Nummer 1 - 2013 - Karlstads universitet

MAGASINET
Karlstads universitet Nr 1/2013
TEMA
Risk och
säkerhet
Kommunikation
– mitt i krisen
Sid 10-12
Möt byggaren
som blev lärare
Sid 18-19
VARNING!
Vattnet stiger.
Samhället behöver samla kraft för att möta konsekvenserna av
klimatförändringarna. Det säger forskarna på Centrum för klimat
och säkerhet vid Karlstads universitet.
Men hur pratar man med folk om något som kanske kommer att
hända, fast inte just nu? Forskarna behöver inte bara kunskap
utan också stor pedagogisk skicklighet.
SID 5-7

Ledare
ÅSA BERGENHEIM REKTOR
Ett ömsesidigt engagemang
Karlstads universitet är bäst i landet på att knyta
samman arbetsliv och utbildning. Det slog Högskoleverket
fast sent i höstas. Vi har en verksamhet där samverkan
med andra är en del av vår ordinarie verksamhet,
något vi gör varje dag. Sådant arbete gör skillnad.
Men en parts framgång i ett samarbete skulle
aldrig bli av utan den andra parten. Inte bara
lärosätet är utmärkt duktigt på att jobba tillsammans
med andra. Vår omgivning sluter upp runt vår
verksamhet. Det känns. I möte efter möte, i avtal
och överenskommelser, i dagligt arbete slås jag av
hur organisationer visar en oerhörd vilja att arbeta
ihop med universitetet. Att OECD* med flera
uppmärksammat att det finns ett mycket bra samarbete
i den här regionen är ingen slump. Samarbetet och
välviljan i vår omgivning har gjort Karlstads universitet
bäst i landet på samverkan.
Som rektor ser jag detta som de bästa av förutsättningar.
Ett universitet ska finnas mitt i samhället, vår
kunskap ska användas. Det kan ske omedelbart och
på längre sikt. Men poängen är att vår verksamhet
kommer samhället till godo.
Temat för detta nummer av Magasinet – risk och
säkerhet – är ett självklart exempel på utbildning och
forskning att samverka kring. Nyttan och användning
av att kunna förebygga kommande problem är uppenbar.
Likaså är komplexiteten i att hantera något som
kan ske, men inte säkerligen kommer att inträffa, en
sann utmaning för våra forskare och lärare. Och ska vi i
realitet kunna ta oss an risk- och säkerhetsproblem i
samhället är nog samarbete den enda framkomliga vägen.
Åsa Bergenheim, rektor
*OECD är en internationell organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling. Organisationen utför analyser av medlemsländernas
politik på olika områden och tar fram jämförbara ekonomiska och statistiska uppgifter.
Magasinet
Karlstads
universitet
Redaktör och ansvarig utgivare:
Christina Celsing
054–700 10 74
magasinet@kau.se
Redaktion:
Kommunikation och externa relationer,
Karlstads universitet
Layout och tryck:
Universitetstryckeriet
Upplaga: 8 000
Utkommer med fyra
nummer per år
Adress:
Kommunikation och externa relationer
Karlstads universitet
651 88 KARLSTAD
magasinet@kau.se
Alumnifrågor:
Ingrid Hansson,
Grants and Innovation Office,
tfn 054–700 10 31, ingrid.hansson@kau.se
Material:
Citera gärna, men ange källan:
Magasinet, Karlstads universitet.
Kopiering av Magasinets artiklar får inte
göras utan tillstånd från redaktionen. Vi
ansvarar inte för insänt material som vi
inte har beställt.
Åsikter i krönikan är
skribentens egna. De behöver
inte sammanfalla med Karlstads
universitets syn eller policy.
Foto första sidan:
Nordic photos,
Wolfgang Weinhäupl
ISSN 2000-7647

Innehåll
4
Nyheter i korthet
5-7
Varning! Vattnet stiger. Forskarna på
Centrum för klimat och säkerhet
informerar allmänhet och beslutsfattare
om vad som kan komma att hända
– en inte alltid så lätt uppgift.
8-9
Soldater utomlands påverkas
– även om de inte är mitt i striderna.
10-12
Massmord på Utøya och bombdåd
i Oslo. Plötsligt händer det otänkbara.
Hur fungerar då sjukvårdens och
polisens kommunikation med medierna?
5-7
12
13
Karlstads universitet
utbildar riskexperter
14-16
Malin i underlandet
Läs om Malin Fransén Kronberg, alumn
från Karlstads universitet, som nu arbetar
med tele- och dataövervakning.
14-16
17-19
Möt Fredrik Lindberg som bytt
byggbranschen mot ett arbete som
yrkeslärare. Och möt Christer Allestad
som kombinerar arbetet som yrkeslärare
med studier på universitetet.
20
Hur ska vi klara kommande hot?
Helena Lindberg, generaldirektör för
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, är Magasinets krönikör.
17-19
Kalender
MARS
9 Öppen studievägledning och
studentambassadörer guidar runt på
universitetets campus kl.10-14.
APRIL
MAJ
16
28
Debussy pianokonsert
med Julia Dahlkvist kl.19, Aulan Ingesund
“Vårglöd” med sångare och gitarrister från
Musikhögskolan kl.19, Rackstadmuseet
3
“Crane Dance Trio”, Jonas Simonsson,
Mats Edén, Mattias Peréz kl.19, Aulan Ingesund
31
Solistkonsert, Ingesunds Stråkorkester med
studenter som solister kl.19, Aulan Ingesund
10
18
Hotspot, Karlstads universitets stora
arbetsmarknadsdag.
Duo Tempras - Cecilia Ekmark, flöjt, Marit
Sjödin, cello kl.19 Kammarmusiksalen Ingesund
JUNI
10-13
Konferensen QUIS13 som vänder sig
till både forskare och praktiker inom
tjänstesektorn kau.se/ctf
21
Olle Persson, sång och Mats Bergström,
gitarr kl.19, Kammarmusiksalen Ingesund
27
Ingesunds Symfoniorkester
kl.15, Rackstadmuseet
28
Nils Landgren & Ingesounders Big Band
kl.19, Aulan Ingesund
MAGASINET | NR 1 2013 3

