Läs hela numret - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
forskning o innovation o tillväxt<br />
No 3 juni 2011nytt<br />
Cancersjuka<br />
får lindring<br />
Professor Thomas<br />
HELLEDAYS forskningsgrupp<br />
fokuserar<br />
på cancercellerna<br />
Miljö<br />
på export<br />
amerikanska delstaten<br />
MICHIGAN IMPORTERADE<br />
SVENSK T MIL JÖTÄNK<br />
OCH SKAPADE TUSENTALS<br />
NYA ARBETEN<br />
Informationssamhället 3.0<br />
EN UTMANING<br />
OM INTE ALLTFÖR LÄNGE ÄR ALLT OCH ALLA ANSLUTNA<br />
TILL INTERNET. SVENSKA forskare tar oss in i framtiden.<br />
muddermassor miljöanpassas • DIGITAL Kristallkula
LEDARE<br />
Slutspurt och rivstart<br />
De här sista veckorna<br />
innan sommaren innebär som<br />
vanligt en slutspurt mot<br />
någon form av halvårsbokslut<br />
– så även för mig och <strong>hela</strong> VINNOVA. I år<br />
känns dock slutspurten också som en rejäl<br />
rivstart. Vi nu gör nu nämligen en mängd<br />
fokuserade insatser enligt vårt förnyade<br />
arbetssätt.<br />
VINNOVA släppte i maj utlysningen<br />
”Utmaningsdriven innovation” vilket<br />
kändes som en slutfas, men samtidigt<br />
också som en nystart. Utlysningen var ju<br />
på ett sätt en målgång för oss vad gäller<br />
det omfattande och strategiska jobb som<br />
lagts ned på vårt nya utmaningsdrivna<br />
arbetssätt. Under mer eller mindre ett års<br />
tid har vi genomfört såväl förberedelser<br />
och planering som extern förankring och<br />
genomförande av en för oss både stor och<br />
avgörande förändring av hur vi jobbar och<br />
ska investera vårt anslag. Men allt detta<br />
var givetvis bara startskottet för arbetet<br />
med att göra verklighet och resultat av alla<br />
våra visioner och mål. Helt klart är i alla<br />
fall att vi satsar 260 miljoner kronor under<br />
de närmaste tre åren. De första besluten<br />
fattas redan nu i höst.<br />
Också VINNOVAs engagemang under<br />
årets Almedalsvecka präglas givetvis av<br />
satsningen på utmaningsdriven innovation.<br />
Måndagen den 4 juli arrangerar vi,<br />
tillsammans med en mängd andra organisationer,<br />
en ”Innovationsdag”<br />
i Visby.<br />
På programmet<br />
står tre seminarier<br />
med fokus på bland<br />
annat en strategi<br />
för en stärkt svensk<br />
innovationsförmåga<br />
Charlotte Brogren<br />
och på strategiska<br />
samverkansprogram tillsammans med<br />
industrin och små och medelstora företag.<br />
Vi vill att seminarierna ska kunna fungera<br />
som konkreta inspel till regeringens kommande<br />
innovationsstrategi och självklart<br />
också den kommande forsknings- och<br />
innovationspropositionen. Kring<br />
innovationsdagen samarbetar vi bland<br />
annat med Teknikföretagen, IF Metall,<br />
Sveriges Ingenjörer, Skogsindustrierna,<br />
”Helt klart är i alla fall<br />
att vi satsar 260 miljoner<br />
kronor under de<br />
närmaste tre åren.”<br />
Innovationsbron, RISE och Entreprenörskapsforum.<br />
Dessutom kommer vi inom projektet<br />
”Innovation för tillväxt”, tillsammans med<br />
IVA, Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv,<br />
att presentera det första utkastet på<br />
en innovationsplan för Sverige – även<br />
detta för att ge regeringen underlag för de<br />
kommande satsningarna på forskning och<br />
innovation. Vi tror att de här formerna<br />
av bred samverkan mellan oss och andra<br />
organisationer ger både skarpa och välförankrade<br />
förslag och underlag. Allt med<br />
svensk tillväxt, konkurrensförmåga och<br />
innovationskraft i fokus!<br />
Charlotte Brogren, GD för VINNOVA<br />
Innehåll NR.3 2011<br />
03 kort & koncist<br />
Läs mer om hjälp till utländska forskare och<br />
om testbäddar inom hälso- och sjukvård.<br />
06 TEMA INFORMATIONSSAMHÄLLET 3.0<br />
En värld där allt och alla ständigt är uppkopplade<br />
mot internet är inte långt bort.<br />
11 Den svENSKA MODELLEN PÅ EXPORT<br />
Jennifer Granholm, tidigare guvernör i amerikanska<br />
delstaten Michigan, hyllar Sverige.<br />
13 KRISTALLKULAn i samtiden<br />
Sökningar på internet med tiden som en parameter<br />
ger möjlighet att titta in i framtiden.<br />
14 Avfall blir byggnadsmaterial<br />
Muddermassor med miljöfarligt innehåll<br />
minskar miljöbelastningen i nya hamnprojekt.<br />
15 MOBILT MODE<br />
Mobile Life Centre har förstått att mobiltelefonen<br />
är en modeaccessoar. Forskning pågår.<br />
16 profilen<br />
Cancerforskaren Thomas Helleday om cancerbehandlingar<br />
med begränsade bieffekter.<br />
REDAKTIONEN:<br />
Ansvarig utgivare Charlotte<br />
Brogren, VINNOVA<br />
Redaktion Krystyna Nilsson,<br />
<strong>Vinnova</strong> samt Anders<br />
Nordner och Petra Lodén,<br />
Appelberg<br />
Art Director Erich Blunck,<br />
Appelberg<br />
Tryck Edita Västra Aros<br />
Papper Arctic Volume<br />
Omslagsfoto Håkan Flank<br />
Adress www.vinnova.se<br />
Telefon 08-473 30 00<br />
ISSN 1653-2759<br />
Tidningen ges ut fem gånger<br />
per år. För prenumeration:<br />
VINNOVAnytt@VINNOVA.se<br />
18 vinnova syns<br />
VINNOVA har turnerat i Sverige för att informera<br />
om 300 forskningsmiljarder inom EU.<br />
19 lästips<br />
Publikationer från VINNOVA och kalendarium.<br />
2 vinnova-NYTT juni 2011
Kort & Koncist<br />
<br />
SKRIV OCH VINN<br />
SVERIGE I IT-TOPPEN<br />
FN OCH TRAFIKSÄKERHET<br />
Forska,<br />
leva och bo<br />
i Sverige<br />
Ny webbplats underlättar<br />
forskares rörlighet<br />
istockphoto<br />
Den nya webbplatsen EURAXESS Sweden ska underlätta<br />
forskares rörlighet i Europa. Den innehåller information<br />
för forskare som flyttar till Sverige, till exempel förklaringar<br />
om visumhantering, skatte- och socialförsäkringsfrågor<br />
samt hur det är att leva och bo i Sverige. Den innehåller även<br />
information om forskarjobb som annonserats av universitet<br />
och forskningsinstitutioner i Sverige. Under en separat sektion<br />
finns information om ”Fellowships and Grants” för att<br />
hjälpa forskare att hitta forskningsfinansiering både i Sverige<br />
och i övriga Europa.<br />
Den nya webbplatsen är en del av det europeiska nätverket<br />
EURAXESS, som etablerats av EU-kommissionen, och består<br />
av 200 center i över 30 länder.<br />
All service som ges via EURAXESS är kostnadsfri.<br />
I Sverige är EURAXESS förlagd till VINNOVA i samarbete<br />
med Vetenskapsrådet, FAS och Forskningsrådet Formas.<br />
www.euraxess.se<br />
vinnova-NYTT juni 2011<br />
3
Kort & Koncist<br />
Utmaningar<br />
blir möjligheter<br />
VINNOVAs inspel<br />
till framtidens europeiska<br />
forsknings- och innovationsprogram<br />
VINNOVA välkomnar möjligheten<br />
att delta i utformningen<br />
av framtidens europeiska<br />
forsknings- och innovationsprogram<br />
genom EU-kommissionens<br />
konsultation om<br />
grönboken ”From Challenges<br />
to Opportunities: Towards a<br />
Common Strategic Framework<br />
for EU Research and Innovation<br />
Funding” och har lämnat<br />
in sitt inspel ”VINNOVA Position<br />
Paper on the Common<br />
Strategic Framework CSF” till<br />
den öppna konsultationen.<br />
I grönboken föreslås en<br />
gemensam strategi för Europas<br />
framtida finansiering av<br />
forskning och innovation som<br />
fokuserar på att ta itu med de<br />
mest angelägna samhälleliga<br />
utmaningarna i Europa.<br />
VINNOVA stödjer den<br />
övergripande ambitionen som<br />
presenteras i grönboken om<br />
att slå ihop Competitiveness<br />
and Innovation Programme<br />
(CIP), Ramprogrammet för<br />
forskning (FP) och European<br />
Institute of Technology (EIT).<br />
VINNOVA anser att tyngdpunkten<br />
ska ligga på bland<br />
annat att:<br />
• fokusera på Grand Challenges<br />
• behålla samarbetsprojekt<br />
(collaborative projects) som<br />
främsta instrument<br />
• stärka innovationskapaciteten<br />
hos små och medelstora<br />
företag via ett sammanhållet<br />
SMF-program.<br />
Kontakt: Sandra Olivera,<br />
Sandra.Olivera@VINNOVA.se<br />
istockphoto<br />
istockphoto<br />
Uppsatstävling<br />
VINNOVA och ESBRI<br />
bjuder in till Nytt&Nyttigt,<br />
en uppsatstävling på temat<br />
innovation, kommersialisering<br />
och nyttiggörande.<br />
Sista dag för årets inlämning<br />
är den 22 juni.<br />
Tävlingsreglerna är att<br />
uppsatsen ska vara skriven på kandidat-, magister- eller<br />
mastersnivå under läsåret 2010–2011, ha fått betyget VG<br />
om sådant ges samt ha tydlig koppling till innovation, kommersialisering<br />
och/eller nyttiggörande. Tävlingen är öppen<br />
för studerande vid samtliga fakulteter.<br />
De tre bästa uppsatserna belönas med resestipendier på<br />
