FK 2003 inl.indd - Framtidens kultur

kultur 

Årsredovisning 

2003 

s t i f t e l s e n framtidens 

kultur

Stiftelsen framtidens kultur, org nr 817603-2855 

Formgivning 

Jeroen de Wit/Per Lööf 

DeWit Strategi & Design 

Redaktionellt arbete 

Kerstin Öhman, Immix 

Foto 

Alexander Farnsworth 

Peter Nerström, styrelsen sid 9 

Lasse Ernst, Lokal kultur, sid 14 och 44 

Mikael Edelstam, Himlabacken, sid 20 

Kerstin Friborg, Tensta gymnasium, sid 25 

Paolo Pellegrini / ICRC, På flykt, sid 45 

Jan Gustafsson, kanslipersonal sid 59 

Stefan Ohlsson och Mats Bäcker, Time-slice-move, sid 60 

Thierry Gassman / ICRC, På flykt, sid 70 

Akvarell 

Claes B Persson, Himlabacken, sid 20 

Typsnitt 

Nordling och Meta 

Papper 

Silverblade Silk 

Tryck 

Westerås Media Produktion 2004

Vd:s kommentar 

Jonas Anderson 

verkställande direktör 

Stiftelsen framtidens kultur har nu varit verksam i närmare tio år. Drygt två tredjedelar 

av verksamhetstiden har därmed passerat. 

Att Stiftelsen inte ska verka för evigt är sedan länge ett bekant faktum. Vad som ska 

följa efter Stiftelsens nedläggning är en fråga som kan vara värd att diskutera. 

Två faktorer som mer än annat utgör Stiftelsens kännemärke förtjänar därvid att 

uppmärksammas. Dels att Stiftelsen arbetar över hela kulturområdet – även inom 

det i vid mening icke-etablerade – vilket medför att Stiftelsen i sitt arbete kan 

överbrygga sektoriella gränser som annars kan verka hämmande, dels att Stiftelsens 

egna kapital har utgjort en garant för den oberoende ställningen. 

Dessa båda faktorer betyder vida mer för verksamheten än nivån på de summor 

som Stiftelsen kan bidra med. 

3

Stiftelsen kommer under de närmaste åren att fokusera på utvecklingen av lokal 

och regional kultur. Seminarieserien på temat Lokal kultur fortsätter och på det 

regionala området påbörjades under hösten 2003 ett programarbete med arbetsnamnet 

Utveckling av regional kultur. Siktet är inställt på ett flerårigt programarbete 

vars innehåll ska vara så pass öppet formulerat att det kan utvecklas löpande i takt 

med de erfarenheter som vinns under arbetet. 

För att inte riskera att ett alltför instrumentellt synsätt får genomslag kommer 

kvalitetskraven att stå i centrum även i detta nystartade programarbete. I uppdraget 

ligger även att undersöka möjligheterna att stödja kvalitetsinriktade verksamheter 

som baseras på andra finansieringsformer än de normala, dvs de med ett närmast 

totalt beroende av allmänna medel. Denna fråga torde bli alltmer aktuell under 

kommande år. 

De erfarenheter som vanns inom ramen för det avslutade programarbetet kring 

Utveckling av kulturinstitutioner ska vägas in i programarbetet. 

Stiftelsen kommer nu att intensifiera arbetet med att utveckla de områden Stiftelsen 

har i uppdrag att stödja, parallellt med att avvecklingen av den egna verksamheten 

påbörjas. 

Analys och arbete kring profil och partners för Neon Gallery, 

Neon Gallery Brösarp Society, 03/1402. 

4

Innehåll 

Stiftelsens styrelse avger följande årsredovisning 

Redovisningen omfattar 

Nordiskt smidescentrum, 

Epicentrum för lokal och 

regional utveckling, 

Stenebyskolan, 03/660. 

Vd:s kommentar 3 

Förvaltningsberättelse 8 

Stiftelsens uppdrag 8 

Stiftelsens styrelse 9 

Stiftelsens verksamhet – precisering av Stiftelsens uppgifter 10 

Stiftelsens tidsbegränsade uppdrag 10 

Stöd till löpande verksamhet 10 

Prioriterade områden 12 

Utvärdering av Stiftelsens verksamhet 17 

Utvärdering och vidareföring av projekt 19 

Grunden för arbetet – riktlinjer för bidragsgivning 20 

Kulturbegreppet 21 

Så arbetar Stiftelsen 21 

Kvalitetsprövning 22 

Kvalitetssäkring 24 

Offentlighet och sekretess 24 

Bidragsgivningens omfattning 24 

Planerings- och utvecklingsbidrag 24 

Erfarenhetsspridning 25 

Hur utbetalas bidrag från Stiftelsen 25 

Projekt som har beviljats bidrag 26 

Redovisade projekt 41 

Ekonomisk förvaltning 56 

Placeringsinriktning 56 

Avkastning 56 

Tillsyn 56 

Revision 56 

Information 57 

Stiftelsens kansli 59 

Resultaträkning 62 

Balansräkning 63 

Noter 65 

Revisionsberättelse 75 

7

Förvaltningsberättelse 

Stiftelsens uppdrag 

Stiftelsen framtidens kultur har till uppgift att under minst tio år ge ekonomiskt 

stöd till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stödet ska stimulera det regionala 

kulturlivet i vid mening och bl.a. syfta till att stärka tillväxt och utveckling. 

Lokala och regionala intressen bör engageras i och bidra till projekten. 

Stiftelsen framtidens kultur bildades av svenska staten år 1994. Stiftelsen erhöll ett 

kapital om 529 miljoner kronor. 

Stiftelsen har under perioden 1995–2003 fördelat drygt 570 miljoner kronor till 

skilda kulturprojekt. Vid utgången av år 2003 var marknadsvärdet på det egna 

kapitalet ca 269 miljoner kronor. 

8

Stiftelsens styrelse, som utses av regeringen, bestod under år 2003 av 

Lennart Låftman 

direktör, 

Stockholm, 

ordförande 

Kennet Johansson 

länsmuseichef, 

Malmö 

Peter Oskarson 

teaterchef, 

Järvsö 

Kristina Rennerstedt 

generaldirektör, 

Stockholm 

Gertrud Sandqvist 

rektor, 

Malmö 

9

Palladium, ett hus för dans och musik, 

Musik i Syd, 03/331. 

Stiftelsens verksamhet – precisering 

av Stiftelsens uppgifter 

Stiftelsen har ett tidsbegränsat uppdrag 

att bidra med utvecklingsmedel till 

kulturlivet i Sverige. Med detta uppdrag 

verkar Stiftelsen inom alla kultur- och 

konstområden. Stiftelsen har utifrån 

ett relativt allmänt formulerat uppdrag 

successivt kommit att arbeta mer uttalat 

inom några särskilt angelägna områden. 

Stiftelsens tidsbegränsade uppdrag 

Det tidsbegränsade i Stiftelsens 

uppdrag är i stiftelseförordnandet 

definierat till att ”under minst tio år” 

ge ekonomiskt stöd till långsiktiga och 

nyskapande kulturprojekt. Stiftelsen 

ska även under denna tid ”successivt 

förbruka sitt kapital”. 

Hur länge verksamheten ska bedrivas 

beslutar Stiftelsens styrelse om. 

Frågan om verksamhetens längd prövas 

fortlöpande. Flera faktorer påverkar 

detta ställningstagande. Förmögenhetsutvecklingen, 

dvs. resultatet av 

kapitalförvaltningen, är en sådan faktor. 

Stiftelsens kapacitet som bidragsgivare 

är direkt kopplad till hur stiftelsekapitalet 

utvecklas och förvaltas. Här 

måste hänsyn tas till fler faktorer än 

enbart den om kapitalmarknadens 

långsiktiga utveckling. Så till exempel 

ökar behovet av värdebeständighet 

ju närmare tidpunkten för nedläggning 

av verksamheten kommer – med 

endast några få återstående år att verka 

under är det inte längre lämpligt att 

ha väsentliga delar av kapitalet riskexponerat 

på aktiemarknaden. En lägre 

riskexponering leder automatiskt till en 

lägre avkastning på kapitalet under den 

återstående verksamhetsperioden. 

Från början arbetade Stiftelsen med 

perspektivet att verka under tio år, 

dvs. till och med år 2004. Av flera skäl, 

inte minst med hänsyn till börsutvecklingen, 

valde Stiftelsen efter några år att 

förlänga verksamhetsperspektivet till 

att verka under ca 15 år, dvs t.o.m. 2010. 

Dagens bedömning är att Stiftelsen 

kommer att vara aktiv på nuvarande 

nivå till år 2008. 

Stöd till löpande verksamhet 

Det tidsbegränsade uppdraget innebär 

– närmast självklart – att Stiftelsen inte 

ger stöd till löpande verksamhet och 

inte heller till sådant som kan bedömas 

vara naturligt för den sökandes huvudman 

att ta huvudsakligt ansvar för. 

10

Mässa för mångkulturell scenkonst, 

Länsmusiken i Stockholm, 03/420. 



Prioriterade områden 

Stiftelsen arbetar med flera uttalade 

intresseområden i fokus: 

Utveckling av kulturinstitutioner 

Stiftelsen är angelägen om att bidra till 

utveckling och förnyelse inom kulturlivet, 

inte minst vad gäller förnyelse av 

kulturlivets institutioner och organisationer. 

Stiftelsens tidsbegränsade 

uppdrag gör det naturligt att försöka 

identifiera metoder för att understödja 

förnyelseprocesser och inte minst 

idéutveckling, snarare än att ge bidrag 

till vad som kan betecknas som en 

kulturinstitutions ordinarie verksamhet 

(t.ex. nästa utställning eller nästa föreställning) 

eller till sådant som bör ingå i 

normal utvecklingsverksamhet. 

Arbetet inom ramen för programområdet 

Utveckling av kulturinstitutioner 

bedrevs under en flerårsperiod huvudsakligen 

i seminarieform. Utvecklingsarbetet 

har skett i dialog med 

institutioner och enskilda. 

En slutrapport, Förnyelse är möjligt, 

publicerades i december 2000. 

Denna rapport, seminariereferat, 

m.m. återfinns på Stiftelsens webbplats 

www.framtidenskultur.se. 

Resultatet av programområdets verksamhet 

är ett givet underlag för Stiftelsens 

arbete. Stiftelsen har fortsatt att 

aktivt stödja diskussioner och utvecklingsverksamhet 

på detta område. 

12

Att utveckla kontakten mellan kulturliv 

och skola 

Stiftelsen har från start arbetat med 

frågor om ungdomars kultur och 

kulturutövande. Stiftelsens arbetsmetod 

med ett årligt ansökningsförfarande 

gör det svårt att finna möjligheter till 

finansiering av ungdomars egna projekt 

– bristen på rörliga lokala medel för 

sådana ändamål förtjänar att uppmärksammas. 

Stiftelsen har därför fortsatt att koncentrera 

insatserna på detta område till 

det programområde som verkar för ett 

närmande mellan kultur och skola med 

bibehållen ömsesidig respekt för de två 

områdenas särskilda villkor. 

Seminariearbetet som Stiftelsen 

påbörjade 1999 inom programområdet 

har fortsatt. Rapporter från samtliga 

seminarier finns på Stiftelsens webbplats 

www.framtidenskultur.se. Stiftelsen 

erbjuder årligen mötesplatser för 

samtal där erfarenheter kan tas till vara. 

Dessa möten blir även vägledande för 

Stiftelsens fortsatta arbete inom området. 