Nyheter i korthet
Ny vetenskaplig
ledare för Cerut
Från den 1 januari är Margareta
Dahlström vetenskaplig ledare för
Cerut, Centrum för forskning om
regional utveckling, vid Karlstads
universitet.
– Jag har alltid arbetat mycket
med både forskning och samverkan.
Jag får vara med och bygga upp
forskningsmiljön både inom
Cerut och inom nätverket Forum
för regionalt samhällsbyggande,
och skapa innehållet i den nya
masterutbildningen Regionalt
samhällsbyggande. Vi arbetar
mångvetenskapligt och mycket med
samarbete med omgivande samhälle.
Cerut får ny
föreståndare
Lotta Braunerhielm heter
Ceruts nya föreståndare. Cerut,
Centrum för forskning om regional
utveckling, vid Karlstads universitet
har nyss firat 10-årsjubileum och nu
väntar nya utmaningar.
Lotta Braunerhielm är kulturgeograf
med inriktning mot
besöksnäringen.
Ett signum för Cerut är
praktiknära forskning. Det vill säga
forskning som ofta tar avstamp i
vardagliga frågor och vars resultat
lätt kan komma till nytta för den
regionala utvecklingen.
Ny föreståndare
för CTF
Henrietta Huzell, lektor och
forskare i arbetsvetenskap, är ny
föreståndare för CTF, Centrum för
tjänsteforskning, tillsammans med
Bo Edvardsson.
Hon forskar om arbetslivsfrågor
kopplade till tjänstesamhället. Hon
har bland annat studerat anställdas
motstånd mot ny ledningspraktik
i offentlig verksamhet och
utseendets betydelse i privat
tjänstesektor. Hennes studier om
estetisk kompetens, som hon
gjort tillsammans med kollegan
Patrik Larsson, har rönt stor
uppmärksamhet i medierna.
Snabbare internet med
smartare mjukvara
Goda nyheter för internet: en
grupp bestående av Europas främsta
internetforskare har gått samman
för att göra internet snabbare, utan
att det krävs stora investeringar i
mer hårdvara. Det nya projektet
RITE samlar forskare från hela
Europa, med Karlstads universitet
som enda svensk deltagare.
Karlstads universitet leder ett av
projektets tre tekniska delar.
Det är inriktat på mjukvarujusteringar,
som kan användas i servrar
och klientdatorer, ändnoderna,
utan att kräva uppdateringar i
nätverksutrustningen.
– Dessa justeringar är enklare
att införa och har därför möjlighet
att få stort genomslag. Några
av lösningarna vi arbetar med
har redan blivit väl mottagna
inom IETF, det organ som
standardiserar internetprotokollen,
säger Anna Brunström, professor
i datavetenskap vid Karlstads
universitet.
Storslam för
Karlstads universitet
Karlstads universitet syns.
Och det på ett mycket vinnande
sätt. Webben och universitetets
budskap på stora
affischer vann
Sveriges största
grafiska kommunikationstävling.
Förutom förstapris
för webb och
affischer kom
universitetets
utbildningskatalog på en
mycket hedrande bronsplats.
– Att tre av våra kommunikationskanaler
vinner pris är väldigt
roligt och ett bevis för att vi
arbetar på rätt sätt, säger Joachim
Gustafsson, kommunikationschef
på Karlstads universitet.
Förutom medarbetarna på
universitet har företagen Ninetech
och Motherland bidragit.
4
MAGASINET | NR 1 2013

Varning!
Vattnet stiger
Frågor om hantering av naturolycksrisker engagerar
och berör många. Men det är också på många sätt komplexa
frågor där samhällets sårbarhet och hantering av
risken är en sida och förståelsen av hotet en annan.
Därför krävs pedagogiska former som skapar samtal
och möten och inte bara skrapar på ytan.
MAGASINET | NR 1 2013 5

Modellen Floodville visar hur högre vattennivåer påverkar en stad. Här används den
under det populärvetenskapliga evenemanget Forskarfredag på torget i Karlstad.
– Med översvämningsmodellen
Floodville vill vi
på ett lekfullt sätt stimulera
till lärande kring komplexa
frågor som klimatförändring,
översvämningsrisker och
samhällets hantering av dessa,
säger Emelie Hindersson,
centrumkoordinator vid
Emelie Hindersson Centrum för klimat och
säkerhet. Den är en del av
vårt uppdrag att sprida medvetenhet och kunskap
om klimatrelaterade risker, samhällets sårbarhet och
anpassningsåtgärder. Floodville är ett bra exempel på
innovativa sätt att skapa pedagogiska situationer.
Modellen kan hyras med
spelledare för olika sammanhang
där samhällets
riskhantering är aktuell.
Översvämningsvandring
– Översvämningsguiden på webben och översvämningsvandringar
är fler exempel på hur vi jobbar. Ofta
med platsen som utgångspunkt och med samtalet
som metod. Översvämningsvandringar har vi gjort
tillsammans med allmänheten, gymnasieungdomar,
internationella besökare samt myndigheter och
företag som på olika sätt jobbar med samma frågor.
Vid våra konferenser, seminarier och vandringar möts
samhällsaktörer för erfarenhetsutbyte och lärande.
Bygg barriärer och rädda staden!
Floodville är ett översvämningsspel för två lag eller
flera, som utmanar varandra i att skydda staden från
vattnet. Spelet är en grov topografisk modell över
Karlstad i Klarälvens delta och med Vänern i söder.
På kartan över Karlstad ser du områden som ligger
lågt och är sårbara för översvämning. I modellen är
dessa områden kopplade till sensorer som reagerar på
översvämning.
– Modellen kan hyras med spelledare för olika
sammanhang där samhällets riskhantering är aktuell.
Vi använder den också i undervisningen och vid
studiebesök, säger Emelie Hindersson.
I ett typiskt Floodville-scenario får deltagarna en tidig
varning om att en översvämning är på väg att inträffa
och får möjlighet att utföra skyddsåtgärder för att
skydda staden. Sedan börjar vattnet stiga...
Text: Carina Olsson
6
MAGASINET | NR 1 2013

