nr 2 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

VETENSKAPLIG TIDSKRIFT 

FRÅN SVERIGES 

KONTAKTLINSFÖRENING 

NORDIC 

Kongress 2006 

Forskning: Nya material 

Köpa linser på internet 

Profi len: Ulf Brunlöf 

– framtidens 

optiker 

under luppen 

No. 2 

2006

Innehåll No. 2 2006 

Profi len: Ulf Brunlöf 

LEDARE 3 

NYHETER I KORTHET 5 

SPECIAL 

SKLF:s kongress 2006. 6–12 

FORSKNING 

Bakteriens diffusionskapacitet 

genom mjuka kontaktlinser. 

14–18 

KONTAKTOLOGI 22-23 

PRODUKTNYTT 25 

Annonsörer i detta nummer: 

Foto: Janne Danielsson 

Läs om en av branschens främsta experter på hårdlinser. 

Att hans karriär sammanfaller med kontaktlinsens historia 

i Sverige gör honom smått unik. 19–21 

EXAMENSARBETE 

Köp av kontaktlinser på internet. 

27–30 

REFRAKTIV KIRURGI 33 

REPORTAGE 

Riksdagsmän besöker Svenskt 

Centrum för Optometri. 34–35 

INFORMATION FRÅN SKLF 38 

KALENDARIUM 39 

Bausch & Lomb, CooperVision, Consol, Johnson & Johnson, Nordiska Lins, 

Specsavers, Topcon, SRAT, Svenskt Centrum för Optometri, Ögat Optik. 

Medlemstidning för 

Sveriges Kontaktlinsförening, SKLF 

Ansvarig utgivare, redaktör: 

Kurt Östlund, 

ordförande SKLF 

tel 073-960 53 40 

kurt@ostlund.se 

Skribenter i detta nummer: 

Kurt Östlund 

Gunilla Kempe 

Inga-Lill Thunholm-Henriksson 

Matilda Bremme 

Anders Behndig 

Anita Robertson 

David Falk 

Anne Wollter 

Ramona Lindquizt 

Mats Cato 

Annonsbokning: 

Display i Umeå 

tel 090-711 500 

Patrik Sandström 

patrik-s@display-umea.se 

Johan Sandberg 

johan-s@display-umea.se 

Produktion/projektledning: 

Citat Journalistgruppen 

Strandbergsgatan 20 

Box 30159 

104 25 Stockholm 

tel 08-610 20 00 

Projektledare: 

Gunilla Kempe 

gunilla.kempe@citat.se 

Art Director: 

Jesper Mothander 

Sveriges Kontaktlinsförening: 

Isafjordsgatan 22 B, 5 tr 

164 40 Kista 

tel 08-35 05 00 

fax 08-35 94 90 

info@sklf.se 

www.sklf.se 

Omslagsfoto: 

INA Agency

Nu är vi på gång 

” kontaktlinskongressen i Sollentuna var den verkliga pricken över i:et 

och avslutade ett styrelseår som varit tämligen arbetsamt och turbulent, 

men också mycket spännande och intressant. SKLF har fått en ny kanslist, 

fl yttat kontoret från Örebro till Kista, fi rat 40-årsjubileum, bytt förläggare 

av Nordic Vision, startat SKLF Update och reviderat stadgarna. Man kan 

utan vidare påstå att SKLF är ”på gång”. Ett påtagligt bevis på detta är 

också att SKLF under 2005 fått många nya medlemmar samtidigt som få 

har lämnat föreningen, och då främst av åldersskäl. Ett klart trendbrott. 

Du som gått ur, välkommen tillbaka! 

Apropå kontaktlinskongressen på Scandic Star Sollentuna 2006 så kan 

jag som ordförande känna mig både glad och nöjd. Idel lovord har strömmat 

in, med bland annat uttalanden som ”den här kongressen blir svår att 

överträffa”. Under sådana omständigheter är det verkligen roligt att fortsätta 

som ordförande. Samtidigt är det en stor utmaning och det är klart 

att vi skall överträffa årets kongress redan nästa år, då vi ses igen den tredje 

helgen i mars i Göteborg. 

Ett nytt inslag som uppskattades mycket var det så kallade ”get-togetherpartyt” 

på fredagskvällen, med välsmakande buffé och goda drycker. Vi 

kör samma arrangemang även nästa år, men det bör kanske döpas om till 

något svenskt. Skicka in Ditt namnförslag till kansliet. Belöning väntar! 

Mer om kongressen kan Du läsa längre fram i tidskriften. 

Utbildningarna, som hölls på fredagen före kongressen, var välbesökta 

och uppskattade, vilket inte minst visade sig vid utvärderingarna. Kursen i 

ortokeratologi tycks bli mer och mer efterfrågad och SKLF har beslutat att 

hålla nästa kurs i höst, vilket även gäller vågfrontskursen och assistentutbildningen. 

reaktionerna på nya Nordic Vision har uteslutande varit positiva. 

Några medlemmar har saknat det stora utbudet av färgsprakande bilder, 

men de är få. De spontana intrycken är att tidskriften nu är mer vetenskaplig, 

har mer intressanta artiklar och en mycket mer tilltalande design. 

Det är lätt att hitta olika sidor och texten är mer lättläst. Du som nu har 

Nordic Vision nr 2 i Din hand, hör av Dig till redaktionen, info@sklf.se, 

och delge Dina åsikter. Det här är en tidskrift som i första hand är till för 

Dig som medlem. 

I dag när detta skrivs skiner solen och det känns att våren är på väg. Ljuset 

blir inte bara längre dag för dag, utan också starkare och varmare. 

Framtiden för SKLF ser också mycket ljusare ut och det känns skönt att 

vara en del av den. 

Kurt Östlund 

Ordförande i 

Sveriges Kontaktlinsförening 

kurt@ostlund.se

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal. 

Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 

www.topcon.se 

Dags för 

uppgradering? 

SLD-serien, här representerad av SLD-7, är en serie 

mikroskop av absolut högsta klass. Det gäller den mekaniska 

känslan såväl som den optiska kvaliteten. 

Detta är instrument i den allra högsta 

divisionen. 

Välj mellan låga eller höga modeller med olika 

förstoringsprestanda och krydda med den integrerade 

digitalkameran DC-1, som tillsammans 

med bildbehandlingsprogrammet ImageNet Ibase 

skapar en svåröverträffad helhet. Lagra rätt 

bild på rätt kund - för dokumentation, konsultation 

eller bara information till kunden. 

Intresserad? Hör av Dig till någon av oss.

PRESSENS BILD 

Gaspermeabla stabila 

linser vid keratoconus 

Zadnik, doktor i optometri, och hans 

medarbetare har studerat förekomsten 

av ärrbildning hos keratoconuspatienter 

med fl at eller kupig tillpassning 

av stabila gaspermeabla linser. 

Av 761 studerade patienter med stabila 

linser hade 41 procent ett ärr i centrala 

cornea. Motsvarande siffra för patienter 

som bar mjuka linser var 24 procent. 

Av keratoconuspatienterna hade 87 procent 

en fl at tillpassning, 13 procent hade en 

kupig tillpassning. Ärrbildning i cornea 

kunde noteras hos 43 procent av patienter- 

Därför släcks ljuset i fl ygplanet 

har du funderat över varför kabinpersonalen 

släcker ner i fl ygplanet inför start 

och landning? 

Det beror på att personalens syn behö- 

Oxxo rekryterar 

oxxo ab har anställt Pia Yngvesson som 

säljare med ansvar för varumärkena Kenzo, 

Kio Yamato, Scappa och Humphrey’s 

i stockholmsområdet och södra Sverige. 

Pia är ny inom optikbranschen, men har 

arbetat många år som säljare. Hon kommer 

närmast från klädbranschen, men har 

även arbetat med väskor ett antal år. 

na med fl ata linser, medan 26 procent av de 

med kupig tillpassning hade ärr i cornea. 

Efter åtta års uppföljning hade 32 procent av 

de utan ärrbildning och tillpassade med fl ata 

linser fått ärr i centrala cornea, jämfört 

med 14 procent för de med kupiga linser. 

Forskarna drar dock slutsatsen att keratoconuspatienter 

som bär stabila linser 

med lätt anliggning mot apex inte löper en 

ökad risk för ärrbildning i cornea. Undersökningen 

kan inte bevisa att den ena tillpassningstekniken 

är bättre än den andra. 

(Optometry and Vision Science, december, 

2005). 

ver tid för att mörkeradapteras inför en 

eventuell nödsituation i samband med 

dessa moment. 

(Källa: Flynordic magazine) 

Lins mot torrt öga 

i december 2005 godkände FDA Acuvue 

Oasys med Hydralens Plus för dygnetrunt-bruk 

i högst en vecka (sex nätter). 

Linsen är den första som har tillverkats i 

det nya silikonhydrogel-materialet Senofi 

lcon A, vars syfte är att motverka torrhetsproblem. 

(Contact Lens Spectrum, februari, 2006) 

Ny medarbetare hos 

BBGR Svenska AB 

för att ytterligare 

stärka kontakterna 

med våra kunder 

i Mälardalen med 

omnejd har vi knutit 

Linus Reuter till 

oss. En kontinuerlig 

dialog är mycket 

viktig i våra kund- 

Linus Reuter. 

relationer och Linus 

som har stor erfarenhet av kundvård kommer 

därmed att bli en fl itig besökare hos kunder 

inom distriktet. 

Viktig gen för myopi 

identifi erad 

en mänsklig gen nödvändig för ögats normala 

utveckling kan vara en viktig faktor i utvecklingen 

av myopi. Denna slutsats drar forskare 

vid Sun Yat-sen universitetet i Guangzhou 

i södra Kina. Forskarna, som samarbetar med 

Earl Smith och hans team vid University of 

Houston i USA, har under en tio år lång studie 

med bland annat tillpassning av kontaktlinser 

på unga rhesus apor funnit att en gen, pax-6, 

kan ha påverkat ögat i en korrektionsberoende 

riktning. 

(China Daily, 26 januari, 2006) 

Stabil lins 

vid presbyopi 

NYHETER I KORTHET 

enligt undersökningar som har gjorts vid 

University of Melbourne i Australien kan presbyoper 

nu bära linsen Menicon Menifocal Z 

med stor säkerhet dygnet-runt i en månad. Linsen 

är en koncentrisk bifokal syrepermeabel 

stabil lins. 

Forskarna utvärderade 35 patienter med 

nämnda lins över en sexmånaders period och 

fann att synskärpan var 1,0 på avstånd och N4 

på nära håll. Negativa reaktioner och linsbeläggningar 

var minimala. 

Forskarna drar slutsatsen att Menifocal Z är 

ett bra alternativ för presbyopikorrektion, 

framför allt för patienter som redan bär stabila 

linser. Materialet Tisilfocon A möjliggör även 

dygnet-runt-bruk. 

(Contact Lens Spectrum, februari, 2006) 

NORDIC VISION 2·2006 5

SKLF:s KONGRESS 17–19 mars Sollentuna 

Kongress 

i världsklass 

SKLF:s kongress utanför Stockholm förgylldes av en rad världsledande 

forskare från USA, Kanada och Sverige, som presenterade 

de senaste forskningsrönen och nya ögonkirurgiska metoder. En 

kongress i världsklass, tyckte både forskare och övriga deltagare. 

text: GUNILLA KEMPE foto: JANNE DANIELSSON 

att flera av föreläsarna har nyckelpositioner 

i den vetenskapliga världen lockade 

många deltagare till årets kongress. 

Såväl världskände ögonkirurgen dr John D 

Goosey, Eye Associates Houston, USA, som 

professor Lyndon Jones, University of Waterloo, 

Kanada, och professor Jan Bergmanson, 

University of Houston, USA, 

märktes bland föredragshållarna. 

”Intressant, sakligt och hög klass på föredragen” 

var ett samlat intryck bland deltagarna. 

Kongressens samarbetspartners arrangerade 

workshops och kontaktlinsföretagen 

visade upp sina senaste apparater för kontaktlinstillpassning. 

Men mest lockade de vetenskapliga föreläsningarna. 

– Det är en imponerande samling föreläsare 

och föredragen håller en hög internationell 

klass. Årets kongress är den bästa 

på länge, sade Ulrik Bengtsson, marknadsansvarig, 

CIBA Vision Nordic. 

– Kongressen är ett tillfälle att få lyssna på 

världens främsta inom området, inte minst 

professor Lyndon Jones, som har hållit en 

intressant föreläsning om bland annat diagnosmetoder 

vid rödögdhet. 

– Kul är också att vi kan stoltsera med 

6 NORDIC VISION 2·2006 

fl era svenskar i denna kvalifi cerade skara 

av föreläsare. 

Gott renommé 

Sverige har ett gott renommé i branschen, 

även internationellt, och SKLF:s kongress 

ses som en av de bästa i världen. 

– Det är en stor ära att ha blivit inbjuden 

som talare vid kongressen, sade professor 

Jan Bergmanson, en av branschens mest 

namnkunniga forskare. 

Han är bosatt i Texas sedan 30 år och är 

förutom professor vid University of Houston 

chef för klinisk forskning vid Texas Eye 

Research and Technology Center i Houston. 

– Årets kongress håller genomgående en 

hög kvalitet. Både innehåll och själva presentationerna 

håller måttet, vilket krävs för 

att fånga lyssnarna. 

Ett par av höjdpunkterna och särskilt 

roligt var att fl era forskare från hemmauniversitetet 

i Houston hade bjudits in som 

talare, ansåg Jan Bergmanson. Forskarna 

som professor Bergmanson syftade på var 

förutom honom själv, ledande ögonkirurgen 

dr John D Goosey och doktoranden 

Jessica Horne. 

Jessica Horne håller på med en avhandling 

om keratoconus och har tidigare prak- 

tiserat på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. 

Dr John D Goosey är främst känd 

för att ha tagit fram alternativa operationsmetoder 

inom refraktiv kirurgi. 

Valet av talare bekräftar att det välkända 

läro- och forskningssätet i Texas ligger i 

framkant när det gäller forskning som rör 

cornea, framhöll Jan Bergmanson. Själv 

har han forskat om ögats anatomi och 

fysiologi sedan mitten av 1970-talet. 

– SKLF har förstått vikten av att bjuda in 

världsledande forskare, som syns i den vetenskapliga 

litteraturen, fortsattte Jan Bergmanson. 

Kvalitetsmöten kräver att de som leder 

utvecklingen fi nns med. 

– Positivt är också bredden av yrken och 

deltagare med såväl forskare, ögonläkare, 

optiker och representanter för industrin. 

Kollegan dr John D Goosey, som var på 

sitt första Sverigebesök höll med: 

– Intressant och lärorikt, instämde han i 

all hast på språng till nästa föreläsning. 

Praktisk nytta 

Bland kongressdeltagarna fanns inte bara 

världsledande forskare. Optikerna var som 

vanligt väl representerade bland deltagarna.

Kongressen var även ett tillfälle för kontaktlinsföretagen att visa upp sina senaste produkter. 

fakta·Kontaktlinskongressen 

17–19 mars 2006 

Scandic Star Hotel, Sollentuna utanför 

Stockholm 

250 deltagare 

Sju föreläsare 

14 utställare 

17 leverantörsföretag medverkade i 

utställning och workshops 

Professor Jan Bergmanson, University of 

Houston, svensk forskare med världsrykte, 

bosatt i Texas sedan 30 år. 

17–19 mars Sollentuna SKLF:s KONGRESS 

Professor Lyndon Jones, University of Waterloo, Kanada, föreläste bland annat om olika 

diagnosmetoder vid rödögdhet. 


SKLF:s KONGRESS 17-19 mars Sollentuna 

Paneldebatter var ett nytt inslag i år. Här representanter för industrin och några av 

huvudsponsorerna, som bland annat diskuterade hur man ska kunna tillverka ännu 

bättre linsmaterial än i dag. 

”Detta är ett gyllene tillfälle för oss inom 

industrin att visa upp våra produkter” 

– Kongressen är ett tillfälle att uppdatera 

sina kunskaper, sade Per Stragne, optiker 

med egen butik i Sollentuna utanför 

Stockholm. 

– Särskilt intressant är att lyssna på föredrag 

om de senaste forskningsrönen. Vissa 

föredrag rör mest ögonoperationer och 

transplantationer. Men föreläsningarna om 

ögonsjukdomar och negativa effekter av 

linser, som rödögdhet och torra ögon, berör 

även oss optiker. 

– Men mest praktisk nytta kommer jag 

säkert få av att ha deltagit i workshops, till 

exempel de som handlat om nästa generation 

kontaktlinser, linskomfort och hälsosammare 

linsmaterial. 

De som arrangerade kongressens workshops 

var: Bausch & Lomb, CIBA Vision, 

Cooper Vision, Johnson & Johnson, Consol 

och EOP. 

