Framtidens Kultur 2002 inl

kultur 

Årsredovisning 

2002 

s t i f t e l s e n framtidens 

kultur

Stiftelsen framtidens kultur, org nr 817603-2855 

Formgivning 

Jeroen de Wit/Per Lööf 

DeWit Strategi & Design 

Redaktionellt arbete 

Öhman Info 

Foto 

Alexander Farnsworth 

Peter Nerström, styrelsen sid 9 

Hans Permbo, Look at the music, sid 13 0ch 14 

Katarina Björk, Futuredrome, sid 18 0ch 19 

Electrohype Center, Electrohype, sid 1, 37, 38 0ch 39 

Madeleine Söder, Skulptural filt, sid 56 0ch 66 

Typsnitt 

Nordling och Meta 

Papper 

Galerie Art Silk 

Tryck 

Westerås Media Produktion 2003

Vd:s kommentar 

Stiftelsen framtidens kultur bildades 1994 med uppdraget att under minst tio år 

ge bidrag till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. 

Jonas Anderson 

verkställande direktör 

En inte helt enkel uppgift, i synnerhet om vi fokuserar på just denna ändamålsparagraf; 

det som är långsiktigt låter sig inte alltid förenas med det som är nyskapande. 

Denna fråga har föranlett Stiftelsen att i analys och bedömning av 

kulturprojekt arbeta med termer som primärt och sekundärt nyskapande, dvs. 

att en företeelse kan vara nyskapande i ett annat sammanhang än det i vilket 

den först framträdde. Det som t.ex. är nyskapande i Stockholm kan ju ha varit 

nyskapande på annan plats i världen tidigare, för att så småningom bli kanske 

tertiärt nyskapande på en annan ort i Sverige. Detta lätt banala konstaterande 

har stor relevans för Stiftelsens verksamhet ute i landet – och Stiftelsens uppgift 

är ju att verka i hela landet. 

För att fortsätta citera ur stiftelseförordnandet står där även att Stiftelsen ska främja 

ett vitalt kulturliv såväl i Sverige som helhet som på enskilda orter och att stödet 

ska stimulera det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till att stärka tillväxt 

och utveckling. Jag kan med detta konstatera att stiftelsebildningen faller väl in i 

den bild av kulturpolitikens utveckling i de nordiska länderna efter 1945 som tonar 

fram i den nyutkomna forskningsrapporten The Nordic Cultural Model, med 

dansken Peter Duelund som huvudredaktör. I denna utmärkta teckning noteras 

hur kulturpolitiken i Norden från och med 1980-talet blir alltmer instrumentell; 

kulturen ska göra nytta. 

Stiftelsen bildas under en tid när detta synsätt dominerar. För att värja sig mot en 

alltför stark instrumentell inriktning har Stiftelsen under hela verksamhetstiden 

kraftigt markerat kvalitetskraven i kriterierna för bidragsgivning. Detta har skett i 

kombination med ett uttalat intresse för nyskapande och för förnyelsearbete. Det 

instrumentella synsättet har inte fått ta överhanden. 

3

För att återknyta till Duelund noterar han att en allt större andel av kulturstödet 

låses till stöd till institutionerna – detta till följd av att kulturanslagen i reala termer 

ligger relativt fasta, kulturen går inte att rationalisera på samma sätt som annan 

produktion, och på att institutionerna måste värnas eller i vilket fall måste deras 

existens säkras. Ovanpå detta konstaterar han att den krympande andelen ”fria” 

medel, som finns kvar, i allt mindre omfattning hanteras på armlängds avstånd, 

dvs. med expertgranskningar som stöd i beslutsfattandet. En metod som från tiden 

efter andra världskriget har blivit etablerad praxis. Politiska och andra beslutsfattare 

tar större del i de konkreta bidragsbesluten än vad som tidigare har varit fallet. 

Hans slutsats blir helt enkelt att det behövs eller i vilket fall kommer att behövas 

mer fria medel till fri kulturverksamhet i de nordiska länderna. 

I detta ljus har Stiftelsens verksamhet, genom det i grunden instrumentella upplägget 

vid stiftelsebildningen, varit en del av en nordisk kulturpolitisk utveckling. 

Samtidigt kan Stiftelsens roll att tillhandahålla fria medel ses som ett nationellt svar 

på det generella behov som Duelund tycker sig se. 

Till denna skiss kan läggas Stiftelsens tidsbegränsade uppgift, den att verka under 

minst tio år. Från början arbetade Stiftelsen med perspektivet att verka under precis 

tio år, med andra ord till och med år 2004. Främst med hänsyn till börsutvecklingen 

valde Stiftelsen efter några år att förlänga verksamhetsperspektivet till att verka 

under ca 15 år, dvs. nedläggning omkring år 2010. Dagens bedömning, efter de 

senaste årens börsutveckling, är att Stiftelsen kommer att vara aktiv på nuvarande 

nivå till år 2008. Stiftelsen är därmed endast en temporär lösning på ett generellt 

problem. 

4

Innehåll 

Stiftelsens styrelse avger följande årsredovisning 

Redovisningen omfattar 

Slöjdcirkus, Nämnden för 

hemslöjdsfrågor, 02/359. 

Vd:s kommentar 3 

Förvaltningsberättelse 8 

Stiftelsens uppdrag 8 

Stiftelsens styrelse 9 

Stiftelsens verksamhet – precisering av Stiftelsens uppgifter 11 

Stiftelsens tidsbegränsade uppdrag 11 

Stöd till löpande verksamhet 11 

Prioriterade områden 12 

Utvärdering av Stiftelsens verksamhet 15 

Utvärdering och vidareföring av projekt 16 

Grunden för arbetet – riktlinjer för bidragsgivning 18 

Kulturbegreppet 20 

Så arbetar Stiftelsen 20 

Kvalitetsprövning 20 

Kvalitetssäkring 23 

Offentlighet och sekretess 23 

Bidragsgivningens omfattning 23 

Planerings- och utvecklingsbidrag 23 

Erfarenhetsspridning 24 

Hur utbetalas bidrag från Stiftelsen 24 

Projekt som har beviljats bidrag 26 

Redovisade projekt 41 

Ekonomisk förvaltning 57 

Placeringsinriktning 57 

Avkastning 57 

Tillsyn 57 

Revision 58 

Information 58 

Stiftelsens kansli 59 

Resultaträkning, tkr 62 

Balansräkning, tkr 63 

Noter 65 

Revisionsberättelse 75 

7

Förvaltningsberättelse 

Stiftelsens uppdrag 

Stiftelsen framtidens kultur har till uppgift att under minst tio år ge ekonomiskt 

stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet ska stimulera det regionala 

kulturlivet i vid mening och bland annat syfta till att stärka tillväxt och utveckling. 

Lokala och regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten. 

Stiftelsen framtidens kultur bildades av svenska staten år 1994. Stiftelsen erhöll ett 

kapital om 529 miljoner kr. 

Stiftelsen har under perioden 1995–2002 fördelat drygt 525 miljoner kr till skilda 

kulturprojekt. Vid utgången av år 2002 var marknadsvärdet på det egna kapitalet 

ca 283 miljoner kr. 

8

Stiftelsens styrelse, som utses av regeringen, bestod under år 2002 av 

Gunnar Svensson 

f.d. statssekreterare 

för kulturoch 

utbildningsfrågor, 

Stockholm, 

ordförande 

Yvonne Rock 

teaterproducent, 

Stockholm, 

vice ordförande 

Ewa Persson 

bokförläggare, 

författare, 

Sunnemo 

Stefan Parkman 

professor, 

Uppsala 

Kristina Rennerstedt 

generaldirektör, 

Stockholm 

Från den 1 januari 2003 1 består styrelsen av 

Lennart Låftman 

direktör, 

Stockholm, 

ordförande 

Kennet Johansson 

länsmuseichef, 

Malmö 

Peter Oskarson 

teaterchef, 

Järvsö 


generaldirektör, 

Stockholm 

Gertrud Sandqvist 

rektor, 

Malmö 

1 Stiftelsens stadgar ändrades under året så att styrelsens mandattid utgår vid årsskiftet i stället för per den 1 juli. 

9

Slöjdcirkus, 

Nämnden för hemslöjdsfrågor, 

02/359. 

10

Stiftelsens verksamhet 

– precisering av Stiftelsens uppgifter 

Stiftelsen har ett tidsbegränsat uppdrag 

att bidra med utvecklingsmedel till 

kulturlivet i Sverige. Med detta uppdrag 

verkar Stiftelsen inom alla kulturoch 

konstområden. Stiftelsen har utifrån 

ett relativt allmänt formulerat uppdrag 

successivt kommit att arbeta mer uttalat 

inom några särskilt angelägna områden. 

Stiftelsens tidsbegränsade uppdrag 

Det tidsbegränsade i Stiftelsens 

uppdrag är i stiftelseförordnandet 

definierat till att ”under minst tio år” 

ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och 

nyskapande kulturprojekt. Stiftelsen 

ska under denna tid även förbruka sitt 

kapital. 

Hur länge verksamheten ska bedrivas 

beslutar Stiftelsens styrelse om. 

Frågan om verksamhetens längd prövas 

fortlöpande. Flera faktorer påverkar 

detta ställningstagande. Förmögenhetsutvecklingen, 

dvs. resultatet av 

kapitalförvaltningen, är en sådan faktor. 

En annan är hur Stiftelsen bedömer 

att effekterna på kulturlivet blir, när 

Stiftelsens bidragsgivning upphör. 

Stiftelsens kapacitet som bidragsgivare 

är direkt kopplad till hur stiftelsekapitalet 

utvecklas och förvaltas. Här måste 

hänsyn tas till fler faktorer än enbart 

den om kapitalmarknadens långsiktiga 

utveckling. Så till exempel ökar behovet 

av värdebeständighet ju närmare tidpunkten 

för nedläggning av verksamheten 

kommer – med endast några få 

återstående år att verka under är det 

inte längre lämpligt att ha väsentliga 

delar av kapitalet riskexponerat på 

aktiemarknaden. 

Från början arbetade Stiftelsen med 

perspektivet att verka under tio år, 

dvs. till och med år 2004. Främst med 

hänsyn till börsutvecklingen valde 

Stiftelsen efter några år att förlänga 

verksamhetsperspektivet till att verka 

under ca 15 år. Dagens bedömning är 

att Stiftelsen kommer att vara aktiv på 

nuvarande nivå till år 2008. 

Stöd till löpande verksamhet 

Det tidsbegränsade uppdraget innebär 

– närmast självklart – att Stiftelsen inte 

ger stöd till löpande verksamhet och 

inte heller till sådant som kan bedömas 

vara naturligt för den sökandes huvudman 

att ta huvudsakligt ansvar för. 

11

Prioriterade områden 

Stiftelsen arbetar med flera uttalade 

intresseområden i fokus: 

Utveckling av kulturinstitutioner 

Stiftelsen är angelägen om att bidra till 

utveckling och förnyelse inom kulturlivet, 

inte minst vad gäller förnyelse av 

kulturlivets institutioner och organisationer. 

Stiftelsens tidsbegränsade 

uppdrag gör det naturligt att försöka 

identifiera metoder att understödja 

förnyelseprocesser – och inte minst 

idéutveckling. Detta snarare än att ge 

bidrag till vad som kan betecknas som 

en kulturinstitutions ordinarie verksamhet 

(t.ex. nästa utställning eller nästa 

föreställning) eller till sådant som bör 

ingå i normal utvecklingsverksamhet. 

Arbetet på detta område har bedrivits, 

huvudsakligen i seminarieform, 

under en flerårsperiod inom ramen för 

programområdet. Utvecklingsarbetet 

har skett i dialog med institutioner och 

enskilda. 

