tillgänglighet
Stora balkonger på varje plan
Bef funktion:
105 p Omsorgsboende, varav 18 i dubbelrum
Rum 19,8 m²- 40,2 m² med RWC - D, kokvrå
Flera avd kök och mat/dagrum
Beredningskök i sjukhuset
Plan 3
Plan 2
Teknisk status:
OVK okänd
Sänghissar med teleskopdörr samt personhissar med slagdörrar
Miljö/hälsa okänt
Arbetsmiljö okänd
28

HÄLLSJÖHEMMET
GLÄNTAN
BERGEBY
UTSIKTEN
Hällsjöhemmet - Förslag
Hällsjöhemmet ska utgöra en kärna i omsorgsboendet
för tyngre äldreomsorg och korttidsvård.
Funktion:
Samla korttidsboendet på sjukhuset och utnyttja även
återstående dubbelrum för detta.
Tekniska åtgärder:
Inga kända
HAGBACKSGÅRDEN
29

Gläntan, Utsikten och Bergeby -
Befintligt
Fastighetsägare:
Borlänge Kommun
Uppfört 1970
Ombyggt 1995 och 2006
Läge:
I Borlänge sjukhus, hus 5, Plan 3 och 4
Upplevelserik närmiljö, vacker utsikt
Inom bilavstånd finns Bergeby fritidsområde och motionsanläggn.
Vårdcentral, geriatrik, MOH, specialistmottagningar mm. Apotek,
cafeteria i sjukhuset.
Busshållplats vid entré till hus 3 och 5
Gång- och cykelväg finns
Handikapparkering och parkeringar finns
Entré med god tillgänglighet
Balkonger är grunda och har täta räcken
Bef funktion:
Totalt 50 för omsorgsboende och korttidsvård
Gläntan 16 enkelrum 18,3 m²- 34,5 m²., 8 med eget RWC,
Utsikten 25 p (korttid) 11,3 m² -19,9 m²,
2 med eget RWC
18 i dubbelrum
Bergeby f.n. avställt - 9 p korttid
enkelrum 11 m² – 20 m², 5 egen RWC
Gemensam dusch
Avd kök och matsal samt dagrum på varje enhet
Teknisk status:
OVK ej känd
Möbelhissar med slagdörrar
Miljö/hälsa okänd
Arbetsmiljö okänd
Plan 4
Bergeby
Plan 3
Utsikten
Gläntan
30

HÄLLSJÖHEMMET
GLÄNTAN
BERGEBY
Gläntan, Utsikten och Bergeby -
Förslag
UTSIKTEN
Gläntan och Utsikten som ligger bredvid varandra på
plan 3 bör utvecklas till fullgott omsorgsboende i större
rum och med egen RWC med dusch. Generell
utformning för flexibel användning i nära kontakt med
geriatriska vårdavdelningar bör eftersträvas.
HAGBACKSGÅRDEN
Flygfoto
Bergeby föreslås överlåtas till landstinget under 3 år
för inrättande av ett neuropsykiatriskt team. Enheten
bedöms därefter behövas under en längre period som
evakuering och reserv.
Utökade
balkonger
Samvaro
Kök
38m² 31m² 29m² 26m² 31m² 31m² 27m²
Funktion:
Bygg om för större rum och egna RWC med dusch.
Förstora balkongerna och utforma räcket genomsiktligt.
Översyn för god generell funktion för tillgänglighet.
27m²
32m²
30m² 27m² 27m² 30m²
Personal
Personal
Samvaro
Samvaro
Utökade
balkonger
Tekniska åtgärder:
Ej kända.
Utökade
Samvaro
Samvaro
27m²
32m²
29m²
27m²
27m²
30m²
32m²
27m²
balkonger
GLÄNTAN
27m² 32m² 29m² 26m² 29m² 31m² 38m²
Kök
Samvaro
UTSIKTEN
Meter
5 10
Utökade
balkonger
Trappa/hiss
Koncept anpassning av rum
31