Mest lockade de som handlade om kliniska 

ämnen, som framtidsutsikterna för 

silikonhydrogellinser och utvecklingen av 

nya linsmaterial, vilka släpper igenom mer 

syre. 

Välbesökt utställning 

Mellan föreläsningar och workshops fanns 

även möjlighet att besöka kongressutställningen 

med representanter för kontaktlinsföretagen. 


Här fanns bland andra SEFO, landets näst 

största leverantör av ögonundersökningsapparater, 

som visade upp sina apparater, 

såväl spaltlampor som tryckmätare. 

– Detta är ett gyllene tillfälle för oss inom 

industrin att visa upp våra produkter, sade 

Lars Denlert, SEFO Consulting. 

Utställningen lockade även elever från 

Optometriteknikerskolan i Norrtälje, som 

besökte kongressen för inspiration och nya 

kunskaper. 

– Kul att lyssna på både föredrag och besöka 

utställningen, sade Jonathan Becker, 

elev på skolan. 

Nöjd arrangör 

Vad anser då arrangören själv om årets 

kongress? 

– Syftet med kongressen var att presentera 

det senaste inom forskning och vetenskap 

på ett sakligt, intressant och proffsigt 

sätt. 

– Det har vi lyckats med, vi är mycket nöjda, 

sade Kurt Östlund, ordförande SKLF. 

– Vi har varit måna om att hålla en hög 

kvalitet såväl när det gäller föredragens 

innehåll som form och presentationsteknik. 

Ett krav i år var till exempel att alla 

talare ska använda PowerPoint. 

Paneldiskussioner med kongressens huvudsponsorer 

och tillika representanter för 

Ögonkirurgen dr John D Goosey, Houston 

USA, th avtackas av dr Peter Furuskog, 

vice ordförande i SKLF. 

Flera föredrag handlade om de senaste 

rönen kring ögonoperationer och transplantationer. 

industrin är också nytt för i år. En fråga 

som debatterades var bland annat hur man 

ska kunna tillverka ännu bättre linsmaterial 

än i dag. 

I år hade SKLF också förlängt kongressprogrammet 

och valt att förlägga föreningens 

årsmöte till lördagen. 

”Get-together-party” 

En nyhet i år var också ”Get-together-party”, 

som inledde kongressen med underhållning 

och buffé. 

Viktigt är även att ha kul och träffa kollegor, 

anser SKLF:s ordförande. 

Dr Per Montan, ögonläkare S:t Eriks 

Ögonsjukhus i Stockholm, underhöll med 

ironiskt inlägg om kvällspressen för dess 

feta rubriker om ”Allt vanligt som är skadligt”. 

Rubriken för inslaget var: Kontaktlinsvätska 

kan göra dig blind, professionen och 

rubriksättarna på kollisionskurs. 

En höjdpunkt utanför det vetenskapliga 

var också lördagens festmiddag med dans 

och underhållning. 

Kongressen avslutades dock med ett 

späckat föreläsningsprogram och paneldiskussion 

med temat: 

“Will contact lenses play an even more 

important role in vision correction in the 

future?”

Föreläsare: Doktorand Jessica Horne, OD, University of Houston, USA 

Klinisk och vetenskaplig 

forskning om keratoconus 

referat: INGA-LILL THUNHOLM-HENRIKSSON 

kongressens enda kvinnliga föreläsare, 

Jessica Horne, gav oss en inblick i hur man 

behandlar keratoconus i dag och den senaste 

forskningen kring sjukdomen. 

Keratoconus innebär att cornea förtunnas 

och en central utbuktning av cornea 

uppstår. Sjukdomen kan dramatiskt försämra 

synen för den drabbade patienten. 

Åkomman är inte ovanlig, ungefär en av 

2000 drabbas. 

Vad är det som går snett i cornea? Är 

åkomman en degeneration eller en dystrofi 

? Eller påverkas cornea av UVB-strålning, 

som vissa studier antyder? 

Svaren på dessa frågor skulle föra oss en 

bit framåt till ökad förståelse av sjukdomen 

och bättre behanding. 

Patienten drabbas främst av ökad myopi 

och astigmatism, som i början kan korrigeras 

tillfredsställande med glasögon och i 

senare stadier med kontaktlinser, oftast 

RGP-linser. Andra symptom kan vara diplopi, 

polyopsi och fotofobi. Sjukdomen är i 

96 procent av fallen dubbelsidig, men drabbar 

nästan alltid det ena ögat först. Utbuktningen 

sker oftast i den inferiala delen av 

cornea och jämförs corneas brytkraft kan 

det skilja nästa 1,50 dptr mellan den övre 

och den nedre delen av cornea. Tjockleksskillnaden 

kan vara så stor som 175 µ. 

Klassiska fynd vid keratoconus är 

Munsons tecken, det vill säga att det undre 

ögonlocket får en v-formation när patienten 

tittar nedåt, Vogts striae och Fleischers 

ring, en brunaktig inlagring runt utbuktningen 

av cornea. 

Om cornea blir för tunn kan ärrbildning 

ske och ofta kan Descemets memb ran brista, 

vilket orsakar en så kallad hyd rops. I 

dessa fall är keratoplasik den enda lösningen. 

om och när konventionella stabila linser 

inte fungerar längre fi nns andra typer av 

kontaktlinser och tillpassningar. Några av 

dessa är tre-punkts-tillpassning, ”piggy- 

Jessica Horne. 


back”, en stabil lins som täcks av en mjuk, 

olika hybridlinser och förstås Rose-K linserna, 

som är speciellt konturlika en cornea 

drabbad av keratoconus. Det har diskuterats 

om kontaktlinser skulle utgöra en risk 

för att keratoconusen progredierar snabbare, 

men det har man inte hittat stöd för i 

forskningen. 

Klinisk och vetenskaplig forskning om 

keratoconus i Houston riktar in sig på att 

förstå vad som orsakar förtunningen av 

cornea. Vad är det som går snett i utvecklingen? 

Forskarna undersöker hur strukturen 

och corneas celler ser ut och om antalet 

lameller i stromat på något sätt kan påverka 

sjukdomsförloppet. Corneas celler och 

lameller påverkas ju inte lika mycket vid till 

exempel refraktiv kirurgi och vid andra 

sjukdomar i cornea. Vad är det som gör keratoconus 

så specifi k? 

Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och 

har sedan ett mycket långvarigt förlopp, 30- 

40 år. 

Forskarna hoppas därför kunna hitta 

sätt för att tidigt kunna diagnosticera sjukdomen 

och sätta in behandling, som kanske 

ännu inte kan bota, men i alla fall kan 

fördröja sjukdomsförloppet. 



Föreläsare: Professor Per Fagerholm, MD, Linköpings Universitet 

Biosyntetiska hornhinnor 

snart en verklighet 

referat: MATILDA BREMME 

tillgången på donerade hornhinnor 

för transplantat är begränsad och avstötning 

av transplantaten sker hos 16 procent 

av de opererade. Biosyntetiska hornhinnor 

kan bli ett alternativ till transplantat. Omkring 

60 procent av transplantationerna 

bör kunna göras med hjälp av biosyntetiska 

hornhinnor. Biosyntetiska hornhinnor 

har utvärderats på kanin, hund och minigris 

med goda resultat. Nästa steg är att 

introducera dem på människan. 

I ett forskningsprojekt har Linköpings 

Universitet tillsammans med Eye Institute, 

University of Ottawa, Kanada, kommit 

långt och genomfört framgångsrika djurförsök. 

Professor Per Fagerholm inledde sitt föredrag 

med att påpeka att cornealtransplantation 

är en gammal företeelse. Faktum 

är att man i princip använt samma 

teknik i över 100 år. Vidare framhöll Per 

Fagerholm att det är dags för förnyelse av 

tekniken. Resultaten, som sammanställs i 

det nationella cornearegistret, är idag hyggliga. 

Problemen kvarstår dock när det gäller 

residualastigmatism och förlorade endotelceller. 

Fördelarna med biosyntetiska hornhinnor 

är givetvis att tillgången är obegränsad. 

Dessutom inträffar inte avstötningsreaktioner, 

berättade Per Fagerholm. En nackdel 

kvarstår: att det vid ärftliga sjukdomar 

fortfarande kan ske återfall precis som efter 

donerade transplantat. 

Per Fagerholm berättade vidare att ny 

kunskap kring sårläkning gör att vi alltmer 

börjar förstå processen. Frågor som: Vad 

styr läkningen mot ärrbildning och ogenomskinlighet 

och vad inducerar kärlnybildning, 

kan i högre grad besvaras i dag. 

De biosyntetiska hornhinnorna bygger 

på sårläkningens effekter, det vill säga återväxt 

av mottagarens egna celler och ombyggnad 

av cellerna så att den nya hornhinnan 

blir transparent. Vid en corneal 

skada dör celler i ett stort område runt så- 


Per Fagerholm. 

ret. Läkningen inleds med att omgivande 

celler fyller ut det celltomma utrymmet. 

Detta är en snabb process, inom en vecka 

återfylls tomrummet i ett fem millimeter 

diameter stort sår. 

Biosyntetiska hornhinnor är till en början 

en tom matris gjord av korsbundet rekombinant 

kollagen. Kollagen är ett protein 

som bygger upp det fi bernätverk som 

naturligt omger våra celler. Att kollagenet 

är rekombinant innebär att det är bildat av 

genetiskt modifi erade bakterier eller jästceller. 

Matriserna gjuts med kurvatur och 

tjocklek. Inför operationen stansas önskad 

diameter. 

per fagerholm beskrev hur hornhinnan 

på kanin med så kallad djup lamellär 

teknik stansas ut med en rund kniv, en trepan. 

Cirka 350 µm av hornhinnans tjocklek 

tas bort. Sedan placeras den biosyntetiska 

matrisen i det utstansade området. Matrisen 

sys fast med överliggande suturer, som 

tas bort efter två-tre veckor. Värdcellerna 

växer sedan in i matrisen och ger efter tre 

månader ett normalt histologiskt utseende. 

Inget kortison ges postoperativt, men däremot 

antibiotika. Resultaten är mycket goda 

och ingen avstötning inträffar. Djurförsök 

på gris och hund har även visat på en återväxt 

av nerverna i hornhinnan. Detta är en 

viktig parameter, eftersom innerveringen 

påverkar tår-refl exen och därmed vätning 

av hornhinnan. 

De biosyntetiska hornhinnorna måste 

uppfylla fl era kriterier, förklarade Per Fager-holm. 

För det första måste de vara tåliga, 

eftersom en viktig funktion är att skydda 

ögat. Dessutom ska de biosyntetiska 

hornhinnorna kunna sys fast. 

Ett givet kriterium är att hornhinnorna 

ska vara transparenta. Vidare måste de 

vara kompatibla med mottagarens vävnad 

för att undvika infl ammation och avstötning. 

Slutligen presenterade Per Fagerholm vad 

som kvarstår innan de biosyntetiska hornhinnorna 

är en klinisk verklighet. Toxicitets- 

och biokompatibilitetstester är utförda. 

Dessutom menar Per Fagerholm att de 

djurtester som bör göras är gjorda. Det som 

kvarstår är att studera matrisens reaktion 

på steroidbehandling. Det är nämligen klinisk 

praxis att behandla patienter med steroider 

postoperativt. Resultaten inväntas 

efter tester på grisar. 

Nästa steg är att utföra humana tester efter 

sedvanligt prövningstillstånd hos Läkemedelsverket. 

Per Fagerholm bedömer att 

metodiken bör vara att studera en patient i 

taget för att beakta resultaten steg för steg. 

Förhoppningen är att studier på människan 

ska komma igång i slutet av 2006.

sammanfattning av forskningsprogram: 

I. Introduktion och tidigare resultat. 

Vi bedriver vår forskning på keratoconus 

med två huvudsakliga syften: 

1. att utröna betydelsen av superoxiddismutas 

för sjukdomens uppkomst och 

2. att ta fram ett exakt och objektivt sätt 

att kvantifi era hornhinneförändringarna 

vid keratoconus. 

1. Syre är nödvändigt för adekvat metabolism 

och energiutvinning, men leder 

även vid normal metabolism till bildning 

av så kallade fria syreradikaler. Bildningen 

av fria syreradikaler förstärks bland annat 

vid exponering för ljus, via så kallade fotosensiterade 

reaktioner, och även vid infl 

ammatoriska reaktioner. 

Syreradikalerna karakteriseras av stor 

benägenhet att reagera med andra molekyler. 

De kemiska reaktioner i vilka syreradikalerna 

är delaktiga leder till skador på cellens 

beståndsdelar och ytterst till skador på 

cellen, vävnaden och den levande organismen. 

Den syreradikal som bildas i störst 

mängd är superoxidradikalen (O2) som 

bildas vid enstegsreduktion av molekylärt 

syre. Superoxidradikalen har i sig inte särskilt 

hög reaktivitet, men kan via sekundära 

reaktioner bilda hydroxylradikaler (OH) 

med mycket hög reaktivitet och toxicitet. 

En annan kraftigt toxisk syremetabolit är 

peroxynitrit (ONOO) som bildas när superoxidradikalen 

reagerar med kväveoxid 

(NO). 

Cornea har på grund av intensiv ljusexponering 

(med åtföljande fotosensiterande 

reaktioner), ofta långsam vävnadsomsättning 

och exceptionella krav på exakt vävnadsorganisation 

har länge antagits löpa 

stor risk att kunna skadas av syreradikaler. 

Ett stort antal undersökningar har också 

visat att syreradikaler sannolikt är involverade 

i utvecklingen av fl era sjukdomstill- 


Föreläsare: Docent Anders Behndig, Inst. för Klinisk Vetenskap/Oftalmiatrik, Umeå Universitet 

Corneas tredimensionella 

konfi guration vid keratoconus 

text: ANDERS BEHNDIG 

Anders Behndig. 

stånd i cornea, däribland keratoconus. 

Alla organismer som är beroende av syre 

för sin ämnesomsättning har enzymer med 

uppgift att neutralisera syreradikalernas 

toxicitet. Ett av dessa skyddsenzymer är superoxiddismutas 

(SOD). Vi har tidigare visat 

att Extracellulärt Superoxiddismutas 

(SOD3) är ett av huvudenzymerna i skyddet 

mot superoxidradikaler i cornea. (”Superoxide 

Dismutase Isoenzymes in the 

Normal and Diseased Human Cornea ”), 

(Inv. Opthalmol. Vis. Sci. 2001;42 (10):2293- 

2296). I detta arbete jämförs SOD3-aktiviteten 

i normal cornea med aktiviteten vid 

keratoconus. Det visar sig att halterna av 

SOD3 är betydligt lägre i centrala än i perifera 

cornea. 

Immunohistokemisk kartläggning av 

SOD3 visar att detta isoenzym fi nns i corneas 

alla tre lager. Vid keratoconus är hal- 



ten SOD3 halverad, vilket möjligen kan 

bidra till sjukdomens patogenes. Ett intressant 

fynd är också att enzymhalten även är 

halverad i samband med re-transplantationer 

där ursprungssjukdomen var keratoconus, 

trots att inga kliniska hållpunkter för 

sjukdomen förelegat i dessa transplantat. 

Detta fynd kan tala för en nedsatt syntes av 

SOD3 i cornea vid keratoconus, eftersom 

cellerna i transplantatet till övervägande 

del härstammar från värden, och inte från 

donatorn. 

2. Keratoconus är en icke-infl ammatorisk 

sjukdom i cornea som drabbar cirka 

1/2000. Sjukdomen leder till förtunning 

av cornea med uttalade brytningsfel och 

nedsatt syn. Keratoconuspatienter utgör en 

betydande andel av bärarna av stabila kontaktlinser 

av olika typ idag. I uttalade fall 

av sjukdomen är corneatransplantation idag 

den enda behandlingsmöjligheten, och keratoconuspatienter 

utgör i Sverige ungefär 

en tredjedel av de som transplanteras. 

Fria syreradikaler har länge misstänkts 

vara involverade i sjukdomens uppkomst, 

men trots extensiv forskning på området är 

sjukdomens genes fortfarande till stora 

delar okänd. Tidigdiagnostiken vid keratoconus 

har på senare år väsentligen förbättrats, 

speciellt med tillkomsten av så kallade 

”slitscantomografi ”, vilket i princip skulle 

kunna möjliggöra profylaktisk, medicinsk 

behandling av tillståndet, förutsatt att genesen 

blir närmare kartlagd. En sådan behandling 

skulle också kräva att förloppet 

kan följas med stor exakthet, för att kunna 

utvärdera en eventuell behandlingseffekt. 

Detta förutsätter i sin tur att man har ett 

pålitligt och mycket exakt verktyg för gradering 

och kvantifi ering av progress vid keratoconus. 