2003 års seminarium med temat ”Hur 

blev det se’n” anordnades i Nordiska 

Akvarellmuseet, Skärhamn på Tjörn 

20–21 november. Deltagare från både 

avslutade och pågående projekt som 

fått stöd av Stiftelsen, redovisade om 

och hur de går vidare. 

Arbetet kommer att fortsätta. Från 

Stiftelsens sida samordnas detta av 

Lena Påhlman i samarbete med Christer 

Bjergegård, strateg inom Stockholms 

stads utbildningsförvaltning. 

Regional utveckling – seminarieserien 

Lokal kultur 

Frågor om entreprenörskap vid regional 

utveckling med stöd av konstnärlig 

eller kulturell verksamhet uppmärksammas 

också av Stiftelsen. 

En del i detta arbete utgörs av den 

seminarieserie på temat Lokal kultur 

och regional utveckling som påbörjades 

år 2000. Kontakterna med de medverkande 

vid tidigare seminarier har 

utvecklats och en fortsättning av seminarieserien 

genomfördes under våren 

2002. Personer med projektinitiativ och 

pågående projekt tar löpande kontakt 

med de seminarieansvariga, och en 

dialog om aktuella och betydelsefulla 

teman pågår med idégivare från hela 

landet. Seminarieserien fortsatte under 

2003. 

Arbetsformen har varit framgångsrik; 

aktiva samtal under två dagar används 

som metod för att påbörja eller stärka 

en process av nytänkande i relationen 

13

Lokal kultur, fas 4, 

Eureka TransArt, 03/1364. 

mellan kulturens olika aktörer på lokal, 

regional och central nivå. Deltagarna 

representerar projektgrupper, kulturadministratörer 

på lokal och regional 

nivå, utövande konstnärer och producenter. 

Stiftelsen har lyckats med målsättningen 

att skapa ett möte mellan 

olika aktörer, vilket även har bidragit 

till att samtalen har genomförts i delvis 

nya banor. 

Varje seminarium planeras utifrån 

tema, innehåll och plats. Det innebär 

bland annat att arbetsformerna har 

varierats för att bäst passa ämnet. 

Dialogen med deltagare och andra 

intressenter har visat på stora behov 

av att diskutera frågor rörande den 

lokala kulturens roll i ett regionalt 

utvecklingsperspektiv. Seminarierna 

har visat sig ha en stimulerande och 

katalyserande effekt på såväl deltagare 

som på lokal omvärld. Det lokala 

kulturarbetet har utan tvekan stärkts 

av den uppmärksamhet som seminariernas 

genomförande har inneburit för 

frågeområdet. 

Seminarieserien genomförs på olika 

platser i landet, dels för att de därmed 

kan kopplas till konkreta lokala initiativ 

och projekt, dels för att göra det möjligt 

för flera att delta utan att behöva göra 

alltför långa resor. 

Följande teman behandlades under 

årets seminarier: 

• Det kreativa rummet – en plats och ett 

tillstånd, Norberg den 7 – 8 februari. 

• Kulturföretagaren – konstnär, entreprenör 

och ekonom, Hultsfred den 14 – 15 mars. 

Intresset för dessa seminarier/samtal 

är fortsatt stort och de har i likhet med 

föregående års seminarier varit fulltecknade. 

Under våren 2004 kommer 

två seminarier att genomföras, båda 

med ett tema som varit starkt efterfrågat 

vid tidigare seminarier: 

• Entreprenören – att utveckla sin idé, 

Vansbro den 26 – 27 mars. 

• Entreprenören – om skapande och 

drivkrafter, Brösarp den 14 – 15 maj. 

Verksamheten planeras fortsätta och 

ytterligare seminarier kommer att 

genomföras under hösten och vintern 

2004 – 2005. 

Regional utveckling 

– ny programverksamhet 

Under året har arbetet med planering 

av en utvecklad verksamhet på områ- 

14

Analys och arbete kring profil 

och partners för Neon Gallery, 

Neon Gallery Brösarp Society, 

03/1402. 

det regional utveckling intensifierats. 

Till följd av detta kommer Stiftelsen 

under år 2004 att ytterligare fokusera 

på området regional utveckling. Med ca 

fem år kvar att verka har tiden kommit 

för att bedriva än mer aktiv programverksamhet. 

Flera skäl för detta har 

noterats i den bakomliggande analysen. 

Genom att konsekvent arbeta med högt 

ställda kvalitetskrav/krav på konstnärlig 

verkshöjd, genom arbetet med 

förnyelse av kulturinstitutioner samt 

genom seminarieserien Lokal kultur har 

Stiftelsen nu skapat en plattform för 

att gå vidare och intensifiera arbetet på 

området regional utveckling. Ett tungt 

vägande skäl därutöver är naturligtvis 

det faktum att programområdet är 

en så tydligt uttalad del av Stiftelsens 

uppdrag 1 . 

1 

Ändamålsparagraf: ”Stiftelsen skall tillgodose sitt syfte 

genom att under minst tio år ge ekonomiskt stöd till långsiktiga 

och nyskapande kulturprojekt. Stödet skall stimulera 

det regionala kulturlivet i vid mening och syfta till att stärka 

tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör 

engageras i och bidra till projekten.” 

15

Under våren 2004 utarbetar Stiftelsen 

former för arbetet. Siktet ska vara 

inställt på ett flerårigt programarbete 

vars innehåll ska vara så pass öppet 

formulerat att det kan utvecklas löpande 

i takt med de erfarenheter som vinns. 

Projektledare för programområdet är 

Philip Johnsson, tidigare journalist och 

politiker. Projektsekreterare är konsulten 

Rebecka Nolmark med bred erfarenhet av 

arbete med frågor på detta område. 

Runt dessa har en referensgrupp samlats 

som initialt består av biträdande museichefen 

Lars Amréus, Stockholm, kulturrådet 

Johan Bengt-Påhlsson, Stockholm/ 

Malmö, kulturjournalisten Gunilla 

Kindstrand, Järvsö, kulturchefen Kerstin 

Quentzer, Uddevalla/Västra Götaland 

och kulturproducenten Yvonne Rock, 

Stockholm. 

Några utgångspunkter för 

programarbetet 

Det finns knappast någon allmängiltig 

formel för hur man skapar kreativa 

kulturprojekt, möjligen kan man inom 

ramen för detta programarbete sträva 

efter att finna former för att stödja 

innovativa kreativa processer. 

Kvalitetsaspekter avseende konstnärlig 

och/eller kreativ verksamhet kommer 

att vara i fokus även här. Annars finns 

det risk för att ett alltför instrumentellt 

synsätt får genomslag i arbetet. 

En faktor som kommer att påverka 

inriktningen av arbetet är prognoserna 

för utveckling av den offentliga 

finansieringen av verksamheter inom 

alla sektorer. Programarbetet syftar till 

att fånga upp, initiera och understödja 

utvecklingsbara tendenser på kulturområdet. 

Till exempel kan det vara 

angeläget att pröva/överväga att stödja 

kvalitetsinriktade verksamheter som 

baseras på andra finansieringsformer 

än sådana som innebär ett närmast 

totalt beroende av allmänna medel. 

De erfarenheter som vanns inom 

ramen för programområdet Utveckling 

av kulturinstitutioner ska finnas med 

som en faktor i arbetet. 

Andra områden av särskilt intresse 

Stiftelsen verkar aktivt för att etablera 

nätverk och stödja mötesplatser för 

kvalificerade samtal. Detta kan ske 

genom att medverka till att skapa nya 

strukturer för sådana eller genom att ge 

bidrag till mer tillfälliga samtalsarenor. 

Stiftelsen arbetar även aktivt med 

frågor som rör metodutveckling av 

projektarbete, fördjupad omvärldsbedömning 

och uppföljning av projektverksamhet. 

16



Utvärdering av Stiftelsens verksamhet 

När Stiftelsen bildades fanns inga förebilder 

för hur en verksamhet av detta 

slag skulle kunna bedrivas. Å ena sidan 

fanns stora och uttalade förväntningar 

på Stiftelsens bidragsgivning, å andra 

sidan fanns risken att alltför snabbt 

permanenta arbetsformer och metoder 

för verksamheten. 

Detta ledde på ett naturligt sätt till 

att Stiftelsens arbetsmetoder kom att 

utvecklas relativt pragmatiskt; verksamheten 

förändras gradvis utifrån de erfarenheter 

som vinns. Efter att under det 

första året uteslutande ha arbetat med 

att pröva inkomna bidragsansökningar 

kom Stiftelsen därefter att i ökande 

omfattning arbeta mer proaktivt inom 

områden som bedöms vara angelägna. 

Från första stund har frågan om en 

utvärdering av Stiftelsens verksamhet 

varit levande och självklar. Stiftelsen 

måste utsättas för en oberoende 

vetenskaplig granskning – och detta så 

snart verksamheten bedrivits tillräckligt 

länge för att ge meningsfullt underlag 

för en studie. Dessutom måste granskningen 

ske så pass tidigt att de erfarenheter 

och slutsatser en granskning 

ger skulle kunna komma till nytta i den 

fortsatta utvecklingen av Stiftelsens 

tidsbegränsade verksamhet. Efter dryga 

17

Futuredrome, 

Futuredrome Episk förening, 

02/1222, 02/1298. 

18 

tre år beslutades därför våren 1998 att 

tiden för en utvärdering var inne. 

Professor Geir Vestheim vid Centrum 

för kulturpolitisk forskning vid Högskolan 

i Borås gavs i uppdrag att utveckla 

form och innehåll i en sådan utvärdering. 

För att bredda kompetensen i utvärderingen 

bedömdes det vara betydelsefullt 

att vända sig till någon utvärderare 

utanför Sverige. 

Lösningen blev att utformningen av 

uppdraget och huvudmannaskapet för 

arbetet kom att ligga på Centrum för 

kulturpolitisk forskning men att själva 

arbetet självständigt bedrevs av en svensknorsk 

forskargrupp från Norsk institutt 

for by- og regionforskning (NIBR) under 

ledning av seniorforskare Bergljot 

Baklien, en beprövad utvärderare med 

stor erfarenhet av internationella projekt. 

För Stiftelsen blev det en nyttig 

erfarenhet att under tre års tid vara i 

ständig kontakt med utvärderare. Att 

löpande behöva svara på frågor som 

man först tycker har enkla och banala 

svar gör att man tvingas tänka igenom, 

analysera och motivera sitt handlande. 

Utvärderingsprocessen blir därigenom 

ett metodiskt stöd i den fortlöpande 

utvecklingen av Stiftelsens arbete. 

Utvärderingen finns såväl i bokform 2 

som på Stiftelsens webbplats 

www.framtidenskultur.se. 

Väsentliga synpunkter i utvärderingen 

Utvärderingen ger en detaljerad bild av 

Stiftelsens verksamhet med fokus på de 

första tre verksamhetsåren. Bland slutsatserna 

kan nämnas att de två grundbultarna 

i Stiftelsens arbetsmetod; att 

2 Utvärderingen kan kostnadsfritt rekvireras från Stiftelsen.

Analys och arbete kring profil och partners 

för Neon Gallery, Neon Gallery Brösarp Society, 

03/1402. 

på uppföljning och utvärdering. Ett av 

dem är den kontroll- och insynsaspekt 

som följer av att Stiftelsen är bildad 

av statsmakterna och därmed fördelar 

ursprungligen allmänna medel. 

