Läs mer - Esab

192 2007
ESAB-NYTT
ETT INFORMATIONSMAGASIN UTGIVET AV ESAB SVERIGE AB. NR 192/07 ÅRGÅNG 47
Renar luften
till 99,8%
Svetstekniska
Dagarna 9-10 maj
Anmäl dig nu!

2 ESAB-NYTT NR 192 2007
Många förhoppningsfulla saker
att blicka fram emot
192 2007
ESAB-NYTT
Visst känns det riktigt positivt nu när ljuset kommer tillbaka och dagarna blir
längre. Jag följer alltid med skillnaderna i solens upp- och nedgång i programmet
som visas på söndagarna efter väderrapporten i TV. Nu i början av februari
handlar det om mer än en halvtimmas ljusare dagar från vecka till vecka. Det
fi nns en vår i sikte även detta år. På ESAB ser vi också ljust på framtiden. Nya,
funktionella produkter, som skall göra svetsarbetet enklare och effektivare, introducerar
vi slag i slag till en kraftigt expanderande industrimarknad. En annan
positiv sak är att vi nu är på plats i de nya lokalerna. Det har blivit riktigt bra och
vi trivs med att ha huvudkontor, laboratorier och processcenter i ett område
som sjuder av liv, bara ett stenkast från Göta älv.
I detta nummer av ESAB-NYTT kan du läsa många spännande artiklar. Bland
annat reportaget om hur EWP i Malmö har lyckats halvera svetstiden av rör till
vindkraftverk genom retrofi t av svetskranar. Vi får inte glömma den personliga
arbetsmiljön för svetsarna ute i verkstäderna. Svetsarna skall så litet som möjligt
behöva utsätta sig för risken att andas in svetsrök. På Karlqvist smide i Lidköping
utrustar man sina svetsare med svetshjälmen Eye-Tech II och Air 160 friskluftfi
lter, som renar luften till 99,8%, vilket går att läsa om här i början av tidningen.
Genom fl ytten till de nya lokalerna har våra laboratorier fått ökad kapacitet, om
detta kan du läsa mer på sidan 17.
På tal om svetspersonal är det också viktigt, och lönsamt, med kontinuerlig
utbildning. Har man välutbildade svetsare, får man också ut maximal effekt av
sin svetsutrustning och arbetet blir också mer intressant. På våra Svetstekniska
dagar i början av maj, tar vi upp de senaste rönen och ger en bild av trender i
svetsvärlden. Då ges också utrymme för teknisk konsultation, om så önskas.
Läs gärna mer om detta längre fram i tidningen.
Avslutningsvis vill jag önska er alla en fi n och skön vår.
ESAB-NYTT är en svetsteknisk tidskrift utgiven
av ESAB Sverige fyra gånger per år.
Ansvarig utgivare: Sten Wallin
Redaktionskommitté: Sten Wallin, Björn W Ohlsson,
Lars Björkman, Ylva Åshede, Kjell Tuvemark
Sten Wallin
Försäljningschef
ESAB Sverige AB
Medarbetare i detta nummer:
Lars Cederholm, Juha Lukkari,
Eva-Lena Bergqvist
ESAB Sverige AB
Box 8004
402 77 Göteborg
Tel: 031-50 95 00
Fax: 031-50 92 22
www.esab.se
Eftertryck tillåts efter avtal.
Produktion och annonsbokning:
Tuvemark Reklambyrå AB
Järntorget 4, 413 04 Göteborg
Tel: 031-85 54 80
Fax: 031-22 70 99
www.tuvemark.se

ESAB-NYTT NR 192 2007 3
Innehåll
Renar luften till 98,8 %
Karlqvist Smide i Lidköping väljer svetshjälmen
Eye Tech II med friskluftsfilter Air 160 sid 4
AristoMig robotsvetspaket
Möjlighet till mer än 200 förprogrammerade
synergilinjer med AristoMig robotpaket sid 6
Lundqvist Maskin & Bygg i nya lokaler sid 8
I de nya lokalerna blir det enklare för kunderna
Lundqvist Maskin & Verktyg – en stark partner
i storstockholmsområdet sid 8
Halverad svetstid ger fler vindkraftstorn
Med retrofit från ESAB har EWP i Malmö
säkerställt en effektiv produktion sid 10
ESABs Svetstekniska Dagar 9-10 maj
Preliminärt program presenteras sid 12
Mekaniserbara svetsprocesser
MIG/MAG-svetsning är en flexibel svetsmetod
som är enkel att mekanisera sid 14
Tre toppmoderna laboratorier till ditt förfogande!
Presentation av ESABs laboratorier i nya,
fräscha lokaler sid 17
ESABs Svetstekniska Dagar 9-10 maj sid 12
Förbrukning av skyddsgas vid MIG/MAGsvetsning
Några exempel som visar hur mycket
skyddsgas som förbrukas sid 18
Överdimensionering av kälsvetsar
Det finns pengar att spara genom att använda
effektiva a-mått sid 20
Produktnytt sid 21, 22
Mekaniserbara svetsprocesser sid 14

4 ESAB-NYTT NR 192 2007
Renar luften till 99,8%
För att ge svetsarna bästa skydd och behagligare arbetsmiljö valde Karlqvist Smide att investera i svetshjälmen Eye-Tech II 9-13
med friskluftsfilter Air 160.
Fälten på Västgötaslätten lyser
vita av den nyfallna snön. Vi
närmar oss Lidköping. Vårt mål
är Karlqvist Smide AB. Vi skall
besöka företaget för att höra om
de nya svetshjälmarna med friskluftsfi
lter, som inköptes strax
före årsskiftet, motsvarar förväntningarna.
Karlqvist Smide är ett drygt femtio år gammalt
företag. Starten skedde i Dalvik, som ligger strax
utanför Lidköping, redan år 1955. Verksamheten
expanderade och fl yttades 1959 till nybyggda
lokaler inne i Lidköping. Inriktningen har hela
tiden varit densamma; legotillverkning av stora
stålkonstruktioner av olika slag. Idag är man 45
anställda. I företagsledningen och på kontoret
arbetar 7 personer och i den 3 000 kvm stora
verkstadshallen är 38 personer verksamma.
ESAB har sedan starten varit en given leverantör
av såväl svets- och skärutrustningar som
tillsatsmaterial.
Karlqvist Smide tillverkar bland annat kvarnar
för återvinning av sopor. Det är rejäla, tunga
konstruktioner.
– Häromdan levererade vi en kvarn med en
total vikt på 48 ton. Den gick till Holland, berättar
Ulf Christensson, som är VD på företaget.
Skärarbetena med stora konstruktioner i de
grova materialen är till stor del automatiserade
med hjälp av ESAB-utrustning. Företaget har