En annan fråga som man länge ställt sig 

vid keratoconus är vilken roll användandet 

av stabila kontaktlinser kan ha för sjukdomen 

på kort och lång sikt. En noggrann utvärdering 

av corneas tredimensionella topografi 

skulle också kunna visa hur cornea 

påverkas, åtminstone på kort sikt, av användandet 

av en stabil kontaktlins. 

II. Problemställning 

Frågeställning: 

I vilken utsträckning bidrar superoxidradikalen 

till utveckling och prognos av 

keratoconus? 

Vilken roll spelar SOD3 i skyddet av keratoconus? 

Kan bearbetade rådata från slitscan- 


tomografi bilder utgöra en grund för gradering, 

kvantifi ering av progress och effekter 

av kontaktlinsbärande vid keratoconus? 

Hypotes: 

I. Superoxiddismutaserna bidrar till att 

skydda vävnader mot oxidativ skada. 

II. Minskad syntes eller inaktivering av 

SOD3 kan bidra till uppkomsten av kera 

toconus. 

III. Matematisk bearbetning av rådata 

från slitscan-tomografi bilder av cornea 

kan generera ett kraftfullt verktyg för gradering, 

kvantifi ering av progress och effekter 

av kontaktlinsbärande vid keratoconus. 

III. Metod/arbetsplan 

Trots att forskningen har karaktären av laborativ 

grundforskning fi nns tydliga kopplingar 

till kliniken, i vissa fall med direkta 

potentiella kliniska tillämpningar av resultaten. 

A. För att testa hypotesen att det föreligger 

en generellt nedsatt syntes av SOD3 

hos patienter med keratoconus skall halten 

av SOD3 i serum och hudbiopsier hos patienter 

med keratoconus kartläggas. Vidare 

planerar vi att odla corneala epitel- och 

stromala celler samt hudfi broblaster från 

keratoconuspatienter. Tidigare har visats att 

en lång rad olika cytokiner och tilllväxtfaktorer 

påverkar SOD3-syntesen hos fi broblaster 

och glatta muskelceller. Basal SOD3syntes, 

liksom syntes påverkad av olika 

faktorer kan sedan mätas hos dessa celler 

och jämföras med celler från kontroller. 

B. Elevationsdata från corneas främre 

och bakre yta skall transformeras till en 

uppsättning Zernikepolynomialer (denna 

del av arbetet sker i samarbete med dr Klas 

Markström, Institutionen för Matematik, 

Umeå Universitet), som sedan tillsammans 

med pachymetridata, keratometridata och 

andra parametrar skall utgöra grund för ett 

sätt att objektivt kvantifi era keratoconus. 

C. Kvantifi eringsmodellen (se B) kan 

tillämpas för att mäta de kortsiktiga effekterna 

av en stabil kontaktlins vid keratoconus. 

Vi skall därvid försöka svara på om 

linsen skulle kunna ha en stabiliserande 

effekt på den försvagade hornhinnan, och 

hur stor denna effekt är vid olika stadier av 

sjukdomen. 

D. Om keratoconus visar sig bero på 

SOD3-brist borde försök med terapi med 

lågmolekylära ”SOD-mimics” på sikt kunna 

bli aktuell. Ett fl ertal sådana är under 

utprovning inom läkemedelsindustrin. 

Modellen för kvantifi ering av keratoconus- 

förändringar (se B) kan därvid användas 

för utvärdering av eventuella behandlingsresultat. 

IV. Betydelse 

Skyddet mot reaktiva syremetaboliter utgör 

en av de mest fundamentala förutsättningarna 

för liv och hälsa hos levande organismer. 

Det är därför inte förvånande att 

dessa metaboliter antas spela en central roll 

vid uppkomsten av många sjukdomstillstånd, 

inklusive keratoconus. En exakt 

kvantifi ering av keratoconusförändringar 

är en förutsättning för att utvärdera varje 

form av framtida terapi för tillståndet. 

Framsteg inom detta område skulle kunna 

innebära att fl er keratoconuspatienter klarar 

sig med mindre extensiva åtgärder, som 

korrektion med glasögon eller mjuka kontaktlinser. 

Att slippa transplantera keratoconuspatienter 

i så stor skala som nu skulle 

innebära en betydande kvalitetsförbättring 

för denna relativt stora grupp av patienter. 

Referenser. 

1. Halliwell B, Gutteridge JMC. Free radicals in 

biology and medicine, ed3. Oxford; New York: 

Oxford University Press, 1999:936. 

2. Halliwell B, Gutteridge JM. Oxygen toxicity, 

oxygen radicals, transition metals and disease. 

Biochem J 1984;219-14. 

3. Beckman JS, Beckman TW, Chen J, Marshall 

PA, Freeman BA. Apparent hydroxyl radical 

production by peroxynitrite: implications for endothelial 

injury from nitric oxide and superoxide. 

Proc Natl Acad Sci USA 1990;87:1620-4 

4. Marklund SL. Human copper-containing 

superoxide dismutase of high molecular weight. 

Proc Natl Acad Sci USA 1982;79:7634-8. 

5. Behndig A, Karlsson K, Johansson B, Brännström 

T, Marklund S. Superoxide Dismutase 

Isoenzymes in the Normal and Diseased Human 

Cornea 2001. 

6. Marguire L. Ectatic corneal degenerations. In: 

Kaufmann H, Barron BA, McDonald MB, ed. The 

Cornea: Butterworth-Heinemann, 1998:535-538. 

7. Kenney MC, Brown DJ, Rajeev B. Everett Kinsey 

lecture. The elusive causes of keratoconus: a 

working hypothesis. Clao J 2000;26:10-3. 

8. Auffarth GU, Wang L, Volcker HE. Keratoconus 

evaluation using the Orbscan Topography System. 

J Cataract Refract Surg 2000;26:222-8 

9. Stralin P, Marklund SL. Effects of oxidative 

stress on expression of extracellular superoxide 

dismutase, CuZn-superoxide dismutase and 

Mn-superoxide dismutase in human dermal 

fi b r o b l a s t s , B i o c h em J 1994;298:347-52. 

10. Stralin P, Marklund SL. Multiple cytokines regulate 

the expression of extracellular superoxide 

dismutase in human vascular smooth muscle 

cells. Atherosclerosis 2000; 151:433-41.

Bakteriers diffusionskapacitet 

genom mjuka kontaktlinser 

I en speciell diffusionskammare testades 

hur bakterier tränger igenom 

olika kontaktlinsmaterial. Man testade 

Staphylococcus epidermis, transgena 

grön fl uorescens-exprimerande 

pseudomonas samt vilda stammar. 

Det visade sig att de använda bakteriernas 

egenskaper, såsom form och 

rörlighet förändrades. 

Kontaktlinsmaterialens vätskehalt och 

polymerkemi hade stor betydelse. Pseudomonas 

aeruginosa kunde tränga igenom 

alla möjliga olika linstyper. Staphylococcus 

epidermis klarade det inte. Ett samband 

mellan vätskehalt och mängden 

genomträngande bakterier kunde konstateras, 

särskilt med linser inom liknande 

materialgrupper, som till exempel inom 

grupperna HEMA, silikon-copolymerer 

och Benz-material. 

Våra undersökningar ger nya aspekter 

på infektionsmöjligheter beroende på hur 

bakterierna rör sig. Det ligger nära tillhands 

att förmoda att till exempel pseudomonas, 

som ligger kvar inuti kontaktlinser, 

kan utgöra en potentiell infektionsrisk 

för hornhinnan. Vissa kontaktlinser kan å 

andra sidan vara bakterieinerta och därmed 

skydda hornhinnan från infektioner. 

Mikrobiella infektioner utgör ett av huvudproblemen 

med kontaktlinsbärande. 

Förutom bristande hygien vid linshanteringen 

är för lång bärtid huvudorsaken för 

mikrobiella kontaktlinsinducerade keratiter. 

Talrika studier visar att den relativa 

risken för keratiter ökar upp till 20 gånger 

med förlängt bärande eller dygnet-runtbruk 

av framför allt mjuka linser. Studier 

visar till exempel att långa bärtider med 

mjuka kontaktlinser med lågt Dk-värde 

gör att epitelet blir tunnare och Psedomonas 

lättare fastnar på epitelet. 

En annan studie visar att det fi nns agg- 


Författare: Eveline U Irschick, Otto Maneschg, 

Gustav Pöltner, Paul Debbage, Wolfgang Göttinger, Hartwig Huemer 

Sammanfattande översättning: Anita Robertson 

ressivare mikroorganismer hos kontaktlinsbärare 

än hos icke- kontaktlinsbärare. 

Pseudomonas kan till och med reducera 

mängden tårvätska. 

Gramnegativa Pseudomonas är mycket 

problematiska. Man fi nner dem ofta i 

kontaktlinsetuier och de utgör upp till 41 

procent av det spektrum av mikroorganismer 

som orsakar bakteriella keratiter. 

Pseudomonas är visserligen inte den bakterie 

som förkommer mest, men på grund 

av sin fysiologi och virulens kan den orsaka 

svåra ulcerösa keratiter. 

Det kan börja med infi ltrat i epitel och 

stroma, fortsätta med ulcer och abscesser i 

främre kammaren och slutligen leda till 

endoftalmit. När den fått fäste på proteiner 

eller ytstrukturer i ögat bildar pseudomonas 

så kallad biofi lm, som är ännu mer 

resistent mot antibiotika. 

Om behandlingen sätts in för sent kan 

patienten förlora hornhinnan eller i värsta 

fall hela ögat. Förutom pseudomonas-infektioner 

betraktas resistenta infektioner, 

förtunning av hornhinnan och phthisis 

som svårartade komplikationer. Thuruthyil 

et al. (2001) påvisade att stammar av 

Serotyper I, G, och E fäster extra bra på 

kontaktlinser. 

Man vet också att svampsporer sätter sig 

på och tränger igenom linsmatrix. Kirsch 

och Brownstein (1993) kunde isolera Cladosporidium- 

och Penicillium-arter från 

burna kontaktlinser. Patienterna hade allt 

från irritationer till keratokonjunktiviter. 

Man undersökte kontaktlinsassocierade 

keratiter med vanliga mjuka kontaktlinsmaterial 

och silikon-hydrogel-material. 

En randomiserad undersökning på 178 

patienter visade att pseudomonas binds 

mycket mindre till silikon-hydrogel-material 

än till andra mjuka kontaktlinser av 

till exempel Etafi lcon A (Ren et al. 2002). 

Även andra undersökningar visar att 

det fi nns skillnader för bakteriers affi nitet 

på olika kontaktlinser. Man jämförde två 

olika linstyper, Lotrafi lcon A och Balafi lcon 

A på patienter med olika hornhinnesjukdomar. 

Man hittade mer bakterier på 

burna linser av materialet Balafi lcon A än 

på Lotrafi lcon A. (Hähne, Sickenberger et 

el. 2002). I alla dess omnämnda studier 

har man inte undersökt sammanhanget 

mellan linsmaterial och bakteriers genomträngningsförmåga. 

Därför under- sökte 

vi om olika bakterier kan tränga 

igenom mjuka kontaktlinsmaterial aktivt 

eller passivt och om det fi nns skillnader i 

hur lång tid det tar och vilken mängd som 

kommer igenom. 

Material och metod 

1. Kontaktlinser som användes i studien 

Se tabell 1 

2. Bakterier som användes för diffusionsförsöken 

a. Staphylococcus epidermis , runda med 

hård cellvägg, storlek cirka en mikrometer 

b. Pseudomonas aeruginosa-stammar, stavformade 

utan hårda cellväggar, storlek 

cirka 0,5 till 0,75 mikrometer tjocka och 

cirka två mikrometer långa: 

transgena grön fl uorescence protein-experimerande 

(GFP) pseudomonas-stammar 

från Biocentrum för molekylär mikrobiologi 

i Lyngby i Danmark (bild 1) 

samt 

vild-typ-Pseudomonas aeruginosa. 

Dessa båda skiljer sig åt så till vida att 

den grön fl uorescerande stammen kan göras 

bättre synlig. Det fanns ingen skillnad 

mellan de båda när det gäller rörlighet och 

genomträngningskapacitet. 

Pseudomonas aeruginosa 

Pseudomonas aeruginosa tillhör en homogen 

grupp bakterier, som ofta sammanfattas 

under begreppet gramnegativa,

icke-fermenterande bakterier. De utgörs 

av aeroba, spolformade eller stavformade, 

mest rörliga anspråkslösa bakterier, som 

metaboliserar kolhydrater uteslutande 

genom oxidering. En annan gemensam 

egenskap är att de förekommer i jord, vatten, 

döda organiska material och växter. 

Renodlade pseudomonas odlades fram 

första gången 1882 och betecknades som 

”bakterien för blågrönt var” Pseudomonas 

pyoceanea. 

Bakterien förekommer enskilt, i par eller 

i kedjeform. Den är rörlig och har en eller 

ett par poler. Utan infärgning kan man 

inte särskilja den från andra gramnegativa 

stavar. Den är ytterst anspråkslös och kan 

till och med föröka sig i destillerat vatten. 

Den är relativt okänslig för temperaturpåverkan 

och desinfektionsmedel. Vid uttorkning 

dör den dock snabbt. 

I gynnsamma miljöer kan Pseudo-monas 

aeruginosa syntetisera en Exopolysaccharid 

som betecknas som Alginat. 

Alginat skyddar bakterien från skadlig 

påverkan som fagocyter och underlättar 

adhesionen till fasta ytor. Därmed möjliggörs 

bildandet av en biofi lm. 

Det är relativt enkelt att odla och identifi 

era Pseudomonas aeruginosa i mikrobiologiska 

laboratorier. Den växer utan problem 

på ett fl ertal fasta odlingsämnen. 

Där bildar den karaktäristiska, fl ata, sträva 

fransiga kolonier, vars yta ofta har en 

metallisk glans. Karaktäristiskt är också 

den syrligt aromatiska lukten (o-Aminoacetophenon) 

och produktionen av vattenlösliga 

pigment (Pyoverdin Fluorescein) 

och Pyocyanin. 

Virulenta faktorer och patogenes 

Pseudomonas fi nns ofta som kolonisationsbakterie 

(saprofyt) och är inte särskilt 

patogen för friska människor. Penetrationsförmågan 

och förmågan att invadera 

vävnader är mycket begränsad och därför 

krävs det predisponerande faktorer för att 

en infektion ska uppstå. Det kan vara störningar 

i kroppens barriärfunktioner eller 

defekter i motståndskraften, men det kan 

även vara sår eller skador. Den besitter talrika 

virulensfaktorer. Den viktigaste är 

Exotoxin A, som är en verksam inhibitor i 

proteinsyntesen hos däggdjur. 

Man har funnit epidemiska kloner av 

pseudomonas vid keratiter. Dessa hade en 

hög elastas- och alkalisk proteas-aktivitet 

och innehöll också exoU-genen för toxiskt 

ExoenzymU. 

Detta undersöktes på bakterier från olika 

områden såsom urin, blod och sår, vid 

endoftalmiter och kontaktlinsassocierade 

keratiter. 

Som en typisk bakterie som förekommer 

i fuktiga utrymmen utgör kontaminerade 

kontaktlinsetuier en infektionskälla 

för ögoninfektioner. Corneala ulcer 

genom pseudomonas börjar ofta med minimala 

skador på cornea. Om skadan är 

penetrerande fi nns det till och med fara 

för endoftalmit. 

Problemet med den här bakterien är 

dess naturliga resistens mot många antibiotika, 

som till exempel Ampicillin och 

de fl esta Cefalosporinerna. Ciprofl oxacin 

och andra Fluorochinoloner är verksamma. 

Antibiotikamängden kan reduceras 

med hjälp av Lactoferrin och hyaluronsyra 

gör att corneala ulcer läker mycket 

snabbare. 

RESULTAT 

Rasterelektronmikroskopisk (REM) avbildning 

av kontaminerade kontaktlinser. 

Pseudomonas trängde igenom olika 

kontaktlinsmaterial olika snabbt, därför 

tittade man även på olika kontaktlinsers 

ytbeskaffenheter med REM. Man kunde 

inte ta bilder på alla kontaktlinser då inte 

alla material klarade att torkas till den 

”kritiska punkten”. Dessutom tittade man 

med REM på kontaktlinser, som var kontaminerade 

med pseudomonas. Det gick 

lätt att se GFP-pseudomonas morfologi, 

spolformen och polerna (bild 3 a). Porerna 

i kontaktlinserna blev synliga i 10 000 

gångers förstoring (bild 3a-f). 

Diffusionsförsök med Staphylococcus 

epidermis 

Man genomförde 12 tester med Acuvue 1day-linser, 

fyra testomgångar om tre timmar 

vardera. Medelvätskehalt hos dessa 

linser var 58 procent. På inget av de tagna 

proven fann man Staphylococcer på agarplattan. 