Klimat och säkerhet
kräver samverkan
Klimatförändring, översvämning och höjd havsyta. Centrum för klimat och
säkerhet vid Karlstads universitet ser till att forskare och samhällets aktörer
möts och utbyter kunskap om klimatförändringar, översvämningsrisker och
samhällets hantering av dessa.
Vid Karlstads universitet
finns en grundtanke om
att forskningsresultaten
ska spridas och användas i
samhället. Det märks inte
minst hos Centrum för
klimat och säkerhet, vars
15 medarbetare skapar
kunskap för att hantera
Lars Nyberg
klimatrelaterade risker i
samhället. Ett högaktuellt forskningsområde som
omfattar hela riskbilden – från att inventera risker,
analysera sårbarheten och se på kostnader, till att förstå
vilka åtgärder som behövs och hur kunskapen ska föras
vidare ut till aktörer och drabbade.
– Samhället behöver kraftsamla för att möta konsekvenserna
av klimatförändringarna, säger Lars Nyberg,
föreståndare för Centrum för klimat och säkerhet. Det
finns ett stort kunskapsbehov att fylla och vi behöver
utveckla metoder för att hantera naturrisker.
I det här samarbetet är
det också tydligt att riskhantering
är en vetenskap
som knyter ihop.
Samverkan med andra lärosäten
– Vi samarbetar bland annat med Försvarshögskolan
och Uppsala universitet sedan 2010 inom området
naturkatastroflära. Projektet finansieras genom
regeringens satsning från 2009 på strategiska
forskningsmiljöer. I det forskningssamarbetet är vårt
bidrag just styrkan i samverkansarbetet och vår vana
att arbeta mångvetenskapligt. Vi är också kända för att
vara bra på att skapa mötesplatser och nätverka med
dem som arbetar med våra frågor ute i samhället på
olika nivåer. I det här samarbetet är det också tydligt att
Samhället sätts på hårda prov när en kris uppstår, som när
Arvika drabbades av en omfattande översvämning år 2000.
riskhantering är en vetenskap som knyter ihop.
Projektet ger också möjlighet att samarbeta inom
forskarutbildningen och totalt 17 doktorander är knutna
till projektet, varav två finns på Karlstads universitet.
Genom MSB, Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, har även två forskartjänster finansierats och
knutits till samma program.
Mång- och tvärvetenskap
Kommuner, regioner, länsstyrelser, räddningstjänster
och näringsliv är både målgrupper för forskningen
och partners för samverkan. Andra myndigheter, som
till exempel Trafikverket, MSB, SMHI och Statens
geotekniska institut är också viktiga aktörer.
– Vår forskning karaktäriseras av mång- och
tvärvetenskap, säger Lars Nyberg. Forskare från ämnen
som riskhantering, naturgeografi, statsvetenskap,
nationalekonomi, biologi, miljövetenskap och
teknikvetenskap är med och bidrar.
Text: Carina Olsson
Foto: Arvika kommun (t.h)
MAGASINET | NR 1 2013 7

Utlandstjänstgöring
– stora emotionella krav
oavsett konfliktområde
Soldater i krig utsätts för livshotande faror och stark påfrestning och stress.
Men även under fredsfrämjande missioner och långt mindre dramatiska
uppdrag, betalar soldaten ett känslomässigt pris. Det visar Louise Weibull,
Karlstads universitet, i sin avhandling.
Över 100 000 svenskar har sedan andra världskrigets
slut deltagit i olika militära uppdrag utomlands. Över
tid har uppdragens karaktär förändrats, från att i
huvudsak observera skeenden till att aktivt ingripa och
bidra till stabilitet och skydd av civilbefolkningen.
Det är väl känt att deltagande i krig och tjänstgöring
i så kallade högintensiva insatsmiljöer kan medföra
allvarliga psykiska störningar, till exempel posttrau-
matisk stress. Men när det gäller så kallade lågintensiva
konfliktområden antas tjänstgöring där inte nämnvärt
påverka soldaternas känsloliv. Det ses ofta som något
som soldaten själv med lätthet klarar av.
Intervjuer med soldater
Louise Weibull har intervjuat soldater som tjänstgjort i
lågintensiva utlandsuppdrag i Liberia och Kosovo under
8
MAGASINET | NR 1 2013