Dessutom kan på så vis de erfarenheter 

och kunskaper som Stiftelsens insatser 

ger vidareföras i så stor omfattning som 

möjligt samt återkopplas till den egna 

verksamhetsplaneringen. 

arbeta med transparens och parallell 

kvalitetsprövning – varom mera nedan 

– har bidragit till att ge legitimitet åt 

Stiftelsens arbete. 

Utvärdering och vidareföring av projekt 

Stiftelsen utvärderar och utvecklar både 

kvantitativa och kvalitativa verksamhetsmetoder 

och arbetsformer. Resultatuppföljning 

av beviljade bidrag och 

analys av inkomna bidragsansökningar 

är ett viktigt underlag i den omvärldsanalys 

som Stiftelsen utgår från. 

Resultatuppföljning av samtliga projekt 

En normal del av verksamheten är att 

följa upp och utvärdera de insatser som 

Stiftelsen gör. Stiftelsen utvecklar och 

prövar nya former för detta. Det finns 

flera angelägna skäl till att fokusera 

Försöksverksamhet och förebildsprojekt 

Stiftelsen strävar efter att föra ut 

erfarenheter från genomförda projekt. 

Stiftelsen är därför intresserad av 

försöksverksamhet som kan fungera 

som modell- eller pilotprojekt. Ett antal 

av de projekt som erhållit bidrag har 

samtidigt fått i uppdrag att mer utförligt 

redovisa vilka erfarenheter som gjorts. 

Här hittar man resultaten 

När ett projekt beviljas bidrag från 

Stiftelsen utbetalas i normalfallet 85 

procent av beviljade medel. Resterande 

medel utbetalas först när en komplett 

och revisorsgranskad resultatredovisning 

granskats och godkänts. I resultatredovisningen 

ingår en sammanfattning 

av projektet. 

Samtliga godkända resultatredovisningar 

publiceras på Stiftelsens webb- 

19

3 Prop. 1993/94:177, Utbildning och 

Forskning, Kvalitet och Konkurrenskraft. 

plats www.framtidenskultur.se. Från 

denna sammanfattande information 

om respektive projekt kan man sedan 

gå vidare och få fördjupad information 

genom att kontakta Stiftelsens kansli 

eller ta direktkontakt med de projektansvariga. 

Många av de projekt som fått bidrag 

har egna presentationer i form av webbplatser. 

Det är viktigt att skapa ömsesidiga 

länkar till dessa webbplatser. 

Erfarenheterna visar att man därigenom 

väsentligt ökar informationsspridningen 

om såväl pågående som avslutade 

projekt. Den som söker information 

kan alltså komma i direktkontakt med 

projektet, även när Stiftelsens engagemang 

i verksamheten har upphört. 

Grunden för arbetet 

– riktlinjer för bidragsgivning 

Riktlinjerna för bidragsgivning utgår 

från de av statsmakterna angivna förutsättningarna 

för Stiftelsens verksamhet. 

De återfinns i regeringens proposition 

till riksdagen inför bildandet av Stiftelsen 

3 och i riksdagsbehandlingen av 

propositionen samt i det av regeringen 

den 23 juni 1994 utfärdade stiftelseförordnandet. 

Dessa dokument utgör 

fundamentet för Stiftelsens verksamhet. 

Riktlinjernas innehåll – förutsättningar 

för att erhålla bidrag 

Riktlinjerna för bidragsgivning utvecklas 

successivt. 

Stiftelsen ger stöd till långsiktiga och 

nyskapande kulturprojekt och prioriterar 

därvid förslag som prövar nya former 

och vägar för kulturell verksamhet 

och konstnärligt skapande. Stiftelsen 

fäster stor vikt vid det kvalitativa innehållet. 

Stiftelsen prioriterar: 

• projekt som uppfyller högt ställda 

kvalitetskrav, 

• konstnärligt och kulturellt nyskapande 

projekt, 

• stöd till konst- och kulturlivets utvecklingsoch 

förnyelsearbete samt till förnyelse av 

kulturinstitutioner och kulturorganisationer, 

• projekt som verkar för att närma kulturliv 

och skola till varandra, 

• projekt som syftar till att fördjupa och 

bredda det lokala kulturlivet, 

• kulturprojekt som bidrar till regional 

utveckling samt 

• projekt som syftar till att ha långsiktiga 

effekter och bestående resultat. 

Stiftelsen är intresserad av projekt 

med ett tydligt medborgarperspektiv. 

20

Himlabacken, 

Mellby Scenkonst ek. för., 

03/1373. 

Stiftelsen arbetar uttalat med att ge stöd 

till och öka kännedomen om projekt 

av förebilds- eller modellkaraktär. 

Stiftelsens roll kan därvid med fördel 

vara att ge stöd i en tillblivelse- eller 

etableringsfas eller att bidra till en planerings- 

och förankringsprocess. 

Ett krav för att få bidrag till mer stadigvarande 

projekt är att verksamhetens 

fortsatta finansiering kan bedömas 

vara realistisk. Stiftelsens roll kan vara 

att ge initialt stöd till långsiktiga projekt 

vilka kan bedömas ha förutsättningar 

att leva vidare av egen kraft. Stiftelsen 

uppmuntrar partnerskap med lokala 

och regionala intressen samt med ideella 

föreningar och privata företag. 

Ansökningar där det bedöms vara 

troligt att den sökandes huvudman 

kommer att ta ett naturligt ansvar för 

projektet prioriteras inte. 

För att vara berättigat till bidrag ska 

projektet ha ett tydligt inslag av kulturell 

och konstnärlig förnyelse – detta 

gäller särskilt projekt som ägs av 

kommun, landsting eller av etablerad 

institution. 

En annan aspekt av Stiftelsens 

uppdrag är möjligheten att bredda och 

fördjupa kulturlivet på en ort eller i en 

region. Detta kan ske genom stöd till 

projekt som syftar till att göra en ort 

eller region mer attraktiv för t.ex. kulturturism 

eller till att vitalisera en orts 

eller regions kontakter med nationellt 

eller internationellt kulturliv. 

Stiftelsen ger normalt inte stöd till 

redan påbörjad verksamhet. 

Kulturbegreppet 

En bred definition av kulturbegreppet 

Stiftelsen har i uppdrag att verka på 

ett nationellt plan över hela kulturområdet. 

Stiftelsen finner det därvid 

ändamålsenligt att arbeta med en bred 

definition av kulturbegreppet vilket 

i sin tur leder till att stöd kan ges till 

projekt inom relativt vida ramar – dock 

med generellt högt ställda kvalitetskrav 

på projektens innehåll. 

Så arbetar Stiftelsen 

Stiftelsens arbetsfilosofi går ut på att 

arbeta med ett till omfattningen begränsat 

kansli som, med starkt teknikstöd, 

knyter till sig extern kompetens utifrån 

de behov som föreligger vid varje tillfälle. 

Förutom alla naturliga fördelar med att 

utforma Stiftelsens kansli som en liten, 

flexibel och lärande organisation, utgör 

tidsbegränsningen av Stiftelsens uppdrag 

ett starkt skäl för att inte bygga upp en 

stor administrativ överbyggnad. 

21



Kvalitetsprövning 

I Stiftelsens arbete med kvalitetsprövning 

deltar tre parallella expertinstanser. 

Stiftelsens Ad hoc-grupp 

Stiftelsens kvalitetsgranskning görs 

primärt av en ad hoc-sammansatt 

grupp kvalitetsprövare. Den arbetar 

med kvalitetsprövning av bidragsansökningar. 

Ad hoc-gruppen medverkar 

även i arbetet med att utveckla Stiftelsens 

verksamhet och arbetsformer. 

Medverkan i Ad hoc-gruppen är ett 

tidsbegränsat uppdrag, varför omsättningen 

i gruppen är stor. 

Ad hoc-gruppens sammansättning 

varierar, som namnet antyder, över tid. 

I gruppen ingår specialkompetenser för 

att få den breda prövning av frågorna 

som Stiftelsen eftersträvar. Gruppen 

har under 2003 huvudsakligen haft 

följande medlemmar: 

Filmaren David Aronowitsch, Tumba – Film, video. 

Bibliotekschefen Barbro Bolonnassos, Nacka – Biblioteksutveckling, skola, ungdom. 

Adjunkten vid Malmö Högskola Kristoffer Gansing, Köpenhamn – Ung kultur. 

Teaterchefen vid Angereds Nya Teater Staffan Jonsson, Kalmar – Teater. 

Coachen Akko Karlsson, Gamleby – Regional utveckling. 

Producenten Rani Kasapi, Stockholm – Integration. 

Strategen Jan Larsson, Burgsvik – Regional utveckling. 

Pedagogiska ledaren Pernilla Luttrop, Göteborg – Ung kultur. 

Rektorn, designern Boel Matzner, Simrishamn – Form, design, hemslöjd. 

Konstmuseichefen, författaren Thomas Millroth, Ystad – Kultur och Skola. 

Konstpedagogen, verksamhetsledaren Helene Mohlin, Malmö – Kultur och Skola. 

Marknadschefen vid Nordiska Akvarellmuseet Benita Nilsson, Skärhamn – Regional utveckling. 

Bildkonstnären Cecilia Parsberg, Stockholm – Bildkonst. 

Handläggaren vid Stockholms kulturförvaltning Mika Romanus, Stockholm – Scenkonst, dans. 

Rektorn Gösta Segegren, Stockholm – Kultur och Skola. 

Verkställande direktören för Svensk Form Clara Skoog Åhlvik, Stockholm – Utställningar m.m. 

Kompositören Fredrik Österling, Bandhagen – Musik. 

Projektledaren, skribenten Denho Özmen, Specialpedagogiska institutet, Stockholm – Integration, 

handikappfrågor. 

22

Stiftelsens samarbete med Konstnärsnämnden 

I arbetet med granskning av bidragsansökningar medverkar även företrädare för 

Konstnärsnämnden. Granskare och tillika kontaktperson för respektive sakområde 

var under 2003: 

Operasångerskan Carina Strandberg, Umeå – Arbetsgruppen för musiker och sångare. 

Kapellmästaren Anders Berglund, Stockholm – Arbetsgruppen för upphovsmän inom musikområdet. 

Professorn Ann Edholm, Stockholm – Sveriges bildkonstnärsfond. 

Skådespelaren Iwar Wiklander, Göteborg – Arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer. 

Stiftelsens samverkan med myndigheter 

Kvalitetsprövningen av bidragsansökningarna sker även med stöd av bl.a. 

sektorsmyndigheterna på kulturområdet – Statens kulturråd, Riksarkivet och 

Riksantikvarieämbetet – vilka ges möjlighet att yttra sig över en stor andel av 

bidragsansökningarna. Kontaktpersoner hos respektive myndighet har under 

2003 varit: 

Avdelningsdirektören Gudrun Wikström, Statens kulturråd, Stockholm. 

Landsarkivarien i Göteborg, Louise Lönnroth, Riksarkivet. 

Enhetschefen Anita Bergenstråhle-Lind, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. 

Utveckling av kvalitetsprövningen 

Under år 2004 kommer en utveckling av kvalitetsprövningen att ske genom att 

medlemmarna i Stiftelsens Ad hoc-grupp får vissa initiativmöjligheter utöver att 

enbart vara kvalitetsgranskande. 

23

Kvalitetssäkring 

En väsentlig kvalitetssäkringsfaktor 

utgör den parallella kvalitetsprövning 

som Stiftelsen arbetar med. Utgångspunkten 

är att inhämta utlåtanden från 

skilda experter/expertinstanser om 

flertalet ansökningar. Även de krav på 

revision och uppföljbarhet som ställs 

i och med bidrag från Stiftelsen är en 

kvalitetssäkringsfaktor. 