30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor.<br />
www.innovationsuppsats.se<br />
Sverige alltjämt i topp<br />
Sverige ligger fortfarande i topp som IT-nation<br />
men varningsflagg hissas för att andelen IT i de<br />
svenska lärosätenas forskning minskar. Det visar<br />
resultaten från uppföljningen av Scorecard.se<br />
som IT&Telekomföretagen just genomfört.<br />
IT&Telekomföretagen inom Almega har från och med<br />
i år tagit över mätningen av Scorecard.se från IVA.<br />
Scorecard.se syftar till att mäta faktorer som påvisar<br />
Sveriges förmåga att använda IT, och därmed möjligheten<br />
till ökad konkurrenskraft och tillväxt.<br />
www.itotelekomforetagen.se<br />
Nytt initiativ<br />
för kunskapsbaserade<br />
beslut i sjukvården<br />
Hälso- och sjukvården står idag inför omfattande<br />
förändringar. Beslutsfattare inom politik<br />
och administration måste ta ställning till svåra<br />
strukturella och organisatoriska utmaningar<br />
som kommer att påverka vården på ett genomgripande<br />
sätt. Nu startar Forum för Health<br />
Policy – ett svenskt alternativ för att stimulera<br />
kunskapsbaserat beslutsfattande inom hälsooch<br />
sjukvården. Det är en plattform där politiker,<br />
beslutsfattare, forskare och praktiker kan mötas,<br />
öppet diskutera och få inspiration. Finansiärer av<br />
projektet är Vårdalstiftelsen, Ersta diakoni, Lif,<br />
Pfizer, VINNOVA, Carema och SKTF.<br />
www.healthpolicy.se<br />
istockphoto<br />
Nordisk miljöteknik<br />
slår rekord – utom i Sverige<br />
2010 blev ett bra år för miljöteknikindustrin. Investeringarna i<br />
form av riskkapital och statligt stöd ökade till över en halv miljard<br />
euro och alla nordiska länderna visade tillväxt, utom Sverige.<br />
Det rapporterar Cleantech Scandinavia som har kartlagt affärerna<br />
i den nordiska miljötekniksektorn. Siffrorna redovisas för fjärde<br />
året och investeringarna på 505,7 miljoner euro är det högsta<br />
beloppet hittills. Jämfört med 2009 motsvarar det en ökning med<br />
tio procent. Störst ökning står Danmark och Finland för. Cleantech<br />
Scandinavia bedömer att det är ett resultat av att det där startats<br />
ett antal nya fonder som investerar i miljöteknikbolag i ett tidigt<br />
skede. www.cleantechscandinavia.se<br />
pixelio.de<br />
4 vinnova-NYTT juni 2011
VINNOVA<br />
finansierar<br />
49 företag med<br />
60 miljoner<br />
kronor<br />
Diagnostik av cancer, säkrare<br />
fingeravtryckssensorer,<br />
behandling av förmaksflimmer,<br />
miljövänlig lack för trägolv,<br />
nytt försäkringssystem för bostadsmarknaden,<br />
ortopediska<br />
implantat och kretsar för högfrekvent<br />
telekommunikation.<br />
Det är några av de 49 projekt<br />
som finansieras med sammanlagt<br />
nästan 60 miljoner<br />
kronor i den senaste omgången<br />
av VINNOVA-programmet<br />
Forska&Väx. Hela listan finns<br />
på www.VINNOVA.se<br />
shutterstock<br />
Mer forskning<br />
om barns och ungdomars<br />
psykiska hälsa<br />
Forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa behöver stärkas. Ökade kunskaper<br />
inom området främjar utvecklingen och förståelsen samt underlättar en positiv utveckling.<br />
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet Formas, Vetenskapsrådet<br />
och VINNOVA gör därför en gemensam satsning på 300 miljoner kronor för att<br />
stödja tvärvetenskapliga projekt med start 2012. www.fas.se<br />
Vision zero<br />
VINNOVA hakar på FN:s<br />
satsning på trafiksäkerhet<br />
Mer än 1,3 miljoner människor dör varje år i trafiken.<br />
Trafikolyckor är en stor och ökande dödsorsak i världen.<br />
Därför har FN beslutat om en tioårig fokusering på<br />
trafiksäkerhet. Den inleddes den 11 maj 2011. I Sverige<br />
har Trafikverket, Chalmers och VINNOVA beslutat att<br />
gemensamt inrätta en Vision Zero Academy.<br />
Sverige är världsledande inom trafiksäkerhet med 2,8<br />
dödsfall per 100 000 invånare. Detta är ett resultat av ett<br />
långsiktigt systematiskt trafiksäkerhetsarbete där stora<br />
satsningar har gjorts på bland annat mitträcken, förbättring<br />
av säkerheten för barn och oskyddade trafikanter och<br />
åtgärder för att förhindra onykter körning.<br />
Vision Zero Academy kommer att kunna utvecklas till<br />
en global kunskapsnod och ytterligare förstärka Sveriges<br />
position inom området. En internationell Vision Zerokonferens<br />
genomförs i Sverige under nästa år.<br />
Kontakt: Joakim Tiseus, Joakim.Tiseus@VINNOVA.se<br />
istockphoto<br />
istockphoto<br />
Regeringen<br />
satsar på<br />
testbäddar<br />
inom hälsooch<br />
sjukvård<br />
Satsningen innebär att ny<br />
teknik eller organisation och<br />
nya tjänster eller arbetssätt<br />
ska kunna testas och utvecklas<br />
i samarbete mellan hälsooch<br />
sjukvård och företag.<br />
Satsningen ska stärka innovationsförmågan<br />
inom vård<br />
och omsorg samt näringslivets<br />
konkurrenskraft. VINNOVA<br />
får i uppdrag att genomföra<br />
satsningen som omfattar 20<br />
miljoner kronor 2011–2012.<br />
istockphoto<br />
utmaningsdriven<br />
innovation<br />
VINNOVA har beslutat att<br />
arbeta med samhällsutmaningar<br />
som en drivkraft för<br />
innovation. De närmaste tre<br />
åren satsar VINNOVA därför<br />
260 miljoner kronor på projekt<br />
som brett samverkar kring<br />
innovationer inom områdena<br />
hälsa och sjukvård, hållbara<br />
städer, informationssamhället<br />
samt produktion.<br />
Att utgå från en utmaning<br />
kräver bred samverkan mellan<br />
företag, universitet, högskolor,<br />
forskningsinstitut och offentliga<br />
organisationer.<br />
Satsningen görs i tre steg. I<br />
ett första steg finansieras idéutveckling<br />
och konstellationsbyggande<br />
i ett flertal projekt.<br />
I nästa steg finansieras ett<br />
antal av dessa projekt för att<br />
utveckla och integrera produkter,<br />
tjänster och processer.<br />
Under 2013 kan ytterligare<br />
finansiering fås för att till exempel<br />
realisera resultaten i<br />
test- eller demonstrationsanläggningar.<br />
Medel för de två<br />
första stegen kan sökas fram<br />
till den 1 september i år.<br />
vinnova-NYTT juni 2011<br />
5
tema // Informationssamhället 3.0<br />
Utmaning.<br />
Informationssamhället 3.0<br />
är ett av fyra områden som<br />
VINNOVA identifierat där det<br />
finns särskilt goda förutsättningar<br />
för internationellt<br />
ledande innovationskraft i<br />
Sverige.<br />
6 vinnova-NYTT oktober 2010
Att bidra till en bättre värld och skapa fler<br />
jobb. Det är <strong>Vinnova</strong>s vision för utmaningen<br />
Informationssamhället 3.0.<br />
TEXT LISa BJERRE FOTO ISTOCKPHOTO, APPLE<br />
framtiden 3.0<br />
Att skapa tillväxt i Sverige och en<br />
bättre värld. Det är vad VINNOVAs fyra<br />
utmaningar i grunden handlar om.<br />
Det säger Peter Eriksson, VINNOVAs<br />
chefsstrateg inom industriell utveckling.<br />
För utmaningen Informationssamhället<br />
3.0 kan en bättre värld ta sig uttryck<br />
genom en trygg e-identitet eller<br />
genom att fysiska produkter digitaliseras,<br />
vilket både förenklar vardagen och<br />
förbättrar miljön. Men egentligen vill<br />
Peter Eriksson inte säga för mycket.<br />
– Informationssamhället 3.0 är en<br />
öppen inbjudan. Det är inte vår roll att<br />
tala om vad som ska göras, säger han.<br />
De projekt VINNOVA ska fokusera<br />
på är initiativ där det krävs att flera<br />
parter jobbar tillsammans – parter som<br />
i vanliga fall inte samarbetar. Tanken<br />
är att sammanföra resurser och aktörer<br />
för att skapa något nytt.<br />
– Vi letar efter idéer där det skulle<br />
vara väldigt bra om de kunde genomföras,<br />
men som är svåra att genomföra<br />
idag, säger Peter Eriksson.<br />
Även om Peter Eriksson inte<br />
vill styra idéerna bjuder han på ett<br />
exempel på hur Informationssamhället<br />
3.0 kan samverka med andra<br />
utmaningar som <strong>Vinnova</strong> identifierat,<br />
exempelvis Framtidens hälsa och<br />
sjukvård.<br />
– Var hittar jag närmast öppna<br />
vårdgivare i Sverige Den frågan kan<br />
jag inte få svar på idag. Tänk dig att<br />
hitta detta i en mobilapplikation. Det<br />
är många tjänster som borde finnas<br />
men som inte finns än.<br />
Ett framgångsrikt Informationssamhället<br />
3.0 skulle inte bara<br />
göra världen bättre, det skulle också<br />
stärka Sveriges konkurrenskraft. Peter<br />
Eriksson menar att Sverige är en bra<br />
testmarknad och att landet är lagom<br />
stort för att lyckas koppla ihop olika<br />
aktörer. Affärsidéer som lyckas här<br />
har dessutom goda möjligheter att<br />
exporteras.<br />