Det som krävs av soldaterna är en
ständig styrning och förändring av
känslouttryck, oaktat egna känslor
och oavsett konfliktområde.
åren 2006 - 2007. Hon har intervjuat
dem tre gånger: i slutfasen av deras
utbildning, på plats i de aktuella
områdena samt ungefär ett halvår
efter att de kommit hem.
– Resultaten visar att
utlandstjänstgöring innebär att
kunna behärska alla de känslor
som följer av att man befinner
sig i ett främmande land under
starkt reglerade och ofta riskfyllda
förhållanden. Soldaten ska ha
kontroll över de egna känslorna,
men ska även kunna styra sina
känslor i en riktning som främjar
den militära uppgiften och som får
en motpart att förändra sina känslor.
Ett emotionellt ”arbete” som också
har sitt pris, säger Louise Weibull.
Styra känslor
Även om soldaterna i studien
inte utsatts för direkt beskjutning,
har det funnits situationer som
utmanat de egna känslorna och de
etiska värderingarna. Inte minst
gäller detta i mötet med en fattig
civilbefolkning. Att visa ”rätt”
känslouttryck och kunna växla
snabbt mellan olika uttryck är något
som också kan upplevas som svårt.
Louise Weibull avlivar därmed
myten om att de känslomässiga
kraven skulle vara försumbara i
militärt sett relativt händelsefattiga
områden.
– Tidigare forskning har fokuserat
på emotionell kontroll, och känslor
har inte sällan setts som ett hinder i
verksamheten – något som helst ska
stängas av. Ett huvudbegrepp i min
avhandling är ”emotionsstyrning”.
Det som krävs av soldaterna är en
ständig styrning och förändring av
känslouttryck, oaktat egna känslor
och oavsett konfliktområde. Jag
introducerar även begreppet PDD,
Post-Deployment Disorientation,
som handlar om hur upplevelser
under uppdragets gång kan påverka
känslor och förhållningssätt efter
hemkomsten. Det
kan till exempel
gälla hur man ser
på Sverige och
välfärdssamhället
eller en omvärdering
av familjeförhållanden
och
vänkrets.
Resultaten i av- Louise Weibull
handlingen kan Foto: Privat
få betydelse bland annat för hur
Försvarsmakten lägger upp den
förberedande utbildningen för
utlandstjänstgöring.
Mottagande viktigt
– Vi bör även fundera över hur
vi tar emot veteranerna. Och då
tänker jag främst på det stora
flertalet som inte utvecklar
posttraumatiska stressyndrom.
De flesta har kanske inte själva
varit med om någon kritisk
incident, men upplevelserna under
utlandstjänstgöringen påverkar
ändå deras återanpassning och
välbefinnande i Sverige, menar
Louise Weibull, som hoppas kunna
fortsätta forska inom området.
Ett växande forskningsfält utgår
från begreppet ”moral injuries”,
som också fokuserar på andra
konsekvenser av uppdragen än
enbart posttraumatisk stress.
Text: Christina Knowles
Foto: Johannes Tolf, FS23,
Försvarsmakten
Louise Weibull är anställd
vid Försvarshögskolan.
Avhandlingen i ämnet
arbetsvetenskap, ”Emotion
matters – Emotion management
in Swedish Peace Support
Operations”, kan lånas via
Karlstads universitetsbibliotek.
MAGASINET | NR 1 2013 9

Liselotte Englund forskar om
kris- och katastrofjournalistik.
Foto: Benjamin Goss
10
MAGASINET | NR 1 2013

Beredd på kommunikation
när krisen kommer
”– Herre Jesus, allt är sprängt och ödelagt, fönstren är trasiga, vi måste gå
mitt ute i gatan, säger mannen när han med sitt barn skyndar bort från platsen
där bomben exploderade. De satt och fikade på ett kafé i närheten när det small.
Han tar upp mobilen och filmar förödelsen när de skyndar fram till bilen.”
(Sveriges Radio, Ekot 23 juli 2011)
Rapporteringen om explosioner vid regeringskvarteret
i centrala Oslo, skulle snart följas av nyheten
om ytterligare terrordåd. På Utøya hade minst 85
ungdomar skjutits till döds.
Vi kunde alla följa händelserna i juli 2011. Vi kände
med de drabbade och huttrade i kylan av ”det kan
lika gärna hända här”. Men hur var det för dem som
var mitt uppe i händelserna, de som skulle ta emot
skadade, de som skulle spärra av, säkra omgivningen–
och som skulle möta medierna?
Att agera med medierna
Forskaren Liselotte Englund, medie- och kommunikationsvetenskap,
var en av fyra observatörer som medverkade
i Socialstyrelsens rapport om den norska hälsooch
sjukvårdens hantering av terrorattentaten, en så
kallad Kamedo-rapport. Delar av polisens och
kommunernas hantering studerades också. Rapporten
utgjorde underlag för den norska 22 juli-kommissionens
rapport som väckte stor debatt i Norge förra året.
Liselotte Englund har länge forskat om kris- och
katastrofjournalistik, med MSB, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, som en av finansiärerna.
– För mig innebar uppdraget från Socialstyrelsen
delvis ett förändrat perspektiv. Från att tidigare främst
ha forskat om journalisters arbete vid katastrofer,
mediernas roll och överlevandes upplevelser av
medieexponering, så tittade jag den här gången
”från det andra hållet”. I Norge var det fokus på hur
sjukvården agerade i kontakten med medierna, vilken
beredskap som fanns och hur kommunikationen
hanterades, berättar Liselotte Englund.
Beredskap, övning och flexibilitet
I rapporten får sjukvården beröm för sitt kommunikationsarbete,
framför allt traumasjukhuset i Oslo, Ullevål.
Här fanns genomtänkta detaljerade beredskapsplaner
och kommunikationsplaner. Och man hade övat.
Personalen är också väl vardagsdrillade, vilket var till god
hjälp även om händelserna den 22 juli var större och
mer komplexa än tidigare kriser. Något som underlättade
organiseringen av sjukvårdens kommunikation och
mediehantering var så kallade ”tilltagskort” – kortfattade
åtgärdslistor per funktion – som gjorde att medarbetare
snabbt kom igång och kunde agera, efterhand som de
anlände till sjukhuset.
Varför är det då så viktigt att hantera medierna i en kris?
– Det som blev så uppenbart i Norge är att medierna är
oslagbart snabbast. Det gäller traditionella medier som
radio, tv och tidningar, men naturligtvis också sociala
medier. Omedelbart efter händelserna var det till och
med så att sjukhuspersonal fick larm via medierna
Det som blev så
uppenbart i Norge
är att medierna är
oslagbart snabbast.
MAGASINET | NR 1 2013 11