Bakterierna kunde alltså inte 

tränga igenom kontaktlinserna. 

Diffusionsförsök med Pseudomonas 

aeruginosa 

Efter att man optimerat försöksbetingelserna 

testade man hur bakteriella smitt- 

100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

1 

Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas 

under en 3 timmar lång testtid. 

100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

1 

Acuvue 1-day (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 



100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

1 

Soflens 1-day (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 

Pure Vision (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 




100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

1 



100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

1 

Focus Night & Day (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 



100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

1 

Extreme H20 (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 

Visell (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 




ämnen trängde igenom sju olika kontaktlinsmaterial. 

Testerna genomfördes med 

en till tre timmars mellanrum. Alla försök 

upprepades tre-fyra gånger. 

Acuvue 1-day 

HEMA-lins (etafi lcon A). jonisk, 50 procent 

vätskehalt (bild 4). 

Till en början kunde man konstatera en 

ringa mängd genomträngande pseudomonas. 

Därefter steg antalet stadigt. Efter tre 

timmar hade antalet tiodubblats. Totalt 

ligger linsen därmed på genomsnittet. 

Sofl ens 1-day 

HEMA-lins, jonisk, 70 procent vätskehalt 

(bild 5). 

Antalet genomträngande bakterier som 

fanns i början av testerna ökade inte efter 

två eller tre timmar. Därmed ligger linsens 

diffusionsmängd för genomträngande 

Pseudomonas under genomsnittet i det 

nedre området. Detta är överraskande och 

visar att det inte endast är vätskehalten 

som ansvarar för mängden bakterier som 

tränger igenom kontaktlinsmaterialet. 

PureVision 

Silikon-hydrogellins (Balafi lcon A), jonisk, 

36 procent vätskehalt (bild 6). 

Liknande genomsläppsmängder av bakterier 

som inte tilltog under den tre timmar 

långa inkubationstiden. Dessa värden 

är jämförbara med de två föregående linsernas 

testvärden. Inte heller här ökade 

mängden med tiden och mängden bakterier 

som trängde igenom låg inom genomsnittet. 

Focus Night & Day 

Silikon-hydrogellins (Lotrafi lcon A), icke 

jonisk, 24 procent vätskehalt (bild 7). 

Jämfört med en-timmarstestet fann 

man en relativt stark ökning av mängden 

genomträngande bakterier efter två respektive 

tre timmar. Ändå var mängden 

ringa jämfört med andra linser. Särskilt 

anmärkningsvärda var de mycket låga 

värdena som trängde igenom i början av 

testet. 

Extreme H2O 

Benzmaterial G5X, icke joniskt, 59 procent 


Hos denna lins hade redan efter en timma 

stora mängder Pseudomonas ”vandrat 

igenom” kontaktlinsen. Det höga värdet i 

början stegrades inte ytterligare med tiden. 

På den här linsen uppmättes de högsta 

mängderna genomträngande Pseudomonas. 

Enstaka värden upp till över 70 000 

CFU 7/ ml uppmättes. Dessa mängder ligger 

en till två tiopotenser över de andra 

jämförda materialen och utgjorde därmed 

de högsta värdena. Intressant är också att 

dessa höga värden uppnåddes under den 

första timman av testet. 

Visell 

Benzmaterial G3X, icke jonisk, 49 procent 


Jämförbara värden som Acuvue, Sofl ens, 

PureVision och Focus N&D och inom genomsnittet. 

Visell G5X med 59 procents 

vätskehalt testades också och den uppnådde 

värden jämförbara med Extreme H2O 

G5X-linsen (en till två tiopotenser över 

G3X-materialen). 

Conso 

Icke jonisk kontaktlins, PVP/PMMA, 62 

procent vätskehalt (bild 10). 

Som framgår av bilden förelåg en nästan 

linjär ökning av genomträngande bakterier 

under testtiden från en till tre timmar. 

Även om linsen har en hög vätskehalt 

var mängden Pseudomonas som trängde 

igenom ringa jämfört med andra material 

och låg inom genomsnittet. Även här visade 

det sig att hög vätskehalt inte korrelerar 

med mängden genomträngande bakterier. 

Jämförelse mellan sju kontaktlinsers 

medelvärden av genomträngande 

bakterier 

I bild 11 ses medelvärdet av mängden genomträngande 

bakterier på alla testade 

kontaktlinser. Det framgår där att enstaka 

Pseudomonas kan passera igenom mjuka 

kontaktlinser, det kan dock inte Staphylococcer. 

Mängden beror på material och 

vätskehalt inom materialklassen. Skillnader 

konstaterades mellan kontaktlinser av 

samma material, men med olika tillverkningstekniker 

respektive olika ytbehandlingar. 

Inga skillnader sågs mellan joniska 

och icke joniska material. Ingen korrelation 

hittades med materialens syregenomsläpplighet 

eller enbart vätskehalt. 

Diskussion och framtidsvision 

I denna studie kvantifi erades genomsläpp-

ligheten av bakterier igenom moderna 

mjuka kontaktlinsmaterial. Det är känt att 

svampsporer med en diameter på cirka trefyra 

my kan angripa och vandra igenom 

linsmatrix. Därför var det intressant att 

testa om olika bakterier kan tränga igenom 

kontaktlinsmaterial aktivt eller passivt. 

i våra diffussionstester visade det 

sig att Pseudomonas kan passera igenom, 

men inte de större gramnegativa Staphylococcerna 

med stela cellväggar. Staphylococcerna, 

cirka en my i diameter, hindrades 

förmodligen av sin runda form och 

sina stela cellväggar medan de gramnegativa 

Pseudomonas 0,5 X 2 my med sitt 

formbara hölje kunde passera aktivt. 

Våra utförliga försök med mycket olika 

kontaktlinser kan endast delvis jämföras 

med andra studier, eftersom de fl esta andra 

författare huvudsakligen undersökt de 

båda dygnet-runt-linserna PureVision och 

Focus Night & Day. Hähne och Sickenberger 

(2002) beskrev ”ursköljningsförsök” 

på burna kontaktlinser efter olika långa 

bärtider. De använde två linstyper av 

samma materialklass: Silikoncopolymerer 

med extremt höga syregenomsläpplighetsvärden 

(jämförbara med PureVision och 

Focus Night & Day). Från de burna kontaktlinserna 

kunde man identifi era nästan 

alla bakterier som kan orsaka bakteriella 

keratiter. 

Författarna fann inga stora skillnader 

i antalet bakterier på de båda silikon-copolymer-kontaktlinserna, 

trots olika ytspänning 

och olika vätskehalter. I våra 

diffusionsförsök kunde vi emellertid konstatera 

betydligt lägre genomträngande 

mängder av Pseudomonas på Focus Night 

& Day efter den första timman än på Pure- 

Vision. Detta beror möjligtvis på linsernas 

olika vätskehalt. Hos de fl esta linser som 

vi testade kunde vi se ett samband mellan 

vätskehalt och mängden Pseudomonas, 

som trängde igenom kontaktlinserna 

inom materialgruppen. Särskilt vid korta 

fi ltrationstider (en-två timmar). Bakteriemängden 

var inte primärt avhängig av 

vätskehalten i linserna: Sofl ens med 70 

procent och Conso med 62 procent låg 

på genomsnittet. De högsta värdena uppnådde 

G5X-materialet Extreme och Visell 

(båda med 59 procent vätskehalt). 

Ren et al visade i olika studier (1999 och 

2001) att Pseudomonas har en signifi kant 

lägre bindning till Silikon-copolymerer 

än till andra traditionella HEMA-linser 

(Etafi lcon A). 

Deras undersökning, som säger att 

Pseudomonas binder mindre på PureVision 

än på Acuvue 1-day, kan jämföras 

med våra data. Filtrationsgraden av Pseudomonas 

genom PureVision var högre än 

genom Acuvue 1-day och det är möjligt att 

man får en högre genomströmning av 

bakterier, eftersom Pseudomonas i lägre 

utsträckning binds till PureVision-materialet. 

I en studie av Ahanotu et al (2001) 

visade man att vätskehalten och adhesionen 

av bakterier har en invers korrelation. 

Förutom vätskehalt och andra parametrar 

kände vi också till de olika linsmaterialens 

jonicitet. 

simmons et al fann till exempel 1998 att 

Pseudomonas primärt bildar biofi lmer på 

icke-joniska kontaktlinser. Man jämförde 

Pseudomonas-diffusionen på kontaktlinser 

med fria OH-grupper med icke-joniska 

kontaktlinser. Det fanns ingen enhetlig 

trend i mängden genomträngande Pseudomonas 

i någon grupp. 

Överraskande nog visade jämförelser 

inom samma materialgrupp (Silikon-copolymerer) 

att en ytterst ringa mängd 

Pseudomonas trängde igenom den ickejoniska 

kontaktlinsen Focus Night & Day 

jämfört med mängden som vandrar igenom 

den joniska kontaktlinsen Pure- 

Vision, särskilt under testtidens första två 

timmar. 

Linsmaterialet har betydelse. Vi fann att 

de två icke-joniska kontaktlinserna av 

Benzmaterial Extreme H2O och Visell, 

släppte igenom olika mycket bakterier. 

Här kan även olika kontaktlinsers tillverkningstekniker 

spela en roll. Visell-linsen 

svarvas medan Extreme H2O gjuts. Härmed 

kan det uppstå olika porstorlek och 

linserna kan ha olika tjocklek. 

Keay et al. (2001) fann att på kontaktlinser 

med låg syregenomsläpplighet växte 

bakterier efter sex dagar medan det tog 

30 dagar på kontaktlinser med hög syregenomsläpplighet. 

pseudomonas aeruginosa och Aeromonas 

hydrophilia fastnade i högre utsträckning 

på kontaktlinser med hög syregenomsläpplighet 

av Balafi lcon A än på 

Etafi lcon A eller HEMA-material. I en 

100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

1 



100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

1 

Visell (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 

Conso (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 



prospektiv, randomiserad studie på kontaktlinsbärare 

visade Ren et al. 2002 att 

högt syregenomsläppliga kontaktlinser 

uppvisade en lägre bindning av Pseudomonas 

aeruginosa till hornhinnans epitelceller. 

Nilsson (2001) fann i en klinisk 

undersökning att det fanns fl er receptorer 

för lektin och därmed Pseudomonas vid 

bärandet av kontaktlinser med låg syregenomsläpplighet 

än med kontaktlinser 

med höga syregenomsläpplighetsvärden. 

Syregenomsläpplighet är en materialkonstant 

och var intressant nog inte korrelerbar 

vid våra bakterie-diffusionsförsök. 

Av alla kontaktlinser som testades var 

det två som utskiljde sig mest: Focus Night 

& Day och Extreme H2O, båda icke-joniska 


men av olika material. Mängden genomträngande 

bakterier för Extreme H2O var 

efter en timme tre tio-potenser högre än 

för Focus Night & Day. Efter två timmar 

var det fortfarandet två tio-potenser och 

efter tre timmar en tio-potens. Dessa synbara 

skillnader skulle kunna förklaras 

med linsernas speciella egenskaper. Extreme 

H2O karaktäriseras av en mycket 

snabb rehydrering och fem gånger längre 

lagringstid och hälften så snabb dehydreringstid 

som andra kontaktlinser. Den su- 


ger därför snabbt åt sig vätska varvid även 

en stor mängd bakterier tas upp. Å andra 

sidan har Focus Night & Day ett plasmaskikt 

på ytan, som gör den extremt glatt 

och därmed tillåter en mycket liten mängd 

proteinavlagringar. Därmed är det också 

möjligt att man får ett visst skydd mot 

bakterier, särskilt i början. Nissen och 

Furkert (2000) visade att kontaktlinser 

med silverbelagda ytor bjöd ett visst skydd 

mot kontaminering av bakterier. 

De fl esta genomförda undersökningarna 

Är du optiker... 

Bli medlem i optikernas 

egen fackförening! 

Information och ansökan på www.srat.se 

Svensk Optikerförening – En del av SRAT 

08-442 44 60 kansli@srat.se 

visar att lång bärtid och kontaktlinser med 

låg syregenomsläpplighet utgör riskfaktorer 

för att bakterier ska fästa på kontaktlinser 

och ge upphov till hornhinneinfektioner. 

Våra resultat visar att olika 

kontaktlinser har olika stor genomsläpplighet 

för bakterier. Att Pseudomonas kan 

ligga kvar i kontaktlinser utgör en potentiell 

fara för pseudomonas-infektioner hos 

kontaktlinsbärare. 

Dygnet-runt-linser som PureVision och 

Focus Night & Day används i dag som 

bandagelinser efter diverse ögonoperationer, 

som till exempel efter laser-refraktiv 

kirurgi eller katarakt-operationer. Eftersom 

linserna bärs under en begränsad tid 

och inte hanteras av patienterna själva och 

man ofta tillför antibiotika behöver man 

inte befara svårartade nytillkomna infektioner. 

Våra resultat påvisar en ny aspekt, nämligen 

att bakterier aktivt kan tränga igenom 

och stanna kvar i kontaktlinser. Det 

ligger nära till hands att inse att mjuka 

kontaktlinser med speciella egenskaper, 

inte bara hög syregenomsläpplighet utan 

även skyddande egenskaper är särskilt bra 

för högriskpatienter, dygnet-runt-bruk och 

resande under bristande hygieniska förhållanden.

Ulf Brunlöf 

– expert på hårdlinser 

– Mjuklinser som säljs på nätet, det är en utveckling som inte går att stoppa – det är som 

när bensinmackarna började sälja läsglasögon. Men vi inom branschen ska förstås vara 

bäst på linser, det är vår hemmaplan, säger Ulf Brunlöf. 

text: ANNE WOLLTER 

foto: ANNA VON BRÖMSSEN 

Ulf Brunlöf är en av 

landets främsta experter 

på hårdlinser. Att hans 

karriär sammanfaller med 

kontaktlinsens historia i 

Sverige gör honom smått 

unik. 

ulf brunlöf var 19 år och hade precis 

gjort lumpen när han erbjöds sommarjobb 

av sin morbror, Klas T Nilsson – en pionjär 

inom kontaktlinsbranschen i Sverige. Ulf tog 

tåget från Sundsvall till Göteborg, första 

måndagen efter midsommar 1968. Nästan 

40 år senare bor han kvar på västkusten och 

är idag själv en av landets främsta experter 

på hårdlinser. 

Huset är vackert, byggt i slutet av 1800-talet 

och ligger ett stenkast från Göteborgs paradgata, 

Avenyn. Här, på första våningen 

och med utsikt över Heden, har Ulf Brunlöf 

sin mottagning. 

– Sommarjobbet hos morbror var tänkt att 

bli tillfälligt, jag hade planer på att studera i 

Uppsala på hösten. Men jag blev biten. Min 

morbror lärde mig yrket, ett rent hantverk. 

Hela den första sommaren var vi två killar 

som satt och slipade linser till långt in på 

nätterna. Sedan tittade vi på OS i Mexiko på 

tv och sju på morgonen var vi på jobbet igen 

– jag minns inte att vi sov någonting under de 

veckorna. 

Linser var nytt 

Klas T Nilsson samarbetade med ögonläkaren 

Sölve Stenström. De bildade 1965, tillsammans 

med Klas Östlund, Sveriges Kontaktlinsförening. 

– Linser var nytt i Sverige. Klas åkte till 

Österrike och Västtyskland för att lära sig. 

Sölve hade en liten verkstad som bland annat 

tillverkade undersökningsinstrument och 


”Jag vågar påstå att jag är den i Sverige som j 

där svarvades de så kallade uncut-linserna. Min uppgift blev att slipa 

ner de sylvassa plexiglaskanterna så att de blev mjuka och fi na. 

Ulf Brunlöf tillverkade bland annat provsatser som optiker från 

hela landet kom och tittade på och köpte. 

– De fi ck lära sig hur vi arbetade och så satte de själva igång. 

Ulf Brunlöf var en av de första att gå optikerutbildningen i Sverige, 

när den kom i början av 1970-talet. Efter studierna fortsatte han 

att arbeta hos Klas T Nilsson till 1983, då han startade eget – Ulf 

Brunlöf Kontaktlinser AB. 

– I mitt företag har jag alltid varit fri, inte bunden till några kedjor. 

Det betyder att jag kan jobba med vilka fi rmor som helst och använda 

alla sorters linser. Jag arbetar förresten enbart med linser, 

aldrig med glasögon. 

Enorm erfarenhet 

Eftersom Ulf Brunlöfs karriär sammanfaller med kontaktlinsens 

historia i Sverige så är han unik. 

– Jag vågar påstå att jag är den i Sverige som jobbat mest med linser 

och halva min verksamhet handlar fortfarande om hårdlinser. 