– Sverige ligger i topp när det gäller<br />
användandet av digitala tjänster. Vi har<br />
en bra position, och det är lättare att<br />
vinna när man redan ligger långt fram.<br />
Nu gäller det att se hur vi kan utnyttja<br />
vår position.<br />
Bilden bekräftas av Ilia Katardjiev,<br />
professor vid forskningscentret<br />
WISENET som VINNOVA stöder.<br />
– WISENET är en grund för nya<br />
exportbolag som tar hand om våra<br />
forskningsresultat. Vi jobbar med små<br />
företag som har goda tillväxtmöjligheter.<br />
Vi kommer att fixa många<br />
arbetstillfällen!<br />
4 utmaningar ska stimulera forskningen<br />
VINNOVA har identifierat fyra områden, så kallade utmaningar, som utgångspunkt för framtida insatser.<br />
De fyra utmaningarna ska fungera som viktiga drivkrafter för innovation och hållbar tillväxt:<br />
1 Framtidens hälsa och sjukvård 2 Konkurrenskraftig produktion 3 Hållbara attraktiva städer 4 Informationssamhället 3.0.<br />
Utifrån utmaningarna sker investeringar i behovsmotiverad forskning och innovation samt i effektiva innovationssystem.<br />
›<br />
Utmaningarna är formulerade utifrån samhällsbehov och efterfrågan. De är gränsöverskridande mellan flera branscher, sektorer<br />
och forskningsområden, med syfte att upptäcka ny tillväxtpotential. Insatserna ska uppmuntra bransch- och sektorsövergripande<br />
samverkan mellan olika aktörer.<br />
vinnova-NYTT oktober 2010 7
tema // Informationssamhället 3.0<br />
Lek på allvar<br />
Forskarna på Mobile Life<br />
Centre tar lek på allvar.<br />
För i underhållningen göms<br />
nya affärsmöjligheter.<br />
TEXT LISA BJERRE<br />
FOTO istockphoto<br />
Demokrati, effektivisering och revolution.<br />
IT och internet kan användas<br />
till många meningsfulla ändamål.<br />
Men det som ligger oss närmast om<br />
hjärtat är kanske ändå att ha roligt.<br />
– Tittar man på de produkter som gjort succé<br />
de senaste åren kan man tro att folk är uttråkade<br />
och gör allt för att få det roligare. De handlar om<br />
att socialisera, om lek , underhållning och spel.<br />
Det säger Oskar Juhlin, chef för Mobile Life,<br />
VINN Excellence-centret som stöds av VINNOVA.<br />
Centrets syfte är att hjälpa svensk industri att<br />
utveckla denna typ av mobil teknik och att förstå<br />
konsumenters intressen.<br />
– Det går inte att nog understryka hur viktigt<br />
det är att vi förstår det här. Men i Sverige har vi<br />
svårt för att ta det oseriösa seriöst. Det hamnar<br />
ofta ganska långt ner på vår agenda.<br />
Om man underskattar leken och de utifrån<br />
sett kanske ganska flummiga aktiviteter som mobilanvändare<br />
håller på med, missar man många<br />
affärsmöjligheter. Oskar Juhlin lyfter fram Facebook<br />
och spelutvecklaren Zynga som exempel.<br />
Zynga står bland annat bakom Facebook-spelet<br />
Farmville, som gjort succé jorden runt.<br />
TEXT ANDERS NORDNER<br />
Informationssamhället 3.0 heter en av<br />
de fyra utmaningar VINNOVA arbetar<br />
med under de närmaste åren, se<br />
faktaruta på föregående sida. Jonas<br />
Wallberg, en av VINNOVAs chefsstrateger,<br />
siar om vilken effekt informationsoch<br />
kommunikationstekniken (IKT)<br />
får på några områden med lite olika<br />
tidsperspektiv.<br />
Spel.<br />
Miljontals människor<br />
kopplar av med med<br />
succespelet ”Angry birds”<br />
när de har en stund över.<br />
Leken är i allra högsta grad<br />
värd att tas på allvar – för den skapar<br />
framgångsrikt företagande.<br />
– Vi måste förstå vad som är<br />
viktigt i människors liv, säger<br />
Oskar Juhlin.<br />
Oskar Juhlin<br />
Ett område som Mobile Life<br />
har lagt kraft på är så kallade unika spel, mobila<br />
spel som utgår från de platser man befinner sig<br />
på och de människor man möter. Det är ett slags<br />
rollspel som spelas utomhus och där upplevelserna<br />
förstärks med teknik – när man tittar i<br />
mobilen ser man saker i landskapet som ingår i<br />
spelet. I detta projekt har Mobile Life samarbetat<br />
med Nokia och spelföretaget Company P.<br />
Ett annat område som engagerat forskarna är<br />
att med hjälp av gps studera samarbetet mellan<br />
jägare och hund. Tanken är att använda lär-<br />
IKT – nu och i framtiden ›››› ››<br />
På 0–10 års sikt:<br />
IKT används allt mer till att mildra<br />
eller undvika oönskade effekter samt<br />
till att hjälpa och stöda människan.<br />
Ex 1. Tjänster växer fram där du<br />
använder mobiltelefonen för att sätta<br />
på tvättmaskinen så att tvätten är klar<br />
när du kommer hem, kontrollera om<br />
kaffebryggaren är avstängd och om<br />
frysdörren är stängd.<br />
Ex 2. Med hjälp av kommunikationstjänster<br />
och kroppsnära sensorer kan<br />
du övervaka din egen hälsa och skicka<br />
mätvärden till exempelvis vårdcentralen.<br />
Robotar blir en allt vanligare<br />
hjälpreda i hemmet.<br />
Ex 3. Fordonen får system för att<br />
minska skadeeffekterna vid olyckor,<br />
exempelvis automatisk inbromsning<br />
vid hinder på vägen och motorhuvar<br />
som lyfts för att minska personskador<br />
vid kollision mellan bil och fotgängare.<br />
domarna till att utveckla mobiltjänster som alla<br />
husdjursägare kan ha glädje av.<br />
– Vi vill öka samspelet och göra det roligare att<br />
ha hund. Vårt perspektiv är att göra tjänster som<br />
folk vill ha, inte som de borde ha, säger Oskar<br />
Juhlin.<br />
Kontakt: Anna Bjurström<br />
Anna.Bjurstrom@VINNOVA.se<br />
mobile life centre<br />
Arbetar med: Designorienterad forskning<br />
inom mobila tjänster.<br />
Antal anställda: 35<br />
Startår: 2007. Har finansiering fram till 2017<br />
från VINNOVA.<br />
På 10–20 års sikt:<br />
IKT-utvecklingen<br />
används för att reparera<br />
människan och automatisera vissa<br />
funktioner i samhället som vi idag<br />
måste kontrollera själva.<br />
Ex 1. När vi lämnar hemmet stängs<br />
kaffebryggaren av och dörren till<br />
frysskåpet stängs. Tvättmaskinen<br />
startar när elen är billig eller när<br />
leverantören av tjänsten ”el” anser<br />
8 vinnova-NYTT juni 2011
Spanskt nätverk<br />
för sparsam bevattning<br />
Med svensk teknik kan spanska bönder spara vatten.<br />
Sveriges bidrag till den trådlösa tekniken ”internet of things”<br />
har fått internationellt genomslag.<br />
TEXT LISA BJERRE<br />
FOTO istockphoto<br />
Institutet SICS prisbelönta projekt kring<br />
trådlös teknik har fått eget liv, trots att<br />
det avslutats. Skälet: Det resulterade i ett<br />
av världens ledande system för trådlösa<br />
sensornätverk.<br />
– I Spanien har en produkt för jordbruket<br />
funnits ute på marknaden i ett år. Och ett svenskt<br />
bolag har byggt tillämpningar som de säljer både<br />
i Sverige och på kontinenten, berättar Olle<br />
Olsson, forskare på SICS och projektledare för<br />
ESNA, European Sensor Network Architecture.<br />
ESNA vidareutvecklade mellan år 2005 och<br />
2009 operativsystemet Contiki till en kraftfull<br />
plattform som gör det möjligt för små datorer,<br />
trådlösa sensornoder, att kommunicera med<br />
varandra.<br />
– När projektet drogs igång var detta en ny<br />
teknik som folk inte visste hur de skulle förhålla<br />
sig till. Men idag befinner vi oss i centrum av<br />
utvecklingen. ”Internet of things” är en framtidsteknik,<br />
säger Olle Olsson.<br />
det lämpligt, exempelvis för att undvika<br />
energitoppar i bostadsområden.<br />
Ex 2. Elektronik integreras med mänskliga<br />
funktioner, exempelvis proteser<br />
eller miniatyriserade hjälpsystem som<br />
människan själv kan bära med sig, som<br />
dialysapparater.<br />
Ex 3. Med hjälp av sensorer förutser<br />
fordonets system en kollision och ställer<br />
in fordonet för att så långt som möjligt<br />
mildra effekterna av den.<br />
››<br />
ESNAs svenska del har fått finansiellt stöd av<br />
VINNOVA och drivits i samarbete med partners<br />
runt om Europa. En av de tillämpningar som<br />
tagits till marknaden är det spanska exemplet, där<br />
ett lokalt företag har utvecklat en produkt som<br />
övervakar bevattningen av grödor.<br />
– Spanien har ett utmanande klimat för odling<br />
och vatten är en bristvara. Problemet är att man<br />
hittills inte varit tillräckligt noggrann och man<br />
har slösat med vatten, berättar Olle Olsson.<br />
Genom att placera ut små sensornoder kan<br />
odlarna mäta fuktigheten och salthalten i marken<br />
och ta reda på hur mycket vatten och gödning<br />
fälten behöver.<br />
– Man får dels ett mer miljövänligt jordbruk,<br />
dels kan man öka kvaliteten i grödorna samtidigt<br />
som man sänker kostnaderna, konstaterar Olle<br />
Olsson.<br />