Tjärnahuset - Befintligt
Fastighetsägare: AB Stora Tunabyggen
Om - och tillbyggt 1986
eniorbostäder i 3 plan
Läge:
Vid torget mitt i stadsdelen Tjärna Ängar
Busshållplats ca 200 m
Gång- och cykelväg finns
Handikapparkering och parkeringar finns
Entré med god tillgänglighet
Balkonger
Hemtjänst i byggnaden
Bef funktion:
55 Seniorbostäder 1-2 Rok med RWC - badrum
Restaurang med beredningskök och matsal
Teknisk status:
OVK okänd
Hisskorg med små mått, slagdörr
Miljö/hälsa okänd och arbetsmiljö okänd
Klöverstigen – Befintligt
Fastighetsägare: AB Stora Tunabyggen
Kvarter med servicelägenheter bredvid Tjärnahuset.
Bef funktion:
87 Seniorbostäder 1-2 Rok med RWC - badrum
Teknisk status:
OVK okänd
Hisskorg med små mått, slagdörr
Miljö/hälsa och arbetsmiljö okänd
Tjärnahuset: Typplan Plan med lägenheter samt kök och matsal
32

Tjärnahuset och Klöverstigen - Förslag
Tjärnahuset liksom lägenheterna på Klöverstigen bör
utvecklas till trygghetsboende.
Funktion:
Många av funktionerna finns.
Översyn för god generell funktion för tillgänglighet.
TJÄRNA ÄNGAR
Tekniska åtgärder:
Ej kända
Flygfoto
33

Mångatan (Jakobsgårdarna) - Befintligt
Fastighetsägare:
AB Stora Tunabyggen
Uppfört 1979-81
Seniorbostäder i 4 plan
Läge:
Nära Jaxtorget och anslutet till skolan
Upplevelserik närmiljö, vacker utsikt, stora omgivande grönytor
Vårdcentral med MVC, BVC och tandvård
Nära kyrkolokaler
Busshållplats ca 200m
Gång- och cykelväg finns
Handikapparkering och parkeringar finns
Entré med god tillgänglighet
Balkonger
Hemtjänst i byggnaden
Bef funktion:
47 Seniorbostäder om 2-3 Rok i tre huskroppar
Rum för samvaro i markplanet för varje hus
Hemtjänstlokal i ett av husen
Teknisk status:
OVK okänd
Hisskorg med möbelmått, teleskopdörr
Miljö/hälsa okänd
Arbetsmiljö okänd
Typplan
34

Mångatan - Förslag
MÅNGATAN
Mångatan bör utvecklas till ett trygghetsboende.
Kopplingen till den nyetablerade resursskolan bör
utnyttjas för gemensamhets- och terapilokaler samt
restaurang.
Läge för ett nytt omsorgsboende bör sökas i närheten
av torget, skolan och vårdcentralen inom ramen för
arbetet med utvecklingsplan för Jakobsgårdarna.
Funktion:
Många av funktionerna finns på Mångatan.
Översyn för god generell funktion för tillgänglighet.
Flygfoto
Tekniska åtgärder:
Ej kända
35

Ekoxen - Befintligt
Fastighetsägare:
AB Stora Tunabyggen
Uppfört 1990 – 91
Anpassat 1994, delvis 1999
3 våningar med inredd vind
Läge:
Nära Kupolen
Den hårt trafikerade riksvägen är störande och svår att passera
Gång- och cykelvägar finns
Handikapparkering finns
Busshållplats ca 50 m
Entré med god tillgänglighet
Underdimensionerad utemiljö
Balkonger gemensamt på varje plan
Bef funktion:
27 Lägenheter 1 Rokv -2 Rok
32 - 44 m² RWC - D, kokvrå/kök
Små trevliga grupper på varje plan – orationell drift
Sköljrum finns ej. Avfallsrum okänt
Avd kök med mat- dagrum på varje plan
Samlingssal, Mottagnings/Beredningskök finns ej
Teknisk status:
OVK okänd
Hisskorg är för liten för stora hjälpmedel eller bår. Slagdörr
Miljö/hälsa okänd
Arbetsmiljö okänd
Ekoxen - Förslag
Ekoxen behövs under en period för evakuering.
På sikt kan enheten övergå till boende med lägre
krav på personaleffektivitet, samverkan mellan
planen och behov av stora hjälpmedel som
begränsas av hissens mått.
Plan 2
Plan 1
Plan 4
Plan 3
36