En slutrapport Förnyelse är möjligt 

publicerades i december 2000. 

Denna rapport, seminariereferat, 

m.m. återfinns på Stiftelsens webbplats 

www.framtidenskultur.se. 

Resultatet av programområdets 

verksamhet är ett givet underlag för 

Stiftelsens arbete. Stiftelsen har fortsatt 

att aktivt stödja diskussioner 

och utvecklingsverksamhet på detta 

område. 

Att utveckla kontakten mellan kulturliv 

och skola 

Stiftelsen har från sin start arbetat 

med frågor om ungdomars kultur och 

kulturutövande. Stiftelsens arbetsmetod 

med ett årligt ansökningsförfarande 

gör det svårt att finna möjligheter till 

finansiering av ungdomars egna projekt 

– bristen på rörliga lokala medel för 

sådana ändamål förtjänar att uppmärksammas. 

Stiftelsen har därför koncentrerat 

sitt intresse på insatser inom området 

kultur och skola – med bibehållen 

ömsesidig respekt för de två områdenas 

särskilda villkor. 

Stiftelsens seminarieserie på detta 

område har under året fortsatt med 

två arbetsseminarier i Uppsala och 

Karlskrona där modeller för hur kultur 

och skola ska kunna samverka togs 

fram (se Stiftelsens webbplats 

www.framtidenskultur.se). Resultatet 

har därefter presenterats på olika 

platser i landet. Arbetet med att föra ut 

förslag och få dessa diskuterade i såväl 

kulturlivet som i skolan – och inte 

12

Kulturfabriken, 

Vinstagårdsskolan, 02/1275. 

Look at the music, 

Ystads Konstmuseum, 02/21. 

minst gemensamt – planeras fortsätta. 

Arbetet samordnas från Stiftelsens sida 

av Lena Påhlman i samarbete med 

Christer Bjergegård, strateg inom Stockholms 

stads utbildningsförvaltning. 

Regional utveckling 

Frågor om entreprenörskap vid regional 

utveckling med stöd av konstnärlig 

eller kulturell verksamhet uppmärksammas 

också av Stiftelsen. 

En del i detta arbete utgörs av den 

seminarieserie på temat Lokal kultur och 

regional utveckling som påbörjades år 

2000. Kontakterna med de medverkande 

i tidigare seminarier har utvecklats 

och en fortsättning av seminarieserien 

genomfördes under våren 2002. 

Arbetsformen har varit framgångsrik; 

aktiva samtal under två dagar används 

som metod för att påbörja eller stärka 

en process av nytänkande i relationen 

mellan kulturens olika aktörer på lokal, 

regional och central nivå. Varje seminarium 

planeras utifrån tema, innehåll 

och plats. Det innebär bl.a. att arbetsformerna 

varierats för att bäst passa 

ämnet. Dialogen med deltagare och 

andra intressenter har visat på stora 

behov av att diskutera frågor rörande 

den lokala kulturens roll i ett regionalt 

utvecklingsperspektiv. Seminarierna 

har visat sig ha en stimulerande och 

katalyserande effekt på såväl deltagare 

som på lokal omvärld. Det lokala 

kulturarbetet har utan tvekan stärkts 

av den uppmärksamhet som seminariernas 

genomförande har inneburit för 

frågeområdet. 

13

Look at the music, 

Ystads Konstmuseum, 02/21. 

14 

Seminarieserien genomförs på olika 

platser i landet dels för att de därmed 

kan kopplas till konkreta lokala initiativ 

och projekt, dels för att göra det möjligt 

för flera att delta utan att behöva göra 

alltför långa resor. 

Följande teman behandlades under 

årets seminarier: 

• Festivalen – jippo eller utvecklingsstrategi, 

Umeå 18–19 januari. 

• Ungdomar – bortglömda i den lokala 

kulturen, Karlstad 8–9 februari. 

• Fornbyar – hur turistanpassat får ett 

kulturarv vara, Öland 25–26 mars. 

• Lokal kultur – grundsten i svenskt 

kulturliv, Tjörn 24–25 maj. 

Intresset för dessa seminarier/samtal är 

fortsatt mycket stort. Under våren 2003 

kommer två seminarier att genomföras: 

• Det kreativa rummet – en plats och ett 

tillstånd, Norberg 7–8 februari. 

• Kulturföretagaren – konstnär, entreprenör 

och ekonom, Hultsfred 14–15 mars. 

Verksamheten planeras fortsätta. 

Andra områden av särskilt intresse 

Stiftelsen verkar aktivt för att etablera 

nätverk och att stödja mötesplatser 

för kvalificerade samtal. Detta kan ske 

genom att medverka till att skapa nya 

strukturer för sådana eller genom att ge 

bidrag till mer tillfälliga samtalsarenor. 

Stiftelsen arbetar även aktivt med 

frågor som rör metodutveckling av

projektarbete, fördjupad omvärldsanalys 

och uppföljning av projektverksamhet. 

Utvärdering av Stiftelsens verksamhet 

När Stiftelsen bildades fanns inga förebilder 

för hur en verksamhet av detta 

slag skulle kunna bedrivas. Å ena sidan 

fanns stora och uttalade förväntningar 

på Stiftelsens bidragsgivning, å andra 

sidan fanns risken att alltför snabbt 

permanenta arbetsformer och metoder 

för verksamheten. 

Detta ledde på ett naturligt sätt till 

att Stiftelsens arbetsmetoder kom att 

utvecklas relativt pragmatiskt; verksamheten 

förändras gradvis utifrån de erfarenheter 

som vinns. Efter att under det 

första året uteslutande ha arbetat med 

att pröva inkomna bidragsansökningar 

kom Stiftelsen därefter att i ökande 

omfattning arbeta mer proaktivt inom 

områden som bedöms vara angelägna. 

Från första stund har frågan om en 

utvärdering av Stiftelsens verksamhet 

varit levande och självklar. Stiftelsen 

måste utsättas för en oberoende vetenskaplig 

granskning – och detta så snart 

verksamheten bedrivits tillräckligt 

länge för att ge meningsfullt underlag 

för en studie. Dessutom måste granskningen 

ske så pass tidigt att de erfarenheter 

och slutsatser en granskning ger 

skulle kunna komma till nytta i den 

fortsatta utvecklingen av Stiftelsens 

tidsbegränsade verksamhet. Efter dryga 

tre år beslutades därför våren 1998 att 

tiden för en utvärdering var inne. 

Valet av utvärderare var på en gång 

både enkelt och komplicerat. Centrum 

för kulturpolitisk forskning vid Hög- 

15

skolan i Borås befann sig, under professor 

Geir Vestheims ledning, i en dynamisk 

utvecklingsfas varför det föreföll funktionellt 

att kontakta dem för att diskutera 

form och innehåll i en utvärdering. 

För att bredda kompetensen i utvärderingen 

bedömdes det dock vara 

betydelsefullt att vända sig till någon 

utvärderare utanför Sverige. 

Lösningen blev att utformningen av 

uppdraget och huvudmannaskapet för 

arbetet kom att ligga på Centrum för 

kulturpolitisk forskning men att själva 

arbetet självständigt bedrevs av en 

svensk-norsk forskargrupp från Norsk 

institutt for by- og regionforskning 

(NIBR) under ledning av seniorforskare 

Bergljot Baklien, en beprövad utvärderare 

med stor erfarenhet av internationella 

projekt. 

För Stiftelsen har det varit en nyttig 

erfarenhet att under tre års tid vara i 

ständig kontakt med utvärderare under 

olika förhållanden. Att löpande behöva 

svara på frågor som man först tycker 

har enkla och banala svar gör att man 

tvingas tänka igenom, analysera och 

motivera sitt handlande. Utvärderingsprocessen 

blir därigenom ett metodiskt 

stöd i den fortlöpande utvecklingen av 

Stiftelsens arbete. Utvärderingen finns 

såväl i bokform 2 som på Stiftelsens 

webbplats www.framtidenskultur.se. 

Väsentliga synpunkter i utvärderingen 

Utvärderingen ger en detaljerad bild 

av Stiftelsens verksamhet med fokus på 

de första tre verksamhetsåren. Bland 

slutsatserna kan nämnas att Stiftelsens 

metod att arbeta med transparens och 

parallell kvalitetsprövning – varom 

mera nedan – har bidragit till att ge 

legitimitet åt Stiftelsens arbete. 

Utvärdering och vidareföring av projekt 

Stiftelsen utvärderar och utvecklar både 

kvantitativa och kvalitativa verksamhetsmetoder 

och arbetsformer. Resultatuppföljning 

av beviljade bidrag och 

analys av inkomna bidragsansökningar 

är ett viktigt underlag i den omvärldsanalys 

som Stiftelsen utgår från. 

Resultatuppföljning i flera steg 

En normal del av verksamheten är att 

följa upp och utvärdera de insatser som 

Stiftelsen gör. Stiftelsen utvecklar och 

prövar nya former för detta. 

Den uppföljning och utvärdering 

som görs av varje projekts obligatoriska 

resultatredovisning kompletteras med 

att Stiftelsen mer aktivt följer upp ett 

antal utvalda projekt. 

16 

2 Utvärderingen kan kostnadsfritt rekvireras från Stiftelsen.

Samverkan skola/kulturarbetare, 

Gullmarsgymnasiet, 

02/667. 

Varför detta fokus på uppföljning och 

utvärdering 

Det finns flera angelägna skäl till att 

fokusera på uppföljning och utvärdering. 

Ett av dem är den kontroll- och 

insynsaspekt som följer av att Stiftelsen 

är bildad av statsmakterna och därmed 

fördelar ursprungligen allmänna medel. 

Dessutom kan på så vis de erfarenheter 

och kunskaper som Stiftelsens insatser 

ger förmedlas och vidareföras i så stor 

omfattning som möjligt samt återkopplas 

till den egna verksamhetsplaneringen. 

Försöksverksamhet och förebildsprojekt 

Stiftelsen strävar efter att föra ut 

erfarenheter från genomförda projekt. 

Stiftelsen är därför intresserad av 

försöksverksamhet som kan fungera 

som modell- eller pilotprojekt. Ett antal 

av de projekt som erhållit bidrag har 

samtidigt fått i uppdrag att mer utförligt 

redovisa vilka erfarenheter som gjorts. 

Här hittar man resultaten 

När ett projekt beviljas bidrag från 

Stiftelsen utbetalas i normalfallet 85 

procent av beviljade medel. Resterande 

medel utbetalas först när en komplett 

och revisorsgranskad resultatredovisning 

granskats och godkänts. I resultat- 

17

Futuredrome, 

Futuredrome Episk förening, 

02/1222, 02/1298. 

18 

redovisningen ingår en sammanfattning 

av projektet. 

Samtliga godkända resultatredovisningar 

publiceras på Stiftelsens webbplats 

www.framtidenskultur.se. Från 

denna sammanfattande information 

om respektive projekt kan man sedan 

gå vidare och få fördjupad information 

genom att kontakta Stiftelsens kansli 

eller ta direktkontakt med de projektansvariga. 

Många av de projekt som fått bidrag 

har egna presentationer i form av webbplatser. 

Det är viktigt att skapa ömsesidiga 

länkar till dessa webbplatser. 

Erfarenheterna visar att man därigenom 

väsentligt ökar informationsspridningen 

om såväl pågående som avslutade 

projekt. Den som söker information 

kan alltså komma i direktkontakt med 

projektet, även när Stiftelsens engagemang 

i verksamheten upphört. 

Grunden för arbetet 

– riktlinjer för bidragsgivning 

Riktlinjerna för bidragsgivning utgår 

från de av statsmakterna angivna förutsättningarna 

för Stiftelsens verksamhet. 