En annan del av Stiftelsens arbete 

inriktas på kvalitetssäkring i vidare 

mening. En metod för detta är att i 

dialog med experter på olika områden 

och företrädare för skilda kultursektorer 

försöka ringa in och precisera 

relevanta frågeställningar och identifiera 

viktiga insatsområden. 

Offentlighet och sekretess 

Stiftelsen vinnlägger sig om att arbeta 

under så öppna former som möjligt. 

Eftersom Stiftelsens uppdrag har tilldelats 

av statsmakterna var det naturligt 

att redan från första dag arbeta i enlighet 

med offentlighetsprincipen. Samtliga 

ansökningar och expertutlåtanden 

är därmed allmänt tillgängliga. 

Från den 1 januari 1998 är Stiftelsen 

även i formellt avseende underställd 

offentlighetsprincipen. 

Bidragsgivningens omfattning 

Under året har 44 925 953 kr fördelats 

till 153 kulturprojekt på basis av ca 

1 400 inkomna och bedömda ansökningar, 

se sidan 26. 

Planerings- och utvecklingsbidrag 

En del av de beviljade bidragen går till 

utveckling av projekt, till programskrivning 

eller till försöksverksamhet. Att 

ett projekt erhåller stöd i sådan form 

innebär inga garantier för ett fortsatt 

ekonomiskt stöd från Stiftelsen. Att 

Stiftelsen kommer att verka endast 

under en begränsad tid medför i sig en 

begränsning för möjligheten att lämna 

sådana garantier. 

Stiftelsens uppdrag innebär att 

Stiftelsen generellt bör ha en generös 

inställning till att stödja utvecklingsoch 

planeringsverksamhet. Stiftelsen 

vill därvid betona att en väsentlig del 

av denna typ av projekt inbegriper en 

analys av dess framtida finansiering. 

När Stiftelsens insatser alltmer inriktas 

mot särskilt prioriterade områden 

blir planerings- och utvecklingsbidragen 

en viktig metodisk möjlighet för 

idéer och förslag att fördjupat kunna 

prövas, utvecklas och i olika avseenden 

– inte minst vad gäller finansiering 

– förankras i sin omvärld. 

24

Erfarenhetsspridning 

Eftersom Stiftelsens uppgift är att stödja 

utvecklingsverksamhet ligger det i 

sakens natur att de erfarenheter som 

görs får en mer allmän spridning. Här 

kan även projekt som inte har uppnått 

sina mål vara av intresse, då ett ”misslyckande” 

kan ge viktiga lärdomar. 

Vid ansökan om bidrag ska den 

sökande kunna redovisa syftet med 

projektet för att senare i resultatredovisningen 

kunna ange uppnådda resultat 

i förhållande till mål. En bedömning 

av långsiktiga effekter ska följa den 

ekonomiska redovisningen vilken i 

sin tur ska vara godkänd av en revisor. 

Även ett projekts eventuella fortsättning 

ska redovisas. 

För att underlätta informationshanteringen 

utnyttjar Stiftelsen teknikstöd i 

stor omfattning vilket gör det möjligt att 

enkelt ta fram information för statistik 

och för vidare bearbetning, eller som 

information till intresserade. Projektdatabasen 

är allmänt tillgänglig. 

Aktuell information om Stiftelsens 

verksamhet återfinns enklast på Stiftelsens 

webbplats www.framtidenskultur.se 

från vilken man kan beställa ytterligare 

information och under januari–februari 

även ta hem ansökningshandlingar. 

På webbplatsen presenteras resultatredovisningar 

från avslutade projekt 

(se även avsnittet ”Här hittar man resultaten”). 

En fullständig förteckning över projekt 

som lämnat slutlig resultatredovisning 

under 2003 redovisas på sidan 41. 

Hur utbetalas bidrag från Stiftelsen 

Stiftelsen följer noga upp och utvärderar 

gjorda insatser. För att säkra rapporteringen 

av underlag för en sådan uppföljning 

utbetalas bidrag i normalfallet 

med 85 procent av beviljade medel vid 

igångsättandet och med resterande 15 

procent efter det att projektets resultatredovisning 

har godkänts. 

Kulturhistoria som bas för ämnesintegration, 

Tensta gymnasium, 03/1357. 

25

Projekt som har beviljats bidrag 

Förklaring till uppställningen: 

Projektets namn och diarienummer 

Projektansvarig 

Kommun och bidrag i kronor 

Projektering av plattform för dansgästspel, 

fas 2 03/683 

Dans i Nord 

Piteå 400 000 

Att synliggöra handens arbete 03/146 

Norrbottens läns hemslöjdsförening 

Luleå 500 000 

Nytt arrangörsnätverk 03/360 

Svenska arrangörsföreningen, 

Kulturfrämjandet 

Skellefteå 1 000 000 

Dokumentation av projektet Kultur ger 

hälsa 03/34 

Umeå Kultur, Tullkammaren 

Umeå 50 000 

Mediabranschhuset i Umeå, 

Umeås nya musikscen 03/1365 

Folkuniversitetet i Umeå 

Umeå 80 000 

Initiera Operation Fenix 03/1390 

Folkuniversitetet i Umeå 

Umeå 50 000 

Publikarbete med ett mångfaldsperspektiv 

03/1415 

Västerbottensmusiken AB 

Umeå 100 000 

På flykt, ett värdegrundsprojekt kring 

flyktingfrågor för högstadieelever 

03/276 

Jämtlands läns museum 

Östersund 700 000 

Steps 03/1104 

Länskulturen i Jämtlands län 


Konstnärshemmen och kulturarvet 

03/1389 

Wilhelm Peterson-Berger Institutet 


Projekt Mannaminne 03/592 

Stiftelsen Mannaminne 

Kramfors 300 000 

Villgott & Villja Institutet, 

Det egna uttrycket 03/792 

Dellarte AB 

Timrå 500 000 

Rosenlöfs bok 03/229 

Rosenlöfs Bok, Rosenlöfs Vänner 

Sandviken 50 000 

26

Rosenlöfs bok 03/349 

Rosenlöfs Bok 

Sandviken 500 000 

Fängelsemuseet i Gävle, en demokratisk 

mötesplats i två fängelser 03/1136 

Föreningen Fängelsemuseet i Gävle 

Gävle 200 000 

Musikalisk ljudteknik, seminarium om 

attityder 03/1351 

Gävle Konserthus 

Gävle 100 000 

Ungdomsfest Gävle 03/1378 

Arrangörsföreningen, Folkmusikfest i 

Gästrikland 

Gävle 70 000 

Litteraturberget 03/517 

Ludvika kommun, kultur- och fritidsförvaltningen 

Ludvika 700 000 

Kopparbergets folk 03/130 

Centrum för Digital Interpretation 

Falun 100 000 

Världsarvshuset Falun 03/1017 

Stiftelsen Stora Kopparberget 

Falun 2 000 000 

Museet som arbetsform, 

Ekomuseum som modell 03/1410 

Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen 

Smedjebacken 90 000 

Vansbro Innovation Arena 03/1394 

Vansbro kommun, Vansbro Innovation 

Arena 

Vansbro 90 000 

Etablering av Dansforum Västmanland 

2003-06 03/356 

Västmanlandsmusiken 

Västerås 1 500 000 

Perspectives 2004. 

Festival for Improvised Music 03/574 

Nya Perspektiv 

Västerås 1 000 000 

Fäste för framtiden, strategier och visioner 

för lokal och regional utveckling i 

Västmanland och Bergslagen 03/19 

Teatermaskinen ek. för. 

Skinnskatteberg 80 000 

Idéskrift Måltidsmuseum 03/230 

Måltidsmuseum i Grythyttan 

Hällefors 90 000 

27

Rackstadkolonin 03/57 

Ideella föreningen Rackstadmuseet 

Arvika 50 000 

Stärkt framtida lokalt, kommunalt 

och regionalt inflytande 03/1392 

Föreningen HageGårdens Vänner 

Arvika 50 000 

Nationell Kulturkonferens hösten 2003 

03/1352 

Region Värmland 

Karlstad 50 000 

Förstudie: Konstens Hus mitt i forsen 

03/1359 

Uvåns Näringslivscenter AB 

Munkfors 100 000 

Konceptkonstmuseum, marknadsföring 

och dokumentation 03/1 

Mikael Varela 

Borås 50 000 

Framtida Musikfestival i Kalv, 

projektledning 2003 03/39 

Föreningen Levande Musik 

Svenljunga 100 000 

Framtida Musikfestival i Kalv 03/267 


Svenljunga 1 150 000 

28



03/1402. 

Nordiskt smidescentrum, Epicentrum för 

lokal och regional utveckling 03/660 

Stenebyskolan 

Bengtsfors 1 950 000 

Biblioseum-Kulturum Tranemo: 

Steg 2 och 3 03/400 

Tranemo kommun, Biblioteket 

Tranemo 500 000 

Konstnär – politiker – projektet 03/2 

Västra Götalandsregionen, 

Kultursekretariatet 

Uddevalla 150 000 

Återkomsten till Jerusalem – sagan 

om judarna och den judiska kulturen 

03/547 

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 


Backamo och framtiden 03/1393 

Stiftelsen Backamo, Lägerplats 


Nordens masker och dess gestaltning 

03/900 

Torbjörn Alström 

Kungälv 175 000 

Kom igång med teckensång 03/244 

Göteborgs Konsert AB 

Göteborg 200 000 

nQ mission 03/675 

Göteborg Artist Center 


SM i breakdance 03/797 

Kulturföreningen Hip Hop Association 


Svenskt dansfokus i ett internationellt 

festivalsammanhang 03/887 

Göteborg Dans & Teater Festival 


Den tredje 03/1029 

Angereds Teater 


Koreografiska möten 03/1198 

Dansbyrån i Göteborg ek. för. 


Dorismanifestet 03/1271 

Doris Film Ekonomisk Förening 


29

Projektering: Kulturekonomiskt utvecklingscentrum 

i Västsverige, etapp 1 

03/1356 

Nätverkstan kultur i Väst 


Organisationsutveckling av kulturprojektet 

Röda Sten 03/1366 

Kulturprojekt Röda Sten 


Musikproduktionshuset i Gårda, 

cd-presentation (delprojekt) 03/1376 

Business Region Göteborg AB 


Republiken 03/1384 

Republiken, c/o Nefertiti 


Konst & nätverk, en förstudie av 

konstens nya former 03/1395 

Tidskriften Glänta 


ARGOS – etablering av ett Västsvenskt 

resurscentrum för samtida konstmusik 

03/1399 



Dokumentation av Artists in residence, 

Airis 03/1405 

Skådebanan Västra Götaland 


Fast Forward 03/1413 

Göteborg Film Festival 


Samtal i Uttryckslabbet 03/1370 

Uttryckslabbet ek. för. 