ESAB-NYTT NR 192 2007 5
god beläggning i verkstan och när vi frågar
Ulf om företagets starka sidor, så svarar han
att dom får jobben genom att ha korta ledtider,
en hög servicegrad, skickliga yrkesmän
och stor leveranssäkerhet.
Att företaget är mån om sina yrkesmän i
verkstaden förstår man. Miljön i verkstaden
är mycket viktig och den personliga arbetsmiljön
är särskilt betydelsefull. Därför har
företaget nu försett alla sina svetsare med
ESABs senast utvecklade svetshjälmar,
Eye-Tech II. Hjälmarna är kompletterade med
friskluftsfi lter Air 160 med partikelfi lter P3,
högsta skyddsklassen. P3-fi ltret stoppar hela
99,8% av alla partiklar i svetsröken, både
fasta och aerosoler.
Vi frågar verkstadschefen, Hans Eliesson,
varför valet föll på Eye-Tech II 9-13 och
Air 160
– Först och främst för den höga reningsgraden.
Men också för att svetsarna är mycket
rörliga i verkstan och förfl yttar sig mellan
olika arbetsprojekt, och då är det är väldigt
smidigt att friskluftsfi ltren bärs runt midjan
utan att vara i vägen. Och så har hjälmen och
friskluftenheten en väldigt snygg design, tilllägger
Hans med ett leende.
Vi förfl yttar oss ut i den stora verkstadshallen
och träffar där svetsaren Stefani
Tabuanitoga, som jobbat på företaget i 15 år.
Stefani håller just nu på att svetsa ett jobb
med rörtråd. En stor del av röken går upp i
punktutsuget, men det sväljer inte all rök.
Stefani fäller upp hjälmen och ser nöjd ut.
– Den här hjälmen är toppen, sitter bekvämt
och skyddar väl. När jag svetsar med rörtråd
blir det väldigt varmt, men luften från friskluftenheten
är sval, så det blir behagligt i hjälmen,
säger Stefani.
Vi frågar om batterikapaciteten är tillräcklig
– Ja, den räcker gott. Jag sätter batteriet på
laddning varje dag efter jobbet och har det
fulladdat på morgonen när jag börjar igen.
Stefani fäller ner hjälmen och fortsätter att
svetsa. I den futuristiskt designade ESABhjälmen
och med friskluftsfi ltret runt midjan
liknar han mest en varelse från yttre rymden i
det fyrverkeriliknande ljuset från svetsningen.
Stefanis Tabuanitoga är svetsare på
Karlqvists Smide. Hans stora fritidsintresse
är rugby. Han är medlem i
Svenska landslaget men spelar
vanligtvis i Vänersborg Rugbyklubb.
EYE-TECH II ÄR DEN SENASTE TILLKOMNA SERIEN
SVETSHJÄLMAR I ESABS SORTIMENT.
Eye-Tech II omfattar fyra svetshjälmar med olika funktioner. Från de mest
avancerade hjälmarna 5-13 och 9-13 till 10-12 och 10-11, som är speciellt
lämpliga för underhålls- och reparationssvetsning.
Eye-Tech II är ett fenomen i funktion och komfort. Hjälmen är mycket
välbalanserad och sitter bekvämt på huvudet. Samtliga hjälmar i serien kan
utrustas med friskluftsfiltret Air 160 eller Air 190.
Karlqvist Smide AB har sin 3 000 kvm
stora verkstad i Lidköping.

6 ESAB-NYTT NR 192 2007
Snabb och rationell
produktion med AristoMig
robotsvetspaket
ESAB erbjuder standard robotsvetspaket i
olika varianter som medverkar till både snabbare
och mer rationell svetsproduktion.
AristoMig robotpaket ger möjlighet till mer
än 255 förprogrammerade synergilinjer med
minne för 99 parametrar och svetsscheman.
De ingående enheterna i AristoMig robotsvetspaket
är enkla att ansluta till en befi ntlig
robot. I standardpaketet ingår följande grundprodukter:
• MarathonPac, bulkförpackning svetstråd
• AristoMig, strömkälla
• DeviceNet, Externt Bus Interface
• Aristo RoboFeed, trådmatarenhet
• Manöverkablar mellan strömkälla och
robot samt till matarenhet
• Svetspistol
• Snabbkoppling till slangpaket
Varje produktion har sina egna förutsättningar
och kräver olika kombinationer av såväl strömkällor
som matarenheter och övriga tillbehör.
ESAB erbjuder kostnadsfri konsultation och
rådgivning för att skräddarsy paket för robotiserad
svetsprocess.
Ta gärna kontakt med en av våra säljare för
mer information.
VILL DU ÖKA DIN SVETSKAPACITET
Hej, jag heter Christer Börjesson och arbetar som säljare på Motoman Robotics.
Efter nästan 30 år inom verkstadsindustrin med inriktning på svets, har jag samlat
på mig både kunskap och förståelse för branschen. Nu vill jag hjälpa dig att
hitta kvalitetshöjande lösningar och utveckla din svetskompetens.
Ring mig på 0730-798 938 eller besök vår webbsida www.motoman.se så kan
vi tillsammans se till att du får en ökad svetskapacitet.
STUDIO.B / KALMAR
Hälsningar
Christer

Skruva upp produktiviteten
® MISON är AGAs registrerade varumärke.
Högre svetshastighet ger möjlighet att svetsa fler detaljer på kortare tid. Det innebär också
mindre svetsdeformation, mindre efterarbete och mindre behov av tillsatsmaterial.
MISON ® H2 skyddsgas och MISON ® He30 skyddsgas är exempel på två kvalitetsgaser
som höjer din produktivitet.
Hydrogenet i skyddsgasen MISON ® H2 ger minskad oxidation och gasen är främst
avsedd för svetsning av rostfritt stål. Heliumtillsatsen i skyddsgasen MISON ® He 30 gör
den lämplig för alla material.
Läs mer på www.aga.se
AGA – ideas become solutions
AGA Gas AB | 08-706 95 00 | www.aga.se

8 ESAB-NYTT NR 192 2007
I de nya lokalerna blir det
enklare för kunderna
I november flyttade Lundqvist
Maskin & Verktyg in i nya och
ändamålsenliga lokaler, ett par
hundra meter bort från där man
funnits tidigare. Företaget ger
tillverkande industri, verkstäder
och byggbranschen tillgång till
ett brett sortiment med varor
och kringtjänster inom verktyg,
maskiner och industriförnödenheter.
Med närheten till kunderna
och kostnadseffektiva
logistiklösningar har företaget
blivit en stark partner, i framförallt
Storstockholmsområdet.
I den 1 600 kvm stora utställningen finns ett flertal av ESABs strömkällor. Det finns
dessutom ett stort sortiment av tillsatsmaterial och tillbehör.
Företagets mål är att ge bästa service
och att göra tillvaron enklare för kunderna.
Dels genom att ha specialister
inom varje produktområde, ett brett kundanpassat
sortiment, teknisk kompetens och
dels genom att alltid vilja göra det där lilla extra
för sina kunder.
– Vi tillgodoser kundbehovet som finns i
Stockholm. Service och logistik är A och O för
oss och vi ger alltid våra kunder kompletta
systemlösningar, med allt från råd och support
till ”dörr till dörrleverans”, berättar Lars-Göran
Jonsson, VD.
Lundqvist Maskin & Verktyg har flyttat till
nya och ändamålsenliga lokaler på
Smidesvägen 5 vid Solna Business Park.

ESAB-NYTT NR 192 2007 9
Teknisk kompetens till kundernas förfogande
är ledord för Lundqvist Maskin & Verktygs verksamhet.
Poängen är att de alltid ska kunna
vägleda kunden att välja de rätta lösningarna.
Med hjälp av modern datateknik utvecklar företaget
kontinuerligt material- och ekonomifl ö-
dena i logistikkedjan och tar fram lösningar till
lägsta möjliga totalkostnad och högsta möjliga
mervärde för kunden.
ESAB är en självskriven leverantör av standardsvetsutrustning
och tillbehör till företaget. I
den stora utställningen kan man se många av
ESABs strömkällor. I butiken finns ESABs
tillsatsmaterial och övriga tillbehör såsom
svetshjälmar, svetshandtag, svetspistoler, svetssprayer
m m. Lundqvist Maskin & Verktyg ger
också kvalifi cerad teknisk rådgivning om svetsutrustning
och lämpliga svetsmetoder.
Lundqvist Maskin & Verktyg ligger numera på
Smidesvägen 5, vid Solna Business Park. Där
fi nns en stor butik med utställning på totalt
1 600 kvm, 600 kvm lager samt en gasdepå på
135 kvm.
– Vår nya butik är centralt beläget nära E4 och
E18. Hit är alla välkomna för inköp eller teknisk
rådgivning, avslutar Lars-Göran.
Här ges kvalificerad rådgivning om val av lämplig strömkälla för olika svetsmetoder.
Miljö
Miljöfrågor har idag större fokus än tidigare. Det talas om att miljö blivit något som är modernt –
något som ligger rätt i tiden. Däremot glömmer vi bort att det ligger mycket arbete och forskning
bakom allt vi idag läser och hör, även om resultaten och åsikterna inte alltid är samstämmiga.
Debatten har blivit intensivare i takt med det alltmer miljömedvetna samhället och den ökande
mediala bevakningen. Det är dock viktigt att komma ihåg att miljöfrågorna har funnits på
agendan länge.
På ESAB har vi arbetat med miljöfrågor i ett decennium men det är särskilt under de senaste
åren som arbetet vuxit i omfattning. Redan 1999 fick ESAB sitt första miljöcertifikat. Det var
en maskinfabrik i Indien som var först ut och följdes av fabriken i Perstorp två år senare. Idag är
hela koncernen certifierad men våra ambitioner stannar inte här utan ribban höjs ytterligare.
Inom ESAB Region Norden sätter vi stort fokus på utsläpp och avfall.
Vi arbetar för att finna nya lösningar och möjligheter men satsar även på utbildning.
Vi tar ett steg i taget, ett steg i rätt riktning.
Johanna Wall
Environmental Manager
Region Norden

