Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010 - Trafikverket

Repetitionsutbildning
i elsäkerhet 2010
För signal- och teletekniker

Förord
Att äga, ta hand om, arbeta på eller invid starkströmsanläggningar
ställer stora krav på alla inblandade. Det är tydligt
beskrivet i lagar, föreskrifter, författningssamlingar och
standarder bara för att nämna några. Det är viktigt att alla
som arbetar med, på eller invid Banverkets starkströmsanläggningar
har tillräckliga kunskaper om sina och andras
ansvar, befogenheter och förutsättningar för att undvika
skador på person eller på egendom.
Det är innehavarens ansvar att fortlöpande kontrollera anläggningen
och ge dem som arbetar i anläggningen sådana
förutsättningar att arbete på anläggningen kan ske på ett säkert
sätt. Arbetsgivaransvaret omfattar bland annat att se till
att personalen arbetar på ett säkert sätt. En riskbedömning
och dokumenterad elsäkerhetsplanering ska vara grunden
till varje arbete där det finns en elektrisk fara. Arbetsgivaren
ansvarar också för att personalen genom utbildning och
fortlöpande repetitionsutbildning får kunskap om innebörden
och konsekvenserna av faran.
Vid alla elinstallationsarbeten ska det finnas en elinstallatör
som ska se till att yrkesmannen som utför installationsarbete
under dennes överinseende, har rätt kompetens för arbetet
och att installationen kontrollerats innan anläggningen tas
i drift. Personal som arbetar i starkströmsanläggningar har
i sitt yrkesmannamässiga ansvar att förvissa sig om att den
elektriska materiel man handhar är säker att använda, och
att det arbete man utför är yrkesmässigt utfört.
Den 1 oktober 2009 blev driftorderhanteringen ett faktum.
Inga frånkopplingsbegäran togs längre emot på eldriftledningscentralerna
runtom i landet. När en driftorder ska produceras
ställs tydligare krav på bland annat planering och
anläggningsdokumentation, än en frånkopplingsbegäran
gjorde. Detta vilket innebär att framtagandet av driftordrar
tar längre tid än tidigare. Att det dessutom finns orutiner i
arbetet har skapat extra arbete på driftledningscentralerna
och det kommer att dröja ett tag innan de nya arbetsuppgifterna
har satt sig. Tålamodet hos de inblandade har varit
stort vilket jag uppskattar mycket.
Ta till er av årets repetitionsutbildning och passa på att ställa
många frågor och var rädda om er i det fortsatta elsäkerhetsarbetet.
Jörgen Nicklasson
Säkerhetschef, division Leverans

1
2
3
4
5
6
7
8
9
Innehåll
sida
Regelverk för elsäkerhet 4
Ansvar, befogenheter och förutsättningar 6
Risker med el 9
Elsäkerhetsplanering, arbetsbegäran och driftorder 11
Riskområde och närområde för kontaktledning och
tågvärme 19
Arbeten i Banverkets lågspänningsanläggningar 20
Kontroll före spänningssättning och idrifttagning 28
Övriga elsäkerhetsfrågor 31
Arbeta på oregelbundna tider 33
Källor till faktauppgifter och texter 35

1. Regelverk för elsäkerhet
För allt arbete på eller nära de kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar
som förvaltas av Banverket gäller BVF 1921, som är
anpassad till såväl ESA som utgåva 2 av SS-EN50110-1 Skötsel av
elektriska anläggningar.
BVF 913
Denna föreskrift anger de kompetenskrav som ställs för att
personal som arbetar på eller nära Banverkets starkströmsanläggningar
ska kunna vidta säkerhetsåtgärder i enlighet med
ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna
råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet.
Personalen ska enligt BVF 913 ha kännedom om elrisker och
elsäkerhetsåtgärder. De ska ha tillräcklig tekniskt kunnande och
erfarenheter av aktuellt arbete, kännedom om anläggningen arbetet
utförs på, samt de elsäkerhetsrutiner som gäller vid arbete
på Banverkets elanläggningar.
Föreskriften specificerar kraven på olika funktioner med avseende
på kompetens- och elsäkerhetskrav.
Banverket
Branschorganisation
Standardiseringsorgan
Myndighet
Regeringen
Riksdagen
Figur 1. Regelverket för elsäkerheten vid arbete på Banverkets
elanläggningar.
Elsäkerheten inom Banverket regleras även i följande föreskrifter:
4

• BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser
• BVF 923 Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid arbete
inom spårområde. Denna föreskrift är reviderad och utgiven
2009-05-31.
• BVF 053 Särskilda föreskrifter för fordons- och verkstadstjänsten.
Denna föreskrift är under revidering.
• BVF 1921 kommer att revideras under 2010.
BVF 923 har reviderats med hänsyn till Järnvägsstyrelsens
trafikföreskrifter (JTF). Det finns också en del andra ändringar
och kompletteringar i den nya utgåvan av BVF 923, bl.a. när det
gäller olika aktiviteter som utförs inom spårområdet.
Även BVF 922 är under revidering, bl.a. när det gäller uppställningsreglerna
för klättringsbara järnvägsfordon.
Därutöver finns ett stort antal BVS (Banverkets standard) som
anger krav på anläggningen.
Banverkets regelverk för elsäkerhet bygger också på lagar och
förordningar som riksdag och regering beslutat om, t.ex. ellagen
och starkströmsförordningen.
5