Kv. Lisselhagen - Förslag
EKOXEN
Fastighetsägare:
AB Stora Tunabyggen
LISSELHAGEN
Kvarteret planeras för bostäder och arbetsplatser. Är
lämpligt för etablering av trygghetsbostäder
exempelvis som ersättning för Ekoxen.
Detaljplanen är överklagad till regeringen.
Flygfoto Typplan
K v . L I S S E L H A G E N 4
Funktion:
Utreds för 25-30 trygghetsbostäder med
gemensamhetslokaler och kök t.ex. tillsammans med
förskola.
Bostäder
Bostäder
Bostäder
Överväg ca 27 platser omsorgsboende med
heldygnsomsorg för personer demens/
demenssjukdomar.
Lekgård
P - Besök
Verksamhet
Situationsplan
april
1
Illustration från detaljplan
37

Hagalundshuset och Hagagården -
Befintligt
Fastighetsägare:
AB Stora Tunabyggen
Uppfört 1977 som servicehus - nu seniorlägenheter
(Hagalundshuset)
Markplanet ombyggt till demensboende (Hagagården) 2006-07
Parkmiljö med gång- och cykelvägar
Busshållplats ca 200 m
Handikapparkering finns
Hagalundshuset
Läge:
Halvcentralt i 4 plan
Bef funktion:
96 lägenheter 2-3 Rok med RWC - dusch
Entré med god tillgänglighet (små mått vid dörrens slagsida)
Uteplats i markplan samt balkonger på övre plan
Restaurang med slitet beredningskök i entréplan
Hagagården
Teknisk status:
Hiss med smalt och djupt korgmått, teleskopdörr
OVK okänd
Miljö/hälsa: Köldmedia och köksutrustning är slut
Arbetsmiljö okänd
Hagagården - Intraprenad
Läge:
Bottenvåning med uteplatser
Bef funktion:
Personer med demens 17 lägenheter i två grupper utan koppling
Personalkrävande nattdrift p.g.a. avsaknad av kopplade grupper
Lägenheter/Rum 35 - 40 m² med RWC - D, kokvrå
Avskilt avdelningskök
Små mat - och dagrum
Hagalundshuset, typplan
38

Hagalundshuset Förslag
HAGAGÅRDEN
HAGALUNDSHUSET
Hagalundshuset bör utvecklas till ett trygghetsboende.
.
Funktion:
Upprustning av samlingssal/matsal och beredningskök
med attraktiv utformning för externa och för uthyrning.
Många av funktionerna för trygghetsboende finns.
Översyn för god generell funktion för tillgänglighet.
Tekniska åtgärder:
Beredningsköket bör åtgärdas.
Ej kända övriga behov.
Hagagården - Förslag
Flygfoto
Hagagården har nyligen anpassats för demensboende
och inga betydande åtgärder planeras idag.
.
39