Contiki sprids i dag världen över som öppen<br />
källkod, vilket underlättas av att systemet är<br />
På 50 års sikt:<br />
Fantasi och vision flyter samman.<br />
Informations- och kommunikationstekniken<br />
bidrar till att öka vår<br />
förmåga och våra upplevelser. Då<br />
tar vi medvetandet till datorn och<br />
kanske kan vi då säkerhetskopiera<br />
hjärnan.<br />
Ex 1. IKT hjälper till att<br />
optimera energiförbrukning<br />
esna<br />
och olika sätt att återvinna och utnyttja<br />
människans rörelser eller temperaturskillnader<br />
för att utvinna energi.<br />
Ex 2. Datorernas beräkningskapacitet<br />
har nått en nivå då det blir<br />
möjligt att förstå hur hjärnan<br />
fungerar. Då kan man exempelvis<br />
åtgärda sjukdomar som är<br />
relaterade till skador i hjärnan.<br />
Stamcellsforskningen<br />
innebär också att många<br />
• I oktober förra året fick ESNA motta guldmedalj<br />
som ett av de mest innovativa<br />
projekten inom det europeiska forskningsprogrammet<br />
ITEA, Information Technology<br />
för European Advancement.<br />
• Contiki, som operativsystemet heter, är<br />
standardbaserat och bygger på språket C<br />
samt internetprotokoll. Detta skiljer Contiki<br />
från likartade system för trådlösa sensornät.<br />
Contiki sprids dessutom fritt som öppen<br />
källkod.<br />
• I ESNA deltog 21 partners från sex europeiska<br />
länder, varav fyra var storföretag – bland<br />
annat ABB i Sverige. Elva partners var små<br />
och medelstora företag, fem av dem svenska.<br />
byggt helt med existerande standardteknologi<br />
och stöder viktiga kommunikationsstandarder.<br />
– Vi ville komma bort ifrån ”black arts” där<br />
bara några få magiker kan systemet, och istället<br />
skapa ett ingenjörsmässigt system, säger Olle<br />
Olsson.<br />
Kontakt: Jonas Bjarne<br />
Jonas.Bjarne@VINNOVA.se<br />
sjukdomar kan åtgärdas med hjälp av<br />
kroppsegna lösningar.<br />
Ex 3. När sensorer och teknik gör fordonen<br />
helt säkra för passagerarna, kan<br />
man börja göra dem lättare för att spara<br />
energi, material och utrymme.<br />
Kontakt: Jonas Wallberg,<br />
Jonas.Wallberg@VINNOVA.se<br />
vinnova-NYTT JUNI 2011<br />
9
Företaget bakom lösningen heter Termosense,<br />
och de medverkade framgångsrikt i tv-programmet<br />
”Draknästet” för två år sedan.<br />
Ett annat exempel på användning är inom försvaret,<br />
där WISENET samarbetar med Försvarets<br />
forskningsinstitut.<br />
– Inom försvaret är det viktigt att ha information<br />
om hur soldaten mår och om någon blivit<br />
skadad. Genom så kallade body area networks<br />
kan man sätta sensorer på kroppen och skicka<br />
information om tryck, puls och acceleration.<br />
Denna typ av nätverk kan också användas<br />
inom sjukvården för att kontrollera patienter på<br />
distans, eller inom idrotten.<br />
Den stora utmaningen för WISENET är att göra<br />
komponenterna mindre och billigare. Ska man<br />
konstruera ett nätverk med 1 000 noder och varje<br />
nod kostar 10 dollar blir kostnaden hög.<br />
– De borde kosta under en dollar för att det<br />
ska bli effektivt, säger Ilia Katardjiev.<br />
En annan viktig utmaning är att radiosäntema<br />
// Informationssamhället 3.0<br />
Sensorer.<br />
WISENET utvecklar sensorer som<br />
mäter temperaturen i frysdisken och<br />
en superkänslig böjlig termosensor<br />
som kan fästas på bland annat hud,<br />
plast och runda föremål.<br />
stor nytta<br />
med liten sensor<br />
En liten sensor som kostar tio kronor, kan leva i tio år och kommunicerar med<br />
internet. Det är visionen hos WISENET, ett VINN Excellence Center i Uppsala.<br />
TEXT LISA BJERRE<br />
FOTO JonDeTech, nordicphotos<br />
– Vi utvecklar nästa generations noder, som<br />
bygger på radiokommunikation och kan skicka<br />
och ta emot information både centralt och mellan<br />
varandra, berättar professor Ilia Katardjiev,<br />
chef för WISENET.<br />
För att få ut tekniken i näringslivet samarbetar<br />
WISENET med olika småföretag. De kan använda<br />
tekniken till att bygga en verksamhet både på<br />
hemmamarknaden och internationellt. Och<br />
potentialen är stor.<br />
– Vi tror att trådlösa nätverk kommer att växa<br />
väldigt mycket. Det blir kanske lika stort som internet<br />
idag. Det finns ett stort behov av att samla<br />
information från omgivningen, och det enda<br />
sättet att göra det på är genom att sprida sensorer,<br />
säger Ilia Katardjiev.<br />
Ett exempel på hur tekniken används är sensorer<br />
som mäter och rapporterar temperaturen<br />
i frysboxar i livsmedelsbutiker. Via internet kan<br />
man bevaka att varorna i frysen aldrig blir varma.<br />
darna ska kunna klara sig länge på sitt batteri,<br />
eftersom de inte har tillgång till ny energi.<br />
– Vi jobbar på att de ska kunna omvandla<br />
energin omkring dem för att använda den.<br />
Exempelvis någon mekanisk energi, säger Ilia<br />
Katardjiev.<br />
Kontakt: Jonas Bjarne<br />
Jonas.Bjarne@VINNOVA.se<br />
wisenet<br />
• Samarbetar med bland annat Trafikverket<br />
och Försvarets forskningsinstitut samt flera<br />
småföretag.<br />
• Tillsammans med Trafikverket har WISENET<br />
monterat sensorer på tågs hjulaxlar, för<br />
att tidigt kunna se om något kommer att gå<br />
fel med axlarna.<br />
• Startades 2007 och har finansiering fram<br />
till 2017.<br />
10 vinnova-NYTT JUNI 2011
Jennifer Granholm // utblick<br />
Svenska<br />
energimodellen<br />
går på export<br />
AMBASSADÖR.<br />
Michigans tidigare<br />
guvernör Jennifer<br />
Granholm har hämtat<br />
mycket av sin inspiration<br />
kring miljöfrågor<br />
från Sverige.<br />
När fordonsberoende Michigan ville ställa<br />
om från fordonsproduktion till produktion av ren<br />
energi tog delstaten intryck från Sverige i form<br />
av Triple Helix-modellen.<br />
text cari simmons<br />
foto Win McNamee/Scanpix<br />
Jennifer Granholm är så positiv till de framsteg<br />
som görs med ren teknik och stadsplanering i<br />
Sverige att man lätt skulle kunna missta henne för<br />
landets ambassadör.<br />
– Sverige är en förebild för <strong>hela</strong> världen när det<br />
gäller nästan alla aspekter av levnadsförhållanden, säger<br />
den före detta guvernören för Michigan.<br />
Jennifer Granholm är svenskättlingen som började<br />
leta inspiration i Sverige när hon insåg vilka likheter det<br />
finns mellan den amerikanska delstaten Michigan och<br />
Sverige.<br />
– Jag vill visa våra medborgare hur ett land som liknar<br />
Michigan, som har en fordonsindustri och som kan<br />
utnyttja vind, vatten och skog, klarar att gå över till ren<br />
energi. Om Sverige kan skapa 100 000 arbetstillfällen<br />
inom ren energi så kan vi det också, säger hon.<br />
Efter att ha kommit i kontakt med VINNOVA genom<br />
Sveriges generalkonsul i Michigan började hon besöka<br />
företag och universitet för att ta reda på mer om rena<br />
energilösningar i Sverige. Jennifer Granholm kommer<br />
från den delstat som tillverkar flest fordon i USA, så därför<br />
ville hon gärna hitta nya lösningar istället för de fossila<br />
bränslen som branschen idag är beroende av.<br />
I jakten på renare och effektivare energilösningar fick<br />
hon upp ögonen för ”Triple Helix-modellen” som hon<br />
tog med sig tillbaka till Michigan. Modellen bygger på<br />
samarbete mellan företag, offentlig sektor och universitet<br />
för att stimulera innovation.<br />
Det finns minst sju energicenter som arbetar enligt<br />
den här modellen och som är inriktade mot biobränsle,<br />
biogas samt sol- och vindenergi. Det första centret var<br />
ett samarbete inom ren energi mellan Swedish Biogas<br />
International, Kettering University och staden Flint.<br />
Jennifer Granholm vill också sprida den svenska<br />
kompetensen och tekniken för att producera energi av<br />
avfall till resten av USA.<br />
– Sverige har gjort ett fantastiskt arbete med att börja<br />
omvandla avfall till energi. Ute på industrierna borde vi<br />
›<br />
vinnova-NYTT juni 2011 11
näthandel<br />
”Sverige är en förebild<br />
för <strong>hela</strong> världen när det gäller<br />
nästan alla aspekter<br />
av levnadsförhållanden.”<br />
Jennifer Granholm, tidigare guvernör för delstaten Michigan , USA<br />
›<br />
åtminstone kunna använda kraftvärme. I USA har vi<br />
jättemycket skräp. Trots det omvandlar vi bara en liten<br />
del av det till energi. Det är en outnyttjad potential som<br />
är oerhört ineffektivt att inte ta tillvara. Samtidigt har<br />
många amerikaner svårt att förstå vidden av vad den här<br />
svenska energimodellen kan föra med sig, säger hon.<br />