Tanum 70 000 

Eureka – konst i skolan som en bro 

mellan konkret och abstrakt tänkande 

03/1406 

Sotenäs kommun, Projekt Eureka 

Sotenäs 100 000 

Kontinua – ett skapande flöde framåt 

03/1181 

Nordiska Akvarellmuseet 

Tjörn 700 000 

Barns röster och lust till sång 03/998 

UNGiKÖR Sveriges Barn- och Ungdomskörförbund 

Stenungsund 80 000 

30

Kultur och kropp, ett projekt för att 

stärka unga kvinnors självkänsla 

03/588 

Kulturförvaltningen i Kungsbacka 

Kungsbacka 90 000 

Dansbiennal 2004 03/807 

Kultur Skåne 

Landskrona 75 000 

Lund europeisk kulturhuvudstad 2014 

03/11 

Styrgruppen för projektet Lund 

europeisk kulturhuvudstad 2014 

Lund 70 000 

The Invisible Landscapes: Discuss the 

Invisible Landscapes 03/258 

Rooseum, 

Center for Contemporary Art 

Malmö 65 000 

Whatever happened to social democracy 

03/910 

Rooseum, 

Center for Contemporary Art 

Malmö 700 000 

Nordisk Panorama, 5 cities filmfestival 

03/1371 

Malmö Stad, Nordisk Panorama 

Malmö 75 000 

Himlabacken 03/1373 

Mellby Scenkonst ek. för. 

Simrishamn 75 000 

KulturRingar 03/569 

Barn- och utbildningsförvaltningen 

Kristianstad 800 000 

Designfilmpool, studie 03/1367 

Mats Theselius 

Tomelilla 75 000 

Analys och arbete kring profil och 

partners för Neon Gallery 03/1402 

Neon Gallery Brösarp Society 


Institutioners utveckling och roll i 

förhållande till samtidens nya konstuttryck 

03/7 

Stiftelsen Wanås Utställningar 

Östra Göinge 75 000 

Palladium, ett hus för dans och musik 

03/331 

Musik i Syd 

Malmö 1 000 000 

31

Mässa för mångkulturell 

scenkonst, Länsmusiken i 

Stockholm, 03/420. 

Institutionernas utveckling och roll i 

förhållande till samtidens nya konstuttryck, 

dokumentation 03/1387 

Stiftelsen Wanås Utställningar 

Östra Göinge 45 000 

Konst gestaltar ett historiskt 

parklandskap 03/1380 

Ronneby konstförening, Kulturcentrum 

Ronneby 45 000 

Warte Mal c/o BAC 03/40 

BAC, Baltic Art Center Visby 

Gotland 50 000 

Nicolaiprojektet, organisationsfasen 

03/129 

Insamlingsstiftelse, Nicolaiprojektet 


Nya vägar för ny konst 03/659 

BAC, Baltic Art Center Visby 


Rookie on Tour 03/97 

Föreningen Rockparty 

Hultsfred 75 000 

Between telling and listening 03/1355 

Eureka Film 

Mörbylånga 20 953 

Lokal Kultur, fas 4 03/1364 

Eureka TransArt 


Konstpedagogisk verkstad 

i Kronobergs län 03/1369 

Sven och AnnMargret Ljungbergs 

stiftelse 

Ljungby 100 000 

Möt framtiden 03/450 

Tech Group 

Växjö 500 000 

Riktning 03/1382 

Stiftelsen Museum Vandalorum 

Värnamo 50 000 

Dansnät Jönköping 03/55 

Kultur, Jönköpings kommun 

Jönköping 50 000 

Skuggor 2003 03/80 

Föreningen Samhain 


Regional dansscen, projekteringsbidrag, 

Jönköping 03/773 

Kultur, Jönköpings kommun 


33



Teaterresan, dokumentation för utveckling 

av framtida historiespel 03/1411 

Agenda Kulturarv i Jönköpings län 

Gislaved 100 000 

Planeringsbidrag: Borggårdsscen Vadstena 

slott 03/98 

Stiftelsen Internationella Vadstena- 

Akademien 

Vadstena 80 000 

Regional och lokal utveckling, nya 

publikströmmar med borggårdsscen 

Vadstena 03/298 


Akademien 

Vadstena 1 500 000 

Kultur och Näringsliv, ett samarbetsprojekt 

03/1379 

Birgittastiftelsen 


Förstudie: Nationellt nätverk för den 

dokumentära fotografin 03/1398 

Arbetets museum 

Norrköping 75 000 

Älskas eller ätas. Om synen på djur 

03/958 

Sörmlands museum 

Eskilstuna 900 000 

Body, Mind and Soul – Kultur som 

personalvård 03/4 

Kulturfonden i Uppsala 

Uppsala 25 000 

Internationell kortfilm i Sverige som väg 

till ett förbättrat filmklimat 03/610 

Kulturföreningen för filmfestival i 

Uppsala 


IR – Vision in Museum Gustavianum 

03/676 

Museum Gustavianum 


Projekt banbrytare inom Medicin och 

Bioteknik 03/738 

Föreningen Näringslivsarkiv i Uppsala 

län 


34

Del av det större ”Petit tour”, från källa 

till verklighet 03/1108 

Kerstin Wernstedt 


Seminarium om nya kulturinstitutioner, 

Södra Teatern 03/1396 

Stiftelsen framtidens kultur 


Kultur, hälsa och produktivitet, en tidsbegränsad 

explorativ försöksverksamhet 

03/780 

Sigtunastiftelsen 

Sigtuna 327 000 

Mässa för mångkulturell scenkonst 

03/420 

Länsmusiken i Stockholm 

Nacka 1 500 000 

Förundersökning: Etnografiska, en 

ingång i din undervisning 03/1408 

Pirkko Koistinen 

Nacka 50 000 

United Colors of Sweden – modellprojektet 

”United Colors” 03/292 

Södertälje LokalTV-förening 

Södertälje 150 000 

Förstudie: Studion för digital dans och 

rörelsearkiv 03/26 

Studion för digital dans och rörelsearkiv 

Stockholm 100 000 

Utveckling av projektet Hunger 03/33 

Martin Fröst 


Museiteater 03/41 

Stiftelsen Judiska Museet i Stockholm 


Gerillaopera, en operainvasion på 

skolor i Stockholms kranskommuner 

03/154 

Folkoperan 

Stockholm 1 000 000 

35

Utbyggnad och återställande av en 

industrimiljö 03/218 

Stiftelsen K A Almgrens sidenväveri 

& museum 


Europa: Globalisering och de lokala 

identiteterna 03/231 

S:t Eriks gymnasium 


Videodokumentation av svenska 

konstnärer 03/233 

Sambal Produktion 


Handikapphistoria, en del av vårt 

kulturarv 03/260 

Handikapphistoriska föreningen 


Framtidens folkdansarkiv 03/323 

Samarbetsnämnden för Folklig Dans 


ELOF, Electric Opera Factory 03/328 

EMS, Elektroakustisk Musik i Sverige 


OMTOLKNING, Etapp 1 03/513 

Arkitekturmuseet 


Konceptutveckling, fördjupning av 

pionjärarbete 03/613 

Barnens Underjordiska Scen BUS 


Världslitteraturen.nu 03/677 

Barnängens världsbibliotek, 

Solidaritetsrörelsens Hus 


Välkommen till Förorten! 03/682 

Stiftelsen Kulturförökarna 


iN:Direkt 03/863 

iN 


Digitalisering av noter till icke-förlagd 

skyddad svensk musik 03/894 

STIM Svensk Musik 


Kultur inom dubbel utsatthet 03/943 

Sveriges Kristna Råd, SKR 


Live on Stage 03/1096 

Svenskt Jazzforum, 

Svenska Jazz Riksförbundet 


36

Design i läroplanen 03/1113 

Atom Design Studio 


Sex litterära introduktioner 03/1180 

Statens historiska museum 


Elektras bröder 03/1245 

Fryshuset, Elektra 


Förnyelse och utveckling av Marionettmuseets 

verksamhet 03/1278 

Stiftelsen Marionetteatern, 

Marionettmuseet 


Tour Clinic, ett ljudkulturprojekt 

03/1304 

Artister och Musiker mot Tinnitus, 

AMMOT 


Kulturhistoria som bas för ämnesintegration 

03/1357 

Tensta gymnasium 


Stockholms filmverkstad junior 03/1358 

Stockholms filmfestival 


RUS, ett konstnärligt resurscentrum för 

unga intellektuellt funktionshindrade 

03/1360 

Folkkulturcentrum 


Innovation genom Integration 03/1361 

Stefan Ytterborn 


Besökare 2003, ett symposium 03/1368 

Interactive Institute 


CODE Manifest 03/1372 

CODE 


Sverige och den islamiska världen, 

ett svenskt kulturarv 03/1374 

Medelhavsmuseet 


INSPIRED2050 03/1375 

Ewa A Kumlin, Alexander Lervik 


Samlad kunskap och utveckling på sju 

orter i Sverige 2003–2004 03/1377 

Dansnät Sverige 


37



03/1402. 

Seminarium om moms på scenkonsten 

03/1381 

Svensk Teaterunion, Svenska ITI 


Förstudie: Bokserien Folkbildning 

i design 03/1383 

Arvinius Förlag 


Växthus 2004 03/1385 

Stiftelsen Dansens Hus 


Deaf Arts Now! Europeisk Workshop 

och konstfestival för döva 03/1386 

Stockholms Dövas förening 


Time-slice-move 03/1388 

Mats Bäcker 


Det offentliga rummet, om demokrati, 

medbestämmande och gemensamma 

rum 03/1391 

Stiftelsen Färgfabriken 




Museerna på nätet, strategi för styrning 

och stöd 03/1397 

Statens historiska museum 


Konst 2, initialskedet 03/1400 

SAM-Form För Samtidskultur 


Det nya landet – Visioner om ett mångkulturellt 

Sverige 03/1401 

Riksföreningen Folkmusik och Dans 


Nordic Excellence 03/1403 

Perfect Performance 


Förstudie: Joinedupdesignforschools 

03/1404 

Föreningen Svensk Form 


lavaland.se 03/1407 

Lava, Kulturhuset 


Plattform Fotografi 03/1412 

Centrum för fotografi 


38

Konferens Science as Art, Abisko 2003 

03/1416 

Riksbankens Jubileumsfond 


Helger och högtider, folklore, migration 

och kulturarv 03/833 

Mångkulturellt centrum 

Botkyrka 635 000 

Manusbanken 03/1229 

ZINGO film & tv AB 


Att finna forskningsområden i mötet 

mellan konst & vetenskap 03/1414 

Cirkus Cirkör 


Ungdomens Hus 03/850 

Studiefrämjandet Södra Roslagen 

Vallentuna 41 000 

Summa 44 925 953 

Ester Shalev-Gerz, konstnärligt utvecklingsarbete 

på Botkyrka konsthall 

03/1362 

Botkyrka konsthall, Botkyrka kommun 


Konferens om genusperspektiv på 

stadsplaneringsfrågor 03/1363 

Botkyrka konsthall, Botkyrka kommun 


Möten i Hammam 03/1409 

Mångkulturellt centrum 


39

Redovisade projekt 

Under 2003 har nedan redovisade projekt 

lämnat slutlig resultatredovisning. 

Förklaring till uppställningen: 

”UDDEN”, Tidens gång/transformation 

01/1244 

Skellefteå Kommun 

Skellefteå 250 000 


scenkonst, Länsmusiken i 

Stockholm, 03/420. 