De återfinns i regeringens proposition 

till riksdagen inför bildandet av Stiftelsen 

3 och i riksdagsbehandlingen av 

propositionen samt i det av regeringen 

den 23 juni 1994 utfärdade stiftelseförordnandet. 

Dessa dokument utgör 

fundamentet för Stiftelsens verksamhet. 

Riktlinjernas innehåll – förutsättningar 

för att erhålla bidrag 

Riktlinjerna för bidragsgivning utvecklas 

successivt. 

Stiftelsen ger stöd till långsiktiga och 

nyskapande kulturprojekt och prioriterar 

därvid förslag som prövar nya 

former och vägar för kulturell verksamhet 

och konstnärligt skapande. Stiftelsen 

fäster stor vikt vid det kvalitativa 

innehållet. 

Stiftelsen prioriterar: 

• projekt som uppfyller högt ställda 

kvalitetskrav, 

• nyskapande kulturprojekt, 

• stöd till kulturlivets utvecklingsoch 

förnyelsearbete, 

3 Prop. 1993/94:177, Utbildning och Forskning, Kvalitet och 

Konkurrenskraft.

• projekt som verkar för att närma kulturliv 

och skola till varandra, 

• projekt som syftar till att fördjupa och 

bredda det lokala kulturlivet, 

• kulturprojekt som bidrar till regional 

utveckling samt 

• projekt som syftar till att ha långsiktiga 

effekter och bestående resultat. 

Stiftelsen arbetar uttalat med att ge stöd 

till och öka kännedomen om projekt 

av förebilds- eller modellkaraktär. 

Stiftelsens roll kan därvid med fördel 

vara att ge stöd i en tillblivelse- eller 

etableringsfas eller att bidra till en 

planerings- och förankringsprocess. 

Ett krav för att få bidrag till mer stadigvarande 

projekt är att verksamhetens 

fortsatta finansiering kan bedömas vara 

realistisk. Stiftelsens roll kan vara att 

ge initialt stöd till långsiktiga projekt 

vilka kan bedömas ha förutsättningar 

att leva vidare av egen kraft. Stiftelsen 

uppmuntrar partnerskap med lokala 

och regionala intressen samt ideella 

föreningar och privata företag. 

Ansökningar där det bedöms vara 

troligt att den sökandes huvudman 

kommer att ta ett naturligt ansvar för 

projektet prioriteras inte. 

För att vara berättigat till bidrag ska 

projektet ha ett tydligt inslag av kulturell 

och konstnärlig förnyelse – detta gäller 

särskilt projekt som ägs av kommun, 

landsting eller av etablerad institution. 

En annan aspekt av Stiftelsens 

uppdrag är möjligheten att bredda och 

fördjupa kulturlivet på en ort eller i en 

region. Detta kan ske genom stöd till 

projekt som syftar till att göra en ort 

eller region mer attraktiv för t.ex. kulturturism 

eller till att vitalisera en orts 

eller regions kontakter med nationellt 

eller internationellt kulturliv. 

Stiftelsen ger endast i undantagsfall 

stöd till redan påbörjad verksamhet. 

Några ytterligare utgångspunkter 

En del av Stiftelsens arbete är att sträva 

efter att de som står utanför ett traditionellt 

kulturliv i ökande utsträckning 

ska kunna få del av detta. Stiftelsen 

bedömer att det i sammanhanget även 

är angeläget att identifiera och ge stöd 

åt kulturyttringar som ligger vid sidan 

av det etablerade kulturlivet. 

19

En väsentlig aspekt är vikten av att 

stödja initiativ som kan verka för att 

stärka självkänsla, identitet och självrespekt 

hos individer och grupper som 

i olika avseenden inte är särskilt delaktiga 

i samhällsgemenskapen. I sådana 

sammanhang bedömer Stiftelsen som 

fördelaktigt att just dessa individer eller 

grupper är initiativtagare och direkt 

engagerade i projekten. 

Kulturbegreppet 

En bred definition av kulturbegreppet 

Stiftelsen har i uppdrag att verka på 

ett nationellt plan över hela kulturområdet. 

Stiftelsen finner det därvid 

ändamålsenligt att arbeta med en bred 

definition av kulturbegreppet vilket 

i sin tur leder till att stöd kan ges till 

projekt inom relativt vida ramar – dock 

med generellt högt ställda kvalitetskrav 

på projektens innehåll. 

Så arbetar Stiftelsen 

Stiftelsens arbetsfilosofi går ut på att 

arbeta med ett till omfattningen begränsat 

kansli som, med starkt teknikstöd, 

knyter till sig extern kompetens 

utifrån de behov som föreligger vid 

varje tillfälle. Förutom alla naturliga 

fördelar med att utforma Stiftelsens 

kansli som en liten, flexibel och lärande 

organisation, utgör tidsbegränsningen 

av Stiftelsens uppdrag ett starkt skäl för 

att inte bygga upp en stor administrativ 

överbyggnad. 

Kvalitetsprövning 

I Stiftelsens arbete med kvalitetsprövning 

deltar tre skilda expertinstanser 

parallellt. 

Stiftelsens Ad hoc-grupp 

Stiftelsens kvalitetsgranskning görs primärt 

av en ad hoc-sammansatt grupp 

kvalitetsprövare. Den arbetar med såväl 

kvalitetsprövning av bidragsansökningar 

som med uppföljning och utvärdering. 

Ad hoc-gruppen medverkar även i 

arbetet med att utveckla Stiftelsens 

verksamhet och arbetsformer för information, 

uppföljning, utvärdering, m.m. 

Ad hoc-gruppens sammansättning 

varierar, som namnet antyder, över tid. 

I gruppen ingår specialkompetenser för 

att få den breda prövning av frågorna 

som Stiftelsen eftersträvar. Gruppen 

har under 2002 huvudsakligen haft 

följande medlemmar: 

20



Filmaren David Aronowitsch, Tumba – Film, video. Bibliotekschefen Barbro Bolonnassos, 

– Biblioteksutveckling, skola, ungdom. Regissören Ronny Danielsson, Malmö – Teater. 

Formgivaren Wanja Djanaieff, Stockholm – Form, design, hemslöjd. Länsmuseichefen 

Tullan Gunér, Karlskrona – Kultur/Skola. Projektledaren Cecilia Hörnell, Stockholm 

– Utveckling, ung kultur. Projektledaren Pirkko Koistinen, Fisksätra – Integration m.m. 

Länsmuseichef Sven Lundström, Haverdal – Regional utveckling. Ledaren för pedagogik 

Pernilla Luttrop, Göteborg – Ung kultur. Konstpedagogen Helene Mohlin, Malmö 

– Ungdom, skola. Bildkonstnären Cecilia Parsberg, Stockholm – Bildkonst. Verkställande 

direktören Clara Skoog Åhlvik, Malmö – Utställningar m.m. Museichefen Gunilla Stenberg, 

Hudiksvall – Regional utveckling. Utbildaren vid Uppsala universitets avdelning för rektorsutbildning 

Stefan Weinholz, Uppsala – Kultur/Skola. Kompositören Fredrik Österling, 

Bandhagen – Musik. Projektledaren, skribenten Denho Özmen, Specialpedagogiska 

institutet, Stockholm – Integration, handikappfrågor. 

21

Stiftelsens samarbete med Konstnärsnämnden 

I arbetet med granskning av bidragsansökningar medverkar även företrädare för 

Konstnärsnämnden. Granskare och tillika kontaktperson för respektive sakområde 

var under 2002: 

Operasångerskan Carina Strandberg, Umeå – Arbetsgruppen för musiker och sångare. 

Kapellmästaren Anders Berglund, Stockholm – Arbetsgruppen för upphovsmän inom musikområdet. 

Professorn Ann Edholm, Stockholm – Sveriges bildkonstnärsfond. Skådespelaren 

Iwar Wiklander, Göteborg – Arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer. 



Stiftelsens samverkan med myndigheter 

Kvalitetsprövningen av bidragsansökningarna sker även med stöd av bl.a. 

sektorsmyndigheterna på kulturområdet – Statens kulturråd, Riksarkivet och 

Riksantikvarieämbetet – vilka ges möjlighet att yttra sig över en stor andel av 

bidragsansökningarna. Kontaktpersoner hos respektive myndighet har under 

2002 varit: 

Avdelningsdirektören Gudrun Wikström, Statens kulturråd, Stockholm. Landsarkivarien 

i Göteborg, Louise Lönnroth, Riksarkivet. Enhetschefen Anita Bergenstråhle-Lind, 

Riksantikvarieämbetet, Stockholm. 

22

Kvalitetssäkring 

En väsentlig kvalitetssäkringsfaktor 

utgör den parallella kvalitetsprövning 

som Stiftelsen arbetar med. Utgångspunkten 

är att inhämta utlåtanden från 

skilda experter/expertinstanser om 

flertalet ansökningar. Även de krav på 

revision och uppföljbarhet som ställs 

i och med bidrag från Stiftelsen är en 

kvalitetssäkringsfaktor. 

En annan del av Stiftelsens arbete 

inriktas på kvalitetssäkring i vidare 

mening. En metod för detta är att i 

dialog med experter på olika områden 

och företrädare för skilda kultursektorer 

försöka ringa in och precisera 

relevanta frågeställningar och identifiera 

viktiga insatsområden. 

Offentlighet och sekretess 

Stiftelsen vinnlägger sig om att arbeta 

under så öppna former som möjligt. 

Eftersom Stiftelsens uppdrag har tilldelats 

av statsmakterna var det naturligt 

att redan från första dag arbeta i enlighet 

med offentlighetsprincipen. Samtliga 

ansökningar och expertutlåtanden 

är därmed allmänt tillgängliga. 

Från den 1 januari 1998 är Stiftelsen 

även i formellt avseende underställd 

offentlighetsprincipen. 

Bidragsgivningens omfattning 

Under året har 44 897 000 kr fördelats 

till 169 kulturprojekt på basis 

av ca 1 300 inkomna och bedömda 

ansökningar, se sidan 26. 

Planerings- och utvecklingsbidrag 

En del av de beviljade bidragen går till 

utveckling av projekt, till programskrivning 

eller till försöksverksamhet. Att 

ett projekt erhåller stöd i sådan form 

innebär inga garantier för ett fortsatt 

ekonomiskt stöd från Stiftelsen. Att 

Stiftelsen kommer att verka endast 

under en begränsad tid medför i sig en 

begränsning för möjligheten att lämna 

sådana garantier. 

Stiftelsens uppdrag innebär att 

Stiftelsen generellt bör ha en generös 

inställning till att stödja utvecklingsoch 

planeringsverksamhet. Stiftelsen 

vill därvid betona att en väsentlig del 

av denna typ av projekt inbegriper en 

analys av dess framtida finansiering. 

När Stiftelsens insatser alltmer inriktas 

mot särskilt prioriterade områden 

blir planerings- och utvecklingsbidragen 

en viktig metodisk möjlighet för 

idéer och förslag att fördjupat kunna 

prövas, utvecklas och i olika avseenden 

– inte minst vad gäller finansiering – 

förankras i sin omvärld. 

23


Gullmarsgymnasiet, 02/667. 

Att Stiftelsen inte kan garantera fortsättningen 

på projekt som erhållit stöd 

för planering och utveckling bör inte 

innebära att Stiftelsen måste avstå från 

att bidra till denna konkreta och beprövade 

metod för projektutveckling. 

Erfarenhetsspridning 

Eftersom Stiftelsens uppgift är att stödja 

utvecklingsverksamhet ligger det i 

sakens natur att de erfarenheter som 

görs får en mer allmän spridning. Här 

kan även projekt som inte har uppnått 

sina mål vara av intresse, då ett ”misslyckande” 

kan ge viktiga lärdomar. 