Tunagården - Befintligt
Fastighetsägare:
AB Stora Tunabyggen
Byggt 1969-70.
Ombyggt 2007 och 2009 (kök) 2 våningar
Läge:
Stora Tuna/Romme nära Hessegården
Utsikt över landskap
Naturreservat Frostbrunnsdalen i närheten - det
krävs god rörlighet för att ta sig dit
Kiosk i Romme ”centrum” avstånd drygt 500
meter
Busshållplats 100 m på andra sidan större väg i
nästa kvarter
Gång och cykelväg finns
Handikapparkering och parkering nära entré
Entré med god tillgänglighet och gemensam
uteplats
Små vädringsbalkonger med tätt räcke på övre
plan
Bef funktion:
58 pl (varav 7 demens) - ej parboende
Lägenheter/rum 20 m² med RWC men ej dusch
Gemensam dusch
Sköljrum och avfallsrum finns
Små avd kök och matsal
Stor samlingssal
Beredningskök ombyggt för huvudkomponent
Plan 2
Plan 1
Plan 3
Teknisk status:
Slitet, även tekniskt
Elsystemet utbytt
OVK ej godkänt
1 hiss - hisskorg mått okänt, slagdörr
Miljö/hälsa okänd
Arbetsmiljö okänd
40

Tunagården - Förslag
TUNAGÅRDEN
Tunagården bör utredas för ombyggnad för
fullgott omsorgsboende och utglesning.
LCC – analys för jämförelse med nybyggnad skall
utföras. Demensprofil kan utvecklas i Tuna
tillsammans med Hessegården.
HESSEGÅRDEN
För mer stimulans i närområdet bör utredas
komplettering av t.ex. förskola och markbostäder.
Flygfoto
Busshållplats direkt vid kvarteret är önskvärt.
Gångväg till hållplatsen bör utformas för
tillgänglighet även för syn- och hörselskadade.
Detaljplan saknas och bör upprättas.
Funktion:
Ombyggnad till totalt ca 48 boende med större
rum (3 rum blir 2) med egen RWC/dusch.
33m² 31m² 31m² 33m²
33m² 31m² 31m² 33m²
Kompletteras med gemensamma stora balkonger
och uteplatser. Räcken skall vara genomsiktliga.
33m²
31m²
31m²
33m²
33m²
Tillbyggnad
Meter
Trappa/hiss
33m²
5 10
31m² 21m²
Samvaro
Ny balkong
Koncept anpassning av rum
Kök
utökas
33m²
31m² 31m²
33m²
Samvaro
Ny balkong
Kök
utökas
Samvaro
Ny balkong
21m²
31m²
33m² 33m²
Tillbyggnad
Rörelseträning utomhus för äldre kan även vara
lekplats för barn.
Tekniska åtgärder:
Upprustning och stambyte
Duschar i RWC
Hissbyte och ev. komplettering med ny hiss
41

Hessegården -
Befintligt
Plan 1
Fastighetsägare:
BRF/ Riksbyggen i 25 - års avtal med
kommunen
Byggt 2007 - 2008 i ett plan.
Läge:
Stora Tuna/Romme nära Tunagården
Utsikt över landskap
Naturreservat Frostbrunnsdalen i närheten -
det krävs god rörlighet att ta sig dit
Kiosk i Romme centrum avstånd knappt
1km
Busshållplats 200 m på andra sidan större
väg i nästa kvarter
Gång och cykelväg finns
Handikapparkering och parkering nära entré
Entré med god tillgänglighet och gemensam
uteplats
Uteplatser på mark
Bef funktion:
55 p (53 lgh) Demens
Dagverksamhet + 8 pl
Lägenheter 35 m² m RWC/dusch o kokvrå
Sköljrum och avfallsrum finns.
Bra avdelningskök
Stora mat - och dagrum
Beredningskök
Teknisk status:
Nybyggt
Hiss saknas. Markplan
Arbetsmiljö: Stor yta och långa avstånd
42

Hessegården - Förslag
Inga ombyggnader behövs.
VALL MOT JÄRNVÄGEN
EV. MARKBOSTÄDER
För mer stimulans i närområdet bör komplettering med
t.ex. förskola och markbostäder, exempelvis stadstorp,
utredas. Bullerskydd och säkerhetsavstånd till järnväg
ska studeras.
BEF.
KÖK
HISS
EV.
FÖRSKOLA
Busshållplats direkt vid kvarteret är önskvärt. Gångväg
till hållplatsen bör utformas för tillgänglighet även för
syn- och hörselskadade.
HESSEGÅRDEN
BEFINTLIG BYGGNAD
TUNAGÅRDEN
BEFINTLIG BYGGNAD
Exploateringsmöjligheter
43

