Patientinvolvering för tjänsteinnovation (svensk sammanfattning)

INVOLVE
NATIONELLT KONSORTIUM
Patientinvolvering för
tjänsteinnovation

Styrgrupp INVOLVE
Göran Henriks
Chef för Qulturum
Jönköpings läns landsting
Henrik Svensson
Chef för Division Medicin
Landstinget i Värmland
Boel Andersson Gäre
Professor, Chef för Futurum
Landstinget i Jönköpings län och Högskolan i Jönköping
Mattias Elg
Professor, Centrumchef Helix VINN Excellence Centre
Linköpings universitet
Andreas Hellström
Fil Dr, Centre for Healthcare Improvement (CHI)
Chalmers tekniska högskola
Per Echeverri
Fil Dr, Programledare INVOLVE
CTF, Centrum för tjänsteforskning
Karlstads universitet

Sammanfattning INVOLVE och dess FoI-agenda
Dagens hälso- och sjukvård samt social omsorg står inför nya stora utmaningar. Den demografiska
utveckling illustrerar hur andelen äldre växer med akut behov av specialistsjukvård såväl som
primärvård. Kroniska levnadsrelaterade sjukdomar tilltar såsom hjärt- och kärl sjukdomar, cancer,
KOL, frakturer, artros samt diabetes. Trender för psykisk ohälsa hos unga och arbetsföra pekar uppåt
liksom statistik över suicid. Dessa utmaningar inom såväl hälso- och sjukvård som social omsorg
driver kostnader i Sverige liksom i hela Europa och indikerar starka behov av tjänsteinnovationer som
kan effektivisera vårdsystem mot positiva hälsoekonomiska värden och etiskt försvarbara
patientcentrerade modeller. Det nationella konsortiet INVOLVE grundar sig på en nationell
forsknings- och innovationsagenda (FoI-agenda) till vilken ett 50-tal vård- och omsorgsenheter från
nio landsting och ett 20-tal andra privata, idéburna, bransch- och myndighetsaktörer medverkat. Jämte
dessa behovsägare har även bidrag lämnats från en rad patientföreningar och 12 forskningscentra med
erfarenhet av studier kring patientnära utveckling av vård och omsorg. Det övergripande syftet är att
med hjälp av aktiv patient- och brukarinvolvering utveckla kreativa miljöer och tjänsteinnovationer i
hälso- och sjukvården samt social omsorg. Satsningen stärker patientnyttan, effektiviserar vården och
öppnar för nationell och internationell kommersialisering.
FoI-agendan som omnämns ovan har namnet Patientinvolvering för tjänsteinnovation och är en 100-
sidig rapport som kostnadsfritt kan laddas ner (se www.ctf.kau.se) eller beställas från Karlstads
universitet, Centrum för tjänsteforskning. Den pekar ut nödvändiga åtgärder som möjliggör utveckling
av framtida tjänsteinnovationer inom svensk vård och omsorg. I rapporten identifieras och preciseras
potentialen med patientinvolvering, något som i flera aktuella utredningar och forskningsprogram
pekats ut som en nära paradigmatisk trend för utveckling av framtidens hälso- och sjukvård. Denna
förskjutning i perspektiv innebär att patientens roll förändras från att vara ett passivt objekt för
vårdproducenter till medskapare av vården och ytterst den egna hälsan. I dokumentet beskrivs
relationen till tidigare satsningar men framför allt de centrala motiven till en nyorientering.
Svensk styrkeposition möter fler utmaningar
Sverige har en unik världsledande ställning avseende flera hälsoindikatorer på befolkningsnivå som
en hög medellivslängd hos både män och kvinnor samt mycket låg spädbarnsdödlighet. I ett historiskt
perspektiv kan man fråga sig vad det är för innovationer som stimulerat fram denna internationellt
ledande position. Utgångspunkten i INVOLVE är att en god hälsa hos befolkningen är en viktig
förutsättning för ekonomisk tillväxt likväl som ekonomisk tillväxt är nära kopplad till en nations
tillväxt i hälsa. Trots en relativt stark styrkeposition står Sverige såväl som Europa för flera
utmaningar om denna cykliska balans mellan ekonomisk och hälsostark tillväxt fortsatt ska utvecklas.
Den framtida demografiska utvecklingen medför att allt fler äldre kommer att hamna i akuta
vårdbehov samtidigt som strategiska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser behöver
utvecklas för att minska belastningen på akut specialistvård. Andra utmaningar är kravet på
evidensbaserad sjukvård med hög kvalitet som ska matchas mot en globalt snabbt växande teknisk
utveckling. Trender visar att kroniska sjukdomar relaterat till levnadsvanor ökar parallellt med att
trender kring psykisk ohälsa bland unga och arbetsföra pekar uppåt. Sammantaget är det dessa
problem som kan ställas i relation till att hälso- och sjukvården förväntas möta allt mer
tjänstemedvetna patientgrupper.
Behov av utveckling och innovation inom vård och omsorg
Framtidens utmaningar för svensk, såväl som europeisk hälso- och sjukvård generellt, indikerar att här
finns starka behov av tjänsteinnovationer. Därför behövs insatser som stärker patients upplevda värde
och samtidigt effektiviserar vården. Nyare forskning indikerar att med ökad patientinvolvering kan
detta åstadkommas. Om man har patienten eller brukaren som utgångspunkt är det möjligt att också
identifiera ineffektiva processer på olika systemnivå. Principen återfinns även i andra
samhällssektorer. Samhället genomgår en tydlig trend av tjänstefiering där företag och offentlig
förvaltning utvecklar mer av tjänsteorienterade verksamhetslogiker. Detta tjänsteparadigm ändrar
perspektivet på vad som är värdeskapande. Utmaningen inom hälso- och sjukvård ligger inte enbart i
1