Vid ansökan om bidrag ska den 

sökande kunna redovisa syftet med 

projektet för att senare i resultatredovisningen 

kunna ange uppnådda resultat 

i förhållande till mål. En bedömning 

av långsiktiga effekter ska följa den 

ekonomiska redovisningen vilken i 

sin tur ska vara godkänd av en revisor. 

Även ett projekts eventuella fortsättning 

ska redovisas. 

För att underlätta informationshanteringen 

utnyttjar Stiftelsen teknikstöd 

i stor omfattning vilket gör det möjligt 

att enkelt ta fram information för 

statistik och för vidare bearbetning, 

eller som information till intresserade. 

Projektdatabasen är allmänt tillgänglig. 

Aktuell information om 

Stiftelsens verksamhet återfinns 

enklast på Stiftelsens webbplats 

www.framtidenskultur.se från vilken 

man kan beställa ytterligare information 

och under januari-februari även 

ta hem ansökningshandlingar. 

På webbplatsen presenteras resultatredovisningar 

från avslutade projekt 

(se även avsnittet ”Här hittar man 

resultaten”). 

En fullständig förteckning över projekt 

som lämnat slutlig resultatredovisning 

under 2002 redovisas på sidan 41. 

Hur utbetalas bidrag från Stiftelsen 

Stiftelsen följer noga upp och utvärderar 

gjorda insatser. För att säkra 

rapporteringen av underlag för en 

sådan uppföljning utbetalas bidrag 

i normalfallet med 85 procent av 

beviljade medel vid igångsättandet och 

med resterande 15 procent efter det 

att projektets resultatredovisning har 

godkänts. 

24

Projekt som har beviljats bidrag 

Förklaring till uppställningen: 

Projektets namn och diarienummer 

Projektansvarig 

Kommun och bidrag i kronor 

Ice Globe Theatre 02/737 

Icehotel AB 

Kiruna 500 000 

Projektering av plattform för dansgästspel 

i Kiruna och Piteå 02/657 

Dans i Nord 

Piteå 60 000 

Barents körcentrum 02/774 

Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska 

universitet 

Piteå 500 000 

Vändskiva, etapp III, 02/836 

Malmbanans Vänner, Norrbottens 

Järnvägsmuseum 

Luleå 180 000 

Nationsöverskridande samarbete och 

nationell konkurrens i Barentsregionen 

02/1278 

Lars Elenius 

Luleå 75 000 

Fyra novellfilmer från norr 02/1304 

Filmpool Nord 

Luleå 200 000 

Julkalendern 2002 02/727 

Juoksengi Skola 

Övertorneå 30 000 

Förstudie: Ny mediateknik för musikteater 

och dans 02/377 

Norrlands Musik och Dansteater 

Umeå 70 000 

Sagodans för barn med särskilda behov 

02/1096 

Folkuniversitetet, Dansforum 

Umeå 154 000 

CLOSE UP, Residensprojekt dans 02/907 

Föreningen Dans 

Vilhelmina 285 000 

Förstudie: Konstleden 02/1297 

Vilhelmina kommun 


Kortfilmsdistribution i utveckling 02/55 

Paradiso AB 

Härnösand 100 000 

26

Utvecklingsarbete – Hälsinglands 

museum 02/54 

Hälsinglands Museum 

Hudiksvall 75 000 

Arkivinfo Gävleborg 02/79 

Folkrörelsernas arkiv i X-län 

Gävle 300 000 

Fördjupad finansierings- och marknadsföringsanalys 

02/1308 

Musik vid Siljan 

Rättvik 100 000 

Kvinnoliv i det industriella landskapet 

02/365 

Västmanlands läns museum 

Västerås 500 000 

Projekt Läslust och skrivglädje 02/878 

Västerås Stad, proAros, 


Dansprojekt på Teater Västmanland 

02/1287 

Teater Västmanland 

Västerås (230 000)* 

Förberedelsearbete inför improfestivalen 

Perspectives 2004 02/1337 

Nya Perspektiv 


Interaktiv digital presentation av kulturmiljöer 

i samverkan med skolor 02/433 

Projektet Framtidshyttan 

Norberg 680 000 

Utredning av bokdistribution 02/1267 

Nordiska föreningen för mindre förlag, 

NOFF 

Nora 50 000 

Bildningsborg och syndanäste, ett 

projekt om folklig kultur i Örebro län 

02/1012 

Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, 

Örebro läns museum 

Örebro 350 000 

Förstudie: Bildningsborg och syndanäste 

02/1299 

Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, 

Örebro läns museum 


Pop Partner, ett kulturprojekt i Galaxens 

regi 02/928 

Arrangemangsföreningen Galaxen 

Arvika 300 000 

Uddeholm Stjärnfors, ett sinnenas 

kulturoch upplevelsecentrum 02/1314 

Konstföreningen Gränslöst 

Hagfors 66 000 

27

Slöjdcirkus, 


02/359. 