BILAGA 1 Projektplan 2010 – 2030
1 - Ordna befintligt 2010 2015 2020 2025 2030
Kvarnsveden
Vård - och omsorgsboende
Jacobsgårdarna
Vård - och omsorgsboende
+ 1 ny enhet ?
Vård - och omsorgsboende
Tunagården
Vård - och omsorgsboende
Gläntan – Utsikten
Vård - och omsorgsboende
Ersatta
Vård - och omsorgsboenden
Lisselhagen
Trygghetsbostäder
Hagbacksgården
Trygghetsbostäder
DP
DP
var ?
2 - Planera nytt 3 – Bygg
Fördjupad översiktsplan för
Äldreboende
nya trygghetsbostäder
Inflyttas gärna av yngre än 80 år
nya vård- och
omsorgsboenden
Bygga
Bygga
DP
FÖP
lokalisering
Bygga
Bygga
Bygga
Åkershem
Bygga
Planberedskap DP
Bygga
Utglesning
Ekoxen
Bygga
Planberedskap DP Bygga
Projektering och Byggande
Bygga
Bygga
Inflyttning
45

BILAGA 2
Ekonomiska effekter av boendeplanen
Objekt/Kostnadsställe
Nuläge
år 2009
Boendeplanens rekommendation Bedömning av tillkommande kostnader
Omsorgs
- boende
Antal
platser
Trygghets
- bostad
Antal lgh.
Åtgärd
Fastighets
-ägare Investering Underhåll
Lös
inredning Verksamhet Not
Åkershem 96 0 0 Rivs Kommunen 0 5 000 0 -55 500 2
Hagbacksgården 44 0 56 Om- och tillbygg. Tunabyggen 60 000 7 000 0 0 3
Hällsjöhemmet 105 105 0 Ingen Kommunen 0 0 0 0 4
Gläntan 16 15 0 Ombyggnad Kommunen 12 500 2 500 1 200 8 200 5
Utsikten (f.n korttidsplatser) 15 0 Ombyggnad Kommunen 12 500 2 500 1 200 8 200 5
Bergeby (f.n korttidsplatser) 0 0 Ingen Kommunen 0 0 0 0 14
Tjärnahuset 142 0 142 Ingen Tunabyggen 0 5 000 0 0 8
Mångatan 47 0 47 Ingen Tunabyggen 0 4 000 0 0 8
Ekoxen 27 0 0 Avvecklas Tunabyggen 0 4 000 0 -18 500 6
Hagalundshuset 96 0 96 Ingen Tunabyggen 15 000 5 000 0 0 8
Hagagården 17 17 0 Ingen Tunabyggen 0 0 0 0 4
Tunagården 58 48 0 Ombyggnad Tunabyggen 50 000 5 000 0 -5 300 9
Hessegården 55 55 0 Ingen Förening 0 0 0 0 4
Ny etablering Kungsljuset 0 30 0 Nybyggnad Tunabyggen 65 000 0 2 400 16 300 1
Ny etablering 0 50 0 Nybyggnad Ej utsedd 110 000 0 4 000 27 200 10
Ny etablering 0 50 0 Nybyggnad Ej utsedd 110 000 0 4 000 27 200 10
Ny etablering 0 50 0 Nybyggnad Ej utsedd 110 000 0 4 000 27 200 10
Ny etablering 0 40 0 Nybyggnad Ej utsedd 90 000 0 3 200 21 700 10
Ny etablering 0 40 0 Nybyggnad Ej utsedd 90 000 0 3 200 21 700 10
Ny etablering 0 35 0 Nybyggnad Ej utsedd 75 000 0 2 800 19 000 11
Ny etablering Lisselhagen 0 0 29 Nybyggnad Tunabyggen 60 000 0 260 2 400 7
Ny etablering 0 0 40 Nybyggnad Ej utsedd 80 000 0 360 3 300 12
Ny etablering 0 0 40 Nybyggnad Ej utsedd 80 000 0 360 3 300 12
Ny etablering 0 0 40 Nybyggnad Ej utsedd 80 000 0 360 3 300 13
Korttidsplatser 11 000 15
SUMMA 703 550 490 1 100 000 40 000 27 340 120 700
46