10 ESAB-NYTT NR 192 2007
Halverad svetstid ger fler
vindkraftstorn
Operatören kan välja att styra svetsförloppet från kontrollpanelen intill kranen på golvet eller använda den trådlösa fjärrkontrollen
och röra sig fritt kring stationen.
När u-båtstillverkningen upphörde
i mitten av 1990-talet
innebar detta slutet på en lång
varvsepok i Malmö. Istället valde
man på Kockumsområdet i
västra hamnen att satsa på ett
antal affärsområden med legotillverkning
åt process- och försvarsindustrin.
Inom ett av
dessa områden började man
tillverka vindkraftstorn åt tyska
Enercon, en av världens ledande
tillverkare av vindkraftverk.
När affärsområdena såldes
ut i början av 2000-talet förvärvade
Enercon sin underleverantör
och bildade Enercon
Windtower Production (EWP). Utvecklingen har
gått rasande fort. I slutet av 1990-talet tillverkades
ett torn med en effekt på 500 kW varje
vecka. I dag är produktionen uppe i sex torn
( typ 2 MW) i veckan. 10–15 procent av tornen
stannar inom Sverige. Resten går till övriga
Norden samt länder som Tyskland och Frankrike.
Varje torn består av tre–fyra svetsade
sektioner som sätts ihop med bultförband. I sin
produktion har EWP ett tiotal kranar för längdoch
rundsvetsning av sektionerna.
För att säkerställa en effektiv produktion
valde EWP att modernisera en av de tre kranar
som används för den mest krävande svetsningen.
ESAB, tillsammans med drift- och
underhållsföretaget Dusab, såg över hela
kranen och utrustade den med nytt svets- och
styrsystem (singel byttes till tandem twin-
teknik och kontrollenheten PEH installerades)
samt nya strömkällor.
– För oss har satsningen på retrofi t inneburit
att vi tack vare den moderna PEH-utrustningen
har fått en suverän överblick över
svetsprocessen. Genom att ha gått från singel
till tandem har vi i princip halverat svetstiden.
Och när vi börjar med tandem twin räknar vi
med att tjäna ytterligare 40 procent i tid, säger
Mats Herrlander, teknik- och driftsansvarig
på EWP.
Kameraövervakning är en annan nyhet. Via
en monitor kan operatören välja att styra svetsförloppet
från kontrollpanelen intill kranen på
golvet eller använda den trådlösa fjärrkontrollen
och röra sig fritt kring stationen. EWP jobbar
med kontinuerliga förbättringar i produktionen.
I takt med att efterfrågan på vindkraftstorn ökar,
väntar troligtvis översyn av fl er svetskranar.
Framför allt handlar det då om att säkerställa
tillgängligheten i produktionen.

ESAB-NYTT NR 192 2007 11
Drygt 30.000 ton stål används 2007 i produktionen. De aktuella tornens plåtar varierar i tjocklek mellan 18 och 34 mm.

De senaste rönen presenteras på ESABs
Svetstekniska Dagar 9-10 maj 2007
Utvecklingen går i en rasande fart. Överallt
forskas det intensivt för att göra processer
snabbare och effektivare. Så också inom det
svetstekniska området. ESAB ägnar stor
energi åt att leda utvecklingen inom svetsteknik
genom att kontinuerligt generera nya svetsprocesser,
nya maskiner och nytt tillsatsmaterial.
Kunskap som konkurrensverktyg
Är man uppdaterad går det att göra stora
vinster, både i tid och i pengar. Det går också
att se kunskapen som ett konkurrensverktyg.
Har man den i sin hand kan man effektivisera
produktionen och åstadkomma snabbare tillverkningsprocedurer
eller framställa produkter
med högre prestanda.
Årets Svetstekniska dagar kommer att hållas
dels på Arken konferenscenter och dels på
ESAB nya Process Centre. Båda anläggningarna
ligger på Hisingen. Arken, där våra deltagare
också har möjlighet att bo, ligger endast ett
stenkast från havet vid inloppet till Göteborg.
Under den första dagen kommer vi att ge en
svepande bild över nyheter, trender och förändringar
i svetsvärlden. Programmet omfattar
också en djuplodande inblick i olika svetsprocesser
bland andra automationsprocesser,
robotsvetsning samt laser- och plasmahybridsvetsning.
Likaså belyses hur man genom
olika åtgärder kan öka svetsproduktionen med
befi ntlig utrustning. Dagen avslutas med gemensam
middag på kvällen, då det fi nns stora
chanser till umgänge och erfarenhetsutbyte
kollegor emellan.
ESABs nya Process Centre
Dag två kommer programmet att omfatta demonstrationer
av olika svetsmetoder och svetsprocesser.
Vi kommer då att hålla till på ESABs
hypermoderna, nya Process Centre. Bland
annat så demonstreras orbitalsvetsning, laserhybridsvetsning,
friction stir svetsning samt svetsning
med 6 trådar samtidigt. Dessutom kommer
vi att titta närmare på ESABs laboratorieverksamhet.
Denna dag står dessutom vår svetsexpertis
till förfogande för teknisk konsultation.
Öka svetsproduktiviteten
Föreläsarna, som är både externa och interna
specialister, har stor kompetens, var och en
inom sitt specifi ka område. Så här säger en av
föreläsarna, Lars-Erik Stridh, chef för ESAB
Welding Process Centre, som kommer attberätta
om hur ESAB kan hjälpa sina kunder att
öka svetsproduktiviteten:
– I många verkstäder fi nns en dold svetskapacitet.
Jag kommer att peka på olika möjlighe

heter att trimma in svetsprocessen för att
optimera kapaciteten. Det gäller att analysera
om man använder rätt svetsmetod för det
man gör och att man har rätt tillsatsmaterial.
Gör man en sådan studie, fi nns det pengar
att tjäna. Jag kommer också att beskriva några
faktiska fall.
Ett deltagande i ESABs Svetstekniska Dagar
är ett effektivt sätt att få en heltäckande bild
inom områden svetsteknik. Det ger dig också
möjlighet att träffa och umgås med kollegor
under intressanta och trevliga förhållanden.
Skriv redan nu in ESABs Svetstekniska Dagar
den 9–10 maj i din kalender!
Program med fullständig information kommer
att sändas ut under mars månad.
Du kan också se hela programmet på vår
hemsida www.esab.se. Anmäl dig senast den
27 april till Ylva Åshede via e-mail ylva.ashede@
esab.se. Är det något du undrar över, ring
gärna Ylva på tel. 031-50 94 46. Välkommen!
Program ESABs Svetstekniska Dagar. 9-10 maj 2007
Onsdagen den 9 maj. Arkens konferenscenter.
• Registrering och välkomna.
• Nyheter, trender och förändringar i svetsvärlden.
Bertil Pekkari, Ordförande Svetskommissionen
• Produktivitetspotentialen i svensk tillverkningsindustri.
Anders Kinnander, Prof. Manufacturing Technology, CTH.
Lunch
• Automationsprocesser inom ESAB.
Kari Lahti, Global Manager Automation, ESAB.
• Går det att bygga vindkraft i Sverige
Gunnar Fredriksson, Svensk Vindkraft, VIS.
• Från tankers och u-båtar till vindkrafttorn i Offshorestorlek.
Peter Overup, Welding & Quality Manager, EWP.
Kaffe
• Laser- och plasmahybridsvetsning – nya kombinerade
svetsmetoder för ökade krav på produktivitet.
Annika Tedeholm, M.Sc., Process & Application Engineer,
ESAB och Pål Dyberg, M.Sc., Deputy Process & Application
Manager, ESAB.
• Robotsvetsning – total-kalkylering av en robotstation.
Lars Erik Stridh, Process & Application Manager, ESAB.
• ESAB hjälper våra kunder att öka svetsproduktiviteten.
Lars Erik Stridh, Process & Application Manager, ESAB.
• Hemlig gäst.
Middag
Torsdagen den 10 maj. ESABs nya processcenter.
• Demonstrationer och teknisk konsultation.
• Orbitalsvetsning – ett högkvalitativt sätt att svetsa rör.
• Laserhybridsvetsning – framtidens högproduktiva svetsmetod.
Kaffe
• Friction Stir svetsning – svetsning utan deformation, är det möjligt
• Svetsning med sex trådar samtidigt – högproduktiv svetsning av rör.
• ESABs Laboratorieverksamhet.
Lunch och avslutning
#
ANMÄLAN
Önskar endast seminarium 9-10 maj. Pris 3.250:- (exkl. moms)
Önskar seminarium och hotellrum en natt, 9-10 maj. Pris 4.250:- (exkl. moms)
Önskar seminarium och två hotellnätter, 8-10 maj. Pris 5.250:- (exkl. moms)
Namn 1:
E-post 1:
Namn 2:
E-post 2:
Företag:
Adress:
Postnr, ort:
Skickas senast 27 april till ESAB Sverige AB, Att. Ylva Åshede, Box 8004, 402 77 Göteborg, alternativt per e-mail ylva.ashede@esab.se