Projektets namn och diarienummer 

Projektansvarig 

Kommun och bidrag i kronor 

Biennal 2000 00/317 

ABF Kiruna 

Kiruna 200 000 

Ice Globe Theatre 02/737 

Icehotel AB 

Kiruna 500 000 

Projektering av plattform för dansgästspel 

i Kiruna och Piteå 02/657 

Dans i Nord 

Piteå 60 000 

Nationsöverskridande samarbete och 

nationell konkurrens i Barentsregionen 

02/1278 

Lars Elenius 

Umeå 75 000 

Julkalendern 2002 02/727 

Juoksengi Skola 

Övertorneå 30 000 

Utveckling av residensmodellen 

01/1290 

Västerbottensmusiken AB 

Umeå 1 000 000 

Förstudie: Ny mediateknik för musikteater 

och dans 02/377 

Norrlands Musik och Dansteater 

Umeå 70 000 

Sagodans för barn med särskilda behov 

02/1096 

Folkuniversitetet, Dansforum 

Umeå 154 000 

Mediabranschhuset i Umeå, 

Umeås nya musikscen 03/1365 

Folkuniversitetet 

Umeå 77 875 

CLOSE UP, Residensprojekt dans 02/907 

Föreningen Dans 

Vilhelmina 285 000 

Förstudie: Konstleden 02/1297 

Vilhelmina kommun 

Vilhelmina 90 000 

41

Musiken i skolan 00/1468 

Barn- och utbildningsnämnden 

Ljusdals kommun 

Härjedalen 500 000 

Kvinnor i Härjedalen – kvinnor i glesbygd 

97/158 

Härjedalens kommun, Kulturnämnden 

Härjedalen 850 000 

Åre Agentbyrå – ett läslustprojekt med 

boken som inspiration och IT som verktyg 

98/29 

Åre Kulturverksta’, Åre kommun 

Åre 300 000 

Utvecklingsarbete – Hälsinglands 

museum 02/54 

Hälsinglands Museum 

Hudiksvall 75 000 

Arkivinfo Gävleborg 02/79 

Folkrörelsernas arkiv i X-län 

Gävle 300 000 

Internationell marknadsföring av Dalhallas 

operafestival 00/1162 

Föreningen Dalhallas Vänner 

Rättvik 500 000 

Fördjupad finansierings- och marknadsföringsanalys 

02/1308 

Musik vid Siljan 

Rättvik 100 000 

Projekt Läslust och skrivglädje 02/878 

Västerås Stad, proAros 

Västerås 200 000 

Arkiv Västmanland – Västmanlands 

Minne 99/1116 

Arkiv Västmanland 

Västerås 400 000 

Utredning av bokdistribution 02/1267 

Nordiska föreningen för mindre förlag, 

NOFF 

Nora 50 000 

Förstudie: Bildningsborg och syndanäste 

02/1299 

Folkrörelsernas arkiv i Örebro län, 

Örebro läns museum 

Örebro 75 000 

Idéskrift Måltidsmuseum 03/230 

Måltidsmuseum i Grythyttan 

Hällefors 90 000 

bibl. 02/1313 

Media Med Mera 


42

Litteratur- och kulturläger 99/277 

Region Värmland 


Med guldtråd i väven 02/1291 

Tradkult AB 

Sunne 10 000 

Den gränslösa boken 00/1223 

Heidruns Förlag AB 

Torsby 250 000 

Marknadsföring 02/146 

Familjerna Sahlströms och Ärlingssons 

minnesfond 

Torsby 75 000 

Sahlströmsgården och Sillegården förr 

och nu 02/237 

Familjerna Sahlströms och Ärlingssons 

minnesfond 

Torsby 100 000 

Brobackshuset 02/675 

Järnskogs Framtidsgrupp 

Eda 34 000 

Futuredrome 02/1222 

Futuredrome episk förening 

Götene 400 000 

Futuredrome 02/1298 

Futuredrome episk förening 

Götene 100 000 

Förankring/marknadsföring av nytt 

konserthus i Vara och angränsande 

kommuner 02/1330 

Vara Konserthus 

Vara 100 000 

Textila toner 02/946 

Textilmuseet 

Borås 150 000 

Framtida Musikfestival i Kalv 03/39 


Svenljunga 100 000 

Museicheferna arbetar fram förslag till 

ny organisation för museerna 01/1304 


kultursekretariatet 


Konstnärer och politiker 02/1302 


kultursekretariatet 


43

Lokal kultur, fas 4, 

Eureka TransArt, 03/1364. 

Metod för interaktiv kunskapsuppbyggnad 

i ett öppet magasin 02/1320 

Mölndals Museum 

Mölndal 60 000 

Dörren – ett teaterprojekt i tre steg 

02/212 

Göteborgs stadsteater 


Turnéslingan Tre Scener 00/700 

Atalante, Dansstationen, Moderna 

dansteatern 

Göteborg 1 800 000 

ICMC 2002 01/407 

Musikhögskolan 


Orientexpressen 01/984 

Göteborgs Stadsteater, Backa Teater 


Förstudie: Globalverkstan 02/1294 

Nätverkstan Kultur i Väst 


Sångleksrevival – Kulturrötter för gränslös 

gemenskap 96/992 

Riksföreningen för Folkmusik och 

Dans, RFoD 

Göteborg 1 165 000 

Gemensamt utrymme, ett pedagogiskt 

projekt om konst och vår närmiljö 

01/489 

Sculptura 02, Falkenbergs kommun 

Falkenberg 726 400 

44

På flykt, ett värdegrundsprojekt kring flyktingfrågor 

för högstadieelever, Jämtlands läns museum, 

03/276. 

Ting för lek och tankestarten till ett 

”lekomuseum” 01/1206 

Kulturen i Lund 

Lund 400 000 

Transgressing culture – rethinking 

02/1309 

Third Space Seminar, 

Lunds Kultur- och fritidsförvaltning 

Lund 50 000 

Rockimpro: Ord, ljud, musik, bild 01/48 

Ystads Konstmuseum 

Ystad 700 000 

Look at the music 02/21 

Ystads Konstmuseum 

Ystad 100 000 

Figaromodellen, 

kulturstrategi i grevens tid 02/1113 

Musik att växa i, Opera i Ystad 

Ystad 450 000 

Terra Scaniae, 

Skånes historia på internet 01/314 

Region Skåne, Kultur Skåne 

Landskrona 870 000 

Fusun Onur, Hale Tenger, Ebru Özsecen 

02/1327 

Lunds Konsthall 

Lund 50 000 

Lund europeisk kulturhuvudstad 2014 

03/11 

Styrgruppen för projektet Lund europeisk 

kulturhuvudstad 2014, Lunds 

kommun 

Lund 59 655 

Jazzmonitor 00/1118 

Föreningen God Ton 

Malmö 600 000 

Analys av Stiftelsen framtidens kulturs 

skolprojekt 00/1451 

Lärarutbildningen, Malmö högskola 

Malmö 42 000 

45



Utvärdering angående en utvidgning av 

Seriefrämjandets roll 02/1312 

Seriefrämjandet 

Malmö 100 000 

Tidskriften Svensson 02/1324 

Alma Produktioner 

Malmö 30 000 

Network art 98/1576 

Ars Nova 

Malmö 1 000 000 

Konferens om skola, kultur och ny lärarutbildning 

99/1541 

Malmö högskola, lärarutbildningen 

Malmö 27 000 

Vikingatider, The Viking Times, etapp 1 

01/315 

Föreningen Viking Foundation 

Kävlinge 400 000 

Svenskt kulturlandskap 02/63 

Fotevikens Museum 

Vellinge 610 000 

Analys och utveckling av Neon Gallery 

Brösarps verksamhet 02/1326 

Neon Gallery Brösarp Society 


Publikutveckling för teater i Blekinge 

00/635 

Blekinge Läns Bildningsförbund 

Karlskrona 500 000 

Skulptural filt, Halle/Lomakka 02/2 

Barbro Lomakka enskild firma, Kim 

Halle 


Workshop, DDP direct digital printing 

02/1054 

Maria Lilja 


Marknadsföring av VIDA 02/1328 

Museum VIDA Konsthall 

Borgholm 70 000 

Rock City, utbildningsutveckling och 

forskning i Hultsfred 01/1286 

Rock City AB i Hultsfred 

Hultsfred 100 000 

Lokal Kultur fas 3 02/1289 

Eureka TransArt AB 


Between Telling and Listening 03/1355 

Eureka Film 


46

Ett Sydsvenskt Musikliv 02/1286 

Stiftelsen Musik i Kronoberg 

Växjö 60 000 

Pedagogiska multimediaprojekt i klostermuseet 

i Vadstena 02/771 

Sekretariatet Birgittajubileet 2003, 

Länsstyrelsen Östergötland 

Vadstena 1 980 000 

Utrustning för operaakademisamverkan 

97/990 


Akademien 


Hållplats introduktionsseminarium 

02/1283 

Hållplats Östergötlands län 

Norrköping 60 000 

Kulturutveckling i samverkan på bruket 

2002 01/652 

Stiftelsen Hälleforsnäs Bruksfastigheter 

Flen 500 000 

Sörmland Fri Scen, en alternativ modell 

för länsteaterverksamhet 99/1548 

Kultur & Utbildning Sörmland, Sörmlands 

Musik & Teater 

Nyköping 1 400 000 

Att våga lyckas 01/1147 

Stordammen skola 


WVS/World Value Survey: Koordination 

och svensk medverkan 01/1260 

Teologiska institutionen, 

Uppsala universitet 


GUC skapar framtidens bibliotek 

01/1302 

Grafiskt Utbildningscenter i Uppsala 


En klädsam historia 02/121 

Vanja Brunzell 


Elevmedverkan i den Svenska Teaterbiennalen 

2003 02/565 



Body, Mind and Soul, kultur som personalvård 

03/4 

Kulturfonden i Uppsala 


48

IR, Vision in Museum Gustavianum 

03/676 

Museum Gustavianum 


Skoklosters 1600-tal inspirerar, 30 elevarbeten 

från Södra Latin 02/1273 

Skoklosters Slott 

Håbo 20 000 

Kultur och näringsliv i samverkan 

02/1303 

Åbergs Museum 

Håbo 70 000 

Museum Anno 1000, MAM, detaljplanering 

och projektering 00/108 

Sigtuna Museum 

Sigtuna 900 000 

Birgitta och det medeltida Finsta 

00/1175 

Föreningen för Finstas forntid och 

framtid 

Norrtälje 500 000 

Dokumentation av elektroakustisk 

musik från 1960–2000-tal 02/42 

Andromeda Studio AB 

Nacka 264 000 

Tre Steg i Södertälje 98/1517 

Södertälje Kommun 

Södertälje 1 470 000 

KammarensembleN elektrifierad 00/91 

KammarensembleN 


Ljuddesign, utställning 00/117 

Svensk Form 


Kammarmusiken i Allhelgona 00/903 

Kammarmusikens vänner i Allhelgonakyrkan 


SOC Stockholm – ett konstnärligt och 

socialt experiment 00/943 

SOC Stockholm 


Mobila Redaktionen, Tempo dokumentärfestival 

00/1377 

Föreningen Tempo Stockholm dokumentärfestival 


Bildningsportal för informationssvaga 

grupper 00/1453 

Vertix AB 


49

Svensk Form Center 00/1458 

Svensk Form 


Underfund 01/14 

Föreningen CRS 


Klonkadonka! (f.d. Kompisar) 01/62 

Omega film & television AB 


e-bio 01/274 

Riksorganisationen Folkets Hus 

& Parker 


SOS – Sounds of Sweden 01/394 

Fryshuset 


Pero på Historiska 01/585 

Statens historiska museum, Teater Pero 


The Gentle Revolution Academy 01/828 

Stiftelsen Färgfabriken 


Förstudie: Dialoger om dans – ett 

projekt för utveckling av samtal om 

danskonst 01/895 

Persson & Florin HB 


Sju vågade livet 01/953 

Stiftelsen Filmform 


Grafiktriennal XII 01/975 

Grafiska Sällskapet 


Internetplattform för näringslivsarkiv 

01/1222 

Föreningen Stockholms Företagsminnen 


50



Släkt och vänner, ett möte mellan 

traditionell och digital animationsteknik 

02/163 

Filmtecknarna F. Animation AB 


Yrkesträning för sångare 02/206 

Teaterförbundet 


Det mångkulturella Göteborg 01/1256 

Globträdet 


Ämnesintegrerade kulturprojekt 01/1271 

Smedshagsskolan 


Vad gör konsten till konst 01/1273 

Danspedagogiskt Forum, 

Danshögskolan 


Tidskriften Ponton, utveckling av utåtriktat 

arbete 01/1289 

Föreningstidskriften Ponton 


Konferensen Kultur och konst, med 

lusten som lärprocessens motor 02/90 

Stockholms Stads Kulturskola 


Sy dig en kostym, en sociologisk undersökning 

med sömnadshandledning för 

textilkonstnärer 02/283 

Kulturinteraktion, Roffen Engström AB 


Tempo Dokumentärfestival 02/414 

Tempo Dokumentärfestival 


Technology for the Loss of the Body 

– dot 02/424 

Christina Caprioli CCAP/IFIR 


De Svenska Historiedagarna år 2003 

i Linköping – Vadstena 02/446 

De Svenska Historiedagarna 


51

Festival Perfect Performance 02/962 

Visslingar och Rop 


MAGMA 2002 Berlin 02/993 

Norsk Komponistforening 


Utveckling av SITE 02/1268 

SITE 



scenkonst, Länsmusiken 

i Stockholm, 03/420. 