bibl. 02/1313 

Media Med Mera 

Karlstad 40 000 

To Be A Woman 02/893 

Young Artists & Others 

Sunne 50 000 

Karlstad kulturfestival 02/1277 

Alma Löv Museum of E & U 

Sunne 60 000 

Med guldtråd i väven 02/1291 

Tradkult AB 

Sunne 10 000 

Marknadsföring 02/146 

Familjerna Sahlströms och Ärlingssons 

minnesfond 

Torsby 75 000 

Sahlströmsgården och Sillegården förr 

och nu 02/237 

Familjerna Sahlström och Ärlingssons 

minnesfond 

Torsby 100 000 

Ljuset finns där ändå 02/902 

Bo Anders Persson 

Torsby 76 000 

28

Brobackshuset 02/675 

Järnskogs Framtidsgrupp 

Eda 34 000 

Freja, kulturens budbärare på Fryken 

02/381 

Ångbåtsföreningen Freja 

Kil 90 000 

Futuredrome 02/1222 

Futuredrome Episk förening 

Götene 400 000 

Futuredrome 02/1298 

Futuredrome Episk förening 

Götene 100 000 

Förankring/marknadsföring av nytt 

konserthus i Vara och angränsande 

kommuner 02/1330 

Vara Konserthus 

Vara 100 000 

Textila toner 02/946 

Textilmuseet 

Borås 150 000 

Slöjdcirkus 02/359 

Nämnden för hemslöjdsfrågor 

Lerum 2 000 000 

Konstnärer och politiker 02/1302 

Kultursekretariatet Västra Götalandsregionen 

Uddevalla 50 000 

Samverkan skola/kulturarbetare 

02/667 

Gullmarsgymnasiet 

Lysekil 995 000 

Metod för interaktiv kunskapsuppbyggnad 

i ett öppet magasin 02/1320 

Mölndals Museum 

Mölndal 60 000 

Samarbete skola, museum och näringsliv 

med IT-teknologi som verktyg 

02/1331 

Mölndals museum 

Mölndal 500 000 

Dörren, ett teaterprojekt i tre steg 

02/212 

Göteborgs stadsteater 

Göteborg 400 000 

Historiska ljudupptagningar från Stora 

Teatern och Göteborgsoperan 02/332 

Göteborgsoperan 


29

Göteborgsoperan i regionen 02/333 

Göteborgsoperan 

Göteborg 1 000 000 

Oväntad 02/486 

Tidskriften Presens 


Göteborg Art Sounds 2003 

(GAS-festivalen) 02/625 

Göteborg Art Sounds 


Mer än vart fjärde år 02/722 

Independent Media Center 


Stickspår 02/1281 

Göteborgs Dans och Teaterfestival 


Global Art Program – GAP 02/1284 

Jörgen Svensson 


Förstudie: Globalverkstan 02/1294 

Nätverkstan Kultur i Väst 


Etablerande av kulturhus/bibliotek i 

Härlanda park 02/1311 

Örgryte SDF, Härlanda SDF 


Eureka, konst i skolan som en bro 

mellan konkret och abstrakt tänkande 

02/75 

Sotenäs kommun, Utbildningsförvaltningen 

Sotenäs 500 000 

Konsten som kreativ kraft i skolan, 

handbok och film 02/1332 

Nordiska Akvarellmuseet 

Tjörn 100 000 

Utformning av pedagogiskt innehåll och 

utställningsmedia inom Iternia 02/64 

Iternia, Grimeton Radio Center 

Varberg 500 000 

Projektering av nya Teckningsmuseet 

i Laholm 02/1336 

Teckningsmuseet i Laholm 

Laholm 50 000 

Look at the music 02/21 

Ystads Konstmuseum 

Ystad 100 000 

30



Figaromodellen, Kulturstrategi i grevens 

tid 02/1113 

Musik att växa i/Opera i Ystad 

Ystad 450 000 

Seminarieserien History/Now 02/1322 

Konsthallen, Dunkers Kulturhus 

Helsingborg 90 000 

Transgressing culture – rethinking 

02/1309 

Third Space Seminar, Lunds Kulturoch 

fritidsförvaltning 

Lund 50 000 

Han sålde sin frihet 02/773 

Skånes Dansteater 

Malmö 367 000 

In 2052 less than half of Malmö’s 

citizens will be traditionally Swedish 

02/876 

Rooseum 

Malmö 640 000 

Inventering och dokumentering av 

svensk seriehistoria 02/882 

Seriefrämjandet 

Malmö 477 000 

Fusun Onur, Hale Tenger, Ebru Özsecen 

02/1327 

Lunds Konsthall 

Lund 50 000 

Magnetic City 02/927 

Magnus Thierfelder, Alexander Gutke 

och Christian Andersson 

Malmö 69 000 

31

Electrohype Center 02/1064 

Electrohype 

Malmö 1 500 000 

Electrohype 02/1270 

Electrohype 

Malmö 70 000 

Projektering av modellarbete för framtidens 

dans- och musikscen 02/1310 

Föreningen Nova/Dansstationen 

Malmö 100 000 

Utvärdering angående en utvidgning av 

Seriefrämjandets roll 02/1312 

Seriefrämjandet 

Malmö 100 000 

Svensson Tidskrift 02/01324 

Alma Produktioner 

Malmö 30 000 

Svenskt kulturlandskap 02/63 

Fotevikens Museum 

Vellinge 610 000 

Unwodrs källa, elever skapar multimedial 

encyklopedi över Österlen 02/708 

Kulturpedagogiskt centrum 

Simrishamn 1 000 000 

Arts and Business: Building creative 

partnerships 24–29 nov 02/1323 

Kulturproduktionen i Norra Björstorp 

Tomelilla 10 000 

Analys och utveckling av Neon Gallery 

Brösarps verksamhet 02/1326 

Neon Gallery Brösarp Society 

Tomelilla 100 000 

Skulptural filt, Halle/Lomakka 02/2 

Barbro Lomakka enskild firma 

Gotland 60 000 

GRASP, Det konkreta rummet 02/661 

GRASP ideell förening 


En idé om att kommunicera kring 

”mänskliga spår” med museet som en 

resurs 02/680 

Länsmuseet på Gotland 


Workshop, DDP direct digital printing 

02/1054 

Maria Lilja 


32

Regionala Dansgästspel på Gotland 

02/1276 

Dans på Gotland 

Gotland (140 000)* 

Besöksplats Vamlingbo prästgård 

02/1317 

Prästgårdens Vänner 


Marknadsföring av VIDA 02/01328 

Museum VIDA Konsthall 

Borgholm 70 000 

Projekt VisStaden Västervik 02/01280 

Västerviks kommun 

Västervik 50 000 

Kultur- och demokratiutvecklingsprojekt 

i Södermöre 02/1211 

Föreningen Osman 

Kalmar 200 000 

Lokal Kultur fas 3 02/1289 

Eureka TransArt AB 

Mörbylånga 711 000 

Förstudie: Mötesplats Vickleby 02/1329 

Stiftelsen Capellagården 


Ett Sydsvenskt Musikliv 02/1286 

Stiftelsen Musik i Kronoberg 

Växjö 60 000 

Museialliansen, Museernas hus i Växjö 

02/1300 

Stiftelsen Kronobergs regementes 

Officerssällskap 

Växjö 30 000 

Avatopia fas 3 02/258 

Eksjö kommun 

Eksjö 1 200 000 

Brodalens metallgjuteri Gnosjö 02/1266 

Stiftelsen Museum Vandalorum 

Värnamo 500 000 

EU-samverkan ger metoder för barns 

introduktion till opera i Sverige 02/438 

Stiftelsen Internationella Vadstena- 

Akademien 

Vadstena 460 000 

Pedagogiska multimediaprojekt i 

klostermuseet i Vadstena 02/771 

Sekretariatet Birgittajubileet 2003, 

Länsstyrelsen Östergötland 

Vadstena 1 980 000 

33

Museer med nya krafter, frivilligt arbete 

i den museala världen 02/488 

Arbetets museum 

Norrköping 1 000 000 

Hållplats introduktionsseminarium 

02/1283 

Hållplats 

Norrköping 60 000 

MUS-E, ett multikulturellt projekt i 

skolmiljö 02/133 

Årbyskolan 

Eskilstuna 700 000 

”En klädsam historia” 02/121 

Vanja Brunzell 

Uppsala 125 000 

Elevmedverkan i den Svenska Teaterbiennalen 

2003 02/565 

Svensk Teaterunion, Svenska ITI 


Skoklosters 1600-tal inspirerar, 30 elevarbeten 

från Södra Latin 02/1273 

Skoklosters Slott 

Håbo 20 000 

Kultur och näringsliv i samverkan 

02/1303 

Åbergs Museum 

Håbo 70 000 

Dokumentation av elektroakustisk 

musik från 1960–2000-tal 02/42 

Andromeda Studio AB 

Nacka 264 000 

Skådespelarstudion/Skådespelarnas 

Hus 02/1145 

TeaterAlliansen AB 

Nacka 500 000 

Orminge lever 2.0 02/1296 

Boo Folkets Hus 

Nacka 25 000 

Research Konstagenter 02/60 

Stiftelsen Galleri Enkehuset 

Stockholm 30 000 

Underlag för Flexibel gallerilokal 02/61 

Stiftelsen Galleri Enkehuset 


Sverige Scenen 02/89 

EXP Creatormomentum 


34


Gullmarsgymnasiet, 

02/667. 

Konferensen Kultur och konst, med 

lusten som lärprocessens motor 02/90 

Stockholms Stads Kulturskola 


SOS, Sound of Sweden fas II 02/111 

Fryshuset 


Designens fälttåg 02/141 

Hesselboms Universum AB 


Norrsken och Zin-Lit’s etablering 02/144 

Zin-Lit 


Nätverk för nutida konstmusik 02/158 

RANK-Riksförbundet 


Släkt och vänner – ett möte mellan 

traditionell och digital animationsteknik 

02/163 

Filmtecknarna F. Animation AB 


Yrkesträning för sångare 02/206 

Teaterförbundet 


35

Om varje kines skall ha en bil… 02/232 

Mia Törnqvist 


Sy dig en kostym – en sociologisk 

undersökning med sömnadshandledning 

för textilkonstnärer 02/283 

Kulturinteraktion, Roffen Engström AB 


Ordet och tonen 02/305 

Riksförbundet Sveriges Kammarmusikarrangörer 


Ny konstnärlig ledning 02/324 

Orionteatern 


Utopian World Championship World 

Tour 02/335 

Utopist VM/Soc. Stockholm 


Albert Lilienberg, the City Planner from 

Hell 02/350 

Mikael Askergren 


Tempo Dokumentärfestival 02/414 

Tempo Dokumentärfestival 


Technology for the Loss of the Body 

– dot 02/424 

Christina Caprioli, CCAP/IFIR 


Hammam, arabiskt badhus 02/430 

Ibrahim Elkarim 


Kultur i kvarteret, projekt med kvalitativ 

processutvärdering 02/443 

Folkrörelsernas Konstfrämjande, 

Riksskådebanan 


De Svenska Historiedagarna år 2003 

i Linköping/Vadstena 02/446 

De Svenska Historiedagarna 


Mustea 02/495 

Forum Kvinnor och Handikapp 


Digitalisering av noter till icke-förlagd 

skyddad svensk musik 02/534 

STIM, Svensk Musik 


Elektras systrar 02/624 

KFUM Söder, Fryshuset 


36

Electrohype Center, 

Electrohype, 02/1064, 02/1270. 

De Svenska Historiedagarna år 2002 

i Tartu 02/666 



Art.platform.Stockholm.2002 02/672 

Art.platform. 


Produktionscenter för interkulturell 

scenkonst Stockholm, Göteborg, Malmö 

02/705 

Intercult 

Stockholm 1 000 000 

Demokratisalonger 02/910 

Saftsalonger HB 


Festival Perfect Performance 02/962 

Visslingar och Rop 


MAGMA 2002 Berlin 02/993 

Norsk Komponistforening 


United Net-Works on the road 02/1189 

United Net-Works 


Digitalisering av Dramatens videodokumentationer 

1979-2001 02/1221 

Kungliga Dramatiska Teatern 


Retro[dans]-Memo[text]: ett treårigt 

utvecklingsoch tillgänglighetsprojekt 

02/1225 

Moderna Dansteatern 


Framtidens kulturhus, konceptutveckling 

02/1250 

Kulturbolaget i Medborgarhuset 

Stockholm AB 


En resa som ingen annan. En interaktiv 

utställning om flyktingar 02/1254 

Statens historiska museum 


Utveckling av SITE 02/1268 

SITE 


Förstudie: Framtidens kulturhus, 

konceptutveckling 02/1269 

Kulturbolaget i Medborgarhuset 

Stockholm AB 


37

Electrohype Center, 

Electrohype, 02/1064, 02/1270. 

Express Reality/Film-Konst-Dokumentär 

02/1272 

Stiftelsen FilmForm 


Svenskt Jazzforum 02/1274 

Svenska Jazzriksförbundet 


Kulturfabriken 02/1275 

Vinstagårdsskolan 


Internationellt Seminarium för Unga 

Teaterkritiker 02/1279 

Sveriges Teaterkritikers Förening 


Workshop: Tyst ljudskulptur, initiering 

och konferens 02/1282 

Institutionen för numerisk analys och 

datalogi, KTH 


Referensgrupp. Tonåringar, medskapande 

och testpanel 02/1285 

Tekniska museet för Unga spekulerar 

– Teknisk Framsyn 


Symposium: Image and Time 02/1288 

Liljevalchs konsthall 


Communities/Kultur i realtid 02/1290 

Stockholms kulturförvaltning 


Dansnätverk runt Dansens Hus som nav 

02/1292 

Stiftelsen Dansens Hus 


Danstidningens webbplats för dansbranschen 

i Norden 02/1293 

Danstidningen i Stockholm 


Kulturpolitiska dagar 2002 02/1295 

Amatörkulturens samrådsgrupp, RFoD 


Simon Says 02/1301 

Stina Högkvist 


Maintenance 02/1305 

Art Node 


38

Universe 02/1306 

Mimers Brunn 


Museerna och samtiden i går, i dag, 

i morgon. Samdok 25 år 02/1307 

Samdoksekretariatet, Nordiska museet 


blås & knåda Internationella 02/1315 

blås & knåda 


Mario’s Game 02/1316 

Edinim Produktion AB 


Tidskriften OPERA i folkbildningens 

tjänst 02/1318 

Föreningen MusikDramatik 


Art.platform fas 2 02/1319 

Art.platform 


Det Europeiska Kulturparlamentet 

02/1321 

Karl-Erik Norrman 


Förstudie: Kunskapstorget 02/1325 

Nordiska museet 


IADMS 15th International Conference for 

Dance Medicine & Science 02/1333 

Folkuniversitetet 


Fortsatt projektinitiering av Tyst ljudskulptur 

02/1334 


datalogi, KTH 


”Feel my breath”, Kenneth Kvarnström 

i Jönköping 02/1335 



Förstudie: Talking Heads, en digital 

porträttsamling 02/1338 

Kulturhuset 


Adress Fittja, en sajt om kulturarv och 

kunskap i ett korsvägssamhälle 02/88 

Mångkulturellt centrum 

Botkyrka 300 000 

39

Fanzine TV, ett programprojekt utan 

givna regler 02/243 

Zingo film & tv AB 


Nycirkusfestivalen 2003 i Botkyrka 

kommun 02/355 

Cirkus Cirkör 

Botkyrka 1 500 000 

Equator 02/478 



Summa 44 897 000 

* I projektredovisningen ovan ingår två projekt, 

02/1276 Regionala dansgästspel på Gotland och 

02/1287 Dansprojekt på teater Västmanland, vars 

bidragsbelopp inte ingår i slutsumman. Projekten 

härrör från ett rambeslut från år 2000 avseende 

projektbidrag till Dans i hela landet. 



40

Redovisade projekt 

Under 2002 har nedan redovisade projekt 

lämnat slutlig resultatredovisning. 

Förklaring till uppställningen: 