14 ESAB-NYTT NR 192 2007
Mekaniserbara svetsprocesser
Under många år har allt bättre
mekaniseringsutrustningar utvecklats
med nya och enklare
styr/ kontrollsystem. De gasskyddade
processerna används flitigt
i svetsrobotar inom de flesta
industrisegment. Man kan bygga
mycket komplicerade mekaniseringsutrustningar,
det är bara
uppfinningsrikedomen som sätter
gränserna.
De halvautomatiska svetsprocesserna,
det vill säga de processer
där man har en automatisk
frammatning av den kontinuerliga
elektroden som samtidigt utnyttjas som
strömledare för att alstra ljusbågen är de som
mekaniseras och även robotiseras. Pulverbågsvetsningen
tillhör naturligt mekaniserade svetsmetoder,
eftersom svetshuvudet och matarenhet
till denna metod är för tunga att sköta manuellt.
Ofta sitter svetshuvudet och matarenheten på
en svetskran eller på en balkgående vagn. Den
största skillnaden mellan pulverbågsvetsning
och svetsning med trådelektrod eller rörtråd är
att smältbadet skyddas av ett pulver istället för
en skyddsgas. Pulverbågsvetsning är en mycket
produktiv och lönsam svetsmetod.
MIG/MAG-metoden, som är en bågsvetsmetod,
använder det trådformiga tillsatsmaterialet för
att överföra strömmen till arbetsstycket, och
därmed smälter tillsatsmaterialet och fogytorna
på svetsobjektet så att en svetssträng produceras.
Denna svetsmetod med olika typer av
tillsatsmaterial som olegerat, låglegerat, höglegerat
samt aluminium, är med varierande
mekaniseringsgrad den dominerande metoden
inom svetsindustrin. Svetsutrustningen består
av en strömkälla, ett trådmatarverk, en styrenhet
och en svetspistol. Matarverket matar fram tillsatsmaterialet
till svetspistolen där strömövergången
sker via ett kontaktmunstycke till tråden.
Tråden som är ansluten till pluspolen får kontakt
med arbetsstycket, som är anslutet till minuspolen,
och en ljusbåge tänds.
Tråden och fogytorna smälter, vilket resulterar
i en färdig svets. Tråden som är upplindad på
en bobin eller ilagd i en förpackning fungerar
som tillsatsmaterial och elektrod, med uppgift
att föra över strömmen till svetsobjektet. Tråden
går från matarverket till svetspistolen genom ett
slangpaket. Smältbadet och ljusbågen, i vilken
tillsatsmaterialet smälter, måste skyddas från
yttre påverkan. Till detta ändamål används en
skyddsgas som transporteras fram till svetspistolen
genom slangpaketet. Den smälta metalllen
måste skyddas från den omgivande atmosfären
eftersom smältan reagerar med syret och
kvävet i luften. Väl framme i svetspistolen leds
gasen ut i ett munstycke som koncentriskt
omsluter kontaktrör och tillsatsmaterial.

ESAB-NYTT NR 192 2007 15
MIG/MAG-svetsning med trådelektrod
MIG/MAG-svetsning med trådelektrod är en
halvautomatisk process där tillsatsmaterialet
matas fram automatiskt. Svetsrörelsen sker
manuellt eller i en mekanisering. Tråden fi nns i
två utföranden, kopparbelagd eller kopparfri.
Den kopparbelagda trådelektroden har ett gott
korrosionsskydd och en bra strömövergång.
Trådens ytrenhet är väsentlig för matningsegenskapen.
Är inte ytan helt ren ger detta förr eller
senare upphov till att tråden kärvar och då
matningen blir ojämn varierar strömmen och
svetsningen måste avslutas för att trådledaren
behöver rengöras. Detta är en stor nackdel i en
robotanläggning där timkostnaden är hög och
trådmatningen måste fungera så problemfritt
som möjligt. På den kopparfria tråden, som
kommit de senaste åren, appliceras en beläggning
för att ge en bra strömövergång och ett
gott korrosionsskydd. Använder man den kopparfria
tråden i en robotstation behöver man inte
oroa sig för att få kontaktstörningar.
Skyddsgaser
Det fi nns två olika typer av skyddsgas; inert och
aktiv. Den inerta skyddsgasen är inaktiv och
deltar inte i de kemiska reaktioner som sker i
ljusbågen och smältbadet. En aktiv skyddsgas
H
B
F a
F 1
F 1
F a F a
F 1
Argon Helium CO 2
Skyddsgasens påverkan på inträngningsprofilen.
innehåller kolsyra, syrgas eller kväveoxid. Dessa
beståndsdelar deltar i de kemiska reaktioner som
förekommer i ljusbåge och smältbad.
Härav kommer de två metodbenämningarna;
MIG = Metall Inert Gas och MAG = Metall Aktiv
Gas. Som aktiv gas kan man använda sig av
100% kolsyra men det är vanligare med bland-
ningar av gaser och den vanligaste är blandgasen.
Den består av 80% argon och 20% kolsyra.
Skyddsgasens sammansättning påverkar
svetsningsegenskaperna. En blandgas ger en
lugnare ljusbåge än den som består av 100%
kolsyra. Det bildas mindre metalldroppar i ljusbågen,
svetssprutet och svetsröken blir mindre
och inträngningen blir smalare. ”Avbrännan” blir
mindre med en blandgas än med ren kolsyra,
vilket innebär att en mindre mängd kisel och
mangan oxiderar i ljusbågen och avgår som
svetsrök. Detta ger bättre mekaniska egenskaper
hos svetsgodset. Vid MIG-svetsning är ren
argon den vanligaste skyddsgasen men också
blandningar av argon och helium används.
I vissa fall förekommer det en blandning av
argon, helium och syre.
Vid svetsning av rostfritt stål använder man
ibland argon med en liten inblandning av syre
för att bredda inträngningsprofi len och för att
tillföra mer energi till ljusbågen. Helium och argonblandningar
är att föredra vid svetsning av
tjockväggiga material i aluminium eller koppar.
För svetsning av aluminium i normala godstjocklekar
används ren argon.
Förutsättningar
MIG/MAG–svetsningen lämpar sig bäst för
svetsning i plåttjocklekar från 1 till 10 mm. Metoden
är vanlig vid svetsning av karossdelar inom
bilindustrin, i varvsindustrin och till olika applikationer
inom övrig verkstadsindustri. Fördelen
med svetsmetoden är att man har kontinuerlig
tillförsel av tillsatsmaterial, låg hydrogenhalt och
högre bågtidsfaktor.
För att uppnå bästa svetsresultat inom MIG/
MAG-svetsningen måste man ha god kunskap
för att kunna ställa in rätt förhållande mellan
ström, spänning, gasfl öde, utstick, pistolvinklar
och framföringshastighet. Dessa parametrars
inställningar är beroende av vad det är för
grundmaterial, hur tjockt svetsgodset är, vilken
Vid svetsning med trådelektråd produceras
ingen slagg.
200 300 400 500 600A
Svetsströmmens påverkan på
inträngningsdjupet.
24 28 32 36 40V
Bågspänningens påverkan på
inträngningsdjupet.
diameter tillsatsmaterialet har, typ av svetsfog,
svetsläge och skyddsgas. Man kan hitta riktvärden
för dessa parametrar i svetsrekommendationstabeller
i tillsatsmaterialkataloger
eller genom att fråga tillsatsmaterialleverantören
direkt. Det är viktigt att den valda arbetspunkten
ligger inom rekommenderat arbetsområde
för den valda tillsatsmaterial/skyddsgaskombinationen,
så att ljusbågens egenskaper blir
korrekta. Svetshastighet, pistollutning och
elektrodutstick är parametrar som svetsaren
själv styr under svetsförloppet.
KVALIFICERAD SVETSRÅDGIVNING!
Bernt har, som svetsingenjör, mångårig
erfarenhet av svetsteknisk rådgivning till den
svetsande industrin för att optimera svetsprocessen
ur ekonomisk och kvalitetssynpunkt.
”Jag har mångårig erfarenhet från konstruktionskontor samt
tjugofem års erfarenhet som ansvarig svetsingenjör inom varvsindustrin,
offshoretillverkning samt verkstadsindustri i allmänhet.”
Göte Nilsson, EWE
Bernt Ljungblom EWE
Telefon: 031-54 23 24
Mobil: 0703-22 67 66
bernt.ljungblom@telia.com
• Kvalitetssäkring
• Svetsproblemlösning
• Svetsteknologisk utbildning
•Teknisk ledning av svetsarbete
• Materialval och konstruktiv utformning
Blåportsgatan 3 A, 371 42 Karlskrona.
Telefon/Fax: 0455-261 25
Mobil: 0706-98 70 51
E-post: info@svetsteknologi.se
www.svetsteknologi.se