2. Ansvar, befogenheter och
förutsättningar
I ellagstiftningen delas ansvaret för elsäkerheten in i tre områden:
Innehavare
Arbetsgivare Behörighet
Figur 2
Anläggningsansvaret (innehavaransvar) syftar till att säkerställa
ellagstiftningens krav beträffande underhåll och periodisk
kontroll.
Arbetsmiljöansvar (personsäkerhetsansvaret) syftar till att säkerställa
att ellagstiftningens krav beträffande personalens säkerhet.
Personsäkerhetsansvaret är ett arbetsgivaransvar.
Installatörsansvaret (behörighetsansvaret) syftar till att säkerställa
att installationen uppfyller kraven i ellagstiftningen.
Innehavare
Innehavare av en elektrisk starkströmsanläggning är den person
eller Vd för det företag som råder över anläggningen. Arbetsuppgifter
som krävs för att uppfylla detta ansvar kan vid behov
delegeras inom företagets organisation.
Innehavare av en starkströmsanläggning har ansvaret att
• fortlöpande kontrollera att anläggningen och anslutna anordningar
ger betryggande säkerhet mot person eller egendomsskada,
innehavaren ska också fastställa tidsintervall
för kontrollerna, dokumentera dem och ha dem tillgängliga
för Elsäkerhetsverket. Fel och brister som upptäcks vid
kontrollerna ska åtgärdas.
• arbete som utförs på eller i närheten av anläggningen sker
på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av,
personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande
säkerhet ges mot person eller egendomsskada. För
att uppnå detta ska innehavaren tillhandahålla nödvändig
information till dem som arbetar på eller i närheten av
anläggningen.
• Innehavarens ska också utan dröjsmål anmäla olyckor och
tillbud till Elsäkerhetsverket, om innehavaren är ägare till
nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-,
spårvägs-, tunnelbane-, eller trådbussdrift.
• Innehavaren ansvarar för att se till att det finns varselmärkning
vid anläggningen som varnar och informerar om
el-riskerna.
• Om det finns system- eller skyddsjordtag i innehavarens
anläggning, ska de också kontrollmätas och mätningarna
dokumenteras.
6

Arbetsgivare
Arbetsgivare är en person som leder verksamheten. Arbetsgivaren
ansvarar bland annat för nödvändig säkerhet vid arbeten,
och planerar arbeten med bedömning av elektriska risker som
grund.
Arbetsgivaren ska ha en rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete
och förvissa sig om att arbetstagare har rätt utbildning.
Arbetsgivaransvar innebär att
• säkerhetsåtgärderna grundas på en riskbedömning
• se till att personalen har kunskap om innebörden och konsekvenserna
av faran
• personalen har rätt och tillräcklig utbildning om de säkerhetsåtgärder
som är viktiga i förhållande till arbetsuppgifterna
• det finns en elsäkerhetsplanering. I den ska ingå att utse
personer som ska ha ansvar för att se till att säkerhetsåtgärder
vidtas.
Elinstallatör
En person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att
i en angiven omfattning utföra elinstallationsarbete. Det finns
flera nivåer på behörighet för elinstallationer. Ansvaret är
personligt, ett företag kan inte inneha behörighet.
Elinstallatörsansvar innebär att
• yrkesmannen som utför installationsarbete under hans
överinseende har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra
installationsarbetet
• installationsarbetet har kontrollerats i betryggande omfattning
• yrkesmannen utför installationsarbetet inom reglerna för
anställningsförhållande, alltså beakta reglerna för in- och
utlåning av montörer.
Yrkesman
Det finns inga formella krav på den som elinstallatörsförordningen
kallar yrkesman. Det är elinstallatörens ansvar att se till
att yrkesmannen har den kompetens som krävs för att utföra
arbetet. Elinstallatören avgör vilka som får arbeta under hans
överinseende.
Kompetenskravet är beroende av hur komplext arbetet är. Yrkesman
behöver alltså inte innebära en yrkesutbildad elektriker.
7

Användarens av el-materiel ansvar innebär att
• den elektriska materiel man använder är säker för användning
• den elektriska materielen används på avsett sätt, så att det
inte uppstår säkerhetsrisker, och att materielen underhålls
och förvaras på rätt sätt
• vid tillverkning, import, upplåtelse, försäljning eller överlåtelse
på annat sätt och installation av elektrisk materiel,
materielen uppfyller gällande säkerhetskrav.
Arbeten som inte kräver behörighet
Endast elinstallationsarbeten i starkströmsanläggningar och
anordningar som är anslutna till en sådan, kräver elinstallatörsbehörighet.
Man får alltså utföra viss installation och reparera
elektrisk materiel utan krav på behörighet, exempelvis belysningsarmaturer
och kopplingsutrustningar.
I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren som avgör vem
som är lämplig att utföra sådana arbeten med elektrisk materiel.
Flera elinstallatörer i samma företag
När det finns flera behöriga elinstallatörer i ett företag ska det för
varje arbete vara klarlagt på vems behörighet arbetet ska utföras.
Övningsuppgift
Vilken kompetens måste en person ha för att få manövrera
frånskiljare i Banverkets kontaktledningsanläggningar
Vilken kompetens krävs för att få manövrera frånskiljare i ett
högspänningsställverk, exv. i nätstationer, kopplingscentraler
eller omformarstationer
Ibland gör Elsäkerhetsverket besök på arbetsplatser. Vilka fyra
frågor kan de ställa, som det är viktigt att du ska kunna svaren på
8

3. Risker med el
Skador vid en elolycka
Det är allvarligare än vad många tror att få ström genom kroppen.
Strömmen kan bland annat leda till muskelkramp och
vätskeförlust.
När du får ström i dig fungerar kroppen som en ledare. Alla
vävnader i kroppen har olika förmåga att leda ström. Om strömmen
passerar hjärtat är risken stor för allvarliga skador. Nerver,
muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor,
fettvävnader och brosk har låg ledningsförmåga. I vävnader med
låg ledningsförmåga blir värmeutvecklingen högre. Strömmen
kan leda till muskelkramp, vätskeförlust, påverka hjärtrytmen
och ge skador på nervbanor.
Hur stor kan skadan bli
Skadornas omfattning påverkas av strömstyrkan och varaktigheten
av strömgenomgången, kroppen ledningsförmåga och
strömmens väg genom kroppen.
Vid ljusbågsolyckor, orsakade av till exempel kortslutning,
uppkommer skador genom elströmmens verkan genom strålning
från ljusbågen, genom direkt tryckverkan eller i form av losslitna
delar. Strålningen från ljusbågar orsakar brännskador och bländning.
Uppsök alltid sjukvård efter:
• ström genom kroppen (risk för hjärtflimmer)
• verkan av ljusbåge
• medvetslöshet
• brännskador
• domning eller kramper
• verkan av blixtnedslag.
! Tänk på att biverkningar kan visa sig långt senare
Anmälan av elolycka
Man ska anmäla alla elolyckor eller tillbud. För att Elsäkerhetsverket
ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att
verket får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna
bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och
hur liknande händelser kan förebyggas. De elolyckor och tillbud
som anmäls till verket hanteras i en olycksfallsdatabas.
Figur 3. Arbete på eller i närheten av
kontaktledningen kan innebära en
elektrisk fara.
9