först och snabbt kunde ta sig till sin arbetsplats.
I inledningsskedet är medierna oöverträffade för att
få överblick över det som hänt. Traditionella medier
upplevs också ofta ha hög trovärdighet i såna här
sammanhang.
Hur är då den svenska beredskapen? Vad kan vi lära av
händelserna i Norge?
– Att kriser är komplexa, att det kan hända saker på
flera ställen samtidigt, i semestertider och att det är flera
olika parter inblandade. Det tror jag att myndigheter,
organisationer och företag övar på alltför sällan.
Omvärldsbevakning, att följa både de traditionella
medierna och sociala medier under krishanteringsfasen,
tror jag också att många organisationer kan bli bättre
på. Dessutom behöver de flesta öka sin beredskap för
internationella medieuppbåd. Det var också en av de få
identifierade bristerna i Ullevåls kommunikationsarbete
den 22 juli.
Kommunikation och mediehantering kräver resurser.
Alltifrån att bevaka vad som rapporteras, samla in
kontaktuppgifter till journalisterna för uppdatering via
sms, ordna regelbundna pressträffar, fixa pressrum och
tydligt tala om vad som gäller – var journalisterna får
röra sig, vad som gäller för fotografering och så vidare.
– Finns det tydliga regler så följs de nästan alltid.
Vid oklarheter ökar risken för kaos och pressetiska
övertramp. Det är min erfarenhet från studier med
journalister, drabbade och andra aktörer. Kom ihåg att
medierna spelar en viktig roll i kommunikationen till
medborgarna. Öppna upp för ett samarbete. Värna de
drabbade, men välkomna och samspela med medierna,
avslutar Liselotte Englund.
Text: Christina Knowles
Foto: Scanpix, Mårten Edvardsen
Kamedo – Katastrofmedicinska observatörsstudier
– har funnits sedan 1964 och hette tidigare
Katastrofmedicinska organisationskommittén.
Verksamheten startade inom Försvarsmedicinska
forskningsdelegationen och år 1974 överfördes
Kamedo till Försvarets Forskningsanstalt (FOA), i
dag Totaltförsvarets forskningsinstitut. Sedan 1988
är Kamedo knutet till Socialstyrelsen. Vid allvarliga
händelser kan Socialstyrelsens observatörer analysera
hur hälso- och sjukvården agerar och dra slutsatser
om hur krishanteringsförmågan kan förbättras.
Kamedo-rapporten om händelserna i Norge finns
att läsa på Socialstyrelsens webbplats, sök på
publikationer Englund, L; Eklund, A; Michel, PO;
Riddez, L & Örtenwall, P (2012) Bombattentatet i Oslo
och skjutningarna på Utøya 2011. KAMEDO-rapport
97. Rapporten finns på svenska och engelska.

Här utbildas samhällets riskexperter
Studenter från hela landet deltar i Karlstads universitets masterutbildning
Samhällelig riskhantering. På schemat står hanteringen av situationer med risk
för personskador och naturkatastrofer.
Forskaren Helena Rådbo
är programledare för utbildningen
som har funnits i sin
nuvarande form sedan 2008.
– Utbildningen handlar om
hur det offentliga samhället
tar itu med riskhantering.
Det kan dels vara hur
individer uppfattar risker
Helena Rådbo
och hanterar dem, dels
säkerhetsledning, det vill säga
hur samhället hanterar risker. Det rör sig om frågor på
lokal och regional nivå, nationellt och internationellt.
Exempel kommer från kommuner, länsstyrelser,
regioner samt från riksdag och regering och inom EU.
Det kan handla om att skydda en vattentäkt så
kommunens invånare har tjänligt dricksvatten, eller ha
beredskap för störning på fjärrvärmenätet. Det kan röra
sig om att skydda invånare för utsläpp om något gått
fel i en industri. Det kan också vara att vissa platser i
landet, som här i Värmland, är känsliga för skred och
ras eller översvämning, och då ha beredskap för det.
– Studenterna har olika bakgrund. En del har läst till
sjuksköterska eller biolog, andra är ingenjörer, lärare
eller statsvetare. Många har hunnit arbeta ett tag innan
de börjar läsa programmet, andra läser det som en
påbyggnad direkt på sin grundutbildning.
Studenterna är också spridda
geografiskt; i en grupp kan
personer komma från bland
annat Umeå, Göteborg,
Stockholm och Åland.
– Den här spridningen i studentgruppen gör att det blir
väldigt spännande och dynamiskt. Ingen kan köra på i
gamla tankebanor. Det går lättare att tänka nytt.
Studenterna är också spridda geografiskt; i en
grupp kan personer komma från bland annat Umeå,
Göteborg, Stockholm och Åland.
– Det är möjligt eftersom det är en distansutbildning.
Vi har några campusträffar varje termin då vi
samlar studentgruppen under två till tre dagar med
föreläsningar, grupparbeten och seminarier.
Utbildningen har ett starkt inslag av samarbete
över ämnesgränser. Här bidrar riskhantering,
folkhälsovetenskap, statsvetenskap och
nationalekonomi med sina delar. Försvarshögskolan
medverkar också, bland annat med en kurs i
riskkommunikation.
Förutom att vara programledare för utbildningen
forskar Helena Rådbo om hur man kan förhindra
olyckor och självmord på spårområden.
– Just nu har vi ett stort forskningsprojekt
tillsammans med bland andra Trafikverket. Aktörer från
elva länder deltar.
Text: Christina Celsing
Foto: Privat
Samhällelig riskhantering är en tvåårig masterutbildning
som kräver att studenten har en kandidatexamen
i botten. Det går att läsa både på hel- och halvfart.
Utbildningen är både forskarförberedande och
yrkesorienterad. Den ger en god grund för arbete
med risk- hot- och krisfrågor.
Erik Nilsson,
säkerhetschef
på Örebro
universitet, har
läst Samhällelig
riskplanering.
Foto: Anders Liljenbring
• Vad tyckte du om utbildningen?
– Mycket bra. En bra blandning av
olika delkurser som gav både djup
och bredd.
• Vilken nytta tycker du att du har
av utbildningen i ditt arbete?
– Jag tycker att jag har fått ett bredare
perspektiv på de säkerhetsfrågor som
jag hanterar till vardags.
Utbildningen gav mig också ett antal
verktyg, metoder och synsätt som
är användbara då man ska angripa
säkerhetsproblem.
MAGASINET | NR 1 2013 13