16 ESAB-NYTT NR 192 2007
Fördelar
Fördelen med MIG/MAG-svetsning är att den
är enkel att mekanisera. Vid en mekanisering
använder man samma svetsutrustning som vid
manuell svetsning och applicerar den i mekaniseringsutrustningen.
Vid en robotinstallation
behöver man komplettera svetsutrustningen
med en strömkälla som är integrerad med
styrsystemet och som kan kommunicera med
robotanläggningen. Man använder också ett
annat matarverk som ofta sitter monterat på
robotarmen samt en annan typ av svetspistol
som passar till roboten. MIG/MAG-svetsningen
är mycket fl exibel när det gäller mekaniseringar
och det är bara den egna kreativiteten
och fantasin som sätter gränserna. Eftersom
en ren standardutrustning kan användas i en
mekanisering, är det ett mycket kostnadseffektivt
sätt att mekanisera på.
I tunnare material, under 4–5 mm, har solidtråden
sin stora fördel. Detta beror på att det
är en relativt ”kall” svetsprocess jämfört med
belagd elektrod och rörelektrod. Den lägre
värmetillförseln ger mindre deformationer och
svetsegenspänningar. I större godstjocklekar
måste man, på grund av den lägre värmetillförseln,
vara noggrann med fogföljning och
svetshastighet för att undvika svetsdefekter
som kallfl ytningar och bindfel.
Begränsningar
Eftersom processen är gasskyddad är den
känslig för yttre faktorer som tvärdrag och
utstick. Vid tvärdrag kan man riskera att skyddsgasen
blåser bort och det blir svetsdefekter i
svetsgodset. Det är viktigt att skydda ljusbågen
och smältan från den omgivande atmosfären.
Syret i luften reagerar lätt med kisel och mangan
och bildar oxider som avsätts som slagg
eller avgår i svetsröken. Detta innebär att
svetsgodset får en lägre halt kisel och mangan
än vad som är brukligt och det kan innebära
en sänkning av de mekaniska värdena hos
Nitrogenhalt (p pm)
100
80
60
40
20
0
0
Vindhastighet (m/sek)
1 2 3 4 5
Skyddsgasens påverkan på inträngningprofilen.
(600)
svetsgodset. Man skall även se upp med kvävet
eftersom det lätt tas upp i en smälta och
snabbt kan sänka slagsegheten. I situationer
med mycket dåligt gasskydd kan man även få
defekter i form av porer i svetsgodset.
Produktivitet
Svetsströmmen och trådmatningshastigheten
är helt dimensionerande för produktiviteten,
vilken mäts i kilo nedsmält svetsgods per
tidsenhet. En hög trådmatningshastighet ger
en hög svetsström. Detta samband varierar
beroende på tillsatsmaterialets tvärsnittsyta
eftersom den är avgörande för strömmotståndet.
När man svetsar mäts strömmen som
Solidtråd
Rörtråd
Olika tvärsnittsytor hos tillsatsmaterial.
passerar i ljusbågen i ampere. Tillsatsmaterialet
man svetsar med har en viss diameter och
på så sätt kan man räkna ut dess tvärsnittsyta
i mm 2 . Svetsströmmen fördelar sig över tillsatsmaterialets
tvärsnitt och man kan räkna ut en
enhet som kallas för strömtäthet, vilken anges
i ampere/mm 2 . Detta är ett mått på den energi
som utvecklas i ljusbågen, det vill säga
värmen. En hög strömtäthet innebär även en
hög värmeutveckling i ljusbågen samt en snabb
nedsmältning av tillsatsmaterialet. Tråden har,
precis som alla elektriska ledare, ett motstånd
som mäts i Ohm. Är motståndet stort krävs
det en större mängd tråd för att nå den önskade
svetsströmmen.
Utrustning
Solidtråden förekommer i följande diametrar:
0,6 – 0,8 – 1,0 – 1,2 – 1,4 – 1,6 mm och i
undantagsfall 2,0 mm för gasskyddad svetsning.
Spolvikten varierar, beroende på typ av spole
eller förpackning, från 0,5 till 470 kg.
Endless Pac, som är en utveckling av väl
beprövade Marathon Pac, består av två
seriekopplade förpackningar med svetstråd.
Genom att svetsa ihop trådändarna från respektive
förpackning kan man enkelt byta ut det
fat som är slut och ställa dit ett nytt – utan att
stoppa produktionen för byte av tråd. På så
sätt får man ett jämnt produktionsfl öde och
därmed också en bättre lönsamhet.
Vid svetsning med solidtråd förekommer det
olika ljusbågstyper. Det fi nns kortbåge, blandbåge
och spraybåge. Vilken typ av ljusbåge
det är beror på ström och spänning. Spraybågsvetsning
har den stabilaste ljusbågen med
minst svetssprut. Med en pulsströmkälla kan
man åstadkomma en stabil ljusbåge med små
metalldroppar vid en lägre ström än man kan
med en konventionell strömkälla. Med denna
typ av strömkälla där man kan pulsa strömmen
kan man noggrant styra droppstorlek och
droppövergång samtidigt som man minimerar
värmetillförseln.
Inställningen av svetsparametrarna är viktig.
Det gäller att ha rätt förhållande mellan ström,
spänning, utstick, gasfl öde, svetshastighet och
pistolvinklar. Utsticket är avståndet från kontaktrörets
främre del till smältbadet.
Terjes mattips
FÅROSTGRATINERAD
FLÄSKFILÉ
Tillagningstid 21-50 minuter
Ingredienser: 4 port
1 fläskfilé, ca 500 g
1 tsk salt, smör
Crème:
100 g grekisk fårost, 1 dl crème
fraiche, 1 pressad vitlöksklyfta,
1 krm svartpeppar
Tillagning:
1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Putsa filén från senor och fett.
Skär den i 2-3 cm stora bitar och
krydda med salt och peppar.
3. Bryn köttet runt om i smör i en
stekpanna. Lägg över det på ett
ugnssäkert fat.
4. Mosa osten och blanda med
crème fraiche, vitlök och peppar.
Häll såsen över köttet.
5. Gratinera i mitten av ugnen i 5-10
minuter eller tills köttet är genomstekt.
6. Servera köttet med oliver, lättstekta
grönsaker, sallad och couscous
eller ris.