Om olyckan ändå är framme
1. Bryt strömkretsen
2. Larma och se till att den skadade
kommer till läkare så fort som
möjligt
3. Ta hand om den skadade i väntan
på ambulans, ge första hjälpen (vid
behov hjärt- och lungräddning)
4. Berätta alltid för läkaren att det
handlar om en elolycka!
Anmäl elolycka!
Alla arbetsplatsolyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket.
Olyckor som medfört dödsfall eller allvarlig personskada, eller
samtidigt drabbat flera arbetstagare ska omedelbart anmälas till
Arbetsmiljöverket. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig
fara för liv eller hälsa.
Enligt starkströmsförordningen (2009:22) ska den som är
innehavare av en nätkoncession eller en starkströmsanläggning
för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift utan
dröjsmål till Elsäkerhetsverket anmäla olycksfall i den egna
starkströmsanläggningen som inträffat på grund av el samt
allvarliga tillbud till sådana olycksfall.
Det kan vara olika rutiner i företagen om hur olyckor och tillbud
rapporteras, men rutiner måste finnas.
Enligt Arbesmiljöverkets
föreskrift AFS 1999:07:
Kunskaper i första hjälpen
6 § Med hänsyn till verksamhetens
art, omfattning och de särskilda risker
som finns skall det finnas tillräckligt
antal personer, som kan ge första
hjälpen, tillgängliga på arbetsstället.
Åtgärder skall vidtas för att kunskaper
och färdigheter i första hjälpen
hålls aktuella.
(Källa Elsäkerhetsverket)
!
Hantering av stegar och andra långa föremål under en kontaktledning
kan innebära stor risk. Stegar som är längre än 2 m får inte vara
ledande och ska ha en varningsskylt om elfaran (blixtpil).
!
De allra flesta elolycksfall som drabbar fackmän beror på att regelverket
inte har följts. Du riskerar inte bara ditt eget liv utan även andras
liv om du medvetet eller omedvetet bryter mot reglerna.
! Använd flamsäkra och ljusbågstestade arbetskläder och hjälmar.
Har du deltagit i utbildningen ”Första hjälpen/Hjärt-lungräddning med
vägledning vid elskada” Detta är mycket viktigt för den som deltar i
elektriskt arbete. Kontrollera även att dina arbetskamrater har denna
utbildning.
!
Varje arbetsgivare ska ha rutiner för att anmäla elolyckor och tillbud
till Elsäkerhetsverket och anläggningsinnehavaren.
Figur 4. Stuntman vid inspelningen av
Electric chock.
10

4. Elsäkerhetsplanering, arbetsbegäran
och driftorder
Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5 och ESA.
Arbetsledningen har det yttersta ansvaret för elsäkerhetsplaneringen,
men arbetsuppgifter kan delegeras till någon med
tillräckliga kunskaper. Arbetsledningen representerar arbetsgivaren.
Figur 5. Arbetsledningen ska alltid göra en inledande riskbedömning för
att ta reda på om det finns en elektrisk fara. Vid elektrisk fara ska arbetsledningen
också utse en elarbetsansvarig. Tillsammans med den elarbetsansvarige
ska arbetsledningen välja någon av de elektriska arbetsmetoderna
Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning.
I detta fall krävs arbetsmetoden arbete nära spänning.
Elsäkerhetsplanering måste göras när det föreligger en elektrisk
fara.
Det föreligger elektrisk fara vid högspänningsanläggning då
• arbetare riskerar att komma inom närområdet med kroppsdel,
verktyg eller annat föremål
• s-rälen bryts
• skyddsledare avlägsnas
• driftjordledare avlägsnas
• en arbetsmaskin riskerar att komma närmare än 4 meter till
en spänningssatt del av kontaktledningsanläggningen
• man hanterar föremål längre än 2 meter i närheten av kontaktledningsanläggning.
11

Figur 6. Arbetsprocess för val av arbetsmetod.
Arbetsbehov
Ansvarig
I samråd med
Utse elarbetsansvarig
Arbetsledning
Gör riskbedömning
Arbetsledning
Elarbetsansvarig
Välj arbetsmetod
AUS, AMS eller ANS
Arbetsledning
Elarbetsansvarig
Upprätta en arbetsbegäran
vid AUS och AMS
Ge instruktion och
planeringsunderlag till
den elarbetsansvarige
vid ANS
Arbetsledning
Skicka in arbetsbegäran
till den eldriftansvarige
12

Figur 7. Planera elsäkerhet för AUS.
Delmoment
Ansvarig
I samråd
med
Utse kopplingsansvarig
och utfärda driftorder
m.m.
Eldriftansvarig
Kopplingsansvarig
Bekräfta driftorder m.m.
Kopplingsansvarig
Arbetsledning
Bekräfta driftorder och
detaljplanera
elsäkerheten
Elarbetsansvarig
Kopplingsansvarig
Planera för trafikalt
skydd som eliminerar
eventuell risk för
överbryggning
Tillsynsman
Kopplingsansvarig
Figur 8. Uppfylla startvillkor för AUS.
Delmoment
Ansvarig
Frånkoppla, blockera
och utfärda arbetsbevis
m.m.
Kopplingsansvarig
Utföra spänningslöshetskontroll
och
arbetsjordning m.m.
Elarbetsansvarig
Figur 9. Genomföra och avsluta AUS.
Delmoment
Ansvarig
Leda arbetet ur
elsäkerhetssynpunkt
Elarbetsansvarig
Avlägsna arbetsjordningar
m.m. och utfärda
driftbevis
Elarbetsansvarig
Upphäva blockeringar
och utföra tillkopplingar
m.m.
Kopplingsansvarig
13

Figur 10. Arbetsprocess för arbete nära spänning.
Arbetsledningens instruktion
och planeringsunderlag
Delmoment
Ansvarig
Planera elsäkerhet för
ANS
Utföra riskanalys m.m.
Elarbetsansvarig
Uppfylla startvillkor för
ANS
Utföra
elsäkerhetsåtgärder
Elarbetsansvarig
Genomföra ANS
Leda arbetet ur
elsäkerhetssynpunkt
Elarbetsansvarig
Avsluta ANS
Informera och avlägsna
skyddsanordningar m.m.
Elarbetsansvarig
Arbete utfört och avslutat
Övningsuppgifter
Elsäkerhetsplanering berör flera funktioner som utför sin egen
del av planeringen. Ange några av dessa funktioner. Använd
BVF 1921.
Arbetsledningen ska i sin elsäkerhetsplanering:
14