Projektets namn och diarienummer 

Projektansvarig 

Kommun och bidrag i kronor 

Barents Körcentrum 01/1135 

Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska 

universitet 

Piteå 300 000 

Naturens ansikte, ett fabelns och 

mytologins attribut 99/1203 

Eureka Film 

Gällivare 700 000 

AJA, Arkiv- och bibliotekscenter 

i Jokkmokk 99/822 

Àjtte, Svenskt fjäll- och samemuseum 

Jokkmokk 800 000 

Utveckling av Museum Anna Nordlander, 

Kvinnokonstcentrum i Skellefteå 

99/448 

Styrgruppen för utveckling av 

Museum Anna Nordlander 

Skellefteå 200 000 

Barns och ungdomars möjlighet att 

utveckla sin skapande förmåga 

i Västerbotten 00/10 

Kommunförbundet Västerbotten 

Umeå 255 000 

Försöksverksamhet: Konstprojektrummet 

Verkligheten 01/1285 

Föreningen Nätverket/Verkligheten 

Umeå 25 000 

Persona Automata 01/1294 

BildMuseet och Umeå universitet 

Umeå 200 000 

Multikulturrummet och arrangemangsgruppen 

97/1067 

Norrbyskärs Museum, Stiftelsen 

Mo Ångsåg 

Umeå 835 000 

Hjortronställen i Barentsregionen – ett 

nordligt litteraturprojekt med inriktning 

på barn och ungdom 99/1056 

Länsbiblioteket i Västerbotten 

Umeå 500 000 

41



Dansresidens i glesbygd – det lilla samhällets 

möte med professionell dans 

00/1495 

Dansbiennalen 2001/Västerbottenmusiken 

AB 


Arkivet som mötesplats – för nytta och 

nöje 00/312 

Landsarkivet i Östersund och Föreningsarkiven 

i Jämtlands län 

Östersund 193 000 

Ungdomen och kulturarvet, ett nationellt 

pilotprojekt 95/2519 

Stiftelsen Jämtlands läns museum 

Östersund 2 000 000 

Ungdomen och kulturarvet, ett nationellt 

pilotprojekt 97/1669 

Stiftelsen Jämtlands läns museum 

Östersund 1 000 000 

Musikutbildningarna, det lokala musiklivet 

och den akustiska musiken 00/531 

Musikskolecentrum 

Örnsköldsvik 400 000 

Holmgång III + IV 99/112 

Ideella föreningen Holmgång 

Sollefteå 100 000 

Holmgång IV 99/1329 

Ideella föreningen Holmgång 

Sollefteå 438 000 

Medeltidens bild- och symbolspråk – ett 

tidlöst behov 01/958 

Hälsinglands Museum 

Hudiksvall 50 000 

Centrum för digital musik/konst/film 

00/1375 

Kultur Gävleborg 

Gävle 100 000 

Publikundersökning 01/1265 

Folkteatern i Gävleborg 

Gävle 100 000 

Kulturvård, lokal utveckling och medborgerlig 

förankring 99/87 

Brunnsviks folkhögskola, Ludvika 

kommun 

Ludvika 115 701 

www.ungtfolk.dalarna.se 00/306 

Dalarnas Spelmansförbund 

Falun 635 000 

Skuggor och speglingar 98/9 

Dalateatern 

Falun 100 000 

42

Projektering av Malingsbo Herrgårdsprojekt 

99/516 

Ann-Kristin Treard 

Smedjebacken 90 000 

Tidernas låt 00/397 

Föreningen Folkmusikens hus i Rättvik 

Rättvik 1 000 000 

Konstmuseum Leksand 01/1299 

Leksands kommun, Kulturförvaltningen 

Leksand 90 000 

Kraftcentrum 00/1445 

Landstinget Västmanland, Kultur- och 

Utbildningsförvaltningen 


Scen för ny musik 98/1367 

Kultur- och fritidsnämnden, Västerås 

stad 

Västerås 2 000 000 

Lokala processer i det industrihistoriska 

landskapet 00/704 

Norbergs kommun, Industrihistorisk 

mötesplats 

Norberg 900 000 

Midsommar med Stockhausen 99/1557 

Kultur och Fritid, Skinnskattebergs 

kommun 

Skinnskatteberg 75 000 

Vetenskap och kultur, forskning som 

gestaltad upplevelse 01/1215 

Länsteatern i Örebro 


Sinnenas rum, Den goda smaken, 

Köksträdgården 00/415 

IUC för måltiden AB 

Hällefors 1 000 000 

Måltiden som konst 01/1278 

Institutionen för restaurang- och 

måltidskunskap, Örebro Universitet 

Hällefors 100 000 

Utställningsplan 01/1291 

Ideella Föreningen Rackstadmuseet 

Arvika 60 000 

Kultur och hantverk med artisteri 01/511 

Benny Granberg 

Filipstad 25 000 

Novellfilm 2000/1 99/468 

Film i Värmland 


43

Slöjdcirkus, 


02/1291. 

Föreningsliv i förändring – en pilotstudie 

i fem Bergslagslän inför 2000-talet 

99/570 

Berith Sande c/o Folkrörelsernas arkiv 

för Värmland 


Living Unit Living United ID – Ideas on 

Identity 00/66 

The Alma Löv Museum 

Sunne 500 000 

Selma Lagerlöfprojektet och 

BerättarLadan i Rottneros 99/974 

Västanå teater 

Munkfors 1 000 000 

Dalbyordboken som cd-rom 01/1284 

Kulturkoppra ek. för. 

Torsby 51 000 

Freja, kulturens budbärare på Fryken 

02/381 

Ångbåtsföreningen Freja 

Kil 90 000 

Studenter ges inblick i hur digital teknik 

integreras i nyskapande musikkonst 

01/719 

La Compagnie DyRev 

Skövde 1 286 

Vänermuseet 95/2543 

Vänermuseet 

Lidköping 1 200 000 

Kulturinstitutionernas besökarintäkter, 

en studie 01/1274 

Staffan Albinsson 

Alingsås 115 000 

Filmen, det filmiska berättandet och den 

tekniska utvecklingen 00/1381 

Film i Väst AB 

Trollhättan 2 000 000 

Dokumentation av scenföreställningar 

01/1297 

Stiftelsen Förscenad Dokumentation 

Strömstad 50 000 

Danssatsning på Bohusläns Teater 

i Uddevalla 01/1258 

Stiftelsen Bohusläns Teater 


Mötesplatser och kultur i skolan 

i Västra Götalandsregionen 01/1269 

Västra Götalandsregionens Kultursekretariat 


44

GAS – Göteborg Art Sounds 2001 00/290 

Musikhögskolan/Göteborg Art Sounds 


Förstudie: Konstskola i Angered 

00/1476 

Folkuniversitetet i Göteborg 


Immateriella rum, workshop och utställning 

01/406 

Innovativ design, Chalmers 


Musikverkstan 01/768 

Musikcentrum Väst 


Nya målgrupper för historieintresset 

00/1484 



Destination Atalante, kreativ mötesplats 

01/1123 

Atalante 


Slöjdcirkus, 


02/1291. 

Destination Atalante, mänsklig mötesplats 

01/21 

Atalante 


Förstudie: Projektverkstan 01/1261 

Nätverkstan Kultur i Väst AB 


46

Slöjdcirkus, 


02/1291. 

Stickspår 02/1281 

Göteborgs Dans & Teaterfestival 


Förlagshuset i Göteborg 97/653 

Förlagshuset i Göteborg 


Cosmopolis 2 99/412 

Föreningen Cosmopolitan 


Kulturskolan i skolan: Samarbete för 

livet! 00/1244 

Kultur- och fritidsnämnden, Kulturskolan, 

Laholms kommun 

Laholm 435 000 

Svensk förening för nätverksbaserad 

information 00/1474 

Svensk förening för nätverksbaserad 

information 

Halmstad 100 000 

Förstudie: Kulturarv för alla del 2 

01/548 

Provitel AB 

Halmstad 78 000 

Länsmusikens skolkonsertverksamhet 

99/1113 

Stiftelsen Musik i Halland 

Halmstad 1 000 000 

Exit 98 Transithall 

Föreningen Exit 98/1354 

Simrishamn 900 000 

Öppen musik: Sound of Art, 

Art of Sound 00/1482 

Ystads Konstmuseum 

Ystad 75 000 

Katalysatorbidrag för Opera i Ystad 

01/1303 

Opera i Ystad/Musik att växa i 

Ystad 60 000 

Arkivet som mötesplats för nytta och 

nöje 00/243 

Skånes Arkivförbund 

Lund 250 000 

Forum Kulturteknik 00/682 

Institutionen för byggande och arkitektur, 

Lunds universitet 

Lund 500 000 

47

Immigrantarkiv i Skåne, en uppföljning 

00/1121 

Skånes arkivförbund 

Lund 181 000 

European Peripheral Magazines’ 

Conference (E.P.M.C) 01/1196 

OIKOS (f.d Returhuset) 

Lund 330 000 

Folkteater för 2000-talet 00/333 

Folkteater för 2000-talet 

Malmö 500 000 

Utvärdering av projektet Brytpunkt 

00/1464 

Malmö högskola 

Malmö 59 224 

Den nya världsmusiken träder in 

i skolan 01/483 

Drömmarnas Hus 

Malmö 500 000 

Världsmusikens hus 01/575 

Föreningen för Mixkultur 

Malmö 400 000 

Feng Shui Fast Food 01/595 

Kajsa Dahlberg 

Malmö 7 800 

AIR D LYX 01/711 

Artscan 

Malmö 200 000 

Electrohype 02/1270 

Electrohype 

Malmö 70 000 

Reflex.nu 99/1553 

Kulturföreningen Metropol 

Malmö 136 184 

Förstudie: Gemensamt system för 

konserthus 99/1563 

Stockholms Konserthusstiftelse 

Malmö 100 000 

Utställning som beskriver vikingatider, 

The Viking Times 01/171 

Föreningen Viking Foundation 

Kävlinge 50 000 

Svenskt kulturlandskap 01/1277 

Fotevikens Museum 

Vellinge 50 000 

Stärka och förankra teaterns 

verksamhetsprofil 00/1498 

Mellby Scenkonst 


48

Himlabackens utvecklingsarbete 

01/1300 

Mellby Scenkonst 


Japan i Blekinge 01/1003 

De allmänna konstföreningarna 

i Blekinge 

Karlshamn 60 000 

Rötter och vingar 99/1351 

Blekinge Museum 

Karlskrona 500 000 

Regionala Dansgästspel på Gotland 

02/1276 

Dans på Gotland 


Projekt VisStaden Västervik 02/1280 

Västerviks kommun 

Västervik 50 000 

Historia som rollspel med tonåringar 

och med förskolebarn 98/1043 

Kalmar läns museum 

Kalmar 1 500 000 

”Junior” mötesplats för musiker och 

musikintresserade 01/113 

Föreningen Rockparty 

Hultsfred 400 000 

Hemma/hembygd: Skogen, utan titel, 

jorden, Europa 99/1551 

Virserums konsthall 

Hultsfred 100 000 

Seminarieserien Lokal kultur, planering 

och genomförande av del 2 00/1475 

Eureka Film AB 

Mörbylånga 1 149 000 

Ölandsguld 99/1429 

Kalmar läns museum 


DIS, Dirigentutbildning i Sverige 96/831 

DIS, Dirigentutbildning i Sverige 

Jönköping 700 000 

Arena 98/524 

Högskolan för lärarutbildning och 

kommunikation i Jönköping 

Jönköping 300 000 

Innanför Ramarna 01/4 

Jonas Nilsson 

Växjö 22 000 

Birgittajubileet 2003 01/347 

Jubileumskommittén Birgitta 2003 

Vadstena 500 000 

49

Slöjdcirkus, 


02/1291. 