Malin i underlandet
Det ser inte mycket ut på ytan, en mindre tegelbyggnad med en liten parkering
utanför. Det enda som vittnar om att det bedrivs någon verksamhet på området
är en liten parabolantenn, en mast och Telias lila logga som lyser från ett tak.
Men långt ner i berget, närmare bestämt 32 meter ner, gömmer sig ett av Sveriges
största bemannade bergrum. Här arbetar Malin Fransén Kronberg. Tillsammans
med sina 64 kollegor övervakar hon tele- och datanät världen över.
14
MAGASINET | NR 1 2013

Via larm har vi koll på exakt vad
som händer på nätet världen över.
Hallen innanför ingången är liten. När vi har registrerat oss
öppnar Malin dörren till hiss- och trapprummet. Innan vi kliver in i
hissen får vi kika ner i trapphuset. En spiraltrappa virvlar ner i en
mörk oändlighet – det svindlar.
Hissen tar oss snabbt ner i underjorden. När vi kliver ut
slår en ljummen, lite fuktig luft mot oss. Efter att ha passerat
en metertjock betongvägg, en gassluss och en EMP-sluss
(elektromagnetisk puls) kliver vi in i ett modernt kontorslandskap.
Det ser ut som vilket större kontor som helst ända tills vi kommer
in i övervakningscentralen. Där öppnar sig ett enormt rum
med stora bildskärmar, kartor och mängder av klockor. Många
människor sitter och följer graferna och signalerna som blinkar
från de otaliga skärmarna. Ändå råder det ett lugn – man får en
känsla av att man borde smyga in försiktigt och viska om man vill
säga något. Malin rapporterar till driftledaren om vårt besök. Han
nickar och vi får tillstånd att fotografera.
Malin, kan du kort beskriva vad ni gör här?
– Vi övervakar Teliasoneras bredbandsnät, det vill säga all teleoch
datatrafik, tjänster och utrustning som företaget ansvarar
för i Sverige, Norge, Danmark, övriga Europa, USA och Asien.
Via larm har vi koll på exakt vad som händer på nätet världen
över. Om en kabel till exempel skulle gå sönder får vi ett larm, vi
styr om trafiken och ser till att kabeln blir lagad. Oftast märker
kunderna, vare sig det handlar om en privatperson eller en
operatör, ingenting av det som händer här.
Vad innebär ditt jobb?
– Jag leder och utvecklar verksamheten. Mitt arbete går ut på att hela
tiden titta på vad som är bäst för kunden. Vi följer upp de incidenter
som inträffar, informerar, lär och förbättrar. På övervakningscentralen
ansvarar vi även för koordination och information om planerade
underhållsarbeten i nätet. Våra kunder och samarbetspartner finns
världen över, därför sker nästan all kommunikation på engelska.
MAGASINET | NR 1 2013 15

Kan du säga något om data- telesäkerheten i Sverige?
– Vi har ett av de säkraste näten i världen. Genom ett
väl utbyggt larmsystem får vi indikationer om minsta
störning eller om någon skulle försöka göra ett
intrång. Nätet är redundant, det vill säga att om det
blir stopp på ett ställe leds trafiken om – automatiskt
eller genom oss – till en annan parallell väg. Vi har
också backup både vad det gäller strömförsörjning,
mjuk- och hårdvara.
Hur samarbetar ni med andra organisationer och myndigheter?
– Vi har skyldighet att informera PTS, Post- och
Telestyrelsen, om en större störning skulle inträffa.
Vi deltar i krisövningar tillsammans med andra
samhällsviktiga organisationer och myndigheter som
elbolag, andra operatörer, MSB, Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, och Länsstyrelsen.
Vad är det mest spännande du varit med om?
– Jag vet inte om jag skulle använda ordet spännande,
men pulsen höjs när våra kunskaper och vår teknik sätts
Övervakningscentralen
• började byggas i januari 2000 och invigdes
i mars 2002
• ligger 32 meter ner i marken
• är över 2 000 kvadratmeter stort, övervakningsrummet
har en takhöjd på 7 meter
• är självförsörjande vad det gäller el i två veckor
och vatten
• har chockvågsbarriärer, EMP-skydd
(elektromagnetisk puls) och gasslussar
• är bemannat dygnet runt, året runt
• ligger på Norra Kroppkärr i Karlstad
• är en av TeliaSoneras två övervakningscentraler,
den andra ligger i finska Jyväskylä
Malin Fransén Kronberg
• har läst till elektroingenjör vid Karlstads universitet
• började jobba på TeliaSonera 1997
• är idag ”Head of Incident Management Centre”
(IMC) på Teliasonera
på prov. Det kan handla om åska, naturkatastrofer eller
stormar – den mest utmanade var nog stormen Gudrun
2005. Ett färskt exempel är jordbävningen utanför
Hong Kong i september 2011. Då förstördes flera
av våra kablar. Vi fick jobba hårt. Tillsammans med
kunder och andra operatörer försökte vi snabbt hitta
nya vägar att koppla om trafiken på.
Text: Susanne Sävenfalk
Foto: Maria Obed
16
MAGASINET | NR 1 2013