Jennifer Granholm är övertygad om att det behövs<br />
politiska beslut för att kunna locka företag och skapa<br />
nya arbetstillfällen. Även här lyfter hon fram Sverige<br />
som en ledande aktör med höga ambitioner inom ren<br />
energi.<br />
– Den svenska regeringen har skapat incitament för<br />
att förmå företagen att satsa på ren energi och som kan<br />
skapa nya arbetstillfällen. Den här typen av incitament<br />
går att kopiera, säger hon.<br />
Men hon möter en hel del motstånd. Många<br />
kongressledamöter vill inte införa bestämmelser<br />
och mål som kan påverka den fria marknaden. För<br />
hennes del hjälper det att nämna Sverige som trots<br />
miljöbestämmelser har låg arbetslöshet och en stabil<br />
ekonomi.<br />
– Om ett land sätter upp mål för ren energiproduktion<br />
så kommer marknaden att reagera och förflytta sig<br />
åt det hållet, säger hon och syftar på Sveriges mål att<br />
minska beroendet av fossila bränslen.<br />
Efter att ha suttit som guvernör för Michigan i<br />
två mandatperioder leder Jennifer Granholm nu en<br />
nationell energikampanj. Målet är att införa standarder<br />
för ren energi genom konkreta åtgärder.<br />
– Politik gör skillnad. USA:s investeringar i ren energi<br />
sackar efter. Vi måste ge oss in i matchen. Sverige<br />
förstod vad det <strong>hela</strong> handlade om för flera år sedan,<br />
säger hon.<br />
Svensk<br />
uppskattning<br />
I oktober 2010 tog<br />
Jennifer Granholm emot<br />
Nordstjärneorden av<br />
Sveriges kung Carl Gustav för<br />
hennes arbete för att främja<br />
relationerna mellan Michigan<br />
och Sverige, och skapa en<br />
ekonomi som bygger på ren<br />
energi.<br />
Provhytt<br />
Virtusize gör det enklare för webbshoppare<br />
att hitta rätt storlek på kläder och skor.<br />
text KATARINA AHLFORT<br />
– Metoden bygger på<br />
plaggmått, med den skillnaden<br />
att våra mått baseras<br />
på favoritplagg som kunden<br />
redan har hemma, säger<br />
Erik Ekstrand, grundare och<br />
delägare till Virtusize.<br />
Innovatörerna bakom<br />
Virtusize ville skapa ett nytt<br />
sätt för grafisk beskrivning<br />
av passform och storlek på<br />
kläder och skor som säljs<br />
över internet.<br />
– Målet var att komma<br />
runt problemet att det<br />
saknas provrum på internet.<br />
Nu kan kunden istället<br />
direkt jämföra måtten på<br />
kläderna i webbshopen med<br />
passformen på sina egna<br />
favoritplagg, som läggs in i<br />
en mall och sparas. Det blir<br />
lättare att köpa och sälja<br />
plagg i rätt storlekar, säger<br />
Erik Ekstrand.<br />
på webben<br />
illustration ISTOCKPHOTO<br />
Gustaf Tunhammar,<br />
delägare till företaget, tog<br />
initiativ till affärsidén för ett<br />
par år sedan.<br />
– Mycket arbete ligger<br />
bakom produkten och vi har<br />
bland annat funnit värdefulla<br />
rådgivare i lärare och<br />
forskare på Textilhögskolan<br />
i Borås, berättar han.<br />
Redan före produktlanseringen<br />
har Virtusize lyckats<br />
sluta avtal med ett flertal<br />
webbutiker.<br />
Vad återstår att göra<br />
härnäst<br />
– Vi har sökt patent och<br />
inväntar nu feedback efter<br />
lanseringen. Hittills har<br />
vi fått positiv respons från<br />
butikerna. Nu ska vi se hur<br />
konsumenterna reagerar<br />
och eventuellt göra små<br />
finjusteringar om det<br />
virtusize<br />
• I dagsläget arbetar fem<br />
personer i företaget.<br />
• Virtusize finansieras<br />
genom eget kapital, innovationslån<br />
från ALMI<br />
och Vinn Nu-program.<br />
• Virtusize är gratis att använda<br />
för konsumenter.<br />
Intäkterna kommer från<br />
anslutna webbutiker.<br />
behövs, säger Gustaf<br />
Tunhammar.<br />
– Vårt mål och vår<br />
förhoppning är att Virtusize<br />
ska bli standard på webben<br />
för att visualisera plagg och<br />
vara ett träffsäkert hjälpmedel<br />
i val av storlek.<br />
Kontakt: Ann-Louise Persson,<br />
Ann-Louise.Persson@<br />
VINNOVA.se<br />
12<br />
vinnova-NYTT juni 2011
ANALYS-<br />
VERKTYG<br />
De har verktyget<br />
för att se in i framtiden<br />
Går det att analysera framtiden Det tror grundarna av företaget Recorded Future som<br />
utvecklat ett analysverktyg för avancerade sökningar på nätet med tiden som en viktig<br />
faktor. Det gör det möjligt att förutspå framtida händelser.<br />
TEXT karin Myrén<br />
FOTO istockphoto<br />
idén bakom Recorded Future fick grundarna<br />
när de upptäckte att ingen analyserade<br />
tid på internet. Detta trots att vi blir<br />
allt bättre på att förutspå omvärlden med<br />
hjälp av avancerade sensorer och matematiska<br />
modeller.<br />
– Vi tyckte att det borde gå att extrahera<br />
tidssignaler från det som skrivs på nätet för att<br />
blicka in i framtiden. Vårt system analyserar text<br />
på internet, men djupare än Google och de andra<br />
sökmotorerna som bara matchar mot ord, säger<br />
Staffan Truvé, en av grundarna.<br />
Programmet gör en semantisk<br />
analys av texter på internet, om<br />
exempelvis en person eller en<br />
händelse, med tiden som en avgörande<br />
faktor. Samtidigt håller det<br />
reda på en struktur för att fånga<br />
Sraffan Truvé in rätt sorts information och<br />
bedömer hur tillförlitlig den är beroende på hur<br />
ofta den förekommer och var den påträffats.<br />
– Det handlar om att först ta sig från ostrukturerad<br />
text till analyserbara data. Nästa steg är en<br />
strikt matematisk bearbetning för att göra data<br />
tillgängligt och därefter att presentera det.<br />
– När fler använder internet för att<br />
söka information och bruset på nätet ökar,<br />
ökar även missnöjet med de sökmotorer<br />
som finns. De klarar inte att ge tydlig<br />
information när nätet växer. Det gör att<br />
verktyg som Recorded Future har stor<br />
potential, anser Staffan Truvé. Ett bevis<br />
på det är att både Google och CIA:s investeringsbolag<br />
har investerat i företaget.<br />
– Användarna blir duktigare och höjer sina<br />
krav på analyser och vi är ett analysverktyg snarare<br />
än en sökmotor. Vi söker inte <strong>hela</strong> nätet utan<br />
skördar de nyhetssajter, bloggar och andra källor<br />
vi bedömer som trovärdiga och relevanta.<br />
Hittills används systemet mest inom finansområdet<br />
där det söker av bloggar och andra källor<br />
och drar slutsatser om händelser, till exempel vad<br />
som kan väntas påverka ett företags börskurs.<br />
– Vi sammanställer och aggregerar information<br />
om vad folk tror ska hända och ger användarna<br />
signaler som de sedan kan agera utifrån.<br />
Det är också användbart till exempel för<br />
journalister och omvärldsbevakare och för alla<br />
som vill utforska saker och ta reda på något om<br />
framtiden, konstaterar han.<br />
Analysverktyget är tillgängligt för kunder idag<br />
men det finns mängder av idéer om ny funktionalitet.<br />
Därför får företaget stöd från VINNOVAs<br />
Forska&Väx-program.<br />
GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR. Vad, vem, var och när är<br />
klassiska frågor, men hittills har 'när' haft en underordnad<br />
roll på internet.<br />
recorded futures kunder finns främst<br />
utomlands men ambitionen är ändå att fortsätta<br />
växa i Sverige.<br />
– Vi vill ha utvecklingen kvar i Sverige. Här<br />
finns många duktiga ingenjörer, säger Staffan<br />
Truvé.<br />
Grundarna startade också företaget Spotfire<br />
som utvecklade ett system för att visa stora<br />
datamängder grafiskt. Det finns fler exempel på<br />
svenska företag med framgångsrika system för att<br />
bearbeta och presentera stora mängder data.<br />
– Det har blivit en specialitet i Sverige. Stora<br />
delar av kompetensen finns här eftersom vi<br />
har bra utbildningar och forskning inom<br />
interaktionsdesign och datalingvistik.<br />
Med den miljön, och med flera företag<br />
som förebilder, är det många som<br />
inspireras att starta eget.<br />
störst i usa<br />
Kontakt: Peter Nõu<br />
Peter.Nou@VINNOVA.se<br />
Grundat: 2009<br />
Anställda: 25, varav 15 i Sverige.<br />
Kontor: Huvudkontor i Boston och en svensk<br />
bas i Göteborg. Medarbetare även i Stockholm,<br />
Washington och New York.<br />
Grundare: Staffan Truvé, Christopher<br />
Ahlberg och Erik Wistrand.<br />
Marknader: Störst i USA, främst inom<br />
finans- och omvärldsanalys.<br />
vinnova-NYTT juni 2011<br />
13
miljöteknik<br />
Ett gränsöverskridande projekt<br />
har utvecklat en klimatsmart och<br />
ekonomisk metod att utnyttja<br />
förorenade muddermassor som<br />
byggmaterial.<br />
TEXT ulf wiman<br />
FOTO LTU, fredrik beyer<br />
Föroreningar<br />
som gör nytta<br />