Planering av arbete nära spänning
Arbete nära spänning (ANS)
Fullständiga regler finns i ESA samt i BVF 1921, kapitel 8.
Arbetsmetoden Arbete nära spänning kan användas när arbetare
riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet med
kroppsdel, verktyg eller något annat föremål.
Övningsuppgifter (använd BVF 1921)
1. Enligt ESA ska arbetsbegäran lämnas in oavsett arbetsmetod.
Vad gäller enligt BVF 1921 för arbeten på Banverkets kontaktlednings-
och tågvärmeanläggningar med avseende på de tre
arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning
och Arbete utan spänning
2. Ge exempel på elsäkerhetsåtgärder vid Arbete nära spänning.
3. Vad skiljer övervakning från bevakning
Elsäkerhetsåtgärder vid ANS
Redan vid den inledande riskbedömningen ska man undersöka
om det går att eliminera eller reducera riskerna genom särskilda
elsäkerhetsåtgärder.
Den elarbetsansvarige ska sedan planera för lämpliga elsäkerhetsåtgärder.
15

Figur 11. Exempel på elsäkerhetsåtgärder
vid Arbete nära spänning.
Skyddsavskärmning
Skyddsavspärrning
Spärrning av liftkorg eller dylikt
på arbetsfordon
Bevakning
Övervakning (max 5 minuter)
Figur 12. Övervakning är när en person
övervakar en annan med full uppmärksamhet.
Arbetet får inte ta mer
än 5 minuter.
Vid Arbete nära spänning ska i första hand elsäkerhetsåtgärden
skyddsavskärmning användas.
• En skyddsavskärmning ska förhindra att arbetare oavsiktligt
kommer in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller
något annat föremål.
• En skyddsavskärmning ska antingen ha betryggande elektrisk
isolation eller placeras utanför anläggningens statiska
isolationsavstånd i luft (270 mm vid 15–30 kV).
• En skyddsavskärmning får inte komma i direkt kontakt med
en spänningssatt anläggningsdel, eftersom det då finns risk
för nötning som skadar anläggningsdelen och/eller skyddsavskärmningen.
• Om lämplig skyddsavskärmning inte kan anordnas ska
den elarbetsansvarige fastställa ett säkerhetsavstånd som
markeras med en skyddsavspärrning. Ibland krävs också
övervakning.
• En skyddsavspärrning är en tillfällig anordning avsedd
att påminna om en fara och varna för att beträda ett visst
område.
• Vid arbete i liftkorg på arbetsfordon ska låsta spärranordningar
förhindra att liftkorgen eller arbetare kommer in i
riskområdet. Den elarbetsansvarige kan i stället för spärrning
besluta om övervakning om övervakaren är placerad
vid en nödstoppsknapp till liftkorgen.
• Övervakning får endast användas vid kortvarigt arbete
(max 5 minuter) och kräver då full uppmärksamhet hos
övervakaren.
• Syftet med övervakning är att upprätthålla det fastställda
säkerhetsavståndet när skyddsavskärmning inte gått att
anordna. Säkerhetsavståndet ska om möjligt vara markerat.
• Bevakning handlar om att hålla uppsikt över arbetarnas
belägenhet med hänsyn till spänningssatta anläggningsdelar.
• Både övervakning och bevakning kräver instruktioner från
den elarbetsansvarige.
Arbete med spänning
Fullständiga regler finns i ESA samt i BVF 1921, kapitel 7.
Arbetsmetoden Arbete med spänning innebär att arbetaren
kommer i beröring med spänningssatta anläggningsdelar eller
kommer inom riskområdet med kroppsdel, verktyg utrustning
eller anordning.
16

Arbeten i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor
Det är förbjudet att klättra upp i kontaktledningsstolpar utan att
någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbete med
spänning eller Arbete nära spänning tillämpas.
Övningsuppgifter
Det finns undantag från denna regel. Ange ett par sådana
arbeten.
Vilka är förutsättningarna för att undantagen ska gälla
!
Det
krävs stegjärn på kontaktledningsstolpen för att man ska få resa
en stege mot den.
Normala skötselåtgärder
Normala skötselåtgärder får utföras med spänningssatt anläggning
men utan att Arbete med spänning eller Arbete nära
spänning tillämpas.
Övningsuppgift
Vilken kompetens krävs för att få utföra normala skötselåtgärder
!
Vid
normala skötselåtgärder får man endast använda verktyg som är
godkända för den aktuella skötselåtgärden.
17

Normala skötselåtgärder får utföras med spänningssatt anläggning
men utan att Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tilllämpas.
Vid normala skötselåtgärder
• ska personalen vara instruerad för respektive skötselåtgärd
• får man endast använda verktyg som är godkända för den aktuella
skötselåtgärden.
Endast följande arbeten får utföras som normala skötselåtgärder:
• byte av lampor på bangårdar med hjälp av specialverktyg
• ishackning i tunnlar
• byte av högspänningssäkringar i kontaktledningsstolpar
• kontroll av isolatorer genom knackning
• inmätning av fasta objekt mellan undersökningssektionen och
lastprofilens gränslinje (FOMUL) med hjälp av särskilt iordningställd
mätningstralla
• inmätning av kontakttrådens höjd med teleskopisk mätstav
• inmätning av spårläget med lyft- och baxstång (LOB-stång)
• uppmätning av vågbildningar med förslitningsmätning
• kopplingar
• mätningar och provningar.
!
Avspärrningsåtgärder
i stolpar och bryggor räknas inte som normala
skötselåtgärder utan ska utföras enligt reglerna för AUS, AMS eller
ANS, beroende på vad man kommit fram till vid riskbedömningen.
18

5. Riskområde och närområde för
kontaktledning och tågvärme
Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5.
Tabell 1. Närområde och riskområde för tågvärme- och kontaktledningsanläggningar.
Spänningsnivå
Riskområde
(mm)
Närområde
(mm)
Tågvärmeanläggning (1 kV) 200 300
Kontaktledningsanläggning (≤30 kV) 400 1400
Inom riskområdet krävs Arbete utan
spänning (eller Arbete med spänning).
Spänningssatt del
Riskområde
Närområde
Inom närområdet krävs
Arbete nära spänning.
Skyddsavskärmning
Figur 14. Närområde och riskområde kring en oisolerad spänningssatt
anläggningsdel, utan respektive med en isolerande skyddsavskärmning.
Tabell 2. Tabellen gäller för anläggningar som omfattas av ESA, exempelvis
kraftförsörjningsanläggingar.
Spänningsnivå Riskområde (mm) Närområde (mm)
≤1 kV Ingen beröring 300
6 kV 90 1120
Övningsuppgift
Om ett arbete med grävmaskin
ska utföras utanför 4 meter från
kontaktledning, vilken arbetsmetod
ska då användas
10 kV 120 1150
20 kV 220 1220
30 kV 320 1320
40 kV 430 1430
50 kV 530 1530
70 kV 750 1750
130 kV 1100 3000
19