Tre toppmoderna laboratorier till ditt förfogande!
dragprov på helsvetsgods med bestämning av
sträckgräns, brottgräns och förlängning. Detta
kan göras vid både rumstemperatur och förhöjd
temperatur (maximalt 950°C). Vidare utförs
tvärdragprov men normalt bestäms då endast
brottgräns. Bockprov, inklusive s.k. wrap-aroundprov,
brytprov och förstås bestämning av slagseghet
och omslagstemperatur är andra exempel
på den mekaniska provning som utförs.
Slagprovning utförs inte bara enligt ISO-norm
utan också enligt ASTMs normer, vilket endast
ESABs laboratorium och ett annat laboratorium
i Sverige kan erbjuda. Temperering av slagproverna
sker kontrollerat med en noggrannhet på
+/- 2°C och provning kan ske vid i stort sett
valfri temperatur ner till -196°C.
ESABs laboratorier i nya, fräscha lokaler
Liksom övrig verksamhet vid ESAB i Göteborg
har de kemiska, mekaniska och metallografi ska
laboratorierna fl yttat in i nya, ombyggda lokaler
i f. d. Götaverkens huvudkontor på Hisingen.
Arbetet med att planera fl ytten har pågått under
hela 2006, men det mest intensiva fl yttarbe-
tet inföll i månadsskiftet november-december,
då planerna skulle realiseras. Nu är vi på plats
och mycket stolta över våra nya, fi na laboratorier
och vill ta tillfället i akt att presentera
laboratoriernas verksamheter i de nya, fräscha
lokalerna.
Kemiska laboratoriet gör analyser
och utbildar kemister
På ESABs kemiska laboratorium arbetar elva
kemister. Laboratoriet är en viktig kugge i ESABs
inre arbete för att säkra produkternas kvalitet,
men man arbetar också med att utveckla nya
och säkrare metoder för olika typer av analyser.
Laboratoriet har även som uppgift att utbilda
kemister på ESABs produktionslaboratorier över
hela världen. Dessutom arbetar man med standardisering
av analysförfaranden, såväl inom
ESAB som nationellt och internationellt.
Laboratoriet tillhör de mest välutrustade laboratorierna
i Sverige när det gäller oorganisk,
kemisk analys och använder sig av ett fl ertal
avancerade tekniker, exempelvis:
• Röntgenfl uorescens
• Röntgendiffraktion
• Optisk emission med gnista
• Optisk emission med ICP
• Atomabsorption
• Förbränningsanalys
• Smältextraktion
Analyser utförs av/för:
• Svetsgods
• Sammansättning
• Bestämning av mängden diffusibelt väte
(av betydelse för vätesprickrisken)
• Svetstråd
• Trådens sammansättning
• Ytbeläggningar (av betydelse för
matningsegenskaper och slitage av
munstycken och trådledare)
• Belagda elektroder
• Flux
• Råmaterial
• Svetsrök
• Slagg
• Processkemikalier
Mekaniska laboratoriet har fått ny,
toppmodern utrustning
Det mekaniska laboratoriet, är liksom det kemiska
laboratoriet, en mycket viktig kugge i
kvalitetssäkringen av ESABs produkter. Där
kontrolleras fortlöpande att de etablerade produkterna
håller vad de lovar, med avseende på
t.ex. draghållfasthet och slagseghet. Dessutom
utförs en stor mängd provningar i samband med
produktutveckling och produktförbättring.
Det mekaniska laboratoriet har i och med
fl ytten utrustats med helt nya och toppmoderna
provningsmaskiner. Laboratoriet utför
Metallografiska laboratoriet löser
problemen och ger råd
Det metallografi ska laboratoriet har fyra viktiga
arbetsområden. Dessa är kundsupport, utvecklingsstöd,
kvalitetssäkring samt forskning. Inom
området kundsupport arbetar man med att
hjälpa de av ESABs kunder som stött på problem
i sin svetsningsverksamhet. Det kan vara t.ex.
oväntade svetsgodsegenskaper, sprickor, defekter
och ibland haverier. Svetsgodsen analyseras
med avseende på t.ex. mikrostruktur,
hårdhet, kemisk sammansättning och i de fall
det är tillämpligt också fraktografi . Utifrån de
resultat detta ger kan man ofta förstå vad som
gjort att problem har uppstått och därmed ge
kunden råd om hur problemen ska undvikas.
I arbetet med att dra slutsatser och ge råd,
samarbetar laboratoriet frekvent med ESABs
kundserviceingenjörer och med företagets många
erfarna svetsare.
Inom området utvecklingsstöd arbetar laboratoriet
med att fastställa och analysera egenskaper
hos produkter som är under utveckling,
till stöd för företagets produktutvecklare.
Även det metallografi ska laboratoriet är en del
av kvalitetssäkringssystemet, och bidrar med
bestämningar av t.ex. svetsgodsets hårdhet
och/eller ferrithalt.
Sist men inte minst arbetar de fem ingenjörerna
vid det metallografi ska laboratoriet med
att bygga upp kunskap om hur svetsgodsen
påverkas av variationer i analyser, svetsparametrar,
spänningsförhållanden och annat som kan
påverka deras egenskaper. Syftet med detta är
förstås att kunna utveckla ännu bättre, säkrare
och robustare tillsatsmaterial för framtiden.

18 ESAB-NYTT NR 192 2007
Förbrukning av skyddsgas vid
MIG/MAG-svetsning
Bild 2. Nomogram för bestämning av gasförbrukning: MAG-svetsning
med trådelektrod och blandgas.
MIG/MAG-svetsning kräver inert
gas för att skydda svetssmältan
och ljusbågen mot den omgivande
luften. Om syret och kvävet
som finns i luften kommer
i kontakt med smält material,
kan ett antal skadliga effekter
uppstå beroende på vilket material
som ska svetsas, t.ex.
uppkomst av porer, förluster
genom avbränning av legeringsämnen
och sprödhet.
V
id svetsning av skilda stålkvaliteter
handlar det alltid om MAG-svetsning
(Gasmetallbågsvetsning med aktiv
gas) medan svetsning av icke-järnmetaller handlar
om MIG-svetsning (Gasmetallbågsvetsning
med inert gas). Själva metoden, utrustning, och
även utförandetekniken är densamma oavsett
om svetsningen som utförs av MAG- eller MIGsvetsning.
De skyddsgaser som används i samband med
kolstål och låglegerat stål är vanligen olika
Ar-CO 2
-blandgaser, t.ex. Ar+8%CO 2
, Ar+18%CO 2
och Ar+25%CO 2
, av vilka den senare troligen
är den vanligast förekommande. De skyddsgaser
som används i samband med rostfritt
stål är också blandgaser, men mängden aktiva
gaser måste begränsas till några få procent,
t.ex. Ar+2%CO 2
och Ar+2%O 2
eller Ar+30%-
He+2%CO 2
, därför att syre ”bränner” av legeringsmaterialet
som förlust vid förbränningen och
därför att koldioxid orsakar uppkolning av svetsgodset
(dvs. en ökad kolkoncentration, vilket i
sin tur leder till en försämrad resistens mot korrosion).
Inerta gaser som används i samband
med aluminium, koppar och nickel är ren argon
eller olika Ar+He blandgaser.
Flödet av inert gas måste vara högt för att
det avskiljer luften från bågens omgivning och
inte är känsligt för mindre drag. Å andra sidan
orsakar ett alltför högt gasfl öde, turbulens i
gasfl ödet, vilket kan bidra till att luft blandas i
bågens omgivning. De faktorer som påverkar
gasfl ödet är följande: inert gas, grundmaterial
som ska svetsas, svetsströmmen, drag på
arbetsplatsen, förbandstyp.