Itakt med att fartygstransporter blir allt<br />
viktigare för Sveriges utrikeshandel ökar<br />
intresset hos landets hamnar att bygga ut.<br />
Oftast krävs muddring, vilket kan vara både<br />
dyrt och miljöbelastande. STABCON-projektet<br />
har dock utvecklat en lösning där muddermassor<br />
kan användas som byggmaterial istället för att<br />
deponeras, tippas till havs eller vallas in. Grunden<br />
är stabiliserings-/solidifieringsmetoden, en<br />
etablerad teknik som använts för att modifiera<br />
och stabilisera dåliga jordar.<br />
– Genom att blanda förorenade<br />
sediment med bindemedel<br />
har vi kunnat skapa en monolit<br />
med mycket goda tekniska och<br />
miljömässiga egenskaper. Muddermassorna<br />
kan nyttiggöras och<br />
Göran Holm vi slipper tära på ändliga resurser<br />
som sprängsten, grus och sand och undviker<br />
samtidigt miljöbelastande transporter, säger<br />
Göran Holm vid Statens Geotekniska Institut.<br />
I projektets förstudier, laboratorieförsök<br />
och fältförsök har monolitens hållfasthet, permeabilitet<br />
och lakegenskaper studerats grundligt,<br />
liksom hur olika blandningar av bindemedel kan<br />
hindra tungmetaller och organiska miljögifter<br />
från att läcka ut. Dessutom har projektet utvecklat<br />
en teknik för hur blandningen ska ske i fält.<br />
Forskningsresultaten har utmynnat i en vägledning<br />
som kommer att distribueras till hamnar,<br />
byggkonsulter, entreprenörer och berörda<br />
myndigheter.<br />
– Tekniken är ny och introduceras för närvarande<br />
i byggbranschen så att den används på<br />
bästa sätt. Beställarna måste också kunna ställa<br />
rätt krav och frågor utifrån sina unika behov,<br />
säger Bo Svedberg, Ecoloop/Luleå tekniska<br />
universitet.<br />
Under resans gång har projektet lyckats<br />
skapa ett stort intresse för metoden.<br />
– I början var den okänd bland hamnar, men<br />
nu övervägs metoden av de flesta. Min uppskattning<br />
är att fem till tio hamnar planerar att<br />
använda tekniken de närmaste åren, säger Bo<br />
Svedberg.<br />
STABCON har även skapat intresse internationellt,<br />
vilket lett till ett EU-projekt, SMOCS, där fem<br />
länder och många intressenter ingår.<br />
En vinst med STABCON-projektet är att det<br />
knutit ihop olika nyckelaktörer i nya konstellationer.<br />
Samarbetet har fungerat exemplariskt.<br />
– Utvecklingen till praktisk tillämpning har<br />
gått osedvanligt fort, säger Göran Holm.<br />
Kontakt: Tomas Aronsson<br />
Tomas.Aronsson@VINNOVA.se<br />
En grävmaskin pumpar in bindemedel i de förorenade<br />
muddermassorna som därmed stabiliseras och solidifieras.<br />
Morän<br />
Pålkaj<br />
Sprängstensvall<br />
stabcon-projektet<br />
Överbyggnad<br />
Stabiliserade och solidifierade<br />
muddermassor<br />
Berggrund<br />
Schematisk bild av hur bundna/härdade muddringsmassor<br />
kan användas i nya hamnbyggen.<br />
• STABCON – Stabilisation/Solidification of<br />
Contaminated Sediments and Dredged Materials<br />
– är ett svensk-norskt EUREKA-projekt<br />
som löpt från 2007 till 2011.<br />
• Det har förutom experter inom kemi, miljöteknik,<br />
geoteknik, hamnteknik, riskbedömning,<br />
konstruktion och djupstabiliseringsteknik<br />
även involverat entreprenörer och konsulter<br />
samt producenter av bindemedel.<br />
14 vinnova-NYTT juni 2011
Mode // mobilapp<br />
Snart kan den modeintresserade inte bara matcha väskan<br />
eller scarfen till kläderna, även mobilen kan bli en accessoar.<br />
TEXT petra lodén foto erich blunck<br />
Matchande<br />
mobil<br />
Forskare på Mobile Life Centre<br />
har nyligen genomfört en kvalitativ<br />
studie om mobiltelefoner<br />
inom modebloggvärlden. Studien<br />
visade att både modeindustrin<br />
och mobiltelefondesigners ser<br />
mobilen som en accessoar, men<br />
från olika synvinklar.<br />
Morvarid Kasharipour, Celia<br />
Zhang och Oskar Juhlin på Mobile<br />
Life Centre har med utgångspunkt<br />
från modevärlden tillsammans<br />
utvecklat en produkt som sätter<br />
användarens klädstil i fokus.<br />
En första forskningsprototyp<br />
finns redan tillgänglig och under<br />
hösten hoppas projektet, Mobile<br />
Fashion, att produkten kan kommersialiseras<br />
genom partners i<br />
centret. Forskningen finansieras<br />
genom Mobile Life VINN Excellence<br />
Centre.<br />
Kontakt: Anna Bjurström<br />
Anna.Bjurstrom@VINNOVA.se<br />
1 Öppna applikationen på<br />
telefonen.<br />
2 Ta ett kort av<br />
ditt klädesplagg.<br />
3 Välj kategori<br />
(byxor, tröja, klänning<br />
osv.)<br />
unik design<br />
• Användaren får en unik<br />
design av sin mobiltelefon<br />
som matchar kläderna och<br />
utseendet kan bytas ut lika<br />
ofta som användaren byter<br />
kläder.<br />
• Applikationen är också<br />
lämplig på shoppingturen<br />
eftersom det går att bära<br />
med sig <strong>hela</strong> sin garderob<br />
i telefonen vilket gör det<br />
enkelt att hitta matchande<br />
kläder i affären.<br />
4 Välj <strong>hela</strong> mönstret<br />
på kläderna eller<br />
detalj.<br />
5 Spara<br />
6 Beställ skal<br />
eller klistermärke<br />
med det<br />
valda mönstret<br />
(från en extern<br />
leverantör)<br />
och/eller gör<br />
till bakgrundsbild.<br />
Baksidan på Morvarid<br />
Kasharipours mobil har<br />
samma mönster som klänningen.<br />
Mobile Fashion<br />
är en del av hennes examensarbete<br />
på masterutbildningen<br />
på KTH.
profilen // Thomas Helleday<br />
’’<br />
Genom att gå direkt<br />
på de skadliga cancercellerna<br />
hoppas<br />
vi kunna erbjuda<br />
patienterna en effektivare<br />
behandlingsmetod<br />
utan svåra<br />
biverkningar.<br />
Varje år får omkring 10 000 män i Sverige diagnosen prostatacancer.<br />
Traditionella behandlingsmetoder medför ofta svåra<br />
biverkningar. Nu är cancerforskaren Thomas Helleday och hans<br />
team vid Stockholms universitet ett nytt behandlingskoncept<br />
på spåren – effektivare och samtidigt lindrigare för patienten.<br />
TEXT susanna lidström<br />
S ska cancer<br />
FOTO HÅKAN FLANK<br />
16<br />
vinnova-NYTT juni 2011
Hur väcktes ditt intresse för cancerforskning<br />
− Under gymnasietiden arbetade jag extra som sjukvårdsbiträde<br />
på en hematologavdelning där folk dog av cancer.<br />
Det var förfärligt, och jag kände att jag ville ta fram nya<br />
behandlingsmetoder. Efter att ha läst molekylärbiologi<br />
och doktorerat i genetisk toxikologi vid Stockholms<br />
universitet åkte jag till England. Där började jag på ett<br />
cancerinstitut och startade en forskargrupp. Så småningom<br />
upptäckte vi en metod att behandla ärftlig bröst- och<br />
äggstockscancer. Den metoden testas nu i kliniska fas<br />
I-III-studier på patienter över <strong>hela</strong> världen – för att pröva<br />
om läkemedlet är säkert och effektivt innan det godkänns<br />
av myndigheterna.<br />
Vad utmärker er metod jämfört med tidigare<br />
behandlingsformer<br />
− Vi har arbetat fram ett nytt koncept, där vi utnyttjar de<br />
genetiska defekterna hos sjukdomen för att specifikt hitta<br />
en behandling som bara slår mot cancern, utan att ge andra<br />
biverkningar. Traditionella metoder som radioterapi<br />
[strålning] och kemoterapi [cellgifter] bygger på att man<br />
orsakar väldigt mycket DNA-skador som gör att cancerceller<br />
dör. Men detta innebär också att vanliga celler slås ut<br />
– vilket ger kraftiga biverkningar som diarréer, försämrat<br />
immunförsvar, dåliga blodvärden, håravfall och liknande.<br />
Hur kom du på idén<br />
− Jag studerade de grundläggande molekylära mekanismerna<br />
för hur DNA repareras. Det är också viktigt för hur<br />
cancer uppstår, och hur celler normalt försvarar sig mot<br />
kemoterapi – eller hur exempelvis miljögifter kan fungera<br />
på liknande sätt och orsaka genetiska skador. Det var när<br />
jag studerade de här processerna jag gjorde den vetenskapliga<br />
upptäckt som ligger till grund för vårt behandlingskoncept.<br />
Vilken är den stora utmaningen framöver<br />
− Nu vill vi använda samma koncept för att behandla och<br />
bota andra cancerformer, till exempel prostatacancer som<br />
min grupp på Stockholms universitet fokuserar på. Det<br />
gäller att hitta svagheter hos cancercellerna och hur vi<br />
kan utnyttja dem på samma sätt som vi gjorde för bröstoch<br />
äggstockscancer. Nyckeln är att identifiera vilka<br />
proteiner som är nödvändiga för att cancercellerna ska<br />
överleva. Det är dessa vi angriper.<br />
Hur långt har ni kommit hittills när det gäller<br />
prostatacancer<br />
− Vi har upptäckt de kritiska proteinerna. Nu arbetar vi<br />
