nr 2 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

More documents

Recommendations

Info

Bakteriers diffusionskapacitet genom mjuka kontaktlinser I en speciell diffusionskammare testades hur bakterier tränger igenom olika kontaktlinsmaterial. Man testade Staphylococcus epidermis, transgena grön fl uorescens-exprimerande pseudomonas samt vilda stammar. Det visade sig att de använda bakteriernas egenskaper, såsom form och rörlighet förändrades. Kontaktlinsmaterialens vätskehalt och polymerkemi hade stor betydelse. Pseudomonas aeruginosa kunde tränga igenom alla möjliga olika linstyper. Staphylococcus epidermis klarade det inte. Ett samband mellan vätskehalt och mängden genomträngande bakterier kunde konstateras, särskilt med linser inom liknande materialgrupper, som till exempel inom grupperna HEMA, silikon-copolymerer och Benz-material. Våra undersökningar ger nya aspekter på infektionsmöjligheter beroende på hur bakterierna rör sig. Det ligger nära tillhands att förmoda att till exempel pseudomonas, som ligger kvar inuti kontaktlinser, kan utgöra en potentiell infektionsrisk för hornhinnan. Vissa kontaktlinser kan å andra sidan vara bakterieinerta och därmed skydda hornhinnan från infektioner. Mikrobiella infektioner utgör ett av huvudproblemen med kontaktlinsbärande. Förutom bristande hygien vid linshanteringen är för lång bärtid huvudorsaken för mikrobiella kontaktlinsinducerade keratiter. Talrika studier visar att den relativa risken för keratiter ökar upp till 20 gånger med förlängt bärande eller dygnet-runtbruk av framför allt mjuka linser. Studier visar till exempel att långa bärtider med mjuka kontaktlinser med lågt Dk-värde gör att epitelet blir tunnare och Psedomonas lättare fastnar på epitelet. En annan studie visar att det fi nns agg- 14 NORDIC VISION 2·<strong>2006</strong> Författare: Eveline U Irschick, Otto Maneschg, Gustav Pöltner, Paul Debbage, Wolfgang Göttinger, Hartwig Huemer Sammanfattande översättning: Anita Robertson ressivare mikroorganismer hos kontaktlinsbärare än hos icke- kontaktlinsbärare. Pseudomonas kan till och med reducera mängden tårvätska. Gramnegativa Pseudomonas är mycket problematiska. Man fi nner dem ofta i kontaktlinsetuier och de utgör upp till 41 procent av det spektrum av mikroorganismer som orsakar bakteriella keratiter. Pseudomonas är visserligen inte den bakterie som förkommer mest, men på grund av sin fysiologi och virulens kan den orsaka svåra ulcerösa keratiter. Det kan börja med infi ltrat i epitel och stroma, fortsätta med ulcer och abscesser i främre kammaren och slutligen leda till endoftalmit. När den fått fäste på proteiner eller ytstrukturer i ögat bildar pseudomonas så kallad biofi lm, som är ännu mer resistent mot antibiotika. Om behandlingen sätts in för sent kan patienten förlora hornhinnan eller i värsta fall hela ögat. Förutom pseudomonas-infektioner betraktas resistenta infektioner, förtunning av hornhinnan och phthisis som svårartade komplikationer. Thuruthyil et al. (2001) påvisade att stammar av Serotyper I, G, och E fäster extra bra på kontaktlinser. Man vet också att svampsporer sätter sig på och tränger igenom linsmatrix. Kirsch och Brownstein (1993) kunde isolera Cladosporidium- och Penicillium-arter från burna kontaktlinser. Patienterna hade allt från irritationer till keratokonjunktiviter. Man undersökte kontaktlinsassocierade keratiter med vanliga mjuka kontaktlinsmaterial och silikon-hydrogel-material. En randomiserad undersökning på 178 patienter visade att pseudomonas binds