nr 2 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

More documents

Recommendations

Info

100 000 10 000 1000 100 10 1 Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. 100 000 10 000 1000 100 10 1 Focus Night & Day (medelvärden) 1 2 3 Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. 100 000 10 000 1000 100 10 1 Extreme H20 (medelvärden) 1 2 3 Tid (timmar) Visell (medelvärden) 1 2 3 Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. 16 NORDIC VISION 2·2006 ämnen trängde igenom sju olika kontaktlinsmaterial. Testerna genomfördes med en till tre timmars mellanrum. Alla försök upprepades tre-fyra gånger. Acuvue 1-day HEMA-lins (etafi lcon A). jonisk, 50 procent vätskehalt (bild 4). Till en början kunde man konstatera en ringa mängd genomträngande pseudomonas. Därefter steg antalet stadigt. Efter tre timmar hade antalet tiodubblats. Totalt ligger linsen därmed på genomsnittet. Sofl ens 1-day HEMA-lins, jonisk, 70 procent vätskehalt (bild 5). Antalet genomträngande bakterier som fanns i början av testerna ökade inte efter två eller tre timmar. Därmed ligger linsens diffusionsmängd för genomträngande Pseudomonas under genomsnittet i det nedre området. Detta är överraskande och visar att det inte endast är vätskehalten som ansvarar för mängden bakterier som tränger igenom kontaktlinsmaterialet. PureVision Silikon-hydrogellins (Balafi lcon A), jonisk, 36 procent vätskehalt (bild 6). Liknande genomsläppsmängder av bakterier som inte tilltog under den tre timmar långa inkubationstiden. Dessa värden är jämförbara med de två föregående linsernas testvärden. Inte heller här ökade mängden med tiden och mängden bakterier som trängde igenom låg inom genomsnittet. Focus Night & Day Silikon-hydrogellins (Lotrafi lcon A), icke jonisk, 24 procent vätskehalt (bild 7). Jämfört med en-timmarstestet fann man en relativt stark ökning av mängden genomträngande bakterier efter två respektive tre timmar. Ändå var mängden ringa jämfört med andra linser. Särskilt anmärkningsvärda var de mycket låga värdena som trängde igenom i början av testet. Extreme H2O Benzmaterial G5X, icke joniskt, 59 procent vätskehalt (bild 8). Hos denna lins hade redan efter en timma stora mängder Pseudomonas ”vandrat igenom” kontaktlinsen. Det höga värdet i början stegrades inte ytterligare med tiden. På den här linsen uppmättes de högsta mängderna genomträngande Pseudomonas. Enstaka värden upp till över 70 000 CFU 7/ ml uppmättes. Dessa mängder ligger en till två tiopotenser över de andra jämförda materialen och utgjorde därmed de högsta värdena. Intressant är också att dessa höga värden uppnåddes under den första timman av testet. Visell Benzmaterial G3X, icke jonisk, 49 procent vätskehalt (bild 9). Jämförbara värden som Acuvue, Sofl ens, PureVision och Focus N&D och inom genomsnittet. Visell G5X med 59 procents vätskehalt testades också och den uppnådde värden jämförbara med Extreme H2O G5X-linsen (en till två tiopotenser över G3X-materialen). Conso Icke jonisk kontaktlins, PVP/PMMA, 62 procent vätskehalt (bild 10). Som framgår av bilden förelåg en nästan linjär ökning av genomträngande bakterier under testtiden från en till tre timmar. Även om linsen har en hög vätskehalt var mängden Pseudomonas som trängde igenom ringa jämfört med andra material och låg inom genomsnittet. Även här visade det sig att hög vätskehalt inte korrelerar med mängden genomträngande bakterier. Jämförelse mellan sju kontaktlinsers medelvärden av genomträngande bakterier I bild 11 ses medelvärdet av mängden genomträngande bakterier på alla testade kontaktlinser. Det framgår där att enstaka Pseudomonas kan passera igenom mjuka kontaktlinser, det kan dock inte Staphylococcer. Mängden beror på material och vätskehalt inom materialklassen. Skillnader konstaterades mellan kontaktlinser av samma material, men med olika tillverkningstekniker respektive olika ytbehandlingar. Inga skillnader sågs mellan joniska och icke joniska material. Ingen korrelation hittades med materialens syregenomsläpplighet eller enbart vätskehalt. Diskussion och framtidsvision I denna studie kvantifi erades genomsläpp-
ligheten av bakterier igenom moderna mjuka kontaktlinsmaterial. Det är känt att svampsporer med en diameter på cirka trefyra my kan angripa och vandra igenom linsmatrix. Därför var det intressant att testa om olika bakterier kan tränga igenom kontaktlinsmaterial aktivt eller passivt. i våra diffussionstester visade det sig att Pseudomonas kan passera igenom, men inte de större gramnegativa Staphylococcerna med stela cellväggar. Staphylococcerna, cirka en my i diameter, hindrades förmodligen av sin runda form och sina stela cellväggar medan de gramnegativa Pseudomonas 0,5 X 2 my med sitt formbara hölje kunde passera aktivt. Våra utförliga försök med mycket olika kontaktlinser kan endast delvis jämföras med andra studier, eftersom de fl esta andra författare huvudsakligen undersökt de båda dygnet-runt-linserna PureVision och Focus Night & Day. Hähne och Sickenberger (2002) beskrev ”ursköljningsförsök” på burna kontaktlinser efter olika långa bärtider. De använde två