DreamLens den moderna ORTHO K linsen. - Sveriges ...

VETENSKAP
2. För all personal som löper risk för ögonskador
ska lämpliga ögon- och ansiktsskydd
fi nnas tillgängliga oavsett om den
anställde bär kontaktlinser eller inte.
Kontaktlinsbruk verkar alltså inte kräva
förstärkt ögon- eller ansiktsskydd.
Vid risk att utsättas för frätande ångor,
vätskor eller damm krävs minst följande
skydd: Väl passande skyddsglasögon, luft -
täta med indirekt luft tillförsel eller andningsmask
med full sikt. Tätt tilliggande
skyddsglasögon ger ögonen ett begränsat
skydd mot kemikalier men hindrar inte att
kemikalier hamnar i ansiktet. Personal bör
bära ett ansiktsskydd utanpå ögonskyddet
när ansiktet behöver skyddas ytterligare.
Man bör dock inte använda ansiktsskyddet
istället för skyddsglasögonen oavsett om
man bär kontaktlinser eller inte.
3. Arbetsgivaren måste sammanställa
skrift liga säkerhetsföreskrift er för kontaktlinsbruk
på arbetsplatsen. Dessa ska dokumentera
alla erforderliga ögon- och ansiktsskydd
och alla inskränkningar när det gäller
kontaktlinsbruk på arbetsplatsen eller
vid vissa arbetsuppgift er.
Förutom arbetsgivarnas allmänna föreskrift
er enligt OSHA:s normer ska det fi nnas
speciella föreskrift er för kontaktlinsbärare
om den exponering av kemikalier som de
kan utsättas för, samt första-hjälpen för
kontaktlinsbärare.
4. De föreskrift er för kontaktlinsbärare
angående ögon- och ansiktsskydd som
fi nns idag måste eft erföljas.
5. Såväl anställd personal som besökare
måste informeras om det fi nns bestämda
områden där inskränkningar för kontaktlinsbruk
gäller.
6. Säkerhetsansvarig på plats måste veta
vilka som är kontaktlinsbärare och arbetar
i miljöer där kemikalier hanteras. Säkerhetsansvarig
måste också se till att en riskbedömning
genomförs och att lämpligt
ögonskydd och första-hjälpen-utrustning
fi nns.
7. Personal som har någon form av ansvar
vid risk för liv och hälsa ska utbildas i hur
man tar ut kontaktlinser och hur man
använder lämplig utrustning .
14 NORDIC VISION 5·2007
8. Om någon utsatts för kemikalier ska ögonen
sköljas genast och kontaktlinserna tas
ut så snabbt det går. Man får dock inte vänta
med att skölja tills linserna tagits ut!
9. Anställda som bär kontaktlinser ska
instrueras om att genast ta ut linserna om
ögonen blir röda eller irriterade. Kontaktlinser
ska endast tas ut i ren miljö och eft er
att man tvättat händerna. Man ska rådfråga
optometrist eller ögonläkare om linserna
kan bäras igen eller om man ska byta ut
dem. Kontaktlinsbäraren själv måste alltid
kontrollera att linserna är rena och hela och
byts ut regelbundet.
10. Begränsningar för kontaktlinsbärande
bör prövas från fall till fall. Därvid måste
man ta hänsyn till kontaktlinsbärarens
synskärpa med linser och glasögon enligt
ögonläkarens eller optometristens rekommendationer.
Observera att dessa riktlinjer gäller arbeten
där man kan utsättas för kemiska risker.
De gäller inte för mekaniska, fysikaliska
eller biologiska risker på arbetsplatsen.
Samma generella principer kan dock
användas för dessa risker.
Fler risker
Luft tryck
Extrema luft tryck förekommer på höga
höjder och under vattnet. På höjder över
4 500 meter bildas det bubblor under sklerala
linser. För mjuklinsbärare blir kornea
tjockare med tilltagande höjd. När man
dekompenserar eft er att ha varit utsatt för
högt tryck kan det bildas bubblor under
RGP-linser och mjuka linser. Trots detta
bärs säkerligen kontaktlinser vid aktiviteter
på höga höjder och under vattnet. En
varning: det har rapporterats om en potentiell
risk för bakteriell infektion av pseudomonas
aeruginosa i tryckkammare.
Belast ning vid vibrationer, mekaniska
skakningar och svängningar.
Sådan belastning kan uppstå när man
använder pressluft borr eller motorsåg eller
åker omkring på transportmedel som
motorcykel med låg kapacitet eller i luft farkoster
och rymdfarkoster. Synskärpan sätts
ned vid svängningar mellan 6 och 8 Hz
såväl med som utan kontaktlins eller glasögon.
Mjuka kontaktlinser förskjuts dock
inte på ögat, oavsett vibrationsgrad.
Belast ning vid acceleration
Man kan utgå ifrån att kontaktlinser förskjuts
på kornea av höga G-kraft er. Förskjutningen
är dock inte mer än någon millimeter.
Stridsfl ygare bär kontaktlinser upp
till + 12 G. Att befi nna sig i en rymdfarkost
i tyngdlöst tillstånd påverkar endast växelverkan
mellan kornea och kontaktlinser
minimalt.
Ultraljud
Ultraljudbestrålning av kornea inom området
runt 3W/cm2 ger övergående kornealsvullnad
och dimsyn. Högre doser av ultraljudbestrålning
ger ärr i kornea och chorioretinala
brännskador. Det är osannolikt
att någon utsätts för så höga strålningsdoser
av misstag då dessa endast kan framkallas
av en energiomvandlare direkt på kornea
eller ett kopplingsmedium. Klinisk
ögonundersökning med ultraljud med
frekvenser mellan 8 och 10 MHz ger en
strålningsintensitet på cirka 5mWh/cm 2 .
Om man bär kontaktlinser påverkas ultrasonogrammet
eft ersom kontaktlinserna
utgör ett hinder för ultraljudvågorna men
det fi nns ingen ökad risk för kornealskador
på grund av ultraljudet.
Fukt
Optimal komfort ligger mellan 40 och 60
procent luft fuktighet. Omgivande temperatur
och luft fuktighet har bevisligen inget
större infl ytande på kontaktlinsbärande
om inte kontaktlinserna är högväskehaltiga
och väldigt tunna. I mycket torra miljöer
kan man med dessa linstyper se minimala
torrhetsförändringar på kornea eller
uppleva en förstärkning av en redan förekommande
torrhetskänsla.
Vind
Vind påverkar ögat på två sätt: Den torkar
ut och retar ögat till ökat tårfl öde. Därför
kan man endast genom tester fastställa om
en anställd kan bära kontaktlinser säkert
och komfortabelt i ett yrke där man utsätts
för vind.
Bildskärmsarbete
Kontaktlinsbärare har vissa fördelar gentemot
glasögonbärare genom att de får mindre
ytrefl exer och kanske även mindre aberrationer
från skärmen i synhjälpmedlet. Dessa
fördelar uppvägs dock av en del nackdelar.
Närsynta kontaktlinsbärare behöver ibland