6. Arbeten i Banverkets
lågspänningsanläggningar
Fullständiga anvisningar finns i häftet ESA Installation – ISA.
Dessa anvisningar gäller för anläggning med systemspänning
högst 1000 V.
Arbetsgivaren och innehavaren skall fastställa anvisningar för
att förebygga skada orsakad av el. Elsäkerhetsverkets föreskrifter
anger att arbetsgivaren ska ha en dokumenterad riskbedömning.
Elsäkerhetsanvisningarna ESA är ett exempel på erkänd standard
som avses i föreskrifterna. Skriftligt antagande av ESA Installation
– ISA är att betrakta som dokumenterad riskbedömning.
Arbetsgivaren/Innehavaren bestämmer om ESA Installation
gäller helt eller delvis, och kan också komplettera med ytterligare
interna anvisningar för att uppnå betryggande säkerhet.
I denna anvisning bortses från
”Arbete utan spänning”, ”Arbete med
spänning” och ”Arbete nära spänning”.
I stället inriktar sig anvisningen
på bedömning och hantering av risker
så att alla som arbetar är skyddade
mot farlig spänning. ”Spänningsskyddat
arbetssätt”.
På detta sätt uppfyller ESA Installation
– ISA föreskrifternas krav om god
eläkerhetsteknisk praxis.
ESA Installation – ISA bygger på ESA Grund, och förutsättningarna
för att kunna använda ESA Installation – ISA är att man har
kunskap om båda publikationerna.
Eldriftansvarig
Person som av innehavaren fått arbetsuppgiften att ansvara för
en elektrisk anläggnings skötsel, alltså drift och underhåll. Detta
innefattar kopplingsarbete, styrning, övervakning och underhåll.
Kopplingsansvarig
Person som planlägger och svarar för kopplingar inom av eldriftansvarig
angivet område.
Elarbetsansvarig
Elarbetsansvarig är den person som har fått arbetsuppgiften att
ansvara för elsäkerheten under ett arbetes genomförande.
Arbetsgivaren är elarbetsansvarig om denne inte utsett någon till
detta uppdrag.
Delegering av arbetsuppgifter till elarbetsansvarig
En elarbetsanvarig skall ha:
• tillräcklig kompetens
• erforderliga resurser
• erforderliga befogenheter
• självständigt kunna fatta beslut om elsäkerheten.
20

Den som utsetts till elarbetsansvarig skall därför ha erhållit:
• beskrivning av arbetet
• uppgifter om vilka som ska delta i arbetet
• erforderliga resurser och beslutsbefogenheter
• instruktion om innebörden av föreskrifter och särskilda
anvisningar i för arbetsuppgiften tillämpliga delar.
!
Om
!
Om
!
Riskanalysen
!
En
!
Den
det på en arbetsplats finns fler än en elarbetsansvarig ska en
person skriftligt utses att samordna elsäkerheten.
det på en arbetsplats finns fler företag med elarbetsansvariga
personer gäller arbetsmiljölagstiftningens regler om samordningsansvar.
avgör i vilken omfattning den elarbetsansvariga ska
befinna sig på arbetsplatsen.
elarbetsansvarig skall ha kunskap om faran med el, vara bekant
med arbetsplatsen och vara insatt i det arbete som ska utföras.
som utsetts till elarbetsansvarig och inte anser sig ha tillräcklig
kompetens ska, efter samråd med arbetsgivaren, återlämna uppdraget.
Elarbetsansvarig skall inför varje arbete:
• Förvissa sig om att alla arbetare har erforderlig kompetens.
• Förvissa sig om att arbetet är planerat så att det kan ske på
ett säkert sätt.
• Förvissa sig om att det finns relevanta och tydliga instruktioner.
• Ta emot arbetsbevis där så erfordras.
• Svara för elsäkerhet och vidta planerade säkerhetsåtgärder
på arbetsplatsen.
• Begära förtydligande av innehavaren/eldriftansvarig eller
arbetsgivaren vid oklarhet.
• Instruera arbetarna om vidtagna säkerhetsåtgärder, arbetsområde
m.m.
• Informera arbetarna om förestående spänningssättning.
• Lämna driftbevis om arbetsbevis finns.
I AFS 2006:4:
Användning av arbetsutrustning
Undersökning och riskbedömning
3§ Undersökning och riskbedömning
skall göras för att bedöma om den
arbetsutrustning som ska användas
är lämplig för det arbete man ska utföra,
eller anpassats till arbetet så att
den kan användas med betryggande
säkerhet.
Användning av arbetsutrustning
Krav vid användning
9§ Arbetsutrustning skall förvaras,
installeras, placeras och användas så
att betryggande säkerhet mot ohälsa
och olycksfall föreligger.
10§ En arbetsutrustning får bara
användas för det ändamål och under
de förutsättningar den är avsedd eller
lämpad för.
12§ Tillämpningen av utfärdade
instruktioner skall följas upp fortlöpande.
21

Verktyg, utrustningar och anordningar
Verktyg, utrustningar och anordningar skall användas enligt de
bruksanvisningar som levererats av tillverkaren eller leverantören.
De ska hållas i gott skick, vilket innebär att man gör en periodisk
okulär kontroll och elektrisk provning för att kontrollera dess
elektriska och mekaniska egenskaper – dels vid behov, dels efter
reparation eller ändring.
Utrustning omfattar även personlig skyddsutrustning.
! Skadade verktyg, utrustningar och anordningar skall bytas ut.
Arbete
Med arbete enligt ISA avses varje form av arbete där det kan
finnas en elektrisk fara.
Det föreligger en elektrisk fara när en anläggning är spänningsförande
eller genom en enkel åtgärd kan spänningssättas.
Spänningsskyddat arbetssätt
Spänningsskyddat arbetssätt innebär att genom bedömning och
hantering av risker förhindra att arbetare inte vid något tillfälle
riskerar att, med kroppsdel, oisolerade redskap eller oisolerade
verktyg, komma i beröring med farlig spänning.
För att inte riskera att utsättas för farlig spänning behövs det ofta
utföras en kombination av olika säkerhetsåtgärder.
Huvudregel vid spänningsskyddat arbetssätt är att arbete skall
bedrivas på frånkopplad anläggning. Om frånkoppling inte är
möjlig skall andra säkerhetsåtgärder vidtas genom avstånd och/
eller isolation.
Riskbedömning
• ligger till grund för planering av säkerhetsåtgärder
• skall vara skriftlig
• görs av arbetsgivaren eller av den som delegerats detta av
arbetsgivaren.
Vid riskbedömningen kan Checklista för spänningsskyddat
arbetssätt användas. Den finns som en bilaga till ESA Installation
– ISA
22