skola & LÄRARUTBILDNING
En examen spelar roll
– Utbildningen är verkligen en nytändning. Jag lär mig massor och får en helt
annan styrka i mitt yrke, säger Christer Allestad som kombinerar studier på
Yrkeslärarprogrammet vid Karlstads universitet med ett arbete som yrkeslärare.
Det är idag mycket stort
behov av utbildade yrkeslärare
och prognoser pekar på
fortsatt brist. Trots att lärare
i yrkesämnen i dagsläget
är undantagna kravet på
lärarlegitimation väljer
många ändå att skaffa sig en
examen och söktrycket på
Christer Allestad yrkeslärarprogrammen ökar.
– Många arbetsgivare
kräver en yrkeslärarexamen för anställning. Jag har
arbetat som yrkeslärare under många år och kan inte
tänka mig ett bättre arbete. Eftersom jag trivs så bra
som lärare är det viktigt för mig att skaffa en examen,
säger Christer Allestad.
Karlstad har ett gott rykte
Programmet vid Karlstads universitet är mycket
populärt och har sökande från hela landet.
– Jag valde Karlstad tack vare det goda ryktet.
Efter diskussioner med lärare och rektorer som sa att
Karlstads universitet var bäst var valet enkelt, säger
Christer Allestad.
Anita Ward, programledare för Yrkeslärarprogrammet,
och Birgitta Holm, utbildningssamordnare, tror att det
finns flera orsaker till det goda ryktet.
– Lärarutbildningen vid Karlstads universitet har hög
kvalitet. Vi har satsat på den vetenskapliga miljön och
arbetar mycket med att koppla gedigen erfarenhet till
vetenskapligt tänkande, säger Anita Ward.
– Även vårt sätt att hantera den verksamhetsförlagda
utbildningen, VFU:n, är populärt. Vi får ihop teori
och praktik på ett bra sätt. Eftersom många av våra
studenter arbetar som lärare anpassar vi deras VFU
till rådande förhållanden. Det innebär att skolorna får
behålla sina lärare och studenterna kan utnyttja tiden
till att förankra sina kunskaper och delta i skolans
utvecklingsarbete, säger Birgitta Holm.
Christer Allestad tycker att upplägget är bra.
– Det jag får med mig under utbildningen använder
jag mig av i jobbet. Jag tar med mig det mesta på ett
eller annat sätt. Kollegorna tycker att det är jättekul och
jag får möjlighet att driva igenom mina idéer.
– Ibland kan jag känna av en viss statusskillnad
mellan yrkeslärare och lärare i kärnämnena. Vi har
svårt att bevisa vår kunskap. En examen gör det
förhoppningsvis lättare, säger Christer Allestad.
Yrkeslärarprogrammet lockar även studenter som
inte har någon erfarenhet av läraryrket. Efter 18 år
på byggen valde Fredrik Lindström att utbilda sig till
yrkeslärare. Möt honom på nästa sida.
Text: Maria Nilsson
Yrkeslärarprogrammet vid
Karlstads universitet riktar sig till
dem som vill utbilda sig till yrkeslärare
inom gymnasieskolan. Utbildningen
omfattar 90 högskolepoäng på
hel- eller halvfart. Programmet läses
på distans med tre obligatoriska
närträffar per termin vid Karlstads
universitet. Teori varvas med
verksamhetsförlagd utbildning, VFU.
Ungefär hälften av studenterna på
utbildningen arbetar idag som lärare.
Läs mer om Yrkeslärarprogrammmet
på kau.se/yrk
Det finns även andra utbildningsmöjligheter
för verksamma lärare
som saknar lärarexamen eller
behöver ny examen för att uppfylla
behörighetskraven.
Kompletterande pedagogisk
utbildning och Val-projektet är
några exempel som gör det möjligt
att få en lärarexamen och därmed
kunna ansöka om lärar- och
förskollärarlegitimation.
Läs mer på
kau.se/utbildning/LARARE
Den 1 december 2013 måste
förskollärare och lärare som byter
tjänst ha en legitimation för att få
undervisa och sätta betyg.
Den 1 juli 2015 omfattas nästan
alla av detta krav.
Det finns lärare som är undantagna
kravet på legitimation, bland andra
lärare i yrkesämnen.
På skolverket.se finns mer
information.
MAGASINET | NR 1 2013 17

skola & LÄRARUTBILDNING
Joakim Karlsson och Jesper Bergsman
sågar till brädor tillsammans med lärare
Fredrik Lindberg (mitten).
18
MAGASINET | NR 1 2013