Mustea 02/495 

Forum Kvinnor och Handikapp 


Art.platform Stockholm 2002 02/672 

Art.platform 


Art.platform fas 2 02/1319 

Art.Platform 


Referensgrupp: Tonåringar, medskapande 

och testpanel 02/1285 

Tekniska museet för Unga spekulerar 

– Teknisk Framsyn 


Communities, Kultur i realtid 02/1290 

Stockholms kulturförvaltning 


Dansnätverk runt Dansens Hus som nav 

02/1292 



Demokratisalonger 02/910 

Saftsalonger HB 


Museerna och samtiden igår, idag, 

imorgon. Samdok 25 år 02/1307 

Samdoksekretariatet, Nordiska museet 


52

Mario’s Game 02/1316 

Edinim Produktion AB 


Tidskriften OPERA i folkbildningens 

tjänst 02/1318 

Tidskriften OPERA 


Fortsatt projektinitiering av projektet 

Tyst ljudskulptur 02/1334 

Institutionen för numerisk analys och 

datalogi, KTH 


Feel my breath, Kenneth Kvarnström i 

Jönköping 02/1335 



Förstudie: Studion för digital dans och 

rörelsearkiv 03/26 

Studion för digital dans och rörelsearkiv 


Stockholms filmverkstad junior 03/1358 

Stockholms filmfestival 


RUS, ett konstnärligt resurscentrum för 

unga intellektuellt funktionshindrade 

03/1360 

Folkkulturcentrum 


CODE Manifest 03/1372 

CODE 


Sverige och den islamiska världen, ett 

svenskt kulturarv 03/1374 



Seminarium om moms på scenkonsten 

03/1381 



Seriös humorforskning 96/1132 

Theater Manjana, Clowndonnorna 


Svensk Form Center 98/1607 

Svensk Form 


Sverige och den islamska världen, ett 

svenskt kulturarv 98/1690 



53



Konstskolan Linnéa 99/75 

Michael Collaros 


Sagoskatten, en internationell sagosamling 

99/956 

Kista bibliotek 


Curating, Management, Education. 

99/1562 

Bo Nilsson, David Neuman, 

Pierre Guillet de Montoux 


Pilotprojekt med konst- och arkitekturpedagogik 

01/1295 

Bergaskolan 

Upplands-Bro 62 000 

Fanzine TV, ett programprojekt utan 

givna regler 02/243 

ZINGO film & tv AB 


Nycirkusfestivalen 2003 i Botkyrka 

kommun 02/355 

Cirkus Cirkör 

Botkyrka 1 500 000 

54

Palladium, 

ett hus för dans och musik, 


Ekonomisk förvaltning 

Stiftelsen erhöll 529 miljoner kronor 

vid bildandet den 1 augusti 1994. Tillgångarna 

bestod till ca 80 procent av 

svenska aktier och till ca 20 procent av 

likvida medel. 

Kammarkollegiet förvaltar Stiftelsens 

kapital i enlighet med av Stiftelsen beslutade 

riktlinjer. Kammarkollegiet är 

också rådgivande vid fastställande av 

riktlinjer för kapitalplacering. Vid utgången 

av 2003 var marknadsvärdet på 

det placerade kapitalet ca 294 miljoner 

kronor, inklusive medel för reserverade, 

ännu ej utbetalade, bidrag. 

Placeringsinriktning 

Förvaltningen av Stiftelsens kapital skall 

tillgodose kraven på en god avkastning 

och låg risk för att därigenom säkerställa 

Stiftelens arbete. Placeringsstrategin 

kännetecknas därför av långsiktighet 

och riskspridning. Det placerade 

kapitalet var vid slutet av året placerat 

till 55 procent i räntebärande värdepapper 

och 45 procent i svenska aktier. De 

utlandsplacerande fonderna har 

avvecklats under året. 

Avkastning 

År 2003 var ett bra år för aktiemarknaden 

vilket ledde till att den svenska 

aktieportföljen steg med 28,2 och portföljens 

jämförelseindex, Affärsvärldens 

generalindex, steg med 29,7 procent. 

Ränteportföljen gav 5,2 procent i avkastning, 

vilket är 0,5 procent högre än 

avkastningen i portföljens jämförelseindex. 

Tillsyn 

Stiftelsen står under begränsad tillsyn 

av länsstyrelsen. Kopia av årsredovisning 

och revisionsberättelse ska enligt 

stiftelseförordnandet överlämnas till 

regeringen senast sex månader efter 

räkenskapsårets utgång. 

Revision 

Granskningen av Stiftelsens verksamhet 

sker dels av revisor utsedd av Stiftelsen, 

dels av revisor utsedd av Riksrevisionen. 

56

4 Anlitad revisor måste vara auktoriserad 

eller godkänd om bidraget är 

500 ooo kr eller mer. 

57 

Av Stiftelsen utsedda revisorer 

Auktoriserade revisorn Lennart Wiberg, 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. 

Ersättare: auktoriserade revisorn Lars 

Nicklasson, Öhrlings Pricewaterhouse- 

Coopers AB. 

Av Riksrevisionen utsedda revisorer 

Auktoriserade revisorn Anita Nilsson, 

Riksrevisionen. Ersättare: auktoriserade 

revisorn Per Redemo, Riksrevisionen. 

Granskningen av projektens ekonomiska 

redovisningar sker i första hand 

av bidragstagarnas egna revisorer 4 . 

Stiftelsens revisorer har dock rätt att på 

eget eller på Stiftelsens initiativ granska 

att bidragen förbrukats i överensstämmelse 

med ansökan och i enlighet med 

de villkor som angivits av Stiftelsen då 

bidrag beviljats. 

Information 

En viktig faktor för genomslagskraften 

av Stiftelsens verksamhet är att 

information når ut till så många 

bidragsaspiranter som möjligt. Stiftelsen 

annonserar därför rikstäckande 

när möjlighet att söka bidrag erbjuds. 

Information kanaliseras även genom 

de myndigheter och organisationer 

Stiftelsen samarbetar med. Stiftelsens 

personal har vid ett stort antal tillfällen 

lämnat information om Stiftelsen. 

Allmän information om Stiftelsens 

verksamhet, regler, ansökningshandlingar, 

m.m. går att beställa direkt från 

Stiftelsens kansli under adress: 

Stiftelsen framtidens kultur 

751 83 Uppsala 

tel 018-17 19 40 

fax 018-17 19 41 

Information kan även fås genom 

e-post under adress: 

info@framtidenskultur.se 

Information om verksamhet, regler och 

ansökningshandlingar kan hämtas på 

Stiftelsens webbplats: 

www.framtidenskultur.se

Stiftelsens kansli 

Vid Stiftelsens kansli arbetar: 

Verkställande direktör Jonas Anderson 

som har det övergripande ansvaret för 

Stiftelsens verksamhet. 

Handläggare Birgitta Persson med bl.a. 

särskilt ansvar för utvecklingsoch 

uppföljningsfrågor. 

Jonas Anderson 

Handläggare Lena Påhlman med särskilt 

ansvar för frågor om kulturliv – skola. 

Sekreterare Sinikka Tenho som bl.a. 

ansvarar för att information om 

Stiftelsens verksamhet förmedlas till 

intresserade. 

Birgitta Persson 

Kansliet är beläget i Uppsala Science 

Park med besöksadress: 

Dag Hammarskjölds väg 10C 

Lena Påhlman 


scenkonst, Länsmusiken 

i Stockholm, 03/420. 

Sinikka Tenho 

59

Time-slice-move, 

Mats Bäcker, 03/1388. 

Ekonomi 

Resultaträkning 

Balansräkning 

Noter 

60

Resultaträkning, tkr Not 2003 2002 

Intäkter 

Direktavkastning 

Ränteintäkter 2 7 054 9 128 

Utdelning aktier och aktiefonder 3 770 4 745 

Övriga intäkter 116 190 

10 940 14 063 

Värdereglering aktier samt realisationsresultat 

Värdereglering aktier 50 715 -68 482 

Realisationsresultat 3 -20 995 -11 152 

Summa intäkter 40 660 -65 571 

Kostnader 4, 5, 6 

Administrations- och förvaltningskostnader -6 872 -6 578 

Verksamhetsrelaterade kostnader -1 779 -2 994 

Summa kostnader -8 651 -9 572 

Resultat före skatt 32 009 -75 143 

Skatt 7 -356 -420 

Redovisat årsresultat 31 653 -75 563 

62

Balansräkning, tkr Not 2003-12-31 2002-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Inventarier 8 164 299 

Finansiella anläggningstillgångar 

Långfristiga värdepappersinnehav 9 274 145 281 603 

Summa anläggningstillgångar 274 309 281 902 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Skattefordran 246 93 

Övriga fordringar 66 198 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 3 119 2 779 

Summa kortfristiga fordringar 3 431 3 070 

Kortfristiga placeringar 11 – 9 949 

Kassa och bank 12 14 902 10 391 

Summa omsättningstillgångar 18 333 23 410 

SUMMA TILLGÅNGAR 292 642 305 312 

63

Balansräkning, tkr Not 2003-12-31 2002-12-31 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Ingående kapital 279 868 399 514 

Redovisat årsresultat 31 653 -75 563 

Beslutade bidrag -44 926 -44 897 

Återförda bidrag 277 814 

Summa eget kapital 266 872 279 868 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 249 298 

Beviljade ej utbetalade bidrag 24 823 24 519 

Övriga kortfristiga skulder 180 174 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 518 453 

Summa kortfristiga skulder 25 770 25 444 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 292 642 305 312 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

64

Noter 

Not 1 Redovisningsprinciper 

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper 

anges nedan. Årsredovisningen är upprättad 

enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) 

och Bokföringsnämndens allmänna råd. För 

att uppnå en rättvisande bild av verksamhetens 

speciella inriktning har, i enlighet med 

årsredovisningslagen, en anpassning skett 

beträffande uppställningsformen för resultatoch 

balansräkning. 