Figur 15.
23

Figur 17.
Bedöma
Riskanalys
• Görs av elarbetsansvarig på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas,
för att kontrollera att arbetsgivarens riskbedömning
gäller för den aktuella situationen.
• Skall alltid gås igenom gemensamt av den personal som
skall utföra arbetet.
Riskreducering
Elarbetsansvarig ska alltid, innan arbetet påbörjas:
• Bestämma om några kompletterande säkerhetsåtgärder
behöver vidtas.
• Upprätta en arbetsbeskrivning för säkerhetsåtgärderna.
Övningsuppgifter riskreducering
Ge exempel på några kompletterande säkerhetsåtgärder.
Analysera
Om man upptäcker en oförutsedd risk under arbetets gång, vilka
åtgärder skall då vidtas
Reducera
I lätt överskådliga anläggningar eller i lätt överskådliga delar av anläggningar
där enkla arbeten ska utföras eller vid underhållsarbete som
utförs enligt överenskomna rutiner, avgör den elarbetsansvarige själv
med hjälp av t.ex. checklista ISA Hjälpmedel för elarbetsansvarig, vilka
säkerhetsåtgärder som ska vidtas.
24

!
Då
arbetare vid arbete riskerar att komma i kontakt med spänningsförande
del med kroppsdel, verktyg eller redskap skall isolerade
verktyg och isolerande utrustning användas.
Övning till ESA Installation – ISA, riskreducering:
För att uppnå tillräckligt god säkerhet måste frånkoppling ske på
något av följande sätt:
1
2
3
4
Figur 16.
5
6
7
Innan arbete påbörjas
• Ska anläggningen frånkopplas på ett sådant sätt att man
förebygger strömtillförsel från alla håll.
• Under pågående arbete måste all manövrering av frånkopplingsstället
vara förhindrad på ett sätt så att den inte kan
tillkopplas av misstag.
• När anläggningsdelen är frånkopplad skall man kontrollera
spänningslöshet med en spänningsprovare som uppfyller
kraven enligt standard.
• Alla på arbetsplatsen skall informeras om arbetsområdets
omfattning och avgränsningar.
Arbetets utförande
• Det är viktigt att personalen har kunskap om det arbete
som ska utföras, genom kompetens och erfarenhet.
• Om arbetet sker på ett sådant sätt att arbetare riskerar
att komma i beröring med spänningsförande delar med
kroppsdel eller verktyg och redskap, skall isolerande utrustning
och isolerade verktyg användas.
• Om arbetet sker invid spänningsförande anläggningsdelar,
skall skydd anordnas för att undvika dessa riskkällor.
Får ej
manövreras!
Arbete pågår
Figur 17.
25

Beroende på arbetsplatsens utformning, arbetets varaktighet
och personalens erfarenhet skall man bedöma vilka säkerhetsåtgärder
som ska vidtas. Det kan handla om skyddsavskärmning,
skyddsavspärrning, bevakning eller övervakning.
!
En
överenskommelse om att en anläggningsdel skall hållas spänningslös
under en viss tid får inte träffas.
Arbetets avslutande
Säkerhetsåtgärderna ska kvarstå och tillkoppling får inte ske
förrän det kontrollerats att allt arbete verkligen har avslutats.
Alla berörda ska vara informerade och elarbetsansvarig ska ha
gett sitt godkännande.
!
Efter
!
Innan
!
Det
arbetets avslutande bör återkoppling av avvikelser ske mellan
elarbetsansvarig och arbetsgivaren.
en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanlägging tas i bruk,
ska den kontrolleras så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis.
Kontrollen ska dokumenteras. Innehavaren ska på begäran kunna visa
upp dokumentationen för Elsäkerhetsverket.
är viktigt att man alltid är mycket försiktig vid idrifttagning,
alldeles särskilt när man inte har uppsikt över hela anläggningen.
Normala skötselåtgärder
Till normala skötselåtgärder räknas kopplingar, säkringsbyten,
mätningar, provningar, felsökning, besiktningar och liknande
åtgärder.
Koppling
Koppling sker med frånskiljare, säkring, genom manövrering av
slack/ledare m.m.
Om frånkoppling sker genom att ta bort smältpatroner, förbindelsestycken
eller dylikt måste dessa förvaras på en säker plats
skyddade från obehöriga. Även i detta fall måste skyltar sättas
upp vid frånkopplingsstället.
26

Mätning och mätinstrument
!
Instrument
!
I
!
Så
för direktmätning av strömmar i en strömtransformators
sekundärkrets får inte ha elkopplare eller säkring. Sekundärkretsen får
heller inte brytas vid mätningen (t.ex. för omkoppling av mätområde
eller in- och urkoppling av mätsladdar).
vissa instrument finns en finsäkring som normalt inte klarar att bryta
förekommande kortslutningsströmmar. En huvudregel vid spänningsmätning
är att använda instrument med strömbegränsande mätprober
alternativt högeffektsäkringar i mätsladdar eller inbyggda i instrumentet.
långt det är möjligt, skall man använda ändamålsenlig mätutrustning
och tillräckliga säkerhetsåtgärder samt se till att rätt personal engageras.
Felsökning
Vid felsökning är de elektriska riskerna stora, personlig skyddsutrustning
i form av isolerande handskar och isolerade verktyg skall
användas. Om felsökning inte kan utföras på ett säkert sätt skall
åtgärden planeras och utföras som ett arbete.
Figur 18. Säkerheten vid mätningar
i starkströmskretsar ska planeras,
man ska använda rätt mätutrustning
och man är också skyldig att vårda
dem så att säkerheten bibehålls.
I SS-EN 61557-1 kan man finna
närmare regler om krav på mätinstrument.
När felsökningen övergår till åtgärd
för att rätta till fel i anläggningen
skall åtgärden planeras och utföras
som ett arbete.
27