Förstudie: Volontärverksamhet vid 

svenska museer 01/1306 

Arbetets museum 


Lives 00/685 

Norrköpings stadsmuseum 


Kulturarvsdatabas Östergötland 00/598 

Centrum för lokalhistoria, 

Östergötlands Länsmuseum 

Linköping 355 000 

Konferensen Skolan och kulturarvet 

01/1282 

Kulturarv Östergötland 


Kartan som kunskapskälla 01/1305 

Kulturarv Östergötland 


Syduppländsk herrgårdskultur, pedagogisk 

tillgänglighet i ett bevarandeprojekt 

01/333 

Grönsöö Kulturhistoriska Stiftelse 

Enköping 900 000 

50

European Value Study/World Value 

Study: Koordination och svensk 

medverkan 00/1448 

Teologiska institutionen 


Teater Nu 01/745 

Upsala Stadsteater 


Kalljuslampa för belysning av ömtålig 

konst m.m. 01/1172 

Medical Products Octagon AB 


Att underminera det auktoritära 

samhället 01/1259 

Uppsala universitet 


Förstudie: Tyst ljudskulptur 00/1492 

Ann Rosén 

Nacka 70 000 

Zigensk historia i Sverige 01/65 

Karine Mannerfelt 

Nacka 24 000 

De erfarnas kultur 01/1270 

Arbetsgruppen De erfarnas kultur 

Södertälje 40 000 

Det Sociala Programmet 00/284 

Moderna Museet 


Skapa kulturell mötesplats för kvinnor/ 

flickor med funktionshinder 00/308 

Forum Kvinnor och Handikapp 


Konstarter i samverkan i lärarutbildningen 

00/503 

SMI, Stockholms Musikpedagogiska 

institut 


Sveriges arkiv i samverkan för synlighet 

(SASS 2) 00/737 

Folkrörelsernas Arkivförbund 


Fördjupad dialog om bildkonst mellan 

Norden och världen 00/804 

NU: The Nordic Art Review 


Filmportalen 00/1217 

Folkets Bio AB, Filmcentrum AB 


51

e-bio 00/1218 

Riksorganisationen Folkets Hus 

& Parker 


Art and Architecture, Monuments and 

Propaganda 00/1233 

Projektgruppen Terezín 


Works-in-progress 00/1461 

Art Node 


Dressing the Revolution 00/1470 

Futurniture AB 


Virtual Färgfabriken 00/1472 

Stiftelsen Färgfabriken 


Sweden at 600 Park Avenue 00/1477 

Designstudion, Konstfack 


konsertguiden.nu 00/1486 

Rikskonserter 


Community för konst och vetenskap 

00/1489 

Stiftelsen Skapande Människa 


Nils Holgersson på Internet 97/727 

Sveriges Hembygdsförbund 


Kan den ideella sektorns utveckling 

stärkas med IT 00/1493 

Arbetsgivaralliansen/Ideell Arena 


Förstudie: Internetsajt Design-Ung 

00/1501 

Arkitekturmuseet 


Messenger RNA/Bioteknologi och det 

humanistiska idéarvet 01/1 

Art Node 


Future Homes, From Earth to Mars 

& Back Again 01/61 

Stiftelsen Färgfabriken 


Törnrosen lever – bestarna vaknar 01/72 

Handarbetets Vänners Skola 


52

Heder 01/179 

Sandino Hus, Teater Sandino 


STRIKE – VÄRLDENSminstaJAZZ- 

FESTIVAL – Thanksgiving 01/888 

STRIKE 


Learning Through the Arts 01/1144 

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 


Slöjdcirkus 01/1180 

Nämnden för hemslöjdsfrågor 


Den dubbla utsattheten, att nå invandrarfamiljer 

med funktionshindrade barn 

genom trossamfunden 01/1266 

Sveriges Kristna Råd 


Kreativa, undersökande och informationssökande 

arbetssätt 01/1272 



Framtidens folkmusik 01/1283 

Riksföreningen för Folkmusik och 

dans, RFoD 


Stockholms Internationella Poesifestival 

2001 01/1287 

Stockholm Poesifestival, 00tal evenemang 


Förarbete: Böcker som knäcker 01/1288 

Tredje Ögat 


Visionsdagar på Judiska Museet 

01/1292 

Stiftelsen Judiska Museet 


Seminariet Kultur och kapital – etik, 

estetik, konstföretagande 01/1298 

MAGMA 


Utvärdering av Expo Afrika 01/1307 

Afrosvenskarnas riksförbund 


Norrsken och Zin-Lits etablering 02/144 

Zin-Lit 


53

De Svenska Historiedagarna år 2002 

i Tartu 02/666 



Kulturfabriken 02/1275 



Internationellt seminarium för unga 

teaterkritiker 02/1279 

Sveriges Teaterkritikers Förening 


Workshop: Tyst ljudskulptur, initiering 

och konferens 02/1282 


datalogi, KTH 


Symposium: Image and Time 02/1288 

Liljevalchs konsthall 


Det Europeiska Kulturparlamentet 

02/1321 

Karl-Erik Norrman 


Barnen i Theresienstadt 96/1403 

Format H. Berg 


Den Nya Svenska Hemslöjden 97/1463 

Svenska Hemslöjdsföreningarnas 

Riksförbund, SHR 


Animatorget 98/722 

FFAF, Föreningen för animerad film 


Ungdomars danser – samhällets danser 

98/1739 



Gud har 99 namn 99/97 

Stiftelsen World Wide Wisdom 


Symbolladdade industriprodukter 

99/556 

Tekniska museet 


Hur ska vi bo Hur ska vi leva Hur ska 

vi leva tillsammans 99/818 

Föreningen för medborgerlig bildning 

i Europa 


Ikon 99/1153 

Story AB 


54

Metodutveckling, publikkontakt i korsvägens 

samhälle 00/1460 



Adress Fittja – kunskap, kulturarv och 

demokrati på nätet 00/1487 

Mångkulturellt Centrum 


Globalrevyn Vi kom från Jorden 99/457 

Dominique Musik AB 

Huddinge 800 000 

Keramikens Hus Gustavsberg 01/732 

Stiftelsen Keramikens Hus 

Värmdö 1 000 000 



Flytt och etablering av Cirkus Cirkörs 

kontor till Alby 01/1301 

Cirkus Cirkör 


55

Skulptural filt – Halle/Lomakka, 

Barbro Lomakka enskild firma, 

02/2. 

Ekonomisk förvaltning 

Stiftelsen erhöll 529 miljoner kr vid bildandet 

den 1 augusti 1994. Tillgångarna 

bestod till ca 80 procent av svenska 

aktier och till ca 20 procent av likvida 

medel. 

Kammarkollegiet förvaltar Stiftelsens 

kapital i enlighet med av Stiftelsen 

beslutade riktlinjer. Kammarkollegiet 

är också rådgivande vid fastställande 

av riktlinjer för kapitalplacering. Vid 

utgången av 2002 var marknadsvärdet 

på det placerade kapitalet ca 302 miljoner 

kr, inklusive medel för reserverade, 

ännu ej utbetalade, bidrag. 

Placeringsinriktning 

Förvaltningen av Stiftelsens kapital skall 

tillgodose kraven på en god avkastning 

och låg risk för att därigenom säkerställa 

Stiftelsens arbete. Placeringsstrategin 

kännetecknas därför av långsiktighet 

och riskspridning. 

Det placerade kapitalet motsvarades 

vid slutet av året av 53 procent räntebärande 

värdepapper, 35 procent svenska 

aktier och 12 procent utländska aktier. 

Avkastning 

Ränteportföljen och de båda aktieportföljerna 

utvecklades under året 

bättre än sina jämförelseindex. Även 

detta år visade det sig att räntebärande 

placeringar gav en bättre avkastning än 

aktier. 

Avkastningen i ränteportföljen blev 

7,2 procent för helåret. Den svenska 

aktieportföljen backade 33,5 procent 

medan de utländska aktierna gick ner 

med 33,4 procent. 

Nedgången av värdet på aktieportföljen 

har medfört att det samlade 

marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet 

med 109 miljoner kr. Då 

Stiftelsen bedömer att en återhämtning 

inte kommer att ske på kort sikt har det 

samlade värdet på aktierna skrivits ned 

till marknadsvärde. Årets nedskrivning 

ingår i resultaträkningen i posten Värdereglering 

aktier med 69 miljoner kr. 

Tillsyn 

Stiftelsen står under begränsad tillsyn 

av länsstyrelsen. Kopia av årsredovisning 

och revisionsberättelse ska enligt 

stiftelseförordnandet överlämnas till 

regeringen senast sex månader efter 

räkenskapsårets utgång. 

57

Revision 

Granskningen av Stiftelsens verksamhet 

sker dels av revisor utsedd av Stiftelsen, 

dels av revisor utsedd av Riksrevisionsverket. 

Av Stiftelsen utsedda revisorer 

Auktoriserade revisorn Lennart Wiberg, 

Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB. 

Ersättare: auktoriserade revisorn Lars 

Nicklasson, Öhrlings Pricewaterhouse 

Coopers AB. 

Av Riksrevisionsverket utsedda 

revisorer 

Auktoriserade revisorn Per Redemo, 

Riksrevisionsverket. Ersättare: auktoriserade 

revisorn Anita Nilsson, Riksrevisionsverket. 

Granskningen av projektens ekonomiska 

redovisningar sker i första hand 

av bidragstagarnas egna revisorer 4 . 

Stiftelsens revisorer har dock rätt att på 

eget eller på Stiftelsens initiativ granska 

att bidragen förbrukats i överensstämmelse 

med ansökan och i enlighet med 

de villkor som angivits av Stiftelsen då 

bidrag beviljats. 

4 Anlitad revisor måste vara auktoriserad eller godkänd om 

bidraget överstiger 500 ooo kr. 

Information 

En kraftigt inverkande faktor för 

genomslagskraften av Stiftelsens verksamhet 

är att information når ut till så 

många bidragsaspiranter som möjligt. 

Stiftelsen annonserar därför rikstäckande 

när möjlighet att söka bidrag 

erbjuds. Information kanaliseras även 

genom de myndigheter och organisationer 

Stiftelsen samarbetar med. 

Stiftelsens personal har vid ett stort 

antal tillfällen lämnat information om 

Stiftelsen. 

Allmän information om Stiftelsens 

verksamhet, regler, ansökningshandlingar, 

m.m. går att beställa direkt från 

Stiftelsens kansli under adress: 

Stiftelsen framtidens kultur 

751 83 Uppsala 

tel 018-17 19 40 

fax 018-17 19 41 

Information kan även fås genom 

e-post under adress: 

info@framtidenskultur.se 

Information om verksamhet, regler och 

ansökningshandlingar kan hämtas på 

Stiftelsens webbplats: 

www.framtidenskultur.se 

58

Stiftelsens kansli 

Vid Stiftelsens kansli arbetar: 

Verkställande direktör Jonas Anderson 

som har det övergripande ansvaret för 

Stiftelsens verksamhet. 

Handläggare Birgitta Persson med bl.a. 

särskilt ansvar för utvecklingsoch 

uppföljningsfrågor. 

Jonas Anderson 

Handläggare Lena Påhlman med särskilt 

ansvar för frågor om kulturliv – skola. 

Sekreterare Sinikka Tenho som bl.a. 

ansvarar för att information om 

Stiftelsens verksamhet förmedlas 

till intresserade. 

Birgitta Persson 

Kansliet är beläget i Uppsala Science 

Park med besöksadress: 

Dag Hammarskjölds väg 10 C 

Lena Påhlman 

Sinikka Tenho 

59



60

Ekonomi 

Resultaträkning | Balansräkning | Bokslutskommentar | Noter 

61

Resultaträkning, tkr Not 2002 2001 

Intäkter 

Direktavkastning 

Ränteintäkter 2 9 128 12 261 

Utdelning aktier och aktiefonder 4 745 5 426 

Övriga intäkter 190 200 

14 063 17 887 

Värdereglering aktier samt realisationsresultat 

Värdereglering aktier -68 482 -40 106 

Realisationsresultat 3 -11 152 8 392 

Summa intäkter -65 571 -13 827 

Kostnader 4, 5, 6 

Administrations- och förvaltningskostnader -6 578 -6 587 

Verksamhetsrelaterade kostnader -2 994 -1 943 

Summa kostnader -9 572 -8 530 

Resultat före skatt -75 143 -22 357 

Skatt 7 -420 -578 

Redovisat årsresultat -75 563 -22 935 

62

Balansräkning, tkr Not 2002-12-31 2001-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Inventarier 8 299 411 

Finansiella anläggningstillgångar 

Långfristiga värdepappersinnehav 9 281 603 395 703 

Summa anläggningstillgångar 281 902 396 114 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Skattefordran 93 963 

Övriga fordringar 198 69 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 2 779 3 089 

Summa kortfristiga fordringar 3 070 4 121 

Kortfristiga placeringar 11 9 949 – 

Kassa och bank 12 10 391 29 366 

Summa omsättningstillgångar 23 410 33 487 

SUMMA TILLGÅNGAR 305 312 429 601 

63

Balansräkning, tkr Not 2002-12-31 2001-12-31 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Ingående kapital 399 513 467 051 

Redovisat årsresultat -75 563 -22 935 

Beslutade bidrag -44 897 -44 920 

Återförda bidrag 815 317 

Summa eget kapital 279 868 399 513 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 298 203 

Beviljade ej utbetalade bidrag 24 519 29 263 

Övriga kortfristiga skulder 174 173 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 453 449 

Summa kortfristiga skulder 25 444 30 088 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 305 312 429 601 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

64

Noter 

Not 1 Redovisningsprinciper 

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper 

anges nedan. Årsredovisningen är 

upprättad enligt Årsredovisningslagen 

(1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna 

råd. För att uppnå en rättvisande bild av verksamhetens 

speciella inriktning har, i enlighet 

med årsredovisningslagen, en anpassning 

skett beträffande uppställningsformen för 

resultat- och balansräkning. 