Obligationer, aktier och aktierelaterade 

instrument 

Obligationer, aktier och aktierelaterade värdepapper 

bedöms vara långsiktiga och redovisas 

därför som anläggningstillgångar. Såväl aktiesom 

obligationsportföljen värderas enligt 

portföljmetoden. 

Aktier och aktierelaterade instrument 

värderas enligt lägsta värdets princip vilket 

innebär att aktier m.m. vid förvärv värderas 

till anskaffningsvärdet. Om det totala marknadsvärdet 

på portföljen understiger det bokförda 

värdet skrivs värdet av portföljen ned till 

marknadsvärde. I det fall värdet kommande 

år stiger sker en återföring av nedskrivningen. 

För reala placeringar görs årlig uppräkning på 

det sätt som anges i det följande. 

• För reala nollkupongplaceringar tas upplupna 

räntor och upplupen inflationskompensation 

upp som ränteintäkt i resultaträkningen 

och som uppräkning av det bokförda värdet i 

balansräkningen. 

• För reala kupongplaceringar tas upplupna 

räntor inklusive inflationskompensation på 

kupongränta upp som ränteintäkt i resultaträkningen 

och som periodavgränsningspost i 

balansräkningen. Upplupen inflationskompensation 

på placerat kapital tas upp som ränteintäkt 

i resultaträkningen och som uppräkning 

av det bokförda värdet i balansräkningen. 

Övriga obligationer har vid förvärvet värderats 

till anskaffningsvärdet. Erlagda premier 

och erhållna kapitalrabatter, som uppkommer 

vid köp av obligationer på grund av avvikelser 

mellan kupongränta och marknadsränta vid 

anskaffningstillfället har tidigare år redovisats 

i realisationsresultatet vid försäljning/inlösen. 

Från och med 2003 periodiseras premier och 

kapitalrabatter över obligationernas återstående 

löptid. 

Realisationsvinster/förluster beräknas enligt 

genomsnittsmetoden. 

65

Redovisning av värdepappersemissioner 

Redovisning av värdepappersemissioner sker 

på avslutsdag. 

Redovisning av bidrag 

Bokföring av bidrag sker i enlighet med BFN 

U 95:3. Detta innebär att bokföringen sker när 

beslut om bidrag fattas. Beslutade, ej utbetalda 

bidrag, redovisas som skuld i balansräkningen. 

Avskrivning på inventarier 

Avskrivningar enligt plan beräknas på ursprungliga 

anskaffningsvärden och baseras på 

tillgångarnas ekonomiska livslängd varvid 

inventarier skrivs av på fem år och datorer på 

tre år. 



66



Not 2 

Not 3 

Not 4 

Not 5 

2003 2002 

Ränteintäkter, tkr 

Obligationer 5 546 5 627 

Realränteobligationer 976 2 739 

Övriga ränteintäkter 532 762 

7 054 9 128 

Realisationsresultat, tkr 

Aktier och aktiefonder -23 620 -13 842 

Obligationer 2 625 2 690 

-20 995 -11 152 

Ersättning till revisorerna, tkr 

Revision 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 219 147 

Riksrevisionsverket 66 95 

285 242 

Kostnader, tkr 

Administrations- och förvaltningskostnader 

Kanslikostnader 5 352 5 188 

Kapitalförvaltning, revisionsarvode, m.m. 1 092 981 

Styrelsen 428 409 

6 872 6 578 

Verksamhetsrelaterade kostnader 

Informationskostnader 835 761 

Kvalitetsprövning 762 750 

Programområden 182 1 483 

1 779 2 994 

Varav avskrivningar 147 154 

67

Not 6 

2003 2002 

Medelantalet anställda, löner, 

andra ersättningar och sociala avgifter m m, tkr 

Medeltalet anställda har varit 4 4 

Varav kvinnor 3 3 

Löner och ersättningar har uppgått till 

Verkställande direktör 695 679 

Styrelsen 158 155 

Övriga anställda 1 383 1 343 

Summa löner och ersättningar 2 236 2 177 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 713 691 

Summa löner och sociala avgifter 2 949 2 868 

Pensionskostnader inkl. särskild löneskatt 

Verkställande direktören 768 684 

Styrelsen – – 

Övriga anställda 311 232 

Summa pensionskostnader inkl. särskild löneskatt 1 079 916 

Totala löner och ersättningar, sociala avgifter 

och pensioner 4 028 3 784 

Löner och ersättningar till anställd personal har fastställts av styrelsens ordförande. 

Verkställande direktören har uppburit fast lön och löneförmåner enligt tabellen ovan. 

Inga rörliga ersättningar har utgått. 

Verkställande direktören äger rätt att avgå med pension från 55 års ålder, år 2005. 

Pensionspremier som Stiftelsen betalar fram t.o.m. år 2005 finansierar pensionskostnaden. 

Avtal med verkställande direktör föreligger med innebörden att avgångsvederlag på två 

årslöner jämte pensionsförmån utgår vid uppsägning från Stiftelsens sida. 

68

Styrelsens arvoden fördelas enligt följande 

Ordförande 

40 000 kr/år 

Vice ordförande 

20 000 kr/år 

Ledamot 

15 000 kr/år 

Därutöver tillkommer ett arvode med 2 500 kr/sammanträde. 

Not 7 

Skatter 

I skattemässiga kostnader ingår i likhet med föregående år såväl administrationskostnader, 

verksamhetsrelaterade kostnader som beviljade bidrag. Bokförd skattekostnad 

avser för 2003 liksom för 2002 endast förmögenhetsskatt. 

Not 8 Inventarier, tkr 2003 2002 

Anskaffningsvärde 

Ingående anskaffningsvärden 965 1 167 

Årets inköp 22 98 

Årets utrangeringar -14 -300 

Utgående anskaffningsvärden 973 965 

Avskrivningar enligt plan 

Ingående avskrivningar -666 -756 

Årets avskrivningar -147 -154 

Årets utrangeringar 4 244 

Utgående avskrivningar -809 -666 

Utgående bokfört värde 164 299 

69

Not 9 Långfristiga värdepappersinnehav, tkr 2003 2002 

Obligationer 

Ingående anskaffningsvärde 140 127 162 679 

Investeringar 125 028 143 503 

Avyttringar inkl ränteperiodisering -117 460 -166 055 

Utgående anskaffningsvärde 147 695 140 127 

Aktier och aktiefonder 

Ingående anskaffningsvärde 250 064 273 130 

Investeringar 15 991 33 400 

Avyttringar -81 732 -56 466 

Utgående anskaffningsvärde 184 323 250 064 

Ingående nedskrivningar -108 588 -40 106 

Årets återföring nedskrivning/nedskrivning 50 715 -68 482 

Utgående nedskrivningar -57 873 -108 588 

Utgående värde aktier och aktiefonder 126 450 141 476 

Utgående bokfört värde totalt 274 145 281 603 

70

Värd. Förfallodag Nominellt Bokfört Marknads- 

ränta belopp, tkr värde, tkr värde, tkr 

Nom företagsobligationer 

Atlas Copco Lån 112 4.000 2006-06-01 5 000 5 171 5 242 

Scania CV 158 3.820 2006-02-20 8 000 7 973 8 109 

Volvo Treasury 317 3.510 2005-07-11 9 000 9 079 9 195 

Nom bostadsobligationer 

CAIO1566 4.145 2007-09-19 30 000 31 829 31 875 

NBO5517 4.155 2007-09-19 20 000 21 211 21 243 

NBO5518 4.420 2008-09-17 15 000 15 158 15 047 

SBAB118 4.470 2008-12-17 20 000 20 896 20 898 

SEB558 3.230 2005-06-15 2 000 2 054 2 077 

SPIO170 3.210 2005-06-15 15 000 15 064 15 531 

SPIO173 4.365 2008-06-18 6 000 6 069 6 150 

Reala företagsobligationer 

Investor 111 2.980 2008-12-01 12 000 13 191 14 283 

Summa 142 000 147 695 149 650 

(Föregående år 135 000 140 127 143 334) 

Utlandsplaceringar 

Summa 0 0 

(Föregående år 37 370 37 370) 

På flykt, ett värdegrundsprojekt 

kring flyktingfrågor för högstadieelever, 

Jämtlands läns museum, 

03/276. 

71

Övriga aktier och aktierelaterade instrument 

Bolag Antal Bokfört Marknadsvärde, 

tkr värde, tkr 

Råvaror Höganäs B 13 000 2 199 2 002 

SCA B 26 000 6 145 7 644 

Stora Enso R 44 000 3 992 4 246 

Industri Atlas Copco B 5 000 1 084 1 173 

Sandvik 30 000 5 906 7 440 

Skanska B 80 000 5 549 5 080 

Volvo B 25 000 5 173 5 500 

Konsumentvaror Autoliv 10 000 2 621 2 730 

Axfood 10 000 618 1 665 

Electrolux B 35 000 5 093 5 530 

Hennes & Mauritz B 49 000 8 660 8 379 

Hälsovård AstraZeneca 30 000 11 361 10 515 

Gambro B 50 000 4 096 2 975 

Finans Drott B 20 000 1 842 2 730 

FöreningsSparbanken A 45 000 5 550 6 368 

Industriv. A 20 000 4 158 2 420 

Investor B 80 000 9 308 5 560 

Lundbergs B 25 000 2 821 5 812 

Skandia 100 000 11 615 2 620 

SEB A 65 000 5 404 6 890 

Sv Handelsbanken A 34 300 4 984 5 042 

Telekommunikation Ericsson B 800 000 50 691 10 320 

Nokia 50 000 13 344 6 225 

Tele 2 B 8 000 2 962 3 072 

TeliaSonera 120 000 9 147 4 512 

Värdereglering -57 873 

Summa 126 450 126 450 

(Föregående år 104 106 104 106) 

72

Not 10 

2003-12-31 2002-12-31 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, tkr 

Upplupna ränteintäkter 2 901 2 615 

Förutbetalda hyror 60 59 

Övriga poster 158 105 

Summa 3 119 2 779 

Not 11 

Kortfristiga placeringar, tkr 

Fortum Power, Företagscertifikat – 9 949 

Marknadsvärde – 9 968 

Not 12 

Kassa och bank, tkr 

Fordran Kammarkollegiet avseende medel på bankkonto 11 769 4 898 

Bankkonto i Svenska Handelsbanken 2 924 5 003 

Postgirokonto 210 490 

Summa 14 903 10 391 

Not 13 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, tkr 

Upplupna semesterlöner inkl sociala avgifter 190 174 

Övriga poster 328 279 

Summa 518 453 

73

Malmö den 28 april 2004 

Lennart Låftman 

ordförande 

Kennet Johansson 

Peter Oskarson 

Kristina Rennerstedt 

Gertrud Sandqvist 

74

Revisionsberättelse 

Till styrelsen Stiftelsen framtidens kultur 

Org nr 817603-2855 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning 

i Stiftelsen framtidens kultur för år 2003. Det är styrelsen som har ansvaret för 

räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att 

vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen 

inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett 

urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tilllämpning 

av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. 

Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att 

kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl 

för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med 

stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig 

grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger 

därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god 

redovisningssed i Sverige. 

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. 

Uppsala den 29 april 2004 

Lennart Wiberg 

Auktoriserad revisor 

Anita Nilsson 

Auktoriserad revisor 

Av Riksrevisionen utsedd revisor

2003 

Årsredovisning

FK 2003 inl.indd - Framtidens kultur

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?