De har många fördelar, de är billiga, enkla att sköta och skonsamma 

för ögat. Hårdlinser har dessutom alltid haft den bästa syrgasgenomsläppligheten. 

Det är först med den nya silikonhydrogellin- 


sen som vi har fått en modern mjuklins som släpper igenom lika 

mycket syre. 

Mjuka linser inte alltid bäst 

Att marknaden i så hög omfattning kommit att handla om mjuklinser 

är tragiskt, menar Ulf Brunlöf, eftersom fl era ögonsjukdomar 

bäst behandlas med hårdlinser, exempelvis keratoconus. Där ser han 

sig som en av Sveriges främsta experter. Och han var tidigt ute med 

ortokeratologi, en metod där närsynthet behandlas med nattlinser 

– ögat ”plattas till” med hjälp av en lins under natten och fungerar sedan 

normalt under dagen, utan vare sig linser eller glasögon. 

– Jag började arbeta aktivt med ortokeratologi 1966, när Food 

and Drug Administration i USA godkände metoden. Jag hade själv 

noterat att närsynthet inte förvärrades hos linsbärare som använde 

hårdlinser. Det beror på att en hårdlins som används år efter år 

med tiden blir några tiondels millimeter fl atare och trycker in ögat 

en aning. 

– Den effekten når man inte om man byter ut linserna varje år. 

När det gäller hårdlinser räcker det att polera dem ordentligt. 

Hårdlinsen är bland annat därför ett ekonomiskt alternativ. 

Ulf Brunlöf älskar sitt arbete, men livet handlar om så mycket 

mer, till exempel en aktiv fritid. När vi ses i mitten av mars och de

obbat mest med linser” 

fl esta göteborgare längtar efter våren njuter han i fulla drag av det 

vita snötäcket utanför fönstren. 

– Härligt! Nu kan vi åka skidor även nästa helg! Det här är den 

bästa vintern jag upplevt i Göteborg. 

Hela familjen är skidtokig. Ulf och hans hustru Gertrud spelar 

dessutom curling och är med i Göteborgs Långfärdsskridskoförening. 

Några gånger per säsong drar de på utfl ykt med klubben. 

– Med varm choklad i termosen och några apelsiner i ryggsäcken 

är det ett underbart sätt att tillbringa en vintersöndag, säger han. 

På våren och sommaren blir det mycket golf – och segling med 

goda vänner. Ögonen glittrar när han berättar om den sena septemberveckan 

i Bohuslän i höstas. 

Provar allt 

Till sist en oundviklig fråga – vilken typ av kontaktlinser använder 

Ulf Brunlöf själv? 

– Jag provar allt. Nu använder jag en mjuklins, efter många år med 

hårdlinser. Jag har en måttlig närsynthet, men har numera problem 

både på långt och nära håll, det är det stora bekymret när man passerat 

50. Inget linsföretag har gått in för att på allvar hitta en lösning, 

trots att det fi nns ett så stort kundunderlag. Det är konstigt. 

– Glasögon? Nej det har jag aldrig använt... 

– Hårdlinsen kommer aldrig 

att försvinna, eftersom det 

är enda alternativet vid vissa 

ögonsjukdomar, till exempel 

keratoconus. Det blir aldrig torrt 

i ögat med en hårdlins. 

fakta·Ulf Brunlöf 

Namn: Ulf Brunlöf. 

Ålder: 57 år. 

Familj: Fru Gertrud samt Gustaf 19 år 

och Hanna 16 år. 

Yrke: Legitimerad optiker med fokus på 

hårdlinser – arbetar i eget företag, Ulf 

Brunlöf Kontaktlinser AB. 

Fritidsintressen: Skidåkning, långfärdsskridskor, 

curling, golf och segling. 

Bor: I Kullavik söder om Göteborg. 

Favoritprogram på tv: Ishockey – håller 

på Timrå. 

Senast lästa bok: ”Linda – som i 

Lindamordet” av Leif GW Persson, samt 

ytterligare tre böcker på nattduksbordet: 

”Salt” av Mark Kurlansky, ”Latin” 

av Tore Janson och ”Saknad i strid” av 

James Webb. 

Motto: Med endast det bästa för 

ögonen. 


KONTAKTOLOGI 

KONTAKTOLOGI 

Syreminskning i cornea ger rött öga 

Den mest synliga effekten på ögat av 

kontaktlinsbärande har varit rodnad 

i limbus till följd av syrebrist. Men nu 

fi nns linsalternativ som med låg sannolikhet 

orsakar limbal rödögdhet. 

I de fl esta fall uppstår problem med rödögdhet 

redan efter några timmars linsbärande. 

Orsaken till denna rodnad eller rödögdhet 

har i fl era olika undersökningar ansetts bero 

på: 

tryck från linskanten 

ödem i cornea 

toxicitet 

mekanisk skavning 

skadad lins 

ytbeläggningar 

dålig tillpassning 

hypoxi 

Många av de nämnda symptomen orsakar 

också säkert hyperemi, men dagens väl tillpassade 

och modernt designade linser borde 

ändå kunna eliminera mycket av rödögdheten. 

Senare forskning har visat att den 

klart största orsaken till rödögdhet i limbus 

vid användning av vanliga mjuka linser är 

syrebrist. Det är också syrebristen i själva 

limbus, snarare än i den kärlfria cornean, 

som tycks trigga responsen. 

Omfattningen av kärlinväxning hos patienter 

som bär syrepermeabla stabila linser 

är låg, troligen beroende på att både limbus 

och perifera cornea är direkt exponerade mot 

luften. 

Nyckelfrågan för många kontaktlinspraktiker 

är: hur undviker jag rödögdhet 

hos mina kontaktlinspatienter? När det 

gäller limbus är svaret enkelt: maximera 

syretillförseln till limbus och corneas 

periferi! Med introduktionen av silikonhydrogellinserna 

är detta möjligt. 

En nu 60-årig kontaktlinspatient fi ck redan 

som 15-åring beskedet att det inte var möjligt 

att använda kontaktlinser på grund av 

torra ögon. Hon behandlades dock genom 

åren med olika typer av preparat, från polyvinylalkohol 

till mer utvecklade polymerer. 

Som en sista utväg användes också ”igenpluggning” 

av tårkanalerna, bland annat 

Vid dagligt bruk av vanliga mjuka linser 

med låg syretransmission är kärlinväxning 

däremot betydligt vanligare. En studie visade 

på en förekomst av 18 procent hos daglinsbärarna 

och 24 procent bland de som bar 

linserna dygnet-runt. Inte helt oväntat hade 

afaka patienter som bar mjuka linser med 

låg syretransmission dygnet-runt den största 

limbala rödögdheten. 

För över sex år sedan introducerades silikonhydrogellinserna 

med en klart större syretransmission 

till cornea, limbus och den 

perilimbala konjunktivan. Forskarna har sedan 

dess funnit ett starkt samband mellan 

syretransmission och limbal rödögdhet. 

HEMA-baserade hydrogellinser med en 

låg syretransmission på 5 orsakade den 

största ökningen av rödögdhet över en åtta 

timmars period, silikonhydrogellinser som 

stod för den minsta ökningen, hade en syretransmission 

på 71. 

Utan kontaktlinser ökade den limbala 

rödögdheten till den normala nivån under 

sömn, men var borta under dagen. Om mjuka 

linser med låg syretransmission användes 

dagtid ökade den limbala rödögdheten dramatiskt 

under de första fyra timmarna, för 

att sedan plana ut till en konstant nivå resten 

av bärtiden. 

I motsats till detta visade det sig att när en 

lins med hög syretransmission användes var 

responsen ungefär lika med den som gällde 

utan lins på ögat. I experimentet visade det 

sig också att randslingekärlen reagerade di- 

Alternativ behandling av torra ögon 


med självupplösande collagenpluggar. Hon 

upplevde en förbättring, men såväl corneas 

färgbarhet som uppsprickningstid (TBUT), 

var oförändrad. 

Under devisen ”behandla symptomen inte 

orsakerna” rekommenderades stängning av 

ögonens nedre puncta med 0,4 millimeter silikonpluggar. 

Vid följande återbesök tyckte 

dock patienten att behandlingseffekten hade 

försvunnit. Det visade sig att pluggarna var 

borta och torrhetssymptomen tillbaka. Hon 

erbjöds då att prova Alcons Bion-Tears i två 

veckor med idroppning varje till varannan 

timme. Två veckor senare var corneas färgbarhet 

betydligt mindre. Uppsprickningstiden 

(TBUT) var dock oförändrad, men hon 

rekt på hypoxin snarare än sekundärt på ödemet 

i cornea, vilket man tidigare har antagit. 

En annan iakttagelse var att de i cornea 

inåtväxande och blodfyllda kärlen, som brukar 

tömmas på blod och endast lämna spökkärlen 

kvar när linsanvändningen upphör, 

vid retillpassning av nya linser med hög syretransmission 

inte återfylldes med blod, 

som hitills varit det naturliga. Detta kan 

bara tolkas som att den tidigare starka syrefrustrationen 

nu reducerats effektivt. Såväl 

limbal rödögdhet som kärlinväxning i cornea 

kan alltså kontrolleras genom att radikalt 

öka syretillförseln i området. 

Kärlinväxning i cornea tycks även förändra 

dess immunförsvar, och även främre 

kammarens, vilket i sin tur påverkar den infl 

ammatoriska reaktionen vid traumatiska 

skador. 

Dessutom fi nns en uppenbar risk att korneor 

med kärlinväxt antingen förkastar en 

donatorcornea eller själva blir underkända 

som sådana. 

Orsaken är att närvaron av blodkärl underlättar 

transporten av andra celler som 

kan ha en avgörande betydelse i bortstötningen 

av ett transplantat. Det fi nns alltså 

ett starkt motiv att använda kontaktlinser 

som med mycket liten sannolikhet ger limbal 

rödögdhet. 

(Dr Eric Papas, PhD, professor Mark Willcox, 

PhD, University of New South Wales, Australien. 

Contact Lens Spectrum, special edition, 

2006). 

märkte en klart bättre komfort. Efter ytterligare 

två veckor och med en lägre dos hade 

färgbarheten i cornea nästan försvunnit. 

Idén med att hålla kvar tårvätskan i ögat 

genom att plugga igen den nedre tårkanalen 

kom för cirka trettio år sedan. Olika modeller 

och metoder för att applicera pluggen har 

använts genom åren. Variationer i storlek och 

placering i tårkanalen har haft betydelse när 

det gäller effekt och livslängd. Framgången 

har ofta varit störst hos yngre personer. 

(Dr Leo Semes, OD, FAAO, professor vid Case 

Western Reserve University, Department 

of Ophthalmology, Cleveland. Contact Lens 

Spectrum, Februari , 2006).

Silikonhydrogellinser för presbyoper 

torra ögon hos äldre, speciellt hos kvinnor 

som har lämnat menstruationsperioden 

bakom sig, är ett problem. Mycket arbete 

framför datorskärmen ökar torrhetsproblemen 

ytterligare. 

Instabilitet hos tårarna har mindre att 

göra med tårvolymen och kvaliteten än förmågan 

att binda tårfi lmen till ögats yta och 

blinkningens förmåga att fl ytta och forma 

om tårfi lmen. Ytbehandlade silikonhydrogellinser 

ger såväl goda fuktningsegenskaper 

som mindre beläggningsproblem. 

En annan faktor att notera är att många 

patienter som har kommit upp i presbyopiåldern 

har använt vanliga mjuka linser i 

många år och dragit på sig en ökad rödögdhet 

i limbus och även kärlinväxning i cornea. 

Silikonhydrogellinser har visat sig minska 

nämnda symptom och öka möjligheten till 

besvärsfritt dygnet-runt-bruk. Att råka somna 

med linserna har nästan blivit riskfritt. 

Patienter som har både presbyopi och hyperopi 

får minskade hanteringsproblem, då 

linserna inte ständigt måste tas in och ur. 

Silikonhydrogellinser ger i jämförelse med 

vanliga hydrogela linser dessutom en relativt 

större syreökning till cornea om patienten är 

både presbyop och hyperop. Vid monovision 

minskar den fysiologiska stressen i dessa 

fall mest på närögat. Något att ha i minnet, 

eftersom förekomsten av bifokala och progressiva 

linser av silikonhydrogelmaterial i 

det närmaste är obefi ntlig. 

En annan faktor som talar för monovision 

NYHETER KONTAKTOLOGI I KORTHET 

Silikonhydrogeler – evolution av en revolution 

det största genombrottet sedan Otto 

Wichterles uppfi nning av HEMA, när det 

gäller materialteknologi, är utvecklingen av 

de mycket syrepermeabla silikonhydrogellinserna. 

Genom detta genombrott kan patienterna 

nu bära kontaktlinser dygnet-runt med betydligt 

större säkerhet. 

Varje kontaktlinspraktiker bör överväga 

möjligheten att helt gå över till detta nya material. 

På 1950-talet försökte kemisten och professorn 

Otto Wichterle i Prag att utveckla ett 

material som: 

hade samma elasticitet som den vävnad det 

skulle komma i kontakt med 

inte hade någon inblandning av irriterande 

eller toxiska ämnen 

var genomsläppligt för vattenlösliga 

metaboliter med låg molekylär vikt och 

som var kemiskt och biokemiskt stabilt 

under fysiologiska betingelser. 

Resultatet blev hydroxyethylmetakrylat 

(HEMA). Wichterle och hans medarbetare 

Lim testade materialet på sina egna ögon redan 

1957. (I slutet av 1960-talet fanns denna 

lins i Sverige under benämningen SPOFAlins. 

Referentens anm.). 

Mjuka linser introducerades i början på 

1980-talet främst på grund av ökade krav på 

bekvämlighet. Dessa linser antogs också 

Otto Wichterle. 

kunna bäras dygnet runt. 

I USA godkände FDA (Food and Drug 

Administration) Permalens (71 procent vätskehalt) 

för två veckors dygnet-runt bärande. 

Några år senare godkändes de för dygnetrunt 

bruk i en månad. 

Den så kallade Göteborgsstudien, som publicerades 

år 1985 av professor Brien Holden 

et al, visade på stora risker med förlängt bärande 

av högvätskehaltiga material, som betydande 

reduktion av epitelets tjocklek och 

syreupptagningsförmåga, mikrocystor i cornea, 

förtunning av stromat, kroniskt ödem 

samt polymegetism i endotelet. Förekomsten 

av allvarliga infektioner var också större 

vid förlängt bärande. Syre nyckelfaktor 

vanliga mjuka linser minskar corneas 

syreupptagning även vid dagligt bruk. Utmattningssyndrom 

i cornea har konstaterats 

hos långtidsbärare av vanliga mjuka linser 

med låga Dk-värden. 

Silikonhydrogellinser är ett revolutionerande 

material så tillvida att det innehåller silikonets 

höga Dk-värden. Resultatet blir ett 

material med långt högre Dk-värde än vad 

som är möjligt med traditionella hydrogellinser. 

Syretransmissionen ökar med upp till 

åtta gånger. Detta nya högt syrepermeabla 

fl uorosiloxan hydrogelmaterial eliminerar 

helt vanliga fysiologiska förändringar som 

orsakas av hypoxi. Nivån på nattödem har 

gått ned dramatiskt och är med de nya linserna 

nu lika stort i ögat som utan kontaktlins. 

En enkät, som genomfördes i 14 länder år 

2004, visade att kontaktlinspraktiker i genomsnitt 

tillpassade silikonhydrogellinser på 83 

procent av sina patienter. Australien (96 procent), 

Kanada (89 procent) och Storbritannien 

(89 procent) stod för de högsta procenttalen. 

(Dr D Sweeney, PhD, dr D Fonn, MOptom, K. 

Evans, BA, University of New South Wales, 

Australien. Contact Lens Spectrum, special 

edition, 2006). 

i dessa fall är att avståndsögat nu kan korrigeras 

med en torisk silikonhydrogellins, 

inom vissa gränser. Kontaktlinspraktiker 

bör därför rekommendera sina monovisionpatienter 

med äldre linstyper att byta dessa 

mot nya silikonhydrogellinser. 

Forskare inom industrin jobbar nu för 

högtryck med att ta fram mer konventionella 

multifokala linser gjorda av silikonhydrogelmaterial. 

Med fl er användbara linskonstruktioner 

för presbyoper kommer praktikern snart att 

få betydligt fl er möjligheter att lösa presbyopers 

synproblem. 

(Craig Norman, FCLSA, South Bend, Indiana, 

Contact Lens Spectrum, special edition, 

2006). 


24 NORDIC VISION x·200x

Endagslins med 

varierad vätskehalt 

daysoft uv kan nu erbjuda 

tillpassaren möjlighet 

att välja mellan en 

mellan- och högvätskehaltig 

endagslins med 

samma linsdesign. Materialet är ickejoniskt 

58 procent respektive 72 procent. Radien är 

8.60 millimeter och diametern 14.20. Styrkeomfånget 

är +8,0 till -12,50 dioptrier. Linsen 

har även en rund kantdesign, ”Soft-edge”, 

för att ytterligare öka patientens komfort. 