mycket mindre till silikon-hydrogel-material än till andra mjuka kontaktlinser av till exempel Etafi lcon A (Ren et al. 2002). Även andra undersökningar visar att det fi nns skillnader för bakteriers affi nitet på olika kontaktlinser. Man jämförde två olika linstyper, Lotrafi lcon A och Balafi lcon A på patienter med olika hornhinnesjukdomar. Man hittade mer bakterier på burna linser av materialet Balafi lcon A än på Lotrafi lcon A. (Hähne, Sickenberger et el. 2002). I alla dess omnämnda studier har man inte undersökt sammanhanget mellan linsmaterial och bakteriers genomträngningsförmåga. Därför under- sökte vi om olika bakterier kan tränga igenom mjuka kontaktlinsmaterial aktivt eller passivt och om det fi nns skillnader i hur lång tid det tar och vilken mängd som kommer igenom. Material och metod 1. Kontaktlinser som användes i studien Se tabell 1 2. Bakterier som användes för diffusionsförsöken a. Staphylococcus epidermis , runda med hård cellvägg, storlek cirka en mikrometer b. Pseudomonas aeruginosa-stammar, stavformade utan hårda cellväggar, storlek cirka 0,5 till 0,75 mikrometer tjocka och cirka två mikrometer långa: transgena grön fl uorescence protein-experimerande (GFP) pseudomonas-stammar från Biocentrum för molekylär mikrobiologi i Lyngby i Danmark (bild 1) samt vild-typ-Pseudomonas aeruginosa. Dessa båda skiljer sig åt så till vida att den grön fl uorescerande stammen kan göras bättre synlig. Det fanns ingen skillnad mellan de båda när det gäller rörlighet och genomträngningskapacitet. Pseudomonas aeruginosa Pseudomonas aeruginosa tillhör en homogen grupp bakterier, som ofta sammanfattas under begreppet gramnegativa,
icke-fermenterande bakterier. De utgörs av aeroba, spolformade eller stavformade, mest rörliga anspråkslösa bakterier, som metaboliserar kolhydrater uteslutande genom oxidering. En annan gemensam egenskap är att de förekommer i jord, vatten, döda organiska material och växter. Renodlade pseudomonas odlades fram första gången 1882 och betecknades som ”bakterien för blågrönt var” Pseudomonas pyoceanea. Bakterien förekommer enskilt, i par eller i kedjeform. Den är rörlig och har en eller ett par poler. Utan infärgning kan man inte särskilja den från andra gramnegativa stavar. Den är ytterst anspråkslös och kan till och med föröka sig i destillerat vatten. Den är relativt okänslig för temperaturpåverkan och desinfektionsmedel. Vid uttorkning dör den dock snabbt. I gynnsamma miljöer kan Pseudo-monas aeruginosa syntetisera en Exopolysaccharid som betecknas som Alginat. Alginat skyddar bakterien från skadlig påverkan som fagocyter och underlättar adhesionen till fasta ytor. Därmed möjliggörs bildandet av en biofi lm. Det är relativt enkelt att odla och identifi era Pseudomonas aeruginosa i mikrobiologiska laboratorier. Den växer utan problem på ett fl ertal fasta odlingsämnen. Där bildar den karaktäristiska, fl ata, sträva fransiga kolonier, vars yta ofta har en metallisk glans. Karaktäristiskt är också den syrligt aromatiska lukten (o-Aminoacetophenon) och produktionen av vattenlösliga pigment (Pyoverdin Fluorescein) och Pyocyanin. Virulenta faktorer och patogenes Pseudomonas fi nns ofta som kolonisationsbakterie (saprofyt) och är inte särskilt patogen för friska människor. Penetrationsförmågan och förmågan att invadera vävnader är mycket begränsad och därför krävs det predisponerande faktorer för att en infektion ska uppstå. Det kan vara störningar i kroppens barriärfunktioner eller defekter i motståndskraften, men det kan även vara sår eller