skola & LÄRARUTBILDNING
Från byggare till lärare
– På fredag eftermiddag släppte jag hammaren. På måndag satt jag på en
föreläsning på Karlstads universitet och undrade var jag hamnat, säger
Fredrik Lindberg, som efter 18 år i byggbranschen nu arbetar som
yrkeslärare på Nobelgymnasiet i Karlstad.
Det var inte så att Fredrik Lindberg vantrivdes med
sitt arbete. Det var mer en tanke om att kanske göra
något annat i livet som allt oftare dök upp.
– Jag har alltid känt mig hemma med ungdomar och
funderingar på att bli lärare fanns. Problemet var bara
att jag tidigare trodde att universitetet inte var något för
mig, jag som bara gått tvåårigt gymnasium och knappt
läst en bok i hela mitt liv. Men efter att ha träffat en
tidigare kollega som utbildat sig till lärare bestämde jag
mig ändå för att pröva.
Och så blev det. Allmän behörighet lästes in på
Komvux, Yrkeslärarprogrammet söktes och hösten 2009
klev han in på Karlstads universitet efter att ha sagt upp
ett fast jobb i byggbranschen.
– För att kugga igång hjärnan lite började jag
läsa deckare under sommaren. Jag beställde även
kurslitteraturen och började läsa den. Att sedan komma
till universitetet var som att besöka en helt ny värld.
Jag kände mig inte hemma till att börja med, men jag
kämpade på och insåg efterhand att jag trots allt hade
en del att komma med.
Andra värden än en hög lön
Studierna gick bra och sedan hösten 2011
arbetar Fredrik Lindberg på byggprogrammet på
Nobelgymnasiet.
– Jag trivs väldigt bra med att arbeta som lärare.
Elevkontakten är det allra bästa. Att jag jobbat så länge
i branschen gör att jag får ett förtroende av eleverna
som kanske kärnämneslärarna inte får lika lätt. Jag kan
relatera till saker jag själv gjort.
– Men jag måste förstås visa att jag förtjänar deras
förtroende och kan lära ut det jag kan. Det finns
ett syfte med att utbildningen innehåller mycket
pedagogik. Kan man inte lära ut så spelar det ju ingen
roll att man vet hur man bygger ett hus.
Trivs som lärare
Den negativa mediebild som finns om läraryrket tycker
Fredrik Lindberg inte stämmer. Men visst finns det
saker han skulle vilja ha på ett annat sätt.
– En nackdel är allt som ska registreras och
rapporteras. Jag skulle hellre ägna den tiden åt eleverna.
Sedan är ju inte lönen den allra bästa. Rent ekonomiskt
har jag gått med förlust. Jag tjänade bättre tidigare och
nu har jag dessutom studielån. Men för mig har det här
varit en nystart. Jag värderar andra saker högre.
– Men byggarbetare är ett bra jobb. Jag tycker
mina elever har valt helt rätt. De kommer snabbt ut i
arbetslivet. De får en internationellt erkänd utbildning
och de tjänar bra. Det säger jag till dem. Men jag lägger
också ner mycket tid på att få dem att förstå hur viktigt
det är att även läsa kärnämnena. Man vet aldrig vad
som händer i framtiden.
Text: Maria Nilsson
Foto: Benjamin Goss
MAGASINET | NR 1 2013 19

Returadress: Karlstads universitet, 651 88 Karlstad
Jag vet inte vilken risk min ålderfar, mormors
far, tog den där gången när han den 23 september
1905, på dagen för unionsupplösningen, anlände
till Karlstad. Men dit kom han med tåg från Bergen
med en ingenjörsexamen från Dresden med sig i
bagaget, för att bli överingenjör vid Slottsbrons
bruk. Karlstadskonferensen som pågick när han
anlände skedde under hot om väpnad konflikt mellan
syskonländerna Norge och Sverige. Lyckligvis slapp vi
krig den gången, men det var mycket nära.
Idag rustar samhället sig för att kunna hantera långt
mer komplexa hot. Krig ser inte heller ut som för hundra
år sedan, men de potentiella kriser vi behöver rusta
oss inför är både sådana som har en säkerhetspolitisk
dimension och andra typer av hot – pandemier, extrema
väder, stora olyckor för att ta några exempel.
Det är ganska enkelt att lista vilka områden som är
skyddsvärda. Människors liv och hälsa naturligtvis.
Samhällsviktiga funktioner, demokratiska värden,
miljö och ekonomiska värden. Det blir knivigare att
identifiera vad som hotar dessa värden, men desto
viktigare att vi samverkar för att lösa uppgiften på alla
nivåer, lokalt-regionalt, nationellt-internationellt.
Men viktigaste är ändå att du och jag reflekterar över
vilken roll vi har, professionellt och som enskilda
medmänniskor, vid oförutsedda händelser.
En roll är att analysera och identifiera hot, några
ansvarar för förebyggande åtgärder eller att begränsa
skador. Några ska hantera situationen, det kan vara
ambulans, räddningstjänst, polis men det kan vara du
eller jag som ska ingripa också.
Tricket är att använda alla samlade resurser på alla
nivåer smart och samordnat, och för det behövs förstås
kunskap, planering, övning – och samverkan.
När man ser rapporterna från bränderna i Australien,
Japan efter Fukushima eller stormen Sandy i USA slår
det mig att enskilda människors förmåga att förutse,
hantera och återställa efter en olycka eller kris ofta är
avgörande för hur vi klarar krisen.
Man kan börja med att skaffa sig brandvarnare,
batteridriven radio och gå en förstahjälpenkurs.
Är du beredd?
Helena Lindberg
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Helena Lindberg är generaldirektör för Myndigheten för
samhällsskydd och bereskap, MSB, sedan starten i januari
2009. Hon var GD för Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten
under dess sista tid, och före
det expeditions- och rättschef på försvarsdepartementet.
Hon är gift och har två vuxna barn. Har släktband i Värmland
och är uppvuxen i Madrid.
Nästa nummer
Av magasinet
Kommer i Maj