Kontaktlinsen är förpackad i en ”One-Touch” 

blisterförpackning, som skall garantera att 

linsen alltid ligger i rätt position för ett lätt 

isättande. 

Mer info: Consol: 031-778 50 00 

www.consol.se 

Säljstöd för butiken 

och praktikern 

företaget optimed erbjuder ett säljstöd 

för butiker och skyltfönster, där ögoninformation 

och butikserbjudanden kan profi leras. 

Systemet drivs av en liten kompakt dator, 

som levererar tre bilder simultant till en pelare 

med tre platta LCD-skärmar. 

OptiMed erbjuder även programvara till 

undersökningsrummet för att optiker med 

animeringar lättare ska kunna beskriva ögat 

och synen för patienten. Systemet är omfattande 

och är ett verktyg för att även beskriva 

olika ögonsjukdomar och korrektionsvägar, 

både kirurgiskt och ickekirurgiskt. Glasögonglas, 

antirefl exbehandlingar och kontaktlinser 

kan också beskrivas med hjälp av 

en dator och animerade bilder. 

OptiMed erbjuder även en synprövningstavla 

i form av en LCD-skärm, som innefattar 

en rad tester, kontrastseende, färgseende 

och stereoseende, och rörliga tecknade fi gurer 

för undersökning av barn. Systemet levereras 

med fjärrkontroll. 

Mer info: + 44 2476 444 118 

www.optimed.ltd.uk 

Unikt 

cylinderomfång 

cooper vision erbjuder ett unikt cylinderomfång 

i sin toriska månadslins Frequency 

Xcel Toric XR, där cylindervärdena fi nns att 

välja mellan -2.75, -3,25 och -3,75 i 5° steg. 

Cooper Vision har även en progressiv månadslins 

i proclear-material (Omafi lcon A), 

som ger bra resistens mot linsdehyd rering 

och endast en mindre protein- och lipidbeläggning. 

Mer info: Cooper Vision: 031-706 76 70 

Laserrefraktion 

med hjälp av en tunn laserstråle mäter 

iTrace aberrometer från Tracey Technologies 

ögats optiska brytningsfel. Patientens synkvalitet 

kan uppskattas då både lägre och högre 

ordningens aberrationer mäts. Maskinen 

kan även analysera skärpedjup, ackomodation 

och pupillstorlek under mörkerförhållande. 

Som första tillverkare använder Tracey 

Technologies raytracingteknik, som skall ge 

hög tillförlitlighet och ett stort mätområde. 

Det är inte bara ett rent diagnostiskt verktyg, 

tekniken kan även användas inom refraktiv 

kirurgi och gråstarrskirurgi. Hornhinnan 

och ögats interna brytningsfel kan 

särskiljas, maskinen fi nns nämligen även i 

en variant med inbyggd hornhinnetopograf. 

Mer info: Medilens: 042-14 12 25 

www.medilens.se www.traceytech.comr 

Cooper Vision: 031-706 76 70 

Ny linsvätska utan 

konserveringsmedel 

regard® är en ny typ av linsvätska för mjuka 

linser från det italienska företaget 

VitaResearch. Enligt tillverkaren erbjuder 

denna väteperoxidbaseradeenvätskelösning 

en effektiv 

desinfektion och proteinrengöring 

genom 

den aktiva komponenten 

Oxychlorite. 

Ämnet bryts ned i 

ögat till vatten, salt och syre och vätskan är 

således fri från konserveringsmedel. 

Det vätande och smörjande ämnet är 

HPMC 0,15 procent. 

Mer info: Biolens 031-44 00 50 

www.biolens.se 

Ögonsalva 

med A-vitamin 

patienter med stora besvär av torra ögon 

kan nu prova en ny ögonsalva, VitA-POS, 

som innehåller vitamin A, som också fi nns 

naturligt i tårvätskan. Vitamin A stimulerar 

toleransen av ögonsalvan, vilket bidrar till 

att förena salvan med den naturliga tårvätskan. 

Mer info:Medilens AB, 

e-mail: info@medilens.se 

Handburen 

tonometer med sond 

icare-tonometern använder en nygammal 

mätningsprincip, där en mycket lätt 

sond används för en momentan kontakt 

med cornea. Tonometern hålls med en hand 

framför cornea och med hjälp av sonden, 

som är en engångssond, görs en mätning av 

det intraokulära trycket. Anestesi behöver 

inte användas. Om trycket kan tas när linserna 

sitter i ögonen framgår inte av informationen. 

Detta kan dock göras med en vanlig 

pneumatisk tonometer. 

Mer info: Medilens AB: 

e-mail: info@medilens.se 

Förbättrad 

autorefraktor 

lindcon optical group lanserar sin nya 

refraktometer, Nidek ARK-530A/510A, som 

mäter över en större del av den optiska zonen, 

nämligen en diameter på fyra millimeter. 

Man menar att mätningen därmed blir 

mer realistisk och närmare det korrekta refraktionsvärdet. 

Tekniskt sett använder instrumentet 

en lysdiod, Super Luminescent 

Diode, (SLD), som är mycket känslig, men 

höjer bildkvaliteten. Fördelarna märks mest 

vid mätning på patienter med katarakt och 

inplanterade IOL-linser. 

Mer info: Lindcon Optical Group, 

e-mail: lindcon@lindcon.se 

Rättelse 

PRODUKTNYTT 

i nr 1 av Nordic Vision, sid 36, informerades 

om Acuvue Advance för Astigmatism, 

som en endagslins. Linsen är självklart 

ingen endagslins, utan en lins för dagligt 

bruk. 


OM DU TYCKER 

DET HÄR ÄR ETT 

BRA ERBJUDANDE 

GLASÖGON 

495:fr. 

INKLUSIVE ENKELSLIPADE 

STANDARDGLAS FRÅN PENTAX 

SKA DU SE DET HÄR: 

JUST NU SÖKER VI DRIFTIGA OPTIKER över hela landet som 

vill bli nummer ett på sin ort. Vårt mål är att tillsammans bli 

nummer ett i Sverige, och vi tvivlar inte en sekund på att vi 

kommer att lyckas. Särskilt inte efter den lyckade lanseringen 

av Specsavers Blic Optik förra året. Försäljningen och antalet 

kunder har mer än fördubblats, det nya konceptet har tagits 

emot väl och affärsmodellen är lönsam. 

Men så har vi också gjort det förut. Idag är Specsavers en 

av Europas ledande optikgrupper med 15 miljoner kunder och 

nästan 700 butiker i Storbritannien, Holland och Irland. Och ju 

större vi blir desto mer kan vi pressa priserna. (För närvarande 

köper vi in sex miljoner glasögon per år, vilket är sex gånger 

den svenska totalvolymen.) Tricket är dock att inte tumma på 

kvaliteten. 

Oavsett om du i dagsläget har en egen butik eller är an ställd 

och vill starta eget, är du varmt välkommen i Specsavers Blic- 

gänget. Vi planerar att etablera oss på ett 30-tal nya platser 

i Sverige, från Ystad i söder till Örnskölds vik i norr. Dessutom 

finns det möjligheter att ta över vissa av våra befintliga butiker. 

Som franchisetagare ansvarar du för den dagliga driften, 

men får hjälp med sådant som krävs för att öppna och sköta 

en framgångsrik butik. Allt från att hitta ett bra butiksläge 

till marknadsföring, inköp och utbildning. Dessutom slipper 

du risker i form av stora investeringar. (Även om det inte hade 

varit något större orosmoment – vi har nämligen aldrig 

någonsin stängt en butik.) 

Om du är nyfi ken och vill veta mer, gå in på vår hemsida 

www.specsaversblic.se/partners eller kontakta Wayne Wright 

på 0707-17 70 46 eller wayne.wright@specsaversblic.se. Du 

kan också ringa Elisabeth Holmquist på Specsavers Blic Optik, 

031-771 98 00. Givetvis sker all kontakt i största förtroende. 

Vi ses!

Vilka komplikationer kan köp av 

kontaktlinser på internet medföra? 

Sammanfattning 

Att köpa kontaktlinser på internet 

blir mer populärt för varje år. Billiga 

linser och smidigheten att få leverans 

direkt till dörren och dessutom 

betalning på faktura gör att många 

hoppar över besöket hos en optiker. 

Detta medför även att kontrollerna 

slopas och riskerna för komplikationer 

ökar. Denna enkätstudie visar 

hur vanligt det är att komplikationer 

uppstår efter köp av kontaktlinser på 

internet och vilken komplikation som 

är vanligast. I arbetet presenteras de 

olika kontaktlinskomplikationer som 

fi nns med i enkäten såsom CLARE, 

keratit, punctata, kärlinväxt, clipc, 

ödem och konjunktivit. Undersökningen 

är begränsad till Synsambutikerna 

i Sverige. Resultatet blev 51 

besvarade enkäter av 149 utskickade. 

Dessa enkätsvar visar att komplikationerna 

är relativt få med hänsyn 

till antalet kontaktlinsbärare. En till 

fem komplikationer per år visade 

sig vara vanligast bland butikerna. 

Antalet kontaktlinspatienter i de 

undersökta butikerna varierade 

från 200 till 10 000. Oftast rörde sig 

komplikationerna om keratiter, både 

som vanligaste komplikation och 

orsak till remiss. Optikernas åsikter 

om internetförsäljning av kontaktlinser 

är positiva så länge patienterna 

kommer på regelbunden kontroll 

minst en gång per år. I det stora hela 

trodde optikerna att internetförsäljningen 

kommer att öka i framtiden 

och därmed också komplikationerna. 

Text: Ramona Lindquizt 

Högskolan i Kalmar, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap 

Examensarbete 10 poäng. Optikerprogrammet 120 poäng. 

mitt examensarbete handlar om att ta 

reda på vilka komplikationer som är vanligast 

efter att man har köpt kontaktlinser 

på internet. 

Vikten av ögonundersökningar 

Synundersökning är viktig att göra regelbundet 

för att kontrollera om synen förändrats 

sedan förra kontrollen gjordes. 

Det kan handla om ändringar i sfären, 

mer/mindre myop/hyperop, eller ändringar 

i astigmatism. Även vissa ögonsjukdomar 

kan påverka synen, liksom patientens 

allmänna hälsotillstånd, mediciner 

och så vidare. 

Beställer man kontaktlinser på internet 

utan att göra synundersökning regelbundet 

är det lätt att man beställer sina linser i 

fel styrka. Det är vanligtvis inget som gör 

skada på ögonen, men det innebär att man 

då inte ser så bra som man skulle kunna 

göra. 

Vid en linsundersökning använder optikern 

ett biomikroskop för att upptäcka 

förändringar i ögat samt för att se hur linserna 

sitter. Denna undersökning är väldigt 

viktig att göra regelbundet, gärna en 

gång per halvår, för att så fort som möjligt 

upptäcka eventuella förändringar innan 

de utvecklas till allvarliga komplikationer. 

Att beställa kontaktlinser i fel parametrar 

och dessutom inte gå på regelbundna 

undersökningar kan leda till många olika 

komplikationer. 

Kontaktlinsförsäljare på internet, 

svenska hemsidor 

För att få kunskap om krav vid försäljning 

av kontaktlinser på internet, har svenska 

hemsidor för kontaktlinsförsäljning studerats. 

Där framgick om det krävdes giltigt 

recept vid beställning eller inte. Resultatet 

var blandat. Endast två av elva 

internetförsäljare krävde att man skickade 

in ett recept 

innan en beställning 

kunde 

slutföras. De övriga 

nio skrev 

att de krävde 

giltigt recept 

men det enda 

man behövde 

göra var att 

kryssa i en ruta 

längst ner vid 

Ramona Lindquizt, 

artikelförfattare. 

beställningen där man själv intygar att 

”Jag har ordinerats ovanstående lins av en 

behörig optiker” eller liknande. 

Vissa hemsidor hade åldersgräns på 16 

år för beställning, vissa hade det inte. På 

en försäljares hemsida stod det att man 

aldrig lämnar ut dygnet-runt linser eller 

färgade linser utan styrka på grund av att 

man ”värnar om kundens ögonhälsa”. 

På en annan hemsida stod det att beställningen 

ska vara enkel, inget krångel 

med intyg eller recept krävs. 

Att behöva en egen inloggning med lösenord 

innan beställning kunde slutföras 

var ganska vanligt. Då måste man skriva 

in sina personuppgifter och en beställning 

i någon annans namn skulle därmed inte 

kunna ske. En stor riskfaktor vid beställning 

av kontaktlinser på internet är att 

man beställer linserna i fel parametrar, 

vilket bland annat medför försämrad synskärpa. 

Viktigt att få rätt vid beställning av kontaktlinser 

är: 

Linsfabrikat 

Linssort 

Diameter 

Baskurva 

Perifera kurvor, i vissa fall 

Styrka 

Cylinder, i vissa fall 

Axel i vissa fall 

Blir något fel i beställningen kan detta 


leda till svåra komplikationer såsom konjunktiviter, 

cornela ödem, corneala infi ltrat, 

keratiter och så vidare. Det är därför 

viktigt att försäljarna på sina hemsidor har 

ett krav på att man skickar in giltigt recept 

från behörig optiker för att minimera risken 

för felaktig beställning. 

Sammanställning av köpvillkoren, se 

tabell. 

Enligt svensk lag (SOSFS 1995:4 5§) 

måste internet försäljare kontrollera att 

kunderna har ett giltigt recept innan linser 

kan beställas. Trots denna lag är det 

inte många som har detta krav, utan lägger 

hela ansvaret på kunderna själva genom 

att de får kryssa i en ruta där de bekräftar 

att de har giltigt recept. Internetförsäljarna 

kan dock kringgå denna lag genom att 

inte vara stationerade i Sverige. Alla EUländer 

har infört regler om konsumentskydd 

vilket grundar sig på ett EU-direktiv. 

Direktivet är ett minimidirektiv. Det 

betyder att EU-länder kan införa ett bättre 

konsumentskydd, men det betyder också 

att de måste ha åtminstone den skyddsnivå 

som anges i direktivet. 

För utländska företag, utanför EU, som 

riktar sig till svenska kunder gäller konsumentverkets 

regler för varje land. Som regel 

ska man inte utgå ifrån att man till exempel 

kan ångra en beställning som gjorts 

via internet. Det är bra att kolla upp vad 

som gäller innan man slutför en beställning. 

Uppskattningsvis utvecklar 1 av 20 

kontaktlinspatienter någon slags komplikation 

varje år. Det gäller då allt från enkla 

självläkande komplikationer till mer 

elakartade komplikationer som kräver be- 


handling för att förebygga synnedsättning. 

Kontaktlinstips för att förebygga 

komplikationer 

Använd endast kontaktlinser som är 

tillpassade till just dig av en leg. optiker/ 

ögonläkare med kontaktlinsbehörighet. 

Bada inte med kontaktlinser. Risken för 

infektioner ökar med bakterier som fi nns 

i vattnet. 

Se till att linserna alltid är ordentligt 

rengjorda och desinfi cerade. 

Tvätta alltid händerna innan du vidrör 

linserna. 

Dela aldrig linser med någon. 

Sov aldrig med linser om de inte är 

godkända för det. 

Köp inte dekorativa linser, så kallade 

crazy-linser eller färgade linser utan en 

leg. optikers/ögonläkares bedömning. 

Tidigare studier 

Helena Borgenvik beskrev i sitt examensarbete, 

Kontaktlinser på internet, 2001, 

skillnaden med att köpa kontaktlinser på 

internet jämfört med i en optikerbutik. 

Detta gjordes med hjälp av en enkätstudie. 

Tyngdpunkten i arbetet var prisjämförelser. 

I hennes arbete beskrivs även lite kort 

hur felaktigt bruk av kontaktlinser kan 

skada ögat samt beskrivning av ödem, keratit 

och GPC. Hon kom fram till via sin 

enkät, att optikerbutiker är negativt inställda 

till att kunderna kan köpa sina linser 

på internet med hänsyn till riskerna. 

Jag har haft svårt att hitta ytterligare tidigare 

studier i detta ämne. Jag väljer därför 

istället att ta upp två patientfall som är 

intressanta, samt en artikel om en undersökning 

som handlar om mitt ämne: 

1. En 46-årig kvinna kom till en ögonundersökning 

med svåra komplikationer. 

Hon hade köpt sina hydrogelkontaktlinser 

på internet utan något giltigt recept under 

en femårsperiod. Hennes senaste ögonkontroll 

gjordes för fem-sex år sedan, vilket 

innebar att det hade utvecklats en bilateral 

corneal opacitet och en djup 

neovascularisation i stromat. Anledning: 

linserna var för åtsittande. Kvinnan blev 

rekommenderad att överväga en cornealtransplantation. 