linstyper av samma materialklass: Silikoncopolymerer med extremt höga syregenomsläpplighetsvärden (jämförbara med PureVision och Focus Night & Day). Från de burna kontaktlinserna kunde man identifi era nästan alla bakterier som kan orsaka bakteriella keratiter. Författarna fann inga stora skillnader i antalet bakterier på de båda silikon-copolymer-kontaktlinserna, trots olika ytspänning och olika vätskehalter. I våra diffusionsförsök kunde vi emellertid konstatera betydligt lägre genomträngande mängder av Pseudomonas på Focus Night & Day efter den första timman än på Pure- Vision. Detta beror möjligtvis på linsernas olika vätskehalt. Hos de fl esta linser som vi testade kunde vi se ett samband mellan vätskehalt och mängden Pseudomonas, som trängde igenom kontaktlinserna inom materialgruppen. Särskilt vid korta fi ltrationstider (en-två timmar). Bakteriemängden var inte primärt avhängig av vätskehalten i linserna: Sofl ens med 70 procent och Conso med 62 procent låg på genomsnittet. De högsta värdena uppnådde G5X-materialet Extreme och Visell (båda med 59 procent vätskehalt). Ren et al visade i olika studier (1999 och 2001) att Pseudomonas har en signifi kant lägre bindning till Silikon-copolymerer än till andra traditionella HEMA-linser (Etafi lcon A). Deras undersökning, som säger att Pseudomonas binder mindre på PureVision än på Acuvue 1-day, kan jämföras med våra data. Filtrationsgraden av Pseudomonas genom PureVision var högre än genom Acuvue 1-day och det är möjligt att man får en högre genomströmning av bakterier, eftersom Pseudomonas i lägre utsträckning binds till PureVision-materialet. I en studie av Ahanotu et al (2001) visade man att vätskehalten och adhesionen av bakterier har en invers korrelation. Förutom vätskehalt och andra parametrar kände vi också till de olika linsmaterialens jonicitet. simmons et al fann till exempel 1998 att Pseudomonas primärt bildar biofi lmer på icke-joniska kontaktlinser. Man jämförde Pseudomonas-diffusionen på kontaktlinser med fria OH-grupper med icke-joniska kontaktlinser. Det fanns ingen enhetlig trend i mängden genomträngande Pseudomonas i någon grupp. Överraskande nog visade jämförelser inom samma materialgrupp (Silikon-copolymerer) att en ytterst ringa mängd Pseudomonas trängde igenom den ickejoniska kontaktlinsen Focus Night & Day jämfört med mängden som vandrar igenom den joniska kontaktlinsen Pure- Vision, särskilt under testtidens första två timmar. Linsmaterialet har betydelse. Vi fann att de två icke-joniska kontaktlinserna av Benzmaterial Extreme H2O och Visell, släppte igenom olika mycket bakterier. Här kan även olika kontaktlinsers tillverkningstekniker spela en roll. Visell-linsen svarvas medan Extreme H2O gjuts. Härmed kan det uppstå olika porstorlek och linserna kan ha olika tjocklek. Keay et al. (2001) fann att på kontaktlinser med låg syregenomsläpplighet växte bakterier efter sex dagar medan det tog 30 dagar på kontaktlinser med hög syregenomsläpplighet. pseudomonas aeruginosa och Aeromonas hydrophilia fastnade i högre utsträckning på kontaktlinser med hög syregenomsläpplighet av Balafi lcon A än på Etafi lcon A eller HEMA-material. I en 100 000 10 000 1000 100 10 1 Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. 100 000 10 000 1000 100 10 1 Visell (medelvärden) 1 2 3 Tid (timmar) Conso (medelvärden) 1 2 3 Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. prospektiv, randomiserad studie på kontaktlinsbärare visade Ren et al. 2002 att högt syregenomsläppliga kontaktlinser uppvisade en lägre bindning av Pseudomonas aeruginosa till hornhinnans epitelceller. Nilsson (2001) fann i en klinisk undersökning att det fanns fl er receptorer för lektin och därmed Pseudomonas vid bärandet av kontaktlinser med låg syregenomsläpplighet än med kontaktlinser med höga syregenomsläpplighetsvärden. Syregenomsläpplighet är en materialkonstant och var intressant nog inte korrelerbar vid våra bakterie-diffusionsförsök. Av alla kontaktlinser som testades var det två som utskiljde sig mest: Focus Night & Day och Extreme H2O, båda icke-joniska NORDIC VISION 2·2006 17
Page 1 and 2: VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIG
Page 3 and 4: Nu är vi på gång ” kontaktlins
Page 5 and 6: PRESSENS BILD Gaspermeabla stabila
Page 7 and 8: Kongressen var även ett tillfälle
Page 9 and 10: Föreläsare: Doktorand Jessica Hor
Page 11 and 12: sammanfattning av forskningsprogram
Page 14 and 15: Bakteriers diffusionskapacitet geno
Page 18 and 19: men av olika material. Mängden gen
Page 20 and 21: ”Jag vågar påstå att jag är d
Page 22 and 23: KONTAKTOLOGI KONTAKTOLOGI Syreminsk
Page 24 and 25: 24 NORDIC VISION x·200x
Page 26 and 27: OM DU TYCKER DET HÄR ÄR ETT BRA E
Page 28 and 29: leda till svåra komplikationer så
Page 30 and 31: Figur 4 2,5 2 1,5 1 0,5 0 11-15 st
Page 32 and 33: 32 NORDIC VISION x·200x
Page 34 and 35: Stort intresse hos rikspolitiker f
Page 36 and 37: Tech Talk Bakgrund Det finns flera
Page 38 and 39: Information från SKLF:s styrelse B
Page 40: Avs: Sveriges Kontaktlinsförening

nr 2 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?