7. Kontroll före spänningssättning
och idrifttagning
Elinstallatören ansvarar för att installationsarbetet
kontrolleras i betryggande
omfattning och har då rätten
att välja om kontrollen ska utföras
enligt svensk standard eller om annan
metod ska användas.
Beställaren kan i avtal välja en mer
omfattande kontroll än vad minimikraven
föreskriver men elinstallatören
måste alltid se till att kontrollen sker i
betryggande omfattning.
Statistik visar att ungefär var sjätte elolycka beror på att det är fel
i anläggningen eller anslutna anordningar, fel som redan fanns
vid första drifttagningen.
Orsaker kan vara felaktig montering av materiel. I flera av olyckorna
har installationsarbetet utförts av yrkesmän i yrkesmässig
verksamhet.
För att förebygga olyckor på grund av bristfälliga eller felaktiga
installationer ska allt installationsarbete kontrolleras så långt det
är praktiskt möjligt. (I betryggande omfattning).
SEK Svensk Elstandard har under 2009 gett ut helt nya regler
för kontroll före idrifttagning. Den väsentligaste skillnaden mot
tidigare regler är att kontrollen nu måste dokumenteras, t.ex. ska
provningsresultat redovisas.
Elinstallationsarbete, elinstallatör och yrkesman
Som elinstallationsarbete räknas utförande, ombyggnad eller
utvidgning som görs på anläggningar avsedda för starkström.
Utförande av distributionsanläggningar, anläggningar för industriella
ändamål och bostäder samt kontor räknas dit.
Elinstallationsförordningen innehåller de formella kraven för utförande
av elinstallationsarbete. Elinstallationsarbete ska utföras
av yrkesman under överinseende av en elinstallatör. Yrkesmannen
och elinstallatören ska vara anställda i samma organisation.
28

Elsäkerhetsverket har utfärdat vissa undantag i anställningsförhållandet
mellan elinstallatör och yrkesman. Tillfälliga lösningar
för att ett företag ska kunna låna personal från ett annat företag.
Då måste omfattningen av arbetet vara dokumenterat och
klarlagt på vems behörighet arbetet utförs.
De flesta elektriker är inte elinstallatörer, utan yrkesmän och
måste därför arbeta under överinseende av en elinstallatör.
Kontrollen innebär att man säkerställer minimikrav på elsäkerhet.
T.ex. är minimikravet på isolationsresistans på en 230/400V
kabel minst 1Mohm. Men med hänsyn till kvalitet (tillförlitlighet,
funktion och driftsäkerhet) förekommer det att beställare kräver
minst 5Mohm.
Kontroll före idrifttagning ska bestå av ”dubbelkontroll”. Det
innebär dels okulär inspektion, dels provningar genom att med
mätinstrument kontrollera egenskaper som inte gått att kontrollera
okulärt.
Utdrag ur SS 436 40 00 utgåva 2
61. Kontroll före idrifttagning
61.1 Allmänt
61.1.1 Varje installation ska under uppförandet, så långt som det är
praktiskt möjligt, och vid färdigställandet kontrolleras innan den tas över
av användaren.
61.1.2 De uppgifter som erfordras enligt avsnitt 514.5 och annan information
som är nödvändig ska finnas tillgängliga för den person som
utför kontrollen.
61.1.3 Kontroll före idrifttagning ska inkludera en jämförelse av kontrollresultatet
med de relevanta fordringarna i svensk standard för elinstallationer.
61.1.4 Försiktighetsåtgärder ska vidtas under kontrollen för att undvika
fara för personer och husdjur samt undvika skada på egendom och
installerad utrustning, även om krets är felaktig.
61.1.5 När en installation innebär en utbyggnad eller en ändring av befintlig
installation ska det kontrolleras att utbyggnaden eller ändringen
uppfyller fordringarna i svensk standard för elinstallationer och inte
minskar säkerheten hos den befintliga installationen.
61.1.6 Kontroll före idrifttagning ska utföras av en fackkunnig person
som är kompetent att utföra kontroll.
Kontroll före idrifttagning ska
utföras i tre steg
1. Inspektion
2. Provning
3. Dokumentation
29

Slutligen ska kontrollen dokumenteras. Dokumentationen ska
innehålla en förteckning över vad som har inspekterats och
en över de kretsar som provats och provningarnas resultat.
Dokumentationen bör också innehålla en rekommendation om
lämpligt tidsintervall till första periodiska kontroll.
Inspektion
Skall i förekommande fall åtminstone omfatta följande
a) skyddsmetod mot elchock (skärmar, kapslingar, hinder etc.)
b) att brandtätningar finns och är utförda enligt tillverkarens
anvisningar
c) att valet av ledare stämmer med dokumentation/beräkningar
d) att skydds- och övervakningsapparater är av rätt typ och
inställda rätt
e) att frånskiljare/elkopplare är lämpliga och rätt placerade
f) att materiel och skyddsmetoder är rätt valda med hänsyn
till yttre påverkan
g) att neutral och skyddsledare kan identifieras
h) att enpoliga strömställare är anslutna till fasledare
i) att det finns ritningar, scheman, varningsskyltar och
annan liknande information
j) identifiering av kretsar, överströmskydd, elkopplare,
anslutningsklämmor etc.
k) att ledare är anslutna på ett lämpligt sätt
l) att det finns erforderliga skyddsledare, inklusive skyddsutjämningsledare,
som är riktigt dimensionerade
m) att materielen är lätt åtkomlig för betjäning, identifiering
och underhåll
Fullständiga regler finns i SS 436 40 00 kapitel 41, 42, 52-54.
Provning
Följande provningar ska göras om så är tillämpligt och bör helst
göras i följande ordning:
a) provning av skyddsledares kontinuitet
b) mätning av elinstallationens isolationsresistans
c) provning av skydd genom SELV och PELV eller
skyddsseparation
d) mätning av golv- och väggresistans
e) provning av automatisk frånkoppling av matningen
f) provning av tilläggsskydd
g) provning av polariteten
h) kontroll av fasföljd
i) funktionsprovning
j) kontroll av spänningsfall
Källa: Mats Jonsson, Eltrygg Miljö
30