Hon hade själv upptäckt 

en vit opacitet i sitt vänstra öga som hon 

lät vara i tio månader och senare upptäckte 

hon en i högra ögat också men väntade 

ändå i ytterligare tre månader innan hon 

sökte vård. Anledning: hon hade inte känt 

någon smärta, inte ens någon irritation. 

Vid ögonundersökning upptäcktes en 

mild konjunktivalinjektion med något 

förstorade tarsala papiller i övre samt undre 

ögonlocken på båda ögonen. Linserna 

hade en minimal rörelse vid blinkning. 

Det corneala epitelet var intakt på båda 

ögonen. En djup neovascularisation i stromat 

samt en stor, vit opacitet i stromat i 

respektive cornea upptäcktes. Dessutom 

hade hennes syn försämrats drastiskt på 

båda ögonen. Hon fi ck ett linsförbud på 

sex månader för att se om hennes visus 

kunde förbättras. Dessvärre blev det ingen 

förbättring. 

2. Dr Don Railsback beskriver ett annat 

patientfall som handlar om en 14-årig 

fl icka som kom till en optiker för att hon 

såg suddigt på avstånd. Hennes senaste 

besök hade varit för fyra år sedan. Flick- 

INTERNETFÖRETAG KRÄVER RECEPT KRÄVER RECEPT/ 

ÅLDERSGRÄNS EGEN EGEN 

SÄLJER ALLA 

INSKICKAT 

KRYSSA I INTYGANDE INLOGGNING 

LINSSORTER 

www.lensway.se Nej Ja Nej Nej Ja 

cxmoptik.se Nej Ja Ja, 16 år Ja Ja 

www.nettolinsen.se Ja - även 

k-linsförpackning 

Nej Nej Ja Endast enl recept 

www.lenson.com Nej Ja Ja, 16 år Ja Ja 

www.nyalinser.nu Nej Ja Ja, 16 år Ja Ej dygnet-runt linser - 

ej färgade utan styrka 

www.nordiclenses.com Nej Ja Nej Nej Ja 

www.yourlenses.com Nej Ja Nej Nej Ja 

www.lensbuddy.com Nej Nej Nej Ja Nej, begränsat sortiment 

www.lenses4net.se Nej Ja Nej Ja Ej färgade utan styrka 

www.kontaktlinser.nu Nej Ja Nej Nej Ja 

www.komfarni.se Ja Nej Nej Nej Endast enl recept

ans moder hade beställt den billigaste typen 

av linser hon hittade på internetsidan, 

i de parametrar hon själv trodde var rätt. 

Valet av lins blev Acuvue 2 som sedan användes 

för extended wear. Flickan var inte 

medveten om sina problem mer än att 

synen var suddig på avstånd. Vid ögonundersökningen 

upptäcktes en kärlinväxt 

på 0,75 millimeter samt ett ödem som försvårade 

refraktioneringen. Risken för att 

detta skulle utvecklas vidare till ett corneal-sår 

var stor. Flickan rekommenderades 

en veckas linsvila för att senare kunna 

slutföra en riktig refraktion. Hon fi ck en 

grundlig utbildning i hur man hanterar 

linser och vad som är viktigt att tänka på. 

I artikeln ”In Focus 2004” kan man läsa 

om en studie som gjordes av ARBO, The 

Association of Regulatory Board of Optometry, 

där 116 patientfall från året innan 

delades in i procentuella grupper som visar 

hur vanligt förekommande de olika kontaktlinskomplikationerna 

var. Resultatet 

blev: 

Neovascularisation 37 procent, ödem 

34 procent, konjunktiviter 27 procent, keratiter 

22 procent, GPC 19 procent. I denna 

studie presenterades dock varken clipc 

eller punctata. 

RESULTAT 

Dessvärre var inte intresset så stort, endast 

51 av 149 enkätsvar kom tillbaka ifyllda. 

Av de 51 enkäterna var svaren väldigt varierande. 

Butikerna varierar i storlek och 

därmed antal kontaktlinspatienter. De varierar 

från 200 till 10 000 patienter. Vissa 

butiker har tyvärr inte fyllt i antal patienter 

som de har i sin butik och det är därför 

svårt att sammanställa ett resultat butikerna 

emellan. 

Det första diagrammet, fi g. 1, visar hur 

vanligt det är med komplikationer efter att 

ha köpt sina linser på internet. Här ser 

man att komplikationerna lyckligtvis är 

relativt få. Majoriteten ligger på en till fem 

komplikationer per år. 

Vidare kan man se i fi gur 2 till 5 olika 

diagram på sammanställningar av vilka 

komplikationer som är vanligast, uppdelat 

på antalet komplikationer. 

I fi g. 2 är alternativet ”Annat” övervägande. 

Det kan då röra sig om fel styrka, 

fel parametrar, corneal staining, allmänna 

frågor, infi ltrat, SEAL och piratkopior. 

Man kan även här, i diagrammet, avläsa 

att hos de butiker som endast hade en till 

fem komplikationer per år var det jämt 

fördelat mellan de olika komplikationerna. 

När komplikationerna blev fl er i antalet 

ser man att keratiterna är övervägande, se 

fi g. 3. 

Även i fi g. 4 kan man avläsa att den vanligaste 

komplikationen är keratiter, delat 

med punctata. I det sista diagrammet, fi g. 

5, handlar det om fl er än 15 komplikationer 

per år. Det var relativt ovanligt att siffran 

översteg 15 per år, endast fem enkäter 

av 51 totalt i denna studie. Här var komplikationerna 

ganska jämt fördelade mellan 

varandra. 

Sammantaget kan man i diagrammen 

se att keratiter och punctata väger tyngst 

av alla de komplikationer som förekommer 

i enkäten. Man kan även jämföra, diagrammen 

emellan, hur vanlig varje komplikation 

är. 

Fig. 6. Sammanställning av kontaktlinskomplikationer. 

I enkätens sista fråga var det optikerna 

själva som framförde sina egen åsikter om 

internetförsäljningen av kontaktlinser. I 

största allmänhet tyckte de fl esta att det 

var helt i sin ordning att kunderna köper 

sina linser på internet så länge de gör sina 

kontroller regelbundet. Många anser att 

det borde fi nnas krav på giltigt recept som 

kunden måste skicka in innan en beställning 

kan utföras, för att minimera riskerna 

som en felbeställning kan medföra. 

Vissa tyckte att kunderna utsätter sig för 

en stor risk som de själva inte alltid är 

medvetna om. Många var oroliga att kunderna 

missar viktig information såsom 

skötsel, hantering, riskinformation, rätt 

styrkor och så vidare. En del trodde att internetförsäljningen 

kommer öka rejält 

framöver och därmed kommer fl er kunder 

att drabbas av komplikationer som optikerna 

sedan får möta. 

DISKUSSION 

Enkäten nådde ut till alla 149 Synsambutiker 

i Sverige och slutade med ett bortfall 

på 98 stycken. Trots detta bortfall blev 

grunden till resultatet bra. Det blev en god 

spridning i landet på enkätsvaren och butikerna 

varierade även i storlek. Sammanställningen 

är uppdelad på olika diagram 

som i sin tur är baserade efter enkätfrågorna. 

Resultatet där blev varierande. Man 

kan dock se att tyngdpunkten ligger på ke- 

Figur 1 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

11 

Antal komplikationer per år 

21 

inga 1-5 6-10 11-15 Fler än 15 

Sammanställning av 51 st enkäter 

Figur 2 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 3 

ratiter som vanligaste komplikation. Detta 

var ganska väntat. Jag har beskrivit i mina 

tidigare studier att keratiter är vanliga. 

Vad jag hade förväntat mig mer av däremot 

var kärlinväxt. Det var oväntat att 

12 

Typ av komplikationer när antal är 1-5 

4 

CLARE 

= Antal 

7 

Keratit 

6 

Punctata 

2 

Kärlinväxt 

Uppdelning av 1-5 st komplikationer 

per år. Totalt 39 svar. 

0 

Clipc 

NORDIC VISION 2·2006 29 

2 

5 

Ödem 


9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

= Antal 

2 

CLARE 

8 

Keratit 

3 

Punctata 

4 

Kärlinväxt 

Clipc 

6 

Konjunktivit 

3 

1 1 

Ödem 

Konjunktivit 

6-10 st komplikationer per år. 

Totalt 27 svar. 

5 

9 

Annat 

5 

Annat

Figur 4 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

11-15 st komplikationer per år. 


Figur 5 


= Antal 

0 

CLARE 

Keratit 

2 2 

Punctata 

Kärlinväxt 

1 1 

0 0 

Clipc 

Ödem 

Konjunktivit 

Typ av komplikationer när antal är fler än 15 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

= Antal 

4 

CLARE 

3 

Keratit 

komplikationerna inte var fl er där efter 

som patienterna själva inte märker av när 

kärlen börjar växa in i cornea på grund av 

syrebrist. 

Den komplikation som var mest ovanlig 

i min enkätstudie var clipc, det vill säga 

förstorade papiller under övre ögonlocket. 

Det förvånade mig inte alls, eftersom den 

komplikationen är relativt mild. Den ledde 

aldrig till en remiss i denna studie heller. 

Antalet komplikationer som ledde till 

remiss var få till antalet. Det är väldigt positivt. 

Jag förväntade mig att de skulle vara 

fl er än vad jag kom fram till i min studie, 

eftersom det har blivit allt vanligare att avstå 

från att gå till optikern och istället beställa 

linser på internet. Det kan vara så att 

linsbärarna trots allt tar ansvar för sin 

hantering av linser och den hygien som 

krävs. Men det kan också vara så att jag i 

min undersökning har ett mörkertal. Alla 

som får komplikationer på grund av brist 


5 

Punctata 

4 

Kärlinväxt 

1 

Clipc 

3 

Ödem 

5 

Konjunktivit 

Fler än 15 komplikationer per år. 


1 

Annat 

2 

Annat 

100 000 

10 000 

1000 

100 

10 

på ögonundersökningar inför köp av kontaktlinser 

söker sig kanske inte till en optiker 

utan direkt till en läkare. Denna andel 

har jag inte fått med i min studie då jag endast 

har tillfrågat optiker vilka komplikationer 

de sett. Optikernas åsikter om att 

kunderna allt mer köper sina linser på internet 

var blandade i min studie. En del 

var helt emot detta på grund av de ökade 

riskerna, medan andra tyckte det var helt i 

sin ordning så länge kunderna gör sina 

kontroller minst en gång per år. 

Jag antar att många kunder inte förstår 

hur viktig en ögonundersökning är. Har 

man till exempel aldrig använt linser förut 

kan det bli svårt att beställa rätt lins för 

sina ögon samt att hantera linserna vad 

gäller insättning/uttagning, skötsel och 

rengöring. Det är en dålig motivering att 

säga att man kan avstå från en linstillpassning 

bara för att man endast vill ha färgade 

linser eller så kallade crazy-linser utan 

styrka. Det är minst lika viktigt med en 

undersökning, vare sig det rör sig om linser 

utan styrka eller med styrka. Att få rätt 

tillpassning är avgörande för om linsen 

kommer att sitta bra eller dåligt på ögat 

och därmed också av betydelse för om det 

fi nns ökade risker för olika sorters komplikationer. 

Jag anser att det är viktigt att 

den informationen kommer fram på kontaktlinsförsäljarnas 

hemsidor. Om dessa 

försäljare kan ta ett sådant ansvar så tror 

jag att hela den branschen också kommer 

att ses som mer seriös. 

Att försäljningen av kontaktlinser på internet 

kommer att fortsätta öka i framtiden 

är många optiker överens om. En del 

1 

Pure Vision (medelvärden) 

1 2 3 

Tid (timmar) 

optiker säger till och med i enkäten, att de 

istället för att kritisera kunder som valt internet 

framför optikerbutiken, borde försöka 

hänga med i utvecklingen. En idé, 

tycker några optiker, är att kanske öppna 

en egen internetsida där kunderna kan gå 

in och beställa linser, och därmed göra det 

under optikerns kontroll. Priset skulle då 

kunna sänkas för att locka kunder som vill 

ha billigare linser. Optikern skulle också 

få tid till de kunder som vill ha personlig 

hjälp i butiken. 

Att vissa internetföretag kan kringgå 

svenska lagar medför att risken för komplikationer 

ökar, eftersom många då slipper 

kravet på ögonundersökningar och 

avstår helt för att spara pengar. 

Jag anser att det är förvånansvärt att 

inte fl er än två av de elva internetföretagen 

som jag studerade har krav på att se ett 

giltigt recept för att godkänna köp av kontaktlinser. 

Som fortsatt forskning i ämnet och 

komplement till denna studie skulle en 

liknade undersökning hos ögonläkare 

vara intressant. 

SLUTSATSER 

Den vanligaste kontaktlinskomplikationen 

hos Sveriges Synsambutiker är 

keratiter. 

Optiker i denna undersökning är ganska 

överens om att det är i sin ordning att kunderna 

köper sina linser på internet så länge 

de kommer på regelbundna kontroller. 

De är även medvetna om att denna 

internettjänst inte kommer minska på sikt 

utan snarare tvärtom, öka i framtiden.

Vi söker ytterligare 

en duktig linsoptiker 

I höstas gjorde vi en rejäl utbyggnad och designade om 

butiken. Förväntningarna var höga och det blev en riktig 

succé. Den nya och moderna butiksatmosfären har stimulerat 

både oss och våra kunder. Nu söker vi omgående en säljande 

och legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet. 

Är du den vi söker? Ring Pontus Lindström på 060-12 77 05 

eller 070-225 72 58 så berättar vi mer. Du kan också 

skicka e-post till pontus.lindstrom@ogatoptik.nu. 

Alla svar behandlas konfi dentiellt. 

Ögat Optik i Sundsvall är en av Sveriges största helt fristående optiker. 

Vi har funnits i våra nuvarande lokaler sedan 1983. Vi arbetar med 

kända varumärken och produkter vi själva tycker är bra. 

Storgatan 34, Sundsvall 

telefon 060-12 77 05 

www.ogatoptik.nu 

DAGS ATT SÖKA! 

KY– Optometritekniker, 40p 

Nu är det hög tid för nya 

sökande att kämpa om de 

30 platserna 

till höstens kursstart! 

Sista ansökningsdag 31 maj 

Mer information på 

www.optometri.se 

www.frosting.se

32 NORDIC VISION x·200x

Torra ögon efter 

refraktiv kirurgi 

Symptom med torra ögon kan bli en 

ovälkommen följd av refraktiv- och 

gråstarrskirurgi. 

Med ökad klinisk erfarenhet lär sig kirurger 

att undvika riskerna för postoperativt 

torra ögon och att behandla dessa när de 

uppstår. Detta diskuterades under ESCRSkongressen 

i Lissabon. Riskfaktorer som 

nämndes var bland annat diabetes, hög ålder 

och kontaktlinsintolerans. Dessa pa- 

TEAR FILM BREAK-UP TIME 

BUT sec 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

BUT evalution 

carl zeiss meditec håller nu på att utveckla 

ett lasersystem, som bygger på femtosekundteknik, 

den typen av laser som 

väntas ersätta dagens excimerlaserteknologi. 

Enligt utvecklarna ska denna teknik ytterligare 

höja säkerheten och kvaliteten på 

refraktiva behandlingar. Femtosekundtekniken 

har hittills använts för att skapa 

LASIK-locket vid refraktiv kirurgi. Stora 

tienter bör informeras om en ökad risk för 

torra ögon. 

Luigi Olivieri, MD, Italien, noterade att 

så många som upp till 50 procent av refraktiva 

patienter upplever effekten med torra 

ögon. I en klinisk studie, som omfattade 30 

LASIK- patienter, påvisades att ögondroppen 

Systane från Alcon efter tre månader 

hade reducerat känslan av torra ögon och 

förlängt ”break-up time”. 

ESCRS Eurotimes, December, 2005. 

0 1 7 30 90 

Follow up 

Ny laserkeratom – Carl Zeiss 

tar upp kampen med INTRALASE 

BUT 

investeringar har gjorts i laboratorieförsök 

och djurtester. 

Histologi har visat att lasern åstadkommer 

väldefi nierade och jämna snitt. Jämfört 

med andra femtosekundsystem sägs denna 

laser tack vare förbättrade pulsparametrar 

ge jämnare snitt och mindre formation av 

bubblor, som hittills varit ett problem. 