för att ta fram substanser, så kallade hämmare, som ger<br />
samma effekt på cellerna som när vi molekylärbiologiskt<br />
tar bort proteinerna i laboratoriemiljö. Nästa steg är att<br />
utveckla kemin och att testa behandlingarna i djurstudier.<br />
Att hitta en fungerande substans är tyvärr bara en liten<br />
bit på vägen. Ännu svårare är att utveckla substansen till<br />
ett läkemedel som ger god effekt även i en levande organism.<br />
Kroppen har nämligen en förmåga att bryta ner det<br />
mesta vi stoppar i oss.<br />
Vilket stöd har ni från <strong>Vinnova</strong>, vad betyder<br />
det<br />
– <strong>Vinnova</strong> stöder oss i ett treårigt program kallat ”Innovationer<br />
för framtidens hälsa”. Utan detta skulle vi inte<br />
kunna ta fram substanser, vilket är centralt för att kunna<br />
gå steget fullt ut och utveckla behandlingsmetoder.<br />
Annars skulle vi stanna vid den vetenskapliga upptäckten<br />
och inte kunna göra något för dessa patienter med prostatacancer.<br />
Det är ett mödosamt jobb, där vi samarbetar<br />
brett över gränserna med andra discipliner – kemister,<br />
medicinare, matematiker och biologer. Om tre fyra år tror<br />
jag vi är redo att gå in i kliniska studier på människor.<br />
personalia<br />
Namn: Thomas Helleday<br />
Ålder: 40 år<br />
Bor: Villa i förort till<br />
Stockholm.<br />
Familj: Frun Clara som är<br />
cancerläkare, Ellinor 4 år,<br />
Jakob 2 år och nyfödd bebis.<br />
Jobb: Professor vid<br />
Institutionen för genetik,<br />
mikrobiologi och toxikologi,<br />
Stockholms universitet, och<br />
professor vid Gray Institute<br />
for Radiation Oncology &<br />
Biology, University of Oxford,<br />
England.<br />
Utbildning: Civilekonomexamen,<br />
magister i molekylärbiologi<br />
och har doktorerat<br />
i genetisk toxikologi på<br />
avhandling om miljögifters<br />
och cytostatikas påverkan<br />
på DNA.<br />
Läst senast: The Speed of<br />
Trust av Stephen Covey.<br />
Livsfilosofi: Att vara<br />
orädd, se möjligheter istället<br />
för hinder.<br />
Det här driver mig:<br />
Att se patienter bli botade –<br />
det är en oerhörd känsla att<br />
min idé lett så långt att den<br />
fungerar för att behandla en<br />
annars dödlig sjukdom.<br />
Thomas<br />
Helleday om<br />
svenskt<br />
forskningsklimat<br />
Fördelar:<br />
Stort förtroende från<br />
universitetsledningen och<br />
lite administration jämfört<br />
med andra länder. Det gör<br />
det enklare att samarbeta<br />
intensivt över fakultetsgränserna<br />
med många<br />
andra discipliner, vilket<br />
bidrar till snabbare resultat.<br />
Nackdelar:<br />
Den kliniska och patientnära<br />
forskningen hämmas<br />
av att många landsting<br />
avgiftsbelägger sådana<br />
studier. En läkare som är<br />
nyfiken, och vill ta biopsi<br />
på en patient för att förstå<br />
ett förlopp, måste hitta särskilda<br />
medel för detta och<br />
sedan betala landstinget.<br />
Hela systemet bygger på<br />
en politisk feltanke om att<br />
landstinget tjänar pengar<br />
på det här. I själva verket<br />
hindrar det klinisk forskning<br />
och gör vården sämre.<br />
Vi vet ju att bra cancervård<br />
är forskningsnära.<br />
n krossas<br />
vinnova-NYTT juni 2011 17
Nyttan och möjligheterna med SMFprogrammen<br />
EUREKA och Eurostars<br />
var något som Luuk Borg från EUREKA<br />
Secretariat framhöll. Linda Bell, enhetschef<br />
på EU-relationer, VINNOVA,<br />
informerade om Sveriges deltagande i<br />
FP7 och hur VINNOVA arbetar med att<br />
stärka det svenska deltagandet.<br />
– Sverige ligger på en åttonde plats<br />
av EU:s 27 medlemsländer när det gälvinnova<br />
syns<br />
Bli inspirerad av FP7<br />
och de övriga europeiska<br />
FoU-programmen<br />
Sedan starten 2007 har Sverige<br />
hittills fått närmare 7 miljarder kronor<br />
från EU:s sjunde ramprogram för<br />
forskning och utveckling, FP7. Mer<br />
än 300 miljarder kronor finns kvar att<br />
söka i forskningsfinansering fram till<br />
programmets slut 2013. Detta var<br />
ett av huvudbudskapen under årets<br />
informationsturné om de europeiska<br />
FoU-programmen och FP7 Inspirationsdagarna.<br />
Informationsturnén om de europeiska<br />
FoU-programmen lockade närmare<br />
800 deltagare på nio informationsdagar,<br />
från Lund i söder till Luleå i norr,<br />
under mars och april. I år fokuserade<br />
turnén mer på allmän information om<br />
FP7, hur man deltar och skriver en<br />
ansökan samt vilka möjligheter som<br />
finns för små och medelstora företag<br />
att delta i de europeiska FoU-programmen.<br />
Deltagarna fick dessutom<br />
många tips och råd från lokala forskare<br />
och företag om vad man ska tänka på<br />
inför en ansökan eller ett deltagande i<br />
EU-projekt.<br />
Många intressanta exempel på<br />
mervärdet av EU-projekt lyftes fram<br />
under turnén, till exempel om hur projekten<br />
bidragit till att internationalisera<br />
och bygga kundrelationer för ett litet<br />
företag, eller hur en institution lyckats<br />
finansiera en hel forskarskola genom<br />
EU-projekt.<br />
På informationsdagarna deltog<br />
nationella kontaktpersoner från VIN-<br />
NOVA och representanter från universitetens<br />
forskningsservice.<br />
Hade du inte möjlighet att vara med<br />
på någon av informationsdagarna På<br />
VINNOVAs webbplats kan du ta del<br />
av webbsändningen från Stockholms<br />
universitet.<br />
www.VINNOVA.se/infoturne2011<br />
FP7 Inspirationsdagar 9–10 maj<br />
På Europadagen 9 maj inleddes<br />
årets nya satsning ”FP7 Inspirationsdagar”.<br />
Under två dagar presenterades<br />
nyheterna och innehållet i de kommande<br />
utlysningarna av ramprogrammet.<br />
De nya utlysningarna lanseras av<br />
EU-kommissionen i mitten av juli på<br />
webbplatsen CORDIS (http://cordis.<br />
europa.eu).<br />
Under de två dagarna fick deltagarna<br />
veta mer om vilka möjligheter till<br />
forskningsfinansiering som finns för<br />
Monica<br />
Hjertman, en<br />
av VINNOVAs<br />
jurister, samlade<br />
en ring av<br />
vetgiriga deltagare<br />
under<br />
informationsdagen<br />
på<br />
Göteborgs universitet.<br />
Text och foto<br />
VINNOVA<br />
små och medelstora företag inom EU<br />
samt vilka man kan vända sig till för att<br />
få hjälp och råd.<br />
Under FP7 Inspirationsdagarna hade<br />
deltagarna också möjlighet att träffa,<br />
ställa frågor och nätverka med de<br />
svenska nationella kontaktpersonerna<br />
för respektive program inom FP7.<br />
Inspirationsdagarna arrangeras av<br />
Energimyndigheten, Formas, Naturvårdsverket,<br />
Tillväxtverket, Vetenskapsrådet<br />
och VINNOVA.<br />
Spelplan Europa<br />
med fokus på framtiden<br />
Vårens stora informationssatsning<br />
om de europeiska FoU-programmen<br />
avslutades med policykonferensen<br />
Spelplan Europa som i år fokuserade på<br />
utformningen av framtidens europeiska<br />
forsknings- och innovationsprogram.<br />
Alan Cross från DG Forskning och<br />
innovation, EU-kommissionen, redogjorde<br />
för den grönbok för framtidens<br />
ramprogram ”Common Strategic Framework”<br />
som lanserades tidigare i år och<br />
vad som kommer att hända under de<br />
två sista åren av FP7.<br />
ler att få medel från FP7, men vi<br />
kan bli ännu bättre och vi jobbar hårt<br />
för att informera företag, forskare och<br />
institut om möjligheterna, säger Linda<br />
Bell.<br />
Spelplan Europa avslutades<br />
med en paneldiskussion om Sveriges<br />
prioriteringar inför det nya europeiska<br />
ramverket för forskning och innovation,<br />
från olika aktörers perspektiv:<br />
Peter Gudmundsson, KTH, Michael<br />
Jacob, Näringsdepartementet, Maria<br />
Khorsand, SP, Mille Millnert, Vetenskapsrådet,<br />
Helena L Nilsson, Västra<br />
Götalandsregionen och Jan-Eric Sundgren,<br />
AB Volvo deltog i diskussionen.<br />
Bland talarna återfanns också statssekreterarna<br />
Catharina Håkansson<br />
Boman, Näringsdepartementet och<br />
Peter Honeth, Utbildningsdepartementet.<br />
www.VINNOVA.se/sv/Press/Kalendarium/Dokumentation/<br />
Under Spelplan Europa redogjorde Alan<br />
Cross, DG Forskning och innovation inom<br />
EU-kommissionen, för vad som kommer att<br />
hända under det två sista åren av FP7.<br />
Linda Bell, enhetschef på EU-relationer,<br />
VINNOVA, berättade om Sveriges deltagande<br />
i FP7 och hur VINNOVA arbetar med att<br />
stärka det.<br />
Luuk Borg från Eureka Secretariat framhöll<br />
nyttan och möjligheterna med SMFprogrammen<br />
Eureka och Eurostars under<br />
Spelplan Europa.<br />
Maria Khorsand, SP, var<br />
en av deltagarna i den livliga<br />
debatten som avslutade<br />