8. Övriga elsäkerhetsfrågor
Uppställningsregler för arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon
Uppställning av arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon är
tillåten under spänningsförande kontaktledning endast när den
är under uppsikt.
Fullständiga regler finns i BVF 922, kapitel 7.
Att tänka på vid banarbeten
Glöm inte att frånskilja växelvärmen för de växlar som berörs av
ett arbete. Annars kan rälen få en spänning på upp till 115 V utan
att detta indikeras. Växelvärmen kan frånskiljas genom att man
tar ur säkringarna eller slår ifrån huvudbrytaren för aktuellt
växelvärmeskåp.
Figur 19. Tänk på elfaran på grund av
klättring vid uppställning av arbetsfordon.
S-räl
115 V
I-räl
Figur 20. Växelvärmen kan göra att rälen får farlig spänning.
Tillfällig skyddsjordning vid banarbeten
Tillfälliga skyddsledare ska anslutas till återledningen eller till en
tillfälligt utlagd jordlina som är ansluten till S-rälen. Tillfälliga
skyddsledare ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu.
Tillfälliga jordlinor ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu om
arbetsplatsen är högst 200 meter lång och en area på minst
120 mm 2 om arbetsplatsens utsträckning är mer än 200 meter.
Om återledningen används för tillfällig skyddsjordning gäller
särskilda regler som finns i BVF 1921.
! Maskinjordning är skyddsjord!
Tillfällig driftjordning vid banarbeten
Innan en driftjordpunkt får brytas ska S-rälen kopplas till
återledningen med minst 3 st jordningsverktyg.
31

Överkopplingslinor ska vara 50 mm 2 Cu med längd max 22
meter och 70mm 2 max 50 meter långa. Vid större avstånd än 50
meter krävs 130mm 2 .
! Överkopplingslinor är driftjordar.
Fullständiga regler på skyddsjordning finns i BVF 510.
Risk för kopparstölder
Det är fortfarande stor risk för att driftjordar, jordar och andra
kopparledare stjäls.
Om driftjordsystemet är intakt till kraftförsörjningsanläggningar
kan det innebära fara för person och egendom. Då kan särskild
jordtagsmätning krävas.
Om skyddsjordningar och driftjordar är stulna från övriga
anläggningar som ställverk och kontaktledningsstolpar kan det
också innebära en risk person och egendom vid fel i anläggningen.
Kontakta arbetsledningen för vidare anmälan till anläggningsägare
och polisanmälan om sabotage.
32

9. Arbeta på oregelbundna tider
Att arbeta på oregelbundna tider är oundvikligt vid järnvägen.
Tillgängligheten i spåret är sämre på dagtid, därför blir det
mycket nattarbete för många.
Ökad olycksrisk vid nattarbete
De senaste åren har forskningen funnit allt fler samband mellan
arbetsolyckor och sömnighet (sänkt vakenhet).
Risken för felhandlingar och felmanövreringar ökar markant vid
nattarbete.
Extrema trötthetssymtom mot slutet av nattpassen är en uppenbar
säkerhetsrisk.
Kroppen är programmerad att vara vaken på den ljusa tiden på
dygnet och återhämta sig genom sömn när det är mörkt.
Särskilda risker föreligger för yrkesgrupper som nattetid har
hand om säkerheten på arbetsplatsen.
En trött hjärna reagerar långsammare och är sämre på att ta in
nya fakta och uppgifter. Tröttheten underminerar förmågan att
fatta beslut och ökar risken för felbeslut.
Kopplingen mellan trötthet och olyckor har registrerats i en rad
undersökningar:
• Bland svenska lokförare har 2/3 någon gång nickat till vid
nattkörning, jämfört med 1/6 vid dagkörning.
• En rad laboratoriestudier visar att reaktionssnabbhet, räkneförmåga
och problemlösande är klart försämrade under
simulerat nattarbete.
• De tydligaste effekterna på säkerheten syns i samband med
singelolyckor i vägtrafiken. Risken för en singelolycka på
motorväg är mer än 10 gånger högre hos bilförare på ”småtimmarna”.
• Försämringen av reaktionsförmågan nattetid har jämförts
med den som uppstår vid måttlig alkoholkonsumtion (0,05
procent alkohol i blodomloppet).
Förmodligen är dagens uppfattning om trötthetens roll i olycksstatistiken
avsevärt underskattad eftersom sänkt vakenhet är
svår att påvisa objektivt. Den olycksdrabbade lär också undvika
att spontant rapportera trötthet som olycksorsak eftersom
olyckor på grund av trötthet bedöms på samma stränga sätt som
olyckor på grund av alkoholkonsumtion.
33

!
Forskning
tyder på att en stunds vila inför ett nattpass kan öka
säkerheten.
Sömnen
6–9 timmar per natt anses normalt för en vuxen person. En del
klarar sig på mindre än 6 timmar. Äldre personer brukar klara
sig på något mindre sömn.
Oregelbundna arbetstider kan innebära att du sover för lite och
får sömnbesvär.
Vissa tider på dygnet är det svårt att hålla sig vaken oavsett om
det beror på sömnbrist eller inte. Det kan bli särskilt påtagligt på
efternatten och tidig morgon. Då har dygnsrytmen sitt så kallade
minimum, det vill säga att kroppstemperaturen sjunker och du
blir frusen och lite dåsig.
Att äta på natten
På natten vilar sig de olika kroppsfunktionerna. Det gäller bland
annat matsmältningen.
Man ska undvika att äta på efternatten och så lite som möjligt på
förnatten.
Man ska helst inte äta fet och proteinrik mat som hamburgare,
pommes frites, pizza och dylikt sent på kvällen och under natten.
Med godis höjer man blosockernivån, men den sjunker snabbt
igen.
Drick i stället mycket vatten och ät långsamt verkande kolhydrater
som frukt, bär, grovt bröd, lättmjölk och lättyoghurt.
Drick så lite kaffe, te och coca-cola som möjligt.
!
Håller du kroppen i trim står den bättre emot påfrestningar både på
jobbet och på fritiden.
34

Källor till faktauppgifter och texter
• Elsäkerhetsverkets hemsida
• SIS böcker, bl.a. Mats Jonsson 104 frågor och svar om
elinstallationsregler
• ESA Installation- ISA
• SEKO Väg&Ban om Arbete på oregelbundna tider
35

781 85 Borlänge
Tel: 0243-44 50 00
www.banverket.se