att leverera vårdtjänstkvalitet. Snarare handlar det om att samskapa värdet tillsammans med den
tjänsten är till för, oavsett vi kallar denne patient, klient, brukare, användare, medborgare eller individ.
Agendaarbetet och deltagande aktörer
I arbetet med agendan har det genomförts totalt 47 expertintervjuer och arbetsmöten. Underlag har
också hämtats från aktuella rapporter, policydeklarationer, tidigare forskningsprogram och
vetenskapliga artiklar inom flera forskningsfält. Arbetsprocessen generade fem målområden som
beskriver olika nivåer för hur tjänsteinnovationer och organisationsutveckling kan integreras med
forskning utifrån ett fokus på patientinvolvering. Beskrivningen av dessa fem centrala målområden
återspeglar ett utifrån-och-in perspektiv av värdegrundande och strukturella utmaningar i relationen
mellan patient och vårdorganisation nämligen: 1. Patientens utgångspunkt och medverkan; 2.
Interaktion och kommunikation; 3. Professionens kompetens och roll; 4. Arbetsorganisation; samt 5.
System och aktörsnätverk.
En lång rad av organisationer har muntligt och skriftligt gett inspel till agendans innehåll och
specifika förslag på hur vård och omsorg kan utvecklas (se bilaga 1 för en förteckning av bidragande
aktörer). Ett resultat av arbetsprocessen är ett nationellt konsortium (i vardande) med representation
från landstingsdriven hälso- och sjukvård, kommunal social omsorg, privata och idéburna vårdgivare,
patientföreningar, akademi samt bransch-, intresseföreningar och myndigheter inom offentlig sektor.
FoI-agendan är i första hand en bas för en ansökan om att ta ansvar för ett s.k. SIO-program (SIO står
för ”Strategiskt innovationsområde”, se www.vinnova.se). Agendan är också underlag för ansökningar
till andra forskningsråd. Konturerna av ett SIO-program beskrivs i det följande.
Detta vill konsortiet göra
Aktörskonstellationen INVOLVE är ett konsortium i vardande som vill etablera ett omfattande och
samordnat utvecklingsarbete kring innovationer i hälso- och sjukvård samt social omsorg med hjälp
av brukar-/patientinvolvering. INVOLVE ansöker om ett SIO-program inom ramen för en utlysning
som Vinnova, Energimyndigheten och Formas står bakom. Konsortiet söker ett budgetutrymme hos
Vinnova för långsiktiga insatser (minst 10 år) motsvarande ca 50 Mkr per år att fördela inom
konsortiet för framtida innovationsarbete. Till denna resurs har konsortiet identifierat (april 2013)
ytterligare 95,4 Mkr per år i form av medfinansiering (40,8 Mkr cash och 54,6 Mkr in kind). Total
budget är således 145,4 Mkr per år.
SIO-programmet har fyra övergripande syften och till dessa är ett antal konkreta mål kopplade.
1. Att etablera en organisation med internationell ”impact” som förverkligar tjänsteinnovationsprojekt
med bas i patient- och brukarperspektiv. Etappmålen är att inom 5 år (2018) realisera 500
tjänsteinnovationer och inom 10 år (2023) realisera 2 000 tjänsteinnovationer;
2. Att åstadkomma kostnadsbesparingar med de konkreta målen att: a) minska kostnaderna med 10 %
samt öka upplevd och mätbar hälsa i befolkningen, b) 25 % av de realiserade patientnära
innovationerna ska bidra till att minska behovet av sjukvård;
3. Att göra Sverige till den internationellt ledande forskningsaktören med avseende på
patientinvolvering för tjänsteinnovation i vård och omsorg, med de konkreta målen att a) etablera en
internationellt erkänd plattform för kunskapssamverkan där internationell kompetens och kunnande
integreras. b) etablera en kommersiell implementeringsmodell av patientnära tjänsteinnovationer
grundat i samspelet mellan praktik och forskning inom offentlig sektor, akademi och näringsliv;
4. Att stärka svensk tillväxt och effektivisera offentlig sektor samt stimulera insatser i gränslandet
mellan offentligt, privat och idéburen vård och omsorg med det konkreta målet att kommersialisera 10
% av de 500 (år 2018) respektive 2 000 (år 2023) tjänsteinnovationer som projektet identifierar.
Sett över en tioårsperiod och med en beräknad ökning av medfinanisering är programmets totala
omslutning ca 2,5 miljarder kr varav 520 miljoner kr söks inom ramen för SIO-utlysningen.
2