ESAB-NYTT NR 192 2007 19
Lämpligt gasfl öde vid MAG-svetsning av stål
varierar beroende på vilken bågstyp som används
( svetsström) enligt följande:
• Kortbågsvetsning: 10-15 liter/min
• Spraybågsvetsning: 15-20 liter/min
Det fi nns en grov rumregel för att bestämma
gasfl ödet:
• Gasfl öde (liter/min) = 12 x elektrod
diameter (mm)
• Således innebär en elektrod på 1,2 mm ett
gasfl öde på 15 liter/min.
Gasfl ödet bör mätas vid änden av svetspistolens
gasmunstycke genom att använda gasfl
ödesmätare försedd med avläsning liter/min
för de skilda blandgaserna, Fig. 1.
Gasmunstycket behöver vara tillräckligt massivt
för att även motstå den höga värmebelastningen
som produceras vid spraybågsvetsning.
Gasmunstycket behöver rengöras regelbundet
för att avlägsna eventuellt svetssprut. Gasmunstycket
måste installeras med omsorg för att
motverka att luft kommer in i bågens omgivning
via dess anslutningsenhet.
Inert gas förbrukas naturligtvis mest av allt när
bågen bränner. Små mängder förbrukas också
under för-fl öde och efter-fl öde. Dessutom medför
läckor i gassystemet, slangar och kopplingsdetaljer
ytterligare gasförbrukning.
Människor frågar ofta hur mycket gas som
förbrukas vid MIG/MAG-svetsningen. Förbrukning
av detta slag betecknas ofta som förbrukning i
liter (l) eller i kubikmeter (m 3 ) per kilo trådelektrod
(kg). Förbrukningen varierar från fall till fall, ganska
avsevärt, på en skala mellan ca 0,2-0,9
m 3 /kg. Enligt en nyligen genomförd ”översiktskalkyl”,
uppskattas den genomsnittliga förbrukningen
i Finland av MAG-svetsning för stål
uppgå till ca 0,4 m 3 /kg.
Förbrukningen kan uppskattas utgående från
matningshastigheten för elektroden och fl ödet
per bifogat nomogram vid vilket gasförbrukningen
sker naturligt endast under bågens
bränntid, Fig. 2. Några exempel ges intill:
1,2 mm: spraybåge, 8 m/min (ca 260 A) och
gasfl öde 20 liter/min
• Förbrukning: ca 280 liter (0,28 m 3 )/kg
trådelektrod
• Insvetstal: 4,3 kg/h
• 1,2 mm: kortbåge, 4 m/min (ca 150 A)
och gasfl öde 20 liter/min
• Förbrukning: 410 liter (0,41 m 3 )/kg trådelektrod
• Insvetstal: 2,2 kg/h
• 1,0 mm: spraybåge, 10 m/min (ca 210 A)
och gasfl öde 15 liter/min
• Förbrukning: ca 240 liter (0,24 m 3 )/kg
trådelektrod
• Insvetstal: 3,7 kg/h
• 1,0 mm: kortbåge, 3 m/min (ca 95 A) och
gasfl öde 10 liter/min
• Förbrukning: 850 liter (0,85 m 3 )/kg elektrod
• Insvetstal: 0,7 kg/h
Följande exempel visar reell gasförbrukning och
kostnader för svetsmaterial enligt beräkningar
av dessa i olika svetsverkstäder.
Exempel 1: Företagstillverkning av lådbalkar
• MAG-svetsning med massiv tråd
• 4 svetspistoler simultant
• Trådelektrod: € 1 per kg
• Skyddsgas (blandgas). € 3 per kg
• Gasförbrukning: 0,3 m 3 /kilo trådelektrod
• Svetsmaterial, kostnader (€ per kg trådelektrod):
• Trådelektrod: € 1 per kg
• Skyddsgas: € 0,9 per kg
Exempel 2: Företagstillverkning av
arbetsmaskiner
• MAG-svetsning med massiv tråd
• Svetsmaterial, kostnader
(€ per kilo trådelektrod):
• Trådelektrod: € 0,9 per kg
• Skyddsgas: € 0,7 per kg
Exempel 3: Företagstillverkning av
stålkonstruktioner
Bild 1. Mätning av gasflöde med
gasflödesmätare.
• MAG-svetsning med massiv tråd
• Förbrukning av trådelektrod: 35 ton/år
• Gasförbrukning: 11 000 m 3 /år
• Gasförbrukning: 0,31 m 3 /kg trådelektrod
Exempel 4: Företagstillverkning av
skogsmaskiner
• MAG-svetsning med massiv trådelektrod
och rörelektrod
• Förbrukning av elektrod: 116 ton/år
• Gasförbrukning: 46 700 m 3
• Gasförbrukning: 0,40 m 3 /kg elektrod
• Gaskostnader: 0,75 € per m 3
• Kostnader, elektrod: € 1,5 per kg
(genomsnitt)
Exempel 5: Företagstillverkning av
aluminiumprodukter
• MIG-svetsning
• Förbrukning av trådelektrod: 3 ton/år
• Gasförbrukning: 1700 m 3 /år
• Gasförbrukning: 0,56 m 3 /kg elektrod
Vi utför bl.a. följande tjänster inom materialteknik
Hållfasthet/Mekanisk provning • Mekanisk verkstad • Miljö/Kemi
Metallografisk undersökning • Provning av svets och grundmaterial
Analyser • Asbest
Tillgängligheten 1, 417 01 Göteborg, tfn 031-65 64 70, fax 031-65 64 80
e-post info@safecontrol.se - www.safecontrol.se

20 ESAB-NYTT NR 192 2007
Överdimensionering av kälsvetsar
För kälsvetsar fi nns det möjlighet att göra
stora kostnadsbesparingar genom att se över
dimensioneringen av själva svetsen. Grunden
för kälsvetsens a-mått är konstruktörens hållfasthetsberäkning
(tabell 1). Ett vanligt fel är
att man utifrån detta ökar det beräknade a-
måttet med en enhet (t.ex. 1 mm) för ”säkerhets
skull”. Av samma anledning ökar även
svetsaren med en enhet. Från det beräknade
a-måttet på exempelvis 4 mm har man nu kommit
upp i 6 mm. Detta medför givetvis att volymen
på svetsgodset ökar i motsvarande grad.
Som framgår av tabell 1 ökar volymen på
det insvetsade godset till drygt det dubbla
med påföljd att även svetstiden ökar (se tabell
2). Följaktligen kommer även kostnaden för
tillsatsmaterial och arbetskostnaden att öka i
motsvarande grad. Den ökade värmetillförseln
medför dessutom större kostnader för efterarbete
i form av riktning.
Källa a-mått (mm) svetsgodsvikt (g/m) Relativt
Hållfasthets- 4 126 1
beräkning
Konstruktör
(för säkerhets skull) 5 196 1,6
Svetsare
(för säkerhets skull) 6 283 2,3
Tabell 1. Exempel på ”översvetsning”.
a-mått (mm) yta (mm 2 ) Svetsgodsvikt (g/m) Svetshastighet (cm/min)
3,0 9 71 110
4,0 16 126 62
5,0 25 196 40
6,0 36 283 28
Tabell 2. Effekten på svetshastigheten vid olika a-mått.
Parametrar:
– OK Tubrod 14.12 ( Ø 1,2 mm )
– Trådmatningshastighet: 10 m/min
– Svetsström: ≈ 250 A
– Insvetstal: 78 g/min ( 4,7 kg/h )
– Svetsgodsets vikt (g/m ): Area (mm 2 )
x 7,85 (g/cm 3 )
– Svetshastighet (cm/min): 100 x insvetstal
g/min) x svetsgodsvikt (g/m)
Figur 1. a-mått med djup inträngning.
Inträngning:
Storleken på a-måttet på en kälsvets mäts från
kälsvetsens yta till hörnet mellan dom två plåtarna.
Effektivt a-mått mäts som höjden på den
största triangel som kan inskrivas mellan smältgränsen
och svetsytan, mätt vinkelrätt mot den
yttre ytan av triangeln.
Vissa svetsprocesser ger väldigt djup inträngning
och därmed ett stort effektivt a-mått.
Generellt tillåter konstruktionsstandarden att
räkna in den djupa inträngningen vid beräkning
av kälsvetsens a-mått förutsatt att den är konstant
över hela svetsens längd (fi gur 1). Gällande
europeisk standard för detta är Eurocode EN
1993-1-8:2005.
I Eurocode-standarden specifi ceras inte svetsmetoden.
Generellt avses pulverbågsvetsning
som ger en djup och kontinuerligt jämn inträngning.
I vissa standards föreslås mekaniserad
svetsning för att säkerställa en kontinuerligt
jämn inträngning. Om inträngning skall ingå vid
beräkning av a-mått bör konstruktörer, svetsare,
produktionspersonal och kontrollpersonal
informeras så att alla som är involverade är väl
förtrogna med vad som gäller.
Det är värt att nämnas att vid användande av
effektivt a-mått (inträngning) kan stora a-mått
svetsas med en svetssträng i stället för fl era
strängar. Detta medför en stor vinst både i
svetstid och kostnader.