Obligationer, aktier och aktierelaterade 

instrument 

Obligationer, aktier och aktierelaterade 

värdepapper bedöms vara långsiktiga och 

redovisas därför som anläggningstillgångar. 

Såväl aktie- som obligationsportföljen värderas 

enligt portföljmetoden. 

Från och med år 2001 värderas aktier och 

aktierelaterade instrument enligt lägsta 

värdets princip vilket innebär att aktier m.m. 

vid förvärv värderas till anskaffningsvärdet. 

Om det totala marknadsvärdet på portföljen 

understiger det bokförda värdet skrivs värdet 

av portföljen ned till marknadsvärde. I det fall 

värdet kommande år stiger sker en återföring 

av nedskrivningen. 

För reala placeringar görs årlig uppräkning på 

det sätt som anges i det följande. 

• För reala nollkupongplaceringar tas upplupna 

räntor och upplupen inflationskompensation 

upp som ränteintäkt i resultaträkningen 

och som uppräkning av det bokförda värdet i 

balansräkningen. 

• För reala kupongplaceringar tas upplupna 

räntor inkl. inflationskompensation på 

kupongränta upp som ränteintäkt i resultaträkningen 

och som periodavgränsningspost 

i balansräkningen. Upplupen inflationskompensation 

på placerat kapital tas upp 

som ränteintäkt i resultaträkningen och som 

uppräkning av det bokförda värdet i balansräkningen. 

Övriga obligationer har vid förvärvet värderats 

till anskaffningsvärdet. Erlagda premier 

och erhållna kapitalrabatter, som uppkommer 

vid köp av obligationer på grund av avvikelser 

mellan kupongränta och marknadsränta vid 

anskaffningstillfället, redovisas i realisationsresultatet 

vid försäljning/inlösen. 

Realisationsvinster/förluster beräknas enligt 

genomsnittsmetoden. 

65

Redovisning av värdepappersemissioner 

Redovisning av värdepappersemissioner sker 

på avslutsdag. 

Redovisning av bidrag 

Bokföring av bidrag sker i enlighet med 

BFN U 95:3. Detta innebär att bokföringen 

sker när beslut om bidrag fattas. Beslutade, 

ej utbetalda bidrag, redovisas som skuld i 

balansräkningen. 

Avskrivning på inventarier 

Avskrivningar enligt plan beräknas på 

ursprungliga anskaffningsvärden och baseras 

på tillgångarnas ekonomiska livslängd varvid 

inventarier skrivs av på fem år och datorer 

på tre år. 

Skulptural filt – Halle/Lomakka, 

Barbro Lomakka enskild firma, 

02/2. 

66

Not 2 

2002 2001 

Ränteintäkter, tkr 

Obligationer 5 627 6 181 

Realränteobligationer 2 739 5 378 

Övriga ränteintäkter 762 702 

9 128 12 261 

Not 3 

Realisationsresultat, tkr 

Aktier och aktiefonder -13 842 3 453 

Obligationer 2 690 4 939 

-11 152 8 392 

Not 4 

Ersättning till revisorerna, tkr 

Revision 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 147 171 

Riksrevisionsverket 95 18 

Andra uppdrag än revisionsuppdraget 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers – 35 

242 224 

Not 5 

Kostnader, tkr 

Administrations- och förvaltningskostnader 

Kanslikostnader 5 188 5 096 

Kapitalförvaltning, revisionsarvode, m.m. 981 1 019 

Styrelsen 409 472 

6 578 6 587 

Verksamhetsrelaterade kostnader 

Informationskostnader 761 787 

Kvalitetsprövning 750 769 

Programområden 1 483 387 

2 994 1 943 

Varav avskrivningar 154 186 

67

Not 6 

2002 2001 

Medelantalet anställda, löner, 

andra ersättningar och sociala avgifter, tkr 

Medeltalet anställda har varit 4 4 

Varav kvinnor 3 3 

Verkställande direktör 679 589 

Styrelsen 155 173 

Övriga anställda 1 343 1 214 

Totala löner och ersättningar 2 177 1 976 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 691 631 

Summa löner och sociala avgifter 2 868 2 607 

Pensionskostnader inkl. särskild löneskatt 

Verkställande direktör 684 619 

Styrelsen – – 

Övriga anställda 232 199 

916 818 

Totala löner och ersättningar, sociala avgifter 

och pensioner, tkr 3 784 3 425 

Löner och ersättningar till anställd personal har fastställts av styrelsens ordförande. 

Verkställande direktören har uppburit fast lön och löneförmåner enligt tabellen ovan. 

Inga rörliga ersättningar har utgått. 

Verkställande direktören äger rätt att avgå med pension från 55 års ålder, år 2005. 

Pen sionspremier som Stiftelsen betalar fram t.o.m. år 2005 finansierar pensionskostnaden. 

Avtal med verkställande direktör föreligger med innebörden att avgångsvederlag på 

två årslöner jämte pensionsförmån utgår vid uppsägning från Stiftelsens sida. 

68

Styrelsens arvoden fördelas enligt följande: 

Ordförande 

40 000 kr/år 

Vice ordförande 

20 000 kr/år 

Ledamot 

15 000 kr/år 

Därutöver tillkommer ett arvode med 2 500 kr/sammanträde. 

Not 7 

Skatter 

I skattemässiga kostnader ingår i likhet med föregående år såväl administrationskostnader, 

verksamhetsrelaterade kostnader som beviljade bidrag. Bokförd skattekostnad 

avser för 2002 liksom för 2001 endast förmögenhetsskatt. 

Not 8 Inventarier, tkr 2002 2001 

Anskaffningsvärde 

Ingående anskaffningsvärde 1 167 852 

Årets anskaffningar 98 315 

Årets utrangeringar -300 – 

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 965 1 167 

Avskrivningar enligt plan 

Ingående avskrivningar -756 -570 

Årets avskrivningar -154 -186 

Årets utrangeringar 244 – 

Utgående ackumulerade avskrivningar -666 -756 

Utgående restvärde enligt plan 299 411 

69

Not 9 Långfristiga värdepappersinnehav, tkr 2002 2001 

Obligationer 

Ingående anskaffningsvärde 162 679 256 771 

Investeringar 143 503 55 263 

Avyttringar -166 055 -149 355 

Utgående anskaffningsvärde 140 127 162 679 

Aktier och aktiefonder 

Ingående anskaffningsvärde 273 130 222 887 

Investeringar 33 400 75 766 

Avyttringar -56 466 -25 523 

Utgående anskaffningsvärde 250 064 273 130 

Ingående nedskrivningar -40 106 – 

Årets nedskrivning -68 482 -40 106 

Utgående ackumulerade nedskrivningar -108 588 -40 106 

Utgående bokfört värde aktier och aktiefonder 141 476 233 024 

Utgående bokfört värde totalt 281 603 395 703 

70

Realränteobligationer 

Värd. Förfallodag Nominellt Bokfört Marknadsränta 

belopp, tkr värde, tkr värde, tkr 

SO3101 2.660 2008-12-01 20 000 23 126 24 098 

Investor 111 3.700 2008-12-01 15 000 16 913 17 116 

Obligationer 

SPIO170 4.115 2005-06-15 25 000 25 249 25 930 

NBO5514 3.900 2004-06-16 20 000 19 944 20 372 

CAIO1559 3.800 2002-12-17 30 000 30 149 30 333 

SBAB117 3.795 2002-10-15 20 000 19 576 20 255 

Vattenfall 26 5.010 2007-03-22 5 000 5 170 5 230 

Summa 135 000 140 127 143 334 

(Föregående år 165 000 162 679 165 092) 

Utlandsplaceringar 

Antal Bokfört Senast betald Marknadsvärde, 

tkr kurs, tkr värde, tkr 

Comgest Growth Japan Fund 64 682,10 5 000 43,45 2 811 

FMG Mir Sicav Global Quality Gr F 35 102,88 30 301 546,71 19 191 

Nordea Europafond 57 369,31 5 737 97,90 5 616 

DGF N.A Large Cap 1132,25 10 892 8613,38 9 752 

Värdereglering -14 560 

Summa 37 370 37 370 

(Föregående år 56 052 56 052) 

71

Övriga aktier och aktierelaterade instrument 

Bolag Antal Bokfört Senast betald Marknadsvärde, 

tkr kurs, tkr värde, tkr 

Höganäs B 8 000 1 385 165.00 1 320 

SCA B 16 000 3 325 294.00 4 704 

Stora Enso R 44 000 3 992 90.50 3 982 

ABB 24 000 5 659 24.90 598 

Atlas Copco B 20 000 3 515 154.50 3 090 

Haldex 15 000 1 418 78.00 1 170 

Sandvik 35 000 6 890 194.50 6 807 

Skanska B 70 000 4 988 51.00 3 570 

Volvo B 25 000 5 113 142.00 3 550 

Ericsson B 760 000 50 150 6.10 4 636 

Nokia A 44 000 13 417 138.00 6 072 

Tele 2 B 3 000 1 490 230.50 692 

Telia Sonera 100 000 8 500 32.80 3 280 

Autoliv 20 000 5 243 178.50 3 570 

Axfood 20 000 1 236 162.00 3 240 

Electrolux B 35 000 5 093 137.50 4 812 

Hennes & Mauritz B 44 000 7 757 168.00 7 392 

AstraZeneca 30 000 11 361 306.00 9 180 

Gambro B 50 000 4 096 48.40 2 420 

Pharmacia 5 000 1 631 360.50 1 803 

Drott B 15 000 1 254 97.00 1 455 

FöreningsSparbanken A 45 000 5 550 103.00 4 635 

Industriv. A 20 000 4 159 100.00 2 000 

Investor B 80 000 9 308 52.00 4 160 

Lundbergs B 25 000 2 821 195.00 4 875 

Skandia 175 000 20 327 23.20 4 060 

SEB A 65 000 5 404 72.50 4 713 

Sv Handelsbanken A 20 000 3 052 116.00 2 320 

Värdereglering -94 028 

Summa 104 106 104 106 

(Föregående år 176 972 176 972) 

72

Not 10 

2002-12-31 2001-12-31 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, tkr 

Upplupna ränteintäkter 2 615 2 889 

Förutbetalda hyror 59 59 

Övriga poster 105 141 

Summa 2 779 3 089 

Not 11 

Kortfristiga placeringar, tkr 

Fortum Power, Företagscertifikat 9 949 

Marknadsvärde 9 968 

Not 12 

Kassa och bank, tkr 

Fordran Kammarkollegiet avseende medel på bankkonto 4 898 26 606 

Bankkonto i Svenska Handelsbanken 5 003 1 103 

Postgirokonto 490 1 657 

Summa 10 391 29 366 

Not 13 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, tkr 

Upplupna semesterlöner inkl sociala avgifter 174 168 

Övriga poster 279 281 

Summa 453 449 

73

Uppsala den 25 april 2003 

Lennart Låftman 

ordförande 

Kennet Johansson 

Peter Oskarson 


Gertrud Sandqvist 

74

Revisionsberättelse 

Till styrelsen Stiftelsen framtidens kultur 

Org nr 817603-2855 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning 

i Stiftelsen framtidens kultur för år 2002. Det är styrelsen som har ansvaret för 

räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om 

årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att 

vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen 

inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett 

urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning 

av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi 

har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna 

bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande 

föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen 

eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för 

våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger 

därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god 

redovisningssed i Sverige. 

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 

Uppsala den 28 april 2003 

Lennart Wiberg 

Auktoriserad revisor 

Per Redemo 

Auktoriserad revisor 

Av Riksrevisionsverket utsedd revisor

2002 

Årsredovisning

Framtidens Kultur 2002 inl

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?