Aktörskonstellation
För närvarande (november 2013) representeras konsortiet av 9 landsting, inkluderande en lång rad
mindre kliniker, avdelningar och vårdenheter. Vidare ingår 11 forskningscentra och
forskningsinstitutioner. I konsortiet identifieras även 4-5 privata företag och 8 myndigheter och
branschorganisationer (se bilaga) som var och en utifrån sitt samhällsuppdrag bidrar till ambitionen
med INVOLVE. 16 av de främsta aktörerna i konsortiet har tillhandahållit avsiktsförklaringar i form
av Letter of Intent som visar på organisationens engagemang och finansiella åtagande i relation till
konsortiet som helhet inklusive dess kortsiktiga och långsiktiga mål.
Organisation
Styrgrupp (eller styrelse) med koordinationsfunktion
I det preliminära förslaget på organisationsmodell ingår en styrgrupp (eller styrelse) bestående av en
drivande kärna av aktörer. Som stöd för styrgruppens arbete föreslås en administrativ funktion, ett
sorts programkontor, som initierar sammankomster, konferenser, samordnar ansökningar,
tillhandahåller intern och extern kommunikation samt bevakar internationella initiativ inom SIOprogrammets
område.
Strategic Advisory Board (eller programledning)
Olika behovsägare ska ha möjlighet att påverka SIO-programmets konkreta utformning och
långsiktiga inriktning. För detta ändamål behövs vad vi hittills kallat en strategic advisory board (eller
programledning) med representation från de 12-15 största aktörerna i SIO-programskonsortiet med
särskilt engagemang i konsortiet. Gruppen kan variera i utseende över åren och gruppen väljer själv, i
samråd med styrgruppen, vilka som ska ingå. Utöver inflytande har gruppen också ansvar för
uppföljning i relation till uppställda mål. Gruppen fungerar som en aktiv kunskapsplattform genom att
samordna kunskapsproduktion, kunskapsspridning och allmänt erfarenhetsutbyte.
Lokala/regionala koordinatorer
För att få handlingskraft och förankring behövs ett antal lokala/regionala sub-koordinatorer. I den mån
det redan finns fungerande organisationsstrukturer för detta så utnyttjas dessa. Dessa har som uppgift
att samordna, relevansbedöma och utpeka ansvarighet i lokala projekt och verksamhetsnära insatser.
En av flera viktiga drivkrafter är egna budgetresurser med vars hjälp man kan frigöra personal till
utvecklingsarbete, forma projektgrupper, köpa extern kompetens eller få tid för reflektion och
dokumentation i den lokala arbetsgruppen. Det föreslås att på olika nivåer inom vård och omsorg och
så patientnära som möjligt bilda innovationsgrupper bestående av ca 6-9 personer med deltagare från
professioner och patienter/patientrepresentanter. Forskare, konsulter och näringslivsrepresentanter kan
ingå i vissa skeden. När man behöver göra analyser över organisatoriska gränser eller med skilda
perspektiv ökar behovet att bilda kombinerade grupper. Lokalt ges frihet att utforma
innovationsarbetet efter de förhållanden som gäller. Innovationsgrupperna leds av en
innovationsledare (”innovation champion”) som är anställd och förankrad i en vårdklinik eller är en
forskare inom vårdenheten, alternativt knuten till något forskningscentra och i den rollen ge förslag på
metodik, analysera och strukturera resultat och evidensbasera metoder som arbetet leder till.
Särskild insatsstyrka för att stötta lokala innovationssystem
För att arbetssätt, metoder och processer som utvecklas i innovationsarbetet inte ska ses som isolerade
projektspecifika lösningar så kommer innovationsarbetet att bli en del av befintliga arbetsmodeller
och regionala innovationssystem. Arbetet synkroniseras förslagsvis med andra satsningar såsom
Nyckelaktörsprogram, Vinnväxt, Utmaningsdriven Innovation och Verifiering för Tillväxt. Inom
ramen för akademiska nätverk erbjuds vidare möjlighet till erfarenhetsutbyte. En erkänd problematik
är svårigheten att få innovativa arbetssätt och att spridas mellan kliniker/vårdavdelningar, mellan hela
sjukhus/kommuner och mellan regioner/landsting. Vi ser ett behov av att forma en, vad vi i brist på
bättre begrepp har kallat, insatsstyrka för innovation. Det är en grupp med särskild kompetens att
lokalt och regionalt koppla till andra redan pågående samarbeten. Denna grupp kan hjälpa till med att
identifiera lokala/regionala utvecklingsresurser men framför allt bidra till kunskapsspridning.
Särskild insatsstyrka för kommersialisering
Innovationer som identifierats inom ramen för SIO-programmet bedöms av en grupp med speciellt
ansvar för kommersialisering. Lokala koordinatorer skickar en kort beskrivning för utvärdering.
3