skador. Den besitter talrika virulensfaktorer. Den viktigaste är Exotoxin A, som är en verksam inhibitor i proteinsyntesen hos däggdjur. Man har funnit epidemiska kloner av pseudomonas vid keratiter. Dessa hade en hög elastas- och alkalisk proteas-aktivitet och innehöll också exoU-genen för toxiskt ExoenzymU. Detta undersöktes på bakterier från olika områden såsom urin, blod och sår, vid endoftalmiter och kontaktlinsassocierade keratiter. Som en typisk bakterie som förekommer i fuktiga utrymmen utgör kontaminerade kontaktlinsetuier en infektionskälla för ögoninfektioner. Corneala ulcer genom pseudomonas börjar ofta med minimala skador på cornea. Om skadan är penetrerande fi nns det till och med fara för endoftalmit. Problemet med den här bakterien är dess naturliga resistens mot många antibiotika, som till exempel Ampicillin och de fl esta Cefalosporinerna. Ciprofl oxacin och andra Fluorochinoloner är verksamma. Antibiotikamängden kan reduceras med hjälp av Lactoferrin och hyaluronsyra gör att corneala ulcer läker mycket snabbare. RESULTAT Rasterelektronmikroskopisk (REM) avbildning av kontaminerade kontaktlinser. Pseudomonas trängde igenom olika kontaktlinsmaterial olika snabbt, därför tittade man även på olika kontaktlinsers ytbeskaffenheter med REM. Man kunde inte ta bilder på alla kontaktlinser då inte alla material klarade att torkas till den ”kritiska punkten”. Dessutom tittade man med REM på kontaktlinser, som var kontaminerade med pseudomonas. Det gick lätt att se GFP-pseudomonas morfologi, spolformen och polerna (bild 3 a). Porerna i kontaktlinserna blev synliga i 10 000 gångers förstoring (bild 3a-f). Diffusionsförsök med Staphylococcus epidermis Man genomförde 12 tester med Acuvue 1day-linser, fyra testomgångar om tre timmar vardera. Medelvätskehalt hos dessa linser var 58 procent. På inget av de tagna proven fann man Staphylococcer på agarplattan. Bakterierna kunde alltså inte tränga igenom kontaktlinserna. Diffusionsförsök med Pseudomonas aeruginosa Efter att man optimerat försöksbetingelserna testade man hur bakteriella smitt- 100 000 10 000 1000 100 10 1 Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. 100 000 10 000 1000 100 10 1 Acuvue 1-day (medelvärden) 1 2 3 Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. 100 000 10 000 1000 100 10 1 Soflens 1-day (medelvärden) 1 2 3 Tid (timmar) Pure Vision (medelvärden) 1 2 3 Tid (timmar) Diffusionskapacitet (medelvärden) hos Pseudomonas under en 3 timmar lång testtid. NORDIC VISION 2·<strong>2006</strong> 15
Page 1 and 2: VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIG
Page 3 and 4: Nu är vi på gång ” kontaktlins
Page 5 and 6: PRESSENS BILD Gaspermeabla stabila
Page 7 and 8: Kongressen var även ett tillfälle
Page 9 and 10: Föreläsare: Doktorand Jessica Hor
Page 11 and 12: sammanfattning av forskningsprogram
Page 16 and 17: 100 000 10 000 1000 100 10 1 Diffus
Page 18 and 19: men av olika material. Mängden gen
Page 20 and 21: ”Jag vågar påstå att jag är d
Page 22 and 23: KONTAKTOLOGI KONTAKTOLOGI Syreminsk
Page 24 and 25: 24 NORDIC VISION x·200x
Page 26 and 27: OM DU TYCKER DET HÄR ÄR ETT BRA E
Page 28 and 29: leda till svåra komplikationer så
Page 30 and 31: Figur 4 2,5 2 1,5 1 0,5 0 11-15 st
Page 32 and 33: 32 NORDIC VISION x·200x
Page 34 and 35: Stort intresse hos rikspolitiker f
Page 36 and 37: Tech Talk Bakgrund Det finns flera
Page 38 and 39: Information från SKLF:s styrelse B
Page 40: Avs: Sveriges Kontaktlinsförening

nr 2 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?