Not
Förklarande text
1 Detaljplan överklagad till regeringen. beslut kan dröja till början av år 2011.
Angiven investeringssumma tar hänsyn till momsavlyft på gemensamma delar, medan ev investeringsbidrag ej medräknats
2 Kostnaden avser rivning av byggnader och hårdgjorda ytor samt återställning av tomten.
3 Bef lägenheter byggs om, och blir 40 - 44 till antalet beroende på vald planlösning. 12 nya lägenheter tillskapas i nybyggd huskropp.
Verksamheten måste flyttas/evakueras under byggtiden, en kostnad som ej inräknats i angivna summor.
Beloppet för underhåll avser ej standardförbättrande åtgärder vid ombyggnaden.
4 Endast normala underhållsarbeten erfordras som utförs enligt plan under pågående verksamhet och kvarboende. Hyresintäkten ska ge utrymme för dessa arbeten.
5 Verksamheten måste flyttas/evakueras under byggtiden vilket inte medräknats i investeringskostnaden, liksom ev. evakuering av landstingets verksamheter på
våningarna över/ under. Underhållsbeloppet utgör ej standardförbättrande åtgärder vid ombyggnaden.
6 Ombyggnaden återställs till sin ursprungliga lägenhetsplanlösning och erbjuds den allmänna marknaden för små hyresrätter.
Innebär ingen standardförbättring och bör därför betraktas som en underhållskostnad.
7 Denna nybyggnad kan som alternativ utföras som 27 platser demensboende eller fördubblas till 50-60 platser trygghetsboende i två huskroppar.
8 Befintliga bostäder ändras till trygghetsboende, vilket beräknas medföra åtgärder av underhållskaraktär som inte är att betrakta som standardhöjande investering.
9
Bef lägenheter byggs om, och blir cirka 48 till antalet beroende på vald planlösning.
Verksamheten måste flyttas/evakueras under byggtiden, en kostnad som ej inräknats i angivna summor.
Beloppet för underhåll avser ej standardförbättrande åtgärder vid ombyggnaden.
10 Nyetablering av omsorgsboende inkl gemensamhetslokaler, restaurang, och lokaler för verksamheten. Förutsätter planläggning av mark som redan ägs.
Angiven investeringssumma tar hänsyn till momsavlyft på gemensamma delar, medan eventuella investeringsbidrag ej medräknats
Antagen bostadsarea (BOA) cirka 35 m² per plats
11 Lika not 10 om behovet uppstår och genomförande beslutas.
12
Nyetablering av lägenheter för trygghetsboende som förutsätter att tjänster och service utöver normalstandard i hyresrätt erbjuds för att vara attraktivt och efterfrågat.
Angiven investeringssumma tar hänsyn till momsavlyft på gemensamma delar, medan eventuella investeringsbidrag ej medräknats.
Antagen genomsnittlig bruksarea (BRA) cirka 80 m² per bostadslägenhet.
13 Lika not 12 om behovet uppstår och genomförande beslutas.
14 Ingår i landstingets verksamhet, men kan behöva nyttjas för evakuering av boende under byggtid.
15 Nuvarande 25 korttidsplatser utökas med 15 platser till 40. Lokalisering ej bestämd. Kostnaden avser de 15 platserna utökning.
47