ESAB-NYTT NR 192 2007 21
Produktnytt
Nya mekaniserade
TIG-strömkällor
Med de nya MechTig2000i
respektive MechTig4000i
stärker ESAB sitt erbjudande
till de branscher som efterfrågar
en mekaniserad
rörsvetsning med hög
kvalitet. Vid en demonstration
nyligen i Laxå visades
de nya maskinerna upp.
Fler och fl er branscher
efterfrågar en
mekaniserad
svetsprocess med
hög kvalitet och
säkerhet. Ett exempel
är trycksatta sprinklersystem som i bästa fall aldrig behöver användas,
men likväl måste fungera när det verkligen gäller. Andra exempel är
rörsystem inom livs- och läkemedelsindustrin, där svetsfogarna måste
vara släta och jämna för att bakterier och annat inte skall få fäste. Men
även bryggerier, skeppsvarv och kraftgenerering efterfrågar effektiva
processer för att tillverka högkvalitativa svetsfogar.
Nyheter
Det nya med MechTig2000i respektive MechTig4000i är
bland annat ett grafi skt gränssnitt som är helt integrerat
med det klassiska i spreadsheetformat. Det är lätt att
växla mellan de två visningsformaten och den
grafi ska representationen gör det enklare
att överblicka processen.
– Det kan se komplicerat ut, men är i
själva verket mycket enkelt att använda,
säger Thomas Persson, chef för
plattformen Welding heads.
Till sin hjälphar svetsaren dessutom
ett programbibliotek med färdiga
och utprovade program för olika
tillämpningar. Och skulle det
behövas, är det lätt att generera
nya automatiskt.
Vi har också tagit fram en simuleringspanel
för utbildning och demonstration samt
en utbildningsdvd för säljare och distributörer,
som visar hur man loggar in och tar fram program.
– Mekaniserad TIG kräver visserligen ett visst mått
av kunskap, men det är enkelt att komma igång tack vare de olika
program vi tagit fram, avslutar Thomas Persson.
kapskivor
med extrem livslängd
och kaphastighet
www.norton.se
Saint-Gobain Abrasives AB
Box 305, 177 25 Järfälla
tel 08-580 881 00, fax 08-580 881 01
e-mail sga.se@saint-gobain.com

22 ESAB-NYTT NR 192 2007
Produktnytt
halvåret 2007.
Nya produktnamn på strömkällor och matarverk
Nu byter vi namn på vissa produkter. Anledningen
är att vi vill varumärkesskydda tre olika
produktfamiljer:
• Origo
• Caddy
• Aristo
Inga strömkällor eller matarverk har förändrats,
fysiskt. Produktnamnen ”Handy”, ”DTG” och
”LHF” lever vidare, medan ”ESAB” kommer att
utgå. Vår förhoppning är att den nya namnstrategin
på sikt kommer tydliggöra produktsortimentet
och samtidigt stärka ESABs varumärkesskydd.
Hur påverkar namnbytet
ESABs kunder
Under en övergångsperiod måste vi leva med
både de nya och gamla produktnamnen. För
att underlätta detta har vi tagit fram en översättningstabell
där nytt/gammalt namn respektive
gammalt/nytt namn finns angivet.
Samtliga prislistor, produktkataloger, fakta-
blad, manualer och vår hemsida, www.esab.se,
kommer att uppdateras löpande. Detta arbete
kommer att vara helt slutfört under första
Observera speciellt följande namnbyte
• ESABFeed 30-2/30-4 heter numera
Origo Feed 302/304 med panel M11/
M12 (stegreglerade).
• ESABFeed 30-4/48-4 heter numera
Origo Feed 304/484
med panel M13 (tyristorreglerade).
• OrigoFeed 30-2/30-4 heter numera
Origo Feed L302/L304
• AristoArc 400/500 heter numera
Origo Arc 4000i/5000i med panel A2
och Aristo Arc 4000i/5000i med
panel A4.
Genom att använda den avancerade panelen
A4 ökar funktionaliteten på svetsutrustningen,
trots att strömkällan är gemensam.
Kontakta oss om du har frågor
angående namnbytet
Tag gärna kontakt med ESAB Sveriges kundtjänst
031-50 95 00, fax 031-50 94 30 eller email
order@esab.se. Du kan också prata med din
ESAB-säljare om det är något du undrar över.
Kan du se in i framtiden
Du har byggt upp en bra kompetens inom svetsområdet
men kan du se in i framtiden
Visste du att vi snart kommer att ha standarder
inom hybridsvetsmetoder och klassificering av
diskontinuiteter vid smältsvetsning
Eller att standarden för svetsarprövning kommer
att uppdateras
Hur kommer detta att påverka din vardag
Vårt nätverk av företag, forskningsinstitut och
myndigheter leder det svenska arbetet med
standardisering inom svets.
Har du råd att inte vara med
För mer information, kontakta
Otto.Bjornberg@sis.se.
Kvalitetssäkring vid svetsning
Säkerställ rätt kvalitet för svetsade produkter och
en optimal tillverkningskostnad genom att styra
processen från konstruktion till kontroll.
Pris: 990 kr*
Svetsning av stål
Ta lärdom av bokens rekommendationer av provningsmetoder,
svetsmetoder, svetsbarhet, val av
tillsatsmaterial, värmebehandling m.m.
Pris: 995 kr*
Materialnyckeln online
Här finner du metalliska materialdata, sammansättning,
egenskaper och mycket mer.
Årsavgift: 2495 kr*
*exkl. moms och frakt
Störst i Norden på standarder.
SIS Förlag AB: Telefon: 08-555 523 10, Fax: 08-555 523 11, E-post: sis.sales@sis.se, www.sis.se

ESAB-NYTT NR 192 2007 23
Beställ ditt eget exemplar!
Registrera mig för gratis prenumeration på ESAB-NYTT
Jag har ändrat adress
Sänd mig mer information om:
Namn:
Företag:
Befattning:
Adress:
Postnr/Ort:
Telefon/fax:
E-mail:
ESAB Sverige AB, Box 8004, 402 77 Göteborg
Tel: 031-50 95 00, Fax: 031-50 92 22, www.esab.se
esabsverige@esab.se
Beställ nya
katalogen
– över 6.000
kvalitetsprodukter
för din
arbetsplats!
Ordning och
reda med allt
på ett ställe!
Perfekt verktygsvagn
för dig som
jobbar på olika
ställen och enkelt behöver
få med dig allt på en gång.
Mycket stabil konstruktion.
Levereras komplett med
kroksats för 102 handverktyg.

B
Den nya
generationen
Mech TIG
Med den nya generation MechTIG-utrustningar tar vi
nu ett jättekliv framåt utan att göra avkall på det ESAB
alltid har i fokus, nämligen användarvänligheten.
Det är nu enklare att programmera, kontrollera och
styra utrustningen för att samtidigt uppnå hög kvalitet,
hög produktivitet med en hög säkerhet och ett perfekt
resultat.
Vi har vid utvecklingen av den nya generationen utgått
ifrån svetsaren/operatören med mottot ”teknik är till för
att hjälpa människor och inte tvärtom
b
ESAB Sverige AB
Lindholmsallén 9, Box 8004, 402 77 Göteborg
Tel. 031-50 95 00 Fax 031-50 94 30, 031-50 92 22
esabsverige@esab.se
www.esab.se