(Pressmeddelande Carl Zeiss Meditec, 

Mars, 2006) 

NYHETER REFRAKTIV I KORTHET KIRURGI 

Ny tillämpning för 

femtosekund laser 

femtec femtosekund laser (20/10 Perfect Vision) 

verkar vara ett effektivt alternativ till att 

skapa de tunnlar som behövs i cornea för inplantering 

av INTACS (intracorneala ringsegment) 

för patienter med keratoconus. Mark 

Tomalla, MD, presenterade sina senaste rön 

vid ESCRS-kongressen i Lissabon. En av FEM- 

TEC-laserns fördelar är att den möjliggör för 

kirurgen att skapa tunnlar i en cornea som endast 

är 200 mikrometer tjocka. För att skapa 

en tunnel manuellt med knivblad behöver 

cornea vara minst 400 mikrometer tjock. 

(Eurotimes, December, 2005) 

Keratoconus 

och INTACS 

intacs, intracorneala ring-segment vid 

behandling av keratoconus, används alltmer. 

En studie har visat att keratoconuscornea 

med preoperativa k-värden över 55D eller 

pachymetri mindre än 480 mikrometer löper 

större risk att inte uppleva en visuell förbättring 

av INTACS-inplantat, enligt dr Joseph 

Colin, University of Bordeaux, Frankrike. 

Av de 82 ögonpatienterna i studien förbättrades 

synskärpan hos 81 procent. 70 procent 

av patienterna rapporterade synförbättring, 

och resultaten har nu varit stabila i två år. 

(Eurotimes, Mars 2006) 

Fler keratectasier 

efter LASIK? 

kommer vi de närmaste decennierna se ett 

ökande antal keratectasier efter LASIK? Den 

frågan ställde dr Patrick Condon under den 

europeiska katarakt- och refraktivkirurgiska 

föreningens kongress i Lissabon 2005 

(ESCRS). I dag har 17 miljoner LASIK procedurer 

utförts globalt. Enligt publicerad litteratur 

är en kraftig ökning av keratoconus på 

grund av LASIK inte trolig. I ultraljudsstudier 

har man sett att majoriteten av keratectasier 

har inträffat i de fall där ablationen har gått 

djupare än vad kirurgen förutsatt. För att 

undvika denna utveckling av hornhinnan 

bör preoperativ och intraoperativ pachymetri 

utföras, då det har visat sig att LASIK-lockets 

tjocklek och laserns ablationsdjup inte alltid 

stämmer med tillverkarnas specifi kationer. 

(Eurotimes, Oktober, 2005) 


Stort intresse hos 

rikspolitiker för ny utbildning 

text: 

MATS CATO 

foto: 

JANNE DANIELSSON 


Framtidstron spirar i Norrtäljes nedlagda regemente. Det fi ck en 

grupp riksdags politiker erfara när de besökte världens första 

kvalifi cerade yrkesutbildning för optometritekniker. 

‒ vi är först i världen med att ha tagit fram en 

avan cerad utbildning för optikernas medarbetare, 

sade Yvonne Helmfrid Agartz, legitimerad optiker 

och rektor vid Svenskt Centrum för Optometri, när 

hon presenterade verksamheten för politikerna den 

14 februari. 

På Campus Roslagen, där luftvärnsregementet 

LV 3 en gång huserade, utbildas en helt ny yrkesgrupp, 

optometritekniker. Eleverna är mycket efterfrågade 

i optikbranschen, där det råder brist på kvalifi 

cerad arbetskraft. Målet är att de under 40 veckor 

ska få så mycket kunskap att de kan avlasta en optiker 

i de dagliga rutinuppgifterna. 

– I branschen vill man ofta att optiker ska utföra 

alla arbetsuppgifter, men det är onödigt. Moderna 

maskiner gör det möjligt att delegera mycket mer, 

sade Yvonne Helmfrid Agartz. 

Robinson på besök 

Verksamheten är ett exempel på hur civila utbildningar 

kan ersätta militära och skapa nya jobb på 

före detta regementsorter. Det var främst detta som 

lockade politikerna. 

– Det är fantastiskt vad ni har åstadkommit. Man 

blir verkligen glad av att se hur samhället kan omvandlas 

på ett bra sätt, sade riksdagens talman Björn 

von Sydow (s), som hade sällskap av bland andra Jan 

Emanuel Johansson (s), mest känd som vinnare i dokusåpan 

Robinson, Gunnar Andrén (fp) och Karin 

Enström (m). 

Yvonne Helmfrid Agartz förklarade att statsbidrag 

från Myndigheten för kvalifi cerade yrkesutbildningar 

var avgörande när hon och hennes kompanjon 

Annie Ericson startade utbildningen 2004. Deras 

budskap till politikerna var bland annat att satsa mer 

på korta yrkesutbildningar, ge en möjlighet att prova 

på ett yrke innan man går vidare och att stimulera 

arbetsgivare och anställda till kompetensutveckling 

Svenskt Centrum för Optometri satsar nu på att utveckla 

distansutbildningar. Målet är att erbjuda alla 

yrkesgrupper i branschen utbildning och kompetensutveckling. 

Alla får jobb 

Yrkesutbildningen för optometritekniker har utformats 

i samarbete med företrädare för optikbranschen. 

Den innehåller en tredjedel praktik, men eleverna får 

också teoretiska kunskaper. Bland annat lär de sig lite 

latin för att kunna läsa remissvar och recept. 

– Det är inte svårt att få ut eleverna på praktik. Hittills 

har 200 företag i Sverige och utlandet tagit emot 

våra elever, sade Yvonne Helmfrid Agartz. 

Hon berättade också att alla elever får jobb efter 

examen och att utbildningen hade tre sökande till 

varje plats inför höstterminens start. 

Stina Jeminen är en av de 34 eleverna som går utbildningen. 

Hon bekräftade den positiva bilden. 

– Det har varit över förväntan. Jag kunde aldrig 

ana att det skulle fi nnas så mycket att lära sig om 

ögon, glasögon och kontaktlinser, och vi får både 

kunskaper om ögat och träning i kundkontakter och 

hantering av olika maskiner. 

fakta·Svenskt Centrum för Optometri 

Startades 2003 av Yvonne Helmfrid Agartz och 

Annie Ericson. 

Lokaler på Campus Roslagen i Norrtälje. 

Driver sedan 2004 yrkesutbildningen Optometriassistent, 

en helt ny utbildning som ger optikbranschen 

kompetent personal för detaljist- och 

grossistled. 

Ordnar även efterutbildning och uppdragsutbildningar 

för optikernäringen.

Riksdagens talman Björn von Sydow (s) fi ck en gratis synundersökning. 

Yvonne Helmfrid Agartz, legitimerad optiker och rektor vid Svenskt Centrum för 

Optometri. 

fakta·Så jobbar optometritekniker 

Förbereder kunden inför en synundersökning. 

Hanterar och sköter instrument som vertometer, 

autorefraktor och tonometer. 

Ger råd vid val av glas och bågar. 

Slipar in och monterar glas samt sköter andra 

arbeten i verkstaden. 

Hanterar och sköter kontaktlinser och 

linsvätskor. 

Här bedrivs den nya yrkesutbildningen för 

optometritekniker. 


Tech Talk 

Bakgrund 

Det finns flera olika möjligheter för dagens presbyoper 

att få en relativt lyckosam kontaktlinskorrigering. De 

flesta kontaktlinsoptiker tänker i första hand på den 

enklaste korrigeringsmetoden för presbyoper, monovision, 

ett koncept som startade i mitten på 1960talet. 

Monovision har förblivit en viktig korrigeringsmetod 

i många europeiska länder, där man har en hög 

andel presbyopa kontaktlinsbärare. Men nya multifokala 

linser påverkar starkt presbyopimarknaden. 

Korrigering med monovision 

Kontaktlinskorrigering med monovision gör det möjligt 

för kontaktlinsoptikern att använda alla typer av 

enstyrkelinser. Att konvertera en befintlig kontaktlinsbärare 

och nybliven presbyop till monovision är en 

relativt enkel sak och det finns fortfarande ett antal 

kontaktlinsoptiker som inte känner till att det finns bra 

alternativ till monovision. Men eftersom båda ögonen 

arbetar separat på nära och avstånd, kompromissar 

man med det binokulära och stereoseendet. Detta 

kan få konsekvenser, speciellt vid arbetsuppgifter som 

kräver stereoseende. Forskningen har visat att de som 

korrigerats med monovision har svårare för detaljarbete 

på nära håll än de som bär enstyrkelinser eller 

bifokala kontaktlinser. 

Många kontaktlinsoptiker tycker att monovision endast 

fungerar bra om additionen är låg och det refraktiva 

felet inte signifikant skiljer sig på de två ögonen. Det 

finns också bevis för att undertryck av oönskad bild 

som är fallet vid monovision kan störas av en skarp 

bländning, såsom strålkastarsken, och detta kan ge 

upphov till dubbelseende. 

Multifokal Korrektion 

Monovision Multifokala Multifokala 

Historiskt Idag 

Närseende Bra Varierande Bra 

Mellanavstånd Rimligt Bra Bra 

Avstånd Bra Varierande Bra 

Binokulärt/Stereopsis Rimligt Bra Bra 

Åldersberoende Dåligt Bra Bra 

Kontrast Bra Rimligt Rimligt 

Mer komplex tillpassning Bra Dåligt Rimligt 

Stoltid Bra Dålig Rimlig 

Framgångsgrad Bra Dålig Bra 

Kostnad/Marginal Dålig Rimlig Bra 

Multifokala Mjuka Linser 

Multifokala vs Monovision 

För Unga Presbyoper 

En multifokal linsdesign för simultant seende erbjuder 

en funktionell syn genom hela synfältet, från avstånd 

till nära, vilket mer liknar ögats naturliga fokusområde. 

För många är multifokala linser lätta att vänja 

sig vid och erbjuder bättre ”visuell komfort” jämfört 

med monovision. Det binokulära seendet bibehålls 

och man är inte lika beroende av patientens additionsbehov 

som vid monovision. Det kan vara något 

mer tidskrävande att tillpassa multifokala linser jämfört 

med monovision. Den funktionella prestandan för 

kontaktlinser med simultant seende kan vara beroende 

av pupillstorleken. Patienter med små pupiller kan 

uppleva något sämre synskärpa vid avstånd eller nära 

håll, beroende på linsdesign. En annan begränsning är 

en lätt kontrastförsämring på grund av minskad retinal 

illuminans.

Monovision – konvertering 

Klinisk studie 

En klinisk studie genomfördes för att utvärdera prestandan 

hos Bausch & Lomb SofLens Multi-Focal vs 

Acuvue Bifocal med framgångsrika, erfarna monovisionpatienter. 

4 Många av dessa patienter kan ha 

provat bifokala eller multifokala tidigare men misslyckats. 

Denna studie var utformad att utvärdera prestanda 

och preferens i relation till patientens invanda 

korrektion med monovision. 

32% 

PATIENTER 

0 20 40 

% PREFERENSER 

60 80 

SofLens ® Multi-Focal 

Monovision 

49% 

51% 

Acuvue Bifocal 

Monovision 

68% 

Efter att varje patient haft möjlighet att bära endera 

studielinstyp, blev de ombedda att svara på frågan om 

de föredrog den linsen framför sin monovisionkorrigering 

som de hade innan studien. Något fler än 

hälften uppgav att de föredrog SofLens Multi-Focal 

framför monovision som de hade haft innan studien. 

Då skillnaden inte var statistisk signifikant, kan man 

sammanfatta att det fanns en relativ likhet i prestanda 

mellan monovision och SofLens Multi-Focal. Detta får 

ses som ett utomordentligt bra resultat, speciellt som 

man beaktar att försökspersonerna var framgångsrika, 

vana monovisionbärare. 

Sammanfattning 

Om man beaktar fördelarna med en multifokal kontaktlinskorrigering 

och baserat på preferenser i den 

kliniska studien, kan kontaktlinstillpassaren förvänta 

sig stor framgång vid tillpassning av SofLens Multi- 

Focal. Kontaktlinsoptikern bör tänka på att tillpassa 

unga presbyoper med SofLens Multi-Focal som ett 

alternativ till monvision. 

Referenser: 

1. Fonda G: Transactions of the Ophthalmology Society of Australia, XXV:46-50,1966 

2. Sheedy JE, Harris MG, et al: Monovision contact lens wear and occupational task 

performance. 

American Journal of Optometry & Physiological Optics 65:14-18, 1988 

3. Schor C, Landsman L, Erickson P: Ocular dominance and the 

intercular suppression of blur in monovision. 

American Journal of Optometry & Physiological Optics 64:723-730, 1987 

4. Results from a multi-site clinical comparison of SofLens Multi-Focal and Acuvue Bifocal. 

A total of 86 adapted monovision wearers were enrolled in a one-month cross-over 

evaluation. Patient assessmentand quantitative attribute ratings were collected at fitting, 

cross-over (2 week) and final visits. A forced choice preference questionnaire was 

complete during the final visit. Investigators completed an assessment form by patient at 

the cross-over and final visits. 

SOFLENS ® MULTI-FOCAL AND 

RENU ® WITH MOISTURELOC 

Den optimala kombinationen för 

dina presbyopa patienter 

DET KLARA VALET PÅ ALLA AVSTÅND 

© Bausch & Lomb Incorporated 

®/TM denote trademarks of Bausch & Lomb Incorporated 

Other product/brand names are trademarks of their respective owners

Information från SKLF:s styrelse 

Brev från Socialstyrelsen 

Socialstyrelsen har svarat på SKLF:s förfrågan 

om ett möte angående dels distributionen 

av plana, kosmetiska kontaktlinser 

utan inblandning av behörig optiker eller 

ögonläkare dels försäljningen av kontaktlinser 

via internet, vilket numera sker mer 

eller mindre utan krav på uppvisande av 

giltigt recept. Kontentan av svaret är att Socialstyrelsen 

vill veta om det leder till fl er 

ögonskador än vid utlämning av linser via 

behöriga optiker. SKLF:s styrelse uppmanar 

därför alla praktiker att rapportera 

samtliga ögonskador, särskilt de som kan 

härröras från ovan nämnda distributionssätt. 

Blankett fi nns att hämta på SKLF:s 

hemsida. 

Medlemsavgifter 

Årsmötet beslöt att medlemmar som har 

fyllt 65 år skall få en reducerad medlemsavgift 

på 250 kronor. Den ordinarie medlemsavgiften 

är 495 kronor. Inträdesavgiften 

är borttagen sedan några år tillbaka. 

Kurs för ögonläkare 

Styrelsen skall undersöka intresset bland 

ögonläkare för kurser om dagens moderna 

kontaktlinser och närliggande ämnen. Vad 

fi nns det till exempel för möjligheter att 

korrigera patienter med keratoconus eller 

postoperativ refraktiv kirurgi? Även information 

om nya kontaktlinsmaterial, vågfrontsteknologi 

och ortokeratologi kan vara 

av intresse. En annan fundering är också 

 

 

 

 

 

 

 

 


om kurserna skall förläggas i samband med 

en konferens eller vara fristående. 

Stadgeförslaget 

Det utskickade stadgeförslaget föranledde 

ingen diskussion på årsmötet utan godkändes 

i sin helhet. För att de nya stadgarna 

skall kunna börja gälla måste de godkännas 

på ytterligare ett föreningsmöte. Detta 

blir först om ett år vid SKLF:s nästa års 

möte. 

De viktigaste nyheterna i stadgeförslaget 

är att medlemskategorin ”passiv medlem” 

försvinner och att alla blir medlemmar på 

samma villkor och att föreningens mål och 

syfte uppdateras.

Kalendarium 

April 

30 april–4 maj 

RVO Annual Meeting 2006, Fort 

Lauderdale, Florida, USA. 

www.arvo.org 

Maj 

18–21 

BCLA kontaktlinskongress, 

Birmingham, England. 

www.bcla.org.uk 

Juni 

17–20 

Nordisk ögonläkarkongress 

i Köpenhamn. 

www.nok2006.dk 

Augusti 

30 augusti–1 september 

Sveriges Ögonläkarförenings årsmöte, 

Uppsala. 

September 

9–13 

Congress of the European Society of 

Cataract & Refractive Surgery, 

London. 

www.escrs.org.uk 

Oktober 

4–7 

European Association for Vision and 

Eye Research, Vilamoura, Portugal. 

www.ever.be 

6–8 

ECLSO (European Contact Lens 

Society of Ophthalmologists), 

Dubrovnik, Kroatien 

www.eclso2006.com 

7 

Optometridagen, 

Stockholm 

www.optikerforbundet.se 

DreamLens 

den moderna ORTHO K linsen. 

Klarsynt 

på dagen 

DreamLens 

på natten 

Nordiska Lins AB • Box 9053 • SE-400 92 Göteborg • Tel. 031-748 49 40 

order@nordiska-lins.se • www.nordiska-lins.se 


Avs: Sveriges Kontaktlinsförening 

Isafjordsgatan 22B 

164 40 Stockholm

nr 2 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?