Spelplan Europa.<br />
Text och foto<br />
VINNOVA<br />
18 vinnova-NYTT juni 2011
VINNOVA Analys VA 2011:02<br />
ATIONSSYSTEM – SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS<br />
VINNOVA Information VI 2011:07<br />
VINNOVA Information VI 2011:06<br />
VINNOVA Analys VA 2011:01<br />
VINNOVA RA ppORt<br />
VR 2011:05<br />
Tomas ÅsT röm, Jakob Hellman, PeT ra s alino,<br />
a nnak arin s wenning, Tommy Jansson & a nders HÅ kansson<br />
-05-04 11.03 Sida 1<br />
LÄSTIPS<br />
I VINNOVAs senaste publikationer<br />
kan du bland annat läsa om<br />
hållbara städer, smarta elnät<br />
och forskning inom skogsoch<br />
träindustrin.<br />
mpt to summarise, describe and define the scope of<br />
FRAMTIDA TILLVÄXTMÖJLIGHETER FÖR SVERIGE<br />
FRAMTID MED<br />
VÄXTVÄRK<br />
ip Mandate Programme, originally titled Uppdrag Ledare.<br />
me, in the form of six two-day workshops, was conducted<br />
Kan hållbara städer<br />
-2010. Concurrent to the actual Programme, möta visits klimatutmaningarna<br />
were<br />
zed to some of the centres represented, as a way of<br />
illustrating the themes being covered.<br />
Framtid med<br />
växtvärk<br />
Kan hållbara städer<br />
möta klimatutmaningarna<br />
Trots de stora<br />
utmaningarna, inte<br />
minst de miljömässiga,<br />
finns det gott om skäl<br />
även för optimism.<br />
Det framgår av denna<br />
rapport som ingår<br />
i serien ”Framtida<br />
tillväxtområden för<br />
Sverige” som beskriver<br />
svenska företags roll i<br />
framväxande globala<br />
tillväxtområden.<br />
VINNOVA develops Sweden’s innovation capacity<br />
for sustainable growth<br />
SE-101 58 Stockholm, Sweden Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56<br />
Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005<br />
VINNOVA@VINNOVA.se www.VINNOVA.se<br />
CHALLENGE-DRIVEN<br />
INNOVATION<br />
VINNOVA’S NEW STRATEGY FOR STRENGTHENING<br />
SWEDISH INNOVATION CAPACITY<br />
ELIZABETH NEU MORÉN & PEDER HÅRD A F SEGERSTAD LEADERSHIP MANDATE PROGRAMME<br />
V INNOVA REPORT<br />
VR 2011:06<br />
LEADERSHIP<br />
MANDATE PROGRAMME<br />
THE ART OF BECOMING A BETTER CENTRE DIRECTOR<br />
ELIZABETH NEU MORÉN & PEDER HÅRD AF SEGERSTAD<br />
LEADERSHIP<br />
MANDATE PROGRAMME<br />
En engelsk översättning av boken ”Uppdrag<br />
ledare – om konsten att bli en bättre centrumföreståndare”.<br />
Den innehåller en sammanfattning,<br />
beskrivning och fördjupning av VINNOVAs<br />
utvecklingsprogram ”Uppdrag ledare” som<br />
genomfördes 2008-2010.<br />
CHALLENGE-DRIVEN<br />
INNOVATION<br />
VINNOVAs nya strategi<br />
för att stärka svensk<br />
innovationskraft.<br />
VINNOVA –<br />
Sweden´s Innovation<br />
Agency<br />
En kortfattad beskrivning<br />
av VINNOVA på<br />
engelska.<br />
VINNOVA<br />
Innovation<br />
Sweden’s<br />
Agency<br />
FRAMTIDA TILLVÄXTMÖJLIGHETER FÖR SVERIGE<br />
SMART<br />
LEDNING<br />
Drivkrafter och förutsättningar<br />
för utveckling av avancerade elnät.<br />
SMART LEDNING<br />
Smarta elnät är ett<br />
växande tillväxtområde<br />
som har stor<br />
betydelse för samhällets<br />
energiförsörjning.<br />
Inom detta tillväxtområde<br />
finns en stor<br />
marknadspotential för<br />
många svenska företag.<br />
Rapporten ingår i<br />
serien ”Framtida tillväxtområden<br />
för Sverige”<br />
som beskriver<br />
svenska företags roll i<br />
framväxande globala<br />
tillväxtområden.<br />
Samtliga rapporter beställs på www.VINNOVA.se/publikationer<br />
HUNDRA ÅR AV<br />
ERFARENHET<br />
Lärdomar från VINN-<br />
VÄXT 2001–2011. Här<br />
ges en bild av programmets<br />
utveckling från<br />
att arbetet initierades<br />
vid millennieskiftet<br />
fram till programmets<br />
erfarenheter, resultat<br />
och avtryck i dag.<br />
Halvtidsutvärdering av<br />
branscHforskningsprogrammet<br />
för skogs- & träindustrin<br />
mid-term evaluation of tHe swedisH national researcH programme<br />
for tHe forest-based sector<br />
HALVTIDS-<br />
UTVÄRDERING AV<br />
BRANSCHFORSK-<br />
NINGSPROGRAMMET<br />
FÖR SKOGS- & TRÄ-<br />
INDUSTRIN<br />
Programmet är ett<br />
FoU-program som gemensamt<br />
finansieras av<br />
trä- och skogsindustrin<br />
samt staten. Halvtidsutvärderingen<br />
ger en<br />
övergripande förståelse<br />
av programmets<br />
genomförande och vilka<br />
effekter satsningar på<br />
forskning och innovation<br />
kan ge.<br />
Kalendarium<br />
JUNI<br />
14–17<br />
ICSB 2011 – Back to the Future<br />
Den 56:e årliga ICSB-konferensen hålls<br />
i Stockholm den 14–17 juni 2011.<br />
VINNOVA, Entreprenörskapsforum, Tillväxtverket,<br />
Företagarna och Tillväxtanalys<br />
arrangerar konferensen tillsammans.<br />
www.entreprenorskapsforum.se<br />
SEPTEMBER<br />
5–9<br />
Innovation by Collaboration<br />
Branschvecka i Stockholm arrangerad av<br />
SNITTS, Swedish Network for Innovation<br />
and Technology Transfer Support, en<br />
medlemsorganisation för personer som<br />
arbetar med kunskaps- och tekniköverföring.<br />
VINNOVA finansierar verksamheten.<br />
www.snitts.se<br />
OKTOBER<br />
4–7<br />
Tekniska Mässan<br />
Fackmässa för tillverkningsindustrin<br />
som årligen hålls på Stockholmsmässan i<br />
Älvsjö. VINNOVA deltar i en monter och är<br />
också med i juryn för SKAPA-priset som<br />
delas ut i samband med invigningen av<br />
mässan.<br />
www.tekniskamassan.se<br />
11–12<br />
Medicinteknikdagarna 2011<br />
Årlig nationell mötesplats i Linköping<br />
inom medicinsk teknik och IT för aktörer<br />
verksamma inom sjukvård, forskning och<br />
företag. Arrangeras av Svensk förening<br />
för medicinsk teknik och fysik (MTF)<br />
tillsammans med Linköpings universitet<br />
och Östergötlands läns landsting,<br />
Vetenskapsrådet, VINNOVA och Stiftelsen<br />
för strategisk forskning.<br />
www.trippus.se/eventus<br />
12<br />
VINNOVAs årskonferens<br />
Boka in dagen som arrangeras<br />
i Stockholm i din kalender redan nu.<br />
www.VINNOVA.se<br />
vinnova-NYTT juni 2011<br />
19
till sist // PRODUKTUTVECKLING<br />
Smartare<br />
båtliv<br />
när kvinnor<br />
får bestämma<br />
Kvinnors ord väger tungt när det är dags att skaffa båt. Om båtbranschen<br />
lyssnar mer på kvinnor finns mycket att vinna. Inte bara fler<br />
sålda båtar utan bättre båtar – med fler smarta funktioner.<br />
Text annica hulth Foto istockphoto, marintekniskt forum<br />
illustration industridesign, konstfack<br />
Projektet ”All Aboard”<br />
drivs av föreningen<br />
Svenskt Marintekniskt<br />
Forum. Tillsammans<br />
med tolv företag ska de ta fram<br />
ett helt nytt koncept för fritidsbåtar<br />
– baserat på vad kvinnor<br />
tycker är viktigt.<br />
I bilvärlden står kvinnor för<br />
en tredjedel av bilköpen och<br />
påverkar 80 procent av dem.<br />
Enligt Kerstin<br />
Hindrum överträffar<br />
kvinnors<br />
önskemål ofta<br />
männens förväntningar.<br />
Snart har vi nått dit även när<br />
det gäller båtar, menar projektledaren<br />
Kerstin Hindrum.<br />
– Kvinnor har stort inflytande.<br />
Ofta är det de som avgör<br />
om det blir något båtköp.<br />
En enkät bland 300 kvinnor<br />
visar att kvinnor generellt är<br />
mer intresserade av funktion<br />
än av teknik. Det är viktigt med<br />
smarta förvaringsutrymmen.<br />
Sittbrunnen ska ha gott om<br />
plats för att umgås och ett bord<br />
utan vassa hörn.<br />
Säkerheten är något som<br />
många kvinnor funderar över.<br />
Vad händer till exempel om<br />
den man är ute med ramlar<br />
överbord<br />
Viktigt är också att det är lätt<br />
att ta sig i och ur båten.<br />
– Mycket av det kvinnor önskar<br />
sig finns redan men det är<br />
inte alltid som företagen når ut<br />
till kvinnliga kunder. Förutom<br />
produktutveckling handlar det<br />
om kommunikation.<br />
Det kvinnor vill ha skiljer sig<br />
egentligen inte så mycket från<br />
männens önskemål. Många<br />
båtliv i utveckling<br />
En rymlig sittbrunn med stort<br />
bord står på många kvinnors<br />
önskelista.<br />
män har kommit med uppskattande<br />
kommentarer.<br />
– Det är ju inte så att vi vill<br />
göra båtar för kvinnor, utan det<br />
är båtar för alla. Det ska vara<br />
socialt, smart och säkert, sammanfattar<br />
Kerstin Hindrum.<br />
Kontakt:<br />
Ann-Christin Nyberg,<br />
Ann-Christin.Nyberg@<br />
VINNOVA.se<br />
• Svenskt Marintekniskt Forum bildades 2007 och är ett<br />
företagsdrivet forum för utveckling inom båtbranschen.<br />
• Inom projektet All Aboard, som pågår till 2012, samarbetar<br />
de med tolv partners – tillverkare av motor- och segelbåtar,<br />
masttillverkare, motortillverkare, arkitekter med flera.<br />
20 vinnova-NYTT oktober 2010