Kommersiellt intressanta tjänsteinnovationer hänvisas till befintliga stödstrukturer t.ex. landstingen
egna innovationsslussar, universitetens innovationskontor eller lokala inkubatorer som lättare kan
identifiera riskkapital, entreprenörskompetens och marknadskunnande. Kommersialisering kan också
ske i direktkontakter med (eller inom) de privata företag som ingår i konsortiet. När
tjänsteinnovationen utvecklats till ett värdeerbjudande kan det säljas eller licensieras till ett
kommersiellt företag, alternativt utvecklas till ett nytt affärsområde inom ett större bolag. Vi kan ana
framväxten av systemlösningar för utvecklingsländer och globala konsultföretag. Till insatsstyrkan
bör knytas minst en riskkapitalist och en entreprenör.
Bidragande organisationer
1 Landstingsdriven hälso- och sjukvård samt social omsorg
Landstinget i Värmland (LiV)
Division medicin, Centralsjukhuset i Karlstad (LiV)
Hälsa, habilitering och rehabilitering HHR (LiV)
Allmänmedicin, länets vårdcentraler (LiV)
Hälsovalskansliet (LiV)
FoU-enheten (LiV)
Innovationssluss för vård VIVAN (LiV)
FoU Välfärd Värmland
Landstinget i Jönköpings län
Ryhovs sjukhus
Qulturum
Futurum
Landstinget Kronoberg (LK)
Kirurgicentrum
Medicincentrum
Dialysen
Diabetesmottagningen
FoU-Kronoberg
Stockholms läns landsting (SLL)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avdelningen för utveckling
Psoriasisföreningen i Stockholm
Kvalitetsregistercentrum
Västragötalandsregionen (VGR)
Regionalt Cancercentrum Väst
Skaraborgs sjukhus
Regionutvecklingssekretariatet
Innovationsluss Västra Götaland
Kunskapscenter för jämlik vård
Västerbottens läns landsting
Memeologen
Västernorrlands landsting
Sundsvall kommuns socialförvaltning
Landstinget i Östergötlands län
Landsting i Kalmar län
2 Aktörer inom privat näringsliv, idéburen sektor, myndigheter, branschorganisationer
Pfizer Sverige
SCA Hygiene Products AB
Ericsson Global Services (EGS)
Capio
SP
Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID)
Doberman och Transformator
Farma
4

Reumatikerförbundet
Almega
Svenskt Näringsliv
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Innovationsrådet
3 Forskningsinstitutioner inom akademin
Centrum för tjänsteforskning CTF (Karlstads universitet)
Institutionen för hälsovetenskaper (KaU)
Jönköping Academy for Health and Welfare (Högskolan i Jönköping)
Human-Centred Systems (Linköpings universitet)
Helix Vinn Excellence Center, (Linköpings universitet)
Centre for Health Care Improvement (Chalmers)
Medical Management Centre, P2I (Karolinska Institutet)
Högskolan i Borås
Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (Linnéuniversitetet)
Forum för professionsforskning (Linnéuniversitetet)
ICES (KTH)
Centrum för personcentrerad vård GPCC (GU) (eventuellt)
4 Aktörsnätverk
CeHis – Center för eHälsa i samverkan
Nationell plattform för förbättringskunskap
Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling i staten
IASRE - International Academy of Service Research and Education
NHS Institute for Innovation and Improvement (Storbritannien)
Politecnico di Milano (Italien)
Beryl Institute (USA)
5